UbU 1975/76:6

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76:6

med anledning av motioner om vissa forskningsfrågor
Motionerna

1975:87 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen

1. begäran regeringen vid avlämnandet av budgetpropositionen skall presentera
en samlad statlig forskningsbudget, vilken efter sedvanlig utskottsbehandling
blir föremål för riksdagens överläggning och beslut,

2. beslutar att statlig anställning och privat uppdragsforskning i princip
skall hållas åtskilda så att klar boskillnad mellan statlig och privatfinansierad
uppdragsforskning kan upprätthållas,

3. begär en allmän översyn av rättsförhållandena vid de statliga forskningsinstitutionerna
med syfte att undanröja maktmissbruk och skapa trygghet
för forskarna,

4. beslutar om sådana arbets- och beslutsformer vid de statliga forskningsinstitutionerna
att en allmän demokratisering uppnås,

5. beslutar inrätta ett riksdagens organ för information om och uppföljning
av forskningspolitiska frågor,

1975: 1430 av herr Wirtén m. fl. (fp) vari hemställs - med hänvisning
till den till näringsutskottet remitterade motionen 1975: 1687-att riksdagen
begär att innehavare av forskartjänster vid universitet och högskolor ges
möjlighet att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i former som
främjar spridningen av forskningsresultat m. m.

Utskottet

Under år 1974 aktualiserades en rad forskningsfrågor i riksdagen. Förslag
lades sålunda fram bl. a. om den långsiktiga forskningsplaneringen, organisation
m. m. av framtidsforskning respektive teknikvärdering, forskningsinformation
till riksdagen samt ekonomiskt stöd till forskning för löntagarorganisationer.
Förslagen hade förts fram dels av riksdagens revisorer,
dels i flera motioner (1974:169, 186, 235, 297, 1055, 1372, 1374 och 1485).

Utskottet framhöll med anledning härav i betänkandet 1974: 37 att revisorernas
synpunkter i fråga om en mera aktiv och långsiktig planering
av de statliga insatserna för forskning och utvecklingsarbete samt förslaget
i motionen 1974: 1372 om ett forskningspolitiskt handlingsprogram borde
bli föremål för en samlad bedömning i forskningsrådsutredningen eller i
annan ordning. Vid denna bedömning borde också prövas revisorernas förslag
om att regeringen årligen till riksdagen skall avge särskild berättelse
över utvecklingen på forskningsområdet. Utskottet fann vidare vissa skäl

1 Riksdagen 1975/76. 14 sam/. Nr 6

UbU 1975/76:6

tala för att även frågan om framtidsstudier - inklusive teknikvärdering -innefattades i samma utredningsarbete. Enligt utskottet borde också frågan
om ekonomiskt stöd till löntagarorganisationerna för forskningsuppdrag ingå
i arbetet.

Utskottet förutsatte att forskningsrådsutredningens parlamentariska inslag
skulle vidgas om uppdraget lämnades till denna utredning och att arbetet
även i annat fall skulle komma att ske under medverkan av parlamentariker.

Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge Kungl. Majit
till känna vad utskottet hade anfört. Riksdagen beslutade i enlighet med
hemställan (rskr 1974: 337).

I tilläggsdirektiv den 10 april 1975 har forskningsrådsutredningen fått
i uppdrag bl. a. att undersöka och bedöma förutsättningarna för en långsiktig
forskningsplanering, att överväga frågor rörande organisatorisk form för
framtidsstudier och frågor rörande teknikvärdering samt att behandla frågor
rörande riksdagsledamöternas behov av information i forskningsfrågor. I
sistnämnda fråga skall utredningen samråda med riksdagens informationsutredning.

Det riksdagsbeslut år 1974 som bl. a. resulterat i nyssnämnda tilläggsdirektiv
föranleddes i väsentliga delar av förslag och önskemål som nära
anknyter till yrkandena 1 och 5 i motionen 1975: 87. Då forskningsrådsutredningen
numera meddelats tilläggsdirektiv anser utskottet att ifrågavarande
två yrkanden i motionen 1975:87 inte bör föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

1 utskottets nyssnämnda betänkande 1974: 37 behandlades även frågan
om uppdragsforskning, och ett yrkande om principiellt förbud mot privat
uppdragsforskning för forskare i statlig tjänst avslogs av riksdagen. I motionen
1975:87 yrkas nu att riksdagen beslutar att statlig anställning och
privat uppdragsforskning i princip skall hållas åtskilda så att klar boskillnad
mellan statlig och privatfinansierad uppdragsforskning kan upprätthållas.
Utskottet är inte berett tillstyrka detta yrkande. Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) har med skrivelse den 21 april 1975 - alltså sedan motionen väcktes
- till regeringen överlämnat resultatet av en inom ämbetsverket utförd översyn
av reglerna för universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet
och därmed sammanhängande frågor samt avgivit vissa förslag i ämnet
(UKÄ-rapport 1975:9). Förslagen prövas för närvarande av regeringen.

Vad därefter gäller yrkandet 3 i samma motion vill utskottet först redovisa
att UKÄ i sin nämnda rapport framhåller att deltagande i uppdragsarbete
enligt ämbetsverkets mening bör vara frivilligt för dem som är anställda
vid läroanstalten i fråga. Vidare bör inte fordras av de studerande att de
deltar i uppdragsarbete som obligatoriskt led i studierna.

De ändringar i arbetslagstiftningen som genomförts under senare tid -lagen (1974:12) om anställningsskydd, lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder samt statstjänstemannalagen (1965:274, ändrad senast
1974:1007) - har inneburit en markering av det arbetsgivaransvar som

Ubll 1975/76:6

åvilar de statliga myndigheterna och givetvis då även dem inom universitetsoch
högskoleområdet.

Under våren 1975, alltså efter det att ifrågavarande motionsyrkande väcktes,
har arbetsgruppen inom utbildningsdepartementet för beredning av frågor
om anställningsskydd inom universitets- och högskoleväsendet efter
överläggningar med berörda personalorganisationer föreslagit regler rörande
anställningsformer för vissa lärartjänster samt tjänster som assistent, amanuens,
studievägledare och utbildningsledare. Arbetsgruppen har även föreslagit
turordningsregler för uppsägningen av lärare. Med anledning härav
har regeringen den 7 maj 1975 utfärdat dels en förordning (1975:386) om
tidsbegränsning av anställning vid universitet, vissa högskolor och vissa
forskningsråd, dels en förordning (1975:388) om tjänster som förste assistent
vid universitet och vissa högskolor, dels en förordning (1975:387) om turordning
vid uppsägning av lärare vid universitet och vissa högskolor, m. m.

Genom att bestämmelserna om anställningsform ändrats har många tjänster
inom utbildningsområdet fr. o. m. den 1 juli 1975 övergått till att tillsättas
med tillsvidareförordnanden. Enligt bestämmelserna skall den som den 1
juli 1975 innehar tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst meddelas tillsvidareförordnande
på tjänsten utan ledigkungörande. Vidare skall den som
den 30 juni 1975 är innehavare av sådan tjänst - om tjänsten skall bestå
efter denna dag - meddelas tillsvidareförordnande utan ledigkungörande.

Tjänst som docent eller forskare skall även fortsättningsvis tillsättas med
tidsbegränsat förordnande. Anställningsskydd för innehavare av dylik tjänst
har i stället tillgodosetts genom de särskilda bestämmelserna om tjänst som
förste assistent. I den mån behov uppkommer att i särskild ordning inrätta
sådan tjänst ankommer det på konsistoriet att besluta om såväl dess placering
vid läroanstalten som dess finansiering. Härvid är konsistoriet inte bundet
till tjänstemannens aktuella fakultets- eller institutionstillhörighet utan
tjänsten bör placeras där den med utgångspunkt i vederbörandes meritering
bäst behövs. Även i fråga om finansieringskälla råder stor frihet. Konsistoriet
äger sålunda för ändamålet utan begränsning disponera till konsistoriets
förfogande stående medel.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkandet 3 i motionen 1975: 87.

Under 1975 års riksmöte behandlades bl. a. förslag sorn regeringen lade
fram i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen m. m.
(UbU 1975:17, rskr 1975:179). Med erinran om att besluten i anledning
av propositionen innebär möjligheter till ökat medinflytande förde anställda
och de studerande över den egna arbetsmiljön och arbetssituationen avstyrker
utskottet yrkandet 4 i motionen 1975:87.

I motionen 1975: 1430 har - med hänvisning till motionen 1975: 1687
vilken behandlats av näringsutskottet i dess betänkande 1975:14 - hemställts
att riksdagen begär att innehavare av forskartjänster vid universitet och
högskolor ges möjlighet att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet

UbU 1975/76:6

i former som främjar spridningen av forskningsresultat m. m.

Under senare år har riksdagen vid olika tillfällen behandlat frågan om
åtgärder i syfte att underlätta forskningsresultatens spridning och utnyttjande
av olika intressenter. Med anledning av yrkandet i motionen 1975: 1430
vill utskottet framhålla att berörda forskare redan i dag inom ramen för
sin tjänstgöringsskyldighet bör ha möjlighet att aktivt verka för sina forskningsresultats
spridning. Utskottet är ense med motionärerna om angelägenheten
av åtgärder som främjar innovationsverksamheten. Utskottet har
emellertid inte övertygats om att motionärernas syfte bäst främjas genom
en begränsning av undervisningsskyldigheten, varför utskottet avstyrker
motionen 1975:1430.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande forskningsplaneringen avslår motionen
1975:87 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande forskningsinformation avslår motionen
1975:87 yrkandet 5,

3. att riksdagen beträffande uppdragsforskning avslår motionen
1975:87 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande rättsförhållandena vid statliga forskningsinstitutioner
avslår motionen 1975:87 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande arbets- och beslutsformer vid statliga
forskningsinstitutioner avslår motionen 1975:87 yrkandet 4,

6. att riksdagen avslår motionen 1975:1430.

Stockholm den 11 november 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (s). Nordstrandh (m), Elmstedt (c). Gustafsson
i Barkarby (s), Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m),
herrar Sundgren (s). Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg
i Örebro (s). Jonsson i Alingsås (fp) och Bladh (s).

Reservation

beträffande riksdagens insyn över forskningsmedlens användning m. m. av fru
Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar "Det riksdagsbeslut"
och på s. 3 slutar "4 i motionen 1975:87" bort ha följande lydelse:
Del bör emellertid betonas, att frågan om riksdagens insyn över forsk -

ningsmedlens användning inte i första hand är en utredningsfråga. Det är
en fråga om att till riksdagen ge en sådan budgetredovisning att en samlad
bild över resursernas uppdelning på specialområden liksom deras allmänna
inriktning möjliggörs. Detta omedelbara mål uppnås genom att forskningsanslagen
samlas i en särskild, från övrig budgetredovisning utbruten, forskningsbudget.
Detta kan ske direkt och erfordrar varken forskningsrådsutredningens
medverkan eller är direkt sammankopplad med frågan om dess
direktiv eller sammansättning. Hittills vidtagna åtgärder beträffande nämnda
utredning är sålunda långt ifrån tillräckliga för att uppnå de syften motion
87 förespråkar, och som enligt utskottets mening är angelägna att fullfölja
snarast.

Del privata inflytandet över universitetsforskningen och sammanblandningen
av privat och offentligt inom forskning och forskningspolitik har
genom samhällsutvecklingen nått sådana proportioner, att genomgripande
åtgärder är nödvändiga för att uppnå en förändring. Till de mer direkta
åtgärder, som är av nöden, hör utarbetandet av klara bestämmelser, vilka
principiellt utesluter privat uppdragsforskning från offentliga forskningsinstitutioner.
Varken maktpolitiskt eller rättsligt är den nuvarande ordningen
acceptabel. Utskottet förordar sålunda bifall till motion 87 i nämnda del.

Delvis sammanhängande med nyssnämnda fråga är frågan om de allmänna
rättsförhållandena vid universiteten. Denna har relevans inte blott
i fråga om anställningstryggheten - där allvarliga brister kan konstateras
- utan också i fråga om beslutsprocedurer i allmänhet inom högskole- och
forskningssektorn. Omfattande indicier för att denna procedur är behäftad
med svåra rättsliga brister har de senaste åren bragts i dagen. En allmän
översyn av dessa förhållanden samt av gällande regler på området synes
utskottet i hög grad befogad.

Demokratiseringen av forskningsinstitutionernas beslutsformer och administration
är en angelägen reform. Hierarki och fåtalsvälde har alltför
länge varit rådande inom denna del av samhällslivet och statsapparaten.
Med tanke på forskningspolitikens grundläggande betydelse i samhällsutvecklingen
på längre sikt, ter sig detta maktpolitiskt farligt och stötande.
Reformeringen av högskolan har icke löst dessa problem utan till stor del
tvärtom bekräftat och befäst de odemokratiska förhållandena. Enligt utskottets
mening är det av vikt, att riksdagen snarast fattar principbeslut
om en demokratisering av arbets- och beslutsformerna.

Vad avser frågan om riksdagens information i forskningspolitiska frågor
åsyftar motionärerna ett riksdagens eget organ, som självständigt och utan
att blott lita till information, given av andra delar inom statsapparaten, kan
skaffa sig insyn och begära fram underlag rörande forskningspolitiken i allmänhet.
Ett sådant riksdagens organ synes utskottet nödvändigt för att
garantera den parlamentariska makt över forskningspolitiken, som blivit
ett allt starkare krav. Ett organ av nämnda slag ansluter sig också väl till
de krav på systematisk budgetredovisning av forskningsanslagen som li -

kaledes krävs i motion 87. Det bör enligt utskottets mening ankomma på
riksdagen själv att utforma detta organ. Ehuru en stomme därtill obestridligen
finns i RIFO är det givetvis nödvändigt att ge organet en delvis annan
och helt officiell prägel.

dels att utskottets hemställan under 1-5 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande forskningsplaneringen med bifall till
motionen 1975:87 yrkandet I begär att regeringen vid avlämnandet
av den årliga budgetpropositionen skall presentera en
samlad statlig forskningsbudget,

2. att riksdagen beträffande forskningsinformation med bifall till
motionen 1975:87 yrkandet 5 beslutar inrätta ett riksdagens
organ för information och uppföljning av forskningspolitiska
frågor,

3. att riksdagen beträffande uppdragsforskning med bifall till motionen
1975:87 yrkandet 2 beslutar att statlig och privat uppdragsforskning
i princip skall hållas åtskilda,

4. att riksdagen beträffande rättsförhållandena vid statliga forskningsinstitutioner
med bifall till motionen 1975:87 yrkandet
3 begär i motionen föreslagen översyn,

5. att riksdagen beträffande arbets- och beslutsformer vid statliga
forskningsinstitutioner med bifall till motionen 1975:87 yrkandet
4 beslutar att de skall vara sådana att en allmän demokratisering
uppnås.