UbU 1975/76: 5
Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 5
med anledning av motioner om ökat statsbidrag till den gymnasiala
yrkesutbildningen m. m.
Motionerna
1975: 550 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag beträffande en ökad samverkan
mellan skola och näringsliv i vad avser den gymnasiala yrkesutbildningen,
1975: 827 av herrar Stjernström (c) och Rämgård (c) vari hemställs
att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag på ny konstruktion av statsbidraget
till företagsskolorna,
2. beslutar att statsbidraget till företagsskolorna tills vidare skall utgå
med 30 000 kr. per heltidskurs och normalläsår,
1975: 1367 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen sagts beträffande behovet av
en förändring av statsbidragsbestämmelserna för organisation av gymnasieskolans
bygg- och anläggningstekniska linje,
1975: 1393 av herrar Nordgren (m) och Olsson i Järvsö (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av lärlingsutbildningen
samt förslag om uppjustering av anslaget till lärlingsutbildningen
snarast,
1975: 1400 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller att utredningen om skolan,
staten och kommunerna får i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag
till förbättring av anslaget till inbyggd utbildning,
1975: 1402 av herr Olsson i Stockholm m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen uttalar sig för ett ökat statligt stöd till vårdyrkesutbildningen
och att kurskostnader och studielön till elever som genomgår vårdyrkesutbildning
bestrids med statsmedel samt hos regeringen hemställer
om skyndsamt framläggande av förslag härom,
1975: 1415 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en skyndsam utredning av yrkesutbildningen.
1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 5
UbU 1975/76: 5
2
Nuvarande bestämmelser om statsbidrag till viss yrkesundervisning
1 Inbyggd utbildning
Enligt 13 § kungörelsen (1966: 115) om statsbidrag till driftkostnader
för gymnasieskolan utgår för redovisningsår statsbidrag för särskilda
kostnader för inbyggd utbildning med högst 13 000 kr. i fråga om utbildning
för industri och hantverk eller handel samt med högst 10 800
kr. för utbildning för husligt arbete eller vård.
Efter särskilda beslut av Kungl. Maj:t utgår statsbidrag med högst
13 000 kr. även till vissa vårdutbildningar.
2 Företagsskola
Enligt kungörelsen (1971:342) om enskilda yrkesskolor utgår statsbidrag
till företagsskola under villkor att undervisningen bedrivs enligt
av SÖ utfärdad läroplan. För varje klass av heltidskurs utgår för varje
helt läsår statsbidrag med högst 14 500 kr.
Statsbidrag till företagsskola utgår från reservationsanslaget Bidrag
till driften av enskild yrkesutbildning.
3 Lärlingsutbildning
3.1 hos hantverksmästare m. m.
Grundbidrag utgår för varje lärling, som tidigare inte erhållit undervisning
i yrket vid gymnasieskola under skolöverstyrelsens inseende, i
yrken med minst 3 års lärlingstid med 2 000 kr. och i yrken, där lärlingstiden
understiger 3 men ej 2 år, med 1 500 kr. För varje lärling,
som tidigare erhållit undervisning i yrket vid gymnasieskola, utgår
grundbidrag med 1 000 kr., om undervisningen omfattat högst en årskurs
och efterföljande lärlingstid i yrket omfattar minst 2 år, och med
500 kr., om undervisningen vid gymnasieskolan omfattat mer än en,
dock högst 2 årskurser, och efterföljande lärlingstid i yrket omfattar
minst 2 år.
Kurstillägg utgår med 1 200 kr., om företagaren beviljar lärling ledighet
under lärotiden med bibehållen lön antingen för att deltaga i
kompletterande teoriundervisning under minst 320 timmar vid gymnasieskola
eller för att genomgå en mot dylik teoretisk undervisning
svarande korrespondenskurs eller annan av skolöverstyrelsen godkänd
utbildning, eller med 600 kr., om lärling erhållit undervisning i yrket
i minst en årskurs vid gymnasieskola och motsvarande ledighet beretts
honom för kompletterande teoriundervisning under minst 160 timmar.
3.2 inom byggnadsindustrin
Grundbidrag utgår för varje lärling med 1 100 kr. För lärling, som
erhållit undervisning i gymnasieskola, utgår inte grundbidrag.
Kurstillägg får utgå med 1 200 kr. under i punkt 3.1 nämnda villkor
för lärling, som inte erhållit undervisning i yrket vid gymnasieskola.
Utskottet
Yrkanden om förbättrat statsbidrag till inbyggd utbildning, företagsskola
och lärlingsutbildning förs fram i fyra motioner. Därutöver behandlar
utskottet i detta betänkande vissa andra motionsyrkanden som
avser gymnasieskolans yrkesutbildning.
UbU 1975/76: 5
3
Inbyggd utbildning innebär att en kommunal gymnasieskola är huvudman
för utbildningen och själv svarar för utbildningens fackteoridel
medan ett eller flera företag svarar för utbildningens arbetsteknikdel.
Staten ger bidrag till skolans huvudman för dess del av utbildningen
och till företaget för dess del.
Företagsskola svarar för utbildningen i såväl fackteori som arbetsteknik
och uppbär hela statsbidraget. Undervisningen skall bedrivas enligt
av SÖ utfärdad läroplan.
Lärlingsutbildning innebär yrkesutbildning hos hantverksmästare.
Statsbidrag utgår med vissa schablonbelopp per år och lärling. Kurstillägg
utgår om hantverksmästare beviljar lärling ledighet under lärotiden
med bibehållen lön för att deltaga i kompletterande teoriundervisning.
Enligt motionen 1975: 1400 är den ersättning som utgår till företag
m. fl. som tar emot elever i inbyggd utbildning numera så låg att möjligheten
att anordna vissa yrkesinriktade studievägar av gymnasieskolan
försvåras. Motionärerna anser därför att utredningen om skolan, staten
och kommunerna (SSK) bör få i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag
till förbättring av anslaget till inbyggd utbildning. I motionen 1975:
1402 begärs ett ökat statligt stöd bl. a. till inbyggd vårdyrkesutbildning.
I motionen 1975: 827 yrkas att statsbidraget till företagsskola, vilket
varit i stort sett oförändrat sedan år 1957, tills vidare skall utgå med
högre belopp än för närvarande samt på sikt konstrueras om.
Lärlingsutbildningen har, anförs slutligen i motionen 1975: 1393,
särskild betydelse i mindre frekventa yrken där underlag för gymnasieskolutbildning
saknas. Bidragen, som varit oförändrade sedan år 1960,
bör enligt motionärerna snarast höjas. Samtidigt bör själva formerna för
lärlingsutbildningen ses över.
Nuvarande statsbidragssystem avseende inbyggd utbildning, företagsskola
och lärlingsutbildning tillkom i anslutning till förslag av 1952 års
yrkesutbildningssakkunniga (SOU 1954: 11). Yrkesutbildningsberedningen
(YB) föreslog år 1970 bl. a. att för inbyggd utbildning och skolmässig
utbildning i företagsskola skulle utgå ett statsbidrag motsvarande halva
verkliga kostnaden för företaget/institutionen samt att ersättningarna
skulle utgå med värdebeständiga schablonbelopp (SOU 1970: 58). YB:s
förslag föranledde i denna del inte några förslag till riksdagen.
SSK har till uppgift att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan samt att pröva
principerna för ett nytt statsbidragssystem inom skolväsendet. Utredningens
slutbetänkande beräknas komma att avges i slutet av år
1977.
Frågan om uppräkning av statsbidragsbeloppet till inbyggd utbildning
med hänsyn till kostnadsutvecklingen är av den karaktären att den
bör prövas vid regeringens årliga budgetarbete. Utskottet anser emeller
-
UbU 1975/76: 5
4
tid för sin del att statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning bör
ökas. Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975: 1402 i denna
del att riksdagen som sin mening ger denna utskottets uppfattning till
känna för regeringen. Förslaget i samma motion om en ökning av det
statliga stödet till vårdyrkesutbildningen i övrigt avstyrker utskottet.
Av utskottets ställningstagande följer att utskottet i fråga om vårdyrkesutbildning
inte anser något uppdrag till SSK erforderligt, varför
utskottet avstyrker motionen 1975: 1400 i denna del. Utskottet avstyrker
även i övrigt yrkandet i denna motion.
Behovet av att räkna upp det nuvarande statsbidragsbeloppet till företagsskola
med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör kunna bedömas
av SÖ i samband med de årliga anslagsframställningarna och prövas
vid regeringens årliga budgetarbete. Yrkandet i motionen 1975: 827 bör
därför avslås av riksdagen.
Det finns ett antal hantverksyrken, till vilka en kontinuerlig grundutbildning
inte tillhandahålls inom ramen för gymnasieskolan. Även
beträffande yrken till vilka grundutbildning anordnas på större gymnasieskolorter
kan läget på mindre orter vara sådant att bristen på lokala
utbildningsmöjligheter i yrkena medför problem. Vilken form och
vilket innehåll lärlingsutbildningen bör ha inom de yrken och på de
orter där denna utbildningsform behövs är emellertid en svår fråga.
Lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande frågor bör därför
ses över. Utredningsarbetet, som bör vara förutsättningslöst, bör bedrivas
snabbt. Vad utskottet med anledning av motionen 1975: 1393 anfört
om en översyn av lärlingsutbildningen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
I motionen 1975: 550 erinras om att statens och kommunernas sammanlagda
skolkostnader nu är drygt 12 miljarder kr. per år och att kostnaderna
per elevplats för de yrkesinriktade studievägarna är väsentligt
mycket högre än den genomsnittliga elevplatskostnaden i gymnasieskolan.
Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på yrkesinriktad utbildning
anser motionärerna det angeläget att man tar till vara den yrkesutbildningsresurs
som finns i svenskt näringsliv innan andra kostnadskrävande
utbyggnadsalternativ för yrkesutbildning aktualiseras. En samverkan
mellan skola och näringsliv beträffande yrkesutbildningsresursema bör
utvecklas och innebär, menar motionärerna, samhällsekonomiska besparingar
samtidigt som eleverna kommer i nära kontakt med den moderna
tekniska utvecklingen, vilket dels är värdefullt för utbildningen,
dels ökar elevernas studiemotivation. Utredning och förslag beträffande
sådan samverkan begärs.
SÖ har den 30 juni 1975, alltså sedan motionen väcktes, utfärdat anvisningar
i syfte att öka utbildningsplatserna på vissa yrkesinriktade
studievägar i gymnasieskolan och motsvarande utbildningar inom den
UbU 1975/76: 5
5
kommunala vuxenutbildningen. Som en åtgärd för att öka yrkesutbildningskapaciteten
upptar SÖ inbyggd utbildning beträffande vilken SÖ
i nämnda anvisningar anför följande: ”Samarbete med näringslivet i
inbyggd utbildning medför möjlighet att utnyttja utbildningsresurser i
företag. Denna utbildningsform har visat sig vara ett värdefullt komplement
till utbildning helt i skola. Skolhuvudman som önskar
öka den yrkesinriktade utbildningen bör pröva möjligheten till samarbete
med företag i inbyggd utbildning.”
Frågor om ianspråktagande av i dag icke fullt utnyttjade resurser
för yrkesutbildning är föremål för ytterligare studier inom SÖ. Med
hänvisning till nyssnämnda anvisningar samt pågående överväganden
inom SÖ finner utskottet att motionen 1975: 550 inte bör föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd.
I motionen 1975: 1415 tas upp frågan om yrkesutbildningens innehåll
samt konkurrensen när det gäller elevrekrytering mellan å ena sidan
gymnasieskolans yrkesutbildning och å andra sidan omskolningsverksamheten.
En utredning av yrkesutbildningen begärs.
Som framgått av propositionen 1975: 1 bil. 10 har inom utbildningsdepartementet
tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga problem
och överväga vilka åtgärder som behöver vidtas i vad gäller utbildning
m. m. på det gymnasiala stadiet för gruppen 16—19-åringar.
Arbetsgruppen har som en första åtgärd föreslagit att vissa korta, yrkesinriktade
kurser skall anordnas. SÖ ser successivt över läroplanerna
inom yrkesutbildningssektorn. Mot bakgrund av det anförda finner utskottet
att riksdagen bör avslå motionen 1975:1415.
I motionen 1975:1367 begärs en förändring av statsbidragsbestämmelserna
för gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska linje. Motionärernas
yrkande avser i första hand det delningstal som skall gälla
för den bygg- och anläggningstekniska linjen i gymnasieskolan men får
även konsekvenser för övriga yrkesinriktade linjer som har samma eller
liknande förutsättningar som nämnda linje.
Kungl. Maj:t prövade den 3 mars 1973 en ansökan från skolstyrelsen
i Skellefteå om ändrat delningstal för den bygg- och anläggningstekniska
linjen och lämnade därvid ansökan utan åtgärd.
Enligt vad utskottet erfarit har SÖ genom skolbesök och kontakter
med bl. a. yrkeskommittéer samt yrkes-/lärlingsnämnder fortlöpande
gjort sig underrättad om undervisningen på den bygg- och anläggningstekniska
linjen. SÖ har härigenom kunnat bilda sig en uppfattning om de
problem som är förknippade med undervisningen på linjen. Enligt Sö:s
bedömning av hittills vunna erfarenheter fungerar undervisningen i
huvudsak tillfredsställande. För att eliminera vissa olägenheter av organisatorisk
natur anordnas bl. a. särskild lärarfortbildning.
UbU 1975/76: 5
6
Allmänt gjorda erfarenheter av utbildningen samt utvecklingen inom
branschen har lett till att SÖ i samråd med centrala branschföreträdare
beslutat om viss begränsad försöksverksamhet beträffande bygg- och anläggningsteknisk
utbildning under läsåret 1975/76. Den planerade försöksverksamheten
har flera syften. Ett syfte är att pröva vissa förändringar
av den gemensamma utbildningen under årskurs 1. Ett annat
syfte är att utpröva nya läromedel.
Den av motionärerna väckta frågan bör ses i samband med SSK:s
arbete. Ett friare system för resursutnyttjande, som är målet för arbetet
inom SSK, bör öppna möjligheter för att lokalt avgöra lämpliga delningstal
inom ramen för tillgängliga resurser.
Med hänvisning till dels den av SÖ initierade försöksverksamheten,
dels pågående arbete inom SSK avstyrker utskottet motionen 1975:
1367.
Den i motionen 1975: 1402 begärda särskilda ersättningen m. m. till
vårdyrkesstuderande under utbildningstid måste ses i ett större sammanhang
med hänsynstagande till samtliga studerandegrupper i vårt
land och berör principerna för det studiesociala stödet. Särskilda sakkunniga
med uppdrag att utreda frågan om de studiesociala systemen
har tillkallats den 25 september 1975. Med erinran härom avstyrker
utskottet motionen 1975: 1402 i denna del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a) beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd vårdyrkesutbildning
med anledning av motionen 1975: 1402 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
b) beträffande utredning om förhöjt statsbidrag till inbyggd utbildning
avslår motionen 1975: 1400,
2. att riksdagen beträffande ökat statligt stöd till annan vårdyrkesutbildning
än den inbyggda vårdyrkesutbildningen avslår
motionen 1975: 1402 i denna del,
3. att riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till utbildning
i företagsskola avslår motionen 1975: 827,
4. att riksdagen beträffande översyn av lärlingsutbildningen med
anledning av motionen 1975: 1393 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
5. att riksdagen beträffande samverkan mellan skola och näringsliv
avslår motionen 1975: 550,
6. att riksdagen beträffande utredning av yrkesutbildningen avslår
motionen 1975: 1415,
UbU 1975/76: 5
7
7. att riksdagen beträffande bygg- och anläggningsteknisk linje
avslår motionen 1975:1367,
8. att riksdagen beträffande kurskostnader m. m. avslår motionen
1975: 1402 i denna del.
Stockholm den 25 november 1975
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt
(c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk) och fru Ekelund (c).
Reservationer
1. beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd utbildning inom
vård, industri och hantverk samt handel av herrar Larsson i Staffanstorp
(c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg
(m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fru Ekelund (c) som anser
dels
att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Frågan
om” och på s. 4 slutar ”denna motion” bort ha följande lydelse:
Tidpunkten för verkställandet av beslut med anledning av utredningsförslag
av större räckvidd brukar erfarenhetsmässigt infalla några år
efter det att utredningsbetänkandet avgivits. Mot bakgrund av att SSK:s
förslag alltså kan realiseras först i början av 1980-talet och med hänsyn
till att ifrågavarande statsbidragsbelopp nu varit i stort sett oförändrade
under mer än 15 år anser utskottet att statens bidrag till inbyggd
utbildning bör räknas upp fr. o. m. budgetåret 1976/77 med hänsyn
till kostnadsutvecklingen. Utskottet föreslår med anledning av motionen
1975: 1400 och motionen 1975: 1402 i vad den avser inbyggd utbildning
att riksdagen hos regeringen begär att förslag beträffande
uppräkning av ifrågavarande statsbidrag till inbyggd utbildning föreläggs
riksdagen inom sådan tid att förhöjt statsbidrag till inbyggd utbildning
kan utgå fr. o. m. den 1 juli 1976. Förslaget i motionen 1975: 1402 om
ökning av det statliga stödet till annan vårdyrkesutbildning än den inbyggda
vårdyrkesutbildningen avstyrker utskottet.
UbU 1975/76: 5
8
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till inbyggd
utbildning med anledning av motionen 1975: 1400 och
motionen 1975: 1402 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört beträffande nya statsbidragsbestämmelser
fr. o. m. budgetåret 1976/77 för inbyggd
utbildning,
2. beträffande uppräkning av statsbidraget till utbildning i företagsskola
m. m. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt
(c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c)
och fru Ekelund (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Behovet
av” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Det förekommer arbetsuppgifter och processer inom arbetslivet av
sådan karaktär att det är svårt att anordna en adekvat yrkesutbildning i
skollokaler. Sådant är förhållandet inom t. ex. textilindustrin och järnbrukshanteringen.
I fall som dessa finns anledning att slå vakt om utbildningsformen
företagsskola. Enligt utskottets mening bör ifrågavarande
statsbidragsbelopp till företagsskola, vilket varit i stort sett oförändrat
sedan år 1957, räknas upp fr. o. m. budgetåret 1976/77 med
hänsyn till kostnadsutvecklingen. En sådan uppräkning föregriper inte
det arbete som pågår inom SSK. Som villkor för statsbidrag bör liksom
hittills gälla att undervisningen bedrivs enligt av SÖ utfärdad läroplan.
Vidare bör anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning vara
betecknat som förslagsanslag så att statsbidrag till företagsskola kan utgå
i de fall de av statsmakterna föreskrivna villkoren härför uppfylls.
Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975: 827 att riksdagen
hos regeringen begär att förslag beträffande uppräkning av ifrågavarande
statsbidrag till företagsskola föreläggs riksdagen inom sådan
tid att förhöjt statsbidrag m. m. till sådan skola kan utgå fr. o. m.
läsåret 1976/77.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande uppräkning av statsbidraget till utbildning
i företagsskola med anledning av motionen 1975: 827
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande nya statsbidragsbestämmelser fr. o. m. budgetåret
1976/77 för sådan utbildning m. m.,
NORSTEDT5 TRYCKERI STOCKHOLM 1975 7500S4