UbU 1975/76: 4
Utbildningsutskottets betänkande
1975/76:4
med anledning av motioner om utbildning m.m. inom dataområdet
Motionerna
1975:553
av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär
1. att arbetsgruppens vid Linköpings högskola framlagda ”Förslag
till riktlinjer för utbyggnad av datorresurser vid Linköpings högskola
1975-79” får en snabb behandling,
2. att Institutionen för informationsbehandling vid Lunds universitet
får tillstånd att genomföra programmet ”Elevansvar i datorstödd
undervisning” enligt i motionen framlagt förslag,
1975:1362 av herrar Gadd (s) och Alsén (s) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär att det på lämpligt sätt utarbetas
ett datautbildningsprogram som omfattar såväl skolväsendet och
högskolorna som de frivilliga bildningsorganisationerna och den kommunala
vuxenutbildningen.
Datorservice inom den högre utbildningens och forskningens område
Organisationen av datoranvändningen inom den högre utbildningens
och forskningens område fastställdes av statsmakterna år 1965
(1965:40, SU 1965:107, rskr 1965:297 och prop. 1965:42, SU
1965:91, rskr 1965:224). I Uppsala, Lund, Göteborg. Stockholm och
Umeå finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam
för de högre läroanstalterna på orten och försvarets forskningsanstalt.
Finansieringen av centralernas utbyggnad samt förnyelse av
datamaskinanläggningarna sker över statens datamaskinfond, som
förvaltas av statskontoret.
Under universitetskanslersämbetet (UKÄ) finns en gemensam styrelse
för universitetens datamaskincentraler (STUD).
Verksamheten vid datamaskincentralerna förutsätts vara ekonomiskt
självbärande över en längre tidsperiod genom att centralernas
tjänster beläggs med taxor som skall täcka samtliga kostnader för
drift och kapital vid anläggningarna. Personal och studerande vid universitet
och högskolor m.m. som önskar utnyttja datamaskincentralernas
tjänster kan ansöka om medel härför ur ett särskilt riksstatsanslag.
Kostnader för datamaskintid. Anslaget är för innevarande budgetår
uppfört med 26,6 milj. kr.
1 Riksdagen 1975/76. 14 sand. Nr 4
UbU 1975/76:4
2
I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 redovisade UKÄ
att datorservicegruppen, som tillkallats av UKÄ i samråd med statskontoret,
avlämnat rapporten ”Datakraft för högre utbildning och
forskning”. Rapporten hade utarbetats med anledning av ett uppdrag
från Kungl. Maj:t år 1970 åt UKÄ och statskontoret, vilket avsåg en
utredning — mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts av den år
1965 fastställda organisationen för den automatiska databehandlingen
— av det framtida behovet av datorkapacitet inom den högre
utbildningens och forskningens område.
I samråd med statskontoret överlämnade UKÄ i december 1974
till regeringen förslag till ändring av organisationen av datorverksamheten
och ändrade former för finansiering av denna.
Statskontoret har i huvudsak biträtt UKÄ:s förslag till riktlinjer för
vidareutveckling av datamaskincentralerna för högre utbildning och
forskning, deras organisation och finansiering. Frågan om ledningsorganisationen
för universitetens datamaskincentraler önskar statskontoret
— med hänsyn till att även datasamordningskommittén (DASK)
avser att behandla samordningsfrågor avseende universitetens datamaskincentraler
— hålla öppen för fortsatt diskussion.
I 1975 års budgetproposition (bil. 10, s. 345) har föredragande
statsrådet anfört att han ännu inte är beredd att ta ställning till de
framlagda förslagen under hänvisning till att DASK ännu inte avlämnat
sina förslag.
DASK avser att framlägga sitt betänkande i början av år 1976.
Dataindustriutredningen
Mot bakgrund av datateknikens växande betydelse och de förändringar
inom bl.a. näringslivet som blir följden härav tillkallade chefen
för industridepartementet efter Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1971
dataindustriutredningen (I 1971:02) för att utreda behovet av åtgärder
för att dels främja den svenska dataindustrins konkurrenskraft,
dels öka det övriga näringslivets möjligheter att bättre utnyttja datatekniska
hjälpmedel.
Dataindustriutredningen lämnade en lägesrapport (SOU 1973:6) i
februari 1973. Slutbetänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik
74 lämnades i april 1974.
I sitt slutbetänkande redovisade dataindustriutredningen en rad förslag
om hur stödet till forskning och utveckling bör utformas samt
vissa förslag om åtgärder rörande standardisering. På grundval av utredningens
förslag i dessa delar förde regeringen i 1975 års budgetproposition
fram förslag om vissa statliga åtgärder på dataområdet
(prop. 1975:1, bil. 13 E 1,NU 1975:15, rskr 1975:99).
UbU 1975/76:4
3
I nämnda proposition anmälde chefen för industridepartementet i
korthet vissa andra förslag från utredningen (s. 43) och anförde efter
samråd med chefen för utbildningsdepartementet följande beträffande
utredningens förslag om åtgärder på utbildningsområdet.
Datatekniken och dess användningsområden expanderar snabbt
och det är helt naturligt att detta förhållande — liksom andra förändringar
i samhället — föranleder krav på utbildningsåtgärder. På dataområdet
har därför en rad åtgärder vidtagits under senare år och det
framgår av remissyttrandena att den planering som pågår inom utbildningsområdet
kommer att leda till ytterligare förslag som får prövas
i vanlig ordning.
Inom skolöverstyrelsen arbetar sålunda en särskild grupp med projektet
”Datorn i skolan” som omfattar planering och ledning av olika
pedagogiska åtgärder i samband med datorns användning i grundskola
och gymnasieskola.
På den högre utbildningens område pågår, enligt vad jag erfarit,
inom universitetskanslersämbetet i samarbete med högskolan i Linköping
ett utredningsarbete, som bl.a. tar sikte på möjligheterna att vid
högskolan i Linköping införa en särskild datateknisk utbildningslinje.
Forskarutbildningen och forskningsorganisationen har fått och föreslås
få en betydande resursförstärkning genom inrättandet av ett
antal högre forskartjänster. Budgetåret 1974/75 inrättades en professur
i datorsystem vid tekniska högskolan i Stockholm och en i informationsbehandling,
särskilt datalogi, vid högskolan i Linköping. Chefen
för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag (prop. 1975:1
bil. 10 E 11) föreslagit, bl.a. med hänvisning till utredningens prioritering
av användarinriktad utbildning och forskning, inrättandet av en
professur i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling,
vid universitetet i Göteborg.
Remissyttranden
Över motionen 1975:553 har utskottet inhämtat yttrande från universitetskanslersämbetet,
som i sin tur inhämtat yttrande från rektorsämbetet
vid universitetet i Lund, vilket bifogat yttrande från samhällsvetenskapliga
fakultetens utbildningsnämnd, från styrelsen för universitetens
datamaskincentraler och från driftchefen för Lunds datacentral
för forskning och högre utbildning.
Remissyttranden över motionen 1975:1362 har avgivits av skolöverstyrelsen
och universitetskanslersämbetet.
Motionen 1975:553 yrkandet 1
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) delar motionärens uppfattning
om angelägenheten av att en datacentral för högre utbildning och
forskning tillkommer i Linköping. UKÄ hänvisar till sin till statskontoret
i augusti 1975 inlämnade anmälan om behov av datamaskinutrustning
för budgetåren 1975/76-1980/81. I denna föreslår UKÄ bl.a.
att beslut om anskaffning av en dator i Linköping fattas snarast efter
UbU 1975/76:4
4
det att medelstillgången för datamaskintid budgetåret 1976/77 kan
överblickas.
Motionen 1975:553 yrkandet 2
Beträffande genomförandet av programmet ”Elevansvar i datorstödd
undervisning” vid institutionen för informationsbehandling vid
universitetet i Lund framhåller styrelsen för universitetens datamaskincentraler
att den i allt väsentligt delar uppfattningen att interaktiv
databehandling är nödvändig för tidsenlig undervisning. Genom
en installation i april 1975 av ytterligare kärnminne vid datacentralen
i Lund har den tidigare kapaciteten för interaktiv databehandling
höjts i betydande omfattning. Fem terminaler har också levererats till
institutionen för informationsbehandling. Styrelsen anser — i likhet
med driftchefen vid datacentralen — att universitetet i Lund nu har de
resurser som erfordras för att det i motionen redovisade programmet
skall kunna genomföras läsåret 1975/76. Universitelskanslersämbetet
ansluter sig till denna bedömning. Rektorsämbetet påpekar att frågan
om kostnader för datamaskintid måste lösas.
Motionen 1975:1362
Av skolöverstyrelsens (SÖ:s) yttrande framgår att ämbetsverket år
1971 fick Kungl. Maj:ts uppdrag att undersöka förutsättningarna för
att bedriva försöksverksamhet med undervisning i datateknik m.m. i
grundskolan och gymnasieskolan samt att SÖ redan dessförinnan påbörjat
en verksamhet av kartläggande karaktär, vilken finns dokumenterad
i rapporterna ”Datorn i skolan, förstudie 1 och 2” samt
"Datorn i skolkommunen”. En inom SÖ sedermera tillsatt arbetsgrupp,
DIS (Datorn i skolan), har redovisat ett den 5 maj 1975 daterat
förslag till kursplan för grundutbildningen i ”datalära”, vilket
kommer att ligga till grund för av SÖ beslutad försöksverksamhet
inom ungdomsskolan. SÖ. som påpekar att termen ”datalära” innebär
undervisning i informationsbehandling snarare än datorteknik, delar
således motionärernas inställning till vikten av utbildning i systemtänkande
och informationsbehandling. SÖ anför vidare bl.a. följande.
Syftet med den grundutbildning som planeras inom SÖ:s ansvarsområde
får anses väl svara mot motionärernas önskemål. SÖ anser
liksom motionärerna att alla i vårt samhälle skall kunna erhålla sådana
kunskaper att vi kan förstå och påverka system av olika slag, i
första hand dem där datorer kommer till användning. Med tanke på
de negativa attityder som förekommer i samband med datorer och
deras användning är det väsentligt att innehållet i en grundutbildning
noga utprovas innan den ges en vidare spridning. Det finns annars
risker för att utbildningen skapar ökade konflikter mellan specialister
och användare. Inom ungdomsskolan kommer utbildningen att inte
-
UbU 1975/76:4
5
greras i andra ämnen därför att informationsbehandling i detta sammanhang
får ses som en hjälpvetenskap.
SÖ kommer också så snart erfarenheter erhållits från den nu beslutade
försöksverksamheten inom ungdomsskolan att aktualisera behovet
av och formerna för datalära inom vuxenutbildningen. Därvid
kommer självfallet behovet av samordning mellan de olika ”datautbildningsprogrammen”
att beaktas.
För att erforderliga utbildningsinsatser skall kunna göras måste betydande
resurser tillskjutas för lärarfortbildning, för utredning av datakraftfrågor,
för anskaffning av utrustning samt för forsknings- och
utvecklingsarbete inom området datorn inom utbildningen.
Behov av utbildningar inom dataområdet föreligger på tre nivåer
påpekar universitetskanslersämbetet (UKÄ). Den första nivån omfattar
enligt UKÄ specialistpersonal för systemutveckling, den andra —
användarutbildning — utbildning för användare av datorsystem och
den tredje orienteringsutbildning som skall avse dem som i första
hand kräver orienteringskunskaper om datorer. UKÄ har inget att erinra
mot motionärernas förslag och anför bl.a. följande.
Programmet bör huvudsakligen omfatta en kartläggning av behovet
av utbildning av mera orienterande inriktning och av utbildning som
ger en förstärkning av användarkompetensen inom landet. Vidare bör
övervägas vad utbildningen bör omfatta och var den bör förläggas.
Slutligen bör även utredas behovet av utbildning och fortbildning av
lärare inom dataområdet. UKÄ anser att förslag till förnyelse av den
högre specialistutbildningen huvudsakligen bör initieras av och utarbetas
vid institutionerna för informationsbehandling. En god förankring
av förnyelsearbetet hos de berörda institutionerna är en förutsättning
för en framgångsrik studieplansutveckling.
Utskottet
Dataindustriutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:10)
Data och näringspolitik formulerat ett antal övergripande riktlinjer för
den svenska datapolitiken. Utredningen anför i betänkandet att för
samtliga dessa framträder en höjd kunskapsnivå inom det datatekniska
området som ett fundamentalt element. Därvid avses såväl en
höjd datamedvetenhet, inklusive höjt datatekniskt tillämpningskunnande
hos icke-specialister, som vidgade specialistkunskaper inom de
producerande industrierna. Utredningen gör följande preciseringar:
— förstärkta datautbildningsåtgärder är den för närvarande mest betydelsefulla
näringspolitiska åtgärden på dataområdet
— utbildningsåtgärderna bör i första hand inriktas åt en förstärkning
av användarkompetensen i landet
— utbildningen av specialister får härigenom en vidgad rekryteringsbas
för intensifierade åtgärder för utbildning av systemkonstruktörer
på olika nivåer.
Beträffande sina förslag på utbildningsområdet har utredningen
UbU 1975/76:4
6
framhållit att de huvudsakligen är principiella och kvalitativa. Utredningen
räknar med att de kommer att vidarebearbetas av ansvariga
utbildningsinstanser. Förslagen har i betänkandet sammanfattande redovisats
under rubrikerna åtgärder på grundskolenivå respektive på
gymnasienivå, på postgymnasial och vuxennivå samt på högskolenivå.
Utskottet har inledningsvis redovisat regeringens anmälan i 1975
års budgetproposition av dataindustriutredningens förslag i fråga om
utbildningsområdet liksom ett av universitetskanslersämbetet framlagt
förslag om ändring av organisationen av datorverksamheten vid universitet
och högskolor och om ändrade former för finansiering av
denna.
Av remissyttrandena över motionen 1975:1362 framgår bl.a. att en
inom skolöverstyrelsen tillsatt arbetsgrupp numera lagt fram förslag
till kursplan för ”grundutbildningen i datalära”, vilket förslag skall
ligga till grund för av skolöverstyrelsen beslutad försöksverksamhet i
ungdomsskolan.
Enligt utskottets mening har dataindustriutredningen med utgångspunkt
i en ur olika synvinklar värdefull kartläggning av utbildningsresurserna
inom det datatekniska området redovisat ett datautbildningsprogram
som väl bör kunna tjäna som utgångspunkt för vederbörande
myndigheters och statsmakternas handlande. Utskottet har inte blivit
övertygat om att utvecklingen på utbildningsområdet främjas bäst
genom att riksdagen begär att det i motionen 1975:1362 önskade utbildningsprogrammet
utarbetas. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
detta motionsyrkande. Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om
att dataindustriutredningen betonat ”det fundamentala i att landets
datautbildning tillförs sådana resursförstärkningar att en solid grund
för såväl användarnas som dataindustrins utveckling skapas”. (SOU
1974:10, s. 256).
Med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975:553 bör först noteras
att konsistoriet vid universitetet i Linköping i sin anslagsframställning
för budgetåret 1976/77 föreslagit en utbyggnad av datorresurserna
där, innefattande bl.a. anskaffning av en medelstor dator hösten
1976. Styrelsen för universitetens datamaskincentraler finner i sitt remissyttrande
över motionen behovet av en dator vid universitetet i
Linköping väl styrkt och har därför inget att erinra mot en snabbehandling
av ärendet. Samtidigt gör styrelsen den bedömningen att det
inom nuvarande resursram ej finns utrymme för ytterligare en serviceenhet
— av föreslagen typ — inom området högre utbildning och
forskning. Universitetskanslersämbetet delar motionärens uppfattning
om angelägenheten av att en datacentral för högre utbildning och
forskning tillkommer i Linköping. I sin anslagsframställning för budgetåret
1976/77 anser universitetskanslersämbetet — under förutsätt
-
UbU 1975/76:4
7
ning att anslaget för datamaskintid väsentligt ökas — ett genomförande
av förslaget naturligt mot bakgrund av den nya regionala högskoleorganisationen.
I sin anmälan till statskontoret av behov av datamaskinutrustning
för budgetåren 1975/76-1980/81 har universitetskanslersämbetet
föreslagit att beslut om anskaffning av en dator
till Linköping fattas snarast efter det att medelstillgången för datamaskintid
budgetåret 1976/77 kan överblickas.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte
bör göra någon framställning till regeringen med anledning av yrkandet
1 i motionen 1975:553, varför motionen i denna del avstyrks.
Vad därefter gäller yrkandet 2 i motionen 1975:553 har sedan
denna väcktes ytterligare kärnminne installerats vid datacentralen i
Lund varigenom enligt styrelsens för universitetens datamaskincentraler
remissyttrande kapaciteten för interaktiv databehandling höjts i
betydande omfattning. Därtill kommer att fem terminaler levererats
till institutionen för informationsbehandling vid universitetet i Lund.
Universitetskanslersämbetet delar styrelsens bedömning att universitetet
nu har de resurser som erfordras för att det i motionen nämnda
programmet skall kunna genomföras läsåret 1975/76. Med hänsyn
bl.a. härtill avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975:553.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1975:1362,
2. att riksdagen avslår motionen 1975:553 yrkandet 1,
3. att riksdagen avslår motionen 1975:553 yrkandet 2.
Stockholm den 4 november 1975
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendeis slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c),
fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg
(m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz
(vpk), herrar Hagberg i Örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp) och Bladh
(s).