UbU 1975/76: 33

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 33

med anledning av propositionen 1975/76: 118 om hemspråksundervisning
för invandrarbarn jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76: 118 (utbildningsdepartementet) har regeringen
— efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén — föreslagit riksdagen
att

1. godkänna de riktlinjer för hemspråksträning i förskola och hemspråksundervisning
i grundskola och gymnasieskola som förordats i
propositionen,

2. godkänna de grunder för bidrag till kommunernas hemspråksundervisning
som förordats i propositionen.

I propositionen föreslås rätt till hemspråksträning respektive hemspråkundervisning
för alla de sexåringar som omfattas av den allmänna
förskolan och för alla de elever i grundskolan och gymnasieskolan, för
vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö.
Kommunen föreslås få skyldighet att anordna sådan hemspråksträning
och hemspråksundervisning, allt under förutsättning att föräldrar
eller vårdnadshavare begär det. Kommunen skall också vara skyldig att
informera barnen och deras föräldrar om möjligheten att välja undervisning
i hemspråket.

Kommunerna föreslås årligen inventera behovet av särskilda åtgärder
för invandrarbarnen. På grundval av denna inventering skall upprättas
ett för förskola, grundskola och gymnasieskola gemensamt handlingsprografn
för hur kommunens samlade resurser för invandrarbarnens
hemspråksundervisning och behov av stödundervisning skall utnyttjas
med hänsyn till varje enskilt barns behov.

Ett statligt resurstillskott i form av ett schablonbidrag per barn eller
elev och år föreslås för hemspråksundervisningen och -träningen. Tillskottet
skall utnyttjas flexibelt enligt kommunernas egen bedömning.
Därigenom skall invandrarbarnens skiftande behov av stöd för sin
språkutveckling kunna tillgodoses i största möjliga utsträckning.

Insatser i förskolan och på grundskolans låg- och mellanstadium föreslås
enligt propositionen prioriteras, då personlighetsutvecklingen hos
barnen är beroende av goda kommunikationsfärdigheter.

Nya kommunalt reglerade tjänster som hemspråkslärare föreslås inrättas.
I hemspråkslärarens arbetsuppgifter bör ingå såväl pedagogiskt
arbete som socialt kontaktarbete med invandrarbarnen och deras familjer.

1 Riksdagen 1975176. 14 sami. Nr 33

UbU 1975/76: 33

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslås få i uppdrag att utarbeta förslag till
en ny grundutbildning till hemspråkslärare. Denna utbildning skall anordnas
för 500 deltagare, som rekryteras bland invandrarna själva, och
beräknas starta höstterminen 1977. Fortbildningsprogram för nu verksamma
hemspråkslärare föreslås starta sommaren 1976 och pågå t. o. m.
sommaren 1978.

Förslaget om hemspråksundervisning för invandrarbarn föreslås träda
i kraft fr. o. m. läsåret 1977/78.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de under den allmänna motionstiden väckta motionerna

1975/76: 417 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om inrättande av fasta tjänster
i invandrarundervisningens metodik vid lärarhögskolorna i enlighet
med vad i motionen anförs,

1975/76: 593 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av skolstadgan att poäng
räknas även för hemspråksundervisning av invandrarbarn,

1975/76: 1394 av fröken Andersson (c) och fröken Eliasson (c) såvitt
gäller hemställan att riksdagen uttalar att en medveten, systematisk
hemspråksundervisning skall komma alla invandrarbarn till del med
tyngdpunkten förlagd till förskolan och grundskolans låg- och mellanstadium
och med en utformning som ger kontinuitet i barnens språkträning
(yrkandet 1),

1975/76: 1471 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att skolstadgans poängsystem för den samordnade
specialundervisningen också skall gälla för hemspråksundervisning åt
invandrarelever vid grundskolan,

1975/76: 2086 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar

1. att rätten till en första läs- och skrivträning på hemspråket skall
garanteras alla invandrarbarn i grundskolans lågstadium,

2. att de större invandrarspråken, som t. ex. finska, danska, norska,
grekiska och serbokroatiska, skall ges samma status som t. ex. tyska och
franska på grundskolans högstadium (dvs. B-språksstatus),

3. att tvåspråkiga förskole- och grundskoleläraraspiranter skall ges
en bestämd kvot vid intagningen till resp. lärarutbildningsanstalter,

4. att SÖ skall ges i uppdrag att så snabbt som möjligt bygga ut hemspråksundervisningen
i grundskolans lågstadium enligt motionen,

UbU 1975/76: 33

5. att skolförordningens poängsystem beträffande samordnad specialundervisning
skall tillämpas även i fråga om hemspråksundervisning åt
invandrarelever i grundskolan,

dels de med anledning av propositionen 1975/76:118 väckta motionerna 1975/76:

2455 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att en extra resurs efter särskild prövning skall kunna ställas till
förfogande för kommuner med litet antal invandrare och glesbygdskommuner,

2. att elever endast i undantagsfall bör förflyttas till annan skola för
hemspråksundervisning,

3. att kommun kan befrias från skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning
endast om lärare saknas,

4. att stödundervisning i svenska för nya invandrarelever under första
tiden i skolan får anordnas upp till sex veckotimmar,

5. att i gymnasieskolan grupp i hemspråk får bildas med lägst fyra
elever,

6. att hemspråkslärarna skall vara statligt anställda,

7. att utbildningen av hemspråkslärare skall omfatta fyra terminer,

8. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts,

1975/76: 2501 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
med godkännande av propositionen 1975/76: 118 i övrigt beslutar

1. att hemspråksundervisningen görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen inom grundskolan,

2. att statligt reglerade tjänster som hemspråkslärare inrättas och därvid
ges likvärdig tjänsteställning med likvärdiga kompetenskrav som
gäller för annan lärarpersonal med motsvarande pedagogiska uppgifter
på motsvarande nivå i skolsystemet,

3. att de kurativa uppgifterna för invandrarbarnen i första hand bör
skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal och i de fall hemspråksläraren
ändå handhar dessa uppgifter får de inte inkräkta på den pedagogiska
verksamheten,

1975/76: 2502 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

beslutar att rätten till undervisning i modersmålet i skolan skall
gälla alla barn, som i hemmet talar ett annat språk än svenska eller har
en förälder med ett annat modersmål än svenska,

2. beslutar att vad i motionen anförts om gruppindelning och personal
i förskolan skall vara normerande för verksamheten,

3. uttalar att försöksverksamheten med förberedelseklasser bör vidgas,

lt Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 33

UbU 1975/76: 33

4. uttalar att försöksverksamheten med minoritetsspråk som tillvalsämne
i grundskolan bör vidgas,

5. beslutar att minoritetsspråk skall vara ett eget undervisningsämne,

6. hos regeringen begär att möjligheterna att behålla nuvarande regler
för gruppstorleken vid undervisning i minoritetsspråk i grundskolan
undersöks,

7. uttalar att länsskolnämnderna bör kunna medge att gruppstorleken
vid undervisning i minoritetsspråk på gymnasiet minskas till sex elever,

8. beslutar att hemspråkslärartjänsterna skall vara statligt reglerade,

9. beslutar att särskilda behörighets- och meritvärderingsbestämmelser
skall fastställas,

10. hos regeringen begär att utbildningen av hemspråkslärare utreds
med beaktande av vad i motionen anförts,

11. uttalar att särskild utbildning för undervisning i svenska som
främmande språk bör komma till stånd,

12. uttalar att enskilda förskolor och skolor med undervisning på
annat språk än svenska bör ges arbetsmöjligheter likvärdiga dem i det
övriga skolväsendet,

13. beslutar att kommunerna bör få tillgodoräkna sig poäng för undervisning
i minoritetsspråk och undervisning i svenska som främmande
språk,

1975/76: 2503 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att förbättra
instrumenten för mätning av invandrarelevernas språkfärdigheter
och fastställande av deras språkproblem i svenska och hemspråk,

2. beslutar att tjänsterna för hemspråkslärare skall vara statligt reglerade,

3. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående undervisningen
i engelska för invandrarelever,

4. uttalar att det statliga bidraget till kommunerna för hemspråksundervisningen
skall grundas på det faktiska antalet elever under läsåret,

5. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående förberedelseklasser
m. m.,

6. uttalar att det statliga bidraget till kommun för hemspråksundervisning
skall utformas så att förutom löneutvecklingen även beaktas
bl. a. de särskilda behoven i de invandrartunga rektorsområdena och
kostnadsstegringen på läromedel.

UbU 1975/76: 33

Utskottet

Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken fastlades av 1975
års riksdag (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160). De övergripande
målen för denna politik sammanfattades i orden jämlikhet, valfrihet
och samverkan.

I förevarande proposition vidareutvecklas frågor som rör barnen och
ungdomarna inom invandrar- och minoritetsgrupper. Propositionens
förslag skall ses tillsammans med förslagen om utbyggnad av barnomsorgen
(prop. 1975/76: 92, SoU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 219) och om
skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:
367). De insatser som föreslås i den nu aktuella propositionen måste
samordnas med samhällets övriga stödåtgärder för invandrarfamiljerna
på de familje-, kultur-, boende- och socialpolitiska områdena, vilket
förutsätter ett nära samarbete mellan olika kommunala organ.

Hemspråk

I propositionen läggs fram förslag om träning och undervisning i det
språk som utgör ett levande inslag i hemmiljön för invandrarbarn och
barn inom språkliga minoriteter. Barnets utveckling samt sociala, känslomässiga
och intellektuella behov av att knyta an till hemmiljön och föräldrarnas/vårdnadshavarnas
språk och kulturella bakgrund föreslås vara
det avgörande kriteriet för rätten till träning och undervisning i detta
språk. Mot denna bakgrund förordas benämningen hemspråk i stället för
t. ex. modersmål eller minoritetsspråk.

Benämningen modersmål förordas däremot i motionen 1975/76: 2502
(yrkandet 1). Motionärerna anser att denna benämning bör användas
vid såväl undervisningen i svenska språket som invandrarspråken.

Utskottet anser att benämningen hemspråk bör användas. Utskottet
hänvisar därvid dels till föredragandens motiveringar, dels till att benämningen
modersmål lätt kan förorsaka praktiska svårigheter då oklarhet
kan uppstå om vilket modersmål som avses i skilda situationer. Utskottet
vill även erinra om att begreppet modersmål inte längre används i
skolförordning eller läroplaner då det gäller svenska språket. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1. Utskottet
ansluter sig även till propositionens förslag att begreppet hemspråksträning
skall avse förskolan och begreppet hemspråksundervisning grundskolan
och gymnasieskolan.

Frivillig hemspråksundervisning

Enligt riksdagens beslut år 1975 skall deltagande i hemspråksundervisning
vara frivilligt (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160). I
den nu aktuella propositionen föreslås ingen ändring i detta avseende.

UbU 1975/76: 33

Omfattningen av åtgärderna skall enligt propositionens förslag vara beroende
av barnens och föräldrarnas/vårdnadshavarnas önskemål.

Obligatorisk skyldighet att delta i hemspråksundervisning i grundskolan
föreslås i motionen 1975/76: 2501 (yrkandet 1). Motionärerna
hävdar att 36,5 % av invandrareleverna önskade delta i hemspråksundervisning
år 1975 och att 2,5 % utnyttjade möjligheten att i gymnasieskolan
byta ut främmande språk mot hemspråk. Invandrarbarnen får
enligt motionärernas uppfattning inte tillfälle att väl stabilisera och utveckla
sitt hemspråk om undervisningen blir frivillig. Majoriteten väljer
då att inte delta. Motionärerna anser det nödvändigt att göra hemspråksundervisningen
obligatorisk för att invandrarbarnen skall få samma
utvecklings- och utbildningsmöjligheter som svenska barn.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ändra sitt tidigare beslut om
frivilligt deltagande i hemspråksundervisning. Obligatorisk hemspråksundervisning
går inte att förena med den förra året fastlagda principen
om valfrihet för medlemmarna av språkliga minoriteter att kunna välja
i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga kulturella
identiteten. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76: 2501 yrkandet
1 i detta avseende.

Rätt till hemspråksträning samt hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk

Kommunerna bör enligt propositionen vara skyldiga att anordna träning
i hemspråk för sexåringarna som alla omfattas av den allmänna förskolan
och undervisning i hemspråk för elever i grundskolan och gymnasieskolan.
Kommun föreslås dock inte vara skyldig att erbjuda hemspråksträning
och -undervisning för grupp med färre antal barn och elever
än fyra om stora svårigheter föreligger och lärare inte finns tillgängliga
utan stora extra kostnader, t. ex. på grund av långa och tidsödande
resor.

Kommunerna föreslås även bli skyldiga att genom information och
uppsökande verksamhet nå alla berörda föräldrar/vårdnadshavare med
erbjudande om hemspråksträning och hemspråksundervisning.

Avgörande för rätten till hemspråksträning och hemspråksundervisning
bör enligt föredragande statsrådets mening vara det enskilda barnets
och den enskilda elevens behov. I propositionen återges den exemplifiering
som utbildningsdepartementets arbetsgrupp för fortsatt utredning
om invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan och
gymnasieskolan (Ds U 1975: 13) och remissinstanser gjort. Som exempel
nämns bl. a. invandrarbarn i första eller senare generation, barn inom ursprungliga
språkliga minoriteter i landet samt adoptivbarn under en övergångsperiod
vid introduktionen i svensk förskola och skola.

Rätten till hemspråksträning och -undervisning samt kommunernas
skyldighet att erbjuda sådan tas upp i ett antal motionsyrkanden.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76: 1394

UbU 1975/76: 33

yrkas (yrkandet 1) att hemspråksundervisning skall komma alla invandrarbarn
till del, med tyngdpunkt i förskolan och grundskolans låg- och
mellanstadium, och i motionen 1975/76: 2086 yrkas (yrkandena 1 och
4) rätt till en första läs- och skrivträning på hemspråket för alla invandrarbarn
på lågstadiet. Dessa yrkanden är numera tillgodosedda
genom förslagen i förevarande proposition. Utskottet anser därför att
motionen 1975/76: 1394 yrkandet 1 samt motionen 1975/76: 2086 yrkandena
1 och 4 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1975/76: 2455 (yrkandet 3) och 1975/76: 2502 (yrkandet
1) föreslås kommunerna bli skyldiga att erbjuda hemspråksträning
och -undervisning även för grupp med färre antal barn än fyra. Detta
krav blir även följden av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2501 om att
hemspråksundervisningen skall vara obligatorisk för eleverna i grundskolan.
I motionen 1975/76: 2455 (yrkandet 2) yrkas även att barn endast
i undantagsfall skall få flyttas till annan skola för hemspråksundervisning.

Utskottet anser att det är en mycket angelägen reform som nu föreslås
med skyldighet för kommunerna att erbjuda hemspråksträning för
sexåringar som omfattas av den allmänna förskolan och hemspråksundervisning
för elever i grundskola och gymnasieskola. Utskottet noterar
att den föreslagna inskränkningen i denna skyldighet i vad gäller grupper
om färre barn och elever än fyra endast avser en situation då stora svårigheter
föreligger och då lärare inte finns tillgängliga utan stora extra
kostnader. Utskottet förutsätter att kommunernas ambition är att undersöka
varje möjlighet att erbjuda hemspråksträning och -undervisning. I
detta sammanhang bör interkommunalt samarbete kunna prövas som en
av vägarna att t. ex. lösa problem med brist på hemspråkslärare. Utskottet
är medvetet om att svårigheter kan uppstå innan utbildningen av hemspråkslärare
hunnit få effekt men anser att målet bör vara att så gott
som utan undantag kunna erbjuda alla berörda barn som omfattas av den
allmänna förskolan hemspråksträning och alla berörda elever i grundskola
och gymnasieskola hemspråksundervisning. I dagens läge torde det
emellertid inte vara praktiskt möjligt att genomföra programmet fullt ut.
Därför föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76: 2455
yrkandet 3, 1975/76: 2501 yrkandet 1 och 1975/76: 2502 yrkandet 1 i
denna del. Bl. a. för att så långt som möjligt verkligen kunna anordna
hemspråksundervisning förefaller det nödvändigt i vissa fall att få flytta
elever till annan skola. Detta kan även vara betingat av sociala och andra
skäl. Mot denna bakgrund bör även yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2455
avslås av riksdagen.

Rätten till hemspråksundervisning skall enligt motionen 1975/76: 2502
(yrkandet 1) gälla alla barn som i hemmet talar ett annat språk än
svenska eller har en förälder med ett annat modersmål än svenska. I
det senare fallet skall rätten gälla även om svenska talas i hemmet.

UbU 1975/76: 33

Utskottet finner att motionens önskemål är väl tillgodosedda genom
propositionens förslag att man skall utgå från det enskilda barnets och
den enskilda elevens behov. Utskottet anser inte någon precisering av
det slag motionen förordar nödvändig särskilt som propositionens förslag
innebär att rätten till hemspråksträning och hemspråksundervisning
blir omfattande. Med det anförda avstyrker utskottet motionen
1975/76: 2502 yrkandet 1 i detta avseende.

De kategorier som genom förslagen i propositionen får rätt till hemspråksundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan skall om det från
skolan bedöms nödvändigt även ha rätt till studiehandledning på hemspråket.
Denna syftar både till att ge undervisning i olika ämnen på hemspråket
och till att ytterligare stimulera utvecklingen av hemspråket.
Utskottet ansluter sig till denna princip.

Rätt till stödundervisning i svenska

I propositionen föreslås att kommunerna får skyldighet att anordna
stödundervisning i svenska för varje invandrarelev som kan för litet
svenska för att kunna följa undervisningen i den svenska klass som
eleven är inskriven i. Med invandrarelever menas här samma elevgrupper
som får rätt till hemspråksundervisning. Reglerna för stödundervisning
i svenska föreslås även bli tillämpliga på infödda svenska elever
som på grund av skolgång i utlandet har behov av sådan undervisning.
Utskottet ansluter sig till de föreslagna riktlinjerna.

Språktest

Enligt motionen 1975/76: 2503 (yrkandet 1) måste ett utvecklingsarbete
påbörjas för att skapa ett instrument för mätning av invandrarelevernas
språkfärdighet samt diagnosticering av deras språksvårigheter
i både svenska och hemspråk.

Enligt vad utskottet inhämtat har inom skolöverstyrelsen (SÖ) förts
förberedande diskussioner om utarbetande av sådana test och diagnostiska
prov som motionärerna avser. Utskottet finner det mycket angeläget
att SÖ låter utarbeta instrument för att bestämma elevernas språkliga
färdigheter. Med sådana hjälpmedel kan skolans stödinsatser bättre
planeras och genomföras. Då detta arbete nu förbereds inom SÖ behöver
inte motionen 1975/76: 2503 yrkandet 1 föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Organisation m. m. av hemspråksträning och hemspråksundervisning

I propositionen dras vissa riktlinjer upp för hemspråksträningen i förskolan.
I invandrartäta kommuner skall den kunna organiseras med
exempelvis enspråkiga sexårsgrupper i deltidsförskolan och i daghemmen.
I invandrarglesa kommuner skall integrering av hemspråksträningen
under dagliga pass kunna göras i både deltidsförskolan och daghem -

UbU 1975/76: 33

men. Enligt föredragande statsrådet är det viktigt med täta kontakter
mellan invandrarbarnen och hemspråksläraren. Det är också angeläget
med tvåspråkig personal i daghemmen.

Målet för hemspråksträningen i förskolan bör enligt motionen 1975/
76: 2502 (yrkandet 2) vara enspråkiga grupper med personal som talar
barnens språk. Motionärerna menar att barnen knappast kan utveckla
någon aktiv tvåspråkighet om de endast får träning av ambulerande
hemspråkslärare. En sådan lösning ses som provisorisk i väntan på att
tvåspråkig personal hinner utbildas. Ett alternativ till ambulerande hemspråkslärare
skulle enligt motionärerna kunna vara att knyta personer ur
invandrargrupperna till daghemmen. Även detta ses emellertid som en
provisorisk åtgärd.

Utskottet ansluter sig till invandrargruppens och därmed även propositionens
förslag om att språkträning för invandrarbarn är en integrerad
del av förskolans arbetssätt vilket i sin helhet syftar till att stödja den
totala personlighetsutvecklingen. Utskottet stryker även under betydelsen
av tvåspråkig personal i förskolan. Utskottet anser att motionen
1975/76: 2502 tillgodoses genom propositionens förslag och avstyrker
motionens yrkande 2.

Hemspråksundervisningen i grundskolan föreslås i propositionen kunna
organiseras på ett flexibelt sätt. Enligt propositionen måste kommunerna,
i samråd med de lokala invandrarorganisationerna, invandrarföräldrarna
och invandrareleverna fritt kunna organisera undervisningen på
det sätt som bäst tillgodoser elevernas allsidiga utveckling och deras
studiesituation.

Försöksverksamheten med förberedelseklasser bör enligt motionen
1975/76: 2502 (yrkandet 3) vidgas och omfatta i första hand låg- och
mellanstadiet. Försök med förberedelseklasser föreslås även i motionen
1975/76: 2503 (yrkandet 5) få fortsätta. I den senare motionen framhålls
att undervisningen bör få anordnas även på annat sätt än efter de modeller
som invandrargruppen förordat.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att kommunerna skall ha
frihet att välja hur hemspråksundervisningen i grundskolan skall organiseras
och anordnas. Enligt utskottets uppfattning blir motionärernas önskemål
därigenom väl tillgodosedda varför motionerna 1975/76: 2502 yrkandet
3 och 1975/76: 2503 yrkandet 5 inte behöver föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Föredragande statsrådet förordar en tillrättalagd studiegång för de
elever, vilkas studier kompliceras av att ett andra främmande språk, nämligen
engelska, införs redan i årskurs 3. SÖ avses få i uppdrag att kartlägga
problemet och redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta
engelskstudierna för invandrareleverna.

Uppskov för vissa elever till årskurs 5 med engelskan föreslås i mo -

UbU 1975/76: 33

tionen 1975/76: 2503 (yrkandet 3). Eleverna föreslås i sådana fall få
extra stödundervisning i engelska för att hinna ifatt.

Utskottet finner det värdefullt att SÖ nu får i uppdrag att dels kartlägga
problemen med invandrarelevernas engelskundervisning, dels föreslå
åtgärder för att underlätta dessa studier. Genom detta uppdrag till
SÖ torde motionens syften bli tillgodosedda. Riksdagen bör inte nu ta
ställning till hur problemet skall lösas. Motionen 1975/76: 2503 yrkandet
3 bör därför avslås av riksdagen.

Språktillvalet på högstadiet för invandrarelever skall enligt föredragande
statsrådet innefattas i den samlade läroplansöversyn som aviserats
i propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete. I detta sammanhang
skall möjligheten att erbjuda hemspråk som alternativ till franska och
tyska övervägas.

Enligt utskottets mening är det angeläget att den samlade läroplansöversynen
innefattar invandrarelevernas språktillval. I avvaktan på denna
översyn bör riksdagen inte ta ställning till detaljfrågor. Därför avstyrker
utskottet bifall till motionen 1975/76: 2086 yrkandet 2 om samma
status för de större invandrarspråken som t. ex. franska och tyska
samt motionen 1975/76: 2502 yrkandet 5 om att minoritetsspråk skall
vara ett eget undervisningsämne.

I motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 4) yrkas även att den nu pågående
försöksverksamheten med minoritetsspråk som tillvalsämne skall utvidgas.

Enligt utskottets uppfattning måste det ingå i läroplansöversynen att
ta del av och utvärdera de pågående försöken med finska och samiska
som tillvalsämne i grundskolans högstadium. Riksdagen bör därför inte
nu besluta om en eventuell utvidgning av verksamheten. Motionen 1975/
76: 2502 yrkandet 4 bör alltså avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om hemspråksundervisningens
organisation i gymnasieskolan, bl. a. försöksverksamhet med
introduktionskurser.

Utskottet tillstyrker även propositionens förslag om kommunernas
planering m. m. av stödåtgärderna för invandrarbarn m. fl., om information
samt om utvärdering av verksamheten.

Personalfrågor

Hemspråkslärarna skall enligt propositionens förslag förutom vanligen
förekommande läraruppgifter även nära samarbeta med invandrarbarnens
familjer. Dessa uppgifter utöver läraruppgifterna kallas i propositionen
socialt kontaktarbete.

Kurativa uppgifter skall enligt motionen 1975/76: 2501 (yrkandet 3) i
första hand skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal. I de fall

UbU 1975/76: 33

hemspråksläraren ändå har hand om dessa uppgifter får de inte inkräkta
på den pedagogiska verksamheten.

Utskottet anser att i den mån det sociala kontaktarbetet verkligen blir
av karaktären egentligt kurativt arbete torde dessa uppgifter komma att
skötas av skolans elevvårdande personal. Vad gäller propositionens förslag
om lärarnas sociala kontaktarbete anser utskottet det värdefullt för
de berörda familjerna om den som sköter uppsökande verksamhet och
övriga kontakter har erfarenhet av undervisning och kan informera direkt.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3.

I propositionen föreslås att tjänster för lärare i hemspråk i grundskolan,
gymnasieskolan och förskolan konstrueras med utgångspunkt i den
tjänstekonstruktion som tillämpas inom det kommunala anställningsområdet
för t. ex. förskollärare. Vidare förordas att hemspråkslärarnas specialisering
sker på sådant sätt att förskolan och grundskolans låg- och
mellanstadium bildar en helhet för tjänstgöring samt högstadiet och
gymnasieskolan en annan.

I motionerna 1975/76: 2455, 1975/76: 2501, 1975/76: 2502 och 1975/
76: 2503 föreslås statligt reglerade tjänster för lärare i hemspråk, konstruerade
på samma sätt som tjänsterna för övriga lärare som bedriver
undervisning i skolväsendet. För tjänsterna skall finnas bl. a. regler för
behörighet, meritvärdering och tillsättning.

Riksdagen fattade år 1975 på förslag av utbildningsutskottet beslut om
statligt reglerade lärartjänster vid skolväsendet i kommun (prop. 1975: 1
bil. 10, UbU 1975: 7, rskr 1975: 70) för tjänstgöring inom bl. a. kommunal
vuxenutbildning. Tjänsterna avser inte anställning enbart vid en skolform
i kommun utan kan användas flexibelt över skolformsgränserna.
I tjänsterna får utöver undervisning i kommunens skolväsende ingå dels
sådan undervisning som inte står under skolstyrelsens tillsyn, dels undervisning
i annan kommun. Enligt utskottets uppfattning bör denna tjänstetyp
vara förebild för tjänst för lärare i hemspråk. Tjänster som hemspråkslärare
med anställning vid skolväsendet i kommun bör inrättas
fr. o. m. budgetåret 1977/78 såsom extra eller extra ordinarie tjänster.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det är viktigt
att invandrarbarn kan ha samma hemspråkslärare i förskolan och under
de tidigare grundskoleåren. Tjänsterna inom förskolan är emellertid kommunalt
reglerade, vilket innebär att vissa samordningsfrågor måste lösas.
Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag
till lösning av dessa frågor.

Tillgången på underlag för de nya statligt reglerade tjänsterna bör bedömas
av skolstyrelsen i kommunen som också bör få rätt att inrätta och
tillsätta dem.

Behörig till tjänst för hemspråksundervisning vid skolväsendet i kom -

UbU 1975/76: 33

mun bör bl. a. den vara som dels avlagt lågstadielärar- eller mellanstadielärarexamen
eller genomgått utbildning som krävs för tjänst som lärare
16—18, dels har dokumenterade kunskaper i hemspråket. Även den
som avlagt förskollärarexamen och som bedöms lämplig för arbetsuppgiften
och som har dokumenterade kunskaper i hemspråket bör kunna
vara behörig till den nämnda tjänsten. Det ankommer på regeringen att
meddela närmare bestämmelser om behörighet.

SÖ bör kunna förklara även annan än den som uppfyller något av
nämnda villkor behörig, om särskilda skäl föreligger. Behörighetsförklaring
får meddelas endast om sökanden inom eller utom landet genomgått
utbildning eller haft tjänstgöring, som motsvarar vad som fordras
för behörighet till ifrågavarande tjänst som lärare, eller bristen i sökandens
behörighet uppvägs av andra meriter.

I fråga om befordringsgrunder vid tillsättning av tjänst som hemspråkslärare
äger 17 kap. 29—31 §§ skolförordningen motsvarande tillämpning.
Vid tillämpningen av var och en av dessa paragrafer skall
synnerlig vikt tillmätas lämplighet och skicklighet som visats under lång
tids erfarenhet inom hemspråksundervisning i kommunala skolväsendet,
förskolan eller andra former av undervisning av invandrarbarn och annan
merit som är av särskilt värde för hemspråksundervisningen.

Det bör undersökas om behov föreligger av särskilda övergångsbestämmelser
av innebörd att lärare som har lång erfarenhet på ifrågavarande
undervisningsområde den 1 juli 1977 ges företräde till nyinrättad
tjänst som lärare i hemspråk vid skolväsendet i kommun.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1975/76: 2455 yrkandet
6, 1975/76: 2501 yrkandet 2, 1975/76: 2502 yrkandena 8 och 9 samt
1975/76: 2503 yrkandet 2 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om tjänster för lärare i hemspråk.

Invandrargruppen har föreslagit i sitt betänkande (Ds U 1975: 13) att
hemspråkslärarna skall få en grundutbildning omfattande ett år. Behovet
av nyrekrytering av hemspråkslärare uppskattas till ca 500. Grundutbildningen
föreslås bli dimensionerad för 90 studerande. Ett betydande antal
remissinstanser redovisar betänkligheter mot invandrargruppens förslag.
Därför avses SÖ få i uppdrag att med utgångspunkt i invandrargruppens
förslag utforma förslag till utbildning av hemspråkslärare. SÖ bör enligt
propositionen redovisa resultatet inom sådan tid att förslag om utbildningen
kan behandlas i budgetarbetet för budgetåret 1977/78.

En grundutbildning om fyra terminer föreslås i motionen 1975/76:
2455 (yrkandet 7). I motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 10) hemställs
om en utredning angående grundutbildningen. Målet för utredningen
bör enligt dessa motionärer vara att lärarna skall kunna ge eleverna
undervisning av samma kvalitet som annan undervisning i skolan.

UbU 1975/76: 33

Beslut om utbildningens utformning och innehåll bör inte fattas förrän
SÖ:s nyssnämnda utredningsarbete avslutats. Yrkandet 7 i motionen
1975/76: 2455 bör därför avslås av riksdagen. Eftersom SÖ skall få i
uppdrag att utforma förslag till utbildning är yrkandet 10 i motionen
1975/76Ö 2502 tillgodosett och kan avslås av riksdagen.

Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att begära
utredning om fasta tjänster i invandrarundervisningens metodik vid
lärarhögskolorna. Motionen 1975/76:417 bör därför avslås av riksdagen.

Tvåspråkiga sökande skall enligt propositionens förslag inom gällande
bestämmelser prioriteras vid antagningen till förskollärar- och klasslärarutbildningen.
Syftet är att så snart som möjligt få full effekt av
förslagen om träning och undervisning av invandrarbarn. Vidare föreslås
att behöriga sökande med minoritetsspråk skall ges företräde vid
olika barnskötarutbildningar.

En bestämd kvot för tvåspråkiga sökande till förskollärar- och klasslärarutbildning
föreslås i den under allmänna motionstiden väckta motionen
1975/76: 2086 (yrkandet 3) i syfte att avhjälpa bristen på tvåspråkiga
lärare på dessa stadier. Då yrkandet är tillgodosett genom propositionens
förslag bör det inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det är enligt propositionen angeläget att fortbildningskurser och annan
utbildning i att undervisa i svenska som främmande språk kommer
till stånd i störrre omfattning.

Särskild utbildning för undervisning i svenska som främmande språk
bör enligt motionen 1975/76: 2502 (yrkandet 11) komma till stånd.
Motionärerna anser att en sådan utbildning är viktig och att redan verksamma
lärare skall få komplettering av sin utbildning.

Den i propositionen och motionen aktualiserade frågan om utbildning
i att undervisa i svenska som främmande språk är enligt utskottets
mening angelägen. Möjlighet att anordna tillvalskurser i svenska som
främmande språk finns vid samtliga lärarhögskolor som har låg- och
mellanstadielärarlinjer. Utskottet utgår från att SÖ fortlöpande kartlägger
behoven bland berörda lärargrupper av särskild fortbildning liksom
reguljär fortbildning. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att motionen 1975/76: 2502 yrkandet 11 kan avslås av riksdagen.

Det statliga stödet till undervisning av invandrarbarn m. m.

Utskottets förslag att riksdagen skall besluta om statligt reglerade
tjänster för hemspråkslärare medför att propositionens förslag om statsbidrag
till hemspråksträning och hemspråksundervisning inklusive studiehandledning
på hemspråk i form av ett schablonbidrag per deltagande
sexåring i förskolan samt deltagande elev i grundskolan och gymnasieskolan
måste konstrueras om. Regeringen bör därför återkomma till

UbU 1975/76: 33

riksdagen med förslag om statsbidragssystem. Ett riktmärke för det nya
förslaget bör vara att kommun skall få statsbidrag till hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk i grundskolan i ungefär
samma omfattning som i dag. Vad utskottet här anfört om statsbidrag
till hemspråksträning samt hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Riksdagen får således vid ett senare tillfälle ta ställning till ett nytt
förslag om statsbidrag till hemspråksträning samt hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk. Detta förslag bör inte föregripas
varför motionerna 1975/76:2455 yrkandet 1, 1975/76:2502
yrkandet 6 samt 1975/76:2503 yrkandena 4 och 6 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I gymnasieskolan kan undervisning i hemspråk i vissa fall få ersätta
undervisning i främmande språk. En förutsättning härför är att det går
att bilda en grupp om åtta elever. I propositionen föreslås att bestämmelsen
om utbyte bibehålls oförändrad.

Förslaget om fortsatt möjlighet att byta ut främmande språk i gymnasieskolan
mot hemspråk biträds i motionerna 1975/76: 2455 (yrkandet
5) och 1975/76: 2502 (yrkandet 7). I den första motionen föreslås
emellertid att en grupp med fyra elever skall vara tillräcklig. I den
andra motionen hemställs att länsskolnämnd skall kunna medge att
gruppstorleken får minskas från åtta till sex.

Länsskolnämnd får enligt bestämmelserna i 8 kap. 20 § skolförordningen
medge att undervisning anordnas för grupp med färre elever än
åtta. På grundval av denna bestämmelse kan länsskolnämndema alltså
medge att undervisning i hemspråk anordnas i gymnasieskola även när
antalet elever understiger åtta. Därmed torde motionernas önskemål
om att ge gymnasieelever flera möjligheter att läsa hemspråk kunna
tillgodoses. Utskottet har uppmärksammat att få elever hittills utnyttjat
eller kunnat utnyttja denna utbytesmöjlighet. Utskottet anser emellertid
inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida påkallad. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 5 och 1975/76: 2502
yrkandet 7.

Stödundervisning i svenska inklusive studiehandledning på hemspråk
kan i dag ges upp till sex veckotimmar per grupp i grundskolan. Skolan
bestämmer behovet och deltagandet är obligatoriskt. Gruppstorleken
kan variera. I det supplement till läroplanen för grundskolan som behandlar
undervisning av invandrarbarn m. fl. (andra reviderade upplagan
1973-11-21) anges att gruppen i stödundervisning i svenska skall
vara liten. Som ett riktmärke anges 3—5, vilket kan frångås på grund
av lokala förhållanden och elevernas behov av individuell handledning.
Statsbidrag utgår från det allmänna driftbidraget.

I propositionen föreslås att bidrag till stödundervisning i svenska i

UbU 1975/76: 33

grundskolan — exklusive studiehandledning på hemspråk som föreslås
bli samordnad med hemspråksundervisningen — skall utgå från allmänna
driftbidraget och att beräkningsgrunden skall vara fyra timmar
per grupp om genomsnittligt fyra elever.

Stödundervisning i svenska föreslås i motionen 1975/76: 2455 (yrkandet
4) få anordnas upp till sex veckotimmar under elevens första tid
i skolan.

I läroplanssupplementet om invandrarbarnens undervisning sägs att
eleven under den första tiden efter ankomsten till Sverige behöver ett
intensivt stöd och att stödundervisningsresursen per elev och år kan
koncentreras till ett större antal undervisningstimmar under elevens
första tid. Genom att detta förfaringssätt redan förordas i läroplanssupplementet
och även i fortsättningen torde tillämpas i skolorna anser
utskottet att syftet med yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2455 är tillgodosett
varför det bör avslås av riksdagen.

Omfattningen av en kommuns skolväsende och arbetsbelastningen
inom ett rektorsområde i grundskolan mäts enligt 1 kap. 7 § skolförordningen
med ett poängsystem vilket bestämmer skolledningens dimensionering
m. m. Riksdagen har år 1975 beslutat att stödundervisning
i svenska samt studiehandledning på hemspråk i poänghänseende får
tillgodoräknas med 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar undervisning
(mot. 1975: 160, 1975:357 och 1975: 1396, UbU 1975:4, rskr
1975: 49).

Med hänvisning till vissa förslag om poängberäkning i propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. föreslås nu i propositionen
1975/76: 118 att poängberäkningen för stödundervisningen i svenska
samt studiehandledning på hemspråk avvecklas.

Enligt motionerna 1975/76: 593, 1975/76: 1471 och 1975/76: 2086
(yrkandet 5) bör poäng räknas även för hemspråksundervisning. 1 motionen
1975/76: 2502 (yrkandet 13) begärs att kommun får tillgodoräkna
sig poäng för undervisning i minoritetsspråk och undervisning i
svenska som främmande språk och i motionen 1975/76: 2503 (yrkandet
6) önskas möjlighet att förstärka skolledningen i speciellt invandrartunga
rektorsområden.

Det är enligt utskottets uppfattning rimligt att stödundervisning i
svenska, studiehandledning på hemspråk samt hemspråksundervisning
fr. o. m. läsåret 1976/77 får tillgodoräknas med 0,5 poäng för varje fullt
13-tal veckotimmar undervisning. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionerna 1975/76: 593, 1975/76: 1471, 1975/76: 2086 yrkandet
5 och 1975/76: 2502 yrkandet 13 samt med anledning av motionen
1975/76: 2503 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Yrkandet 12 i motionen 1975/76: 2502 om att enskilda förskolor och
skolor med undervisning på annat språk än svenska skall erhålla stat -

UbU 1975/76: 33

liga och kommunala bidrag på samma sätt som de allmänna förskolorna
och skolorna kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 12.

Genomförande m. m.

I propositionen förordas att föreslagen undervisning av invandrarbarn
m. fl. skall börja den 1 juli 1977. Utskottet tillstyrker förslaget i denna
del.

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt med avslag på motionen
1975/76: 2455 yrkandet 8 godkänner i propositionen föreslagna riktlinjer
för hemspråksträning i förskola och hemspråksundervisning i
grundskola och gymnasieskola.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk avslår motionen
1975/76: 2502 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande obligatoriskt deltagande i hemspråksundervisning
i grundskolan avslår motionen 1975/76:
2501 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande rätt till hemspråksundervisning i
företrädesvis förskolan samt grundskolans låg- och mellanstadium
avslår motionen 1975/76: 1394 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande rätt till hemspråksundervisning på
grundskolans lågstadium avslår motionen 1975/76: 2086 yrkandet
1,

5. att riksdagen beträffande uppdrag till skolöverstyrelsen om
hemspråksundervisning på grundskolans lågstadium avslår motionen
1975/76: 2086 yrkandet 4,

6. att riksdagen beträffande kommuns skyldighet att anordna
hemspråksundervisning avslår motionerna 1975/76: 2455 yrkandet
3, 1975/76: 2501 yrkandet 1 och 1975/76: 2502 yrkandet
1,

7. att riksdagen beträffande flyttning av elev till annan skola för
hemspråksundervisning avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet
2,

8. att riksdagen beträffande rätten till hemspråksundervisning
avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1,

9. att riksdagen beträffande språktest avslår motionen 1975/76:
2503 yrkandet 1,

10. att riksdagen beträffande organisationen av hemspråksträningen
i förskolan avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 2,

11. att riksdagen beträffande organisationen av hemspråksunder -

UbU 1975/76: 33

visningen i grundskolan avslår motionerna 1975/76: 2502 yrkandet
3 och 1975/76: 2503 yrkandet 5,

12. att riksdagen beträffande engelska för invandrarelever avslår
motionen 1975/76: 2503 yrkandet 3,

13. att riksdagen beträffande språktillvalet på grundskolans högstadium
avslår motionerna 1975/76: 2086 yrkandet 2 och 1975/
76: 2502 yrkandet 5,

14. att riksdagen beträffande vidgning av försöken med minoritetsspråk
som tillvalsämne avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet
4,

15. att riksdagen beträffande hemspråkslärarnas uppgifter avslår
motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3,

16. att riksdagen beträffande tjänster för lärare i hemspråk med
avslag på propositionen 1975/76: 118 samt med anledning av
motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 6, 1975/76: 2501 yrkandet
2, 1975/76: 2502 yrkandena 8 och 9 samt 1975/76: 2503
yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. att riksdagen beträffande fyra terminers grundutbildning för
hemspråkslärare avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet 7,

18. att riksdagen beträffande utredning om utbildning av hemspråkslärare
avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet 10,

19. att riksdagen beträffande utredning om vissa tjänster vid lärarhögskolorna
avslår motionen 1975/76: 417,

20. att riksdagen beträffande tvåspråkiga sökande till lärarutbildning
avslår motionen 1975/76: 2086 yrkandet 3,

21. att riksdagen beträffande utbildning i att undervisa i svenska
som främmande språk avslår motionen 1975/76: 2502 yrkandet
11,

22. att riksdagen beträffande det statliga stödet i till hemspråksträning,
hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk
med avslag på propositionen 1975/76: 118 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. att riksdagen beträffande en extra resurs till hemspråksundervisning
avslår motionen 1975/76: 2455 yrkandet 1,

24. att riksdagen beträffande undersökning om reglerna för undervisning
i minoritetsspråk avslår motionen 1975/76: 2502
yrkandet 6,

25. att riksdagen beträffande underlag för beräkning av statsbidrag
till hemspråksträning och -undervisning avslår motionen 1975/
76: 2503 yrkandet 4,

26. att riksdagen beträffande utformning av statsbidraget till hemspråksträning
och -undervisning avslår motionen 1975/76: 2503
yrkandet 6,

UbU 1975/76: 33

27. att riksdagen beträffande hemspråk i gymnasieskolan avslår
motionerna 1975/76: 2455 yrkandet 5 och 1975/76: 2502 yrkandet
7,

28. att riksdagen beträffande stödundervisning i svenska avslår
motionen 1975/76: 2455 yrkandet 4,

29. att riksdagen beträffande skolledningens dimensionering med
bifall till motionerna 1975/76: 593, 1975/76: 1471, 1975/76:
2086 yrkandet 5 och 1975/76: 2502 yrkandet 13 samt med
anledning av motionen 1975/76: 2503 yrkandet 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. att riksdagen beträffande enskilda förskolor och skolor med
undervisning på annat språk än svenska avslår motionen 1975/
76: 2502 yrkandet 12,

31. att riksdagen beträffande genomförande godkänner i propositionen
1975/76: 118 förordade riktlinjer,

32. att riksdagen i övrigt med avslag på motionen 1975/76: 2455
yrkandet 8 godkänner i propositionen 1975/76: 118 förordade
riktlinjer för hemspråksträning i förskola och hemspråksundervisning
i grundskola och gymnasieskola.

Stockholm den 20 maj 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i
Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s),
herr Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Nyhage (m), Hagberg
i Örebro (s), Nordin (c) och Wikström (fp).

Reservationer

1. beträffande benämningen hemspråk av herrar Nordstrandh (m) och
Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”och gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att benämningen modersmål bör användas och att begreppet
modersmålsträning skall avse förskolan och modersmålsundervisning
grundskolan och gymnasieskolan. Dessa termer bör användas i
kommande bestämmelser och anvisningar. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1 som sin
mening ge regeringen till känna. För att nu undvika missförstånd på
grund av att propositionen och övriga motioner använder benämningen
hemspråk använder utskottet i detta betänkande benämningen hemspråk.

UbU 1975/76: 33

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk med anledning
av motionen 1975/76: 2502 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. beträffande obligatoriskt deltagande i hemspråksundervisning i grundskolan
av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”detta avseende” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande
nu bör med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2501
uttala att deltagande i hemspråksundervisning skall vara obligatoriskt i
grundskolan. Utskottet vill genom detta ställningstagande minska riskerna
för invandrarbarnen att bli s. k. halvspråkiga och öka möjligheterna
för dem att utveckla sitt första språk och få vad man kallar en
aktiv tvåspråkighet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 2501 yrkandet
1 uttalar att deltagande i hemspråksundervisning bör
vara obligatoriskt i grundskolan,

3. beträffande organisationen av hemspråksträningen i förskolan av herrar
Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att språkträning för invandrarbarn är en integrerad
del av förskolans arbetssätt vilket i sin helhet syftar till att stödja den
totala personlighetsutvecklingen. Utskottet ansluter sig till motionärernas
synpunkter på gruppindelning och personal i förskolan och anser
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2502 yrkandet 2 som sin
mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande organisationen av hemspråksträningen
i förskolan med bifall till motionen 1975/76: 2502 yrkandet
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande hemspråkslärarnas uppgifter av fru Lantz (vpk) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de kurativa uppgifterna

UbU 1975/76: 33

i första hand bör skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal. I den
mån detta inte är praktiskt genomförbart utan uppgifterna måste skötas
av hemspråkslärare får detta inte inkräkta på den pedagogiska verksamheten.
En tilldelning av timmar utöver undervisningstimmarna måste
då ske. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen
1975/76: 2501 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande hemspråkslärarnas uppgifter med bifall
till motionen 1975/76: 2501 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande enskilda förskolor och skolor med undervisning på annat
språk än svenska av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Yrkandet
12” och på s. 16 slutar ”yrkandet 12” bort ha följande lydelse:

I Sverige finns — till skillnad från i de flesta andra europeiska länder
— endast ett fåtal minoritetsskolor. Det är utskottets uppfattning att
förskolor och skolor där undervisningen sker på annat språk än svenska
skall betraktas som naturliga inslag i skolväsendet. Statliga och kommunala
bidrag bör därför utgå såväl till redan existerande enskilda förskolor
och skolor av detta slag som till sådana som kan komma att anordnas
i framtiden. En förutsättning för bidragsgivning bör vara att förskolorna
och skolorna uppfyller de krav som ställs på de allmänna förskolorna
och skolorna. Då bör de ges likvärdiga ekonomiska arbetsmöjligheter.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen
1975/76: 2502 yrkandet 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen beträffande enskilda förskolor och skolor med
undervisning på annat språk än svenska med bifall till motionen
1975/76: 2502 yrkandet 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054