UbU 1975/76:32

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 32

med anledning av propositionen 1975/76:129 om forskningsrådsorganisationen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

Propositionen

1 propositionen 1975/76: 129 (utbildningsdepartementet) har regeringen
— efter föredragning av statsrådet Zachrisson — föreslagit riksdagen 1.

att godkänna de riktlinjer för forskningsrådsorganisationen inom
utbildningsdepartementets område som angetts i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att
genomföra denna organisation.

I propositionen läggs på grundval av forskningsrådsutredningens betänkande
(SOU 1975: 26) Forskningsråd fram förslag rörande forskningsrådsorganisationen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Nuvarande fem forskningsråd inom utbildningsdepartementets område
föreslås ersättas av tre: ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd,
som ersätter statens humanistiska forskningsråd och statens
råd för samhällsforskning, ett medicinskt forskningsråd samt ett naturvetenskapligt
forskningsråd, som ersätter statens naturvetenskapliga
forskningsråd och statens råd för atomforskning. Forskningsråden skall
ge stöd till och initiera forskning inom sina resp. områden samt informera
om sådan forskning.

Vid sidan av de tre nya forskningsråden skall inrättas en forskningsrådsnämnd
med uppgift bl. a. att finansiera forskning med stort samhälleligt
intresse, att svara för allmän, övergripande information om
forskning samt att vara ett samarbetsorgan för forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning
samt styrelsen för teknisk utveckling.

Av ledamöterna i forskningsråden skall majoriteten utses av elektorsförsamlingar
valda av aktiva forskare vid universitet och högskolor. Ett
mindre antal ledamöter, som skall företräda myndigheter eller andra
organ inom olika samhällssektorer, utses av regeringen.

Merparten av ledamöterna i forskningsrådsnämnden skall utgöras av
representanter för allmänintressen, däribland riksdagsledamöter, företrädare
för löntagarorganisationerna samt kommuner och landsting. De
tre nya forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, statens
råd för skogs- och jordbruksforskning samt styrelsen för teknisk utveckling
skall vardera utse en ledamot i nämnden.

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 32

UbU 1975/76: 32

Den nya rådsorganisationen skall avse forskningsverksamhet fr. o. m.
budgetåret 1977/78. Rådets arbete inför detta budgetår bör dock kunna
inledas våren 1977. Ledamöterna i de nya forskningsråden och i forskningsrådsnämnden
bör därför utses redan i början av år 1977. De nya
organen skall därefter inrättas den 1 mars 1977.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de under den allmänna motionstiden väckta motionerna

1975/76: 228 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen 1.

beslutar att varje år som särskild punkt på sin arbetsordning uppta
en allmän debatt om och beslut kring forskningspolitikens huvudlinjer,

2. hos regeringen begär en årlig redovisning av de samlade statliga
forskningsanslagen,

3. hos regeringen begär lagstiftning, syftande till att principiellt förbjuda
sammanblandning mellan offentlig forskartjänst och bedrivande
av privat uppdragsforskning,

1975/76: 366 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen ger till känna vad som i motionen anförts om behovet
av en satsning på docent- och forskarassistenttjänster vid Umeå universitet,

1975/76: 1402 av herr Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag i syfte att för statsanställda forskare få en offentlig
redovisning av sådana bisysslor som har direkt anknytning till
ämnesområdet samt av dessa forskares engagemang i affärsverksamhet
som direkt berör ämnesområdet,

1975/76: 1497 av herrar Sörenson (s) och Bergqvist (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att bereda de stora löntagarorganisationerna
inflytande i de statliga forskningsbeslutande organen
samt att skärpa kontrollen av den privata uppdragsforskningen vid
universitet, högskolor och övriga statliga institutioner,

dels de med anledning av propositionen 1975/76: 129 väckta motionerna 1975/76:

2456 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

uttalar att forskningsrådsnämndens stödjande av samhällsrelevant

UbU 1975/76: 32

forskning bör ske under avgörande hänsynstagande också till ifrågavarande
forsknings inomvetenskapliga betydelse,

2. hos regeringen begär att delegationen för s. k. folkrörelseforskning
endast skall ha funktion och ställning som granskningsgrupp åt forskningsrådsnämnden,

3. hos regeringen begär att minst två riksdagsledamöter skall ingå i
forskningsråden och utses direkt av riksdagen,

4. hos regeringen begär att de tekniska högskolorna får utökad representation
i elektorsförsamlingen för naturvetenskapliga forskningsrådet,

5. hos regeringen begär att antalet riksdagsledamöter i forskningsrådsnämnden
skall vara minst fyra, representerande olika partier, och att de
skall utses direkt av riksdagen,

6. hos regeringen begär att den nuvarande ordningen för sammansättningen
av granskningsgrupperna bör gälla även i fortsättningen,

7. hos regeringen begär att mandattiden för ledamotskap i granskningsgrupp
skall vara högst tre år, att omedelbart omval ej bör förekomma
och att mandattiderna bör löpa växelvis inom respektive grupper,

8. hos regeringen begär att naturvetenskapliga forskningsrådet temporärt
åläggs ansvaret för teknisk grundforskning,

9. hos regeringen begär att medel för finansieringen av internationella
forskningsprojekt anvisas direkt av riksdagen och icke över en rådsbudget,

1975/76: 2457 av herr Nyquist (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar 1.

att rådens merkostnader, föranledda av löneförhöjningar till följd
av löneavtal, skall kunna täckas med medel från anslaget till täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m. efter samma regler som gäller
för programanslagen och driftkostnadsanslagen till universiteten,

2. att ett särskilt reservationsanslag, efter mönster av vad som tillämpas
för styrelsen för teknisk utveckling, ställs till forskningsrådsnämndens
förfogande för finansiering av dyrbar utrustning,

3. att forskningsråden och forskningsrådsnämnden av de anvisade reservationsanslagen
efter egen bedömning kan avsätta de medel som anses
behövliga för förvaltningsändamål,

4. att forskningsrådsnämndens anslag skall byggas upp successivt under
en treårsperiod så att nämnden under budgetåret 1979/80 kan disponera
30 milj. kr.,

1975/76: 2504 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beaktar vad i motionen anförts angående forskningsrådens
och forskningsrådsnämndens sammansättning och att antalet allmänrepresentanter
i forskningsrådsnämnden bör vara nio,

2f Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 32

UbU 1975/76: 32

1975/76: 2505 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen med godkännande av propositionen 1975/76: 129 i övrigt
uttalar

1. att den nya forskningsrådsorganisationen bör ges en utformning
som på ett bättre sätt tillgodoser riksdagens behov av en allsidig information
om forskningsresultaten,

2. att de forskarstuderande bör ges möjlighet att delta i valen av forskarrådsledamöter,

1975/76: 2506 av herr Träff m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att i den föreslagna forskningsrådsnämnden också skall
ingå företrädare för industrin.

Utskottet

På grundval av forskningsrådsutredningens betänkande (SOU 1975:
26) Forskningsråd läggs i förevarande proposition 1975/76: 129 fram
förslag rörande forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde.

Den svenska forskningsrådsorganisationen tillkom under perioden
närmast efter andra världskriget som ett led i den upprustning av forskningen
och universitets- och högskoleväsendet som då skedde. Till
forskningsråden inom utbildningsdepartementets område anvisas innevarande
budgetår ca 200 milj. kr. Merparten av den forskningsverksamhet
som finansieras av forskningsråden bedrivs vid universitet och högskolor.

Parallellt med forskningsrådens utveckling har inom många samhällssektorer
tillkommit särskilda organ eller organisationsformer för
att tillgodose behov av sektoriell forskning och utveckling. Från att
tidigare ha varit inriktad främst mot teknisk och ekonomisk utveckling
har den sektoriella forskningen vid sidan härav under senare år i allt
högre grad kommit att inbegripa också forskning och utveckling inom
det sociala området i vid mening, forskning rörande den yttre och inre
miljön etc.

Forskningsrådsutredningen (FRU) redovisar i sitt nämnda betänkande
utförligt utvecklingen av såväl forskningsrådsorganisationen som
forskningen vid universitet och högskolor och den sektoriella forskningen.
I sin diskussion om formerna för samhällets stöd till forskning
avvisar FRU lösningar som skulle innebära att forskningsråden avskaffas
och de medel som i dag anvisas genom dem antingen kanaliseras
genom sektoriella organ eller tilldelas universitet och högskolor direkt.
Utredningen har uppfattningen att de planerande, prioriterande och

UbU 1975/76: 32

anslagsfördelande uppgifterna inom det område som berörs av utredningens
uppdrag även i fortsättningen skall handhas av en forskningsrådsorganisation.
I likhet med föredragande statsrådet
delar utskottet utredningens uppfattning.

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till uppbyggnad
av rådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, dvs. att det skall finnas tre forskningsråd
och vid sidan av dem en forskningsrådsnämnd (FRN). Ställningstagandet
innebär att utskottet tillstyrker att nuvarande fem forskningsråd
inom utbildningsdepartementets område ersätts med tre: ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt
forskningsråd, som ersätter statens humanistiska
forskningsråd och statens råd för samhällsforskning, ett medicinskt
forskningsråd samt ett naturvetenskapligt forskningsråd, som
ersätter statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för
atomforskning.

Enligt propositionen skall forskningsrådsorganisation
e n s övergripande uppgift vara att i samverkan med andra forskningsstödjande
organ främja forskning av betydelse för samhällets och
vetenskapens utveckling samt att verka för att sprida information om
forskning och kunskap om forskningens resultat. Rådsorganisationens
forskningsstöd bör framför allt ägnas relativt långsiktigt orienterad
forskning som bedöms ha stor inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans.

I fråga om FRN anför föredragande statsrådet att FRN:s främsta
uppgift bör vara att vid sidan av de insatser som de enskilda råden
gör initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna
från samhällets synpunkt samt att FRN härvid bör särskilt beakta
behovet av tvär- och mångvetenskaplig forskning.

I motionen 1975/76: 2456 (yrkandet 1) påpekas att det alltid är angeläget
att tillse att forskningens inomvetenskapliga betydelse tillmäts
tillräcklig vikt. Motionärerna önskar därför att riksdagen skall uttala
att FRN:s stödjande av samhällsrelevant forskning bör ske under avgörande
hänsynstagande också till ifrågavarande forsknings inomvetenskapliga
betydelse.

Såvitt utskottet kunnat finna föreligger det inte något motsatsförhållande
som motiverar att utskottet tillstyrker yrkandet 1 i motionen
1975/76: 2456. Propositionens formulering av FRN:s uppgift överensstämmer
— såvitt nu är i fråga — med vad FRU föreslagit. Den skall
ses tillsammans med uttalandet i propositionen att rådsorganisationens
forskningsstöd framför allt bör ägnas relativt långsiktigt orienterad
forskning som bedöms ha stor inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans
och måste uppfattas som ett instämmande i FRU:s upp -

UbU 1975/76: 32

fattning att FRN skall vara ett organ ”sorn skall stimulera och

stödja samhällsrelevant forskning med hög inomvetenskaplig betydelse”.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1975/76: 2456 yrkandet 1.

För långsiktsmotiverad forskning anvisas i dag medel under anslaget
Framtidsstudier. Dessa medel disponeras av en särskild kommitté,
samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning. I propositionen
föreslås att FRN får överta de uppgifter som för närvarande
åligger kommittén. Utskottet tillstyrker förslaget. Som föredragande
statsrådet framhåller bör det ankomma på FRN att inom ramen för
FRN:s anslag väga behovet av resurser för långsiktsmotiverad forskning
mot resursbehov för annan forskning och själv avgöra i vilka organisatoriska
former sådan forskning fortsättningsvis skall initieras och
stödjas.

Under anslaget till samhällsforskning är för närvarande uppförd en
anslagspost till folkrörelseforskning. Posten disponeras av en särskild
delegation med representanter för de ideella folkrörelserna. Enligt föredragandens
mening bör medel för detta ändamål fortsättningsvis anvisas
under anslaget till FRN, men fortfarande disponeras av en särskild
delegation för folkrörelseforskning. Enligt motionen 1975/76:
2456 (yrkandet 2) bör medlen disponeras av FRN och delegationen för
folkrörelseforskning endast ha funktion och ställning som granskningsgrupp.
I motionen hänvisas till föredragandens förslag såvitt gäller den
långsiktsmotiverade forskningen.

Anslagsposten till folkrörelseforskning är ny för innevarande budgetår
och uppförd med 500 000 kr. För nästa budgetår har beräknats oförändrat
belopp. Delegationen för folkrörelseforskning anser i sitt remissyttrande
över FRU:s betänkande det befogat att ett särskilt anslagsbelopp
till folkrörelseforskning behålls under ett antal år, under
vilka en fortlöpande utvärdering bör ske. Då folkrörelserna torde uppleva
det som en bättre garanti för att forskning kan bedrivas inom
deras intresseområden och utifrån frågeställningar som är relevanta
för dem om en särskild medelsanvisning även i fortsättningen ställs till
delegationens disposition ansluter sig utskottet till förslaget i propositionen
och avstyrker alltså yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2456. Utskottet
finner det angeläget påpeka att den särskilda medelsanvisningen
till folkrörelseforskning inte får uppfattas så att denna forskning faller
utanför forskningsrådens ansvarsområde.

Dåvarande tekniska forskningsrådets uppgifter övertogs år 1968 av
styrelsen för teknisk utveckling (STU). I början av år 1974 överlämnade
FRU till utbildningsdepartementet en promemoria jämte bilagor angående
stödet till teknisk grundforskning. FRU:s förslag innebär att
STU även i fortsättningen bör ha ansvaret för finansiellt stöd till tek -

UbU 1975/76: 32

nisk grundforskning. Enligt FRU:s mening bör en särskild nämnd inrättas
inom STU som enbart har att syssla med tekniska grundforskningsfrågor.
Denna nämnd för teknisk grundforskning föreslås disponera
särskild medelsram.

Frågor rörande STU:s organisation och verksamhetsformer utreds
för närvarande av STU-kommittén. FRU:s nyssnämnda promemoria
har överlämnats till kommittén.

Enligt motionen 1975/76: 2456 (yrkandet 8) bör ansvaret för den
tekniska grundforskningen flyttas från STU och temporärt åläggas
det naturvetenskapliga forskningsråd som föreslås i propositionen.

Som framgår av vad utskottet nyss anfört har FRU med förtur behandlat
frågan om finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen,
bl. a. på grund av att frågan uppmärksammades av riksdagens
revisorer i granskningspromemorian 1972:8 angående den statliga
forskningsverksamheten. FRU har i sitt betänkande påpekat att den
vid sitt förslag rörande sammansättningen av FRN utgått från att utredningens
förslag i förutnämnda promemoria läggs till grund för det
fortsatta arbetet med att öka STU:s möjligheter att främja teknisk forskning
av grundforskningskaraktär.

Utskottet är ense med föredragande statsrådet om att ställning till
frågan om särskilda former för stöd till teknisk grundforskning kan tas
först när STU-kommitténs förslag föreligger. I avvaktan på att denna
betydelsefulla fråga löses bör inte, såsom föreslås i yrkandet 8 i motionen
1975/76: 2456, någon temporär överflyttning av finansieringsansvaret
genomföras. En sådan — eventuellt tillfällig — överflyttning
till naturvetenskapliga forskningsrådet av ansvaret för finansiellt stöd
till teknisk grundforskning skulle enligt utskottets mening icke med
säkerhet bäst gagna denna forskning. Utskottet avstyrker alltså nämnda
motionsyrkande.

Vad därefter beträffar frågan om rådsorganens sammansättning
m. m. ansluter sig föredragande statsrådet till FRU:s förslag
att vart och ett av de humanistisk-samhällsvetenskapliga, medicinska
och naturvetenskapliga forskningsråden, STU samt statens råd
för skogs- och jordbruksforskning skall få utse en representant, dvs.
tillsammans fem representanter, i forskningsrådsnämnden. Utskottet
har ingen erinran häremot.

Därutöver skall i FRN enligt propositionen ingå förutom av regeringen
utsedd ordförande likaledes av regeringen utsedda representanter
för allmänintressena.

FRU har utgått från att allmänintressena skall företrädas av politiskt
valda samhällsrepresentanter, i första hand riksdagsledamöter. Enligt
statsrådets mening är det angeläget att även bl. a. representanter
för löntagarorganisationerna får ingå i FRN. Vidare anser statsrådet att

UbU 1975/76: 32

kommuner och landsting bör vara representerade. Enligt statsrådets bedömning
bör representanter för dessa intressen jämte parlamentariker
kunna beredas plats i FRN inom ramen för det antal allmänrepresentanter
som FRU har föreslagit, dvs. sju.

Enligt motionen 1975/76: 2504 bör antalet allmänrepresentanter i
FRN öka med två till nio. Motionärerna vill att näringslivet och arbetsmarknadsparteraa
skall vara representerade samt att minst fyra av
FRN:s ledamöter skall tillhöra riksdagen. Även enligt motionen 1975/
76: 2456 (yrkandet 5) bör i FRN ingå minst fyra riksdagsledamöter.
Dessa motionärer anser att de skall utses direkt av riksdagen och representera
olika partier. Frågan om representation för industrin behandlas
i motionen 1975/76: 2506 och i den under allmänna motionstiden väckta
motionen 1975/76: 1497 förs fram yrkande beträffande löntagarorganisationernas
inflytande.

Sistnämnda delyrkande i motionen 1975/76: 1497 kan avslås av riksdagen
då det blivit tillgodosett genom regeringens förslag i förevarande
proposition.

Vad därefter gäller de andra motionsyrkandena är utskottet överens
med motionärerna om att FRN bör ha en så allsidig sammansättning som
möjligt. Samtidigt måste erinras om att all erfarenhet visar — och det
torde gälla alla beslutande organ — att antalet ledamöter i möjligaste
mån bör begränsas.

Utskottet är av den uppfattningen att det inom ett totalt antal av tretton
ledamöter, varav fem utsedda av forskningsråd och STU, bör vara
möjligt att få en sådan representation för olika intressen att den — direkt
eller indirekt — även tillgodoser motionärernas önskemål om representation
för industri/näringsliv. Det ankommer på regeringen att fastställa
antalet ledamöter i FRN. Utskottet vill påpeka att det vid sitt ställningstagande
till förslagen i propositionen och ifrågavarande motionsyrkanden
även förutsatt att minst fyra ledamöter av riksdagen kommer att
ingå i FRN.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 2504 och
1975/76: 2506. Då utskottet inte kan tillstyrka att riksdagsledamöterna
skall utses av riksdagen avstyrker utskottet även i sin helhet yrkandet 5
i motionen 1975/76: 2456.

Vad därefter beträffar de nya forskningsråden kommer de enligt propositionen
att vara inbördes olika bl. a. i så måtto att de får kontaktytor
mot ett varierande antal samhällssektorer. Med hänsyn härtill bör det
enligt föredragande statsrådets mening finnas möjlighet att variera antalet
ledamöter i råden något. Utskottet kan ansluta sig till denna uppfattning
och till att en majoritet av rådsledamöterna skall utgöras av
företrädare för vetenskapen samt att i råden skall ingå representanter för
sektoriella eller motsvarande intressen. I motionen 1975/76: 2456 (yrkan -

UbU 197576: 32

det 3) hävdas att minst två riksdagsledamöter — utsedda direkt av riksdagen
— bör ingå i forskningsråden.

Utskottet har uttalat att i FRN bör ingå minst fyra riksdagsledamöter.
Att det direkta politiska inflytandet begränsas till FRN är ett uttryck
för den fördelning av tyngdpunkterna i ansvaret mellan de olika delarna
i rådsorganisationen som FRU eftersträvat och som utskottet finner
ändamålsenlig. Hela den nya forskningsrådsorganisationen måste ses
som en helhet. För att allmänintresset skall bli meningsfullt bör ett relativt
stort inslag av företrädare för detta intresse beredas plats. I FRN,
som i samverkan med råden skall stimulera och stödja samhällsrelevant
forskning med hög inomvetenskaplig betydelse, är allmänintresset i majoritet.
Därmed bör samhällets behov av forskning kunna tillgodoses samtidigt
som man slår vakt om forskningens traditionella frihet att inom
givna ekonomiska ramar fritt få välja problem och metod. Utskottet avstyrker
härmed bifall till yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2456.

Företrädare för vetenskapen i forskningsråden skall enligt propositionens
förslag utses av elektorsförsamlingar samt ordföranden och sektorsrepresentanterna
av regeringen. Utskottet har inget att erinra häremot.

Den nya högskoleorganisationens fakultetskollegier — bestående av
professorer, biträdande professorer, universitetslektorer och motsvarande
lektorsgrupper — är enligt föredragande statsrådets mening lämpliga som
bas för utseende av ledamöter i elektorsförsamlingarna. Rösträtt vid valet
skall emellertid enligt propositionen tillkomma även innehavare av
docent- och forskarassistenttjänster samt sådan personal med självständiga
forskningsuppgifter som avlönas med rådsmedel.

Enligt motionen 1975/76: 2505 (yrkandet 2) bör även forskarstuderande
ha rösträtt.

FRU har vid sin prövning av sistnämnda fråga funnit sig böra avstå
från att låta forskarstuderande bli röstberättigade. Som skäl härför kan,
anför FRU, vid sidan av det uppenbara förhållandet att den vetenskapliga
kompetensen är ojämn inom gruppen anföras svårigheterna att säkert
fastställa vilka forskarstuderande som är närvarande och bedriver
aktiva studier etc. Utskottet anser skälen för ställningstagandet övertygande
och föreslår att riksdagen avslår yrkandet 2 i motionen 1975/76:
2505.

FRU har lågt fram detaljerade förslag rörande mandatfördelningen
inom elektorsförsamlingarna. Föredragande statsrådet anser att det bör
ankomma på regeringen att fastställa sammansättningen av dessa, men
utgår från att den principiella uppläggningen inte bör innefatta några
större avvikelser från vad FRU har föreslagit och remissinstanserna i
allmänhet tillstyrkt.

Utskottet har därför inget att erinra mot vad statsrådet anfört. Med
denna utgångspunkt anser utskottet att riksdagen bör avslå yrkandet 4

UbU 1975/76: 32

i motionen 1975/76: 2456. Med anledning av detta motionsyrkande vill
utskottet påpeka att huvudparten av finansieringsansvaret för den tekniska
grundforskningen i varje fall tills vidare ligger kvar hos STU.

Enligt FRU skall rådens och FRN:s beslut om beviljande av anslag
förberedas genom att granskningsgrupper bedömer forskningsprojekten.
Ett sådant förfarande tillämpas redan i dag inom rådsorganisationen. De
nuvarande granskningsgrupperna består så gott som uteslutande av personer
utsedda på grundval av vetenskapliga meriter. Enligt FRU bör i
granskningsgrupperna kunna ingå också representanter för folkrörelser,
intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektoriella organ.

Föredragande statsrådet anser att det måste vara värdefullt att synpunkter
från bedömare utanför kretsen av vetenskapsmän kan få komma
fram redan i granskningsgrupperna. Även om det med hänsyn till
vissa forskningsområdens karaktär knappast är rimligt att föreskriva att
i granskningsgrupperna alltid skall ingå representanter av detta slag är
det, anför statsrådet, angeläget att denna typ av representation blir så
utbredd som möjligt.

Utskottet delar FRU:s och föredragande statsrådets uppfattning att
det bör ankomma på rådsorganen själva att åstadkomma ändamålsenliga
arbetsformer. Utskottet kan därför inte tillstyrka den begränsning
av rådsorganens handlingsutrymme i detta avseende som ett bifall till
yrkandet 6 i motionen 1975/76: 2456 skulle innebära.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2456
yrkandet 7.

FRU behandlar närmare frågor om information om forskning
i den utredningsetapp som pågår för närvarande. Ställningstagandena
till frågorna om information om forskning och forskningsresultat
samt hur kostnaderna härför skall bestridas på sikt måste enligt föredragande
statsrådet anstå tills resultatet av utredningsarbetet föreligger. I
propositionen slås emellertid fast att FRN bör ges ett särskilt ansvar för
allmän, inte ämnesspecifik information om forskning.

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1975/76: 6, behandlat frågan
om riksdagens och enskilda riksdagsledamöters behov av information
i forskningsfrågor. Utskottet, som nu ånyo vill stryka under angelägenheten
av att detta informationsbehov blir väl tillgodosett, avstyrker
yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2505 samt yrkandena 1 och 2 i motionen
1975/76: 228 med hänvisning till det uppdrag som år 1975 meddelades
FRU genom tilläggsdirektiv.

Utskottet är när det gäller vissa anslagsfrågor överens med
föredragande statsrådet om att ställning inte nu bör tas till frågan hur
finansieringen av inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning bör ske. Till
skillnad mot statsrådet har utskottet uppfattningen att riksdagen nu inte

UbU 1975/76: 32

heller bör ta ställning till frågor om rådens kompensation under löpande
budgetår för merkostnader till följd av löneavtal och om avsättning av
medel för rådens förvaltningskostnader. Även frågan om medelsanvisningen
till FRN bör behandlas i budgetsammanhang.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet i anslagsfrågan anfört med anledning av propositionen
och motionen 1975/76: 2457.

Utskottet har inhämtat att den i motionen 1975/76: 2456 diskuterade
frågan om formerna för finansieringen av internationella forskningsprojekt
kommer att behandlas av FRN i ett kommande betänkande. Det
pågående utredningsarbetet bör inte föregripas, varför yrkandet 9 i nyssnämnda
motion avstyrks.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har sett över reglerna för universitetens
och högskolornas uppdragsverksamhet, till vilken räknas
bl. a. uppdragsforskningen (UKÄ-rapport 1975: 8). I skrivelse till
regeringen har UKÄ lagt fram synpunkter och förslag med anledning av
denna översyn. I propositionen informeras riksdagen om att beredningen
av ärendet ännu inte är avslutad.

Med erinran om att riksdagen vid behandlingen av frågor om uppdragsforskning
tidigare delat utskottets uppfattning att regeringens behandling
av UKÄ:s förslag ej bör föregripas avstyrker utskottet yrkandet
3 i motionen 1975/76: 228 och motionen 1975/76: 1497 i denna del.

I UKÄ:s nyssnämnda rapport anförs att läroanstalternas uppdragsverksamhet
och de där anställdas bisyssleverksamhet bör hållas noga
åtskilda. Uppdragsverksamheten bedrivs inom ramen för den anställdes
tjänstgöring medan med en bisyssla förstås varje sysselsättning vid sidan
av uppgifterna i den anställning som får anses vara vederbörandes huvudtjänst.

Rätten för statstjänstemän att inneha bisysslor och de begränsningar
som kan befinnas nödvändiga i denna rätt regleras för närvarande i
13 § statstjänstemannalagen och 37 § statstjänstemannastadgan samt i
avtal. I huvudsak innebär den nuvarande regleringen att uppdrag eller
verksamhet som kan rubba förtroendet till tjänstemannens opartiskhet
i tjänsteutövningen är förbjudna enligt lagen. I stadgan fastslås att
myndigheten på lämpligt sätt skall informera tjänstemannen om vilka
bisysslor eller slag av bisyssla som inte är förenliga med nämnda lag.
Någon anmälningsskyldighet för tjänstemannen till arbetsgivaren beträffande
bisysslor föreligger inte.

UKÄ ifrågasätter i rapporten om nuvarande bestämmelser såvitt avser
läroanstalternas verksamhet är ändamålsenligt utformade. UKÄ
anser att det finns fog för att regeringen tar upp frågan om anmälningsskyldighet
rörande tjänstemans bisyssla i vad avser universitetsoch
högskoleområdet och — om regeringen finner en ändring berättigad

UbU 1975/76: 32

— hänskjuter frågan till riksdagen respektive i tillämpliga delar till förhandling.

Med erinran om att beredningen av nyssnämnda ärende pågår och
om att bestämmelserna i statstjänstemannalagen intagits i oförändrad
lydelse i förslaget till lag om offentlig anställning (se prop. 1975/76:
105) avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1402.

Såvitt gäller propositionen i övrigt, dvs. de delar av denna
som utskottet inte särskilt uppehållit sig vid i detta betänkande, har
utskottet inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Slutligen tar utskottet i detta sammanhang upp till behandling den
under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/76: 366 om behovet
av flera docent- och forskarassistenttjänster
vid universitetet i Umeå. Motionärerna anser att bristen på forskartjänster
är orsaken till att universitetet hittills haft en i förhållande till
de äldre universiteten blygsam del av de medel som utdelas av forskningsråd
och större fonder.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet först erinra om att
föredragande statsrådet i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
slog fast att en vidgad rekrytering till forskarutbildning,
en breddad inriktning av forskningen och forskarutbildningen
och ett därpå grundat växelspel av idéer och rön mellan forskning/
forskarutbildning och olika slag av grundläggande utbildning är väsentliga
inslag i den fortsatta utvecklingen av högskolan.

Utskottet erinrar vidare om att UKÄ vid upprepade tillfällen poängterat
att forskarassistenttjänsterna spelar en nyckelroll för utbildningens
och forskningens förnyelse. UKÄ brukar också regelmässigt redovisa
behov av nya docenttjänster. Utskottet räknar med att upprustningen
i nu ifrågavarande avseenden kommer att kunna fortsätta och förutsätter
att angelägna önskemål vid Umeå universitet i sedvanlig ordning
prövas i budgetbehandlingen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/
76: 366.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om forskningsrådsnämndens
stödjande av forskning avslår motionen 1975/76:
2456 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande folkrörelseforskning med avslag på
motionen 1975/76: 2456 yrkandet 2 tillstyrker vad som förordats
i propositionen 1975/76: 129,

3. att riksdagen beträffande teknisk grundforskning avslår motionen
1975/76: 2456 yrkandet 8,

4. att riksdagen beträffande forskningsrådsnämndens sammansättning
med avslag på motionerna 1975/76: 1497, 1975/76:

UbU 1975/76: 32

2456 yrkandet 5, 1975/76: 2504 och 1975/76: 2506 godkänner
i propositionen 1975/76: 129 förordade riktlinjer,

5. att riksdagen beträffande forskningsrådens sammansättning
med avslag på motionen 1975/76: 2456 yrkandet 3 godkänner i
propositionen 1975/76: 129 förordade riktlinjer,

6. att riksdagen beträffande forskarstuderandes medverkan i val
av elektorsförsamlingar avslår motionen 1975/76:2505 yrkandet
2,

7. att riksdagen beträffande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna
avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande granskningsgruppemas sammansättning
avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 6,

9. att riksdagen beträffande mandattid för ledamotskap i granskningsgrupp
m. m. avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 7,

10. att riksdagen beträffande riksdagens information om forskning
avslår motionerna 1975/76: 228 yrkandena 1 och 2 samt
1975/76: 2505 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande anslagsfrågor med anledning av
propositionen 1975/76: 129 och motionen 1975/76: 2457 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. att riksdagen beträffande finansieringen av internationella
forskningsprojekt avslår motionen 1975/76: 2456 yrkandet 9,

13. att riksdagen beträffande uppdragsforskning avslår motionerna
1975/76: 228 yrkandet 3 och 1975/76: 1497,

14. att riksdagen beträffande forskares bisysslor avslår motionen
1975/76:1402,

15. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för forskningsrådsorganisationen
inom utbildningsdepartementets område
som angetts i propositionen 1975/76: 129,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som
erfordras för att genomföra denna organisation,

17. att riksdagen beträffande tjänster som docent och forskarassistent
vid universitetet i Umeå avslår motionen 1975/76:
366.

Stockholm den 13 maj 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru
Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz
(vpk), herrar Gillström (s), Nordin (c) och Wikström (fp).

UbU 1975/76: 32

Reservationer

1. beträffande folkrörelseforskning av herr Nordstrandh (m) och fru
Sundberg (m) sorn anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Anslagsposten
till” och slutar ”forskningsrådens ansvarsområde” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ingen anledning till erinran mot att medlen till folkrörelseforskning
anvisas under anslaget till FRN. Därmed blir det emellertid
naturligt och följdriktigt att medlen — liksom anslaget till långsiktsmotiverad
forskning — också disponeras av FRN och inte, såsom föredragande
statsrådet menar, självständigt av delegationen för folkrörelseforskning.
Delegationen bör enligt utskottets uppfattning ha samma
ställning som och samma funktion som en granskningsgrupp.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen bifaller yrkandet 2 i motionen
1975/76: 2456.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande folkrörelseforskning med avslag på
propositionen 1975/76: 129 och med bifall till motionen 1975/
76: 2456 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. beträffande forskningsrådens sammansättning av herrar Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg
(m), herrar Karlsson i Mariefred (c) och Nordin (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”motionen 1975/76: 2456” bort ha följande lydelse:

Hela den nya forskningsrådsorganisationen måste ses som en helhet,
där FRN och de tre forskningsråden skall vara sidoordnade organ med
såväl lika ansvar för forskningens främjande och traditionella frihet som
samma öppenhet mot och anknytning till samhället och dess företrädare.
I propositionen påpekas att forskningsråden har haft och har ett
stort ansvar för att vidmakthålla och bygga upp den vetenskapliga kompetensen
och för att främja förnyelsen i den svenska forskningen. Därmed
står det också, anför föredragande statsrådet, klart att forskningsrådens
prioriteringar, särskilt på lång sikt, är av stor samhällelig betydelse.
Utskottet kan oreserverat ansluta sig till vad som sålunda anförts i
propositionen och anser det utgöra tillräckliga skäl för ett politiskt inflytande
också i forskningsråden och alltså inte endast, som i propositionen
förordas, i FRN. Utskottet vill påpeka att flera remissinstanser har redovisat
samma uppfattning och hävdar att minst två riksdagsledamöter bör
ingå i ettvart av nu ifrågavarande tre forskningsråd. Utskottet föreslår

UbU 1975/76: 32

att riksdagen med anledning av yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2456
som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande forskningsrådens sammansättning
med anledning av propositionen 1975/76: 129 och motionen
1975/76: 2456 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande forskarstuderandes medverkan i val av elektorsförsamlingar
av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”FRU
har” och slutar ”motionen 1975/76: 2505” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara av stor vikt att alla aktiva forskare ges möjlighet
att delta i valet av forskarrepresentanter i forskningsråden. Detta
gäller även forskarstuderande. Utskottet anser att riksdagen med bifall
till yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2505 som sin mening bör ge regeringen
till känna att forskarstuderande bör ha rösträtt vid val till elektorsförsamlingarna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande forskarstuderandes medverkan i val
av elektorsförsamlingar med bifall till motionen 1975/76: 2505
yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
har” och på s. 10 slutar ”hos STU” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare redovisat i detta betänkande behandlar FRU
med förtur frågan om finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen.
De problem som grundforskningen inom de tekniska vetenskaperna
mött kvarstår olösta. Från de anslag som nu går till naturvetenskapliga
forskningsrådet och statens råd för atomforskning bestrids kostnader
för bl. a. rymdforskningsprojekt och atomforskning, t. ex. elementarpartikelfysik,
plasmafysik med fusionsforskning, reaktorfysik och övrig
forskning med anknytning till energifrågor. En stor del av denna forskning
är av teknisk natur. Utskottet, som finner det angeläget att denna
typ av forskning också framdeles blir väl tillgodosedd, finner det därför
väl motiverat att beslutet om sammansättningen av elektorsförsamlingen
för det naturvetenskapliga forskningsrådet fattas med iakttagande
av de önskemål om ökad representation för de tekniska högskolorna
som förts fram i motionen 1975/76: 2456. Utskottet anser med bi -

UbU 1975/76:32

fall till yrkandet 4 i motionen att riksdagen som sin mening bör ge denna
uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande mandatfördelningen inom elektorsförsamlingarna
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av yrkandet 4 i motionen 1975/
76: 2456,

5. beträffande granskningsgruppernas sammansättning av herrar Larsson
i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru
Sundberg (m), herrar Karlsson i Mariefred (c) och Nordin (c) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”skulle innebära” bort ha följande lydelse:

Som utskottet nyss erinrat om består de nuvarande granskningsgruppema
så gott som uteslutande av personer som är utsedda på grundval
av sina vetenskapliga meriter. Om riksdagen biträder de förslag som utskottet
anslutit sig till i detta betänkande kommer bedömare utanför
kretsen av vetenskapsmän att i viss omfattning ingå i såväl FRN som
\ forskningsråden. Även med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening
motiverat att granskningsgrupperna i fortsättningen har i huvudsak
samma sammansättning som i dag. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76: 2456 yrkandet 6 som sin mening ger denna
uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande granskningsgruppernas sammansättning
med bifall till motionen 1975/76: 2456 yrkandet 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande mandattid för ledamotskap i granskningsgrupp m. m. av
herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Med samma”
och slutar ”1975/76: 2456 yrkandet 7” bort ha följande lydelse:

I yrkandet 7 i motionen 1975/76: 2456 hemställs att riksdagen begär
att mandattiden för ledamotskap i granskningsgrupp skall vara högst tre
år, att omedelbart omval ej bör förekomma och att mandattiderna bör
löpa växelvis inom respektive grupper.

Granskningsgrupperna kommer att ha ett stort inflytande. Med hänsyn
inte minst till de mera udda forskningsdisciplinerna är det av stor
betydelse att uppdraget att vara ledamot i granskningsgrupp inte är för
långvarigt. Annars löper nämnda forskningsdiscipliner risk att blockeras
under en längre tidsperiod. Även andra synpunkter, bl. a. vikten av forskningens
kontinuerliga förnyelse, motiverar att mandattiden är begränsad
och löper växelvis samt att direkt omval begränsas. Den lämpliga läng -

UbU 1975/76: 32

den på mandattiden är beroende av en rad faktorer och tiden behöver
självfallet inte vara densamma för alla granskningsgrupper. Längre tid
än tre år bör normalt ej förekomma. Skäl kan anföras även för en kortare
mandattid.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 7 i motionen
1975/76: 2456.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande mandattid för ledamotskap i granskningsgrupp
m. m. med anledning av motionen 1975/76: 2456
yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande riksdagens information om forskning av fru Lantz (vpk)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”genom tilläggsdirektiv” bort ha följande lydelse:

Trots att frågan upprepade gånger behandlats av riksdagen är behovet
av förbättrad information till riksdagens ledamöter i olika forskningsfrågor
ännu inte tillnärmelsevis tillgodosett. De eventuella förslag som
FRU kan komma att lägga fram bör inte hindra att man redan nu vidtar
de åtgärder som är påkallade för att i förevarande avseende förbättra
riksdagsledamöternas arbetssituation. Utskottet anser att riksdagen bör
bifalla yrkandet 1 i motionen 1975/76: 228 om en årlig forskningsdebatt.
Därutöver anser utskottet att riksdagen med bifall till yrkandet 2 i samma
motion och med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2505
hos regeringen bör begära att denna årligen lämnar riksdagen en redovisning
av de samlade statliga forskningsanslagen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975/76: 228 yrkandet 1 beslutar
att varje år som särskild punkt på sin arbetsordning ta upp en
allmän debatt om och beslut kring forskningspolitikens huvudlinjer,

b. med bifall till motionen 1975/76: 228 yrkandet 2 och med
anledning av motionen 1975/76: 2505 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om årlig
redovisning av de samlade statliga forskningsanslagen,

8. beträffande uppdragsforskning av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Med erinran”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1975/76: 32

Ju större omfattning forsknings- och utvecklingsarbete får inom samhället,
desto mer tar dess institutioner, dess beslutsorgan, dess specialistkadrer
och dess administratörer formen av en särskild maktapparat. Denna
maktapparat utvecklar å ena sidan egna tendenser och aspirationer
och är å andra sidan föremål för försök från utanförstående intressen,
som söker utnyttja och skaffa sig inflytande över den.

Forskningspolitiken är en fråga av yttersta vikt för arbetarklassen och
folkflertalet. Privata forskningsuppdrag bör inte förenas med statliga
forskartjänster. En sådan förening leder till två viktiga problem. Dels
sker en sammanblandning mellan privat och offentligt, som ur demokratisk
synvinkel är ohållbar, dels kommer i praktiken staten att få svara
för storfinansens kommersiellt betingade forskningsbehov i ökande grad.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till yrkandet 3 i motionen 1975/76: 228 och med anledning av motionen
1975/76: 1497 uttalar att regeringen bör förelägga riksdagen förslag
till lag om förbud att förena statlig forskartjänst med privat uppdragsforskning.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande uppdragsforskning med bifall till motionen
1975/76: 228 yrkandet 3 och med anledning av motionen
1975/76: 1497 uttalar att regeringen bör förelägga riksdagen
förslag till lag om förbud att förena statlig forskartjänst
med privat uppdragsforskning,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197* 760054