UbU 1975/76:30

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 30

med anledning av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete
m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76: 39 (utbildningsdepartementet) har regeringen
— efter föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén — föreslagit riksdagen
att

1. godkänna de riktlinjer för reformering av skolans inre arbete m. m.
som förordats i propositionen,

2. godkänna de riktlinjer för organisationen av den allmänna fritidsverksamheten
utanför skoldagen som förordats i propositionen,

3. godkänna den ändring av grunderna för statsbidragsgivningen tili
driftkostnader för det allmänna skolväsendet som förordats i propositionen,

4. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för bidraget till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om konferenser samt
om skolledare och annan personal,

6. till Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1976/77
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 51 160 000 kr.
(jfr prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 254),

7. till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret 1976/77 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 52 782 000 kr. (jfr prop.
1975/76: 100 bil. 10 s. 444).

I propositionen föreslås en fortsatt utveckling av grundskolans inre
arbete samt en utökad omsorg för barn och ungdom under skoldagen
och i nära anslutning till denna.

I propositionen förordas att grundskolan i högre grad än f. n. skall
tillämpa arbetssätt och arbetsformer som mer knyter an till förskolepedagogiken.
Vikten av en mjuk skolstart betonas. Skolmognadsprov och
skolmognadsklasser bör inte längre förekomma. För att underlätta samverkan
mellan personal i förskola och grundskola bör lokala arbetsgrupper
inrättas. Ett utökat samarbete mellan hem och skola förordas och
klassföreståndarens betydelse för kontakten mellan elev och skola och
mellan skola och hem framhålls.

Utgångspunkten för förslagen är att kommuner och skolenheterna i
kommunen bör ges möjlighet att anpassa undervisningen efter enskilda

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

elevers eller grupp av elevers behov. Särskild vikt bör läggas vid elevens
färdighetsträning. Skolan bör i högre grad än f. n. sträva efter ett arbetssätt
som knyter an till elevernas verklighet. Klassen skall även i fortsättningen
vara allsidigt sammansatt och utgöra basgruppen för undervisningen.
Undervisningsgruppernas storlek kommer liksom f. n. att ofta
avvika från klassens och anpassas till behovet i klassen, ämnet, undervisningsmomentet.
Någon fast elevgruppering som bygger på elevernas
kunskaps- eller prestationsgrad får inte förekomma. Elevers behov av
specialpedagogisk träning bör kunna tillgodoses inom den ordinarie undervisningsgruppens
ram.

För elever med påtagliga handikapp bör det finnas möjlighet för skolstyrelsen
att anordna särskild undervisningsgrupp, där undervisningen
eller delar av den bedrivs under längre tid. Även för elever med påtagliga
skolsvårigheter kan en sådan undervisningsgrupp anordnas, dock med
kortare varaktighet.

I propositionen förordas vidgade möjligheter för de lokala skolenheterna
att anpassa undervisningen till lokala förhållanden vid bl. a. stadieövergångar.
Målet skall vara att förstärka färdighetsträningen. Vidare
förordas ökade möjligheter att anpassa studiegången för enskild elev.

Någon generell sänkning av delningstalen för inrättande av klasser förordas
inte. Skolans förstärkningsanordningar bör i huvudsak användas
för insatser för att hjälpa elever med skolsvårigheter.

I propositionen förordas att skolenheterna indelas i arbetsenheter, som
kan bestå av två eller flera klasser. Arbetsenheterna skall utgöra en organisatorisk
indelning av eleverna för t. ex. elevvårdsinsatser. I propositionen
förordas att den personal som arbetar i arbetsenheten bör ses som
ett arbetslag som tillsammans med eleverna planerar undervisningen
och samverkar i övrigt. Arbetslagen bör kunna växa fram successivt
bl. a. med hjälp av fortbildning.

Till grund för förslagen ligger en helhetssyn på eleven och dennes skoldag.
I propositionen föreslås en samlad skoldag, dock utan att skoldagen
nämnvärt förlängs. För barnen i de två lägsta årskurserna bör skoldagen
omfatta högst fem timmar. För övriga årskurser bör skoldagen omfatta
sex till åtta timmar. Kommunen beslutar när den samlade skoldagen skall
införas och om skoldagens längd. Vikten av att timplanebunden undervisning
och annan verksamhet varvas under skoldagen framhålls. Föreningslivet
bör beredas möjligheter att bedriva verksamhet tillsammans
med eleverna både inom ramen för den samlade skoldagen och i anslutning
till skoldagen. Behovet av samordning med fritidshemmens resurser
under skoldagen och i den allmänna fritidsverksamheten understryks.
Till kommun som beslutar om en samlad skoldag föreslås ett särskilt
statligt bidrag utgå. Detta motsvarar 65 milj. kr. i dagens löneläge.

I anknytning till skoldagen och under annan skolfri tid föreslås att allmän
fritidsverksamhet anordnas som huvudsakligen bör ledas av för -

UbU 1975/76: 30

eningslivet. Det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet bör därför utgå från 7 års ålder fr. o. m. budgetåret 1977/78.
Till kommunerna föreslås särskilt bidrag för fritidsverksamheten utgå.
Detta senare bidrag beräknas till 25 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslås få i uppdrag att se över mellanstadiets
läroplan med sikte på en sänkning av timtalet med två till tre veckotimmar
per årskurs. Även vissa frågor rörande högstadiets timplan, bl. a.
tillvalskonstruktionen, bör ses över av SÖ.

Studie- och yrkesorienteringen föreslås förstärkt bl. a. genom en utökad
samverkan mellan skola och arbetsliv. Den praktiska yrkesorienteringen
för eleverna på högstadiet bör mer än f. n. inriktas på arbetslivsorientering.
Skolan måste verka för att både flickor och pojkar från olika
socialgrupper under utbildningstiden får kontakt med de delar av arbetslivet
som de erfarenhetsmässigt inte väljer i framtiden. En översyn av
den praktiska yrkesorienteringen bör göras av SÖ i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen
och arbetsmarknadens parter.

I propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem. Skolstyrelsen erhåller
dels en basresurs som beräknas på antalet klasser vid skolenheten i
stort enligt nuvarande regler, dels en förstärkningsresurs som skolstyrelsen
får fördela. Förstärkningsresursen ersätter nuvarande timplanebundna
resurstimmar, specialundervisningstimmar samt timmar för bl. a. fritt
valt arbete, frivillig musikundervisning och maskinskrivning samt medel
för särskilda åtgärder på skolområdet.

Förstärkningsresursen beräknas utifrån antalet elever i en kommun,
vilket gör att det nya statsbidraget medför en omfördelning från kommuner
med relativt låga elevantal till kommuner med höga elevantal per
skolenhet. En särskild glesbygdsgaranti föreslås för att minska övergångsproblemen
för skolor i glesbygd.

Vissa delar av förstärkningsresursen skall användas för bl. a. fritidsoch
föreningsverksamhet i skolan. Utgångspunkten för den friare fördelning
som föreslås beträffande förstärkningsresursen bör när det gäller
undervisningsinsatser vara att förbättra färdigheterna hos elever med
svårigheter. Därutöver bör dessa medel fördelas till sådana ämnen och
moment som kräver små undervisningsgrupper. SÖ föreslås få i uppdrag
att utarbeta exempel på hur förstärkningsresursen skall kunna användas
för att uppnå målen för skolans verksamhet.

I propositionen föreslås en förstärkning av skolledningen. För att uppnå
en anpassning av skolorganisationen till den förordade verksamheten
föreslås att vissa arbetslednings- och planeringsuppgifter i skolan skall
kunna anpassas efter lokala önskemål i den enskilda skolenheten. Frågan
om statsbidrag till reservvikarier är föremål för förhandlingar mellan
staten och Kommunförbundet.

Flera åtgärder som gäller personalutbildning och fortbildning föreslås.
Sålunda föreslås särskild skolledarutbildning. Åtgärder vidtas för att er -

UbU 1975/76: 30

hålla fler kvinnliga skolledare samt fler skolledare som är lärare i estetiska
och praktiska ämnen. I propositionen föreslås att behörighetsreglerna
för skolledare ändras. Vidare föreslås en personalfortbildning med
syfte att stimulera till ökad samverkan mellan skolans personal för att
möjliggöra en övergång till det arbetssätt och de arbetsformer som bör
prägla skolans verksamhet. Denna fortbildning bör omfatta personal
från alla rektorsområden. Dessutom föreslås en kraftig utökning av särskild
ettårig utbildning i specialpedagogik. Under läsåret 1977/78 kommer
en särskild fortbildning för alla lärare och övrig skolpersonal att anordnas.
Målet för denna utbildning är framför allt att förbereda skolledning
och personal för en övergång till ett system med friare resursanvändning.

Frågan om lokala ledningsorgan vid skolorna bör utredas ytterligare.
Strävan bör vara att det vid varje skolenhet inrättas ett ledningsorgan
med representanter för elever, personal och i vissa fall föräldrar.
Detta ledningsorgan bör besluta i sådana frågor som skolledningen i dag
beslutar om. Ansvaret för fördelningen av de fria resurserna och vissa
andra principiellt viktiga frågor ankommer enligt förslaget på skolstyrelsen.
Vikten av ett väl fungerande klassråd och ett reellt inflytande på
undervisningen från eleverna betonas. Frågan om hur de förtroendevalda
skall kunna få ett ökat inflytande över skolans verksamhet kommer
att utredas.

Utvärderingen av skolans hela verksamhet kommer att utgöra ett viktigt
underlag för fördelning av förstärkningsresurser. Utvärderingen bör
ses som en naturlig del i skolans verksamhet. SÖ och länsskolnämnderna
bör bistå kommunerna med information och exempel på hur utvärderingsarbetet
kan bedrivas.

Genomförandet av förslagen skall ske successivt. Personalfortbildningen
skall påbörjas läsåret 1976/77. Statsbidraget för allmän fritidsverksamhet
bör utgå fr. o. m. 1977/78. Förstärkningen av skolledarorganisationen
i kommunerna bör enligt propositionen genomföras fr. o. m.
budgetåret 1977/78. Den samlade skoldagen kan införas av de kommuner
som så beslutar fr. o. m. läsåret 1978/79 då hela det nya resurssystemet
genomförs i samtliga kommuner.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975/76: 2212,
2213, 2215—2217, 2219—2230 och 2233—2239.

Vidare har under allmänna motionstiden år 1975 och år 1976 framställts
ett antal motionsyrkanden med anknytning till de frågor som tas
upp i propositionen 1975/76: 39 och som utskottet därför funnit sig böra
behandla i detta sammanhang.

I anslutning till innehållsförteckningen i slutet av betänkandet redo -

UbU 1975/76: 30

visas — bilaga 1 — på vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns
återgivna samt på vilka sidor ställning tas till de olika yrkandena. I bilagan
redovisas också i vilka moment av utskottets hemställan som motionsyrkandena
tas upp. Vidare anges nummer på reservationer och särskilda
yttranden som föranletts av motioner.

De i betänkandet behandlade motionsyrkandena är följande.

1975: 158 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

hos regeringen anhåller om en omedelbar revision av läroplanerna
och målbeskrivningen för ämnena svenska och matematik i grundskolan
(yrkandet 1),

2. hos regeringen anhåller om att riksdagen senare föreläggs förslag
till ny läroplan för grundskolan (yrkandet 2),

3. uttalar att kravet på fasta och väl inövade basfärdigheter bör vara
vägledande för det föreslagna läroplansarbetet (yrkandet 3),

4. hos regeringen anhåller att elever i grundskolans årskurs 7 och 8
ges tillfälle till jämkad studiegång (yrkandet 4),

1975: 542 av herr Olsson i Timrå m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar

1. att undervisningen på grundskolans högstadium och i gymnasiet
om arbetsmarknaden och dess parter införs som en obligatorisk del i
ämnet samhällskunskap,

2. att de lokala löntagarorganisationerna inkopplas i god tid vid planeringen
av denna undervisning,

1975/76: 272 av herr Signell m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om ändring av skolstarten från nuvarande
en till två gånger per år,

1975/76: 322 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift
att lämna förslag till en reviderad läroplan för grundskolan i enlighet
med de riktlinjer som angivits i motionen,

1975/76: 323 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om övergång till ett system med fast
anställda reservvikarier för grundskolans och gymnasieskolans behov
samt om härtill knutna statsbidragsregler,

1975/76: 485 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en sådan ändring i skolförordningen
att särskild undervisning i hemmet eller på sjukhus kan anordnas
då en elevs sammanhängande sjukfrånvaro omfattar, eller av läkare
bedöms komma att omfatta, minst tre veckor, räknat från första
frånvarodagen,

UbU 1975/76: 30

1975/76: 489 av herrar Pettersson i örebro (c) och Larsson i öskevik
(c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
statsbidrag för kurators- och psykologtjänster inom skolan,

1975/76: 490 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att snarast lägga fram förslag om en förbättring och utökning av ämnet
gymnastik och idrott i grund- och gymnasieskolan,

1975/76: 492 av fru Troedsson m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att till skolöverstyrelsen knyts en parlamentarisk
beredning för behandling av utredningens rörande sexual- och samlevnadsfrågor
i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU) betänkande
Sexual- och samlevnadsundervisning (SOU 1974: 59) och däröver
inkomna remissyttranden,

1975/76: 578 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag om statligt anslag till kommunala
musikskolor fr. o. m. den 1 juli 1976,

1975/76: 584 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Svanström (c)
vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning
av skolpsykologverksamhetens villkor, dimensionering och inriktning,

1975/76: 594 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande i grundskolan av
tjänst som huvudlärare för invandrarundervisning,

1975/76: 595 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av statsbidragsbestämmelserna
för grundskolan att statsbidrag kan utgå för s. k. invandrarkonsulent,

1975/76: 597 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om att införa ett geografiämne
på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan blir prövad vid
den fortlöpande läroplansöversynen (yrkandet 2),

1975/76: 774 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
begär en samlad översyn av gymnasieskolan med utgångspunkt i bl. a.
de synpunkter som anförts i motionen,

1975/76:776 av herr Fiskesjö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att av regeringen begära åtgärder för en ändring av läroplan
och timplaner för slöjdämnena på grundskolans högstadium i enlighet
med vad som anförts i motionen,

UbU 1975/76: 30

1975/76: 780 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att en gren för biologi och kemi anordnas på gymnasieskolans
samhällsvetenskapliga linje,

1975/76: 786 av herr Lindahl i Lidingö (s) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om hemrumsprincipen
när det gäller skolbyggnader och dessas användning,

1975/76: 787 av herr Lindahl i Lidingö (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att åtgärder skall vidtas som syftar till att ett tillfredsställande
antal studiebesöks- och pryoplatser erhålls för elever på grundskolans
högstadium,

1975/76: 890 av fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) — i motionen
hänvisas till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade
motionen 1975/76: 889 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. uttalar att vad som anförs i motionen 1975/76: 889 om en ”introduktionsskola”
beaktas vid den kommande översynen av gymnasieskolan
(yrkandet 1),

2. hos regeringen anhåller om utvidgning av den pågående försöksverksamheten
med korta yrkesinriktade kurser till att omfatta flera
kommuner (yrkandet 2),

3. uttalar att den uppsökande studie- och yrkesorienteringen utvidgas
till att omfatta alla kommuner (yrkandet 5),

4. uttalar att SSA-råden (råd för samverkan skola-arbetsliv) bör få i
uppgift att främja ackvisitionen av praktikplatser inom både den kommunala
och den enskilda sektorn (yrkandet 6),

1975/76: 1327 av herr Enlund (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till 1976/77 års
riksmöte angående statsbidrag till den kommunala musikundervisningen,

1975/76: 1403 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk utredning tillsätts
med uppgift att framlägga förslag angående förändring av gymnasieskolan,
innebärande införande av treterminssystem med obligatorisk
praktiktermin i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 1411 av herr Granstedt (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
hos regeringen anhålla att möjligheten att införa maskinskrivning
som obligatoriskt ämne i grundskolans årskurs 7 prövas,

1975/76: 1413 av herr Hallgren m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar

1. att samtliga inbyggda företagsskolor — liksom i förekommande
fall där fristående skolor för utbildning anordnats — underställs statligt
eller kommunalt huvudmannaskap,

UbU 1975/76: 30

2. att beträffande villkoren för de i utbildningen deltagande skall gälla
att lön utgår enligt avtal med vederbörande på utbildningsområdet verksam
fackorganisation samt enligt principen lika lön för lika arbete, vidare
att betyg vid företagsskolorna slopas och ersätts med intyg om vad eleven
utbildats till och vilka arbetsuppgifter som utförts,

3. att företagen bör vara skyldiga att svara för de grundläggande kostnaderna
för denna verksamhet,

1975/76: 1414 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av vidgad
och förbättrad arbetslivsorientering i skolan,

1975/76: 1419 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att ansluta sig till i motionen angivna målsättningar för utbildningspolitiken,

2. att hos regeringen hemställa om förslag om åtgärder för att bryta
social snedrekrytering inom olika utbildningslinjer,

3. att hos regeringen hemställa om initiativ till läromedel i ungdomsskolan
som realistiskt återspeglar barnens vardagsförhållanden,

4. att hos regeringen hemställa om initiativ till en läroplansrevidering
så att samspelet mellan teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter
genomsyrar all utbildning och s. k. varvad utbildning stimuleras,

1975/76: 1420 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan
att riksdagen uttalar att systemet med graderade betyg avskaffas på
alla nivåer i det svenska utbildningssystemet (yrkandet 1),

1975/76: 1426 av herr Johansson i Arvika m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en vidgad yrkesorientering före inträde i gymnasieskolan,

1975/76: 1429 av herrar Johansson i Växjö (c) och Olsson i Sundsvall
(c) vari hemställs att riksdagen uttalar att ämnena biologi och ekologi ges
större utrymme i undervisningen på högstadiet och i gymnasieskolan,

1975/76: 1443 av herrar Larsson i Staffanstorp (c) och Olsson i Järvsö
(c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
det i yrkesinriktade ämnen ges slutbetyg i såväl fackteoretiska som yrkestekniska
avsnitt,

1975/76: 1445 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att gymnasieskolans inriktning och
arbetsformer blir föremål för en parlamentarisk utredning,

1975/76: 1451 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att frågan om förstärkning av undervisningen i

UbU 1975/76: 30

svenska och samhällskunskap i gymnasieskolans tvååriga yrkesinriktade
linjer övervägs i samband med den översyn av gymnasieskolans studieorganisation
som förbereds,

1975/76: 1454 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c, m, fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att primärkommun eller landstingskommun där privatskola är belägen,
vilken lyder under privatskoleförordningen (SFS 1967: 270), får
inräkna privatskolans elever i det underlag som utgör grund för tilldelning
av statsbidrag till studie- och yrkesorientering,

2. att för budgetåret 1976/77 anvisa 180 000 kr. för detta ändamål.

1975/76: 1457 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vidgade möjligheter för ungdomar att erhålla yrkesutbildning,

1975/76: 1462 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att försöksverksamhet med jämkad studiegång
skall kunna bedrivas i enlighet med vad som i motionen anges,

1975/76: 1469 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att tjänst som huvudlärare för specialundervisningen vid grundskolan
skall inrättas fr. o. m. läsåret 1976/77,

1975/76: 1473 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att kraftigt öka
olika former av inbyggd utbildning och praktikutbildning enligt vad som
i motionen angivits,

1975/76: 1481 av fru Rönnung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om en översyn av ämnena arbetslivsorientering
och samhällskunskap i gymnasieskolan,

1975/76: 1488 av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär

1. ökade möjligheter till integration mellan textilslöjd och trä- och
metallslöjd och att detta beaktas vid utformandet av anvisningar för
skolbyggnader,

2. att kravet på att skolan inom slöjdämnets ram skall ge möjlighet
till undervisning i reparations- och underhållsarbete i enlighet med vad
i motionen anförts beaktas i det pågående läroplans- och utvecklingsarbetet,

1975/76: 1490 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att
riksdagen hos regeringen begär att bokens värde som läromedel beaktas
vid den fortgående läroplansöversynen (yrkandet 2),

1975/76: 1492 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande

UbU 1975/76: 30

klasslärares fortbildning inom de naturvetenskapliga ämnesområdena
(yrkandet 4),

1975/76: 1510 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar

1. att ökade möjligheter bör skapas för större lärartäthet i grundskolan,

2. att möjligheter att välja praktiskt betonade utbildningsvägar på högstadiet
öppnas, vilket även kan ske genom att möjligheterna till jämkad
studiegång utvecklas och görs lättare tillgängliga,

3. att klassföreståndararbetet ges större utrymme inom ramen för
lärarnas arbetstid,

4. att varje ämne tillförsäkras den tid på schemat som läroplanen
anger,

1975/76: 1511 av herr Wikström (fp) och fröken Hörlén (fp) vari
hemställs att riksdagen uttalar att ämnet ekonomi bör ges en starkare
ställning på grundskolans högstadium vid en kommande läroplansrevi sion,

1975/76: 1512 av herr Wikström (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs
att riksdagen

1. begär att förslaget till Mål och riktlinjer för samlevnads- och sexualundervisningen
i skolan snarast föreläggs riksdagen,

2. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om lärarhandledning
för samlevnads- och sexualundervisningen i skolan,

3. beslutar att läromedel för samlevnads- och sexualundervisning skall
granskas av läromedelsnämnden,

1975/76: 1513 av herr Wirtén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
begär en ny läroplan för gymnasieskolans naturkunskap så att detta
ämne får en klar, ekologisk profil,

1975/76: 2018 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76:
1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. uttalar att skolornas och undervisningsgruppernas storlek bör anpassas
efter undervisningens krav och elevernas behov av trygghet och
trivsel (yrkandet 2),

2. hos regeringen anhåller om en parlamentarisk utredning för en
översyn av läroplanen för grundskolan enligt vad som i motionen anförs
(yrkandet 3),

3. hos regeringen anhåller om en parlamentarisk utredning för en
översyn av gymnasieskolans målsättning och struktur enligt vad som i
motionen anförs (yrkandet 4),

4. uttalar att skriftliga betyg bör ges på grundskolans alla stadier och
i gymnasieskolan (yrkandet 7),

UbU 1975/76: 30

1975/76: 2019 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76:
1979 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning
tillsätts för att utreda möjligheterna att låta det avslutande året i
grundskolan och på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer ges karaktären
av ett introduktionsår i arbetslivet,

1975/76: 2138 av herr Fälldin m. fl. (c) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76:
2135 — vari hemställs att riksdagen beslutar ansluta sig till punkten 7 i
det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper vilket presenteras
i motionen 2135,

1975/76: 2152 av herr Hermansson m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas
till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/
76: 2149 — såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att hos regeringen
hemställa om förslag till åtgärder för att förverkliga det tjugopunktsprogram
för kamp mot kvinnodiskriminering som redovisats i
sistnämnda motion innebärande såvitt här är i fråga

1. att samtidigt som kvinnors situation och insatser beaktas på ett tillbörligt
sätt inom varje ämnesområde införs ett särskilt ämne om kvinnans
ställning och kvinnofrågans utveckling i grundskolans och gymnasieskolans
läroplaner (yrkandet 1),

2. att fortbildnings- och extrakurser i kvinnofrågan ordnas för redan
utexaminerade lärare, främst i samhällsvetenskapliga ämnen (yrkandet

3),

3. att yrkesvägledningen i skolorna ges målsättningen att bryta könssegregering
i linjeval och på arbetsmarknad samt att yrkesvägledare ges
härför avsedd utbildning (yrkandet 4),

1975/76; 2212 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till regeringen understryker vikten av att
det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet beträffande gymnasieskolan
inriktas på att belysa och åtgärda de olika problem och svårigheter
som möter ungdomar med handikapp och liknande hämningar av
skilda slag för att göra den allmänna gymnasieskolan praktiskt tillgänglig
för ungdom med starkt varierande särskilda behov,

1975/76: 2213 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om att regeringen tar initiativ till
en försöksverksamhet med föräldradagar enligt vad som i motionen anförts,

1975/76: 2215 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts beträffande
innebörden av begreppet ”den samlade skoldagen”,

UbU 1975/76: 30

2. att en extra resurs om 0,025 lärarveckotimmar per elev utgår till
samtliga kommuner fr. o. m. läsåret 1977/78 för annan verksamhet än
undervisning,

3. att hos regeringen begära att vad som i motionen anförts beträffande
minskning av den timplanebundna undervisningen på mellanstadiet
överlämnas till den utredning som skall se över läroplanen för beaktande,

4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande kontakterna mellan hem och skola,

5. att som sin mening uttala att möjligheterna att lokalt jämka timplanen
bör vidgas så långt det är möjligt med bevarad enhetlig utbildningsnivå
i landet,

6. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande vidgade resurser för organisationerna för metodutveckling
och ungdomsledarutbildning,

7. att hos regeringen begära förslag om lagstadgad rätt till tjänstledighet
för ungdomsledaruppgifter,

8. att beslut om det lokala aktivitetsstödets storlek fortsättningsvis
fattas av riksdagen,

9. att som sin mening uttala att kommunerna fritt disponerar förstärkningsresursen,

10. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande utformningen av en garanti för bevarande av mindre
skolor och skolor i elevsvaga områden,

11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande vissa personalfrågor,

12. att avslå regeringens förslag beträffande ändrade regler för behörighet
till skolledartjänst,

1975/76: 2216 av herrar Henmark (fp) och Westberg i Ljusdal (fp)
vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att särskilt statsbidrag till glesbygdsskolor (glesbygdsgaranti) ges
med stadigvarande inriktning och icke ges övergångskaraktär,

2. att tilldelade resurser, såväl bas- som förstärknings-, får disponeras
av skolstyrelse utan speciella inskränkningar vad beträffar storlek av undervisningsgrupper,

3. att statsbidrag utgår till en normerad personaluppsättning vid skolledarexpeditioner
vid grundskolan i likhet med vad som nu sker vid
gymnasieskolan,

4. att förändringar i arvodesfrågor som rör personalen sker först sedan
förhandlingsöverenskommelse med vederbörande personalorganisationer
uppnåtts,

1975/76: 2217 av herr Signell m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i
anslutning till behandlingen av propositionen 1975/76: 39 som sin me -

UbU 1975/76:30

ning uttalar vad i motionen anförts om behovet av försöksverksamhet
för att samordna musikundervisning i kommunal regi för barn och
ungdom,

1975/76: 2219 av fru Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att statsbidraget för personalassistans i skola ökas och vidgas
till att omfatta även sociala handikapp,

1975/76: 2220 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen vid behandling av proposition 1975/76: 39 som sin mening
ger regeringen till känna att undervisningen i teckning bör bedrivas i
halvklass,

1975/76: 2221 av fru Åsbrink m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i
anslutning till behandlingen av propositionen 1975/76: 39 som sin mening
uttalar vad i motionen anförts om behovet av ett understrykande av
skolpsykologens aktiva preventiva roll i det dagliga skolarbetet,

1975:76: 2222 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar

a. att översynen av läroplanen för mellanstadiet skall göras förutsättningslös,

b. att möjligheterna att läsa ett andra språk på högstadiet skall finnas
kvar,

c. att möjligheterna att stärka de naturvetenskapliga ämnenas ställning
i grundskolan samt geografins ställning på högstadiet skall prövas i
läroplansöversynen,

d. att en ny läroplan för grundskolan bör träda i kraft tidigast höstterminen
1980 och att ett förslag från skolöverstyrelsen bör läggas fram
hösten 1977,

e. att pedagogiska nämnden inom skolöverstyrelsen skall medverka i
läroplansarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

f. att kommunerna får använda förstärkningsresursen för att bilda
mindre klasser i enlighet med vad som anförts i motionen,

g. att ingen ställning bör tas till betygens roll i skolarbetet förrän
1973 års betygsutredning lagt fram sina förslag,

h. att det föreslagna särskilda statsbidraget till glesbygdskommuner
skall utgå tills vidare,

i. att samarbetet mellan hem och skola bör behandlas i fortbildningsverksamheten,

j. att varje klass i grundskolan så långt möjligt bör ges tillgång till ett
eget rum,

2. att riksdagen beslutar

a. att lärarbehörighet i princip bör krävas för tjänst som skolledare,

b. att skolan skall vara skyldig att anordna två s. k. klassmöten per
klass och läsår,

UbU 1975/76: 30

c. att skolan skall ge föräldrarna särskild information i samband med
inskrivningen och vid övergången till nytt stadium,

d. att fem kronor per elev av förstärkningsresursen skall användas
för kontaktverksamheten mellan hem och skola,

3. att riksdagen avslår propositionen i vad avser slopad tjänstereglering
i skolförordningen för huvudlärare, institutionsföreståndare, tillsynslärare
och skolbibliotekarier,

4. att riksdagen begär att föräldrars rätt till ledighet från arbetet för
att kunna delta i samarbetet med skolan utreds,

5. att riksdagen i övrigt ger till känna vad som anförts i motionen
beträffande utformningen av en ny läroplan för grundskolan,

1975/76: 2223 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att alla elever oavsett prestationsförmåga skall åtnjuta individualiserad
undervisning och att undervisningsmetodiken skall anpassas
till elevernas olika förutsättningar,

2. uttalar att större delen av förstärkningsresursen, om lokalt så bedöms
bäst gagna skolarbetet, skall kunna användas för att skapa mindre
klasser,

3. uttalar att systemet med klassrum så långt möjligt bör upprätthållas
i hela grundskolan,

4. anhåller hos regeringen att en utvärdering görs av i hur hög grad
nivågruppering är möjlig utan att skolans sociala mål eftersätts,

5. uttalar att frågan om uppdelning på allmän och särskild kurs i
engelska, matematik, franska och tyska inte bör avgöras förrän konsekvenserna
av en sådan förändring noga utretts i samband med översynen
av grundskolans läroplan,

6. anhåller hos regeringen att den aviserade översynen av grundskolans
läroplan blir parlamentarisk och att preciseringen av basfärdigheternas
omfattning ingår i denna översyn,

7. anhåller hos regeringen att en parlamentarisk översyn av gymnasieskolans
målsättning och struktur kommer till stånd,

8. uttalar att befrielse från deltagande i skoldagens mera hobbybetonade
aktiviteter bör beviljas elev om föräldrarna så önskar,

9. uttalar att en klar och enhetlig terminologi bör användas i fråga om
benämningarna på de olika verksamheterna inom den samlade skoldagen,

10. uttalar att skoldagens omfattning bör variera mellan nuvarande
längd och fem timmar i årskurserna 1 och 2 och mellan nuvarande längd
och sju timmar fr. o. m. årskurs 3,

11. uttalar att föreningslivets medverkan i skolans arbete skall ske
på för alla föreningar lika villkor och i överensstämmelse med skolans
mål och riktlinjer,

UbU 1975/76: 30

12. uttalar att ett väl fungerande registrerings- och rapporteringssystem
bör tillskapas för närvaropliktens upprätthållande,

13. uttalar att den skriftliga betygsättningen skall bibehållas i såväl
grundskola som gymnasieskola,

14. uttalar att någon minskning i förhållande till nuläget av den del
av resurserna som är avsedd för undervisningsändamål icke får ske,

15. beslutar att det föreslagna överförandet från bas- till förstärkningsresurs
av resurserna motsvarande två lärarveckotimmar per årskurs
på mellanstadiet avslås,

16. beslutar att glesbygdsgarantin för mindre skolors bestånd skall
gälla även efter den föreslagna övergångstidens utgång,

17. uttalar att tjänster som huvudlärare, institutionsföreståndare, tillsynslärare
och skolbibliotekarier bibehålls och regleras centralt,

18. beslutar att för behörighet till skolledartjänst även i fortsättningen
skall krävas pedagogisk utbildning,

19. uttalar att fortbildningen av lärarna i första hand skall inriktas på
specialpedagogisk utbildning,

1975/76: 2224 av fröken Engman m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening uttala, att regeringen vid utformningen av
riktlinjerna för läroplansarbetet anger att detta skall ske så, att företrädare
för arbetsförmedlingsorganen normalt skall delta i elevvårdskonferenserna
samt att frågor rörande förberedelser för arbetslivet skall
behandlas,

1975/76: 2225 av herr Green m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att åtgärder vidtas i syfte att ge organisationernas
företrädare rätt till ledighet för information i skolorna,

1975/76: 2226 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läromedlens karaktär,
så att läromedlen utformas i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att en läroplansrevidering sker i syfte att uppnå en s. k. varvad utbildning
i grundskola och gymnasieskola samt att i övrigt beaktas vad
som i motionen anförs beträffande praktisk och teoretisk undervisning,

3. att riksdagen uttalar att all undervisning skall planeras i samråd
med eleverna,

4. att riksdagen beslutar att arbetslagsprincipen skall vara obligatorisk
och att arbetsenheterna utvidgas till att omfatta samtliga personalgrupper
inom skolan,

5. att riksdagen beslutar att i syfte att befrämja och fördjupa kontakterna
mellan hem och skola klassföreståndaren får skyldighet att genom
hembesök och andra kontakter hålla fortsatt kontakt och att särskilda
resurser för detta anslås,

UbU 1975/76: 30

6. att riksdagen beslutar att huvudlärare och institutionsföreståndare
även fortsättningsvis får en fast organisation,

7. att riksdagen uttalar att all skolverksamhet skall statsfinansieras,

8. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att inom
all verksamhet inom skolan bryta den sneda könsfördelningen,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn i syfte att få till
stånd en kontinuerlig årlig fortbildning för all lärarpersonal i enlighet
med vad som anförs i motionen,

10. att riksdagen uttalar att den fortsatta fritidshemsutbyggnaden bör
ske i form av reguljär utbyggnad i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975/76: 2227 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att lärostoffet vid översynen av grundskolans läroplan ges ett innehåll
som stärker skolans etiska vägledning av ungdomarna,

2. att skolan ges möjligheter att förebygga effekterna av brottslighet
och råhet i massmedia samt att förhindra skadeverkningar av sådana
inslag,

1975/76: 2228 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av ett ökat inflytande för eleverna över sin arbetsmiljö
samt om behovet av ökat stöd till utbildnings- och informationsinsatser
inom särskilt ungdoms- och elevorganisationer,

1975/76: 2229 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1975/76: 39 beaktar vad i motionen
anförs om de kristna kyrkornas arbete inom skolans ram,

1975/76: 2230 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att anvisningar utfärdas om inlärningsmomentets
betydelse i fritidsverksamheten,

1975/76: 2233 av herrar Enlund (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen uttalar

1. att det lokala aktivitetsstödet bör uppgå till 10 kr. per sammankomst
budgetåret 1977/78,

2. att resurser på 0,025 lärarveckotimmar per elev bör kunna utgå
även till kommuner som inte infört den samlade skoldagen,

1975/76: 2234 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
uttalar att lärare på grundskolans högstadium i princip tilldelas
tjänstgöring endast i ämnen för vilka de har utbildning och behörighet,

1975/76: 2235 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
uttalar

UbU 1975/76: 30

1. att undervisningsskyldigheten för skolledare på sikt skall sänkas
till i första hand i genomsnitt 240 timmar per läsår eller sex timmar per
vecka,

2. att undervisningsskyldigheten för nuvarande skolledare icke får
öka vid oförändrat tjänsteunderlag,

3. att den ändrade poängberäkningen ej får medföra indragning av
skolledartjänster,

4. att de föreslagna särskilda fortbildningskurserna i skoladministration
och skolledningsuppgifter skall stå öppna för alla lärare, oavsett
kön och utbildning,

1975/76: 2236 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att all fritidsverksamhet för barn mellan 7 och 12 år skall betecknas
allmän fritidsverksamhet,

2. att särskild fritidsverksamhet inte skall knytas till fritidshemmen,

3. att bifalla det förslag till lösning av huvudmannaskapsfrågan för
fritidsverksamhet som framlagts i propositionen 1975/76: 39,

1975/76: 2237 av fru Sundberg (m) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs
att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för att sprida användandet
av de två utbildningsprojekten LMN (Låg- och Mellanstadiets
Naturvetenskap) och Ltg (Läsinlärning på talets grund) och att en fullständig
utvärdering av dessa projekt kommer till stånd,

1975/76: 2238 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att sådana bestämmelser utfärdas om bedömning
av barns skolmognad att barn som en gång börjat lågstadiet icke
skall behöva återföras till förskolan,

1975/76: 2239 av fru Söder (c) och herr Andersson i Nybro (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts beträffande vikten av en nära samverkan
mellan skola, arbetsförmedling och arbetsmarknadens parter samt
nödvändigheten av en helhetssyn på denna planeringssamverkan i relation
till undervisningens inriktning och övriga kommunala insatser för
att stärka ungdomars övergång från grundskola till gymnasieskola och
arbetsliv.

Yttrande av kulturutskottet

Utbildningsutskottet har inhämtat yttrande från kulturutskottet över
de delar av propositionen och motionerna som berör kulturutskottets
ämnesområde. Kulturutskottets yttrande (KrU 1975/76: 4 y) är som bilaga
2 fogat till detta betänkande.

2 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

Utskottet

En reformering av arbetsformerna i grundskolan som bl. a. syftar till
att uppnå en ökad individualisering av undervisningen och ett ökat lokalt
inflytande på skolverksamheten — för kommuner, för elever och
för personal vid skolorna — föreslås i den nu ifrågavarande propositionen
1975/76: 39. Med anledning av denna har väckts 24 motioner,
vilka innehåller närmare 90 yrkanden. I detta betänkande behandlar
utskottet också drygt 70 under den allmänna motionstiden år 1975 och
år 1976 framställda yrkanden beträffande vissa skolfrågor.

De riktlinjer för reformen som förordas i propositionen utgår i första
hand från dels betänkanden som avgivits av utredningen om skolans
inre arbete (SIA) och då främst SIA:s huvudbetänkande (SOU 1974: 53)
Skolans arbetsmiljö, dels barnstugeutredningens betänkande (SOU 1974:
42) Barns fritid, fritidsverksamhet för 7—12-åringar.

Utskottet följer i fortsättningen i huvudsak den disposition som återfinns
i föredragande statsrådets anförande (s. 219—344). De avsteg som
gjorts från denna disposition är främst motiverade av motionsyrkandena.

1. Inledning

Propositionen (s. 219—224). Ett grundläggande mål för det svenska
skolväsendet är att stärka demokratin och att skapa jämlikhet i samhället.
Samtidigt som utbildningspolitiken har strävat mot enhetlighet
när det gällt den yttre skolorganisationen har den enligt propositionen
strävat mot mångfald när det gällt att utveckla det inre arbetet i skolan.
Barnen har skiftande förutsättningar och intressen. Den stimulans som
deras hem- och fritidsmiljö kan ge är skiftande. Kraven på eleverna och
på skolan måste därför variera.

Att förändra undervisningen och skolans inre arbete i övrigt efter de
riktlinjer som ställts upp har varit en betydligt svårare uppgift än att
förändra de yttre ramarna. Utredningen om skolans inre arbete (SIA)
tillsattes enligt propositionen bl. a. med uppdraget att föreslå sådana
förändringar av skolarbetet att en individuell differentiering inom klassens
ram skulle kunna underlättas.

De förslag som läggs fram i förevarande proposition har den gemensamma
inriktningen att de avser att förändra skolans inre arbete, vilket
måste vara en fortlöpande process. Det gäller särskilt förändringen av
arbetssätt och arbetsformer. En sådan förändring påverkar arbetsförhållandena
för alla dem som är verksamma i skolan och de skall alla
ha inflytande på utformningen av sin arbetsmiljö och sina arbetsförhållanden.
Det är också enligt propositionen angeläget att personalutbildningsinsatser
görs som ger personalen bättre förutsättningar att klara av
nya situationer.

UbU 1975/76: 30

Att även i övrigt genomföra ett ökat lokalt inflytande anser föredragande
statsrådet vara ytterst väsentligt. Detta anses också vara nödvändigt
för att befästa utbildningsreformerna och förverkliga målen för
dessa i det dagliga skolarbetet.

Förslagen i propositionen avser inte specialskolan och särskolan. Det
skall närmast ankomma på skolöverstyrelsen (SÖ) att överväga vilka
åtgärder som kan komma att behövas för dessa skolformer.

Utskottet. I propositionen 1950: 70 om riktlinjer för det svenska
skolväsendets utveckling uttalade dåvarande statsrådet att framstegen
i skolans inre arbete i stor utsträckning är det samlade resultatet av
intresserade och framsynta lärares insatser. Vikten av samverkan mellan
skola och hem underströks. Vidare framhölls att skolan skall ha till
uppgift att utjämna olikheterna mellan skilda samhällsgrupper och att
hjälpa varje ung människa oberoende av social startpunkt att utveckla
sin personlighet, sina individuella anlag och sina intressen. Riksdagen
delade denna uppfattning (SäU 1950: 1, rskr 1950: 341).

Utskottet, som inledningsvis velat erinra om detta uttalande, finner
det angeläget betona att skolans utveckling och förnyelse ständigt måste
fortsätta. Behovet av successiv förbättring av skolan underströks också
av riksdagen år 1962 och år 1968 i samband med att riktlinjerna för
den obligatoriska skolans organisation lades fast (prop. 1962: 54, SäU
1962: 1, rskr 1962: 328; prop. 1968: 129, SU 1968: 179, rskr 1968:
378).

Med anledning av ett antal motioner i skolfrågor föreslog statsutskottet
år 1970 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening
skulle ge till känna att skolans arbetsmiljöproblem borde noggrant
analyseras och att det borde utarbetas förslag om åtgärder för att komma
till rätta med dem. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets
förslag (SU 1970: 49, rskr 1970: 145). Samma år tillkallades särskilda
sakkunniga för att fullgöra det av riksdagen till Kungl. Maj:t
lämnade uppdraget. Propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete
m. m. är det samlade resultatet av riksdagens begäran år 1970.

I enlighet med dispositionen i propositionen kommer utskottet i detta
inledningsavsnitt att uppehålla sig vid vissa betygsfrågor för att i följande
avsnitt av betänkandet först ta upp frågor om arbetssätt och arbetsformer
i grundskolan. I omedelbar anslutning därtill behandlas
skoldagen och den allmänna fritidsverksamheten samt kontakten mellan
skola och arbetsliv. Därefter behandlar utskottet i tur och ordning
grundskolans statsbidragssystem, personalfrågor, frågor om ledning och
samverkan i skolan och utvärdering av skolans verksamhet samt frågor
rörande övergången till den nya skolorganisationen. Slutligen tar utskottet
upp vissa läroplansfrågor samt anslagsfrågor för budgetåret
1976/77.

UbU 1975/76: 30

1973 års betygsutredning behandlar frågan om betyg i grundskolan
och gymnasieskolan. I propositionen uttalas (s. 224) att reformarbetet bör
inriktas på att avskaffa den skriftliga betygsättningen i grundskolan
och ersätta den med andra kontakter mellan lärare, elever och föräldrar.
Dessutom bör, säger föredragande statsrådet, betygens betydelse i
gymnasieskolan minska.

Enligt motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 g) är det anmärkningsvärt
att föredragande statsrådet nu binder sig för att den skriftliga betygsättningen
i grundskolan skall avskaffas utan att sakliga grunder
härför redovisas. Motionärerna anser att riksdagen inte bör ta ställning
till betygsfrågan förrän 1973 års betygsutredning lagt fram sina förslag.
Ett betygssystem, som inte är relativt utan informerar om verkliga kunskaper
och färdigheter, fyller enligt motionerna 1975/76: 2018 (yrkandet
7) och 1975/76: 2223 (yrkandet 13) en viktig funktion. Om skolan
görs betygslös medför detta enligt motionärerna att information om
individen måste sökas på annat håll. Från synpunkten att individen bör
veta vad som sägs om honom eller henne anses skriftliga betyg motsvara
ett rättssäkerhetskrav. Enligt motionen 1975/76: 1443 bör avgångsbetyg
ges i såväl fackteoretiska som arbetstekniska avsnitt i yrkesämne.
I motionen 1975/76: 1420 (yrkandet 1) däremot yrkas att graderade
betyg avskaffas på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet.

Av propositionen framgår att betygsutredningens förslag förväntas
senare i år. Utskottet anser att riksdagens ställningstagande i betygsfrågan
måste anstå tills betygsutredningen lagt fram sina förslag och remissbehandling
av desamma ägt rum. Riksdagen bör med bifall till motionen
1975/76: 2222 yrkandet 1 g som sin mening ge detta till känna
för regeringen. Med hänvisning till vad utskottet anfört i ärendet anser
utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1975/76:1420 yrkandet 1,
1975/76: 1443, 1975/76: 2018 yrkandet 7 och 1975/76: 2223 yrkandet 13.

2. Arbetssätt och arbetsformer I grundskolan m. m.

Propositionen (s. 225—250). Någon organisation med s. k. skolmognadsklasser
bör enligt propositionen inte förekomma i grundskolan.
Inte heller bör några särskilda skolmognadsprov förekomma. Möjligheten
att få uppskov med skolstarten bör emellertid kvarstå.
Icke skolmogna barn bör beredas plats i förskolan under läsåret. De är
skolpliktiga och står följaktligen under skolstyrelsens ansvar. Deltagandet
i förskolan blir alltså obligatoriskt för dem.

Den betydelsefulla roll som en mer medveten och systematisk målbeskrivning
kan få för arbetet inom skolan stryks under i propositionen.
En sådan beskrivning bör ha som utgångspunkt att vara ett stöd för
lärarna och eleverna i det dagliga skolarbetet. Skolarbetet måste även
fortsättningsvis präglas av ett betydande utrymme för både lärare och

UbU 1975/76: 30

elever att påverka det egna arbetet och avgöra på vilket sätt man skall
nå de fastställda målen. Ett viktigt hjälpmedel för detta är enligt
propositionen att genom exempel på arbetssätt och arbetsformer och
genom återkommande diskussioner göra de övergripande målen hanterbara
i skolarbetet. Det finns enligt propositionen även behov av att
ange baskunskaper och basfärdigheter i vissa centrala ämnen för att
därigenom markera vad varje elev skall ges möjlighet att uppnå.

Klassen skall vara den vanligast förekommande grupperingen för arbetet
i skolan. Klasserna kan inom skolenheten vara av olika storlek.
De kan komma att skilja sig från själva beräkningsunderlaget för resurserna.
Till varje klass skall knytas klassföreståndare. En indelning av
två eller flera klasser i arbetsenheter går enligt propositionen
väl att förena med undervisning i klass. Arbetsenhet bör kunna vara
utgångspunkt för elevvårdsarbete och fritidsinsatser under skoldagen.

I de fall det är organisatoriskt möjligt bör elever ur olika årskurser
kunna ingå i samma arbetsenhet. Personalen som verkar inom en arbetsenhet
utgör enligt propositionen naturligt ett arbetslag.

Det specialpedagogiskt inriktade arbetssättet skall prägla så stor del
som möjligt av allt skolarbete. Detta underlättas om det i arbetslagen
ingår lärare med specialpedagogisk utbildning. Placering i fast
grupp bör enligt propositionen endast ske när det föreligger så stora
pedagogiska svårigheter för eleven att han eller hon inte kan tillgodogöra
sig undervisningen i en vanlig grupp, överföring av elev till fast
grupp innebär att resurser utanför arbetsenheten tas i anspråk. Inrättandet
av fasta grupper bör skolstyrelsen besluta om. Placering av elev
i fast grupp bör avgöras av elevvårdskonferensen i samråd med eleven
och dennes föräldrar. Är elevens föräldrar och elevvårdskonferensen
inte ense om det lämpliga i att placera eleven i fast grupp, hänskjuts
frågan till skolstyrelsen för avgörande.

SIA:s förslag om lokala studiegångar, som lärare och
elever arbetar fram, tillstyrks i propositionen. Skolstyrelsen bör få ökade
möjligheter att besluta om jämkningar i elevernas timplaner.

För den grupp elever, som har avsevärda svårigheter i skolans reguljära
arbete och för vilka det för närvarande finns regler om skolgångsbefrielse,
särskild undervisning och jämkad studiegång, föreslås i propositionen
s. k. anpassad studiegång.

Särskild undervisning bör enligt propositionen endast förekomma
när elev på grund av handikapp eller långvarig sjukdom inte
kan delta i vanligt skolarbete. Statsbidrag till denna undervisning bör
utgå enligt nuvarande regler.

Beslut om särskild undervisning för elever fattas av elevvårdskonferens.

Enligt propositionen bör kommunerna liksom nu ha möjlighet att
inrätta skoldaghem eller skolveckohem.

UbU 1975/76: 30

I propositionen behandlas också frågor om samverkan mellan
skola och hem. Enligt propositionen bör närvaroplikt råda
i grundskolan. Frånvaro skall förhandsanmälas. Problemen med registrering
och uppföljning av skolfrånvaron är enligt propositionen i första
hand en elevvårdsfråga som närmast skall tas upp och bearbetas inom
arbetslaget och av klassföreståndaren. Några generella anvisningar bör
därför inte utfärdas utan lokala förhållanden bör avgöra insatsernas art.
Det är särskilt viktigt att åtgärder inom detta område vidtas i nära kontakt
med föräldrarna och eleverna.

I propositionen föreslås att två kontakttillfällen med föräldrarna per
läsår skall vara obligatoriska. Klassföreståndaren skall vara skyldig att
kalla till dessa. Klassföreståndaren har ett ansvar för att skolan får
kontakt med alla föräldrar. Skolstyrelsen bör vid sin fördelning av den
s. k. förstärkningsresursen beakta behovet av medel för kontaktverksamheten.
I denna verksamhet bör skolstyrelsen prioritera uppsökande verksamhet
bland de föräldrar som skolan inte når på annat sätt.

I propositionen behandlas även vissa frågor rörande grundskolans
läroplan.

Vid planering av undervisning och val av läromedel bör man
enligt propositionen ta till vara elevernas egna erfarenheter och upplevelser
samt beakta samhällets kultur- och informationsutbud utanför
skolan.

Utskottet. Riksdagen fattade år 1973 beslut om förskoleverksamhetens
utbyggnad och organisation (prop. 1973: 136, SoU 1973: 30, rskr 1973:
372). Enligt beslutet skall ledningen av förskoleverksamheten inom en
kommun i princip utövas av barnavårdsnämnden. Kommunen har alltså
möjlighet att besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen.
Socialstyrelsen fungerar som central tillsynsmyndighet. Ett centralt
samarbetsorgan — förskoledelegationen — har inrättats. Det har en
rådgivande funktion i förhållande till socialstyrelsen och SÖ. SÖ har
enligt nyssnämnda beslut kvar viktiga funktioner på förskolans område.

Utskottet delar propositionens uppfattning att det är angeläget att förskolan
och grundskolan skapar ett positivt klimat för fortsatt inlärning
och personlighetsutveckling. Utskottet erinrar om den arbetsplan för
förskolan som successivt ges ut och vars första tre delar utkommit under
hösten 1975.

Det ingår i förskoledelegationens uppgifter att verka för samordning
av verksamheterna i förskolan och i grundskolan. Syftet med en vidgad
samverkan mellan förskola och lågstadium är att åstadkomma kontinuitet
i barns utveckling i åldrarna kring skolstarten. Den erforderliga
omfattningen av denna samverkan är — liksom för övrigt utformningen
— till viss del beroende av yttre faktorer, t. ex. förskolans geografiska
och lokala placering i förhållande till lågstadiet. Utskottet har

UbU 1975/76: 30

redan tidigare kunnat notera att vissa kommuner eftersträvar lokalmässig
samordning för att främja denna samverkan mellan förskola
och lågstadium (jfr UbU 1974: 11 s. 3—5).

Utskottet behandlar i detta avsnitt först frågor om skolstarten.

Utskottet är ense med föredragande statsrådet om att s. k. skolmognctdsklasser
inte längre bör anordnas i grundskolan.

Uppskov med skolstarten bör enligt propositionen kunna medges, och
det icke skolmogna barnet skall då beredas plats i förskolan under läsåret.
Deltagandet i förskolan avses alltså i dessa fall bli obligatoriskt.
Barnet är skolpliktigt och skall därför stå under skolstyrelsens ansvar
samtidigt som det såsom förskolebarn kommer att stå under barnavårdsnämndens
ansvar.

Avgörande för att uppskjuta skolstarten måste enligt propositionen
vara föräldrarnas inställning och uppfattning om barnens behov. Är
föräldrarna inte överens med personalen i bedömningen om barnets
behov skall föräldrarnas mening vara avgörande.

Utskottet ansluter sig till vad som i propositionen anförts om uppskov
med skolstarten men uppfattar resonemanget i propositionen om
att elev skall stå under såväl skolstyrelsens som barnavårdsnämndens
ansvar som ett principresonemang. Utskottet förutsätter att de härmed
förenade praktiska frågorna är lösta när den nya ordningen genomförs
läsåret 1978/79.

Skolmognadsprov har hittills varit ett av de medel som kommunerna
kunnat använda för att bedöma skolmognaden. I propositionen uttalas
att skolmognadsprov inte längre bör förekomma.

I motionen 1975/76: 2238 framförs uppfattningen att det är angeläget
att den situationen inte skall behöva uppstå att ett barn efter några
veckor i grundskolan måste återgå till förskolan därför att man inte
rätt bedömt barnets förutsättningar att tillgodogöra sig skolundervisning.
I de fall då man är osäker bör, menar motionärerna, föräldrar, lågstadielärare
och förskollärare kunna komma överens om att låta barnet
genomgå skolmognadsprov.

Utskottet har i det föregående berört frågor om samverkan mellan
förskola och lågstadium. Av propositionen framgår att förskolan skall
ge föräldrar och mottagande skola upplysningar om barnens utvecklingsnivå,
t. ex. i språkligt hänseende, och vilka erfarenheter barnen fått
på olika områden. Enligt propositionen skall skolan ägna särskild uppmärksamhet
åt barn som ej nås genom förskolan. Även om formerna för
ifrågavarande observationer i förskolan och grundskolan ej framgår av
propositionen utgår utskottet från att den förordade ökade kontakten
mellan skolans och förskolans personal och med föräldrarna utformas så
och ges sådant innehåll att den bidrar inte endast till att förhindra att
enskilda elever får oförutsedda problem vid skolstarten utan också

UbU 1975/76: 30

till att i betydande omfattning eliminera riskerna för övergång till grundskolan
innan barnet är skolmoget. En för förskolans och skolans personal
gemensam fortbildning i vad gäller frågor om skolstarten är naturligtvis
viktig (jfr prop. 1975/76: 39 s. 232). Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 1975/76: 2238.

Yrkandet i motionen 1975/76: 272 om en utredning om ändring av
skolstarten från nuvarande en till två gånger per år avstyrker utskottet
med erinran om de organisatoriska och ekonomiska konsekvenser som
en intagning varje termin skulle få för skolväsendet i dess helhet.

Utskottet tar härefter upp frågor om elev- och personalgrupperingar
m. m.

Utskottet uttalade i betänkandet 1972: 45 att arbetstrivseln i skolan i
hög grad bestäms av i vilken utsträckning de olika ämnena framstår som
meningsfulla för eleverna och förmår dem till viljeanspänning. Att tillägna
sig vetande ställer alltid krav på den enskilde. Utskottet har uppfattningen
att inhämtande av kunskaper och färdigheter alltjämt skall
vara en huvuduppgift för arbetet i skolan. Detta får dock inte innebära
att annan utvecklande verksamhet skjuts i bakgrunden. Utskottet ansluter
sig också helt till vad som i propositionen anförts om personlighetsutveckling,
om pedagogik i skolan, om behovet av en målbeskrivning
i vad gäller skolarbetet samt om behovet av att ange baskunskaper och
basfärdigheter i vissa centrala ämnen. Till frågor om icke timplanebunden
verksamhet återkommer utskottet i det följande.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att de permanenta undervisningsgrupperna
inom en skolenhet liksom hittills skall benämnas
klass samt att två eller flera klasser bör utgöra en arbetsenhet för bl. a.
elewårdsarbete och fritidsinsatser inom skoldagen. I det fall det är organisatoriskt
möjligt bör elever ur olika årskurser kunna ingå i samma arbetsenhet.
En sådan planeringsenhet kan utvecklas till ett årskurslöst
stadium.

En strävan bör enligt propositionen vara att personalen inom en arbetsenhet
fungerar som ett arbetslag. Något tvång för personalen att
samverka i arbetslag skall alltså inte föreskrivas.

Enligt motionen 1975/76: 2226 (yrkandet 4) bör arbetslagsprincipen
göras obligatorisk. Motionärerna anser vidare att alla lärare skall ha
samma status inom arbetslaget och ha samma ansvar för den pedagogiska
verksamheten.

En samverkan i arbetslag skall, som utskottet ser det, inte behöva innebära
att initiativ från enskilda lärare i laget undertrycks eller att det
egna ansvarsområdet blir mindre. Tvärtom måste denna arbetsform,
som ju allmänt tillämpas inom andra delar av arbetslivet, även inom
skolan förutsättas ge ett positivt utbyte. Utskottet delar därför föredra -

UbU 1975/76: 30

gande statsrådets förhoppning att lärarna själva skall finna att denna arbetsform
har så stora fördelar att den blir ett naturligt led i skolans arbete.
Utskottet har därför funnit sig inte böra förorda att arbetslaget
görs till ett obligatorium. Med anledning av förevarande motionsyrkande
bör påpekas att det stöter på praktiska svårigheter att utöka arbetslagsgemenskapen
i den omfattning som föreslagits i motionen. Med
det anförda avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2226.

Enligt propositionen bör det vara möjligt att integrera huvuddelen av
nuvarande specialundervisning inom arbetsenheten, dvs. i princip på
samma sätt som den samordnade specialundervisningen nu fungerar.
Eleven kan då stanna kvar i den sociala grupp som klassen utgör. ”Någon
formell sidoorganisation av kliniker bör ej förekomma”, anför föredragande
statsrådet. Utskottet finner det angeläget påpeka att uttalandet
skall uppfattas så att statsrådet anser att det inte behövs någon speciell
kliniktjänsteorganisation eller centralt angivna riktlinjer. Även i fortsättningen
skall specialundervisning, t. ex. talträning och lästräning, kunna
meddelas i grupprum eller i en kliniklokal. Riktmärket måste här alltid
vara att eleven får den hjälp han eller hon behöver och i den arbetsmiljö
som är mest lämpad för honom eller henne. Detta står inte i motsatsförhållande
till att viss specialundervisning kan ske i klassrummet samtidigt
som annan undervisning pågår där.

Med fast grupp avses en undervisningsgrupp som anordnas för elever
med särskilda pedagogiska svårigheter. Beträffande elever som skall få
undervisning i fasta grupper anförs i propositionen: ”Sådana kan behöva
inrättas för elever med påtagliga fysiska handikapp (syn- och hörselskador,
rörelsehinder) samt för elever med mera uttalade sociala och
känslomässiga störningar.”

I sitt yttrande över SIA anförde statens handikappråd att elever som
behöver undervisning i fast grupp bör kunna få det. Utskottet ansluter
sig till denna principiella uppfattning. Som en konsekvens härav anser
utskottet att även elever med andra uttalade skolsvårigheter, bl. a. intellektuell
utvecklingshämning, bör kunna få undervisning i fast grupp.
Detta torde bl. a. vara nödvändigt för att det skall vara möjligt att i
grundskolan integrera elever från grundsärskolan, en utveckling som i
många andra sammanhang ansetts angelägen. Vidare bör övervägas om
inte benämningen ”fast grupp” kan ersättas av benämningen ”särskild
undervisningsgrupp”. Vad som i propositionen anförts om resurser för
fast grupp, beslut om inrättande av sådan grupp samt beslut om placering
av elev i fast grupp föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om specialundervisning och fast grupp.

UbU 1975/76: 30

Skoldaghem och skolveckohem finns i dag i ett antal kommuner för
de svårast socialt och känslomässigt störda eleverna från grundskolan.
Läs- och skrivsvårigheter anges ofta vara kännetecknande för dessa elever.
Enligt propositionen kan skoldaghem och skolveckohem i vissa lägen
vara lämpliga när andra insatser i skolan inte visar sig tillräckliga.
Kommunerna bör därför — i form av fast grupp — ha möjlighet att inrätta
skoldaghem eller skolveckohem. Det primära syftet med dessa hem
är att eleven så snart som möjligt skall kunna återvända till den vanliga
undervisningen. Från att under elevens första tid i hemmet huvudsakligen
vara inriktad på familjebehandling och social omsorg måste tyngdpunkten
i verksamheten därför successivt förskjutas mot undervisning.
Skolstyrelsen bör enligt propositionen i sin resursavvägning kunna avsätta
medel för verksamhet inom skoldaghem och skolveckohem för lärarinsatser
och för insatser av fritidskaraktär. Eleverna är skolpliktiga och
står följaktligen under skolstyrelsens tillsyn. Även om det är naturligt
att skolstyrelsen är huvudman för denna verksamhet med hänsyn till
dess pedagogiska inriktning bör såsom framhålls i propositionen frågan
om huvudmannaskapet få avgöras av kommunen.

Särskild undervisning för elever, som på grund av handikapp eller
långvarig sjukdom inte kan delta i vanligt skolarbete, skall liksom för
närvarande kunna anordnas på bl. a. sjukvårdsanstalt eller i elevs hem.
För elev som får undervisning enskilt omfattar denna enligt gällande bestämmelser
fem veckotimmar. Gruppundervisning omfattar ett högre
antal veckotimmar. Utskottet tillstyrker vad som i propositionen anförts
om särskild undervisning. Utskottet avstyrker alltså motionen
1975/76: 485.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att det skall vara
möjligt att anordna lokala studiegångar. Om särskilda bestämmelser avses
bli utfärdade beträffande skolstyrelsens jämkningsmöjligheter förutsätter
utskottet att dessa anmäls för riksdagen i samband med den aviserade
propositionen om grundskolans läroplan.

Anpassad studiegång innebär att timplanen ändras för en enskild elev.
Därtill kommer att hela eller delar av utbildningen skall kunna förläggas
utanför de ordinarie skollokalerna. Utbildning utanför skolan bör dock
enligt propositionen endast kunna förekomma på högstadiet och även
där restriktivt. Elev som har anpassad studiegång skall under hela tiden
beredas undervisning i vissa grundläggande färdigheter. Denna undervisning
kan under studiegången med fördel utökas successivt. Strävan
bör alltid vara, heter det vidare i propositionen, att eleven så snart som
möjligt återgår till sin klass.

Enligt motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 5) bör skolstyrelsen, med
fortsatt tillsynsansvar beträffande den enskilda eleven, kunna medge
elev befrielse från reguljär skolgång under sista årskursen i grundskolan,

UbU 1975/76: 30

när lärare, elev och föräldrar samfällt bedömer detta vara den bästa lösningen
på elevens skolproblem. Uttalandet i propositionen om en restriktiv
användning av möjligheten att förlägga studiegången utanför skolan
kan enligt motionärerna leda de lokala beslutsfattarna fel vid behandling
av ärende om anpassad studiegång i årskurs 9.

Utskottet delar föredragande statsrådets mening att det är angeläget
att eleven garanteras få tillgång till en handledare på arbetsplatsen och
att resurser härför måste anvisas av skolstyrelsen eller berörd skolenhet.
Insatserna för elev i årskurs 9 som har avsevärda svårigheter i skolans
reguljära arbete bör enligt utskottet inte ha som mål att under alla
omständigheter få eleven att återgå till sin klass i grundskolan. Enligt utskottets
uppfattning bör målet vara att nå fram till en för eleven acceptabel
och meningsfull sysselsättningssituation. Med detta klarläggande
finner utskottet att yrkandet 5 i motionen 1975/76: 2215 kan avslås av
riksdagen. Utskottet finner det angeläget påpeka vikten av att informationen
om anpassad studiegång kommer att ägnas särskild omsorg.

Utskottet har i sitt betänkande 1974: 11 gjort uttalanden av innebörd
att skolstyrelse efter regeringens prövning bör kunna modifiera timplanen
på högstadiet eller anordna en utökad praktisk yrkesorientering.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1974: 120). Genom
riksdagens tidigare beslut har regeringen redan möjlighet att bemyndiga
SÖ att medge kommun att modifiera timplanen på högstadiet
eller anordna en utökad praktisk yrkesorientering under budgetåren
1976/77 och 1977/78. Med hänvisning härtill anser utskottet, som förutsätter
att bemyndigandet utnyttjas och att SÖ lämnar kommunerna
erforderlig information i ärendet, att riksdagen saknar anledning att nu
göra i motionerna 1975: 158 yrkandet 4, 1975/76: 1462 och 1975/76:
1510 yrkandet 2 begärt uttalande, varför yrkandena avstyrks.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 1) har de elevers intressen
länge eftersatts, vilka i skolan kräver en mer konkret och laborativ undervisningsmetodik.
Samtidigt som deras angelägna behov nu avses bli
tillgodosett är det enligt motionärernas mening viktigt att man inte
glömmer bort att det också finns elever som kräver en annan metodik.
Teoretiskt begåvade elever har behov av en individualiserad undervisning
som tar hänsyn till deras speciella förutsättningar. Motionärerna föreslår
att riksdagen uttalar att alla elever oavsett prestationsförmåga skall
åtnjuta individualiserad undervisning och att undervisningsmetodiken
skall anpassas till elevernas olika förutsättningar.

Att skolans förstärkningsanordningar i huvudsak bör användas för
insatser för att hjälpa elever med skolsvårigheter understryks i propositionen.
Därvid avses i första hand elever med påtagliga fysiska handikapp,
sociala och känslomässiga störningar eller intellektuell utvecklingshämning
m. fl. grupper som har speciella problem. Detta utesluter emellertid
inte att målet för skolans arbete enligt propositionen är en me -

UbU 1975/76: 30

ningsfull skolgång för alla elever och att alla elevers behov inom det
möjligas gränser skall beaktas. I propositionen framhålls således följande:
”Ett arbetssätt och en arbetsform passar inte alla lika bra. Lärostoffet
bör varieras från elev till elev men också kunna erbjudas de enskilda eleverna
vid olika tidpunkter och med varierande arbetsformer” (s. 222).

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det begärda uttalandet
inte behövs, varför yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2223 avstyrks.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att särskilt begåvade
elever kan, vilket berörs i Pedagogiska meddelanden från skolöverstyrelsen
1974: 6, behöva en speciell uppmärksamhet i skolan för att de inte,
i brist på erforderlig stimulans, skall uppleva skolgången som meningslös
och genom slarv och andra protestformer reagera mot sin skolsituation.

Enligt läroplan för grundskolan kan i färdighetsämnen och orienteringsämnen
nivågrupperade uppgifter i viss utsträckning förekomma i
skolarbetet. I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 4) yrkas en utvärdering
av i vilken utsträckning nivågruppering är möjlig utan att skolans sociala
mål eftersätts.

Verksamheten i skolan måste enligt propositionen bygga på en färdighetsträning
som är meningsfull för varje individ. Utskottet konstaterar
liksom föredragande statsrådet att nivågruppering kan vara motiverad
för att ge tillfälle till systematisk träning i därför lämpade delar av olika
ämnen. Utskottet vill understryka vikten av att en sådan gruppering blir
kortvarig och i vart fall inte överstiger en termin. Med hänvisning till
det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 2223 yrkandet 4 om
en utvärdering bör avslås av riksdagen.

Utskottet går så över till frågor som gäller samverkan mellan
skola och hem.

En bestämd tid skall finnas avsatt för klassföreståndaruppgifter, vilket
utskottet anser angeläget. Samtidigt framhålls i propositionen att allt
klassföreståndararbete inte kan skötas på denna tid. Liksom i dag måste
det ingå som en del i det löpande skolarbetet.

Yrkandet 3 i motionen 1975/76: 1510, vilken väcktes under den allmänna
motionstiden, om större utrymme för klassföreståndaruppgifter
inom ramen för lärares arbetstid är tillgodosett genom regeringens förslag,
varför det kan avslås.

SIA:s undersökningar av elevernas frånvaro visar att frånvaron i
storstadsområden var högre än i glesbygdsområden och att frånvaron på
högstadiet successivt ökade från årskurs 7 till årskurs 9. Olika skolor
uppvisade vidare en betydande skillnad i frånvarohänseende och stora
skillnader förelåg även i frånvarons omfattning mellan parallella klasser
inom en och samma skola (SIA s. 430—437).

UbU 1975/76: 30

Utskottet har uppfattningen att närvaroplikt bör råda i grundskolan
och att frånvaro om möjligt skall förhandsanmälas.

Enligt propositionen är problemen med registrering och uppföljning
av skolfrånvaron i första hand en elewårdsfråga som närmast skall tas
upp och bearbetas av klassföreståndaren eller inom arbetslaget. Några
generella anvisningar anses inte böra utfärdas beträffande registrering
och rapportering till hemmen av skolfrånvaro.

Ett väl fungerande system för registrering av elevfrånvaro är enligt
motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 12) nödvändigt. Motionärerna ser det
som en förutsättning för att skolans personal på ett så tidigt stadium
som möjligt skall kunna sätta in elevvårdande åtgärder och vid behov ta
kontakt med hemmen. Motionärerna begär att riksdagen skall göra ett
uttalande i frågan.

Utskottet vill först erinra om att det i propositionen slagits fast att
närvaroplikt råder i grundskolan. Vidare erinrar utskottet om propositionens
förslag om skoldagen. Enligt föredragande statsrådet måste elevens
föräldrar kunna vara förvissade om att skolan har ansvaret och
omsorgen för eleven under hela skoldagen. Någon form av registrering
av frånvaro m. m. behövs självfallet för att föräldrar skall kunna vara
säkra på att eleven är i skolan och inte annorstädes under skoldagen.
Formen för denna registrering och för rapportering hem bör enligt propositionen
kunna avgöras lokalt och blir, som utskottet ser det, beroende
av förhållanden som skolstorlek, glesbygd, tätort m. m. Utskottet delar
uppfattningen att det behövs ett väl fungerande system för frånvaroregistrering
med möjlighet till snabb kontakt med hemmen men utgår
från att den lokala skolledningen utan något särskilt uttalande från riksdagens
sida löser hithörande frågor på det för eleverna, skolan och hemmen
bästa sättet. Några centrala bestämmelser bör sålunda enligt utskottets
mening inte vara erforderliga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12.

En god information till föräldrarna om skolans arbetsformer och organisation
är viktig. Med hänvisning till vad som i propositionen anförts
om information i samband med inskrivning och stadieövergång till föräldrar
samt till vad som i detta hänseende redan förekommer i dagens
skolor avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 c om särskild
information vid dessa tillfällen.

Enligt SIA borde förälder få rätt till ledighet från sitt förvärvsarbete
för att delta i information och samtal i skolan under en dag per stadium.
Enligt förslaget skulle samhället genom familjeförsäkringen svara för ersättning
för förlorad arbetsförtjänst. Den årliga kostnaden härför beräknades
till drygt 30 milj. kr. Regeringen har ej biträtt förslaget. I motionen
1975/76: 2222 (yrkandet 4) föreslås en utredning om rätt till ledighet
för förälder vid besök i skolan. Då en sådan utredning redan skett

UbU 1975/76: 30

inom ramen för SIA och remissinstanserna haft en delad syn på detta
förslag avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1975/76: 2222. Utskottet
vill i anslutning härtill uttala att skolan självfallet skall stå öppen för
besök vid den tidpunkt då det är lämpligt för föräldrarna att komma dit
och för skolan att ta emot dem.

I propositionen föreslås att skolan skall vara skyldig att ta kontakt
med föräldrarna till samtliga barn två gånger varje läsår. Klassföreståndaren
skall ha ansvar för dessa kontakter. Kontakten skall ske i form
av allmänna klassmöten och/eller i form av enskilda samtal. Eleverna
bör delta i dessa enskilda samtal. Skolan bör enligt propositionen få använda
en del av de pengar som hör till förstärkningsresursen för kontakten
mellan hem och skola. Skolstyrelsen skall då den fördelar dessa
pengar särskilt tänka på behovet av uppsökande verksamhet för att få
kontakt med de föräldrar som skolan inte når på annat sätt.

Enligt motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 4) och 1975/76: 2222 (yrkandet
2 b) bör riksdagen besluta att skolan skall vara skyldig att anordna
två klassmöten per klass och läsår. Enligt sistnämnda motion (yrkandet
2 d) bör riksdagen även besluta att fem kr. per elev skall användas
för kontaktverksamheten mellan hem och skola.

Erfarenheterna visar enligt propositionen att såväl föräldrar som lärare
och elever vill att kontakterna mellan hemmen och skolan skall öka.
Likaså är det ett önskemål att eleverna skall engageras på ett annat sätt
än i dag i dessa kontakter. De personliga samtalen och direktkontakten
med läraren är enligt propositionen värdefulla och givande. Enligt utskottet
är även klassmöten av värde. En kontinuerlig kontakt mellan hem
och skola är mycket angelägen på alla stadier och det är viktigt att de båda
kontaktformerna utvecklas och utnyttjas. Kontakten kan emellertid
ske på olika sätt beroende på bl. a. årskurs. Enligt utskottet bör varje
form av central detaljreglering av lokala samverkansformer undvikas.
Utskottet förutsätter att skolledningen utan sådan detaljreglering prövar
och bygger ut olika vägar för kontaktverksamheten. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76:
2215 yrkandet 4 och 1975/76: 2222 yrkandet 2 b.

En central detaljreglering beträffande kommunernas utnyttjande av
förstärkningsresursen bör likaledes undvikas, varför motionen 1975/76:
2222 yrkandet 2 d avstyrks.

Med hänvisning till vad som i propositionen anförts om klassföreståndares
hembesök och förstärkningsresursens utnyttjande för uppsökande
verksamhet bland föräldrar som skolan inte når på annat sätt anser utskottet
att motionen 1975/76: 2226 yrkandet 5 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Frågor om utbyte av viss verksamhet i skolan mot annan verksamhet
regleras i skolförordningen. Då det enligt utskottets mening saknas an -

UbU 1975/76: 30

ledning för regeringen att ta initiativ till den försöksverksamhet med
föräldradag som föreslås i motionen 1975/76: 2213 avstyrks denna av
utskottet.

I detta avsnitt vill utskottet även behandla vissa frågor om läroplan
och läromedel m. m. i grundskolan.

En översyn av grundskolans läroplan aviseras i propositionen. I fråga
om mellanstadiet föreslås bl. a. en timtalsminskning med två till tre veckotimmar
per årskurs, bl. a. för att ge utrymme för annan verksamhet än
undervisning. I motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 3) uttalas tveksamhet
till behovet av att minska undervisningen på mellanstadiet. Motionärerna
hävdar att ett av de bästa sätten att komma till rätta med sociala problem
i skolan är att eleverna upplever undervisningen som meningsfull.
De problem som avses bli lösta genom minskad undervisningstid och
mer tid till andra aktiviteter under skoldagen kan enligt motionärerna
lika väl lösas genom en mellanstadieundervisning som är mer öppen
gentemot samhället i övrigt än för närvarande. Ställning till frågan om
generell minskning av undervisningstiden i årskurserna 4—-6 anses därför
inte böra tas före den aviserade läroplansöversynen.

Enligt motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 a) bör i det kommande läroplansarbetet
förutsättningslöst prövas om en nedskärning av den föreslagna
omfattningen är möjlig med hänsyn till konsekvenserna dels för
olika ämnen på mellanstadiet, dels för undervisningen på högstadiet.

Ungefär samma synpunkter på frågan om en minskning av undervisningstiden
på mellanstadiet förs fram i motionen 1975/76: 2223 (yrkandet
15). Yrkandet gäller ytterst statsbidragskonstruktionen, nämligen att
viss del av basresursen inte nu bör föras över till förstärkningsresursen.

Nu ifrågavarande proposition är en principproposition, vars förslag
blir styrande för den aviserade läroplansöversynen. Enligt utskottet bör
översynen vara förutsättningslös. Under utredningsarbetets gång bör
för- och nackdelar med olika anordningar kunna vägas mot varandra.
Riksdagen bör därför inte nu binda sig för lösningar som innebär minskad
undervisningstid på mellanstadiet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2222
yrkandet 1 a samt med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet
3 och 1975/76: 2223 yrkandet 15 som sin mening ger denna uppfattning
till känna för regeringen.

Lärarna och eleverna måste enligt propositionen ha möjlighet att
kombinera olika läromedel och komplettera dem med annan undervisningsmateriel.
Det anses även nödvändigt med en sträng sovring av det
lärostoff som skolan skall arbeta med. I propositionen erinras vidare om
att SIA visat hur eleverna nu för tiden på helt annat sätt än förr får in -

UbU 1975/76: 30

formation i de mest skiftande ämnen genom t. ex. tidningar, radio och
television, vilket ibland kan upplevas som en konkurrens med skolan.

Utskottet kan ansluta sig till vad i propositionen anförts om val av läromedel
och om planering av undervisningen. När det gäller problemet
med den ökande stoffmängden synes det utskottet nödvändigt att sådant
angeläget lärostoff prioriteras som eleverna inte kan få information om
på annat sätt än genom skolans timplanebundna undervisning.

Enligt motionen 1975/76: 1490 (yrkandet 2), vilken väcktes under den
allmänna motionstiden, får det tryckta ordet svårare att hävda sig ju
mer samhället utvecklas mot bild- och ljudinformation. Motionärerna
menar att boken som läromedel har kommit att ersättas av studiehäften,
arbetshäften, ifyllnadshäften m. m., vilket sägs vara till nackdel för de
elever som inte i hemmet får lära sig att handskas med böcker och läsa
löpande text. Bokens värde som läromedel bör beaktas i högre grad än
för närvarande, så att alla elever får vana att skaffa sig information
genom att läsa sammanhängande text och därmed också ökad förmåga
att skaffa sig kunskap.

Beträffande läromedel uttalas i propositionen bl. a.: ”Med det arbetssätt
som tidigare förordats kommer en stor del av de arbetsböcker, där
huvudprincipen har varit att eleven utifrån vissa förutsättningar tränas
att mekaniskt fylla i rätt svar, att bli överflödiga.” Med hänvisning till
vad som i övrigt anförts i propositionen om bokens betydelse för utvecklingen
av elevernas läsförmåga samt om nödvändigheten av en allsidig
utveckling av varje elev anser utskottet att motionen 1975/76: 1490 yrkandet
2 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2226 skall skolans läromedel
vara av fakta- och uppslagsbokskaraktär. De får inte tillåtas inskränka
elevernas och lärarnas möjlighet till val av undervisningsmateriel. I motionen
1975/76: 1419 (yrkandet 3) begärs initiativ till läromedel som
återspeglar barns vardagsförhållanden.

Utskottet, som erinrar om vad föredragande statsrådet anfört om lokalt
inflytande över skolarbetet, om lärares och elevers inflytande på läromedelsfrågor
samt om vikten av en undervisning som anknyter till
elevernas verklighet, avstyrker motionerna 1975/76: 1419 yrkandet 3
och 1975/76: 2226 yrkandet 1.

I läroplanen för grundskolan (Lgr 69) finns för orienteringsämnena
anvisningar om de tidsramar som i huvudsak bör tillkomma varje ämne
på de olika stadierna i grundskolan. Med hänvisning till det ansvar som
SÖ, skolstyrelse, skolledning och lärare har för att undervisningen i
orienteringsämnena bedrivs enligt gällande riktlinjer och till vad utskottet
i betänkandet 1975/76: 15 (s. 10—11) i övrigt anfört i ärendet
avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1510 yrkandet 4.

UbU 1975/76: 30

För att minska antalet lärare per elev på högstadiet föreslås i propositionen
åtgärder inom ramen för schemaläggning och tjänstefördelning.

Enligt motionen 1975/76: 2234 får önskan att begränsa antalet lärare i
en klass på högstadiet inte ta sig det uttrycket att man är beredd att eftersätta
undervisningens kvalitet. Motionärerna begär ett uttalande om
att lärare på grundskolans högstadium i princip skall tilldelas tjänstgöring
endast i ämnen för vilka de har utbildning och behörighet.

Såvitt utskottet kunnat finna har föredragande statsrådet i propositionen
inte redovisat någon annan uppfattning än den som motionärerna
för fram. Utskottet vill vidare erinra om att utskottet — för att understryka
värdet av att behöriga lärare undervisar i de olika ämnena på
högstadiet — i betänkandet 1975/76: 15 (s. 10) framhållit vikten av bl. a.
att kommande turordningsregler vid uppsägning av lärare utformas så
att kvaliteten på undervisningen i de olika ämnena säkerställs. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att motionen 1975/76: 2234 inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.

3. Skoldagen

Propositionen (s. 250—262). Att ge skoldagen ett för eleverna
rikt och differentierat innehåll måste enligt propositionen vara en lokal
uppgift, då innehållet skall bygga på de förutsättningar och behov som
föreligger i den enskilda kommunen och vid den enskilda skolenheten.
Det är viktigt att skolstyrelsen sörjer för att eleverna under längre raster
och andra uppehåll i undervisningen ges tillfälle till för dem meningsfull
verksamhet. Skoldagen måste därför innehålla olika verksamheter. Särskilt
viktigt är att eleverna genom dem ges möjlighet att utveckla sina
intressen.

Skoldagens längd i årskurserna ett och två bör inte omfatta mer än
fem timmar. I årskurserna tre t. o. m. nio bör den samlade skoldagen
beroende på lokala behov och möjligheter omfatta mellan sex och åtta
timmar per dag.

Föredragande statsrådet räknar med att den samlade skoldagen börjar
införas läsåret 1978/79. Det ankommer på vederbörande kommun att
besluta om tidpunkten. Den samlade skoldagen bör som regel på en gång
införas i hela kommunen. Extra statsbidrag föreslås utgå när kommunen
infört en samlad skoldag i kommunen eller del av kommunen.

Viktiga aktiviteter under skoldagen är enligt SIA t. ex. gemensamma
samlingar samt tid för klassråds- och elevrådsmöten. Betydelsen av en
aktiv biblioteksverksamhet framhålls. En annan insats på alla stadier är
stödundervisning och hjälp med individuella uppgifter och läxor. Ett
viktigt mål är att genom icke timplanebundna aktiviteter under skoldagen
söka engagera svagmotiverade och handikappade elever och hos dem
skapa en motivation för skolarbetet och en positiv attityd till skolmiljön.

3 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

I propositionen slås fast att all verksamhet under skoldagen måste stå
i överensstämmelse med de övergripande mål som gäller för skolan. Skolstyrelsen
skall vara huvudman för all verksamhet under den samlade
skoldagen. Närvaroplikt bör gälla all verksamhet under skoldagen. Nuvarande
möjligheter för lärare, rektor och skolstyrelse att bevilja elev
ledighet från skolarbetet bör enligt propositionen i tillräcklig grad kunna
tillgodose önskemål från elever och föräldrar om befrielse under begränsad
tid.

Utskottet. Genom propositionens förslag om skoldag vidgas skolans
roll och ansvar. Det är därför angeläget slå fast att innehållet i skoldagens
olika verksamheter måste vara målbestämt och stå i överensstämmelse
med de mål och riktlinjer som enligt läroplanen gäller för arbetet
i skolan. Utskottet delar också uppfattningen att skolstyrelsen bör
vara huvudman för verksamheten inom skoldagen.

Skolförordningen (1971: 235) föreskriver femdagarsvecka i skolan.
Länsskolnämnden kan medge fyradagarsvecka för klass eller grupp i årskurserna
ett och två. Den dagliga undervisningstiden i årskurserna ett
och två får i regel omfatta högst sex lektioner om 40 minuter. Tiden för
morgonsamling anges i skolförordningen till 10 minuter, för rast till 5—
30 minuter och för måltidsrast till 40—60 minuter. Visst utrymme för lokala
variationer finns således. Lunchtidens längd kan bero på t. ex. skolans
matsalsresurser eller barnens förflyttningsväg till matsalen.

Utskottet vill stryka under att skoldagen inte får göras mer omfattande
än att tillräckliga personella resurser m. m. finns avsatta för omsorg
och meningsfulla aktiviteter utanför den timplanebundna delen av
skoldagen.

Skoldagens längd i årskurserna ett och två föreslås i propositionen omfatta
inte mer än fem timmar. Denna tidsram är enligt utskottet tillräcklig
när t. ex. kompanjonlärare används i klassen eller klassens resurstimmar
överförs till annan årskurs. I det fall det bedöms som önskvärt beträffande
större klass i årskurs ett eller två dels att huvuddelen av nuvarande
resurstimmar per klass används för undervisning av elever inom
klassen, dels att klassens lärare sköter denna undervisning ryms 26—30
veckotimmar, samling och olika raster för klassen svårligen inom fem
klocktimmar per dag. I detta fall bör — för att barnen skall slippa jäkt
vid t. ex. måltidsrast — skoldagen i årskurserna ett och två kunna få
omfatta fem timmar och 20 minuter. Riksdagen bör beträffande skoldagens
längd i årskurserna ett och två som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 10) önskas bl. a. ett uttalande om
att skoldagen i årskurserna tre t. o. m. nio bör variera mellan nuvarande
längd och sju timmar.

Utskottet ansluter sig till statsrådets uppfattning att skoldagens längd,

UbU 1975/76: 30

beroende på behov och möjligheter i olika kommuner och kommundelar,
för barnen i årskurserna tre t. o. m. nio bör kunna variera mellan sex
och åtta timmar. Utskottet, som konstaterar att kommun kan fastställa
en skoldag som ej omfattar mer än sju timmar i årskurserna tre t. o. m.
nio om detta från lokal synpunkt bedöms vara det bästa, finner inte anledning
att tillstyrka förslaget i motionen 1975/76: 2223.

Under den icke timplanebundna delen av skoldagen bör det finnas tid
för bl. a. möten för klassråd och i förekommande fall elevråd. En annan
insats bör t. ex. kunna vara stödundervisning för elever som på grund av
sjukdom varit borta från skolan samt, som utskottet anförde i betänkandet
1975/76: 3, hjälp med individuella uppgifter och läxor. En aktiv biblioteksverksamhet
fyller en viktig funktion i skolan. Under skoldagen
bör det vidare vara möjligt för eleverna att få delta i och pröva olika
föreningars och folkrörelsers verksamhet samt aktivt utöva eller på annat
sätt ta del av det lokala kulturutbudet.

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att samordnade
tider, dvs. gemensam skolstart och gemensamt slut på skoldagen
inom en skolenhet, inte bör ställas som ett krav vid fastställande av skoldagens
längd. Särskilt för bestämmandet av skoldagens början och slut
kan det, vilket också framhålls i propositionen, finnas skäl att ta hänsyn
till t. ex. skolskjutsförhållanden.

Enligt motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 1) kan bl. a. bristande tillgång
på lokaler för olika verksamheter under skoldagen eller svårigheter
såvitt gäller organisationen av skolskjutsar åstadkomma betydande problem
för vissa kommuner när det gäller att införa föreslagen skoldag.
Motionärerna anser det vidare svårt att av propositionen utläsa när en
kommuns engagemang för eleverna i skolan skall anses ha nått sådana
former att kriterierna för en skoldag enligt propositionens förslag är
uppfyllda.

Utskottet erinrar om att skoldagen enligt propositionen kan införas
stegvis i en kommun. I vissa skolor kan det vara praktiskt möjligt att införa
en skoldag redan fr. o. m. läsåret 1978/79 och i alla årskurser, i
andra skolor icke alls eller endast i vissa årskurser. Av propositionen
framgår att det extra statsbidraget skall utgå per elev som omfattas av
den beslutade skoldagen. Utskottet utgår från att regeringen i ett senare
sammanhang kommer att redovisa för riksdagen vilka förutsättningar
som skall vara uppfyllda för att kommun skall erhålla rätt till statsbidrag
för andra aktiviteter under skoldagen än timplanebunden verksamhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet 1
i motionen 1975/76: 2215.

Skolförordningens möjligheter för lärare, rektor och skolstyrelse att
bevilja elev ledighet från skolarbetet bör enligt propositionen kunna till -

UbU 1975/76: 30

godose önskemål från elever och föräldrar om befrielse under begränsad
tid från verksamhet under skoldagen. Utskottet, som finner det angeläget
att närvaroplikt gäller all verksamhet under skoldagen, delar denna
uppfattning och anser därför att yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2223
om befrielse från deltagande i skoldagens hobbybetonade aktiviteter
bör avslås av riksdagen. Utskottet erinrar om att regeringen har möjlighet
att anpassa skolförordningens bestämmelser till de erfarenheter som
successivt vinns av den nya organisationen.

I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 11) begärs ett uttalande om att
föreningslivets medverkan i skolan skall ske på för alla föreningar lika
villkor och i överensstämmelse med skolans mål och riktlinjer. Enligt
motionärerna har i propositionen inte tagits ställning till frågor som har
att göra med konkurrenssituationen mellan olika organisationer.

De villkor som uppställs för verksamheten under skoldagen i mål och
riktlinjer för skolans arbete anger den ram inom vilken föreningar och
organisationer får verka på egna villkor.

Det är enligt propositionen viktigt att olika föreningar får medverka
i skolarbetet eftersom man först härigenom kan uppnå mångsidighet och
valfrihet i verksamheten. Rätten för mindre och svagare organisationer
att också föra ut sin verksamhet skall självfallet tillvaratas av skolstyrelsen.
Vidare bör, som också framhålls i propositionen, skolstyrelsen kunna
svara för viss verksamhet under den icke timplanebundna tiden av skoldagen
som ett komplement till utbudet av aktiviteter och i syfte att undvika
eventuell ensidighet i verksamheten. Utskottet, som utgår från att
något regelsystem för skoldagsverksamhet inte kommer till stånd som
diskriminerar vissa föreningar eller trossamfund och gynnar andra, avstyrker
med hänvisning till det anförda motionen 1975/76: 2223 yrkandet
11.

Enligt motionen 1975/76: 2229 bör klarläggas att de kristna kyrkornas
och föreningarnas verksamhet under den samlade skoldagen får
bestämmas av deras trosuppfattning.

Skolan skall uppmuntra elevernas intresse för de stora och gemensamma
grundfrågor som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning.
Vilka verksamheter under den icke timplanebundna delen av skoldagen
som skall anordnas beror bl. a. på elevernas intressen. Det ankommer
på den lokala skolledningen att tillse att en så allsidig medverkan
från föreningar m. fl. som möjligt äger rum. När kristna kyrkor och
föreningar medverkar bör deras medverkan självfallet vara bestämd av
deras trosuppfattning. Med hänvisning till detta konstaterande anser
utskottet att motionen 1975/76: 2229 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Enligt propositionen skall av den s, k. förstärkningsresursen viss del
utgå till undervisningsändamål och viss del till övriga förstärkningsan -

UbU 1975/76: 30

ordningar. Det framgår att regeringen avser återkomma till riksdagen
i dessa statsbidragsfrågor.

I motionen 1975/76:2223 (yrkandet 9) hävdas att propositionens
terminologi i vad gäller skoldagens olika delar är oklar och kommer
att medföra svårigheter när det gäller framtida resursfördelning, tjänsteplanering
och administration. Motionärerna erinrar om att en minskning
av undervisningsdelen med 0,01 veckotimme per elev minskar skolväsendets
samlade resurser för undervisningsändamål med 25 milj. kr.
Motionärerna anser det därför angeläget att en sådan terminologi används
beträffande skoldagens olika delar att riksdagens kommande beslut
blir entydigt i vad gäller statsbidrag till olika ändamål.

Avsikten med den aviserade statsbidragspropositionen är bl. a. att
fastställa förstärkningsresursens olika delar. Utskottet utgår från att definitionsfrågorna
vid den tidpunkten kommer att vara lösta. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1975/76: 2223 yrkandet 9.

I propositionen behandlas även lokalfrågor. I tre motioner önskas uttalanden
om att alla elever i grundskolan så långt möjligt bör ges tillgång
till eget klassrum eller ett s. k. hemrum.

Våren 1973 presenterade SIA i en debattskrift med titeln ”Högstadieskolans
fysiska miljö” ett utkast till ett alternativt lokalprogram för
högstadiet med hemavdelnings- och hemrumsprincipen som utgångspunkt.
I debattskriften diskuterades hur hemavdelningar skulle kunna
åstadkommas på högstadiet utan att skolanläggningens totala nettogolvarea
blev större än vad som angavs i Sö:s lokalnormer.

Det är viktigt att eleverna känner sig hemma i skolan. Skolor byggda
enligt hemrumsprincipen kan vara en väg att skapa skolmiljöer som ger
trygghet och trivsel. Enligt vad utskottet erfarit kommer SIA att avlämna
ett betänkande om bl. a. hemrumsprincipen. Utskottet, som vill
understryka att det är skolhuvudmännen som har att ta ställning till
skolornas utformning, anser att motionerna 1975/76: 786, 1975/76:2222
yrkandet 1 j och 1975/76: 2223 yrkandet 3 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

4. Den allmänna fritidsverksamheten

Propositionen (s. 262—277). Ansvaret för den allmänna fritidsverksamhet,
som enligt propositionen utanför skoldagen bör erbjudas alla
barn i skolåldern, bör primärt åvila kommunen. Deltagandet i den
allmänna fritidsverksamheten bör vara frivilligt och bygga
på en anmälan från barnen eller deras föräldrar. En sådan anmälan
underlättar bl.a. planeringen av verksamheten och ger dessutom föräldrarna
möjligheter att medverka vid barnens val av fritidsverksamhet.

UbU 1975/76: 30

Även för de barn som är inskrivna i fritidshem eller familjedaghem
måste självfallet på samma sätt anmälan om deltagande i den allmänna
fritidsverksamheten göras i samråd med fritidshemmens personal och
dagbarnvårdarna.

Skolstyrelsen skall vara huvudman för verksamheten inom den samlade
skoldagen. Den allmänna fritidsverksamheten är inte på samma
sätt i sin verksamhet direkt integrerad med en starkt nämnd/styrelseanknuten
verksamhet. Enligt propositionen bör kommunerna därför
själva ta ställning till huvudmannaskapsfrågan för den allmänna fritidsverksamheten.
Det anses vara en fördel om kommunerna som planeringsunderlag
för sitt övergripande ansvar i den allmänna fritidsverksamheten
upprättar en plan som beskriver hur samordning skall ske
mellan kommunens egna resurser, fritidshemmets resurser, föreningslivets
insatser m. m. En sådan plan bör dock i motsats till planen om
barnomsorgens utbyggnad inte vara obligatorisk. Även möjligheterna
att skapa allsidighet i verksamheten bör enligt propositionen diskuteras
i det sammanhanget. I propositionen förordas att statligt bidrag
skall utgå till ungdomsorganisationerna för fritidsverksamhet bland
barn i åldrarna 7—11 år efter samma principer som nuvarande bidrag
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Dessa regler bör gälla
fr. o. m. 1977/78.

För att garantera ett tillfredsställande utbud av fritidsverksamhet
efter skoldagen i alla kommuner och olika kommundelar bör utöver
lokalt aktivitetsstöd ytterligare medel ställas till förfogande som ett
komplement till det lokala aktivitetsstödet och kommunernas egna insatser.
Till skillnad mot vad som gäller för lokalt aktivitetsstöd bör kommunen
bli mottagare och ansvarig för fördelningen av erhållet bidrag.
Bidraget, som bör utgå generellt, bör utgå per elev i kommunens grundskolor.
Detta bör disponeras för stöd och stimulans till föreningslivets
verksamhet i den allmänna fritidsverksamheten. I det fall där föreningslivet
inte är representerat eller där man inom föreningslivet inte
är beredd att åta sig ett ansvar för verksamheter kan det bli aktuellt
att disponera delar av stödet till kommunal fritidsverksamhet. Bidraget
beräknas i propositionen till 25 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1977/78.
I fråga om ytterligare insatser avser föredragande statsrådet återkomma
till regeringen i samband med de årliga ställningstagandena till förslag
till statsbudget.

Utskottet vill först erinra om att samhällets barnomsorg innefattar
förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet. Enligt propositionen
1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen och riksdagens beslut med
anledning av denna omfattar fritidshemsverksamheten barn t. o. m.
12 års ålder. Den bedrivs i form av fritidshem och därtill anknuten
fritidsverksamhet samt familjedaghem. Ledningen av barnomsorgen

UbU 1975/76: 30

utövas inom varje kommun av barnavårdsnämnden. Kommun får dock
besluta att annat kommunalt organ skall utöva ledningen av verksamheten
(prop. 1975/76: 92, SoU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 219).

För att bereda barn i fritidshem möjlighet att delta i en öppen verksamhet
där föreningslivet engageras får kommunerna enligt nyssnämnda
riksdagsbeslut använda delar av driftbidraget till fritidshemmen för fritidsverksamhet
utanför fritidshemmens hemvist.

Till fritidshem anknuten fritidsverksamhet, som sålunda omfattar
barn t. o. m. 12 års ålder, är en del av den allmänna fritidsverksamheten
som riktar sig till alla barn i skolpliktig ålder, dvs. även till
barn över 12 år. Yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2236 påkallar därför
inte någon åtgärd. Med hänvisning till nyssnämnda riksdagsbeslut avstyrker
utskottet även yrkandet 2 i nämnda motion.

Enligt den nu ifrågavarande propositionen 1975/76: 39 om skolans
inre arbete m. m. bör alla barn i skolåldern, dvs. alla barn i åldrama
7 till 16 år, erbjudas allmän fritidsverksamhet före och efter skoldagen.
Avsikten är att ledningen av denna verksamhet i största möjliga utsträckning
skall anförtros föreningslivet.

Enligt riksdagens nyssnämnda beslut om utbyggnad av barnomsorgen
skall den sociala centralnämnden/barnavårdsnämnden få ansvaret för fritidshemsverksamheten
liksom barnomsorgsverksamheten i övrigt (ej
”fritidsverksamheten”, som på grund av tryckfel felaktigt angetts i propositionen
1975/76: 39, s. 271, rad 29). Enligt regeringens förslag i
propositionen 1975/76: 39 bör kommunerna själva få ta ställning till
huvudmannaskapsfrågan för den allmänna fritidsverksamheten. Utskottet
delar denna uppfattning och anser som en följd härav att yrkandet 3
i motionen 1975/76: 2236 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd.

Det är således inget som hindrar att barnavårdsnämnden har ansvaret
för fritidshemmen och att skolstyrelsen har ansvaret för den allmänna
fritidsverksamheten. Det är heller inget som hindrar att fritidsnämnd
eller annan nämnd har ansvaret för både fritidshemmen och den allmänna
fritidsverksamheten. Varierande lösningar på de nämnda huvudmannaskapsfrågorna
kommer sannolikt att finnas i de olika kommunerna.
Oavsett hur huvudmannaskapsfrågan löses i en kommun är det angeläget
att berörda kommunala nämnder och styrelser samverkar för att
kunna planera insatserna och i förekommande fall upprätta en plan för
samordning av de olika resurserna för den allmänna fritidsverksamheten
i kommunen.

Med hänvisning till riksdagens förutnämnda beslut med anledning av
propositionen 1975/76: 92 om utbyggnad av barnomsorgen avstyrker utskottet
yrkandet 10 i motionen 1975/76: 2226 beträffande andra former
för utbyggnaden av fritidshemmen.

UbU 1975/76: 30

Samhällets insatser på fritidsområdet når enligt motionen 1975/76:2230
ofta inte de barn och ungdomar som aldrig fått lära sig en hobby eller
fritidssysselsättning. Barn och ungdomar med sociala handikapp och svårigheter
bör få individuell hjälp med introduktion och instruktion i någon
hobby. Anvisningar om inlärningsmomentets betydelse i fritidsverksamheten
bör utfärdas.

Av propositionen framgår ej i vilken utsträckning anvisningar kommer
att utfärdas för den allmänna fritidsverksamheten. Det är däremot fullt
klart att regeringen avser fastställa mål och riktlinjer för skoldagens olika
verksamheter. Motionens och propositionens syn på fritidsverksamhet
har gemensamma utgångspunkter. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motionen 1975/76: 2230 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet ansluter sig till förslaget att statligt bidrag skall utgå till ungdomsorganisationerna
för fritidsverksamhet bland barn i åldrarna 7—
11 år.

Beslutande instans beträffande det lokala aktivitetsstödets storlek bör
vara riksdagen. Med hänvisning till vad kulturutskottet i sitt yttrande
1975/76: 4 y anfört i ärendet föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76: 2215 yrkandet 8 beslutar att riksdagen fortsättningsvis
skall bestämma om storleken av det bidrag per sammankomst
som skall utgå till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Då det blir riksdagen som slutligen kommer att pröva storleken av bidraget
per sammankomst för budgetåret 1977/78 avstyrker utskottet motionen
1975/76: 2233 yrkandet 1, enligt vilket riksdagen till ledning för
regeringen nu bör göra ett uttalande om bidragets framtida storlek.

Med anledning av motionen 1975/76: 2228 vill utskottet betona att de
viktiga uppgifter som ungdoms- och elevorganisationerna avses få motiverar
överväganden om omfattningen av bidragen till dessa organisationer.
Då det inte är möjligt för riksdagen att på grundval av nu tillgängligt
material ta ställning till bidragsfrågor avstyrker utskottet motionen
1975/76: 2228 i denna del.

Kravet på medverkan från ungdomsorganisationernas sida i allmän
fritidsverksamhet kommer att leda till ett ökat behov av medel till bl. a.
försöksverksamhet och utvecklingsarbete. Det ankommer på statens ungdomsråd
att beakta detta i sina anslagsframställningar. Med erinran härom
anser utskottet att motionen 1975/76: 2215 yrkandet 6 kan avslås.

Rätt till tjänstledighet för ungdomsledaruppgifter och för information
i skolorna begärs i motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 7) och 1975/76:
2225.

I propositionen 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform föreslås
de lagar, som för närvarande reglerar förhållandet mellan arbetsmarknadens
parter, bli ersatta av en ny lag om medbestämmande i ar -

UbU 1975/76: 30

betslivet. Propositionen behandlas av inrikesutskottet. Om villkor för
tjänstledighet för olika ändamål skall enligt nämnda proposition kollektivavtal
kunna slutas. Utskottet, som finner ifrågavarande rätt till tjänstledighet
angelägen, anser med hänvisning till det anförda att motionerna
1975/76: 2215 yrkandet 7 och 1975/76: 2225 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det bland
eleverna i tonåren och bland hemarbetande föräldrar och pensionärer
finns en ledarreserv.

Det är en fördel om kommunerna i samverkan med föreningar upprättar
en plan som beskriver hur en samordning kan ske mellan kommunens
egna resurser, fritidshemmets resurser, föreningslivets insatser
m. m. Planen bör dock inte vara obligatorisk. Allsidighet i kommunens
fritidsverksamhet bör eftersträvas när en plan görs upp.

Förslaget i propositionen om ett kompletterande bidrag till kommun
beträffande allmän fritidsverksamhet tillstyrker utskottet.

5. Kontakten mellan skola och arbetsliv m. m.

Propositionen (s. 278—286). En översyn av den praktiska yrkesorienteringen
på grundskolans högstadium skall genomföras. Enligt propositionen
bör översynsarbetet omfatta den praktiska arbetslivsorienteringens
längd, former, innehåll och förläggning under utbildningstiden. I översynen
bör också ingå överväganden om på vilket sätt man i årskurs nio
— före valet av utbildning i gymnasieskolan — kan lägga in ett längre
sammanhängande block av studie- och yrkesorientering och praktisk
arbetslivsorientering i undervisningen.

Särskilda åtgärder anses böra sättas in för att hjälpa de ungdomar
som inte går vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Sådana åtgärder
behövs även för ungdomar som avbryter sina studier i gymnasieskolan.
Om eleven skall söka arbete eller arbetsmarknadsutbildning
bör det ankomma på skolan att kontakta den lokala arbetsförmedlingen
som i sin tur bör överta ansvaret för att hålla kontakt med eleven.

Förslag avseende regionala och lokala råd för samverkan mellan skolan
och arbetslivet läggs fram. Det är nödvändigt att skapa permanenta
och effektiva former för samverkan mellan skola, arbetsförmedling, arbetsgivare
och fackförening i praktikfrågor, framhåller föredragande
statsrådet. En viktig uppgift för råden bör vara att verka för och planera
för facklig medverkan i skolornas undervisning om arbetsmarknad och
arbetsliv. Planeringsråden bör ha till uppgift att planera och följa den
uppsökande studie- och yrkesorienteringen bland de ungdomar som
inte fortsätter till gymnasieskolan. Verksamheten vid dessa råd bör
starta fr. o. m. läsåret 1977/78. Ett särskilt bidrag för verksamheten
skall utgå fr. o. m. budgetåret 1977/78.

UbU 1975/76: 30

Utskottet. Den praktiska yrkesorienteringen i grundskolan skall enligt
propositionen ses över i syfte att få den mer inriktad mot arbetslivsorientering.
I fråga om innehållet är det enligt föredragande statsrådet av stor
betydelse att den praktiska arbetslivsorienteringen, förutom att göra eleven
medveten om arbetslivets villkor, tar upp till behandling frågor
som rör demokrati i arbetslivet, fackföreningarnas roll, arbetsmiljön i
stort och olika hälsorisker i arbetslivet samt kontakter och relationer
mellan olika grupper av anställda. För att den praktiska arbetslivsorienteringen
skall få en allsidig belysning av dessa frågor är det nödvändigt
att olika parter på arbetsmarknaden deltar. Detta gäller såväl
planering som genomförande och uppföljning av den praktiska yrkesorienteringen.

Enligt propositionen är det vidare viktigt att eleverna redan före
grundskolans slut får en så god kontakt med arbetsförmedlingen att valet
mellan utbildning och arbete efter grundskolan liksom valet mellan
olika utbildningar och mellan olika arbeten har förutsättningar att bli
ett positivt val. Det kan enligt föredragande statsrådet fordra en översyn
av nuvarande samarbete mellan skola och arbetsförmedling.

Utskottet tillstyrker en översyn av dels den praktiska arbetslivsorienteringen
i grundskolan, dels formerna för samarbete mellan skola och
arbetsförmedling.

Under den allmänna motionstiden år 1975 och år 1976 har väckts
ett antal motioner, som gäller grundskolans arbetslivsorientering eller
ett avslutande introduktionsår i arbetslivet, nämligen motionerna 1975:
542 i denna del, 1975/76: 787, 1975/76: 890 yrkandet 1 i denna del,
1975/76: 1414, 1975/76: 1426 och 1975/76: 2019 i denna del. Utskottet
anser att de förevarande motionerna bör avslås av riksdagen med hänvisning
till den aviserade översynen.

Elevvårdskonferensen skall fatta beslut i enskilda elewårdsfrågor.
Mot denna bakgrund är det inte lämpligt att företrädare för arbetsförmedlingsorganen
normalt deltar i elewårdskonferenserna. Utskottet,
som erinrar om vad föredragande statsrådet anför om vikten av att
eleverna har en god kontakt med arbetsförmedlingen, avstyrker motionen
1975/76: 2224.

Enligt propositionen skall fr. o. m. budgetåret 1977/78 i varje kommun
inrättas ett lokalt och i varje län ett regionalt planeringsråd
för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA-råd). Enligt förslag
från SÖ bör det lokala rådet vara rådgivande organ till skolstyrelsen i
frågor om utbildningens anknytning till arbetslivet och skall särskilt
följa yrkesutbildningen inom den egna kommunen. Vidare bör rådet
bl. a. följa och ge råd i fråga om undervisningen om arbetsmiljöfrågor
och i arbetslivsorientering. Det bör samordna kontakterna mellan skola
och arbetsliv inom kommunen bl. a. i vad gäller planering, genom -

UbU 1975/76: 30

förande och uppföljning av studiedagar, studiebesök, perioder med
praktisk yrkesorientering m. m.

Med hänvisning till vad som i propositionen anförts om de lokala och
regionala planeringsråden anser utskottet att motionen 1975/76: 2239
bör avslås av riksdagen.

Då SSA-råden kommer att få den i yrkandet 6 i motionen 1975/76:
890 nämnda uppgiften att främja ackvisitionen av praktikplatser inom
såväl kommunal som enskild sektor bör även detta yrkande avslås av
riksdagen.

Utskottet tillstyrker att ett separat statsbidrag utgår till planeringsråden
fr. o. m. budgetåret 1977/78.

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte behandlat vissa
frågor om samverkan mellan skola och arbetsliv. Riksdagen gav således
hösten 1975 som sin mening till känna för regeringen att lärlingsutbildningen
och därmed sammanhängande frågor borde ses över snarast
samt att statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning borde ökas
(UbU 1975/76: 5, rskr 1975/76: 75).

I betänkandet 1975/76: 21 anför utskottet bl. a. att yrkesutbildningsberedningen
och SÖ haft uppfattningen att frågan om statsbidrag till
inbyggd utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning bör ses i ett
sammanhang, så att de olika statsbidragsbeloppen kan avvägas mot
varandra. Utskottet fortsätter: ”Det ökande antalet 16-åringar under
slutet av 1970-talet kommer att ställa krav på en successiv utbyggnad
av antalet utbildningsplatser inom bl. a. den gymnasiala yrkesutbildningen.
Mot bakgrund av detta och de förslag om ökad samverkan
med arbetslivet, som läggs fram i propositionen 1975/76: 39, anser utskottet
att regeringen för riksdagen bör lägga fram förslag till bestämmelser
om förbättrat statsbidrag till ifrågavarande utbildningsformer
i sådan tid, att de nya bestämmelserna kan träda i kraft under budgetåret
1978/79.” Utskottet föreslog att riksdagen som sin mening skulle
ge denna uppfattning till känna för regeringen. Riksdagen beslöt i enlighet
med utskottets förslag (rskr 1975/76: 248).

För nästa budgetår har regeringen i budgetpropositionen beräknat
medel för 250 årselevplatser i korta yrkesinriktade kurser avsedda för
från utbildningssynpunkt svagmotiverade ungdomar i åldersgruppen
16—19 år. 250 årselevplatser motsvarar 500 platser i kurser om 20 veckor
eller 1 000 platser i kurser om 10 veckor. Enligt uppgift från SÖ
motsvarar den i propositionen föreslagna utbildningsvolymen mer än
väl efterfrågan. Med hänvisning härtill anser utskottet att yrkandet 2
i motionen 1975/76: 890 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Det är enligt utskottet angeläget att kommunerna utnyttjar möjligheten
till kursverksamhet av detta slag.

UbU 1975/76: 30

Vad i propositionen i övrigt anförts om uppföljning av grundskoleelever
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Beträffande en
ökad yrkesutbildningssamverkan på det gymnasiala stadiet mellan skola
och arbetsliv vill utskottet tillägga följande med anledning av motionerna
1975/76: 1457 och 1975/76: 1473.

Utanför de s. k. gymnasieorterna, dvs. orter som har gymnasieskola
med minst treårig linje, finns yrkesinriktad gymnasieskoleutbildning på
ungefär 60 orter. Dessa gymnasieskolors specialkurser innefattar dels
allmänna ämnen, dels yrkesämnen. Utbildningen i yrkesämne kan ges
antingen i av kommun ägda specialsalar eller i form av inbyggd utbildning.
Enligt bestämmelserna 7 kap. 5 § skolförordningen (1971:
235) är det skolöverstyrelsen eller, i vissa fall, regeringen som beslutar
om inrättande av specialkurs. Enligt vad utskottet inhämtat bedöms
frågor om inrättande av nya kurser på dessa 60 orter med viss restriktivitet.
Investeringskostnaderna för specialsalar och utrustning är ofta
stora och utnyttjandet av resurserna litet i förhållande till kostnaderna.
Elevunderlaget är som regel också litet och det finns i vissa fall risk
för att utbildningsorganisationen i ett län blir splittrad. Ökat utnyttjande
av utbildningsformerna inbyggd utbildning i vad gäller fackteori
och arbetsteknik i en specialkurs, företagsskola och kommunal vuxenutbildning
kan vara en väg för en differentierad yrkesutbildning på
s. k. små orter. Med hänvisning till riksdagens nyssnämnda begäran
om förslag till ett förbättrat statsbidrag till bl. a. inbyggd utbildning och
företagsskola avstyrker utskottet motionerna 1975/76:1457 och 1975/
76: 1473.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1413.
Samtidigt erinras om att statsbidragsberättigad företagsskola tillämpar
skolförordningens bestämmelser om betyg.

6. Grundskolans statsbidragssystem m. m.

Propositionen (s. 287—304). Förslaget om basresurser innebär
enligt propositionen att en basresurs utgår för varje påbörjat 25-tal
elever i var och en av årskurserna 1—3 på lågstadiet och för varje påbörjat
30-tal elever i varje årskurs på mellan- och högstadierna. Basresursen
beräknas på elevantalet vid skolenheten och utgår med en lärarveckotimme
för varje elevveckotimme som ingår i timplanen för en årskurs
med undantag för ämnena slöjd och hemkunskap där det utgår ytterligare
en lärarveckotimme för varje elevveckotimme. En förändring
jämfört med det nuvarande systemet är att elever i nuvarande specialklasser
kommer att ingå i beräkningsunderlaget.

Nuvarande särskilda resurs för specialundervisning, stödundervisning
och kvarstannande efter skoldagens slut föreslås liksom resurstimmar i
andra ämnen än slöjd och hemkunskap ingå i förstärknings -

UbU 1975/76: 30

resursen. I denna skall också ingå nuvarande resurser för maskinskrivning,
fritt valt arbete och frivillig musikundervisning. Nuvarande
resurser för invandrarundervisning skall enligt förslaget däremot inte inräknas
i förstärkningsresursen.

Den förstärkningsresurs som ställs till förfogande avses av skolstyrelsen
till största delen bli direkt fördelad till rektorsområde och skolenhet.
Skolstyrelsen bör dock beakta behovet av resurser för vissa gemensamma
insatser. Till sådana insatser hör resurser för inrättande av fasta grupper
och skoldaghem samt centrala åtgärder för kontaktverksamheten mellan
hem och skola m. m. Skolstyrelsen bör också ha möjlighet att avsätta
medel för insatser i samband med den lokala utvärderingen av verksamheten.

Skolstyrelsen skall fördela förstärkningsresurserna till de olika rektorsområdena
efter de reella behov som finns inom ett rektorsområde eller
en skolenhet.

Utöver den föreslagna förstärkningsresursen, som preliminärt beräknats
till 0,585 veckotimme per elev, skall till kommun som genomför
en skoldag enligt de riktlinjer som förordats i propositionen utgå ytterligare
förstärkningsresurs. Medel motsvarande 0,025 lärarveckotimme
per elev skall utgå för annan verksamhet under skoldagen än
undervisning.

Hela förstärkningsresursen beräknas på elevantalet vid skolenhet, övergång
till det nya statsbidragssystemet kan i vissa fall innebära att nuvarande
underlag för lärartjänster minskar. Minskat totalt tjänsteunderlag
kan uppträda i några glesbygdskommuner, där minskningen i en skolenhet
inte uppvägs av resurstillskott i en annan skolenhet. Enligt propositionen
bör en glesbygdsgaranti i form av särskilt statsbidrag
införas för att inte skolverksamheten i kommuner med ett stort antal
s. k. b/B-skolor skall äventyras. Detta statsbidrag skall dock endast utgå
under en viss övergångstid.

Omfattningen av en kommuns skolväsende bedöms i dag efter ett
poängsystem, där varje klass på låg- och mellanstadiet ger 1 poäng och
varje klass på högstadiet 1,5 poäng. Samordnad specialundervisning och
stödundervisning för invandrarelever ger 0,5 poäng för varje fullt 13-tal
veckotimmar. Det föreslagna statsbidragssystemet innebär som framgår
av det föregående att nuvarande specialundervisningstimmar kommer
att ingå i förstärkningsresursen, varför inga extra poäng längre skall beräknas
för denna undervisning. För att kompensera detta förordas i propositionen
att varje basresurs på grundskolan skall ge 1,5 poäng, som
alltså skall ligga till grund för beräkningen av omfattningen av kommunens
skolväsende.

Även frågan om skolledares undervisningsskyldighet behandlas i propositionen.
Skolstyrelsen bör i nära kontakt med kommunens skolledare

UbU 1975/76: 30

avgöra fördelningen mellan skolledare av det sammanlagda antalet undervisningstimmar
för samtliga skolledare i kommunen.

Antalet rektorstjänster i kommunen bestäms enligt vissa regler i skolförordningen.
Kommunen bestämmer rektors arbetsområde. Det har,
heter det i propositionen, framkommit att kommunerna ansett sig förhindrade
att placera mer än en rektor i samma rektorsområde och därför
inte inrättat fullt antal rektorstjänster. Enligt propositionen är det olyckligt
om skolledarresursema inte utnyttjas helt. Det kan emellertid i vissa
fall vara svårt att skapa naturliga arbetsområden för alla rektorer. I sådana
fall bör det vara möjligt att ersätta en rektorstjänst med en studierektorstjänst
och sålunda inrätta fler sådana tjänster än som följer av
eljest gällande regler. Ett annat sätt kan vara att dela upp ett rektorsområde
i olika arbetsområden.

Nuvarande bestämmelser om särskilda arvodestjänster för vissa uppdrag
i skolan föreslås utgå ur skolförordningen. Däremot skall vissa uppgifter
som är nödvändiga för verksamhetens bedrivande fortsättningsvis
finnas angivna i förordningen.

För att underlätta för kommunerna att inrätta särskilda tjänster som
reservvikarie har föredragande statsrådet inlett överläggning med Kommunförbundet.
Avsikten är att söka en lösning där det i statsbidraget inräknas
vissa kostnader för reservvikarier. Utgångspunkten är därvid att
försäkringskassan, liksom i dag sker för gymnasieskolan, skall inbetala
sjukledigs sjukpenning till statsverket via riksförsäkringsverket.

Utskottet. Det är viktigt att resursinsatserna för skolans verksamhet är
behovsorienterade. Insatsernas art och innehåll måste kunna skifta efter
lokala behov och förutsättningar. Utskottet tillstyrker i princip propositionens
förslag om en s. k. basresurs. De ytterligare frågor som behöver
lösas förutsätter utskottet att riksdagen i ett senare sammanhang kommer
att få ta ställning till.

Likaledes tillstyrker utskottet principen om en förstärkningsresurs i enlighet
med propositionens modell. Även här återstår dock frågor att lösa.
Utskottet erinrar om vad som i detta betänkande sägs om bl. a. översynen
av mellanstadiets timplan, lärarveckotimmar i slöjd och hemkunskap
m. m. I vad gäller yrkandet 15 i motionen 1975/76: 2223 om att
vissa resurser inte nu bör överföras från basresurs till förstärkningsresurs
har utskottet tagit ställning till detsamma i avsnittet om Arbetssätt och
arbetsformer i grundskolan m. m.

Utgångspunkten för propositionens ställningstagande till undervisningsorganisationen
i skolan är att undervisningsgruppernas storlek
måste bestämmas utifrån lokala överväganden om vilka behov av särskilda
undervisningsinsatser som föreligger. Undervisning i hel klass
måste kunna kombineras med undervisning i mindre grupper och enskilt
arbete, liksom det finns tillfällen då större grupp än klass är motiverad

UbU 1975/76: 30

från undervisningssynpunkt. Mot bakgrund av elevernas behov av trygghet
och stabilitet i arbetsmiljön bör utgångspunkten för undervisningsorganisationen
i skolenhet alltjämt vara klassen. Inom denna sker huvuddelen
av undervisningen, antingen i hela klassen eller i mindre undervisningsgrupper.

Av propositionen framgår att det i samband med att den nya organisationen
införs den 1 juli 1978 skall utfärdas kompletterande bestämmelser
och anvisningar för arbetet i skolan samt organisationsmodeller m. m.
Utskottet utgår från att dessa inte skall ges formen av styrande riktlinjer.
Det är angeläget att de regionala och lokala skolmyndigheterna, skolledarna,
lärarna och andra med arbetsuppgifter på skolans område tillläggs
både friheten och ansvaret att i den praktiska tillämpningen ute
på fältet utan bundenhet vid anvisningar i alla detaljer handla med utrymme
för sunt förnuft och fritt val.

Enligt motionen 1975/76: 2215 (yrkandet 9) inser skolstyrelserna utan
särskilda påpekanden från statsmakternas sida att förstärkningsresursen
måste användas till skilda ändamål för att problemen i skolan skall bli
lösta och inte enbart för att sänka antalet elever per klass. De olika uttalandena
i propositionen i denna fråga anses kunna få den effekten att
man lokalt avhåller sig från att minska klassernas och undervisningsgruppernas
storlek även i de fall där detta är motiverat. Ett klarläggande
från riksdagens sida anser motionärerna därför motiverat.

Det bör enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 2) slås fast att skolstyrelse
— för att förbättra arbetssituationen för samtliga elever — skall
ha möjlighet att använda huvuddelen av förstärkningsresursen antingen
för mindre klasser eller för mer flexibla åtgärder. Inte någon åtgärd bör
dock få utnyttjas permanent utan verksamheten bör kontinuerligt omprövas.
En viss del av förstärkningsresursen måste alltid reserveras för
särskilda insatser.

Kommunerna bör, uttalas i motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 f),
kunna få utnyttja förstärkningsresurserna till att minska antalet elever i
klasser och undervisningsgrupper för kortare perioder eller för helt läsår
och detta bör kunna gälla ett par centrala ämnen i en klass eller samtliga
ämnen. Enda inskränkningen bör vara att principen om den sammanhållna
klassen upprätthålls och att alla förstärkningsresurser inte får förbrukas.
Även motionerna 1975/76: 2018 (yrkandet 2) och 1975/76: 2216
(yrkandet 2) behandlar frågor om klasstorlekar.

Enligt propositionen bör den förstärkningsresurs som ställs till förfogande
för skolstyrelse till största delen fördelas direkt till rektorsområden
och skolenheter. En del av förstärkningsresursen bör dock först avsättas
för att kunna täcka eventuella behov av vissa gemensamma insatser,
t. ex. fasta grupper och eventuella skoldaghem.

I några av motionerna erinras om den försöksverksamhet med små

UbU 1975/76: 30

klasser och undervisningsgrupper som bedrivits med medel från bl. a. anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet. Genom att undervisningsgrupperna
i försöken varit små har enligt motionärerna också behovet av
andra särskilda insatser minskat. Elever som skulle haft svårigheter i
vanlig klassundervisning har i de mindre grupperna kunnat omhändertas
mer individuellt.

Det finns enligt utskottets mening inte några självklara, allmänna lösningar
på hur eleverna skall grupperas eller hur förstärkningsresursen
skall användas. Med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena samt
skrivningarna i propositionen vill utskottet uttala att det bör vara möjligt
att använda en del av en skolenhets eller ett rektorsområdes samlade
förstärkningsresurser för att under ett läsår generellt minska klassernas
och undervisningsgruppernas storlek, om det finns skäl för en
sådan undervisningsanordning. Den återstående delen av skolenhetens
förstärkningsresurser måste självfallet vara så stor att det blir möjligt
att tillgodose de olika behov av insatser som elever med särskilda
skolsvårigheter har. En viktig uppgift för den enskilda skolenheten eller
det enskilda rektorsområdet blir att inom en samlad resursram planera
verksamheten på det sätt som bäst svarar mot elevernas behov. Undervisningsorganisationen
bör kontinuerligt utvärderas. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 2018 yrkandet 2,
1975/76:2215 yrkandet 9, 1975/76:2216 yrkandet 2, 1975/76:2222
yrkandet 1 f och 1975/76: 2223 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om klassers och undervisningsgruppers
storlek i grundskolan.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 14) bör riksdagen uttala att
en omläggning av statsbidragssystemet enligt propositionens förslag inte
får innebära att grundskolans resurser för undervisningsändamål minskas
i förhållande till nuläget.

Utskottet har i det föregående i princip tillstyrkt förslaget om statsbidrag
till skolväsendet i form av bl. a. en basresurs och en förstärkningsresurs.
Den senare avser dels undervisningsändamål, dels ändamål
av annat slag. Vidare har utskottet berört terminologiska frågor i vad
gäller skoldagens olika delar (avsnittet Skoldagen). Regeringen avser
som framgår av propositionen att återkomma till riksdagen då
det gäller storleken av förstärkningsresursens olika delar. Utskottet
finner därför den i motionen aktualiserade frågan för tidigt väckt,
varför yrkandet 14 i motionen 1975/76: 2223 avstyrks. Likaledes avstyrker
utskottet den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975/
76:1510 yrkandet 1.

UbU 1975/76: 30

Frivillig undervisning i körsång, solosång och instrumentalmusik i
grundskolan får anordnas med sammanlagt 2 veckotimmar för varje fullt
femtiotal deltagande elever på högstadium vid skolenhet. Dessa timresurser
avses fr. o. m. budgetåret 1978/79 bli inräknade i förstärkningsresursen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1975: 8 (rskr 1975: 75) med
anledning av motioner om statsbidrag till de kommunala musikskolorna
anförde kulturutskottet följande.

I belysning av de kulturpolitiska målsättningar som antogs av 1974
års riksdag och angelägenheten av ökade insatser för att tillgodose barnens
kulturbehov framstår den kommunala musikskolan som alltmer betydelsefull.
I detta läge är det väsentligt att dess verksamhet kan upprätthållas
och vidareutvecklas. Även annan kommunal verksamhet för
barn och ungdom inom skilda konstområden har givetvis sin betydelse
i detta sammanhang. Utskottet uttalade förra året i betänkandet 1974: 15
att det var angeläget att ett underlag för ställningstagande i statsbidragsfrågorna
förelåg inom en snar framtid. En skyndsam prövning av alla de
frågor som är vitala i sammanhanget bör komma till stånd, och resultatet
härav bör så snart som möjligt presenteras för riksdagen. Vad utskottet
nu anfört bör ges regeringen till känna.

I motionerna 1975/76: 578 och 1975/76: 1327 begärs förslag om statsbidrag
till den kommunala musikskolan. Att låta grundskolans förstärk -ningsresurs inkludera en statlig resurs för ifrågavarande kommunala
musikundervisning är fullt möjligt. En ökning av den statliga förstärkningsresursen
är enligt utskottets mening angelägen i syfte att ge denna
kommunala musikundervisning visst statligt stöd. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en ökning
av förstärkningsresursen.

Svenska kommunförbundet har våren 1976 lagt fram en omfattande
materialsamling för kommunernas planering av den frivilliga musikundervisningen,
benämnd ”Den kommunala musikskolan”. Arbetet med att
framställa materialet har pågått sedan år 1971. Utskottet har med intresse
noterat att föredragande statsrådet avser att i överläggningar med
Kommunförbundet och berörda personalorganisationer ta upp frågan
om möjligheter för lärare att förena undervisning i musik i grundskolan
och i kommunal musikskola. Med erinran härom och om den nyligen
publicerade vägledningen för kommunernas planering av den frivilliga
musikundervisningen finner utskottet, som anser förevarande musikverksamhet
betydelsefull, att motionen 1975/76: 2217 om viss samordning av
musikundervisningen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande de särskilda läroplansbundna resurstimmarna i slöjd och
hemkunskap är dessa enligt propositionen nödvändiga bl. a. med tanke
på de lokaler som finns i skolväsendet. Resurstimmama för övriga ämnen
ingår samtliga i förstärkningsresursen. Avsikten med denna resurs

4 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

är att den skall kunna användas för de undervisningsbehov som man
lokalt finner angelägna att tillgodose, bl. a. undervisning i teckning.

Utskottet räknar med att det skall vara kommunerna obetaget att föra
över basresursens särskilda lärarveckotimmar i slöjd och hemkunskap
till förstärkningsresursen, om basresursen avser mindre än 17 elever eller
om kommunerna har möjlighet att anordna slöjd- och hemkunskapsundervisningen
i andra former än dem som propositionen utgår från.
Hithörande frågor bör behandlas i den aviserade statsbidragspropositionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1975/76: 2220 om halvklass i teckning.

Ett särskilt statsbidrag bör enligt utskottets uppfattning utgå till alla
s. k. glesbygdskommuner, i vilka en resursminskning i vissa skolenheter
när det nya systemet införs inte uppvägs av resurstillskott i andra. Det
förslag beträffande ett särskilt bidrag i form av en glesbygdsgaranti, vilket
regeringen avser lägga fram för riksdagen, bör enligt utskottets mening
inte som förutsätts i propositionen avse en övergångsperiod. Garantin
måste få en sådan utformning och ha sådan varaktighet att den långsiktigt
löser de mindre glesbygdsskolornas lärarresursproblem. Riksdagen
bör med anledning av motionerna 1975/76:2215 yrkandet 10,
1975/76: 2216 yrkandet 1, 1975/76: 2222 yrkandet 1 h och 1975/76:
2223 yrkandet 16 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om en glesbygdsgaranti. I övrigt hänvisar utskottet till sitt yttrande
1975/76: 2 y över vissa delar av propositionen 1975/76: 88 om
åtgärder inom skärgårdsområdena, vilket yttrande bl. a. avser skolfrågor
i landets skärgårdsområden.

I motionen 1975/76: 2219 begärs att statsbidraget till personell assistans
för vissa handikappade elever m. m. ökas och därtill vidgas till
att omfatta även elever med sociala handikapp.

Enligt vad utskottet erfarit är det föredragande statsrådets avsikt att
ett särskilt statsbidrag till personell assistans åt vissa handikappade elever
i det obligatoriska skolväsendet skall utgå även efter den 1 juli 1978. Utskottet
förutsätter att regeringen i den aviserade statsbidragspropositionen
kommer att lämna en samlad redogörelse för återstående specialdestinerade
statsbidrag som avses utgå efter den 1 juli 1978. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2219.

Utskottet tillstyrker förslaget att medel motsvarande 0,025 lärarveckotimme
skall utgå för annan verksamhet än undervisning till kommun
som infört den föreslagna skoldagen. Med anledning av motionerna
1975/76: 2215 (yrkandet 2) och 1975/76: 2233 (yrkandet 2) vill utskottet,
som ånyo betonar den föreslagna skoldagens stora värde, uttala att
det bör kunna övervägas om ett begränsat statsbidrag kan utgå till
kommun som för elever anordnar vissa s. k. fria aktiviteter enligt

UbU 1975/76: 30

SIA:s förslag utan att den därför inför en skoldag enligt propositionens
förslag. Utskottet förväntar sig att resultatet av dessa överväganden redovisas
i den aviserade statsbidragspropositionen. Med det anförda avstyrker
utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Med hänvisning till arbetet inom utredningen om skolan, staten och
kommunerna (SSK) avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2216 yrkandet
3.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2226
yrkandet 7 om statsfinansiering av skolverksamheten.

Utskottet delar uppfattningen att det är värdefullt att skolledningen
även fortsättningsvis i undervisningsarbete har kontakt med
eleverna och att skolledarens arbete inte blir enbart administrativt. Genom
egen undervisning kan skolledaren på ett konkret sätt lära känna de
problem som är förenade med att föra fram en klass till slutresultat i
ett ämne.

Om skolledarnas undervisningsskyldighet kan numera avtal träffas
mellan parterna. I propositionen anmäls de organisatoriska villkor som
avses gälla tills vidare räknat fr. o. m. den 1 juli 1977, om dessförinnan
avtal inte skulle ha slutits.

Omfattningen av en kommuns skolväsende bedöms efter ett poängsystem.
I propositionen föreslås att varje basresurs på grundskolan skall
ge 1,5 poäng. Utskottet tillstyrker förslaget. Till andra frågor om poängberäkning
återkommer utskottet i sitt betänkande med anledning av
propositionen om hemspråksundervisning för invandrarbarn.

Enligt vad utskottet inhämtat skall i samband med övergången till
ett nytt poängsystem övergångsbestämmelser meddelas av innehåll att
den ändrade poängberäkningen inte skall behöva medföra indragning
av skolledartjänster eller, vid oförändrat tjänsteunderlag, ökad undervisningsskyldighet
för nuvarande skolledare.

Yrkandena 1, 2 och 3 i motionen 1975/76: 2235 kan därför avslås av
riksdagen.

Den nuvarande organisationen med tillsynslärare, skolbibliotekarier,
huvudlärare och institutionsföreståndare föreslås bli ersatt med en ny
organisation. Den nuvarande ordningen med arvodestjänster enligt ett
visst mycket fast regelsystem sägs i propositionen inte ge den nödvändiga
friheten i det lokala planeringsarbetet. Uppgifter som är nödvändiga
för skolverksamhetens bedrivande skall även i fortsättningen finnas
angivna i skolförordningen, men det skall lokalt i större utsträckning
än för närvarande vara möjligt att avgöra hur dessa uppgifter skall
fördelas på den tillgängliga personalen.

Utskottet har noterat att föredragande statsrådet avser att uppdra
åt statens avtalsverk att uppta förhandlingar med berörda personalorga -

UbU 1975/76: 30

nisationer om arbets- och ersättningsvillkor till personal som fullgör arbetslednings-
och planeringsuppgifter av i propositionen avsett nytt slag.
Samtidigt förutsätts i propositionen att partema även behandlar frågan
om övergångsbestämmelser.

Förändringar i rådande förhållanden måste självfallet göras i nära
samråd med personalorganisationerna. Samtidigt måste slås fast att skolans
institutionella organisation fastställs av de politiskt valda organen.
De arbetsuppgifter som utförs på arvodesbasis inom skolan är viktiga
från pedagogisk synpunkt och bör utföras också i framtiden. Att man
lokalt får möjlighet att besluta hur arbetsuppgifterna skall utformas
måste emellertid vara en fördel. Ett sådant förhållande gagnar en ändamålsenlig
organisation av skolan. Utskottet räknar med att de medel
som i dag är disponibla för här ifrågavarande funktioner i skolan även
i fortsättningen kommer att finnas tillgängliga för ändamålet och tillstyrker
därför propositionens förslag i denna del och motionen 1975/
76: 2215 i motsvarande del samt avstyrker motionerna 1975/76: 2216
yrkandet 4, 1975/76: 2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet 17 och
1975/76: 2226 yrkandet 6. Uppgifter som motsvarar de särskilda uppdrag
som i motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595 och 1975/76: 1469
anses nödvändiga för specialundervisningens och invandrarundervisningens
bedrivande i grundskolan torde den 1 juli 1978 finnas angivna
i skolförordningen, varför yrkandena kan avstyrkas.

Frågor om reservvikarier i skolväsendet har utskottet tidigare behandlat
i betänkandena 1975/76: 8 och 1975/76: 26. Utskottet hälsar
med tillfredsställelse propositionens förslag om en reserwikarieinstitution
i grundskolan. Det är utskottets förhoppning att de i propositionen
redovisade överläggningarna i denna fråga med Kommunförbundet
skall kunna avslutas inom sådan tid att den aviserade reserwikarieinstitutionen
kan tas i bruk läsåret 1977/78. Då motionen 1975/76:323
sålunda är tillgodosedd såvitt gäller grundskolan och då frågan om reserwikarier
i gymnasieskolan måste behandlas i ett senare sammanhang
avstyrker utskottet motionen 1975/76: 323.

7. Personalfrågor m. m.

Propositionen (s. 304—319). Det är enligt propositionen naturligt
att de personaladministrativa åtgärderna för lärare koncentreras på sådana
insatser som syftar till att stödja och utveckla lärarens förutsättningar
att klara svårigheter i undervisningen. I propositionen erinras
om att det är en kommunal uppgift att utveckla och konkretisera de
personaladministrativa insatserna i skolorna (UbU 1973: 44, rskr 1973:
311).

Enligt propositionen bör behörighetsreglerna för skolledare ändras
så att, förutom den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare, även

UbU 1975/76: 30

den som har erfarenhet från kommunal tjänst från skolverksamhet eller
i övrigt från skoladministration kan vara behörig till skolledarbefattning.
Dock bör alltid minst en av skolledarna i rektorsområdet ha pedagogisk
utbildning.

ökade insatser bör göras för att rekrytera fler kvinnor till skolledarbefattningar.

1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974: 01) kommer att närmare
beröra organisationen av och innehållet i skolhälsovårdsarbetet. Inom
SÖ pågår även arbeten som skall resultera i riktlinjer för kurators- och
psykologfunktionerna.

En skolledarutbildning och en särskild fortbildning av skolans övriga
personal kommer att anordnas som en följd av reformeringen av skolans
inre arbete.

De specialpedagogiska insatserna kräver enligt föredragande statsrådet
en helt annan och djupare kunskap om såväl de faktorer som påverkar
elevernas studiemotivation som de faktorer som skapar skolsvårighetema
än som är möjligt att tillgodogöra sig under den fortbildning
om fyra veckor som SIA föreslagit. Statsrådet förordar därför
att den ettåriga speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna utökas
kraftigt.

Utskottet. Läraryrket ställer stora krav på anpassningsförmåga och
psykisk styrka. Det finns i dag inte några färdiga lösningar av generell
natur som kan tillgripas för att möta de personalproblem som uppstår
på skolans område. Lärarnas arbetstillfredsställelse är, som också framhålls
i propositionen, nära knuten till elevernas situation. Lärare ställs
inför de många problem som sammanhänger med barns utveckling och
den ungdomens frigörelseprocess som är både naturlig och nödvändig.

I sin egenskap av huvudman har kommun samma arbetsgivaransvar
beträffande primärkommunalt anställda lärare som beträffande övriga
arbetstagare i kommunens tjänst (jfr UbU 1973: 44 s. 5, rskr 1973:
311). Kommunerna måste därför, såsom Svenska kommunförbundet
i yttrande över 1969 års personalvårdsutredning uttalat, sörja för erforderliga
personalvårdsinsatser även för lärarpersonalen. Kommunförbundets
principuttalande beträffande huvudmannens arbetsgivaransvar
i här nämnt avseende är en avgörande utgångspunkt för uppbyggnaden
av en fungerande personalvård för lärare. Utskottet har därför särskilt
velat erinra om uttalandet och anser att det är angeläget att kommunerna
ser över hur de ordnat sitt ansvar för samtliga inom skolan anställda.
Det är nödvändigt att skolans personaladministration förbättras
och uppnår samma nivå som kommunens personaladministration för
övriga anställda.

Behovet av en tjänstekonstruktion för lärare som gör det möjligt för
dem att i vissa lägen fullgöra hela eller del av tjänstgöringsskyldighe -

UbU 1975/76: 30

ten genom arbetsinsatser av annat slag än undervisning har länge varit
känt. Genom propositionens förslag om bl. a. en förstärkningsresurs,
som får användas för andra ändamål än undervisning, bör det vara
möjligt att konstruera tjänster med ett flexibelt och varierande innehåll.
Utskottet konstaterar att de möjligheter härtill som propositionens statsbidragsförslag
ger kommer att vara av stort värde från bl. a. personalvårdssynpunkt.

Behörig till tjänst som skolledare är i dag den som är behörig till
ordinarie tjänst som lärare vid skolform som ingår i rektors arbetsområde.
Om synnerliga skäl föreligger kan till tjänst som rektor eller studierektor
komma i fråga även den som inte är behörig till ordinarie
tjänst som lärare.

I propositionen framförs uppfattningen att en skolledare i dagens
ungdomsskola är arbetsledare inte enbart för pedagogiskt utbildad personal
utan också i allt större utsträckning för annan skolpersonal. I
propositionen föreslås att behörighetsreglerna ”ändras så att, förutom
den som är behörig till ordinarie tjänst som lärare, kan den som har
erfarenhet från kommunal tjänst från skolverksamhet eller i övrigt från
skoladministration vara behörig till skolledarbefattning. Dock bör alltid
minst en av skolledarna i rektorsområdet ha pedagogisk utbildning.”

Enligt motionerna 1975/76: 2215 (yrkandet 12), 1975/76: 2222 (yrkandet
2 a) och 1975/76: 2223 (yrkandet 18) bör lärarbehörighet krävas
för tjänst som skolledare och nuvarande dispensmöjlighet vara tillräcklig
för att rekrytera annan än behörig lärare till skolledarbefattning.

Det lokala ansvaret för skolans pedagogiska ledning vidgas genom
olika förslag i här förevarande proposition. Egen kontakt med undervisningsuppgifter
är väsentlig för en skolledare när han eller hon skall
medverka till förbättringar av det inre arbetet i skolan och följa det
pedagogiska utvecklingsarbetet. Eftersom en skolledare efter införande
av den s. k. SIA-skolan kommer att få ökade pedagogiska ledningsuppgifter
jämfört med dem han eller hon har i dag, är det enligt utskottets
uppfattning logiskt att den nuvarande huvudregeln för behörighet till
tjänst som skolledare behålls oförändrad. Samtidigt har utskottet emellertid
funnit det motiverat att den nuvarande dispensmöjligheten vidgas
något, vilket enligt utskottets uppfattning bör vara möjligt med bibehållande
av skolförordningens nuvarande lydelse. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 12,
1975/76: 2222 yrkandet 2 a och 1975/76: 2223 yrkandet 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behörighet till
ordinarie tjänst som rektor eller studierektor.

Utskottet delar statsrådets uppfattning att ökade insatser bör göras
för att rekrytera fler kvinnor till skolledarbefattningar.

UbU 1975/76: 30

Utskottet ställer sig allmänt sett tveksamt till om det är riktigt att anordna
kurser som är öppna endast för det ena könet. Målet bör vara att
stimulera såväl kvinnor som män att genomgå viss kurs. Synnerliga skäl
kan emellertid anses föreligga i fråga om den i propositionen förordade
introduktionskursen om två veckor för bl. a. blivande skolledare avkvinnligt
kön. Utskottet har därför funnit sig böra acceptera de i propositionen
angivna intagningsvillkoren, varför motionen 1975/76: 2235
yrkandet 4 avstyrks.

Enligt propositionen får inte lärararbetet begränsas till enbart inlärningsarbete
och elevernas personliga problem avskärmas därifrån och
uteslutande hänvisas till skolsocial personal. Utskottet ansluter sig till
denna helhetssyn på läraruppgiften.

Arbetsenheten skall utgöra grund för elevvårdsarbetet. I arbetsenheten
avses förutom lärare ingå även viss fritidspersonal. Företrädare
för föreningslivet kan genom sitt arbete fullgöra väsentliga skolsociala
insatser.

I motionerna 1975/76: 489, 1975/76: 584 och 1975/76: 2221 begärs
bl. a. utredning om psykologverksamhetens dimensionering och om
statsbidrag till tjänster samt uttalande om skolpsykologens betydelse.

Av propositionen framgår att det inom SÖ pågår arbeten som skall
resultera i riktlinjer för bl. a. psykologfunktionerna. Det är enligt utskottets
mening inte möjligt för riksdagen att nu ange dimensioneringstal
för en del av arbetsenhetens personal. En kommun måste ha rätt
att ha en varierande uppsättning av elevvårdsfunktionärer. Med hänvisning
till pågående utredningsarbeten inom SÖ och utredningen om
skolan, staten och kommunerna (SSK) samt de olika uttalandena i propositionen
om betydelsen av skolpsykologverksamheten m. m. anser
utskottet att motionerna 1975/76: 489, 1975/76: 584 och 1975/76: 2221
bör avslås av riksdagen.

Frågor om rekrytering av t. ex. städpersonal och skolmåltidspersonal
i skolorna är en kommunal angelägenhet och inte en statlig. Utskottet,
som gärna vill uttala att det är viktigt att det finns en så jämn könsfördelning
som möjligt på olika yrkesområden och som i övrigt hänvisar
till läroplan för grundskolan (Lgr 69), avstyrker motionen 1975/76:
2226 yrkandet 8.

Av propositionen framgår att en särskild skolledarutbildning och en
särskild arbetslagsfortbildning skall anordnas.

SIA har bedömt det som angeläget att de specialpedagogiska inslagen
i skolans arbete snabbt ökas och menat att det knappast är möjligt att
åstadkomma detta genom en ökning av den nuvarande ettårsutbildningen
av speciallärare. Målet borde i stället vara att söka nå så många

UbU 1975/76: 30

lärare som möjligt. Utredningen föreslog därför en fyraveckors fortbildning.
Innehållet i kurserna borde koncentreras till läs- och skrivsvårigheternas
metodik och anpassningsstörningar och utbildningen anordnas
för ca 24 000 lärare främst på låg- och mellanstadiet, dvs. ca en
tredjedel av lärarkåren i grundskolan. I motionen 1975/76: 2223 (yrkandet
19) begärs nu ett uttalande om att lärares fortbildning med anledning
av propositionen i första hand skall inriktas på specialpedagogisk
utbildning.

En specialpedagogiskt inriktad fortbildning i enlighet med SIA:s förslag
är självfallet värdefull och bör komma till stånd så snart det är
möjligt. För budgetåret 1976/77 har prioriteringar av olika kurser redan
gjorts. Med hänvisning till att anordnande av ifrågavarande kurs är en
prioriteringsfråga föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1975/76: 2223 yrkandet 19.

Föräldrasamverkan förekommer enligt uppgift från SÖ redan som
inslag i olika fortbildningskurser. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 i.

Eftersom frågor om lärares fortbildning behandlas av 1974 års lärarutbildningsutredning,
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1975/76: 2226 yrkandet 9.

8. Ledning och samverkan i skolan

Propositionen (s. 319—327). Vid skolenhet i grundskolan och vid
gymnasieskolenhet bör ett ledningsorgan bestående av elever och personal
och i vissa fall även föräldrar kunna inrättas. Innan ett slutligt förslag
om skolans ledningsorgan kan läggas fram måste emellertid enligt
propositionen vissa frågor närmare belysas. Det gäller bl. a. frågor om
elevers förvaltningsrättsliga ansvar och om ökat inflytande för de anställda.
Frågan om de anställdas inflytande i den kommunala verksamheten
kan komma att beröras av förslag från kommunaldemokratiutredningen
angående s. k. partsammansatta organ. Även frågan om
ett ökat lokalt inflytande över skolans verksamhet för de politiskt förtroendevalda
kräver ytterligare beredningsarbete.

I likhet med SIA förordar föredragande statsrådet att kollegiet i
grundskolan och i gymnasieskolan ersätts med en personalkonferens.
Elevvårdskonferensen föreslås vara obligatorisk i såväl grundskolan som
gymnasieskolan. Den skall ha att fatta beslut i enskilda elewårdsfrågor.
Vidare skall finnas arbetsenhetskonferens.

För varje klass skall finnas ett klassråd där frågor av gemensamt intresse
diskuteras. Elevernas aktiva deltagande i planeringen och genomförandet
av undervisningen är väsentligt för deras personliga utveckling.

UbU 1975/76: 30

Klassrådet, som utgör en organiserad form för planering och beslut
inom klassen, är enligt propositionen därvid mycket betydelsefullt.

Utskottet. Vid skolenhet i grundskolan och vid gymnasieskolenhet bör
enligt propositionen ett ledningsorgan bestående av elever och personal
och i vissa fall även av föräldrar kunna inrättas. Dess uppgifter och befogenheter
bör vara koncentrerade på den dagliga verksamheten och den
gemensamma miljön, dvs. i stort sett de uppgifter som i dag faller på
skolledningen. Frågor som rör enskild elev eller tjänsteman skall ej få
handläggas av ledningsorganet. Utskottet ansluter sig till här redovisade
allmänna principer för det ledningsorgan beträffande vilket förslag i övrigt
senare kommer att föreläggas riksdagen.

Kollegiet ersätts av en personalkonferens för samtliga anställda vid
rektorsområde eller skolenhet i grundskola, respektive vid skolenhet
med gymnasieskola. Vidare skall i grundskolan finnas arbetsenhetskonferens.

Elevvårdskonferensen införs även vid gymnasieskolan och skall där
liksom i grundskolan vara obligatorisk. Den skall fatta beslut i enskilda
elevvårdsfrågor. Det är angeläget att man i det fortsatta arbetet närmare
preciserar vilka som äger kalla till elevvårdskonferens samt elevvårdskonferensens
sammansättning vid beslut som gäller enskild elev. Frågor
om tystnadsplikt, bestämmelser om omröstning och handlingars offentlighet
måste också övervägas.

Även klassrådet blir obligatoriskt. Elevråd kan förekomma men är
inte obligatoriskt. Under den icke-timplanebundna delen av skoldagen
bör det finnas tid för klassråds- och i förekommande fall elevrådsmöten.

Skolan måste ta till vara elevernas vilja att hjälpa till i skolan i olika
avseenden. Eleverna bör således träna sig att ta ett eget ansvar för uppgifter
i skolmiljön. Med ökat medbestämmande följer ökade skyldigheter.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att lokala initiativ
är nödvändiga för en konstruktiv elevmedverkan i skolans arbete
(prop. s. 228, SIA s. 340 ff.) och förutsätter att SÖ genom riktlinjer
för sådan verksamhet biträder den lokala skolledningen vid uppbyggnaden
av en sådan elevmedverkan.

Formerna för samverkan mellan alla som har skolan som arbetsplats
skiftar, från samverkan av helt informell karaktär till samverkan i mer
bundna och organiserade former. Det är i det dagliga arbetet i klassen
och i kontakten med all skolans personal som attityderna påverkas och
utformas. Relationerna mellan alla i skolan verksamma kommer att utgöra
grunden för hur begrepp som hänsyn, tolerans, solidaritet och samverkan
kommer att upplevas av den enskilde.

^Målet för och kraven på elevernas medverkan i demokratiseringsprocessen
bör fastställas med hänsynstagande till elevernas utveckling, mognad
och behov.

UbU 1975/76: 30

Enligt motionen 1975/76: 2226 (yrkande 3) bör all undervisning planeras
med eleverna. Ett ökat inflytande för eleverna över deras arbetsmiljö
önskas i motionen 1975/76: 2228.

Av propositionen och av SIA:s betänkande framgår att elevernas
medverkan inte skall vara begränsad till undervisningsplanering. Eleverna
får ökade möjligheter att forma hela sin arbetsmiljö. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3.

Med samma motivering avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2228
i motsvarande del.

9. Utvärdering av skolans verksamhet

Propositionen (s. 327—332). Samhället har ett intresse av att målen
för utbildningen uppnås, att de ekonomiska resurserna för skolan används
på ett förnuftigt sätt och att utbildningens resultat står i rimlig
proportion till kostnaderna. Huvudsyftet med en utvärdering av skolans
verksamhet är att ge skolan underlag för att förbättra sin undervisning,
i vad gäller både arbetsformer, materiel och arbetsmiljö, samt att ge skolan
underlag till att fördela sina resurser på bästa möjliga sätt.

Utvärderingen bör enligt propositionen inriktas på undervisningsprocessen.
Utvärderingen måste börja med verksamheten i klassrummet och
i undervisningsgrupperna. De uppgifter som bör insamlas bör omfatta
målet för skolans samlade verksamhet, de förutsättningar med vilka skolans
arbete bedrivs, undervisningsprocessen samt resultatet därav. Enligt
föredragande statsrådets mening bör insamlingen av uppgifter utgå från
en okonventionell syn på olika typer av redovisningsformer för att ge
bästa möjliga information om insatser och resultat. Det är viktigt att bedömningen
omfattar hela skolmiljön.

Det är en uppgift för den centrala skolmyndigheten att förmedla information
om utvärderingsresultat mellan kommuner. Den centrala insatsen
för hjälp med modeller m. m. för lokal bedömning är också en
viktig uppgift för SÖ. Den pedagogiska nämnden inom SÖ förutsätts
komma att spela en stor roll i detta arbete.

Enligt propositionen bör länsskolnämnderna lämna kommunerna en
omfattande service då det gäller att utvärdera skolverksamheten. Det
bör kunna vara en uppgift för länsskolnämnderna att inrikta sitt arbete
på de övergripande målfrågorna samt därmed samanhängande problem
rörande resursfördelning och utvärdering av verksamheten. Länsskolnämndema
bör följa resultaten av den bedömning som görs lokalt. En
annan viktig uppgift är att föra resultaten av gjorda bedömningar vidare.

Utskottet. Stat och kommun avsätter årligen mycket stora belopp för
skolverksamheten, i runt tal 15 miljarder kr. Bl. a. med hänsyn härtill
bör det finnas ett intresse för en kontinuerlig utvärdering såväl hos dem
som har att verkställa de politiska besluten beträffande skolan, dvs.

UbU 1975/76: 30

bl. a. skolledare och lärare, som hos elever, föräldrar och avnämare.
Huvudsyftet med utvärderingen av arbetet i skolan är enligt propositionen
att ge skolan underlag för att förbättra sin undervisning i vad gäller
både arbetsformer, arbetssätt, undervisningsmateriel och arbetsmiljö
samt att ge skolan underlag till att fördela sina resurser på bästa möjliga
sätt. En förutsättning för en meningsfull utvärdering är enligt utskottet
att skolans mål kan uttryckas i termer som förstås av personal och elever.
En genomförd målbeskrivning beträffande arbetet inom skolan spelar
här självfallet en betydelsefull roll (jfr prop. s. 229).

Av propositionen framgår att utvärderingar skall förekomma på tre
nivåer, nämligen lokal, regional och central. Resultat från lokal utvärdering
skall kunna föras vidare dels till regionala och centrala myndigheter,
dels till andra kommuner. Den centrala utvärderingen måste
bygga på lokala och regionala erfarenheter. Det är enligt utskottets mening
angeläget att instrument, som tillgodoser både praktiska och vetenskapliga
krav, utarbetas för informationsöverföring mellan lokala,
regionala och centrala myndigheter. Resultaten av olika utvärderingar
måste kunna kopplas samman i ett användbart informationssystem, så
att gjorda erfarenheter kan tillgodogöras och spridas.

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att utvärderingen
bör inriktas på en granskning av hela undervisningsprocessen,
så att jämförelse blir möjlig mellan vad man planerat och vad man
verkligen uppnått. Utvärderingen av skolans verksamhet måste således
ta sikte på två ting: vad undervisningen gett för resultat och hur detta
vunnits. En sådan jämförelse kan oavlåtligt påverka de agerande — lärare
och annan personal samt elever — och åstadkomma en ständig förbättring
av det inre arbetet i skolan.

10. Genomförande

Propositionen (s. 332—335). Huvuddelen av förslagen föreslås bli genomförda
med början läsåret 1978/79. Innan det nya statsbidragssystemet,
innefattande bl. a. basresurs, förstärkningsresurs och glesbygdsgaranti,
kan tillämpas erfordras enligt propositionen ytterligare utredningsarbete
beträffande formerna för utbetalning, redovisning och revision
m. m. Vidare erfordras vissa övergångsbestämmelser i samband med införande
av nytt statsbidragssystem.

Innan lokalt ledningsorgan vid skolenhet kan inrättas bör enligt propositionen
ytterligare utredningsarbete utföras, bl. a. översyn av bestämmelserna
om skolstyrelsens delegationsrätt, omyndig elevs förvaltningsrättsliga
ansvar m. m. Vidare bör skolledarens ställning i förhållande till
skolstyrelsen och lokalt ledningsorgan ses över. I utredningsarbetet bör
även ingå vissa frågor som sammanhänger med införandet av lokala
planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv samt frågan om

UbU 1975/76: 30

ett ökat inflytande på skolans verksamhet för de politiskt förtroendevalda
i kommunerna.

Utskottet. Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har
i betänkandet Skolans ekonomi (SOU 1976: 10) redovisat de förmer, i
vilka statsbidrag i dag utgår till grundskolans drift (kapitlet 6.2 Bidragsformer).

Av propositionen framgår att nuvarande principer i huvudsak skall
tillämpas vid bestämmande av belopp för basresurs. Statsbidragsfrågor
som återstår att lösa är emellertid bl. a. teknik för uträkning av basresursens
och förstärkningsresursens storlek, tidpunkt under läsåret då
basresurs och förstärkningsresurs skall fastställas, elever som skall utgöra
grund för beräkning av resurserna, korrigering under löpande år av
resurserna med hänsyn till migration m. m. Definitionen av begreppet
skolenhet är med det föreslagna nya statsbidragssystemet inte helt klar.

Utskottet har i det föregående tagit upp vissa frågor som också berör
statsbidraget, nämligen terminologi i vad gäller skoldagens olika delar
och förutsättningar för att kommun skall erhålla rätt till statsbidrag
för andra aktiviteter under skoldagen än timplanebunden verksamhet
(avsnittet Skoldagen) samt grundskolans resurser för undervisningsändamål
(avsnittet Grundskolans statsbidragssystem m. m.).

Utskottet erinrar vidare om sitt uttalande i det föregående beträffande
ett särskilt statsbidrag till lärarlöner för kommuner i glesbygd, den s. k.
glesbygdsgarantin.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms kommun vid en preliminär
beräkning av hur det i propositionen föreslagna statsbidragssystemet
skulle utfalla för kommunens del funnit att det finns risk för att de statliga
bidragen till kommunens skolväsende något minskar jämfört med
vad kommunen erhåller i dag. Det är viktigt att förstärkningsresursen
avvägs på ett sådant sätt att legitima och angelägna bidragskrav på skolans
område tillgodoses.

Utskottet anser det angeläget att reformeringen av skolans inre arbete
kan fullföljas enligt det tidsschema som förordas i propositionen. Utskottet
utgår därför från att det skall vara möjligt att avsluta återstående
utredningsarbete och genomföra erforderliga analyser inom sådan tid att
förslag i återstående riksdagsfrågor kan föreläggas riksdagen inom avsedd
tid. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i nu ifrågavarande
del.

11. Översyn av grundskolans läroplan

Propositionen (s. 246—248). Tillvalssystemet på högstadiet anses behöva
ses över på grund av de erfarenheter som hittills vunnits av utbildningsorganisationen.
Även mellanstadiets timplan föreslås bli översedd.

UbU 1975/76: 30

Föredragande statsrådet ämnar senare föreslå regeringen att uppdra åt
SÖ att göra översynen av läroplanen för grundskolan. Sö:s översynsarbete
bör enligt propositionen slutföras så att förslag kan överlämnas till
regeringen senast våren 1977. Detta gäller även de frågor rörande den
praktiska yrkesorienteringen m. m. som behandlats i det föregående.

Utskottet. Frågor angående grundskolans läroplan har utskottet tidigare
vid skilda tillfällen behandlat i bl. a. separata betänkanden, nämligen
1971: 30, 1972: 45, 1973: 47, 1974: 11 och 1975/76: 15. Utskottet
erinrar vidare om vad utskottet under avsnittet Arbetssätt och arbetsformer
i grundskolan anfört om läroplan och läromedel m. m. i grundskolan,
bl. a. om mellanstadiets timplan.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 6) kommer SÖ vid bifall till
principförslagen i propositionen 1975/76: 39 att få utredningsuppdrag av
sådan betydelse att resultaten av dem kan väntas innebära en större förändring
av grundskolan än den som kom till stånd år 1969. Motionärerna
anser det därför angeläget att den aviserade översynen av grundskolans
läroplan blir parlamentarisk. Motsvarande synpunkter framförs i
motionerna 1975/76: 322 och 1975/76: 2018 (yrkandet 3), vilka väcktes
under den allmänna motionstiden.

Enligt motionen 1975/76: 2222 (yrkandet 1 e) bör SÖ:s pedagogiska
nämnd, som innehåller bl. a. parlamentariker, medverka i det nämnda
läroplansarbetet. Enligt propositionen skall Sö:s förslag överlämnas till
regeringen senast våren 1977. I sistnämnda motion (yrkandet 1 d) anförs
att SÖ bör få något längre tid på sig för översynsarbetet än vad som
föreslagits i propositionen.

Frågor om läroplansöversyn behandlas också i yrkandena 2 i motionen
1975: 158 och 5 i motionen 1975/76: 2222.

Utskottet har uppfattningen att företrädare för de partier som är representerade
i riksdagen bör medverka i SÖ:s arbete med översynen av
grundskolans läroplan. Utskottet anser dock att detta bör ske i annan
ordning än inom pedagogiska nämnden, vars sammansättning har bestämts
utifrån delvis andra förutsättningar.

I vad gäller tidpunkten för översynsarbetets avslutande vill utskottet
inte utesluta att arbetet kan kräva mer tid än vad som anges i propositionen.
Det är dock angeläget att översynsarbetet bedrivs så skyndsamt som
möjligt utan att kvaliteten i läroplansarbetet äventyras.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1975: 158 yrkandet 2, 1975/76:322, 1975/76:2018 yrkandet 3,
1975/67: 2222 yrkandena 1 d och e samt 5 och 1975/76: 2223 yrkandet
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
parlamentarisk medverkan i Sö:s översyn av grundskolans läroplan
m. m.

Med hänvisning till det gjorda ställningstagandet anser utskottet att

UbU 1975/76: 30

riksdagen bör avslå motionerna 1975/76: 1419 yrkandena 1, 2 och 4,
1975/76: 2152 yrkandet 1 i denna del och 1975/76: 2226 yrkandet 2.

Enligt motionen 1975/76: 2223 (yrkandet 6 i denna del) bör i läroplansöversynen
basfärdigheternas omfattning preciseras. Motsvarande
yrkanden finns i motionen 1975: 158 (yrkandena 1 och 3).

Vissa av läroplanens mål är med tanke på såväl vuxenlivets krav som
fortsatta studier mer angelägna att nå än andra mål. En precisering av
dessa mål innebär inte att en skola införs i vilken faktainlärning dominerar.
I stället ökas sannolikheten för att eleverna tillägnar sig väsentliga
fakta samtidigt som en gräns sätts för kraven på faktainlärning och ett
större utrymme ges åt andra typer av mål. I propositionen understryks
den betydelsefulla roll som en mer medveten och systematisk målbeskrivning
kan få för arbetet inom skolan.

Då det således finns anledning att utgå från att frågor om basfärdigheter
kommer att få hög prioritet i den kommande läroplansöversynen
anser utskottet att motionerna 1975: 158 yrkandena 1 och 3 och 1975/76:
2223 yrkandet 6 i denna del inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i motionen 1975/76:
2222 (yrkandena 1 b och c) att eleverna på högstadiet även i fortsättningen
bör ges reella möjligheter att läsa ett andra språk vid sidan av
engelskan och att möjligheterna att stärka de naturvetenskapliga ämnenas
ställning i grundskolan bör prövas i läroplansarbetet. Då motionens
önskemål redan är beaktade i propositionen avstyrks yrkandena.

Utskottet har uppfattningen att riksdagen inte nu bör binda sig för att
uppdelningen i allmän och särskild kurs i vissa ämnen skall avskaffas.
Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller motionen 1975/76: 2223
yrkandet 5.

Översynsarbetet beträffande grundskolans läroplan bör enligt motionen
1975/76: 2227 (yrkandet 1) få en sådan inriktning att den etiska vägledningen
i skolan stärks.

Skolan skall förbereda för vuxenlivet. Skolans mål kan uppdelas i
kunskaper, färdigheter, vanor, attityder och värderingar. Om avsikten är
att skolan skall nå en ökad måluppfyllelse med avseende på vanor, attityder
och värderingar, kan detta endast nås genom en klarare precisering
av vilka vanor, attityder och värderingar man vill att eleverna skall
tillägna sig under arbetet i skolan. Eleverna kan inte skaffa sig t. ex.
bättre arbetsvanor om inte skolan klargör vad detta innebär och hur det
skall uppnås. Bl. a. hithörande målfrågor måste, som utskottet ser det,
bli föremål för övervägande vid den läroplansöversyn som utskottet nyss
uttalat sig för och i vilken parlamentariker skall medverka. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76: 2227 yrkandet 1.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 1975/76: 2227 att vissa inslag
i massmedia kan ha en förråande inverkan på barn. Då detta är en

UbU 1975/76: 30

fråga som behandlas bl. a. inom utbildningsdepartementets s. k. barnkulturgrupp
och inom barnfilmrådet avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen.

I ett antal motioner, som väckts under den allmänna motionstiden,
har tagits upp frågor om ökat utrymme eller ämnesinnehåll för vissa ämnen
i grundskolan. Motionerna behandlar gymnastik (1975/76:490),
slöjd (1975/76: 776 och 1975/76: 1488), maskinskrivning (1975/76: 1411),
biologi och ekologi (1975/76: 1429) och ekonomi (1975/76: 1511). Med
hänvisning till att utskottet i det föregående uttalat att parlamentariker
bör medverka i SÖ:s arbete med översynen av grundskolans läroplan anser
utskottet att här ifrågavarande motioner inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Med skrivelse den 11 oktober 1974 har utredningen rörande sexualoch
samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet avlämnat
betänkandet (SOU 1974:59) ”Sexual- och samlevnadsundervisning”
jämte förslag till lärarhandledning. Utredningens förslag har inte föranlett
proposition till riksdagen. Genom beslut den 18 december 1975
har regeringen överlämnat betänkandet och därtill hörande handlingar
till SÖ och uppdragit åt SÖ att med beaktande av en till beslutet fogad,
inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria utforma mål och
riktlinjer för samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan
samt lärarhandledning för denna undervisning.

Enligt motionen 1975/76: 1512 bör riksdagen få ta ställning till innehållet
i de mål och riktlinjer som skall gälla för skolans samlevnadsundervisning
sedan USSU:s förslag överarbetats. Till av SÖ förordat ändringsförslag
bör enligt motionärerna läggas följande mål för undervisningen,
nämligen att samlevnadsundervisningen bör medvetet ta sikte på
föräldraskap, familjebildning och äktenskap, aktivt söka motverka alltför
tidiga sexualdebuter samt medverka till att nedbringa antalet aborter
och minska frekvensen av könssjukdomar. Beträffande lärares undervisning
anses bl. a. att spelfilm beträffande samlagsförlopp m. m. inte bör
komma till användning och att undervisning om sexuell stimulering bör
ges på annat sätt än genom obligatorisk undervisning i grupp. Riksdagen
bör enligt motionärerna besluta att läromedel för samlevnadsundervisning
skall granskas av läromedelsnämnden.

I motionen 1975/76: 492 begärs att det till SÖ knyts en parlamentarisk
beredning för behandling av frågan om mål och riktlinjer för skolans
samlevnadsundervisning.

USSU:s förslag till ”mål och riktlinjer för sexual- och samlevnadsundervisningen”
omfattar närmare 80 sidor i betänkandet och har närmast
karaktären av förslag till anvisningar och kommenterar till kursplanernas
mål och huvudmoment i t. ex. ämnena religionskunskap och biologi i
vad gäller sexual- och samlevnadsundervisningen. Förslaget till lärår -

UbU 1975/76: 30

handledning omfattar ca 40 sidor. Det är regeringen som fastställer mål
och riktlinjer, timplaner samt kursplanernas mål och huvudmoment för
olika ämnen. Det är SÖ som utarbetar anvisningar och kommenterar till
kursplanernas mål och huvudmoment.

Frågor om spelfilm i sexual- och samlevnadsundervisning har utbildningsutskottet
behandlat i betänkandet 1972: 2. Härvid underströks den
särskilda betydelse som valet av läromedel måste tillmätas på detta område.
Utskottet utgår från att SÖ även i fortsättningen skall ha samma
bedömningsgrunder beträffande läromedel i sexual- och samlevnadsundervisning
som återges i Aktuellt från SÖ 1971/72: 38.

Enligt vad utskottet inhämtat granskar läromedelsnämnden s. k. integrerade
läromedel, dvs. sådana centrala läromedel som innehåller inte
bara samhällsorienterande utan även naturorienterande ämnen, för att få
läromedlet i dess helhet belyst. I den mån läromedel för samlevnadsoch
sexualundervisning utarbetas enligt läroplanens intentioner med avsnitt
som berör bl. a. religionskunskapens, samhällskunskapens och biologins
ämnesområden granskas läromedlet av läromedelsnämnden. S. k.
ofullständiga läromedel i samlevnads- och sexualundervisning, dvs. sådana
som endast berör t. ex. det biologiska ämnesområdet, kan läromedelsnämnden
granska, om den finner det lämpligt.

Utskottet har i det föregående uttryckt den uppfattningen att företrädare
för de politiska partierna bör medverka i Sö:s arbete med översynen
av grundskolans läroplan.

Med hänsyn till att USSU:s förslag inte föranlett proposition till riksdagen
bör fastställandet av lärarhandledning m. m. i sexual- och samlevnadsundervisning
inom SÖ ske efter hörande av nämnda företrädare för
de politiska partierna. Med hänvisning till vad utskottet här uttalat om
fastställande av ifrågavarande lärarhandledning m. m. anser utskottet att
motionerna 1975/76: 492 och 1975/76: 1512 inte påkallar någon riksdagens
ytterligare åtgärd.

12. Översyn av gymnasieskolans läroplan

Propositionen (s. 223—224). Gymnasieskolan infördes år 1971. Sedan
dess har ungdomarnas önskemål om studieinriktning förändrats och allt
fler har sökt sig till mer utpräglat yrkesinriktade utbildningar. Intresset
för de tvååriga linjer, som inte är direkt yrkesinriktade, har minskat. Intresset
för den treåriga naturvetenskapliga och fyraåriga tekniska linjen
har blivit mindre än beräknat. Mot bakgrund av de erfarenheter som nu
föreligger om gymnasieskolan finns det enligt propositionen anledning
att se över denna skolform genom särskilt tillkallade sakkunniga.

Utskottet. Frågor angående gymnasieskolans läroplan har utskottet tagit
upp i skilda sammanhang, bl. a. i betänkandena 1971: 30, 1972: 45,
1973: 47, 1974:11 och 1975/76:15.

UbU 1975/76: 30

Under den allmänna motionstiden har väckts ett antal motioner i
vilka begärts en parlamentarisk översyn av gymnasieskolan. Med hänvisning
till vad föredragande statsrådet i propositionen anfört om tillkallande
av särskilda sakkunniga för en översyn av gymnasieskolan anser
utskottet att motionerna 1975/76: 774, 1975/76:1445, 1975/76: 2018 yrkandet
4 och 1975/76: 2223 yrkandet 7 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

I ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner har tagits
upp frågor om ökat utrymme m. m. för vissa ämnen eller delar av
ämnen i gymnasieskolan. Motionerna behandlar samhällskunskap
(1975: 542), gymnastik (1975/76: 490), geografi (1975/76: 597 yrkandet
2), biologi och kemi (1975/76: 780), biologi och ekologi (1975/76: 1429),
svenska och samhällskunskap (1975/76: 1451), arbetslivsorientering och
samhällskunskap (1975/76: 1481), naturkunskap (1975/76: 1513) och
kvinnans ställning och kvinnofrågans utveckling (1975/76: 2152 yrkandet
1).

Utskottet har med tillfredsställelse noterat att i propositionen aviseras
en utredning beträffande gymnasieskolan. Utskottet har förutsatt att detta
utredningsarbete kommer att ske under parlamentarisk medverkan.
Med hänvisning härtill anser utskottet att här ifrågavarande motionsyrkanden
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Det avslutande året på de yrkesinriktade linjerna bör enligt motionerna
1975/76: 890 (yrkandet 1) och 1975/76: 2019 kunna ges formen
av ett introduktionsår till arbetslivet och utgöra en kombination av arbete
och utbildning. Denna utbildningsform, i motionerna kallad ”introduktionsskolan”,
bör, säger motionärerna, kunna stå öppen också för
elever från andra linjer och för ungdomar eller vuxenstuderande som
önskar komplettera sin utbildning eller pröva andra yrkesvägar. Utskottet
utgår från att den i motionen berörda frågan om en ”introduktionsskola”
i arbetslivet kommer att bli en av de många frågor som den aviserade
utredningen kommer att få ta ställning till. Med hänvisning härtill
avstyrks motionerna 1975/76: 890 yrkandet 1 och 1975/76: 2019 i
denna del.

Utskottet förutsätter att gymnasieskolutredningen tar upp de handikappfrågor
som berörs i motionen 1975/76: 2212. Motionen bör därför
kunna avslås av riksdagen.

5 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

13. Vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77

Bidrag till studie- och yrkesorientering

Propositionen (s. 336—338). Med medel från anslaget bekostas statsbidrag
till försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering i årskurserna
6—9 i grundskolan samt i gymnasieskolan enligt kungörelsen
(1974: 390) om statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering
i grundskolan och gymnasieskolan. Bidraget utgår i form av grundbelopp.
Delningstal för beräkning av antalet grundbelopp är 750 vid ett
elevantal av 3 000 eller lägre, 800 vid ett elevantal av 3 001 eller högre.
För budgetåret 1976/77 beräknas i propositionen medel för 600 grundbelopp
å 81 690 kr.

I syfte att förebygga framtida sysselsättningsproblem och sociala problem
för särskilt den grupp ungdomar som inte söker fortsatt utbildning
efter grundskolan eller som inte fullföljer sin utbildning i grundskolan
eller gymnasieskolan föreslås i propositionen en ökning av medlen till
uppföljande studie- och yrkesorienteringsverksamhet med 1 milj. kr. utöver
löneomräkning.

Utskottet. Genom beslut av 1971 års riksdag infördes på försök en
organisation för studie- och yrkesorientering (prop. 1971: 34, UbU 1971:
21, rskr 1971: 214). Försöksverksamheten skall omfatta en femårsperiod.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen att
inom ramen för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet utvärdera
försöksverksamheten med den nya organisationen för studie- och
yrkesorientering och att fortlöpande redovisa erfarenheter bl. a. beträffande
utformningen av den lokala organisationen i olika kommuner och
förverkligandet av programmet för studie- och yrkesorienteringen.

I motionen 1975/76: 890 (yrkandet 5), som väcktes under den allmänna
motionstiden, begärs att den uppsökande studie- och yrkesorienteringen
utvidgas till att omfatta alla kommuner.

Propositionens förslag innebär bl. a. att medlen till uppföljande studieoch
yrkesorienteringsverksamhet ökas med 1 milj. kr. och att närmare
1,9 milj. kr. anvisas för ändamålet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
yrkandet 5 i motionen 1975/76: 890.

En viktig uppgift för studie- och yrkesorienteringen är att försöka
ändra de könsbundna val av utbildning och yrke som fortfarande är en
realitet. Utskottet anser därför att motionen 1975/76: 2138 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Med samma motivering avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen
1975/76: 2152.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) skall se över
formerna för givande av statsbidrag till enskild utbildning. Med hänvis -

UbU 1975/76: 30

ning härtill avstyrks motionen 1975/76: 1454 om statsbidrag till studieoch
yrkesorientering vid vissa privatskolor.

Utskottet föreslår att riksdagen till Bidrag till studie- och yrkesorientering
anvisar ett förslagsanslag av 51 160 000 kr.

Lärares fortbildning m. m.

Propositionen (s. 338—344). Med medel från detta anslag bekostas
fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för
skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Verksamheten bedrivs till större
delen av lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar och av länsskolnämnderna.
Övrig fortbildning bedrivs under SÖ:s direkta ledning eller
av lärarorganisationer. Fortbildningsanslaget föreslås uppräknat med
nästan 12 milj. kr., från knappt 41 milj. kr. till nära 53 milj. kr.

Utskottet. I propositionen framhåller föredragande statsrådet vikten
av en omfattande fortbildning för att reformen om skolans inre arbete
m. m. skall få genomslagskraft och har också ansett det viktigt att andra
övergripande frågor, som t. ex. könsroller och undervisningens internationalisering,
får stort utrymme inom fortbildningen. Det är enligt utskottet
naturligt att inom ramen för ett anslag för verksamhet av den
karaktär som fortbildningen utgör omdisponeringar måste ske från tid
till annan med hänsyn till skolutvecklingen. Under nästa budgetår kan
inom föreslagen medelsanvisning erbjudas, förutom en omfattande fortbildning
av övergripande karaktär och särskild ämnesfortbildning, ett
varierat utbud av feriekurser för lärare på alla stadier.

Med medel från förevarande anslag anordnas dels skolledarutbildning,
dels arbetslagsfortbildning för personal inom ett rektorsområde.
De båda utbildningarna skall, enligt vad utskottet inhämtat från SÖ, så
snart det är praktiskt möjligt tidsmässigt samordnas så att arbetslagsfortbildningen
inom ett rektorsområde ansluter som en naturlig följd till
vederbörande rektors skolledarutbildning. Härigenom kan rektors egen
utbildning utnyttjas på det mest effektiva sättet.

Utskottet delar SÖ:s uppfattning när det gäller den tidsmässiga samordningen
av ifrågavarande utbildningar.

När det gäller anordnandet av arbetslagsfortbildning har utskottet
erfarit att avsikten är att genomförandet av densamma skall regionaliseras.
Utskottet anser detta väsentligt.

I motionen 1975/76: 1492 (yrkandet 4) begärs bl. a. att särskilda medel
under förevarande anslag avdelas för fortbildning inom det naturvetenskapliga
ämnesområdet för klasslärare. I motionen 1975/76: 2237 önskas
att användandet av utbildningsprojektet Låg- och mellanstadiets naturvetenskap
sprids.

I propositionen 1975/76: 39 berörs frågan om en översyn av arbets -

UbU 1975/76: 30

sättet i grundskolan när det gäller de naturorienterande ämnena. Föredragande
statsrådet anser att det finns tecken som tyder på att undervisning
i matematik och naturorienterande ämnen i dag fungerar så att
elever avskräcks från fortsatta studier i dessa ämnen.

Frågor om förstärkning av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolorna
i naturvetenskapliga ämnen har utskottet behandlat i betänkandet
1975/76: 21. På förslag av utskottet beslöt riksdagen att bemyndiga regeringen
att tilldela lärarhögskolorna ett begränsat antal s. k. timmar till
förfogande för stödundervisning m. m. inom det naturvetenskapliga ämnesområdet
(rskr 1975/76: 248).

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening naturligt att SÖ
vidtar fortbildningsåtgärder för de klasslärare som har behov av förnyelse
i vad gäller ämneskunskaper och ämnesmetodik inom det naturvetenskapliga
ämnesområdet. Det ankommer på SÖ att härvidlag finna
framkomliga och realistiska vägar för insatser. Med detta konstaterande
anser utskottet att motionerna 1975/76: 1492 yrkandet 4 och 1975/76:
2237 i denna del inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Frågor om undervisning i svenska behandlas i propositionen (t. ex. s.
230). Utskottet avstyrker även motionen 1975/76: 2237 såvitt den gäller
viss läsinlärning.

Med hänvisning till vad som i propositionen anförs om fortbildning
(jfr s. 340) i övergripande frågor, t. ex. könsroller, avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 2152 yrkandet 3.

Utskottet föreslår att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. anvisar
ett reservationsanslag av 52 782 000 kr.

14. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser
respektive avsnitt i betänkandet

inledningen

1. att riksdagen beträffande ställningstagande i betygsfrågan med
bifall till motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 g som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande betyg i grundskolan och gymnasieskolan
avslår motionerna 1975/76:1420 yrkandet 1, 1975/76:
2018 yrkandet 7 och 1975/76: 2223 yrkandet 13,

3. att riksdagen beträffande betyg i yrkesinriktade ämnen avslår
motionen 1975/76: 1443,

arbetssätt och arbetsformer i grundskolan m. m.

4. att riksdagen beträffande skolmognadsprov i vissa situationer
avslår motionen 1975/76: 2238,

UbU 1975/76: 30

5. att riksdagen beträffande kontakt och samverkan mellan förskolan
och grundskolan godkänner i propositionen 1975/76:
39 förordade riktlinjer,

6. att riksdagen beträffande intagning i skolan varje termin avslår
motionen 1975/76: 272,

7. att riksdagen beträffande obligatorisk arbetslagsprincip avslår
motionen 1975/76: 2226 yrkandet 4,

8. att riksdagen beträffande specialundervisning och fast grupp
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande särskild undervisning avslår motionen
1975/76: 485,

10. att riksdagen beträffande anpassad studiegång i årskurs 9 avslår
motionen 1975/76: 2215 yrkandet 5,

11. att riksdagen beträffande jämkad studiegång avslår motionerna
1975: 158 yrkandet 4, 1975/76: 1462 och 1975/76: 1510 yrkandet
2,

12. att riksdagen beträffande uttalande om individualiserad undervisning
m. m. avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 1,

13. att riksdagen beträffande utvärdering av nivågrupperingens förenlighet
med skolans sociala mål avslår motionen 1975/76:
2223 yrkandet 4,

14. att riksdagen beträffande tid för klassföreståndaruppgifter avslår
motionen 1975/76: 1510 yrkandet 3,

15. att riksdagen beträffande registrering av frånvaro m. m. avslår
motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12,

16. att riksdagen beträffande information till föräldrarna avslår
motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 c,

17. att riksdagen beträffande utredning om rätt till ledighet för
föräldrar avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 4,

18. att riksdagen beträffande klassmöten m. m. avslår motionerna
1975/76: 2215 yrkandet 4 och 1975/76: 2222 yrkandet 2 b,

19. att riksdagen beträffande utnyttjande av förstärkningsresursen
avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 2 d,

20. att riksdagen beträffande klassföreståndares hembesök m. m.
avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 5,

21. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med föräldradag
avslår motionen 1975/76: 2213,

22. att riksdagen beträffande föreslagen minskning av undervisningstiden
på mellanstadiet med avslag på propositionen
1975/76: 39 och med bifall till motionen 1975/76: 2222 yrkandet
1 a samt med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet
3 och 1975/76: 2223 yrkandet 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

23. att riksdagen beträffande boken som läromedel avslår motionen
1975/76:1490 yrkandet 2,

24. att riksdagen beträffande översyn av läromedlens karaktär avslår
motionerna 1975/76: 1419 yrkandet 3 och 1975/76: 2226
yrkandet 1,

25. att riksdagen beträffande tidsramar för ämnen avslår motionen
1975/76:1510 yrkandet 4,

26. att riksdagen beträffande lärares tjänstgöring på högstadiet avslår
motionen 1975/76: 2234,

27. att riksdagen beträffande arbetssätt och arbetsformer i grundskolan
i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade
riktlinjer,

skoldagen

28. att riksdagen beträffande skoldagens längd i årskurserna ett och
två med anledning av propositionen 1975/76: 39 och med avslag
på motionen 1975/76: 2223 yrkandet 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. att riksdagen beträffande skoldagens längd i årskurserna tre
t. o. m. nio med avslag på motionen 1975/76: 2223 yrkandet
10 godkänner vad som förordats i propositionen 1975/76: 39,

30. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om kriterierna för
en samlad skoldag avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 1,

31. att riksdagen beträffande uttalande om befrielse under begränsad
tid från viss skoldagsverksamhet avslår motionen
1975/76: 2223 yrkandet 8,

32. att riksdagen beträffande uttalande om lika villkor för alla föreningar
att medverka i skolarbetet avslår motionen 1975/76:
2223 yrkandet 11,

33. att riksdagen beträffande kristna föreningars verksamhet under
skoldagen avslår motionen 1975/76: 2229,

34. att riksdagen beträffande skoldagens terminologi avslår motionen
1975/76: 2223 yrkandet 9,

35. att riksdagen beträffande hemavdelnings- och hemrumsprincipen
avslår motionen 1975/76: 786,

36. att riksdagen beträffande klassrumsprincipen avslår motionerna
1975/76: 2222 yrkandet 1 j och 1975/76: 2223 yrkandet
3,

37. att riksdagen beträffande skoldagen i övrigt godkänner i propositionen
1975/76: 39 förordade riktlinjer,

allmän fritidsverksamhet

38. att riksdagen beträffande fritidsverksamhet m. m. avslår motionen
1975/76: 2236,

UbU 1975/76: 30

39. att riksdagen beträffande formerna för fritidshemsutbyggnaden
avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 10,

40. att riksdagen beträffande anvisningar för fritidsverksamhet avslår
motionen 1975/76: 2230,

41. att riksdagen beträffande beslutande instans i fråga om det lokala
aktivitetsstödets storlek med bifall till motionen 1975/76:
2215 yrkandet 8 beslutar att riksdagen fortsättningsvis skall bestämma
stödets storlek,

42. att riksdagen beträffande uttalande om storleken av bidragsbeloppet
till det lokala aktivitetsstödet avslår motionen 1975/76:
2233 yrkandet 1,

43. att riksdagen beträffande statsbidrag till utbildnings- och informationsinsatser
avslår motionen 1975/76: 2228,

44. att riksdagen beträffande försöksverksamhet och utvecklingsarbete
avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 6,

45. att riksdagen beträffande ledighet för ungdomsledaruppgifter
avslår motionen 1975/76: 2215 yrkandet 7,

46. att riksdagen beträffande ledighet för information i skolorna
avslår motionen 1975/76: 2225,

47. att riksdagen beträffande organisationen av den allmänna fritidsverksamheten
utanför skoldagen i övrigt godkänner i propositionen
1975/76: 39 förordade riktlinjer,

48. att riksdagen beträffande bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet godkänner i propositionen 1975/76:
39 förordade riktlinjer,

kontakten mellan skola och arbetsliv m. m.

49. att riksdagen beträffande grundskolans arbetslivsorientering
avslår motionerna 1975: 542 och 1975/76: 1414,

50. att riksdagen beträffande studiebesöksplatser m. m. avslår
motionen 1975/76: 787,

51. att riksdagen beträffande introduktionsår i årskurs 9 m. m.
avslår motionerna 1975/76: 890 yrkandet 1 och 1975/76: 2019,

52. att riksdagen beträffande vidgad yrkesorientering avslår motionen
1975/76: 1426,

53. att riksdagen beträffande arbetsförmedlingskontakt avslår motionen
1975/76: 2224,

54. att riksdagen beträffande planeringsråd avslår motionen 1975/
76: 2239,

55. att riksdagen beträffande uppgift för planeringsråd avslår motionen
1975/76: 890 yrkandet 6,

56. att riksdagen beträffande korta yrkesinriktade kurser avslår
motionen 1975/76: 890 yrkandet 2,

57. att riksdagen beträffande yrkesinriktad utbildning avslår mo -

UbU 1975/76: 30

tionerna 1975/76:1457 och 1975/76:1473,

58. att riksdagen beträffande företagsskola avslår motionen 1975/
76:1413,

59. att riksdagen beträffande kontakten mellan skola och arbetsliv
m. m. i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade
riktlinjer,

grundskolans statsbidragssystem m. m.

60. att riksdagen beträffande klasser och undervisningsgruppers
storlek med anledning av motionerna 1975/76: 2018 yrkandet
2, 1975/76: 2215 yrkandet 9, 1975/76: 2216 yrkandet 2, 1975/
76: 2222 yrkandet 1 f och 1975/76: 2223 yrkandet 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. att riksdagen beträffande grundskolans resurser för undervisningsändamål
avslår motionerna 1975/76: 1510 yrkandet 1
och 1975/76: 2223 yrkandet 14,

62. att riksdagen beträffande förstärkningsresursen med anledning
av motionerna 1975/76: 578 och 1975/76: 1327 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökning
av densamma i syfte att ge den kommunala musikundervisningen
visst statligt stöd,

63. att riksdagen beträffande försöksverksamhet för samordning av
musikundervisning i kommunal regi för barn och ungdom avslår
motionen 1975/76: 2217,

64. att riksdagen beträffande halvklass i teckning avslår motionen
1975/76: 2220,

65. att riksdagen beträffande en s. k. glesbygdsgaranti med anledning
av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 10, 1975/76: 2216
yrkandet 1, 1975/76:2222 yrkandet lh och 1975/76:2223
yrkandet 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

66. att riksdagen beträffande personell assistans avslår motionen
1975/76: 2219,

67. att riksdagen beträffande ett begränsat statsbidrag till s. k.
fria aktiviteter avslår motionerna 1975/76: 2215 yrkandet 2
och 1975/76: 2233 yrkandet 2,

68. att riksdagen beträffande statsbidrag till skolledarexpeditioner
avslår motionen 1975/76: 2216 yrkandet 3,

69. att riksdagen beträffande statsfinansiering av all skolverksamhet
avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7,

70. att riksdagen beträffande skolledares undervisningsskyldighet
avslår motionen 1975/76: 2235 yrkandet 1,

71. att riksdagen beträffande vissa övergångsbestämmelser avslår
motionen 1975/76: 2235 yrkandena 2 och 3,

UbU 1975/76: 30

72. att riksdagen beträffande den nuvarande organisationen med
arvodestjänster för personal som fullgör arbetslednings- och
planeringsuppgifter godkänner i propositionen 1975/76: 39 och
motionen 1975/76: 2215 förordade riktlinjer samt avslår motionerna
1975/76: 594, 1975/76: 595, 1975/76: 1469, 1975/76:
2216 yrkandet 4, 1975/76: 2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet
17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6,

73. att riksdagen beträffande en reservvikarieinstitution avslår motionen
1975/76: 323,

74. att riksdagen beträffande ändring av grunderna för statsbidragsgivningen
till driftkostnaderna för det allmänna skolväsendet
i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade
riktlinjer,

personalfrågor m. m.

75. att riksdagen beträffande behörighet till ordinarie tjänst som
rektor eller studierektor med avslag på propositionen 1975/76:
39 och med anledning av motionerna 1975/76: 2215 yrkandet
12, 1975/76: 2222 yrkandet 2 a och 1975/76: 2223 yrkandet 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

76. att riksdagen beträffande fortbildningskurs för blivande kvinnliga
skolledare avslår motionen 1975/76: 2235 yrkandet 4,

77. att riksdagen beträffande psykologer m. m. avslår motionerna
1975/76: 489, 1975/76: 584 och 1975/76: 2221,

78. att riksdagen beträffande åtgärder i fråga om skolpersonalens
könsfördelning avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 8,

79. att riksdagen beträffande en specialpedagogiskt inriktad fortbildning
avslår motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19,

80. att riksdagen beträffande fortbildningskurser i vad avser bl. a.
föräldrasamverkan avslår motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 i,

81. att riksdagen beträffande fortbildning för alla lärare avslår
motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9,

82. att riksdagen beträffande skolledare och annan personal samt
personalfrågor m. m. i övrigt godkänner i propositionen 1975/
76: 39 förordade riktlinjer,

ledning och samverkan i skolan

83. att riksdagen beträffande undervisningens planering i samråd
med eleverna avslår motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3,

84. att riksdagen beträffande elevernas inflytande över sin arbetsmiljö
m. m. avslår motionen 1975/76: 2228,

85. att riksdagen beträffande ledning, samverkan och konferenser
i övrigt i skolan godkänner propositionen 1975/76: 39 förordade
riktlinjer,

UbU 1975/76: 30

utvärdering av skolans verksamhet

86. att riksdagen beträffande utvärdering av skolans verksamhet
godkänner i propositionen 1975/76: 39 förordade riktlinjer,

genomförande

87. att riksdagen beträffande genomförande godkänner i propositionen
1975/76: 39 förordade riktlinjer,

88. att riksdagen godkänner de övriga riktlinjer för reformering
av skolans inre arbete m. m. som förordats i propositionen
1975/76: 39,

översyn av grundskolans läroplan

89. att riksdagen beträffande en parlamentarisk översyn av grundskolans
läroplan med anledning av motionerna 1975: 158 yrkandet
2, 1975/76: 322, 1975/76: 2018 yrkandet 3, 1975/76:
2222 yrkandena 1 d och e samt 5 och 1975/76: 2223 yrkandet
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

90. att riksdagen beträffande utbildningspolitikens målsättningar
avslår motionen 1975/76: 1419 yrkandet 1,

91. att riksdagen beträffande åtgärder mot social snedrekrytering
till vissa utbildningslinjer avslår motionen 1975/76: 1419 yrkandet
2,

92. att riksdagen beträffande samspel mellan teoretiska och praktiska
kunskaper i all utbildning m. m. avslår motionerna 1975/
76: 1419 yrkandet 4 och 1975/76: 2226 yrkandet 2,

93. att riksdagen beträffande kvinnans ställning och kvinnofrågans
utveckling avslår motionen 1975/76: 2152 yrkandet 1,

94. att riksdagen beträffande basfärdigheter avslår motionerna
1975: 158 yrkandena 1 och 3 samt 1975/76: 2223 yrkandet 6,

95. att riksdagen beträffande språk avslår motionen 1975/76: 2222
yrkandet 1 b,

96. att riksdagen beträffande naturvetenskapliga ämnen avslår
motionen 1975/76: 2222 yrkandet 1 c,

97. att riksdagen beträffande allmän och särskild kurs i vissa ämnen
med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 5 uttalar
att frågan om uppdelning på allmän och särskild kurs i ämnena
engelska, matematik, franska och tyska inte bör avgöras
förrän konsekvenserna av en sådan förändring utretts i samband
med översynen av grundskolans läroplan,

98. att riksdagen beträffande skolans etiska vägledning avslår motionen
1975/76: 2227 yrkandet 1,

99. att riksdagen beträffande förebyggande åtgärder i vad avser
förråande inslag i massmedia avslår motionen 1975/76: 2227
yrkandet 2,

UbU 1975/76: 30

100. att riksdagen beträffande gymnastik avslår motionen 1975/76:
490,

101. att riksdagen beträffande trä- och metallslöjd samt textilslöjd
som obligatoriska ämnen avslår motionen 1975/76: 776,

102. att riksdagen beträffande integration mellan textilslöjd och
trä- och metallslöjd avslår motionen 1975/76: 1488 yrkandet 1,

103. att riksdagen beträffande reparations- och underhållsarbete
inom slöjdämnet avslår motionen 1975/76:1488 yrkandet 2,

104. att riksdagen beträffande maskinskrivning avslår motionen
1975/76: 1411,

105. att riksdagen beträffande biologi och ekologi avslår motionen
1975/76: 1429,

106. att riksdagen beträffande ekonomi avslår motionen 1975/76:
1511,

107. att riksdagen beträffande fastställande av lärarhandledning
m. m. i sexual- och samlevnadsundervisning avslår motionerna
1975/76: 492 och 1975/76: 1512,

översyn av gymnasieskolans läroplan

108. att riksdagen beträffande en översyn av gymnasieskolan med
bifall till propositionen 1975/76: 39 avslår motionerna 1975/
76: 774, 1975/76: 1445, 1975/76: 2018 yrkandet 4 och 1975/
76: 2223 yrkandet 7,

109. att riksdagen beträffande samhällskunskap m. m. avslår motionerna
1975: 542 och 1975/76: 1481,

110. att riksdagen beträffande gymnastik avslår motionen 1975/76:
490,

111. att riksdagen beträffande geografi avslår motionen 1975/76:
597 yrkandet 2,

112. att riksdagen beträffande biologi och kemi avslår motionen
1975/76: 780,

113. att riksdagen beträffande biologi och ekologi avslår motionerna
1975/76: 1429 och 1975/76: 1513,

114. att riksdagen beträffande svenska och samhällskunskap avslår
motionen 1975/76:1451,

115. att riksdagen beträffande kvinnans ställning och kvinnofrågans
utveckling avslår motionen 1975/76: 2152 yrkandet 1,

116. att riksdagen beträffande en s. k. introduktionsskola avslår
motionerna 1975/76: 890 yrkandet 1 och 1975/76: 2019,

117. att riksdagen beträffande treterminssystem med en obligatorisk
praktiktermin avslår motionen 1975/76: 1403,

118. att riksdagen beträffande utredning av vissa handikappfrågor
avslår motionen 1975/76: 2212,

UbU 1975/76: 30

vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1976177

119. att riksdagen beträffande utvidgad studie- och yrkesorientering
avslår motionen 1975/76: 890 yrkandet 5,

120. att riksdagen beträffande könsbundna val avslår motionen
1975/76: 2138,

121. att riksdagen beträffande könssegregering avslår motionen
1975/76: 2152 yrkandet 4,

122. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering
vid vissa privatskolor avslår motionen 1975/76:
1454 yrkandet 1,

123. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 39 och
med avslag på motionen 1975/76: 1454 yrkandet 2 till Bidrag
till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1976/77 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 51 160 000
kr.,

124. att riksdagen beträffande fortbildning m. m. inom det naturvetenskapliga
ämnesområdet avslår motionerna 1975/76: 1492
yrkandet 4 och 1975/76: 2237,

125. att riksdagen beträffande läsinlärning avslår motionen 1975/
76: 2237,

126. att riksdagen beträffande könsroller avslår motionen 1975/76:
2152 yrkandet 3,

127. att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 52 782 000 kr.

Stockholm den 13 maj 1976

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson
i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i
Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s) och Gillström (s).

UbU 1975/76: 30

Reservationer

1. beträffande obligatorisk arbetslagsprincip av fru Lantz (vpk) som anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”En samverkan”
och på s. 25 slutar ”motionen 1975/76: 2226” bort ha följande
lydelse:

För att ett kontinuerligt samarbete mellan lärarna skall utvecklas bör
som föreslås i motionen 1975/76: 2226 arbetslagsprincipen göras obligatorisk
i skolan. Inom arbetslaget skall alla lärare ha samma status
och samma ansvar för den pedagogiska verksamheten. Någon särskild
ledare för arbetslaget blir därför inte nödvändig. Vidare bör arbetsenheterna
utvidgas till att omfatta all personal i skolan.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande obligatorisk arbetslagsprincip med
bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande uttalande om individualiserad undervisning m. m. av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”1975/76: 2223 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Propositionens uttalande om individualisering i undervisningen bör enligt
utskottet förstås så att samtliga elever, oavsett prestationsnivå, skall
ha rätt att åtnjuta individualiserad undervisning. Inte minst för samhällsutvecklingen
är det av betydande vikt att de teoretiskt begåvade
barnen vägleds i skolan på ett effektivt och för dem bästa sätt. Vad utskottet
anfört om beaktande av alla elevers behov i vad gäller arbetssätt,
arbetsform och läromedel bör riksdagen med anledning av motionen
1975/76: 2223 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande uttalande om individualiserad undervisning
m. m. med anledning av motionen 1975/76: 2223
yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande utvärdering av nivågrupperingens förenlighet med skolans
sociala mål av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Verksamheten
i” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Verksamheten i skolan måste enligt propositionen bygga på en färdig -

UbU 1975/76:30

hetsträning som är meningsfull för varje individ. Utskottet konstaterar
liksom föredragande statsrådet att nivågruppering kan vara motiverad
för att ge tillfälle till systematisk träning i därför lämpade delar av olika
ämnen. Enligt utskottets uppfattning bör en utvärdering av nivågrupperingen
komma till stånd i ett större sammanhang, så att dess för- och
nackdelar blir prövade. Det är av intresse för samhället att få fastställt
vilken grad av gruppsammanhållning som krävs för att uppnå skolans
sociala mål utan att kunskapsinhämtande och färdighetsträning skadas
och vilken grad av nivågruppering som kan tillåtas för främjande av
kunskaper och färdigheter utan att det sociala målet eftersätts.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 4 i motionen
1975/76: 2223.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande utvärdering av nivågrupperingens
förenlighet med skolans sociala mål med bifall till motionen
1975/76: 2223 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. beträffande registrering av frånvaro m. m. av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”yrkandet 12” bort ha följande lydelse:

SIA föreslår att närvaroplikt liksom hittills bör råda i grundskola och
gymnasieskola och att all frånvaro bör förhandsanmälas. Vid icke förhandsanmäld
frånvaro skall skolan snarast möjligt kontakta elevens hem
för information. Såväl registrering som analys av frånvarons orsaker
skall enligt SIA ske fortlöpande. Informationen om frånvaron bör utformas
så att det ger underlag för bedömning av frånvarons typ och orsaker
och därmed vägleder valet av åtgärder. På varje skolenhet kan
således frånvarostatistiken utgöra utgångspunkt för diskussion kring orsaker
till frånvaro samt beslut om åtgärder i varje enskilt fall.

Det behövs enligt utskottet ett väl fungerande system för frånvaroregistrering
med möjlighet till snabb kontakt med hemmen. Utskottet
anser därför att SIA:s förslag beträffande registrering av frånvaro m. m.
bör genomföras. Det är av avgörande betydelse att skolan på ett tidigt
stadium kan vidta de åtgärder som behövs när det gäller elever med
oanmäld frånvaro. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet med bifall till motionen 1975/76: 2223
yrkandet 12 anfört om registrering av frånvaro m. m.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande registrering av frånvaro m. m. med
bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

5. beträffande klassföreståndares hembesök m. m. av fru Lantz (vpk)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I syfte att fördjupa och befrämja kontakter mellan hem och skola
bör riksdagen med anledning av yrkandet 5 i motionen 1975/76: 2226
uttala att klassföreståndare bör få skyldighet att genom hembesök hålla
kontakt med hemmen. Särskilda resurser bör anslås för detta ändamål.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande klassföreståndares hembesök m. m.
med anledning av motionen 1975/76: 2226 yrkandet 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande översyn av läromedlens karaktär av fru Lantz (vpk) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”1975/76: 2226 yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Det finns i dag ett betydande avstånd mellan den verklighetsuppfattning
som stora grupper av elever har och den som förmedlas av skolan.
Dessa elever har svårt att se någon relevans hos skolans kunskapsutbud
för den verklighet som de har mött, möter eller kommer att möta. Det
är därför nödvändigt att skolans kunskapsutbud både till innehåll och
form förändras på sådant sätt att varje elev får möjlighet att på ett konkret
sätt anknyta skolkunskaperna till sin verklighet. Det är en förutsättning
för att skapa ett aktivt intresse hos eleverna. Genom ett aktivt
intresse från eleverna blir det också möjligt att bryta den passiva kunskapsförmedlande
roll som skolan har och ge eleverna möjlighet att utvidga
sina kunskaper genom att själva, med skolans stöd, söka och forska.
De läromedel som skall ligga till grund för skolarbetet bör vara
av fakta- och uppslagsbokskaraktär och inte tillåtas inskränka på elevernas
och lärarnas möjlighet till val av undervisningsmateriel. Elever
och lärare bör på ett tidigt stadium kunna påverka innehållet i läromedlen.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1975/76: 2226 yrkandet
1 och 1975/76: 1419 yrkandet 3 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen beträffande översyn av läromedlens karaktär
med bifall till motionerna 1975/76:1419 yrkandet 3 och 1975/
76: 2226 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

7. beträffande skoldagens längd i årskurserna tre t. o. m. nio av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 35 slutar ”motionen 1975/76: 2223” bort ha följande
lydelse:

SIA föreslog att skoldagen skulle få omfatta högst sju timmar i vissa
årskurser, nämligen de som finns på högstadiet. Med hänvisning härtill
anser utskottet att skoldagen bör omfatta högst sju timmar för årskurserna
tre t. o. m. nio. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening
ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen beträffande skoldagens längd i årskurserna tre
t. o. m. nio med anledning av propositionen 1975/76: 39 och
med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande uttalande om befrielse under begränsad tid från viss skoldagsverksamhet
av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Skolförordningens
möjligheter” och på s. 36 slutar ”nya organisationen” bort
ha följande lydelse:

Skoldagen består enligt propositionens förslag av dels timplanebunden
verksamhet, dels annan verksamhet. Enligt utskottets uppfattning bör
den senare verksamheten i hela sin utsträckning inte vara obligatorisk
för eleverna. Föräldrar som själva vill och kan ta hand om sina barn
under sådan icke timplanebunden del av skoldagen som ägnas mera
hobbybetonad verksamhet bör därför ha denna rätt. Ledighet bör beviljas
i denna del, om föräldrarna så önskar. Utskottet anser alltså att
riksdagen bör bifalla yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2223.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen beträffande uttalande om befrielse under begränsad
tid från viss skoldagsverksamhet med bifall till motionen
1975/76: 2223 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande uttalande om lika villkor för alla föreningar att medverka
i skolarbetet av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar ”Det är”
och slutar ”yrkandet 11” bort ha följande lydelse:

Det är enligt propositionen viktigt att olika föreningar får medverka

UbU 1975/76: 30

i skolarbetet, eftersom man först härigenom kan uppnå mångsidighet
och valfrihet i verksamheten. Enligt utskottet blir emellertid propositionsuttalandet
om mångsidig föreningsmedverkan utan praktisk betydelse,
om det inte kombineras med förslag till sådana åtgärder som gör
det möjligt för föreningar, som bärs upp av helt ideella insatser, att
under normal arbetsdag frigöra personal som kan leda deras verksamhet
under skoldagen. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att det
för riksdagen läggs fram förslag till olika lösningar på den i motionen
1975/76:2223 yrkandet 11 aktualiserade frågan om lika villkor för
alla föreningar att medverka i skolarbetet.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen beträffande uttalande om lika villkor för alla
föreningar att medverka i skolarbetet med bifall till motionen
1975/76: 2223 yrkandet 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. beträffande formerna för fritidshemsutbyggnaden av fru Lantz (vpk)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”av fritidshemmen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det emellertid angeläget att understryka att utvidgningen
av skolans verksamhet till att omfatta även delar av elevernas
fritid inte kan ersätta den socialt inriktade fritidshemsutbyggnaden i barnens
närmiljö. Utskottet anser därför att riksdagen med ändring av sitt
tidigare under riksmötet fattade beslut med anledning av propositionen
1975/76: 92 (rskr 1975/76: 219) bör tillstyrka yrkandet 10 i motionen
1975/76: 2226.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen beträffande formerna för fritidshemsutbyggnaden
med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 10 beslutar
godkänna i motionen förordade riktlinjer,

11. beträffande uttalande om storleken av bidragsbeloppet till det lokala
aktivitetsstödet av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c),
fröken Hörlén (fp), herrar Johansson i Skärstad (c), Karlsson i Mariefred
(c) och fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Då det”
och slutar ”framtida storlek” bort ha följande lydelse:

I vad gäller storleken av bidraget per sammankomst under budgetåret
1977/78 till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet anser
utskottet att lägst tio kronor per sammankomst bör komma i fråga.

Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 30

Ubtl 1975/76: 50

Riksdagen bör inför budgetarbetet som sin uppfattning ge regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av yrkandet 1 i motionen

1975/76: 2233.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. att riksdagen beträffande uttalande om storleken av bidragsbeloppet
till det lokala aktivitetsstödet med anledning av motionen
1975/76: 2233 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande företagsskola av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar ”Med
samma” och slutar ”om betyg” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 1413 föreslås bl. a. att fristående företagsskolor
skall underställas statligt eller kommunalt huvudmannaskap. I motionen
föreslås vidare att lön under utbildningstiden skall utgå i enlighet med
avtal som träffas av inom utbildningsområdet verksam fackorganisation
och att därvid principen om lika lön för lika arbete skall gälla. Betyg
bör enligt förslaget inte förekomma utan skall ersättas med intyg. Företagen
bör vara skyldiga att svara för de grundläggande kostnaderna för
utbildningsverksamheten.

Utskottet anser att all grundläggande yrkesutbildning bör ske med
statligt eller kommunalt huvudmannaskap. Detta är nödvändigt för att
nå en jämn standard, garantera en bred utbildning och skapa rättvisa
rekryteringsformer. Vad gäller frågorna om lön under utbildningstiden,
betyg och finansiering vill utskottet uttala sin anslutning till de principer
som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker således motionen
1975/76: 1413.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. att riksdagen beträffande företagsskola med bifall till motionen
1975/76: 1413 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

13. beträffande grundskolans resurser för undervisningsändamål av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående i princip tillstyrkt förslaget om statsbidrag
till skolväsendet i form av bl. a. en basresurs och en förstärkningsresurs.
Den senare avser dels undervisningsändamål, dels ändamål
av annat slag. Bidraget till lärarinsatser föreslås i propositionen preliminärt
beräknat efter ”en schablon med utgångspunkt i medellönekostnaden”
och bidraget till andra insatser efter ”en schablonregel på sam -

UbU 1975/76: 30

nia sätt som i dag gäller för fritt valt arbete”. Enligt propositionen skall
regeringen återkomma till riksdagen i vad gäller storleken av förstärkningsresursens
olika delar. Utskottet vill med anledning härav anföra
följande.

En konsekvent terminologi beträffande skoldagens olika delar måste
genomföras för att riksdagens kommande beslut skall bli entydigt i vad
gäller statsbidrag (ill olika verksamheter i skolan. En klar terminologi
är också nödvändig av det skälet att lärarinsatser mäste kunna särskiljas
från andra insatser under skoldagen så att underlaget för beräkning
och utbetalning av lönekostnadspålägg, avgifter för ATP och vissa socialförsäkringsavgifter
blir korrekt.

Den konstruktion som föreslagits beträffande förstärkningsresursen
kan få vissa styreffekter i vad gäller anställande av äldre respektive
yngre lärare. För- och nackdelar med en sådan konstruktion bör övervägas
i del fortsatta statsbidragsarbetet.

En minskning av den del av förstärkningsresursen som avser undervisning
med 0,01 veckotimme minskar dc totala resurserna för undcrvisningsändamål
i skolväsendet med ca 25 milj. kr. En till synes obetydlig
förändring kan således få stora följder för undervisningen. Riksdagen
bör därför beträffande det fortsatta statsbidragsarbetet uttala att
någon minskning i förhållande till nuläget av den del av resurserna som
är avsedd för undervisningsändamål inte får ske. En minskad lärartäthet
i grundskolan bör inte bli propositionens slutresultat.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till yrkandet 14 i motionen
1975/76: 2223 och med anledning av yrkandet 1 i motionen 1975/76:
1510 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört
om grundskolans resurser för undervisningsändamål.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen beträffande grundskolans resurser för undervisningsändamål
med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet
14 och med anledning av motionen 1975/76: 1510 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande statsfinansiering av all skolverksamhet av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar ”Med
samma” oeh slutar ”av skolverksamheten” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7 föreslås riksdagen uttala att all
skolverksamhet bör statsfinansieras. Motionärerna anför att ”Det är
inte minst från rättvisesynpunkt viktigt att anslagen för att genomföra
den samlade skoldagen är så väl tilltagna att ingen kommun av ekonomiska
skäl skall behöva avstå från betydelsefull och elevaktiverande
verksamhet inom skoldagen”. Utskottet delar motionärernas uppfatt -

UbU 1975/76: 30

ning och utgår därvid ifrån att motionärerna med ”ali skolverksamhet”
avser kommunal och statlig skolverksamhet och yrkar därför bifall till
motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69. att riksdagen beträffande statsfinansiering av all skolverksamhet
med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande den nuvarande organisationen med arvodestjänster för
personal som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter av herr
Nordstrandh (m), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m) och fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet
har” och på s. 52 slutar ”kan avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör företrädare för arbetsgivare och
arbetstagare förutsättningslöst överväga om nuvarande arvodestjänster
som institutionsföreståndare, huvudlärare, tillsynslärare och skolbibliotekarier
bör bibehållas oförändrade efter den 1 juli 1978 eller om organisationen
av nämnda tjänster bör förändras. Ett riksdagens beslut beträffande
konstruktionen av tjänsterna bör anstå tills resultatet av de
nämnda övervägandena föreligger. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595, 1975/76: 1469,
1975/76:2215 yrkandet 11, 1975/76:2216 yrkandet 4, 1975/76:2222
yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet 17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. att riksdagen beträffande den nuvarande organisationen med
arvodestjänster för personal som fullgör arbetslednings- och
planeringsuppgifter med avslag på propositionen 1975/76: 39
och med anledning av motionerna 1975/76: 594, 1975/76: 595,
1975/76: 1469, 1975/76: 2215 yrkandet 11, 1975/76: 2216 yrkandet
4, 1975/76: 2222 yrkandet 3, 1975/76: 2223 yrkandet
17 och 1975/76: 2226 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande en reservvikarieinstitution av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar ”Frågor
om” och slutar ”motionen 1975/76: 323” bort ha följande lydelse:

Enligt uppgift avses den aviserade reservvikarieinstitutionen i grundskolan
tas i bruk läsåret 1977/78. Utskottet hälsar detta med tillfredsställelse.
Det är emellertid också angeläget att en motsvarande institu -

UbU 1975/76: 30

tion tillskapas för gymnasieskolan. Statsbidrag till reserwikarier där bör
utgå enligt samma grunder som till andra tjänster i gymnasieskolan. En
reserwikarieinstitution i gymnasieskolan bör till en början bygga på
principen att tjänster skall finnas i de stora ämnena, t. ex. svenska, vissa
språk, matematik och naturorienterande ämnen. Riksdagen bör med
anledning av motionen 1975/76: 323 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. att riksdagen beträffande en reserwikarieinstitution med anledning
av motionen 1975/76: 323 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande fortbildningskurs för blivande kvinnliga skolledare av
herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Utskottet
ställer” och slutar ”4 avstyrks” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en introduktionskurs om två veckor för bl. a.
blivande skolledare av kvinnligt kön. Manliga klasslärare och manliga
ämneslärare är inte behöriga att söka till denna kurs. Enligt utskottets
uppfattning bör kurser av detta slag på lika villkor stå öppna för både
kvinnor och män som har behov av introduktionskurser i frågor som
gäller skolledares arbetsuppgifter. Utskottet tillstyrker därför yrkandet
4 i motionen 1975/76: 2235.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. att riksdagen beträffande fortbildningskurs för blivande kvinnliga
skolledare med avslag på propositionen 1975/76: 39 och
med bifall till motionen 1975/76: 2235 yrkandet 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande en specialpedagogiskt inriktad fortbildning av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”En specialpedagogiskt”
och slutar ”yrkandet 19” bort ha följande lydelse:

Det är anmärkningsvärt att den av SIA föreslagna fortbildningen inte
nu föreslås komma till stånd. Även om utskottet är medvetet om att
fortbildningsinsatser i vad gäller arbetssätt och arbetsformer i skolan
kan behövas anser utskottet att fortbildningsinsatserna i första hand
skall inriktas på den av SIA föreslagna specialpedagogiska fortbildningen.
Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19
som sin mening ge denna uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1975/76: 30

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. att riksdagen beträffande en specialpedagogiskt inriktad fortbildning
med bifall till motionen 1975/76: 2223 yrkandet 19
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande fortbildning för alla lärare av fru Lantz (vpk) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Eftersom
frågor” och slutar ”yrkandet 9” bort ha följande lydelse:

Skolan bör förbättras kontinuerligt. Det behövs därför en långsiktig
plan beträffande fortbildningens inriktning och organisatoriska uppläggning.
Målet bör vara att alla lärare varje år skall ha möjlighet att
genomgå fortbildning. För att inte en fortbildning av här angiven bredd
skall få som konsekvens att undervisningen i skolan periodvis ställs in
eller bedrivs med täta lärarbyten bör fortbildning komma till stånd under
icke terminsbunden tid. Enligt utskottets uppfattning bör fortbildningsfrågan
bli föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter.
Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9
som sin mening ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 81 bort ha följande lydelse:

81. att riksdagen beträffande fortbildning för alla lärare med bifall
till motionen 1975/76: 2226 yrkandet 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande undervisningens planering i samråd med eleverna av
fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar ”Av propositionen”
och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motionen 1975/76:
2226 yrkandet 3 och vill samtidigt framhålla betydelsen av elevmedverkan
vid undervisningsplaneringen för att åstadkomma det pedagogiskt
nödvändiga sambandet mellan elevernas erfarenheter och verklighetsuppfattning
å ena sidan och skolverksamheten å den andra. Utskottet
vill också understryka vikten av att eleverna får avsevärt större möjligheter
att påverka hela sin arbetsmiljö. Med hänvisning härtill tillstyrker
utskottet motionen 1975/76: 2226 yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. att riksdagen beträffande undervisningens planering i samråd
med eleverna med bifall till motionen 1975/76: 2226 yrkandet
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

21. beträffande utbildningspolitikens målsättningar m.m. av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar ”Med hänvisning”
och på s. 62 slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Den sociala snedrekryteringen uppstår redan i grundskolan. Orsakerna
till detta förhållande är många. Formerna och innehållet i skolans
kunskapsutbud har inte förändrats samtidigt med organisatoriska reformer
i skolväsendet. Fortfarande speglar undervisningen t. ex. borgerliga
värderingar. Fortfarande dominerar också de teoretiska studierna meritmässigt
i förhållande till de praktiska färdigheterna. Studier och praktiskt
arbete skall samspela i all utbildning. Detta samspel skall göras
genomgående i hela utbildningssystemet. Redan på lågstadiet och mellanstadiet
måste inslagen av arbetslivsorientering i undervisningen stärkas
för att sedan successivt utökas till arbetslivserfarenhet i högstadiets
sista årskurs.

För att bryta den könsmässiga snedfördelningen är det väsentligt att
eleverna får kunskap om kvinnans ställning i samhället och om kvinnofrågans
utveckling. Ett speciellt kvinnoämne i grundskolan och gymnasieskolan
torde därvidlag bli nödvändigt. Den aviserade läroplansöversynen
bör bl. a. syfta till att dels genomföra s. k. varvad utbildning inom
grund- och gymnasieskola, dels ägna könsrollsfrågan uppmärksamhet i
enlighet med vad som ovan anförts. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1975/76: 1419 yrkandena 1, 2 och 4, 1975/76:
2152 yrkande 1 i denna del och 1975/76: 2226 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 90, 91, 92 och 93 bort ha följande
lydelse:

90. att riksdagen beträffande utbildningspolitikens målsättningar
med bifall till motionen 1975/76: 1419 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

91. att riksdagen beträffande åtgärder mot social snedrekrytering
till vissa utbildningslinjer med bifall till motionen 1975/76:
1419 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

92. att riksdagen beträffande samspel mellan teoretiska och praktiska
kunskaper i all utbildning m. m. med bifall till motionerna
1975/76: 1419 yrkandet 4 och 1975/76: 2226 yrkandet 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

93. att riksdagen beträffande kvinnans ställning och kvinnofrågans
utveckling med bifall till motionen 1975/76: 2152 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 30

22. beträffande basfärdigheter av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar ”Då det”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Frågor om basfärdigheter bör få hög prioritet i den kommande läroplansöversynen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1975: 158 yrkandena 1 och 3 samt 1975/76: 2223 yrkandet 6
som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 94 bort ha följande lydelse:

94. att riksdagen beträffande basfärdigheter med anledning av
motionerna 1975: 158 yrkandena 1 och 3 samt 1975/76: 2223
yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

23. beträffande treterminssystern med en obligatorisk praktiktermin av
herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c)
och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar ”1 motionen”
och slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 1403 föreslås en obligatorisk praktiktermin i ett
tänkt treterminssystem för gymnasieskolan. Motionärernas uppfattning
är att denna form av praktik inte i första hand skall syfta till praktik inom
det yrkesområde, inom vilket eleven senare skall verka, utan till allmänna
kunskaper om och upplevelser av arbetslivet. I direktiven till den
kommande utredningen om gymnasieskolan bör enligt utskottet slås fast
att utredningen skall pröva om det är möjligt att i ungdomsskolan genomföra
ett treterminssystem med en obligatorisk praktiktermin. Riksdagen
bör med anledning av motionen 1975/76: 1403 som sin mening
ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 117 bort ha följande lydelse:

117. att riksdagen beträffande treterminssystem med en obligatorisk
praktiktermin med anledning av motionen 1975/76: 1403 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa
privatskolor av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt
(c), fröken Hörlén (fp), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg
(m) och herr Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Utredningen
om” och på s. 67 slutar ”vissa privatskolor” bort ha följande lydelse: Enligt

de allmänna intentionerna för studie- och yrkesorienteringens

UbU 1975/76: 30

bedrivande skall varje elev i grundskola och gymnasieskola garanteras
studie- och yrkesorientering (syo). För syo-verksamheten utgår till primärkommun
och landsting ett statligt bidrag enligt förordningen (1974:
390) om statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorientering i
grundskola och gymnasieskola. För skolor som lyder under privatskoleförordningen
saknas emellertid bidragsmöjligheter, trots att syo-verksamheten
där måste ha samma omfattning som inom det övriga skolväsendet.

Privatskolorna är förhållandevis små. Ingen av skolorna kan heltidsanställa
en syo-funktionär enligt normerna för statsbidrag till syoverksamhet
vid kommunala skolor. Normerna innebär bl. a. ett grundbelopp
för lägst 750 elever. Därför är det nödvändigt att syo-verksamheten
vid dessa skolor samordnas med primärkommuns eller landstingskommuns
egen syo-verksamhet. Primär- eller landstingskommun, i vilken
sådan privatskola är belägen som lyder under privatskolförordningen
(1967: 270), bör efter samråd med skolans huvudman få inräkna
eleverna i denna privatskola i det underlag som utgör grund för kommunens
tilldelning av statsbidrag till syo-verksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:
1454 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor.
Anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering bör med bifall
till motionen 1975/76: 1454 yrkandet 2 räknas upp med 180 000 kr. och
föras upp på riksstaten med 51 340 000 kr. för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 122 och 123 bort ha följande
lydelse:

122. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering
vid vissa privatskolor med bifall till motionen
1975/76: 1454 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

123. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 39 och
med bifall till motionen 1975/76: 1454 yrkandet 2 till Bidrag
till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1976/77 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 51 340 000
kr.,

25. beträffande könsroller av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Skolan bör ha som målsättning att motverka könsroller och kvinnodiskriminering.
Yrkesvägledningen i skolorna har en viktig funktion att
fylla när det gäller att förhindra könssegregering i linjeval och på arbetsmarknaden.
För att kunna stimulera till en förändring är det vik 7

Riksdagen 1975176.14 sami. Nr 30

UbU 1975/76: 30

tigt att yrkesvägledarna ges fortbildning i dessa frågor. Utskottet föreslår
därför att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76: 2152 yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan under 126 bort ha följande lydelse:

126. att riksdagen beträffande könsroller med anledning av motionen
1975/76: 2152 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. beträffande slopande av betyg av fru Lantz (vpk):

Betygen tjänar som utslagningsmekanism genom hela skolsystemet.
På alla nivåer bidrar betygen till att bevara och förstärka en skola som
bygger på individuell konkurrens i stället för på solidaritet, samarbete
och kollektivitet. Så länge betygen finns kvar så länge kommer också
den sociala snedrekryteringen att kvarstå. Det är naturligt att, i ett
skolsystem där skolan vid sidan om sin kunskapsförmedlande roll också
skall ha en social funktion, de graderade betygen försvinner för att ge
förutsättning för och stimulera till kollektivitet och samarbete mellan
eleverna. Med hänsyn till att betygsutredningens arbete ännu pågår är
det dock rimligt att avvakta utredningens förslag och även avvakta remissbehandlingen
av detta innan ställning tas i riksdagen.

Vpk biträder därför under nuvarande förutsättningar utskottets skrivning
i denna fråga.

2. beträffande betyg i yrkesinriktade ämnen av herr Larsson i Staffanstorp
(c):

Den erfarenhet som både lärare och elever gjort av ett sammanfattande
betyg avseende fackteoretiska delar och arbetstekniska delar i
ett yrkesämne är ganska negativ.

De olika anlagen för teoretiska studier och handlagen för praktiska
moment kan vara mycket ojämn. Undervisning och betygsättning sker
i många fall inte av samma lärare. Systemet fungerar absolut inte tillfredsställande,
som det nu tillämpas. Betyg borde därför ges separat
för de skilda momenten. Det är min förhoppning att betygsutredningen
observerar detta speciella problem.

3. beträffande övergången från förskola till grundskola av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m):

Att organisera skolstarten så att den inträder vid rätt tidpunkt för varje
barn är ett mål att sträva mot. Vi har i Sverige dock ännu inte kommit
därhän att vi har ett rörligt system för skolstart.

Mot bakgrund härav är det angeläget att man i förskola och grund -

UbU 1975/76: 30

skola finner hjälpmedel som ger föräldrar och skola ökade möjligheter
att lära känna barnens allmänna förutsättningar att finna sig till rätta
i skolan. Under senare år har därför vissa kommunala styrelser/nämnder
ersatt skolmognadsprovet med s. k. strukturerade skolbesök som omfattar
ett pedagogiskt program med en inlärningssituation i avsikt att
belysa hur barnen klarar av en sådan situation i grupp. Detta är en väg
att gå och det finns andra.

Det är väsentligt att skolan arbetar förebyggande. Att barn efter några
veckor i grundskolan på grund av misslyckanden måste återgå till förskolan
är en situation som förskolan och skolan inte bör försätta sig i.
Ett barn skall inte behöva uppleva ett ”nederlag”, därför att någon av
principiella skäl inte velat använda de hjälpmedel som står till buds för
att få en uppfattning om dess allmänna förutsättningar för skolarbete.
Omsorgen om barnet bör gå i första hand. Ökad kunskap om barnen
före terminsstarten ökar skolans möjlighet att omgående hjälpa alla barn
på bästa sätt och därmed stimulera deras utveckling så mycket som möjligt.

4. beträffande minskning av undervisningstiden på mellanstadiet av fru
Lantz (vpk):

Det kan i och för sig vara riktigt att arbetet i den aviserade läroplansöversynen
bör bedrivas förutsättningslöst. Samtidigt torde en timtalsminskning
på 2—3 veckotimmar per årskurs på mellanstadiet, som föreslås
i propositionen, bli nödvändig för att möjliggöra annan verksamhet
än undervisning eftersom timplanen i dag inte rymmer den verksamhet
som SIA-propositionen föreslår, om man skall ha en samlad skoldag
på 6—8 timmar.

Enligt vpk:s mening hade riksdagen redan nu kunnat uttala sig för
en generell minskning av timantalet på mellanstadiet i enlighet med vad
som anförts i propositionen.

5. beträffande huvudmannaskap för fritidshem av fru Lantz (vpk):

Verksamheten i den kommunala barnomsorgen har en socialt omvårdande
inriktning. Det är därför naturligt att det är en barnavårdsnämnd
eller social centralnämnd som skall ha ansvaret för fritidshemmen.

6. beträffande s. k. inbyggd utbildning och annan utbildning i arbetslivet
av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson
i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och herr Karlsson i Mariefred

(c):

De direkt yrkesinriktade linjerna inom gymnasieskolan är i princip 2-åriga. Enligt vår uppfattning bör statsmakterna med större generositet
än tidigare verka för att vidareutbildningsmöjligheter skapas för de ung -

UbU 1975/76: 30

domar som genomgått den 2-åriga yrkesinriktade utbildningsgången.
Färdigutbildningen bör med fördel kunna organiseras i nära samarbete
mellan skola och företag i form av inbyggd utbildning. Det skulle betyda
att den teoretiska utbildningen skulle ges i skolan och utbildningen i
arbetsteknik i företagen.

Utbildning i arbetslivet ger direkt kontakt med den tekniska utvecklingen
och framsteg i övrigt i näringslivet och kan därför i många
fall vara överlägsen skolmässig utbildning där man inte hinner förnya
sig tillräckligt snabbt av kostnads- och andra skäl. Slutligen kan dessa
former av utbildning innebära snabbare anställning efter avslutad yrkesutbildning
genom den direkta kontakten med arbetsplatserna.

Den värdefulla utbildning som vi här angett kan också komma de
unga till del genom praktikarbete av olika slag. Det kan avse kortare
perioder för att de utbildningssökande skall få känna på vad olika yrken
innebär. Det kan också innebära s. k. praktikår eller s. k. varvad utbildning
som möjliggör mer ingående praktisk erfarenhet från det yrkesområde
inom vilket utbildningen påbörjats.

Ett praktikår skulle möjliggöra för arbetslös ungdom som inte kommit
in på de reguljära utbildningsvägarna att få en meningsfylld och utbildningsstimulerande
sysselsättning.

7. beträffande halvklass i teckning av fru Lantz (vpk):

Det framgår av propositionen att det framgent kommer att bli möjligt
för kommunerna att inom förstärkningsresursens ram kunna fördela
resurserna så att i princip alla ämnen blir delaktiga av en resursförstärkning
i form av bl. a. mindre undervisningsgrupper. Det borde sålunda
i fortsättningen bli möjligt att även i teckning bedriva undervisning
i s. k. halvklass.

Frågan är bara hur olika ämnen prioriteras i förhållande till varandra
och hur stora resurser som står till förfogande. Det är med andra
ord ingen som helst garanti för att vare sig det ena eller det andra ämnet
får den förstärkning som behövs. Enligt vpk:s mening bör målet
vara att skolarbetet organiseras så att undervisningsgrupperna normalt
inte överstiger 16 elever per lärare i något ämne.

8. beträffande skolans inre arbete av herr Johansson i Skärstad (c):

Barnet föds med för individen unika arvsanlag. Hur dessa skall utvecklas
bestäms delvis av barnets miljö. Denna kan aldrig vara neutral,
den påverkar alltid i någon riktning. Så länge vi uppfattar utveckling i en
riktning som mer önskvärd än i en annan, är det otänkbart att inte
medvetet sträva efter det önskvärda. Vi måste således utgå från att hemmen
och skolan önskar påverka barnens utveckling i bestämda riktningar.
Det är också detta som ligger i begreppen uppfostran och undervisning.

UbU 1975/76: 30

Vad som är önskvärda utvecklingsriktningar måste bestämmas fastän
detta alltid innebär ett subjektivt val. Eljest kommer elevernas utveckling
oundvikligt att följa riktningar som vi prioriterar lägre.

Begreppet demokrati, som används i så många skolsammanhang, behöver
preciseras och konkretiseras, och man bör också precisera vad
demokrati inte är. Om man på skolans område inte ger ett entydigt besked
i normfrågor på de punkter där det är möjligt att ge besked,
finns risk för att den s. k. demokratiska skolan kommer att utmärkas av
kaos och villrådighet. Det måste slås fast som ett axiom, att demokrati
inte bara betyder rättigheter utan även skyldigheter. Demokrati betyder
inte heller att man suddar ut gränserna mellan rätt och orätt bara
för att man vill vara förstående.

Man behöver inte personligen vara kristet engagerad för att vid en
genomläsning av läroplan för grundskolan förstå att skolans ”övergripande
mål” i mycket handlar om ett kristet livsmönster, beteendet mot
nästan.

Det finns ingen motsättning mellan kunskapsmeddelande och social
fostran. Ökas skolans sociala fostran så ökas skolans möjligheter att
meddela kunskaper. Omvänt kommer skolans sociala fostran att öka,
om skolans kunskapsförmedlande roll stryks under. Arbetet i skolan
måste läggas upp så att de många, som i dag inte upplever några motiv
för att skaffa sig kunskaper, upptäcker glädjen att studera. Det s. k.
klassamhället kan, som någon har sagt, inte besegras på annat sätt än
genom att faktiska kunskaper ges i samma mått — även om det sker på
olika sätt — till alla barn.

UbU 1975/76: 30

Bilaga 1

Översikt över motionernas behandling

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

1975 158: 1	62	94	22
2	61	89
3	62	94	22
4	27	11
542	42, 65	49, 109
1975/76 272	24	6
322	61	89
323	52	73	16
485	26	9
489	55	77
490	63, 65	100, 110
492	63-64	107
578	49	62
584	55	77
594	52	72	15
595	52	72	15
597: 2	65	lil
774	65	108
776	63	101
780	65	112
786	37	35
787	42	50
890: 1	42, 65	51,116
2	43	56
5	66	119
6	43	55
1327	49	62
1403	65	117	23
1411	63	104
1413	44	58	12
1414	42	49
1419:1	62	90	21
2	62	91	21
3	32	24	6
4	62	92	21
1420:1	20	2
1426	42	52
1429	63, 65	105, 113
1443	20	3
1445	65	108
1451	65	114
1454:1	67	122	24
2	67	123	24
1457	44	57
1462	27	11
1469	52	72	15
1473	44	57
1481	65	109
1488:1	63	102
2	63	103
1490:2	32	23
1492:4	67-68	124

UbU 1975/76: 30

Bilaga 1

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

y utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

1510:1 48 61 13

2 27 11

3 28 14

4 32 25

1511 63 106

1512 63-64 107

1513 65 113

2018:2 47-48 60

3 61 89

4 65 108

7 20 2

2019 42, 65 51,116

2138 66 120

2152:1 62,65 93,115 21

3 68 126 25

4 66 121

2212 65 118

2213 31 21

2215:1 35 30

2 50 67

3 31 22 4

4 30 18

5 26-27 10

6 40 44

7 40-41 45

8 40 41

9 47-48 60

10 50 65

11 52 72 15

12 54 75

2116:1 50 65

2 47-48 60

3 51 68

4 52 72 15

2217 49 63

2219 50 66

2220 50 64 7

2221 55 77

2222:1 a 31 22 4

1 b 62 95

1 c 62 96

1 d 61 89

1 e 61 89

1 f 47-48 60

1 g 20 1

1 h 50 65

1 i 56 80

1 j 37 36

2 a 54 75

2 b 30 18

2 c 29 16

2 d 30 19

3 52 72 15

4 29 - 30 17

5 61 89

UbU 1975/76: 30

Bilaga 1

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. mom. nr

2223: 1	27-28	12	2
2	47-48	60
3	37	36
4	28	13	3
5	62	97
6	61-62	89, 94	22
7	65	108
8	36	31	8
9	37	34
10	34-35	28, 29	7
11	36	32	9
12	29	15	4
13	20	2
14	48	61	13
15	31,46	22
16	50	65
17	52	72	15
18	54	75
19	56	79	18
2224	42	53
2225	40-41	46
2226: 1	32	24	6
2	62	92	21
3	58	83	20
4	24-25	7	1
5	30	20	5
6	52	72	15
7	51	69	14
8	55	78
9	56	81	19
10	39	39	10
2227: 1	62	98
2	62-63	99
2228	40, 58	43, 84
2229	36	33
2230	40	40
2233: 1	40	42	11
2	50	67
2234	33	26
2235: 1	51	70
2	51	71
3	51	71
4	54	76	17
2236	39	38
2237	67-68	124, 125
2238	23-24	4
2239	43	54
—	39	—

UbU 1975/76: 30

Bilaga 2

Kulturutskottets yttrande
1975/76: 4 y

över vissa delar av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete
m. m. samt de med anledning av denna proposition väckta motionerna

Till utbildningsutskottet

Enligt utdrag av protokoll den 18 mars 1976, § 23: 7, har utbildningsutskottet
beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande
över propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. jämte
med anledning av propositionen väckta motioner i de delar propositionen
och/eller motionerna berör kulturutskottets ämnesområde. Kulturutskottet
får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vissa angivna
riktlinjer för bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.
Vid bifall härtill kommer statligt bidrag från och med budgetåret
1977/78 att utgå till ungdomsorganisationerna för fritidsverksamhet
bland barn i åldrama 7—11 år efter samma principer som nuvarande
bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Utskottet tillstyrker
denna ändring i gällande bidragsregler.

Med anledning av motionerna 1975/76: 2215, yrkande 6, och 1975/
76: 2228 vill utskottet betona att de viktiga uppgifter som ungdomsorganisationerna
avses få, då de planerade reformerna i fråga om skolans
inre arbete skall förverkligas, motiverar kommande överväganden
om omfattningen av bidragen till dessa organisationer. Utskottet anknyter
här till vad utbildningsutskottet i sitt betänkande 1975/76: 21 anfört
om bidrag till elevorganisationerna.

Enligt gällande förordning (SFS 1975:466) om statsbidrag till ungdomsorganisationer
utgår statsbidrag för lokal verksamhet för redovisningsåret
1975/76 med samma belopp för varje bidragsberättigande
sammankomst som för redovisningsåret 1974/75. Denna bestämmelse
har samband med kulturutskottets behandling av anslagsfrågan för
budgetåret 1975/76. Utskottet uttalade då i sitt betänkande 1975: 9 (s.
9) att organisationerna för 1975/76 borde erhålla ett minst lika stort
bidrag per sammankomst som för 1974/75. Vid den tidpunkt då utskottet
gjorde detta uttalande var slutrapporteringen av organisationernas
verksamhet under 1974/75 ännu inte verkställd, och utskottet hade
därför inte underlag för någon precisering i siffror av det lägsta belopp
som utskottet ansåg böra utgå för 1975/76. Utskottet uttalade därför
att regeringen borde få fastställa bidragsbeloppet med beaktande av

UbU 1975/76: 30

Bilaga 2

utskottets uttalande i frågan. Utskottet vill framhålla att utskottet inte
därmed avsåg att riksdagen för framtiden skulle överlämna till regeringen
att besluta i fråga om storleken av bidraget per sammankomst.
Något förslag om ett överförande av beslutanderätten i denna fråga till
regeringen har inte heller lagts fram i propositionen, men för att undvika
en oklarhet, vartill en formulering i propositionen möjligen kan ge
anledning, föreslår kulturutskottet att utbildningsutskottet med anledning
av motionen 1975/76: 2215, yrkande 8, uttalar att det skall vara
riksdagen som beslutar om storleken av det bidrag per sammankomst
som skall utgå till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

I motionen 1975/76: 2233, yrkande 1, har hemställts att riksdagen
uttalar att det lokala aktivitetsstödet bör uppgå till tio kronor per
sammankomst budgetåret 1977/78. Med anledning av detta yrkande
får utskottet erinra om att föredragande statsrådet i propositionen förklarat
sig räkna med en viss ökning av stödet per sammankomst. Utskottet
anser att detta är en värdefull markering. Den slutliga prövningen
av storleken av bidraget per sammankomst under budgetåret
1977/78 bör emellertid, som förutsatts i propositionen, ske först i samband
med budgetarbetet inför nämnda år. Kulturutskottet anser därför
att utbildningsutskottet bör avstyrka motionen 1975/76: 2233.

Stockholm den 30 mars 1976

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), Sundman (c),
Green (s), fru Fraenkel (fp), fru Johansson i Uddevalla (s), herrar Sörenson
(s), Alsén (s), Norrby (c), fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c),
fru Diesen (m), fru Rönnung (s) och fru Nordlander (vpk).

Avvikande meningar

beträffande bidragsbeloppet per sammankomst inom ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet

1. av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Sundman (c), fru Fraenkel
(fp), herr Norrby (c) fröken Eliasson (c) och fru Göthberg (c) som anser
att de två sista styckena i utskottets yttrande bort ha följande lydelse: Motionerna

1975/76: 2215, yrkande 8, och 1975/76: 2233, yrkande 1,
ger utskottet anledning erinra om att en minoritet inom utskottet i en

UbU 1975/76: 30

Bilaga 2

reservation till betänkandet KrU 1975: 9 uttalade att den av utskottet
förordade övergången från reservationsanslag till förslagsanslag budgetåret
1975/76 borde föranleda att man upphävde den då gällande
föreskriften att bidragsbeloppet tio kr. per sammankomst skulle sättas
ner om anslagsmedlen visade sig otillräckliga. Nämnda minoritet inom
utskottet ansåg alltså att bidraget redan budgetåret 1975/76 skulle utgå
med tio kr. per sammankomst. Utskottet, som i ett kommande betänkande
med anledning av budgetpropositionens förslag om anslag till ungdomsorganisationerna
m. m. för budgetåret 1976/77 jämte därtill hörande
motioner, bl. a. 1975/76: 1349 och 1975/76: 1365, kommer att uttala
sig om storleken av bidraget per sammankomst under detta år,
anser att tio kr. per sammankomst är det lägsta belopp som bör komma
i fråga budgetåret 1977/78. Utskottet vill också uttala att det självklart
bör vara riksdagen som beslutar om storleken av ifrågavarande bidragsbelopp.

2. av fru Nordlander (vpk) som anser att sista stycket i utskottets yttrande
bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 2233, yrkande 1, hemställs att riksdagen uttalar
att det lokala aktivitetsstödet bör uppgå till tio kr. per sammankomst
budgetåret 1977/78. Motionärerna siktar därmed till en bidragsnivå
som, om man bortser från förändringen i penningvärdet, är densamma
som den man ansåg önskvärd redan då nuvarande bidragssystem konstruerades
för flera år sedan men ännu inte uppnått. Utskottet, som i
annat sammanhang kommer att behandla i motionerna 1975/76: 1349
och 1975/76: 1365 framförda yrkanden om att bidraget redan för budgetåret
1976/77 skall utgå med tio kr., anser att detta är det lägsta bidragsbelopp
per sammankomst som bör komma i fråga budgetåret
1977/78 och föreslår att utbildningsutskottet med anledning av motionen
1975/76: 2233, yrkande 1, gör ett uttalande av denna innebörd.

UbU 1975/76: 30

100

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 4

Yttrande av kulturutskottet 17

Utskottet 18

1. Inledning 18

2. Arbetssätt och arbetsformer i grundskolan m. m 20

3. Skoldagen 33

4. Den allmänna fritidsverksamheten 37

5. Kontakten mellan skola och arbetsliv m. m 41

6. Grundskolans statsbidragssystem m. m 44

7. Personalfrågor m. m 52

8. Ledning och samverkan i skolan 56

9. Utvärdering av skolans verksamhet 58

10. Genomförande 59

11. Översyn av grundskolans läroplan 60

12. Översyn av gymnasieskolans läroplan 64

13. Vissa anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77 66

14. Hemställan 68

Reservationer

1. Obligatorisk arbetslagsprincip (vpk) 77

2. Uttalande om individualiserad undervisning m. m. (m) 77

3. Utvärdering av nivågrupperingens förenlighet med skolans
sociala mål (m) 77

4. Registrering av frånvaro m. m. (m) 78

5. Klassföreståndares hembesök m. m. (vpk) 79

6. Översyn av läromedlens karaktär (vpk) 79

7. Skoldagens längd i årskurserna tre t. o. m. nio (m) 80

8. Uttalande om befrielse under begränsad tid från viss skoldagsverksamhet
(m) 80

9. Uttalande om lika villkor för alla föreningar att medverka i
skolarbetet (m) 80

10. Formerna för fritidshemsutbyggnaden (vpk) 81

11. Uttalande om storleken av bidragsbeloppet till det lokala
aktivitetsstödet (c, fp, vpk) 81

12. Företagsskola (vpk) 82

13. Grundskolans resurser för undervisningsändamål (m) .... 82

14. Statsfinansiering av all skolverksamhet (vpk) 83

15. Den nuvarande organisationen med arvodestjänster för personal
som fullgör arbetslednings- och planeringsuppgifter (m,

fp, vpk) 84

16. En reserwikarieinstitution i gymnasieskolan (vpk) 84

17. Fortbildningskurs för blivande kvinnliga skolledare (m) 85

18. Specialpedagogiskt inriktad fortbildning (m) 85

19. Fortbildning för alla lärare (vpk) 86

20. Undervisningens planering i samråd med eleverna (vpk) .. 86

21. Utbildningspolitikens målsättningar m. m. (vpk) 87

22. Basfärdigheter (m) 88

UbU 1975/76: 30

101

23. Treterminssystem med en obligatorisk praktiktermin (c) .. 88

24. Statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor
(c, m, fp) 88

25. Könsroller (vpk) 89

Särskilda yttranden

1. Slopande av betyg (vpk) 90

2. Betyg i yrkesinriktade ämnen (c) 90

3. Övergången från förskola till grundskola (m) 90

4. Minskning av undervisningstiden på mellanstadiet (vpk) 91

5. Huvudmannaskap för fritidshem (vpk) 91

6. S. k. inbyggd utbildning och annan utbildning i arbetslivet

(c, m) 91

7. Halvklass i teckning (vpk) 92

8. Skolans inre arbete (c) 92

Bilagor

1. Översikt över motionernas behandling 94

2. Kulturutskottets yttrande 1975/76: 4 y 97

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S4

OC1		... ... ’ V . •		f
		. -■■/: • ...... . "	. i	•
	. V -		. .	{
	’V-4o .	• . ■ *n;;! ; •' .... ' i !		r. i, t -
[i		' ■ -		. T
	lic.**»	i ;■ f! ■ • .. 'i	L	i • '* ,t
: °		• ■ Cj .		‘ • ? • i.
> .		. : . ; . ;		1
T"’		■ c"; . jIj.