Utbildningsutskottets betänkande

UbU 1975/76:27

1975/76: 27

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till
bidrag till viss vårdyrkesutbildning jämte motioner avseende sektorn
för vårdyrkesutbildning

Propositionen

I propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
har regeringen under punkten D 18 (s. 254—259) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att besluta om ytterligare kurser inom vidareutbildningen
av sjuksköterskor,

2. bemyndiga regeringen att besluta om omfördelning av kurser inom
sjuksköterskeutbildningen,

3. till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 44 746 000 kr.

Motionerna

1975: 159 av herr Henmark (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av nuvarande utbildningsgång i syfte
att nå en sammanhängande utbildning omfattande nuvarande grundoch
vidareutbildning (yrkandet 2),

1975: 1351 av herr Carlshamre (m) — i motionen hänvisas till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975: 1237 —
vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamma åtgärder
för att anordna vidareutbildning för sjuksköterskor inom alkoholistvården,

1975: 1356 av fru Fraenkel (fp) och fröken Pehrsson (c) såvitt gäller
hemställan att riksdagen uttalar att praktikplatsfrågan i vad avser vårdutbildning
skyndsamt tas upp till prövning (yrkandet 4),

1975: 1413 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att försök med långsammare studiegång inom grundutbildning
och vidareutbildning för sjuksköterskor bör komma till stånd,

2. uttalar sig för en kartläggning av intresset för och möjligheterna
till att införa långsammare studiegång även inom andra eftergymnasiala
utbildningsvägar,

1975: 1417 av fru Ström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen om en skyndsam utredning angående riktlinjerna
för utbildningspolitiken på socialvårdsområdet,

1 Riksdagen 1975176. 14 sami. Nr 27

UbU 1975/76: 27

1975/76: 226 av herr Fågelsbo (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att frågan om en kapacitetsutbyggnad av sjukgymnastutbildningen
snarast beaktas så att tillgången på sjukgymnaster kommer
att motsvara ett framtida behov,

1975/76: 592 av fru Skantz m. fl. (s) såvitt gäller hemställan att riksdagen
hos regeringen anhåller att en översyn företas av kraven på praktisk
utbildning inom sjuksköterskeutbildningen (yrkandet 1),

1975/76: 782 av fru Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om ett program för forskning om miljön och
den psykiska omvårdnaden för barn på sjukhus i enlighet med vad som
har anförts i motionen,

1975/76: 784 av fru Kristensson (m) och herr Romanus (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga åtgärder vidtas
för att man skall komma till rätta med de problem som förelegat vid
igångsättandet av sjukgymnastutbildning på nya orter,

1975/76: 791 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen skyndsamt kommer med förslag till vidgning
av lärarutbildningen inom sjukgymnastsektorn,

1975/76: 885 av fru Berglund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag som innebär ökade möjligheter för de praktiskt
arbetande inom vårdsektorn att genomgå forskarutbildning inom
sitt eget verksamhetsområde,

1975/76: 1410 av fru Fredrikson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära en skyndsam översyn av läroplanerna för
grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor,

2. att i avvaktan på denna möjlighet lokala avvikelser från nu gällande
läroplaner medges,

1975/76: 1415 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar
som sin mening att översyn av intagningsförfarandet till vidareutbildning
av sjuksköterskor skall ske med beaktande av i motionen framförda
synpunkter,

1975/76: 1416 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om en mera ingående
och grundligare undervisning i den s. k. pontostruktormetoden vid de
svenska tandläkarhögskolorna,

1975/76: 1417 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar
som sin mening att de av skolöverstyrelsen begärda fyra kurser -

UbU 1975/76: 27

na i social barnavård för sjuksköterskor, utbildade enligt äldre studiegång,
bör anordnas,

1975/76: 1435 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av vårdpersonalens fortbildning i avseende
på barnens situation vid sjukhusvistelsen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1975/76: 1446 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning,
vilken skyndsamt bör se över utbildningen på vårdområdet och framkomma
med förslag, innebärande en bättre samordning av utbildningsresurserna
och att därvid särskilt beaktas den låga yrkesintensiteten hos
sjukvårdsutbildade, praktikplatssituationen och behovet av ett intensifierat
läroplansarbete, i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 1464 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till högre utbildning inom vårdområdet
enligt vad som i motionen anförts,

1975/76: 1475 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att anhålla hos regeringen om tillsättandet av en utredning
med syfte att undersöka

a. förutsättningarna för och möjligheterna till en förlängning av sjukgymnastutbildningen
med i första hand ett år,

b. möjligheterna att utöka antalet årligen utexaminerade sjukgymnaster,

c. förutsättningarna för en förbättrad utbildning av lärare i sjukgymnastiska
specialiteter,

1975/76: 1480 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen

1. ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående behovet
av undervisning i sexologi för stadierna efter gymnasiet,

2. hos regeringen begär utredning av frågan om inrättande av ett tvärvetenskapligt
institut för sexologi,

1975/76: 1491 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär sådana anvisningar att vidareutbildning av sjuksköterskor
på linjen för åldringsvård under viss tid karakteriseras som bristyrkesutbildning
inom arbetsmarknadsutbildningen,

1975/76: 1498 av herr Sörenson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
anhåller om att regeringen ger skolöverstyrelsen uppdraget att snarast
överse och revidera gymnasieskolans vårdlinjer samt den utanför denna
organiserade sjuksköterskeskolan,

1975/76: 1507 av fru af Ugglas (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av läroplanerna för vårdyrkesutbildningen

2f Riksdagen 1975176.14 sami. Nr 27

UbU 1975/76: 27

innebärande bl. a. att mer praktik inom långvård och åldringsvård medges
i syfte att öka den totala tillgången på praktikplatser i enlighet med
vad i motionen anförts,

1975/76: 2075 av fru Hjalmarsson m. fl. (s) — i motionen hänvisas
till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/
76: 2074 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn
av utbildningen för all vårdpersonal inom det psykiatriska vårdområdet,

1975/76: 2079 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) — i motionen
hänvisas till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen
1975/76: 2078 — vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om snabb och grundlig omformulering av mentalvårdens mål
och inriktning enligt bl. a. följande linjer:

a. väsentlig förstärkning av samhälls- och beteendevetenskapernas
ställning i forskning, specialistutbildning och behandling,

b. prioritering av nyorienterande riktningar inom forskning och metodik,

1975/76: 2084 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär

a. förslag till åtgärder för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildning,

b. en översyn av vårdutbildningens innehåll som syftar till bl. a.
större möjligheter att anpassa utbildningen efter lokala önskemål, till
ökade inslag av medicinsk psykologi och patientrelationer och till förläggning
helt eller delvis av praktiken till betald arbetstid i enlighet med
vad som anförts i motionen,

c. redovisning av planerade åtgärder för att åstadkomma en mer
sammanhållen basutbildning för vårdyrken i enlighet med vad som anförts
i motionen,

d. en översyn av läkarutbildningssystemet för att åstadkomma bättre
vårdkontinuitet,

2. att riksdagen anvisar till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för
budgetåret 1976/77 1 703 400 kr. utöver regeringens förslag för ytterligare
51 terminskurser för vidareutbildning av sjuksköterskor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om

a. avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen
och ett nytt system för antagning till vidareutbildning,

b. omvårdnadsforskning,

1975/76: 2095 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att grundutbildningen i reumatologi förstärks.

UbU 1975/76: 27

Utskottet

Översyn av vissa vårdutbildningar

Vårdutbildningsområdet omfattar ett stort antal utbildningsvägar inom
gymnasieskolan, vid sidan av gymnasieskolan men med grundskolan som
formell grund (t. ex. sjuksköterskeutbildningen), inom högskolan och
inom arbetsmarknadsutbildningen. För redan yrkesverksamma anordnas
fortbildning, vidareutbildning m. m.

Enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr
1975: 179) om en reformering av högskolan med början budgetåret
1977/78 kommer bl. a. vissa vårdutbildningar inom och vid sidan av
gymnasieskolan att föras till högskolan. Gränsdragningen mellan högskoleutbildning
och icke-högskoleutbildning skall enligt riksdagsbeslutet
omprövas fortlöpande. Det ankommer på regeringen att besluta om
vilken utbildning som skall föras till högskolan. Såvitt gäller sektorn
för vårdyrkesutbildning bör dock högskolan inledningsvis enligt förslag
av 1968 års utbildningsutredning (U 68) i betänkandet (SOU 1973: 2)
Högskolan förutom universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) nuvarande ansvarsområde
omfatta bl. a. utbildningarna till laboratorieassistent, arbetsterapeut,
hörselvårdsassistent, medicinsk assistent, sjukgymnast, sjuksköterska,
tandhygienist, ålderdomshemsföreståndare och socialpedagog.
Till sektorn för undervisningsyrken kommer enligt samma förslag
att föras bl. a. lärarutbildningen inom skolöverstyrelsens (SÖ) ansvarsområde
således även utbildningen av vissa vårdlärare.

Huvuddelen av förslagen i propositionen om reformering av högskoleutbildningen
förutsatte för sitt förverkligande ett fortsatt planeringsoch
utredningsarbete. Vad gäller vårdyrkessektorn sker detta dels inom
den centrala och de regionala organisationskommittéerna, dels genom beredning
inom en särskild grupp inom utbildningsdepartementet kallad
Vård-76. I denna beredningsgrupp är även socialdepartementet representerat.
Till gruppen har vidare en referensgrupp knutits med representanter
för socialstyrelsen, UKÄ, SÖ, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation/
Statstjänstemännens riksförbund (SACO/SR) och elevorganisationerna på
vårdområdet. Vård-76 skall förbereda inordnandet av de kortare vårdutbildningarna
i den nya högskoleorganisationen. Arbetet bedrivs med
utgångspunkt i U 68:s betänkande (SOU 1973: 58) om hälso- och sjukvårdslinje,
social servicelinje, medicinsk assistentlinje samt arbetsterapeut-
och sjukgymnastlinje och de remissyttranden som avgivits över
detta. Vård-76 skall även behandla utbildningar som inte togs upp av
U 68. Arbetet planeras ske i två tidsperspektiv. I första hand skall vissa
vårdutbildningar tekniskt inordnas i högskoleorganisationen den 1 juli
1977. I detta skede förutsätts även vissa förbättringar i utbildnings -

UbU 1975/76: 27

innehållet kunna övervägas. Förslag till kursplaner kommer att utarbetas
och överlämnas till de lokala organ som har att fastställa de kurser
som skall ingå i allmänna linjer den 1 juli 1977. För anpassnings- och
kursplansarbete anlitar Vård-76 experter. Vidare bildas undergrupper
för de olika linjerna. Parallellt med detta arbete kommer huvuddelen
av de förändringar och förbättringar av utbildningsinnehållet som kan bli
erforderliga i ett längre perspektiv att övervägas. Till att börja med
planeras här en probleminventering och ett försök att angelägenhetsgradera
de nödvändiga insatserna. Mot bakgrund av den gjorda inventeringen
beräknas det fortsatta arbetet och formerna för detta kunna
övervägas närmare.

I ett antal motioner väckta vid 1975 års och 1975/76 års riksmöten
tas upp frågor om en allmän översyn av utbildningen inom socialvårdsoch
sjukvårdsområdena. I andra motioner hemställs om utredning av
delfrågor vad gäller vårdutbildningarnas utformning, innehåll m. m.

Socialvårdens utbildningsbehov har enligt motionen 1975: 1417 hittills
kommit i andra hand jämfört med sjukvårdsutbildningen. Motionärerna
hemställer om en skyndsam utredning om riktlinjerna för utbildningspolitiken
på socialvårdsområdet. Ett särskilt problem som enligt
motionärerna bör uppmärksammas är den skillnad i utbildningsnivå som
kommer att bli alltmer markerad mellan de unga som gått genom
gymnasieskolans vårdlinje och sociala service- och barnomsorgslinje, å
ena sidan, och redan yrkesverksamma vuxna som har bristfällig eller
ingen utbildning, å andra sidan.

I motionerna 1975: 159, 1975: 1413, 1975/76: 1410, 1975/76: 1446,
1975/76: 1498 och 1975/76: 2084 begärs utredningar om innehåll i och
utformning av vårdutbildningarna inom och vid sidan av gymnasieskolan.
Bland berörda problem uppmärksammas i motionerna 1975/76: 1410,
1975/76: 1446 och 1975/76: 1498 särskilt den bristande överensstämmelsen
mellan organisation och innehåll i vårdutbildningarna och de övergripande
målsättningarna för vårdområdet. Motionärerna anför att läroplanerna
för gymnasieskolans vårdutbildningar och för sjuksköterskeutbildningen
till vissa delar måste betraktas som föråldrade och begär
intensifierade läroplansöversyner. I flera av motionerna tas upp frågor
om studieorganisatorisk översyn av vårdutbildningarna i syfte att få för
flera utbildningsvägar gemensam basutbildning. I motionen 1975/76:
1446 framförs även möjligheten att inordna ungdomsutbildningen och
vuxenutbildningen som delar i ett gemensamt utbildningssystem präglat
av återkommande utbildning. Motionärerna anser att det även behövs
en samordning mellan den gymnasiala utbildningen och högskoleutbildningen
på vårdområdet så att utbildningssystemet kan utformas till en
helhet med ett naturligt samband mellan grundläggande basutbildning
och därefter följande successiv differentiering. I flera av motionerna berörs
också den pågående förskjutningen av arbetsuppgifter mellan olika

UbU 1975/76: 27

personalkategorier. Detta kan enligt motionärernas mening behöva påverka
vårdutbildningarnas innehåll.

De flesta av motionerna om utredning och översyn av vårdutbildningarna
behandlar liksom motionerna 1975:1356, 1975/76:592 och
1975/76: 1507 även frågor om praktiken inom vårdutbildningarna. Motionärerna
pekar på att bristen på praktikplatser särskilt inom vissa vårdområden
och organisatoriska problem i samband med elevernas praktiska
utbildning motverkat en önskvärd ökning av kapaciteten vad gäller
särskilt sjuksköterskeutbildningen. I flera av motionerna föreslås att
praktik i större utsträckning skall kunna medges i långvården och i den
öppna vården samtidigt som praktiken i vissa mindre specialiteter skulle
begränsas. Den kliniska praktiken borde enligt några av motionerna
kunna bytas ut mot aktiv tjänstgöring förlagd på annat sätt i utbildningstiden
än nuvarande praktik.

Utskottet anser det betydelsefullt att de motionsvägen aktualiserade
frågorna inom vårdutbildningsområdet — däri inbegripet både socialvårds-
och sjukvårdsutbildning — blir belysta och övervägda. Med de
förändringar som sker inom socialvård, hälsovård och sjukvård och det
närmande som pågår mellan dessa områden följer också behov av motsvarande
utveckling inom vårdutbildningen.

Vad gäller de vårdutbildningar inom gymnasieskolan som inte förs
över till högskolan den 1 juli 1977 pågår visst översynsarbete inom SÖ.
Detta kan förväntas bli intensifierat då Landstingsförbundet under våren

1976 beräknas avsluta sitt arbete med riktlinjer för utveckling av läroplaner
(RUL) genom att avlämna en rapport om praktikplatsfrågan. En
sektorsvis översyn av gymnasieskolan aviseras för övrigt i propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete. En särskild översyn av gymnasieskolans
tvååriga vårdlinje och tvååriga konsumtionslinje kan även komma
att föranledas dels av förslagen i barnstugeutredningens betänkande
(SOU 1975: 67) Utbildning i samspel, dels av SÖ:s nyligen avlämnade
förslag till läroplan för den tvååriga sociala service- och bamomsorgslinjen
(tidigare kallad konsumtions- och vårdlinje). För denna linje finns
ännu inte någon fastställd läroplan. Båda förslagen remissbehandlas för
närvarande.

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att det inom det gymnasiala
området skapas gemensamma grundkurser eller basutbildningar för
breda verksamhetsfält. I detta sammanhang bör även övervägas möjligheterna
att inordna ungdomsutbildning och vuxenutbildning som delar
i ett gemensamt vårdutbildningssystem präglat av återkommande utbildning.

Utskottet finner att arbetet inom utbildningsdepartementets beredning
Vård-76 rörande de kortare vårdutbildningar som fr. o. m. den 1 juli

1977 förs till högskolan avser eller berör många av de frågor som tas upp
i här aktuella motioner. Utskottet anser det förklarligt om inte några
3f Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 27

UbU 1975/76: 27

större förändringar av dessa vårdutbildningars innehåll och utformning
hinner genomföras till den 1 juli 1977. Det är emellertid angeläget
att det mera långsiktiga arbetet påbörjas redan nu och bedrivs med
största möjliga skyndsamhet. Frågor som enligt utskottets mening bör
aktualiseras är bl. a. en för flera linjer gemensam basutbildning, etapputbildningar
med flera utgångsvägar, påbyggnadsutbildning, särskilda
behov inom vissa vårdområden t. ex. den öppna vården och långtidsvården
samt praktikproblemen.

Utskottet förutsätter att en stor del av motionernas önskemål om
övergripande utredningar och om prövning av delproblem blir tillgodosedda
genom det nu påbörjade arbetet inom Vård-76. Vidare förutsätter
utskottet att utredningsarbetet kommer att präglas av en helhetssyn på
vårdutbildning från gymnasienivå och uppåt med ett naturligt samband
mellan grundläggande basutbildning och den successiva differentiering
som leder till specialkunskaper. Det bör i detta sammanhang också vara
naturligt att, även om gymnasieskolans läroplaner inte direkt berörs, frågan
om gränsdragning mellan gymnasieskolans och högskolans vårdutbildningar
ändå övervägs. Det är möjligt att detta och även andra problem
resulterar i att vissa frågor måste lösas i ett ännu längre perspektiv
än vad Vård-76 för närvarande arbetar efter. Detta kan även gälla några
av de mera övergripande frågorna i motionerna. Resultatet av det nyligen
påbörjade arbetet bör emellertid avvaktas innan ytterligare åtgärder
beslutas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om arbetet inom Vård-76. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1975: 159 yrkandet 2, 1975: 1356
yrkandet 4, 1975: 1413, 1975: 1417, 1975/76: 592 yrkandet 1, 1975/76:
1410 yrkandet 1, 1975/76: 1446, 1975/76: 1498, 1975/76: 1507 samt
1975/76: 2084 yrkandena 1 b och 1 c.

Sjuksköterskeutbildningen m. m.

I budgetpropositionen har under förslagsanslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning
beräknats medel till oförändrat 970 terminskurser för
grundutbildning av sjuksköterskor.

Åtgärder för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildningen
krävs i motionen 1975/76: 2084. Motionärerna föreslår särskilda åtgärder
för att utbildningskapaciteten inom grundutbildningen av sjuksköterskor
skall helt kunna tas i anspråk nästa budgetår. Dessutom anses
den i budgetpropositionen föreslagna utbildningskapaciteten vara för
låg.

I motionen 1975/76: 1410 yrkas att lokala avvikelser från gällande
läroplaner för sjuksköterskeutbildningen skall medges i avvaktan på resultatet
av en mera genomgripande översyn av läroplanerna i syfte att
få fram flera praktikplatser och därmed kunna ta in flera studerande.

Utbildningsutskottet ser allvarligt på den rådande situationen med

UbU 1975/76: 27

en inom vissa områden svår brist på vårdpersonal. Enligt vad utskottet
erfarit har socialstyrelsen preliminärt beräknat antalet vakanta sjuksköterske^
änster under år 1975 till över 900. I ett sådant läge är det
nödvändigt att öka intagningen till grundutbildningen av sjuksköterskor
så att medgiven utbildningskapacitet helt utnyttjas. Utskottet vill dock
framhålla att bristsituationen inte kan avhjälpas enbart med ökade utbildningsinsatser.
Orsakerna till vakanserna är flera, bl. a. de faktorer
— såsom arbetsförhållanden, möjligheter till barntillsyn m. m. — som
påverkar förvärvsintensiteten. Denna är enligt uppgift från socialstyrelsen
så låg som 50,6/100 uttryckt i antal årsverken i förhållande till
antalet utbildade.

Det beviljade antalet terminskurser för grundutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare
har hittills inte kunnat utnyttjas helt bl. a. på grund
av bristen på praktikplatser. SÖ har nu i samråd med socialstyrelsen
gjort följande rekommendation till vederbörande rektorer i en skrivelse
daterad den 8 april 1976. Syftet är att i avvaktan på en översyn av
läroplanen öka kapaciteten för grundutbildning.

Då det är angeläget att tillgängliga utbildningsresurser inom den somatiska
sjukvården tillvaratas kan terminerna 2 och 5 planeras så att
eleven får klinisk praktik inom medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård
och somatisk långtidssjukvård. Det förutsätts dock att skolan i varje
enskilt fall bedömer att målet för utbildningen — att nå den kunskapsnivå
som fordras för legitimation som sjuksköterska — sjukskötare —
uppnås.

SÖ är medveten om att svårigheter råder att anskaffa praktikplatser
inom barnsjukvården. Varje skola kan till SÖ inkomma med förslag till
lösning av detta praktikproblem. SÖ förutsätter dock att man i förslaget
tillgodoser målet för utbildningen.

Genom Sö:s åtgärd bör en snabb ökning av intagningen till sjuksköterskeutbildningen
kunna förväntas utan att därför målet för utbildningen
behöver eftersättas. Utskottet förutsätter att Sö:s beslut kommer
att få till resultat att den i budgetpropositionen föreslagna utbildningskapaciteten
på 970 terminskurser helt kommer att kunna tas i anspråk.
Om så ej skulle vara fallet anser utskottet att SÖ bör överväga vilka
ytterligare åtgärder som övergångsvis bör kunna sättas in utan att målet
för sjuksköterskeutbildningen därför äventyras.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av yrkandet 2
i motionen 1975/76:1410 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet biträder inte kravet i motionen 1975/76: 2084 om en ökning
av grundutbildningskapaciteten utöver budgetpropositionens förslag. Utskottet
hänvisar därvid till de redovisade svårigheterna hittills att helt utnyttja
medgiven kapacitet och till de åtgärder som SÖ nu vidtagit och
som enligt utskottets mening vid behov bör kompletteras med ytterligare
insatser. Riksdagen bör således avslå yrkandet 1 a i motionen 1975/76:
2084.

UbU 1975/76:27

Riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbildningen av sjuksköterskor
lades fast genom beslut av 1968 års riksdag. I budgetpropositionen
anmäls att med utgångspunkt i dessa riktlinjer har nu balans
uppnåtts mellan antalet grundutbildade och antalet vidareutbildade
sjuksköterskor. Innevarande läsår har medel anvisats för 260 terminskurser
inom vidareutbildningen. Till detta kommer 30 terminskurser
som omfördelats från grundutbildning till vidareutbildning. Alla terminskurser
beräknas dock inte kunna komma till stånd. Mot denna bakgrund
föreslår föredragande statsrådet att medel anvisas till oförändrat
260 terminskurser.

Medel för 51 terminskurser inom utbildningen utöver regeringens
förslag yrkas i motionen 1975/76: 2084. Yrkandet överensstämmer med
av socialstyrelsen och SÖ beräknat behov av intagningsplatser. Motionärerna
anser att riktpunkten bör vara att alla sjuksköterskor skall genomgå
vidareutbildning.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu ändra den år
1968 fastlagda dimensioneringen av vidareutbildningen. Utskottet tillstyrker
regeringens medelsberäkning för vidareutbildningen och föreslår
att regeringen får begärt bemyndigande att dels inom ramen för
beräknade medel få omfördela kurser inom sjuksköterskeutbildningen,
dels få besluta om inrättande av ytterligare vidareutbildningskurser inom
linjerna intensivvård, anestesivård och operationssjukvård samt öppen
hälso- och sjukvård i de fall utbildningshuvudmännen har möjligheter
att genomföra en sådan kapacitetsökning. Utskottet avstyrker således
motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 mot bakgrund dels av att
tidigare medgiven kapacitet inte kunnat utnyttjas och att huvudmännen
enligt SÖ endast successivt kan genomföra den av SÖ och socialstyrelsen
beräknade erforderliga kapacitetsökningen om ytterligare 51 terminskurser,
dels av att regeringen inom riksdagens bemyndigande kan
omfördela kurser och i vissa fall öka antalet kurser. Utskottet tillstyrker
även i övrigt medelsberäkningen under förslagsanslaget Bidrag till viss
vårdyrkesutbildning.

I motionen 1975/76: 1417 hemställs att inom det beräknade medelsbehovet
för vidareutbildning fyra kurser skall få genomföras i social
barnavård för sjuksköterskor utbildade enligt äldre studiegång. Förslaget
har framförts av SÖ men inte biträtts i budgetpropositionen. Ifrågavarande
kurser måste bedömas vara sådan vidareutbildning som enligt
överenskommelsen mellan staten och företrädare för sjukvårds- och
utbildningshuvudmännen skall bekostas av huvudmännen (jfr prop.
1975: 1, bilaga 10, s. 407). Med det anförda avstyrker utskottet motionen
1975/76: 1417.

Vidareutbildning inom alkoholistvården yrkas i motionen 1975: 1351.
I motionen 1975/76: 1435 hemställs om fortbildning rörande barnens
situation vid sjukhusvistelsen. I den mån här aktuella ämnesområden

UbU 1975/76: 27

på något sätt bör få ändrat utrymme i sjuksköterskeutbildningen torde
frågan få aktualiseras vid den översyn av utbildningens innehåll som
kommer att göras inom Vård-76. Om utbildningsbehovet bör tillgodoses
genom fortbildning ankommer de på sjukvårdshuvudmännen att ansvara
för och bekosta densamma. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1975: 1351 och 1975/76: 1435.

I motionen 1975/76: 2084 föreslås att de graderade betygen skall avskaffas
och att antagningen till vidareutbildningen skall ske enligt ett
kösystem.

Från och med höstterminen 1975 används enligt regeringens beslut
den 6 mars detta år en tregradig skala vid betygsättningen över grundutbildningen
och vidareutbildningen av sjuksköterskor samt vissa andra
vårdutbildningar. I propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
anfördes att frågan om betygsättningen i grundskola och
gymnasieskola prövas av betygsutredningen och att resultatet av detta
arbete indirekt kommer att påverka även betygsättningen inom högskolan
varför denna senare fråga fick prövas när betygsutredningens
arbete avslutats.

Utskottet anser att motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a i den del
som gäller avskaffande av de graderade betygen bör avslås av riksdagen.

Utskottet kan inte godta att, som föreslås i motionen 1975/76: 2084,
antagningen till vidareutbildningen av sjuksköterskor skall ske genom
ett kösystem och avstyrker därför även denna del av yrkandet 3 a i
motionen 1975/76: 2084.

Centraliserad intagning till vidareutbildningen av sjuksköterskor föreslås
i motionen 1975/76: 2084 i syfte att dels undvika dubbelansökningar,
dels motverka sena inkallanden av reserver. I motionen 1975/
76: 1415 föreslås intagningen bli antingen helt centraliserad eller sammanförd
till fem samarbetande regioner.

Frågan om central intagning till bl. a. vidareutbildningen av sjuksköterskor
övervägs för närvarande av en särskild arbetsgrupp inom
den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75). Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 1415 och
1975/76: 2084 yrkandet 3 a i denna del.

Bristen på vidareutbildade sjuksköterskor inom åldringsvården och
långtidsvården påtalas i motionen 1975/76: 1491. För att få flera sökande
till linjen för åldringsvård inom vidareutbildningen av sjuksköterskor
begär motionärerna att denna linje skall karaktäriseras som
bristyrkesutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Genom denna
åtgärd skulle arbetsmarknadsbidrag kunna utgå till de studerande vilket
är ekonomiskt fördelaktigt jämfört med andra former av ekonomiskt
stöd under studietiden.

Bristyrkesutbildning anordnas sedan 1966/67 inom arbetsmarknads -

UbU 1975/76: 27

utbildningen. Regeringen och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) prövar
från tid till annan vilka kurser som skall ingå i bristyrkesutbildningen
med hänsyn till arbetskraftsefterfrågan i olika yrken (prop. 1975: 45,
InU 1975: 14, rskr 1975: 178). Företrädesrätt inom bristyrkesutbildningen
ges arbetslösa och personer som hotas av arbetslöshet och därnäst
sysselsatta som har en svag ställning på arbetsmarknaden eller
låga inkomster. Någon ytterligare precisering av vilka villkor som bör
vara uppfyllda i det enskilda fallet har inte ansetts vara nödvändig.
Enligt regeringens beslut den 20 november 1975 får bristyrkesutbildning
fr. o. m. den 1 januari 1976 anordnas i nio olika yrken inom
vårdområdet, dock inte grund- eller vidareutbildning av sjuksköterskor.
Utskottet förutsätter att om regeringen och AMS anser att anordnandet
av bristyrkesutbildning inom sjuksköterskeutbildningen är ett lämpligt
sätt att lösa personalproblemen inom t. ex. åldringsvård och långtidsvård
initiativ tas för att pröva, förbereda och genomföra en sådan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1975/76: 1491.

Sjukgymnastutbildningen

Förslag om sjukgymnastutbildningens innehåll och omfattning avgavs
av U 68 i det förutnämnda betänkandet (SOU 1973: 58) om Högskoleutbildning,
Hälso- och sjukvårdslinje, Social servicelinje, Medicinsk
assistentlinje, Arbetsterapeut- och sjukgymnastlinje. U 68 ansåg
att förstärkning av flera ämnen i utbildningen var nödvändig bl. a.
beroende på sjukgymnastens ändrade roll i fråga om arbetsledning och
instruktion till patienterna, på en ny syn på rehabilitering samt på den
större vikt som måste läggas vid förebyggande och uppsökande verksamhet.
För att möjliggöra denna breddning föreslog U 68 att grundutbildningen
skulle förlängas med 20 poäng, dvs. en termin.

Genom att sjukgymnastutbildningen enligt U 68:s förslag skall föras
till högskolan den 1 juli 1977 ingår denna utbildning i Vård-76:s utredningsarbete.

I årets budgetproposition anmäls att SÖ under år 1974 beslutat att
sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning får anordnas i Uppsala.
Efter överläggningar med representanter för utbildningsdepartementet,
socialdepartementet, socialstyrelsen, SÖ, UKÄ, Landstingsförbundet
och Legitimerade sjukgymnasters förbund har förslag till en provisorisk
läroplan utarbetats med utgångspunkt i U 68:s förslag. Utbildningen
föreslås omfatta fem terminer.

Utskottet anser inte någon ytterligare utredning om sjukgymnastutbildningens
längd nödvändig och avstyrker yrkandet a i motionen
1975/76: 1475.

Den fortsatta utbyggnaden av sjukgymnastutbildningen skall ske
under kommunalt huvudmannaskap enligt riksdagens beslut år 1964

' v** -1--.t4.0tbv

UbU 1975/76: 27

(prop. 1964: 73, SU 1964: 96, rskr 1964: 216). Enligt nuvarande planer
skall sjukgymnastutbildning starta hösten 1976 i Uppsala och hösten
1977 i Umeå. SÖ har sedan år 1972 Kungl. Maj:ts uppdrag att skyndsamt
undersöka förutsättningarna för att öka intagningen till sjukgymnast-
och arbetsterapeututbildningama. Utskottet anser att önskemålen
i motionerna 1975/76: 226 och 1975/76: 1475 yrkandet b om en ökad
sjukgymnastutbildning därigenom skall kunna bli tillgodosedda inom
en snar framtid, varför motionsyrkandena avstyrks av utskottet.

Som lärare vid sjukgymnastutbildningen tjänstgör dels läkare, dels
lärarutbildade sjukgymnaster. De senare har i allmänhet efter legitimation
som sjukgymnast och minst två års väl vitsordad tjänstgöring inom
yrket gått en 19 veckors yrkeslärarkurs vid statens institut för högre
utbildning av sjuksköterskor (SIHUS). De kan också ha gått en icke
obligatorisk 19 veckors fortbildningskurs avseende ämnesfördjupning,
vilken också anordnas vid SIHUS.

År 1974 föreslog SÖ i skrivelse till Kungl. Maj:t en lärarutbildning
inom vårdområdet om tre terminer med en termins obligatorisk ämnesutbildning
och två terminers praktisk pedagogisk utbildning. I 1975 års
budgetproposition anförde föredragande statsrådet att den framtida
utbildningen av lärare för vårdområdet är avhängig av U 68:s förslag
om bl. a. högskoleutbildning inom vårdsektorn. Frågan om vårdyrkesutbildning
och vårdyrkeslärarutbildning bereds som tidigare redovisats
inom utbildningsdepartementet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
yrkandet c i motionen 1975/76: 1475 om en utredning i syfte
att undersöka förutsättningarna för en förbättrad utbildning av lärare
i sjukgymnastiska specialiteter.

Mot bakgrund av det anförda och av att riksdagen bemyndigat regeringen
(UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268) att besluta om kurser
vid SIHUS — och därmed även att prioritera områden när brist uppkommer
— avstyrker utskottet motionen 1975/76: 791 om en vidgad
lärarutbildning inom sjukgymnastsektom.

I motionen 1975/76: 784 föreslås att en genomgång och sammanställning
görs genom utbildningsdepartementets försorg av anledningarna
till hittillsvarande igångsättningsproblem för sjukgymnastutbildningen
och att därefter erforderliga åtgärder vidtas för att om möjligt
undanröja svårigheterna. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål
tillgodoses genom beredningen inom Vård-76 av sjukgymnastutbildningen,
varför motionen 1975/76: 784 bör avslås av riksdagen.

Läkarutbildningen

Läkares grundutbildning omfattar fem och ett halvt år och avslutas
med läkarexamen. Bestämmelser om läkares grundutbildning har meddelats
i kungörelsen (1969: 330) om utbildning vid medicinsk fakultet.

Efter grundutbildningen följer vidareutbildning, som omfattar dels en

UbU 1975/76: 27

allmäntjänstgöring om 21 månader, dels utbildning för allmänläkarkompetens
eller specialistkompetens.

Allmän behörighet att utöva läkaryrket (legitimation) erhålls efter
avlagd läkarexamen och därpå följande 21 månaders allmäntjänstgöring
(AT). Legitimation meddelas av socialstyrelsen.

Allmäntjänstgöringen skall fullgöras som läkare i underordnad ställning.
Tiden om 21 månader fördelas så att för vardera medicin, kirurgi
och allmänläkarvård avsätts sex månader och för psykiatri tre månader.

Den fortsatta vidareutbildningen (FV) skall i fråga om utbildning för
allmänläkarkompetens omfatta tjänstgöringar som läkare under sammanlagt
tre och ett halvt år samt i fråga om specialistutbildning tjänstgöringar
som läkare från fyra till fem och ett halvt år. Härunder skall
läkaren följa systematisk undervisning. Bevis om allmänläkarkompetens
och bevis om specialistkompetens meddelas av nämnden för läkares vidareutbildning.

Närmare bestämmelser om bl. a. allmän tjänstgöring för vinnande av
legitimation, krav på vidareutbildning för förvärvande av allmänläkarkompetens
och krav för erhållande av specialistkompetens har meddelats
i kungörelsen (1972: 678) med tillämpningsföreskrifter till lagen
(1960: 408) om behörighet att utöva läkaryrket samt i ett socialstyrelsens
cirkulär år 1975 med föreskrifter om vidareutbildning av läkare
(intaget i Medicinalväsendets författningssamling MF 1975: 135).

Bevis om specialistkompetens får avse ett 40-tal specialiteter. Den
som vill förvärva specialistkompetens skall sedan han fått legitimation
som läkare genomgå vidareutbildning bestående av dels huvudutbildning
om tre—fem års tjänstgöring i allmänhet helt inom specialiteten, dels
sidoutbildning inom verksamhetsområde som är av betydelse för den
sökta kompetensen. Sidoutbildningen omfattar tjänstgöring under minst
sex månader och högst ett år och sex månader enligt föreskrifter som
socialstyrelsen meddelar efter förslag av nämnden för läkares vidareutbildning.
Gällande föreskrifter om sidoutbildning m. m. finns intagna i
MF 1974: 143.

I motionen 1975/76: 2095 yrkas att reumatologin skall förstärkas i
grundutbildningen av läkare. I en annan motion, 1975/76: 2096, som behandlas
av socialutskottet, begär motionärerna att reumatologin skall
prioriteras vid fördelningen av s. k. FV-block för läkares specialistutbildning.

I grundutbildningen av läkare ingår reumatologin som ett kortare avsnitt
inom ämnet medicin, varierande mellan någon dag och ett par veckor
beroende på utbildningsort.

Med anledning av ett motionsyrkande till 1975 års riksdag uttalade
utskottet att det ville betona betydelsen av att de reumatologiska sjukdomarna
uppmärksammas inom såväl utbildning som forskning. Utskottet
var dock inte berett att då förorda någon ökning av reumatolo -

UbU 1975/76: 27

gins utrymme inom grundutbildningen av läkare utan att konsekvenserna
för andra ämnen kunde överblickas. Utskottet är inte heller nu
berett att förorda någon omprioritering bland de ämnen som ingår i läkares
grundutbildning och avstyrker motionen 1975/76: 2095. I sammanhanget
kan dock erinras om att utskottet tidigare under 1975/76 års
riksmöte i betänkandet 1975/76: 20 givit regeringen till känna att utskottet
förväntar sig förslag om en ny tjänst som professor i reumatologi
(rskr 1975/76: 245). Detta kommer att innebära en förstärkning av både
forskningen om och undervisningen i reumatologi.

En översyn av läkarutbildningssystemet för att åstadkomma bättre
vårdkontinuitet begärs i motionen 1975/76: 2084 (yrkandet 1 d).

Indelningen av allmäntjänstgöringen (AT) i tre sexmånadersperioder
inom vardera medicin, kirurgi och allmänläkarvård samt en tremånadersperiod
i psykiatri motiveras av kraven på läkarutbildningens allsidighet.
Det förefaller utskottet inte motiverat att enbart av vårdkontinuitetsskäl
ta bort något eller några av dessa områden för att få längre tjänstgöring
inom övriga områden. I den mån en ytterligare uppdelning av allmäntjänstgöringen
på subspecialiteter inom de fyra huvudområdena negativt
påverkar utbildningen eller tjänstgöringen från t. ex. vårdkontinuitetssynpunkt
förutsätter utskottet att socialstyrelsens nämnd för vidareutbildning
av läkare tar initiativ till erforderliga åtgärder. Nämnden har
till uppgift att godkänna tjänster för allmäntjänstgöring, svara för kunskapsprövningen
i anslutning till denna, organisera den systematiska
undervisningen och kunskapskontrollen under vidareutbildningen samt
i övrigt svara för specialistutbildningen och därmed sammanhängande
frågor. I den fortsatta vidareutbildningen till specialistkompetens eller
allmänläkarkompetens torde enligt utskottets mening kontinuitetsproblemen
inte vara så uttalade som under allmäntjänstgöringen eftersom
tjänstgöringsperioderna är längre.

Vårdkontinuitetsproblemen uppmärksammas, enligt vad utskottet erfarit,
av de sjukvårdsansvariga, och flera försök att lösa dem genom administrativa
åtgärder pågår. Med den ökade läkarutbildningen kommer
även de kontinuitetsproblem som beror på läkarbrist att försvinna.

Utskottet finner således att en översyn av läkarutbildningen, innefattande
grundutbildning, allmäntjänstgöring och fortsatt vidareutbildning,
inte kan motiveras enbart av de vårdkontinuitetsproblem som för närvarande
är kännbara inom vissa delar av sjukvården. I den utsträckning
kontinuitetsproblemen inte kan lösas på annat sätt och även visar
sig bero på utbildningssystemet, prövas hithörande frågor bl. a. inom
socialstyrelsens nämnd för vidareutbildning av läkare och socialdepartementets
sjukvårdsdelegation. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet
1 d i motionen 1975/76: 2084.

UbU 1975/76: 27

Tandläkarutbildningens innehåll

I motionen 1975/76: 1416 hemställs om en mera ingående och grundläggande
undervisning vid tandläkarhögskolorna om den s. k. pontostruktormetoden
för framställning av guldkronor och broar. Med denna metod
kan man enligt motionen på kortare tid och med mindre arbete och
besvär samt med mindre guldåtgång uppnå ett bra och bestående behandlingsresultat.
Det är enligt motionären angeläget att denna metod
kommer till mera allmän användning med hänsyn till de stora kostnader
som är förknippade med tandvården.

Enligt kungörelsen 1969: 331 om utbildningen vid odontologisk fakultet
skall i studieplan anges bl. a. innehållet i utbildningen samt arten
och omfattningen av det arbete som den studerande skall utföra.
Studieplan fastställs av UKÄ efter förslag av utbildningsnämnd. Med
det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1416.

Högre utbildning och forskning om vård m. m.

Förslag till högre utbildning inom vårdområdet begärs i motionen
1975/76: 1464. Motionärerna anför att det saknas möjlighet för sjuksköterska/sjukskötare
att vidareutbilda sig inom vårdfunktionen. Däremot
finns det utbildning till andra funktioner såsom lärare och administratör.
En högre utbildning inom vårdområdet skulle enligt motionärernas
uppfattning utom värdet i sig även kunna medföra att flera sjuksköterskor
återgår till yrkesverksamhet och att flera män söker sig till
yrket.

Ökade möjligheter för de praktiskt arbetande inom vårdsektorn att genomgå
forskarutbildning inom sitt eget område begärs även i motionen
1975/76: 885. Forskning inom detta område bör enligt motionärerna inriktas
mot en systematisk beskrivning och utveckling av sjuksköterskans
funktionsområde. I motionen 1975/76: 886, som behandlas av socialutskottet,
begär motionärerna en tjänstekonstruktion som möjliggör utvecklingsarbete
på arbetsplatsen.

Riksdagens beslut år 1975 om en reformering av högskoleutbildningen
(prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) innebär bl. a. att högskoleutbildningen
fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer att omfatta också en rad
utbildningslinjer som för närvarande inte har någon naturlig fortsättning
ovanför grundutbildningsnivån, däribland flera vårdutbildningar. I tillläggsdirektiv
den 14 augusti 1975 fick forskarutbildningsutredningen i
uppdrag att pröva olika frågor och problem i samband med en utveckling
av möjligheterna att inom hela högskolan gå vidare till forskarutbildning
eller annan utbildning efter grundexamen. Utskottet förutsätter
att uppdraget avser även forskarutbildning eller annan högre utbildning
om vårdfunktionen för legitimerade sjuksköterskor och därmed
jämställda. Även inom departementsberedningen Vård-76 skulle möjligheterna
att införa särskilda linjer eller kurser för högre utbildning
inom vårdområdet kunna undersökas.

UbU 1975/76: 27

Med hänsyn till redan meddelade utredningsuppdrag anser utskottet
att motionerna 1975/76: 885 och 1975/76: 1464 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

En utvecklad omvårdnadsforskning behövs enligt motionen 1975/76:
2084 för att påvisa vilka förändringar i utbildningsinnehållet som erfordras
för att få vårdutbildningarna bättre anpassade till en dynamisk
sjukvård. Det behövs vidgad kunskap om omvårdnadens problem, framför
allt vårdteknik, behandling, hjälpmedel och utrustning samt vårdpsykologi.
Inledningsvis bör den föreslagna omvårdnadsforskningen anknyta
till befintliga institutioners forskning. Motionärerna anför vidare
att ämnets tvärvetenskapliga karaktär måste betonas. En delfråga inom
omvårdnadsforskning tas upp i motionen 1975/76: 782 i vilken ett program
begärs för forskning om miljön och den psykiska omvårdnaden
för barn på sjukhus. Som speciellt viktiga forskningsområden härvidlag
framhålls den psykiska vårdens innehåll och utformning på barnsjukhus,
psykiska störningar m. m. bland intagna barn och barn som besöker
polikliniker, vikten av nära och tidig kontakt mellan barn och
föräldrar vid skötseln på sjukhus av för tidigt födda eller svaga barn,
barns och föräldrars reaktion på sjukdom m. m. och deras relation till
personalen samt lekterapins betydelse.

Då det gäller forskning inom nya eller tvärvetenskapliga områden
vill utskottet erinra om att förslag nyligen lämnats till riksdagen (prop.
1975/76: 129) om inrättande av en forskningsrådsnämnd vid sidan av
forskningsråden. Enligt förslaget skall nämndens främsta uppgift vara
att vid sidan av de insatser som de enskilda forskningsråden gör initiera
och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från
samhällets synpunkt. Nämnden föreslås få 13 ledamöter, varav sju skall
representera allmänintressen, däribland riksdagsledamöter, företrädare
för löntagarorganisationerna samt kommuner och landsting. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1975/76:782
och 1975/76: 2084 yrkandet 3 b.

I motionen 1975/76: 2075 begärs en översyn av utbildningen för all
personal inom det psykiatriska vårdområdet. Motionärerna anser att
utbildningsfrågorna måste ses över i samband med att man beslutar om
riktlinjerna för den psykiatriska vården. Motionärerna har i motionen
1975/76: 2074, som behandlas av socialutskottet, begärt en utredning
om den psykiatriska vårdens innehåll och organisation.

Snabb och grundlig omformulering av mentalvårdens mål och inriktning
innebärande väsentlig förstärkning av samhälls- och beteendevetenskapernas
ställning i forskning, specialistutbildning och behandling
samt prioritering av nyorienterande riktningar inom forskning och metodik
yrkas i motionen 1975/76: 2079. Andra åtgärder för mentalvårdens
omvandling begärs av samma motionärer i motionen 1975/76:
2078 som behandlas av socialutskottet.

UbU 1975/76: 27

Socialstyrelsen tillsatte i november 1970 en arbetsgrupp för att utreda
den psykiatriska vårdens målsättning och organisation. Utredningens
arbete skulle omfatta fyra huvudområden. Ett av dessa var utbildningsfrågor
för den personal som kommer i kontakt med psykiatriska
problem, särskilt kraven på utbildning mot bakgrund av olika personalgruppers
förväntade uppgifter i en omstrukturerad vårdorganisation.
Arbetsgruppens rapport Den psykiatriska vårdens målsättning och organisation
avlämnades år 1973. Efter remissbehandling har rapporten delvis
legat till grund för avsnitt i socialstyrelsens principprogram för
hälso- och sjukvården inför 1980-talet. Resultatet av ytterligare överväganden
om den psykiatriska vården beräknar socialstyrelsen framlägga
under hösten 1976.

Efter Kungl. Maj:ts uppdrag år 1970 har UKÄ i samråd med socialstyrelsen,
SÖ och samarbetsnämnden för socialhögskolorna utrett frågan
om utbildning i psykoterapi. UKÄ:s förslag i betänkandet Utbildning
i psykoterapi och psykosocialt arbetssätt (UKÄ-rapport 1975: 24)
remissbehandlas för närvarande. Förslaget avser dels utbildning i psykoterapi
öppen för läkare, psykologer och socionomer samt andra med
viss yrkesutbildning i psykologi, psykiatri och mentalhygien jämte viss
praktik, dels utbildning i psykosocialt arbetssätt för ett stort antal yrkeskategorier
inom vårdområdet.

I avvaktan på resultatet av socialstyrelsens redovisade arbete, remissbehandlingen
av UKÄ:s förslag om psykoterapiutbildning m. m. samt
arbetet inom Vård-76 med vissa vårdutbildningars innehåll kan enligt
utskottets mening ställning till frågan om ytterligare utredning inte ta^
nu, varför motionen 1975/76: 2075 avstyrks av utskottet.

Utskottet anser att inte heller motionen 1975/76: 2079 bör bifallas
av riksdagen.

Bättre undervisning i sexologi för många yrkeskategorier, såsom lärare,
vårdpersonal m. fl., yrkas i motionen 1975/76: 1480. Med hänsyn
till att betänkandet Sexual- och samlevnadsundervisning (SOU 1974: 59;
från utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisningsoch
upplysningarbetet (USSU) enligt regeringens beslut den 18 december
1975 överlämnats till SÖ för beaktande i det fortsatta läroplansarbetet
och då normalstudieplaner för tvärvetenskapliga kurser, t. ex. i
sexologi, redan nu kan fastställas av UKÄ avstyrker utskottet yrkandet
1 i motionen 1975/76: 1480.

Motionens förslag i yrkandet 2 om ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut
för sexologi avstyrker utskottet med erinran om riksdagens tidigare
uttalande i frågan om inrättande av fristående forskningsinstitut.

UbU 1975/76: 27

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser
respektive avsnitt i betänkandet

översyn av vissa vårdutbildningar

1. att riksdagen beträffande arbetet inom Vård-76 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande utredning om riktlinjerna för utbildningspolitiken
på socialvårdsområdet avslår motionen 1975:
1417,

3. att riksdagen beträffande översyn av utbildningen på vårdområdet
avslår motionerna 1975:159 yrkandet 2, 1975/76:
1410 yrkandet 1, 1975/76: 1446, 1975/76: 1498 samt 1975/76:
2084 yrkandena 1 b och 1 c,

4. att riksdagen beträffande översyn av sjuksköterskeutbildningens
läroplaner avseende praktiken avslår motionerna 1975:
1356 yrkandet 4, 1975/76: 592 yrkandet 1 och 1975/76:1507,

5. att riksdagen beträffande långsammare studiegång avslår motionen
1975: 1413,

Sjuksköterskeutbildningen m. m.

6. att riksdagen beträffande grundutbildningen av sjuksköterskor
med anledning av motionen 1975/76: 1410 yrkandet 2 och med
avslag på motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 a som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. att riksdagen beträffande kurser för vidareutbildning av sjuksköterskor
utöver vad regeringen förordat i propositionen
1975/76: 100 avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2,

8. att riksdagen beträffande kurser i social barnavård avslår
motionen 1975/76: 1417,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ytterligare
kurser inom vidareutbildningen av sjuksköterskor,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omfördelning
av kurser inom sjuksköterskeutbildningen,

11. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 såvitt gäller
medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till viss
vårdyrkesutbildning för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 44 746 000 kr.,

12. att riksdagen beträffande sjuksköterskeutbildning inom alkoholistvården
avslår motionen 1975: 1351,

13. att riksdagen beträffande fortbildning avseende barnens situation
under sjukhusvistelsen avslår motionen 1975/76:1435,

14. att riksdagen beträffande avskaffande av de graderade betygen
inom sjuksköterskeutbildningen avslår motionen 1975/76: 2084
yrkandet 3 a,

UbU 1975/76:27

15. att riksdagen beträffande antagning till vidareutbildning av
sjuksköterskor avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 3 a,

16. att riksdagen beträffande centraliserad intagning till vidareutbildningen
av sjuksköterskor avslår motionerna 1975/76:1415
och 1975/76: 2084 yrkandet 3 a,

17. att riksdagen beträffande bristyrkesutbildning av sjuksköterskor
avslår motionen 1975/76: 1491,

Sjukgymnastutbildningen

18. att riksdagen beträffande sjukgymnastutbildningens längd avslår
motionen 1975/76: 1475 yrkandet a,

19. att riksdagen beträffande utbyggnad av sjukgymnastutbildningens
kapacitet avslår motionerna 1975/76: 226 och 1975/76:
1475 yrkandet b,

20. att riksdagen beträffande utredning om förbättrad utbildning
av lärare i sjukgymnastiska specialiteter avslår motionen 1975/
76:1475 yrkandet c,

21. att riksdagen beträffande vidgad lärarutbildning inom sjukgymnastsektom
avslår motionen 1975/76: 791,

22. att riksdagen beträffande problemgenomgång avseende igångsättning
av sjukgymnastutbildning avslår motionen 1975/76:
784,

Läkarutbildningen

23. att riksdagen beträffande reumatologins utrymme i läkares
grundutbildning avslår motionen 1975/76: 2095,

24. att riksdagen beträffande översyn av läkarutbildningssystemet
avslår motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 d,

Tandläkarutbildningens innehåll

25. att riksdagen beträffande tandläkarutbildning avslår motionen
1975/76:1416,

Högre utbildning och forskning om vård m. m.

26. att riksdagen beträffande högre utbildning inom vårdområdet
avslår motionerna 1975/76: 885 och 1975/76: 1464,

27. att riksdagen beträffande omvårdnadsforskning avslår motionen
1975/76: 2084 yrkandet 3 b,

28. att riksdagen beträffande forskning om barn på sjukhus avslår
motionen 1975/76: 782,

29. att riksdagen beträffande översyn av utbildningen inom det
psykiatriska området avslår motionen 1975/76: 2075,

30. att riksdagen beträffande mentalvårdens mål och inriktning
avslår motionen 1975/76: 2079,

31. att riksdagen beträffande undervisning i sexologi avslår motionen
1975/76:1480 yrkandet 1,

UbU 1975/76: 27

32. att riksdagen beträffande forskningsinstitut för sexologi avslår
motionen 1975/76: 1480 yrkandet 2.

Stockholm den 23 april 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Gustafsson i Barkarby (s), Johansson
i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s),
Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), herrar
Nilsson i Norrköping (s), Hagberg i örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp)
och fru Ström (s).

Reservationer

1. beträffande grundutbildningen av sjuksköterskor av herr Jonsson i
Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Genom
SÖ:s” och slutar ”motionen 1975/76: 2084” bort ha följande lydelse:

Redan nu är sjuksköterskebristen mycket besvärande för sjukvården,
särskilt under sommarmånaderna. Allting tyder på att bristen kommer
att förvärras om inte grundutbildningen snabbt utökas. Den tilltagande
sjuksköterskebristen är ett allvarligt hinder för den nödvändiga utbyggnaden
av öppen vård och långtidssjukvård. Enbart för att vårda de
allt fler äldre skulle ungefär 35 000 fler behöva anställas inom långtidsvården
fram till år 1985. För att förbättra vården, skapa mänsklig
kontakt och ta större hänsyn till den enskilde behövs ytterligare ungefär
10 000 nya tjänster. Och ändå gäller det bara att tillgodose grundläggande
mänskliga behov. Till en stor del av dessa sammanlagt 45 000
tjänster behövs det sjuksköterskor. Enligt utskottets mening måste de
utbildningsresurser tillskapas som behövs för att ge en god vård åt människor.

Mot denna bakgrund är det synnerligen allvarligt att antalet utexaminerade
sjuksköterskor snarast minskat under senare år. Situationen ter
sig ännu mer orimlig om man betänker att 10 000-tals ungdomar i vårt
land samtidigt går arbetslösa. I en interpellationsdebatt i riksdagen den
19 mars i år framhöll statsministern bl. a. att regeringen åren 1971—
1972 fann att behovet av mer personal inom långtidsvården och behovet
av ökad utbildning inom sjukvården kunde kopplas samman med den
arbetslöshet som fanns bland ungdomen. Trots detta har alltså utexamineringen
av sjuksköterskor inte ökat. Tusentals ungdomar avvisas varje

UbU 1975/76: 27

år från den vårdutbildning de vill ha. Regeringen har allvarligt misskött
planeringen av vårdutbildningen.

Enligt utskottets mening måste åtgärder sättas in för att snabbt öka
intagningen till sjuksköterskeutbildningen. Mot bakgrund av de stora
behoven inom särskilt långtidsvården är de åtgärder som vidtagits eller
aviserats helt otillräckliga. Genom SÖ:s åtgärd bör dock en ökning av
intagningen till sjuksköterskeutbildningen kunna förväntas utan att därför
målet för utbildningen behöver eftersättas. Utskottet förutsätter att
SÖ:s beslut kommer att få till resultat att den i budgetpropositionen
föreslagna utbildningskapaciteten på 970 terminskurser helt kommer att
tas i anspråk. Om så ej skulle vara fallet anser utskottet att SÖ bör
vidta ytterligare åtgärder som övergångsvis kan sättas in. Härutöver
bör enligt utskottets mening utbildningskapaciteten ökas utöver vad som
föreslås i budgetpropositionen. Riksdagen bör därför med bifall till
motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 a och med anledning av motionen
1975/76: 1410 yrkandet 2 hos regeringen begära förslag till åtgärder
för att snabbt öka intagningen till sjuksköterskeutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande grundutbildningen av sjuksköterskor
med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 1 a och med
anledning av motionen 1975/76: 1410 yrkandet 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande kurser för vidareutbildning av sjuksköterskor av herr
Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”viss vårdyrkesutbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riktpunkten för vidareutbildningen av sjuksköterskor
på sikt bör vara att alla skall genomgå vidareutbildning. Utskottet
utgår från att denna fråga kommer med i de bedömningar och
överväganden som skall göras inom Vård-76. I avvaktan därpå bör
riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 besluta tilldela
medel för 51 terminskurser utöver vad regeringen föreslagit för
budgetåret 1976/77. Förslagsanslaget till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning
bör således räknas upp med 1 703 400 kr. till totalt 46 449 400
kr. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen begärt bemyndigande
att dels inom ramen för av riksdagen beviljade medel få omfördela
kurser inom sjuksköterskeutbildningen, dels få besluta om inrättande
av ytterligare vidareutbildningskurser inom linjerna intensivvård,
anestesivård och operationssjukvård samt öppen hälso- och sjukvård
i de fall utbildningshuvudmännen har möjligheter att genomföra
en sådan kapacitetsökning. Utskottet tillstyrker i övrigt medelsberäkningen
under förslagsanslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning.

UbU 1975/76: 27

dels att utskottets hemställan under 7 och 11 bort ha följande lydelse: 7.

att riksdagen beträffande kurser för vidareutbildning av sjuksköterskor
med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2
uttalar att 51 terminskurser bör anordnas utöver vad som förordats
i propositionen 1975/76: 100,

11. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och
med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet 2 såvitt gäller
medelsanvisningen under detta anslag till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 46 449 400 kr.,

3. beträffande avskaffande av de graderade betygen inom sjuksköterskeutbildningen
av herr Johansson i Skärstad (c), fru Lantz (vpk) och
herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Från och”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

En graderad betygsättning inom sjuksköterskeutbildningen skall bara
förekomma om det finns starka skäl och om det kan påvisas att den
fyller en viktig funktion. Genom regeringens beslut den 6 mars 1975
har ett steg på vägen tagits då den tidigare sjugradiga betygskalan ersattes
med en tregradig. Detta steg bör följas av beslut om införande av
ett betygsystem med en tvågradig skala, godkänd eller inte godkänd.
Det är numera en allmänt spridd uppfattning bland huvudmännen att
betygen inte fyller någon större funktion i samband med anställningen
av sjuksköterskor. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen
1975/76: 2084 yrkandet 3 a som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om avskaffande av de graderade betygen
inom sjuksköterskeutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande avskaffande av de graderade betygen
inom sjuksköterskeutbildningen med bifall till motionen 1975/
76: 2084 yrkandet 3 a som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. beträffande antagning till vidareutbildning av sjuksköterskor av herr
Jonsson i Alingsås (fp) som — vid bifall till reservationen 3 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”motionen 1975/76: 2084” bort ha följande lydelse:

Som en konsekvens av borttagandet av de graderade betygen bör
antagningen till vidareutbildning av sjuksköterskor ske enligt ett kösystem.
Detta bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet
3 a i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1975/76: 27

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande antagning till vidareutbildning av
sjuksköterskor med bifall till motionen 1975/76: 2084 yrkandet
3 a som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande mentalvårdens mål och inriktning av fru Lantz (vpk)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

De psykiska störningarna som samhällsproblem ställer med skärpa
frågan om värderingar och metoder för att komma till rätta med dem.
De senaste decenniernas internationella forskning, praktik och debatt
har präglats av starka brytningar. Traditionella begrepp och metoder
ifrågasätts på ett ofta omvälvande sätt. Detta kan inte undgå att göra
frågan om psykiatrins ställning i samhället till en stor politisk fråga.

Inom den psykiatriska vårdapparaten i Sverige dominerar alltjämt
de klassiska sjukdomsbegreppen och angreppsmetoderna. Dessa har de
senaste 20 åren blivit föremål för en bred kritik i vetenskapliga sammanhang.
De har karakteriserats som alltför mycket orienterade efter
den somatiska vårdens tänkande. Detta gäller speciellt läkarutbildningen,
som obestridligen är djupt traditionell och präglad av en ringa fördjupning
utöver en standardmässig medicinsk grundval. Analysen av
de psykiska störningarna har kritiserats som ytlig och ”symptomorienterad”
— med andra ord i alltför ringa grad inriktad på grundorsakerna.
Behandlingsmetoderna har på motsvarande sätt kritiserats som primitiva
och irrelevanta i förhållande till de problemställningar de psykiska
störningarna erbjuder. Preparatbehandlingen har beskrivits som
överdriven, och den används inte som ett temporärt hjälpmedel mot
påfrestande ångesttillstånd utan som ett botemedel mot störningen som
sådan. Skarp kritik har riktats mot metoderna att sysselsätta psykiskt
störda med harmlösa, ytliga sysselsättningar i en konstlad anstaltsmiljö
i stället för att ta fasta på den svårare uppgiften att till grunden bearbeta
deras situation och få dem att själva deltaga i och övertaga denna
bearbetning. Den auktoritära miljön och läkarnas befälsställning har
beskrivits som särskilt skadlig just inom denna del av vårdapparaten.
Samhälls- och beteendevetenskapernas underordnade ställning i förhållande
till den traditionella medicinska vetenskapen och utbildningen
har också blivit föremål för kritik. Uppmärksamhet har också getts
den psykiska sjukvårdens roll som del av tvångsapparaten i samhället.
Antalet tvångsomhändertaganden är högt.

Kärnan i kritiken har emellertid riktat sig mot själva sjukdomsbegreppet.
Den hittills dominerande uppfattningen har varit att den psy -

UbU 1975/76: 27

kiska störningen är en ”sjukdom” i ungefär samma mening som en
somatisk sådan. Analysen har därför blivit att ”sjukdomen” väsentligen
uppfattas som ett ”fel” på eller en ”avvikelse” hos individen. På denna
punkt har helt nya perspektiv öppnats genom de nya forsknings- och
behandlingsinriktningar som gjort sig gällande på området. Dessa har
mer och mer siktat in sig på samspelet mellan den sociala omgivningen
och individen och i större eller mindre grad tagit avstånd från det
klassiska sjukdomsbegreppet. I stället har familj och samhällsomgivning
kommit att bli primära och den psykiska avvikelsen mer och mer
kommit att tolkas som ett led i samspelet mellan många människor
inklusive den ”sjuke”, sådant detta samspel försiggår i den speciella
samhälleliga miljön och psykiska atmosfären.

I och med dessa nya strömningar inom vetenskapen har psykiatrin
börjat ta steget från en passiv, auktoritär ”behandlingsvetenskap” till
en samhällskritisk vetenskap som ifrågasätter sociala institutioner och
värderingar. I varje klassamhälle finns krafter som har intresse av att
bekämpa en sådan fördjupning och vidgning av det vetenskapliga perspektivet.
Ty en sådan kritisk vetenskap kräver att få ta upp till diskussion
frågan om huruvida själva samhället och dess grundvärderingar
är sjuka eller friska, dvs. vållar psykiska störningar eller kraftigt underbygger
sådana hos människorna. Det ställer frågan om i vilken grad de
officiella värderingarna och livsformerna är dubbelbottnade och förljugna
— ty dubbelhet och förljugenhet i miljön och det mänskliga
samspelet är en erkänd faktor bland dem som framkallar psykiska störningar
och ångesttillstånd. Förnedrande underordnande och förtryck
— diskriminering, omöjligheten att ändra sin situation, socialt förakt,
utslagning i arbetslivet, trycket från föräldraauktoriteter m. m. —
framstår som mäktiga drivkrafter i det spel som framkallar psykiska
störningar. I många fall är de psykiska störningarna en form för avståndstagande
från en outhärdlig social situation.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1975/76:
2079 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen beträffande mentalvårdens mål och inriktning
med bifall till motionen 1975/76: 2079 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

beträffande läkarutbildningen av herr Jonsson i Alingsås (fp):

Läkarutbildningens uppläggning är en av de väsentliga orsakerna till
bristen på kontinuitet i förhållandet läkare—patient inom sjukvården.
Såväl allmäntjänstgöring som fortsatt vidareutbildning består av ett stort

UbU 1975/76: 27

antal förordnanden på underläkartjänster vid klinikerna och i allmänläkarvården,
vilket alltså innebär täta byten av läkare. Under dessa korta
tjänstgöringstider får läkarna dessutom ofta ”rotera” för att tillgodogöra
sig klinikernas olika subspecialiteter. Detta är en av de främsta anledningarna
till att patienten så ofta möter nya läkare. Jag förutsätter att
nämnden för läkarnas vidareutbildning följer tendensen till uppdelning
av allmäntjänstgöringen på subspecialiteter. Härvid bör större hänsyn
än hittills tas till kravet på vårdkontinuitet. Beträffande allmäntjänstgöringen
i övrigt får erfarenheten visa om en lämplig avvägning skett
mellan olika krav. När det gäller den fortsatta vidareutbildningen bör
undersökas om antalet förordnanden inom olika specialiteter kan minskas
— åtminstone för en del av läkarna — utan att deras förmåga att
fungera som färdiga specialister eftersätts.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S4