UbU 1975/76: 26

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 26

med anledning av propositionen 1975/76: 89 om lärarutbildningens dimensionering
och lokalisering m. m. jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 beräknat medel
för lärarutbildningsändamål (punkterna F 1—F 12) samt för ersättning
till vissa lärarkandidater (punkten H 7) har regeringen — efter
föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén (punkterna F 1—F 12) och
statsrådet Zachrisson (punkten H 7) — i propositionen 1975/76: 89
(utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om antalet intagningsplatser vid
lärarhögskolorna,

2. besluta att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m.
budgetåret 1976/77 skall ske endast vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm
och Umeå,

3. besluta att antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska
del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske endast vid lärarhögskolorna
i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och

Uppsala,

4. besluta att antagning till fritidspedagogutbildning för tiden fr. o. m.
budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand,
Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal,
Stockholm, Uppsala och Växjö,

5. bemyndiga regeringen att i övrigt vidta de åtgärder som fordras för
att genomföra de i propositionen förordade förändringarna i lärarutbildningsorganisationen,

6. bemyndiga regeringen att besluta om ansvarsåtagande för staten vid
viss praktik inom lärarutbildning och fortbildning,

7. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 178 596 000 kr.,

8. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 40 709 000 kr.,

9. bemyndiga regeringen att besluta om antalet intagningsplatser vid
förskoleseminarierna,

10. besluta att antagning till fritidspedagogutbildning fr. o. m. budgetåret
1976/77 skall ske vid förskoleseminarierna i Västerås och Örebro,

11. till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 54 876 000 kr.,

12. till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 3 025 000 kr.,

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 26

UbU 1975/76: 26

13. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
12 672 000 kr.,

14. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 086 000 kr.,

15. till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 17 953 000
kr.,

16. till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 214 000 kr.,

17. till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 603 000 kr.,

18. till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr.,

19. bemyndiga regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid
institutet för högre utbildning av sjuksköterskor,

20. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 9 260 000 kr.,

21. till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 1 629 000 kr.,

22. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 31 742 000 kr.

I propositionen föreslås att antalet intagningsplatser till klasslärar- och
ämneslärarutbildningen skall stabiliseras vid ungefär nuvarande nivå.
Samtidigt föreslås att antalet intagningsplatser till utbildningen av förskollärare
och fritidspedagoger skall ökas med ca 1 250 respektive ca
1 000 platser.

Vidare föreslås att den nuvarande lärarhögskoleorganisationen anpassas
till tidigare beslutade minskningar av antalet intagningsplatser. Till
grund för förslagen i denna del ligger att man för varje ort och utbildningslinje
måste ha ett visst minsta antal lärarkandidater för att få en
väl fungerande utbildning. Enligt propositionen skall ämneslärarutbildningens
praktisk-pedagogiska del i fortsättningen vara förlagd till Linköping,
Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala. Klasslärarutbildning
föreslås fr. o. m. budgetåret 1976/77 bedrivas vid nuvarande
lärarhögskolor i Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå,
Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå.

Förslagen innebär att den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare
i Karlstad, Växjö och Örebro samt klasslärarutbildningen i Falun,
Härnösand, Kristianstad, Uppsala och Växjö skall avvecklas. Samtidigt
föreslås att utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utökas
och förläggs till bl. a. de orter där avveckling sker av annan lärarutbildning.
Denna omfördelning av intagningskapaciteten mellan olika linjer

UbU 1975/76: 26

innebär att samtliga berörda orter kommer att få ett större antal lärarstuderande
än de närmast föregående åren.

I propositionen behandlas även vissa personalfrågor, beräkningar av
anslag till lärarutbildning samt ersättning till vissa lärarkandidater för
budgetåret 1976/77. Vidare framläggs förslag om utbildning av dietister.

Motionerna

1975/76: 592 av fru Skantz m. fl. (s) såvitt gäller hemställan att riksdagen
hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för en väsentlig utökning
vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor av kapaciteten
för utbildning av lärare för sjuksköterskeskolor (yrkandet 2),

1975/76: 596 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att de ämneskombinationer som utgör grund
för tillträde till lärarhögskolas ämneslärarlinje ses över i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna att antalet intagningsplatser
i de olika ämneskombinationerna bör fastställas med rimligt hänsynstagande
till antalet sökande i varje ämneskombination,

1975/76: 783 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
uttala sig för ett bibehållande av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan
i Kristianstad,

1975/76: 1407 av fru Fraenkel (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar
sig för ett slopande av de graderade betygen inom lärarutbildningarna,

1975/76: 1408 av fru Fraenkel m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen till lärarutbildningsutredningen
begära tilläggsdirektiv med innehåll att söka infoga en utbildning av
montessoripedagoger i den svenska lärarutbildningen,

1975/76: 1434 av fru Jordan (s) och fru Bergander (s) vari hemställs
att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om kvotering vid intagning till utbildning av förskole- och låg stadielärare,

1975/76:2092 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag i syfte att återinföra
vävlärarutbildningen,

1975/76: 2173 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar medge en i förhållande till förra budgetåret oförändrad
antagning vid lärarhögskolan i Falun för budgetåret 1976/77,

1975/76: 2174 av herr Sellgren m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs
att riksdagen

2f Riksdagen 1975176.14 sami. Nr 26

UbU 1975/76: 26

1. beslutar att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m.
budgetåret 1976/77 skall ske jämväl vid lärarhögskolan i Härnösand,

2. ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande utbildning
av lärare i musik samt beträffande annan utbildning vid lärarhögskolan
i Härnösand,

1975/76: 2179 av herr Henmark m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att i avvaktan på förslag från 1974 års lärarutbildningsutredning
(LUT 74) och regionala organisationskommittéer samt
med avslag på propositionen 1975/76: 89 i berörda delar intagning till
ämneslärar- och klasslärarutbildning t. v. får ske vid samtliga de lärarhögskolor
som hitintills haft sådan utbildning,

1975/76: 2180 av herr Hovhammar m. fl. (m, c) vari hemställs att
riksdagen beslutar att intagning till ämneslärarutbildningens praktiskpedagogiska
del sker även till Växjö, Karlstad och Örebro i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1975/76: 2181 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m) vari hemställs
att riksdagen

1. beslutar att intagning till klasslärarutbildning sker vid samtliga
15 orter där sådan utbildning meddelas f. n. och med den dimensionering
av utbildningsplatserna som förordas i motionen,

2. beslutar att speciallärarutbildningen organiseras på sätt som förordas
i motionen,

1975/76: 2182 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att antagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret
1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping, Kalmar,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm,
Växjö, Umeå, Uppsala, Falun och Härnösand i enlighet med
vad som anförts i motionen,

2. att antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska
del för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna
i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö,
Karlstad och Örebro i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att hos regeringen begära att effekten av olika intagningstal till
klasslärarutbildningen utvärderas och redovisas för riksdagen,

1975/76: 2183 av herr Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande teckningslärarutbildningens dimensionering och lokalisering,

1975/76: 2184 av herr Oskarson m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975/76: 89 beslutar att

UbU 1975/76: 26

fr. o. m. budgetåret 1976/77 till Halmstad förlägga två intagningsklasser
för förskollärarutbildning och en intagningsklass för fritidspedagogutbildning,

1975/76: 2191 av fru Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hemställa till regeringen att förskollärarutbildningen bör
kunna utökas även i Borås och andra orter än de i propositionen föreslagna,
under förutsättning att det finns resurser för en sådan utökning,

1975/76: 2192 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen

1. uttalar att den ordinarie 2-åriga förskollärarutbildningen utvidgas
till 3-årig samt att barnskötareutbildningen på sikt ersätts av förskollärarutbildning,

2. uttalar att under budgetåret 1976/77 225 lärare för förskolläraroch
fritidspedagogutbildningen bör utbildas, vartill medel anvisas efter
framställning från regeringen,

3. beslutar höja anslaget under F 3 med 4 702 000 kr. för att bereda
plats för ytterligare 800 studerande vid förskollärarseminarierna och
fastställer det till 59 578 000 kr.,

4. beslutar höja anslaget under F 4 för driftkostnader med 1 000 000
kr. och fastställer det till 4 025 000 kr.,

5. uttalar att delningstalet vid teckningsundervisning i grundskolan
bör fastställas till 16,

6. beslutar att medel för teckningslärarutbildning i Umeå under F 1

(384 000 kr.) tills vidare ej medges,

7. beslutar att medlen för fritidspedagogutbildning under F 1 ökas

med 1 914 000 kr.,

8. beslutar fastställa anslaget under F 1 till 180 126 000 kr.,

1975/76: 2193 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att intagning till klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret
1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Falun, Gävle, Härnösand,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Malmö,
Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att intagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska del
för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i
Karlstad, Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå, Uppsala,
Växjö och Örebro i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 2194 av fru Johansson i Hovmantorp m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att av den i motionen 1975/76: 89 aviserade utbildningen i specialpedagogik,
motsvarande i stort sett den nuvarande speciallärarutbildningen
gren 1, 100 intagningsplatser förläggs till Växjö,

UbU 1975/76: 26

2. att Växjö prioriteras för ökad intagning till förskollärarutbildning
när barnomsorgen utbyggts och kan klara fler praktikplatser,

1975/76: 2195 av herr Korpås (c) vari hemställs att riksdagen uttalar

1. att utbildningen av teckningslärare skall vara så dimensionerad,
att de utbildade kan erbjudas fullt arbete efter utbildningens slut,

2. att det bör ske en övergång till halvklass i teckningsundervisningen,
efter hand som tillgången på lärare medger det,

1975/76: 2196 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

med avslag på propositionen såvitt avser förändringar av dimensionering
och lokalisering av klass- och ämneslärarutbildningen hos
regeringen anhåller att organisationskommittéerna för högskolereformen
ges i uppdrag att göra en samlad bedömning av såväl dimensionering
som lokalisering av klasslärar-, ämneslärar-, förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen,

2. därest yrkandet under 1. inte skulle bifallas uttalar att intagning
av elever till klasslärarutbildningen bör ske vid samtliga nu befintliga
lärarhögskolor,

3. uttalar att en utbyggnad av förskollärarutbildningen bör ske redan
budgetåret 1976/77 med beaktande av vad i motionen anförts,

1975/76: 2197 av herr Nyquist m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att klasslärarutbildning för tiden fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall
ske vid samtliga femton lärarhögskolor,

2. att intagningen (enligt 1) skall avse minst 48 platser årligen för utbildning
av mellanstadielärare och minst 48 platser vartannat år för
utbildning av lågstadielärare,

1975/76: 2198 av fröken Rogestam (c) och fröken Hörlén (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna

1. att utbildning till dietist m. m., omfattande 120 poäng, anordnas
med början läsåret 1977/78,

2. att övergångsvis, under läsåren 1977/78 och 1978/79, en kompletterande
utbildning till terapeutisk dietist, om 40 poäng, anordnas
för i motionen nämnda grupper,

3. att för tillträde till den föreslagna utbildningen, omfattande 20
poäng, till terapeutisk dietist skall förutsättas lång praktisk erfarenhet,

1975/76: 2199 av fru Sundberg m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att för utbildning av lärare för särskolans träningsskola (gren 3:2)
vid lärarhögskolan i Umeå anvisa 145 000 kr.,

2. att för utökning med fyra platser vid talpedagogutbildningen vid
lärarhögskolan i Umeå anvisa 82 000 kr.,

UbU 1975/76: 26

1975/76: 2200 av herrar Wikström (fp) och Wijkman (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att intagning till teckningslärarutbildningen
i Umeå inte skall ske förrän nytt underlag för dimensioneringen av
teckningslärarutbildningen föreligger.

Utskottet

1. Inledning

Den första lärarhögskolan inrättades i Stockholm. Utbildningen där
började läsåret 1956/57 (prop. 1954: 209, SU 1954: 189, rskr 1954:
393). Lärarhögskolan blev under den första tiden en försöksinstitution
i vad gäller arbetssätt, organisation och studiegång. I början av 1960-talet inrättades lärarhögskolor i Malmö, Göteborg och Uppsala. Lärarhögskolan
i Umeå kom till år 1967. År 1968 reformerades utbildningen
av klasslärare och den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare.
Samtidigt inrättades ytterligare tio lärarhögskolor (prop. 1967: 4,
SU 1967: 51, rskr 1967:143).

Sedan år 1968 finns det således sammanlagt 15 lärarhögskolor, nämligen
för klass- och ämneslärarutbildning m. m., s. k. större lärarhögskolor,
i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala
samt för klasslärarutbildning m. m., s. k. mindre lärarhögskolor, i
Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad,
Luleå och Växjö. Lärarhögskolan i Mölndal bedriver i vad avser ämneslärarlinjen
en filialverksamhet förlagd till Sundstagymnasiet i Karlstad.
På motsvarande sätt bedriver lärarhögskolorna i Malmö och
Uppsala viss filialverksamhet i Växjö respektive Örebro. Speciallärarlinje
finns vid lärarhögskolorna i Malmö, Mölndal, Stockholm och
Umeå.

I propositionen 1970: 1 bilaga 10 anfördes bl. a. att en ökad samverkan
mellan olika slag av lärarutbildning under den praktisk-pedagogiska
utbildningen är av stor principiell och reell betydelse (SU
1970: 88, rskr 1970: 215). År 1971 inrättades vid vissa lärarhögskolor
förskollärarlinje för utbildning av förskollärare (prop. 1971: 38, UbU
1971: 12, rskr 1971: 169). Ett viktigt motiv för beslutet var att det ansågs
angeläget att redan inom utbildningen genom olika åtgärder öka
förutsättningarna för samverkan i lärarnas yrkesutövning i förskolan och
på lågstadiet.

Övriga reformer inom lärarutbildningen har gällt utbildningen av
lärare inom industri och hantverk (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 11,
rskr 1973: 114), lärare inom handel och kontor (prop. 1975: 1 bil. 10,
UbU 1975: 10, rskr 1975: 104) och lärare i teckning (prop. 1975:24,
UbU 1975: 14, rskr 1975: 159). Försöksverksamhet med utbildning av
lärare i musik och annat ämne bedrivs i Göteborg och Malmö (prop.
1971: 31, UbU 1971: 5, rskr 1971: 112). Genom riksdagsbeslut tidigare

UbU 1975/76: 26

i år skall motsvarande utbildning i musik anordnas vid Framnäs folkhögskola
fr. o. m. läsåret 1976/77 (prop. 1975/76: 100, UbU 1975/76: 18,
rskr 1975/76: 158). Riksdagen beslöt år 1975 att försöksverksamhet skall
bedrivas med utbildning av lärare i gymnastik eller hemkunskap och
annat ämne samt att det skall utredas om en motsvarande försöksverksamhet
kan startas i ämnet slöjd (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14,
rskr 1975: 159).

Statsrådet Hjelm-Wallén tillkallade den 31 maj 1974 särskilda sakkunniga
med uppgift att utreda lärarutbildningens mål, struktur, innehåll
m. m. (1974 års lärarutbildningsutredning, LUT 74).

Den 13 januari 1975 tillkallades en departemental arbetsgrupp med
uppgift att göra en översyn av lärarhögskoleorganisationen. Enligt riktlinjerna
för gruppens arbete skulle bl. a. frågor rörande dimensionering
och lokalisering på längre sikt av klass- och ämneslärarutbildningarna
belysas, liksom konsekvenserna av nedläggning av dessa utbildningar
på vissa orter. Förslag skulle ges om alternativ användning av lärarhögskolornas
friställda resurser.

Vid behandlingen av propositionen 1975: 1 bilaga 10 i vad avsåg
dimensioneringen av klass- och ämneslärarutbildningen för budgetåret
1975/76 uttalade utbildningsutskottet i sitt betänkande 1975: 10 följande.

Utskottet har inte blivit övertygat om att det är riktigt att så drastiskt
sänka intagningskapaciteten för lärarhögskoleorganisationen som det nu
föreslagits. Utbildningsbehovet inom undervisningsyrkena bör bedömas
även från utbildningspolitisk synpunkt, t. ex. mot bakgrund av de studerandes
efterfrågan på utbildning.

Större hänsyn måste också tas till prognosens osäkerhet.

Utskottet vill dessutom erinra om att 1974 års lärarutbildningsutredning
har i uppdrag att långsiktigt överväga hur lärarhögskolornas befintliga
resurser skall användas bl. a. för fortbildning (UbU 1974: 17,
rskr 1974: 172). En ökad fortbildningsverksamhet kan komma att öka
det framtida behovet av en vikarieorganisation i skolväsendet.

Vidare möter det redan i dag stora svårigheter att tillgodose behovet
av behöriga vikarier för kortare tid än en termin, ett förhållande som
styrkts av en förfrågan som utskottet gjort hos ett antal länsskolnämnder.
Erfarenhetsmässigt vet man att det alltid föreligger ett visst behov
av vikarier. Bedömningen av i vilka former detta behov skall tillgodoses
kan vid förväntningar om framtida läraröverskott bli en annan än
under tidigare markanta bristsituationer. Ett system med statsbidrag för
reservvikarier i skolväsendet prövas för närvarande av regeringen. Ett
sådant system kan få stor arbetsmarknadspolitisk effekt.

Mot bakgrund av det anförda skulle utskottet egentligen helst se att
antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna ej nu sänktes så drastiskt.
Med hänsyn till att planeringen för läsåret 1975/76 fortskridit relativt
långt anser utskottet att riksdagen måste iaktta försiktighet i fråga om
annan intagningskapacitet för budgetåret 1975/76 än som förutsatts i
propositionen. Utskottet anser emellertid att medel bör få disponeras för
ytterligare 48 platser för lågstadielärarutbildning. Utskottet förutsätter

UbU 1975/76: 26

samtidigt att den i propositionen aviserade arbetsgruppen för lärarhögskolefrågor
för de därnäst följande budgetåren allvarligt överväger
problem som är förenade med drastiska förändringar i intagningskapacitet
och därvid bl. a. beaktar vad utskottet ovan anfört. Vidare anser
utskottet att eventuella förslag om ändring av nuvarande lärarhögskoleorganisation
— om vilken riksdagen fattat beslut år 1967 — bör läggas
fram först efter hörande av 1974 års lärarutbildningsutredning
(LUT 74). Riksdagen bör som sin mening ge utskottets uppfattning till
känna för regeringen.

Den departementala arbetsgruppen överlämnade den 5 september
1975 sitt förslag (DsU 1975: 12) Rapport från arbetsgruppen för vissa
lärarhögskolefrågor. Rapporten har remissbehandlats.

I sitt yttrande över rapporten konstaterar LUT 74 inledningsvis:
”LUT 74 har i första hand granskat arbetsgruppens rapport med hänsyn
till frågan om de framlagda förslagens förenlighet med de förslag
som LUT 74 kan tänkas stanna inför i sin bearbetning av uppdraget
att utreda den framtida lärarutbildningens mål, innehåll och struktur.
Av naturliga skäl har LUT 74 ännu ej hunnit fram till definitiva förslag
i de nämnda huvudfrågorna, ej heller bearbetat följdfrågor som
rör t. ex. utbildningens dimensionering och lokalisering. Någon ingående
analys i vad gäller de framlagda förslagens förenlighet med LUT
74:s lösningsförslag är därför i nuläget ej möjlig.”

I dimensioneringsfrågan anför LUT 74 följande: ”LUT 74 vill i detta
sammanhang även ta upp frågan om avvägningen mellan arbetsmarknadens
behov av och de studerandes efterfrågan på utbildning av pedagogisk
art. Båda faktorerna förtjänar, såsom arbetsgruppen också påpekar
i sin rapport (s. 15 ff.), uppmärksammas vid ställningstaganden
avseende lärarutbildningens dimensionering. Att döma av det utbild*
ningsutskottet anför i sitt betänkande med anledning av proposition
1975: 1 (UbU 1975:10, s. 4) och av det som sägs i propositionen om
reformeringen av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, s. 461) delas denna
syn i princip även av regeringen och riksdagen. Enligt LUT 74:s uppfattning
har departementsgruppen emellertid endast i ringa mån låtit
faktorn de studerandes efterfrågan styra arbetet. En utförligare diskussion
av skälen för denna avgränsning av beslutsunderlaget än den som
nu presenteras i rapporten (s. 8 f.) hade varit av intresse.” Av LUT:s
yttrande framgår dock att utredningen inte ser de föreslagna dimensioneringstalen
som ett hinder för det fortsatta utredningsarbetet.

Beträffande lärarutbildningens lokalisering framhåller LUT 74 bl. a.:
”Under förutsättning att de av arbetsgruppen förordade dimensioneringstalen
accepteras finner LUT 74 det föreslagna antalet utbildningsenheter
rimligt. Vad gäller frågan om enheternas lokalisering till enskilda utbildningsorter
anser sig utredningen inte ha tillräckligt underlag för att föreslå
några ändringar i arbetsgruppens förslag. Utredningen vill emellertid
redovisa följande synpunkter på lokaliseringsfrågan. Under senare år har

UbU 1975/76: 26

svensk lärarutbildning karaktäriserats av en strävan att till en och samma
utbildningsenhet föra så många skilda lärarutbildningslinjer som
möjligt. Det främsta skälet för denna fortlöpande organisatoriska samordning
har varit att man därigenom skulle skapa ökade möjligheter för
lärarna att redan i utbildningsskedet uppleva det gemensamma i olika
lärarkategoriers uppgifter. Samordningen skulle också ge lärarna ökade
möjligheter att redan i utbildningsskedet se samhället, skolan och lärarutbildningen
under ett bredare perspektiv än det som enbart erfarenheter
från den egna utbildningslinjen kan förmedla. Enligt LUT 74:s
uppfattning främjar arbetsgruppens förslag inte denna strävan, eftersom
det i varje fall på vissa av de nuvarande lärarutbildningsorterna blir
fråga om ett minskat antal utbildningslinjer.”

2. Prognoser m. m.

Till grund för förslagen i den ifrågavarande propositionen 1975/76:
89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. ligger
bedömningar av klass- och ämneslärarbehovet som föredragande statsrådet
gjort med utgångspunkt i prognoser som gjordes år 1972 och som
senare bearbetats.

Prognosarbetet bygger i vissa delar på kända faktorer, t. ex. årskullarnas
storlek och de i tjänst varande lärarnas pensionsavgång, och i
andra delar på faktorer som är mycket komplicerade och svårare att bedöma.
När det gäller lärarbenägenhetsfaktorn hade således skolöverstyrelsen
(SÖ) och statistiska centralbyrån (SCB), då 1972 års klasslärarprognos
gjordes, mycket skiljaktiga meningar. Propositionens bedömningar,
som i huvudsak sammanfaller med SÖ:s, bygger på förutsättningen
att 90 procent av de nyexaminerade klasslärama och 95 procent
av de nyexaminerade ämneslärarna går till läraryrket. Andra svårbedömda
faktorer är kvarvarofrekvens i yrket och lärarnas yrkesaktivitet.
Alternativa beräkningar visar att redan mycket små förändringar i
antagandena ger betydande utslag i slutresultatet.

Bortfallet av studerande på klasslärarlinjema är under utbildningstiden
stort. Examinationstalen ligger ofta avsevärt under intagningstalen.

På lärarnas arbetsmarknad har arbetstagarnas vilja att utnyttja sin
rätt till partiell tjänstledighet ökat. De arbetssökandes lokala bundenhet
är vidare stor.

Arbetsmarknadsläget för klasslärare synes inte svara mot prognosens
förutsägelser. Ett befarat stort överskott av klasslärare har synbarligen
ännu inte inträffat.

Enligt propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete skall en reservvikarieinstitution
byggas upp, finansierad på så sätt att de sjukledigas
sjukpenningar betalas direkt till statskassan och ej till kommun. Ifrågavarande
sjukpenningbelopp beräknas uppgå till mer än 100 milj. kr. och
därmed ge underlag för ett stort antal tjänster. Den aviserade reserv -

UbU 1975/76: 26

vikarieinstitutionen kommer att öka behovet av lärare främst i de kommuner
där det i dag inte finns arbetssökande lärare anmälda för helårstjänst.
Eftersom annat arbete än undervisning tidvis kommer att ingå
i en reservvikaries tjänsteunderlag medför inrättandet av en reservvikarieinstitution
att det samlade underlaget för tjänster totalt sett kommer
att öka i alla kommuner.

Behovet av vikarier för utbildnings- eller fortbildningslediga lärare
kommer att öka vid bifall till de förslag i propositionen 1975/76: 39 som
avser fortbildning och ökad utbildning av lärare i specialpedagogik.

För läsåret 1975/76 fanns det närmare 2 700 sökande till ca 740 intagningsplatser
för klasslärare. För läsåret 1975/76 fanns det mer än 2 400
sökande till 900 intagningsplatser på den allmänna grenen för praktiskpedagogisk
utbildning för ämneslärare.

Det är enligt utskottet angeläget att SÖ och SCB får erforderliga resurser
för ett prognosarbete som kan ge nödvändig vägledning för lärarutbildningens
dimensionering. Det ankommer på myndigheterna att i
sina kommande anslagsframställningar begära de medel som erfordras.

Det kan ifrågasättas om inte den låga examinationen av lärare som
föredragande statsrådet föreslår bör höjas något. Utskottet återkommer
till utbildningens dimensionering i det följande.

3. Praktisk-pedagogisk utbildning för ämneslärare Den

praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare omfattar för
närvarande 26 ämnen, som enligt bestämmelserna i 15 kap. 4 § och 16
kap. 5 § i skolförordningen (1971: 235) kan förenas i närmare 60 ämneskombinationer.
I utbildningshänseende är flera av dessa ämnen s. k.
profilämnen med få lärarkandidater, t. ex. finska, latin, allmän språkkunskap,
filosofi, psykologi (jfr Rapport från arbetsgruppen för vissa
lärarhögskolefrågor s. 42). Förekomsten av sådana ämnen ställer särskilda
krav på utbildningsorganisationen.

Intagningen till den praktisk-pedagogiska utbildningen ökade kraftigt
under 1960-talet för att under åren 1968/69—1971/72 ligga så högt som
ca 2 300 lärarkandidater per år. Lärarhögskolorna i Mölndal, Malmö
och Uppsala anordnar praktisk-pedagogisk utbildning i
Karlstad, Växjö och Örebro. Det ursprungliga motivet föi
anordnande av denna utbildning var bl. a. att de större lärarhögskolorna
behövde avlastas. Enligt propositionen har situationen nu förändrats så
att detta motiv inte längre kvarstår. Därtill kommer att undersökningar
visat att den lokala rekryteringen till den praktisk-pedagogiska utbildningen
i Karlstad, Växjö och Örebro inte är sådan att den motiverar ett
bibehållande av ifrågavarande utbildning på orterna.

Den departementala arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor har
visat att vid en fördelning på fler än sex orter av t.ex. 450 terminsplatser
på ämneslärarlinjen blir elevgrupperna i varje ämne mycket små och

3f Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 26

IJbU 1975/76: 26

att det krävs extra lärartimresurser för att uppnå tillräckligt antal studerandetimmar
i alla ämnen.

För att splittringen i den praktisk-pedagogiska utbildningen skall motverkas
och timunderlaget för praktisk-pedagogisk utbildning utnyttjas till
fullo för i annat fall övertaliga ordinarie lärare vid nuvarande sex lärarhögskolor
med ämneslärarlinje föreslås i propositionen att utbildningen
vid dessa bibehålls och att den praktisk-pedagogiska utbildningen i
Karlstad, Växjö och Örebro avvecklas.

I motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2180, 1975/76: 2182, 1975/76:
2193 och 1975/76: 2196 yrkas att den praktisk-pedagogiska utbildningen
i Karlstad, Växjö och Örebro inte avvecklas.

I propositionen föreslås en intagningskapacitet av ca 1 035 platser per
år på ämneslärarlinjen. I denna siffra ingår 75 platser inom vidareutbildning
av mellanstadielärare, 60 platser på folkhögskollärargrenen och
900 platser på den allmänna grenen (450 studerande per termin).

Utskottet delar regeringens uppfattning att en fördelning av det i propositionen
föreslagna antalet studerande på ämneslärarlinjens allmänna
gren på flera än sex orter medför nackdelar och skulle innebära en
försvagning av den mycket komplicerade organisationen för praktiskpedagogisk
utbildning. Utskottet anser samtidigt att ämneslärarutbildning
bör vara anordnad på ytterligare en ort, nämligen Karlstad. Som
en konsekvens av detta ställningstagande föreslår utskottet att medel
anvisas för ca 30 intagningsplatser per termin utöver vad regeringen
förordat och att dessa sålunda förläggs till Karlstad. Lärarhögskolan i
Mölndal bör kunna bedriva praktisk-pedagogisk utbildning i Karlstad
så länge organisatoriska och rekryteringsmässiga förutsättningar finns.
Däremot tillstyrker utskottet propositionens förslag om att lärarhögskolorna
i Malmö och Uppsala skall avveckla den praktisk-pedagogiska
utbildning som de nu bedriver i Växjö och Örebro.

I vad gäller fördelningen av intagningsplatser för praktisk-pedagogisk
utbildning mellan de större lärarhögskolorna vill utskottet stryka under
angelägenheten av att det tas särskild hänsyn till att lärarhögskolan i
Uppsala nu har speciella omställningssvårigheter. Övertalighetsproblemen
när det gäller lärarutbildare är, som framgår av det följande, störst
vid lärarhögskolorna i Uppsala, Malmö, Mölndal och Stockholm. Arbetsgruppen
för vissa lärarhögskolefrågor har beträffande ämneslärarlinjen
erinrat om att timplanens resurstilldelning för metodikundervisning
förutsätter normalgrupper om minst 12 studerande. Om de s. k.
profilämnena har färre studerande måste timmar skjutas till från andra
ämnen för att profilämnena skall få fullt antal kurstimmar. För att undvika
sådana situationer bör man enligt utskottet söka finna en beräkningsgrund
för timresurserna som tar hänsyn till såväl antalet lärarkandidater
som antalet företrädda ämnen vid respektive lärarhögskola.

UbU 1975/76: 26

Sammanfattningsvis tillstyrker sålunda utskottet regeringens förslag
och ifrågavarande motionsyrkanden om att antagning till praktisk-pedagogisk
utbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna
i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen beslutar att praktisk-pedagogisk
utbildning skall vara lokaliserad till Karlstad i enlighet med vad
som föreslagits i motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2180, 1975/76:
2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196 yrkandet
1 i denna del och med av utskottet förordad intagningskapacitet. Däremot
avstyrker utskottet samma motionsyrkanden såvitt gäller Växjö
och Örebro. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om fördelning av intagningsplatser
på ämneslärarlinje samt om timresurser för s. k. profilämnen.

Motionen 1975/76: 596 tar upp principfrågor som avser antagning
till praktisk-pedagogisk utbildning. Bl. a. hävdas att
antagning i ämneskombinationer med två moderna språk samt ett av
ämnena geografi, historia och samhällskunskap inte står i överensstämmelse
med skolans behov, eftersom ämneskombinationer av den arten
inte främjar den integration mellan de samhällsorienterande ämnena
som skall eftersträvas enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69). Samtidigt
har, säger motionärerna, intagningen i vissa ämneskombinationer
nästan helt upphört, t.ex. i historia och samhällskunskap. Enligt motionärernas
mening beror det sannolikt på att en stor del av utbildningsbehovet
i fråga om lärare i dessa ämnen anses täckt genom att samhällsorienterande
ämnen kombineras som tredje ämne med två språk i lärarutbildningen.
Motionärerna begär dels att de ämneskombinationer
som utgör grund för antagning till lärarhögskola ses över, dels att antalet
intagningsplatser i de olika ämneskombinationerna fastställs med
rimligt hänsynstagande till antalet sökande i varje ämneskombination.

Till grund för antagning till praktisk-pedagogisk utbildning ligger bestämmelserna
i skolförordningen (1971: 235) om kombination av ämnen
för ämnesteoretisk behörighet till ordinarie tjänst på grundskolans
högstadium. Frågor om ämneskombinationer som svarar mot skolväsendets
behov övervägs normalt i samband med läroplansöversyner. Av
propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. framgår att
grundskolans läroplan skall ses över. Vidare erinrar utskottet om att
frågor om antagning till praktisk-pedagogisk utbildning på kortare sikt
skall analyseras av SÖ enligt vad som framgår av propositionen 1975/76:
89 (s. 31) och att motsvarande frågor på längre sikt skall prövas av
LUT 74. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen
1975/76: 596 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

UbU 1975/76: 26

4. Klasslärarutbildning

Utbildningen av lågstadielärare omfattar fem terminer. Varje lärarkandidat
genomgår en grundkurs i vart och ett av de åtta ämnen som
ingår i utbildningen, nämligen svenska, engelska, matematik, religionskunskap,
hembygdskunskap, bild- och formarbete, musik och gymnastik.
Vidare skall lärarkandidaten genom tillvalskurser bedriva fördjupade
studier i två av ämnena. Utbildningen av mellanstadielärare omfattar
sex terminer. Varje lärarkandidat genomgår grundkurs i tolv
ämnen, nämligen i svenska, engelska, matematik, religionskunskap,
samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi, fysik, bild- och
formarbete samt ett av ämnena musik och gymnastik. Ämnesfördjupning
sker i tre tillvalskurser. Härtill kommer för båda utbildningarna
undervisning i metodik och pedagogik samt praktik. På grund
av det stora antal ämnen som ingår i utbildningarna har klasslärarutbildningen
en mycket komplicerad struktur. Mot denna bakgrund har
arbetsgruppen för vissa lärarhögskolefrågor föreslagit en minimiorganisation
per utbildningsenhet om 48 intagningsplatser
per år på mellanstadielärarlinjen och 48 intagningsplatser vartannat
år på lågstadielärarlinjen. Arbetsgruppen har vidare beträffande
några lärarhögskolor förordat en basorganisation med intag om 72
mellanstadielärarkandidater per år och 48 lågstadielärarkandidater
vartannat år med hänsyn till bl. a. personal, lokaler och gjorda undersökningar
av sambandet mellan de utbildningssökandes hemort och val
av studieort. Vid undersökningsterminen var således antalet förstahandssökande
med hemort högst tre mil från lärarhögskoleorten beträffande
t. ex. lärarhögskolorna i Stockholm, Mölndal och Malmö 431,
286 respektive 181. Föredragande statsrådet, som finner det angeläget att
utbildningsenhet med klasslärarutbildning har tillräckligt timunderlag
för olika slag av lärarutbildare och därmed förutsättningar för en väl
fungerande utbildning, tillstyrker arbetsgruppens förslag om en minsta
basorganisation för anordnande av klasslärarutbildning.

Utskottet delar uppfattningen att vid en lärarhögskola tjänsteunderlaget
för lärarutbildama bör vara sådant att de har möjlighet att medverka
i lärarutbildningens lagarbete och fortlöpande delta i planeringsprocessen.
Utskottet tillstyrker alltså i princip förslaget om en minsta
basorganisation. Den ger på mellanstadielärarlinjen de studerande möjlighet
att välja mellan bl. a. alternativa tillvalskurser för ämnesfördjupning,
tillvalskurs i svenska som främmande språk och tillvalskurs i
specialpedagogik. I den praktiska verksamheten kan enligt uppgift från
SÖ genom de studerandes val av ämne och genom bestämmelserna om
lärartimtal för olika ämnen sådana situationer inträffa, att antalet lärartimmar
något understiger antalet elevtimmar för tillvalskurserna.
Denna olägenhet bör, som utskottet ser det, kunna elimineras genom att

UbU 1975/76: 26

en utbildningsenhet tilldelas erforderligt antal s. k. timmar till förfogande
för att möta situationer av detta slag. Detta bör även gälla tillvalskurser
på lågstadielärarlinje. När det gäller intagningstillfällen har utskottet
noterat beträffande lågstadielärarlinjen att en intagning av studerande
endast vartannat år kommer att belasta ämnesinstitutioner och praktikorganisation
mycket ojämnt. Utskottet utgår från att det under den närmaste
tiden skall vara möjligt att förutsättningslöst pröva alternativa anordningar
för intagning och för undervisningens bedrivande inom den
tänkta basorganisationen i syfte att eliminera de organisatoriska och
pedagogiska problem som kan uppstå. Utskottet föreslår att riksdagen
beträffande dels timmar till förfogande, dels alternativa anordningar
för intagning m. m. vid basorganisation som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört. Samtidigt avstyrker utskottet yrkandet 3 i
motionen 1975/76: 2182 om viss utvärdering av effekterna av olika intagningstal
för basorganisation.

I propositionen föreslås vidare en intagningskapacitet av
240 platser för lågstadielärarutbildning och 528 platser för mellanstadielärarutbildning
för budgetåret 1976/77, fördelade på tio lärarhögskolor.
Samtidigt föreslås att klasslärarutbildningen på fem orter avvecklas,
nämligen i Falun, Härnösand, Kristianstad, Uppsala och Växjö.

I flera motioner hävdas att klasslärarutbildning även fortsättningsvis
inom ramen för den i propositionen förordade intagningskapaciteten
bör kunna anordnas i Falun, Härnösand, Kristianstad, Uppsala och
Växjö. Andra motioner tar upp frågan om en ökad total intagningskapacitet
för att bibehålla klasslärarutbildningen på alla orter. Enligt
motionen 1975/76: 2182 bör antalet intagningsplatser öka på mellanstadielärarlinjen
med 96 och på lågstadielärarlinjen med 72. I motionerna
1975/76: 2181 och 1975/76: 2197 föreslås en ökning med 192
platser på mellanstadielärarlinjen och med 120 platser på lågstadielärarlinjen,
vilket skulle innebära möjlighet att anordna den i propositionen
förordade minsta basorganisationen vid var och en av de 15
lärarhögskolorna. I den sistnämnda motionen hävdas att det med propositionens
förslag blir en stor brist på utbildningsplatser i A, B, C, D,
T och U län, som sägs rymma en tredjedel av landets befolkning.

Av propositionen framgår att remissopinionen är splittrad beträffande
lokalisering av klasslärarutbildning. Några remissinstanser anser att
den förordade totala intagningskapaciteten är så liten att utbildningen
bör begränsas till sex orter för att den skall kunna bedrivas rationellt och
med största möjliga utbyte för de studerande. SÖ och Sveriges lärarförbund
anför betänkligheter mot förslaget om att bryta upp den fullständiga
lärarhögskolan i Uppsala, som har ett rikt utbud av ämnes- och
tillvalskombinationer och vars klasslärarutbildning har nära anknytning
till forsknings- och utvecklingsarbete.

UbU 1975/76: 26

Utskottet har i det föregående under rubriken Prognoser m. m. redovisat
dels arbetsmarknadsläget för klasslärare, dels vissa nya behov av
lärare, dels de studerandes efterfrågan på klasslärarutbildning. Enligt
utskottets uppfattning bör antalet intagningsplatser ökas med 48 på
mellanstadielärarlinjen och med 24 på lågstadielärarlinjen för budgetåret
1976/77 jämfört med regeringens förslag. Sammanlagt bör det alltså
finnas 576 intagningsplatser på mellanstadielärarlinjen och 264 intagningsplatser
på lågstadielärarlinjen under nästa budgetår.

De 48 intagningsplatser på mellanstadielärarlinjen som utskottet
föreslår utöver regeringens förslag bör förläggas till lärarhögskolan i
Växjö. I Växjö finns ett förhållandevis brett utbud av utbildning inom
de filosofiska fakulteternas område. Ett samspel mellan å ena sidan sådan
utbildning och å andra sidan klasslärarutbildning är fruktbärande
för klasslärarutbildningen. Det är vidare angeläget att utbildningsutbudet
på en filialort är väl utvecklat.

De 24 intagningsplatser på lågstadielärarlinjen som utskottet föreslår
utöver regeringens förslag bör förläggas till lärarhögskolan i Härnösand,
som fyller en betydelsefull funktion när det gäller att utbilda
lärare för delar av Norrland. På denna ort bör en intensifierad försöksverksamhet
bedrivas med utbildning av lågstadielärare i begränsad skala
samt av förskollärare och fritidspedagoger med syfte att finna olika former
för samverkan mellan utbildningarna. En tänkbar utvecklingslinje
skulle kunna vara att avpassa utbildningen av ifrågavarande lågstadielärare
så att de även kan tjänstgöra inom förskolan. Om försöksverksamheten
blir framgångsrik bör det vara möjligt att bedriva en motsvarande
försöksverksamhet vid lärarhögskolan i Kristianstad med hänsyn till
bl. a. de samverkansförsök beträffande lågstadium och förskola som
bedrivs på orten.

Den för budgetåret 1976/77 föreslagna intagningskapaciteten för
klasslärarutbildning avser enligt propositionen inte — som arbetsgruppen
för vissa lärarhögskolefrågor förutsatte — den närmaste tioårsperioden
utan den närmaste tidsperioden (prop. s. 28). Utskottet
uppfattar detta så att frågor om intagningskapacitet för klasslärarutbildning
bör kunna aktualiseras i samband med det årliga budgetarbetet.

Om utbildningen i landet av klasslärare behöver ökas, bör enligt utskottets
mening ökningen förläggas till högskola, vars klasslärarutbildning
nu avsevärt minskats eller helt avvecklats.

Utskottet vill slutligen stryka under att de närmaste åren för lärarhögskoleorganisationens
del bör betraktas som en övergångstid innan
förslag från LUT 74 och barnstugeutredningen hunnit resultera i konkreta
utbildningar.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till propositionen

UbU 1975/76: 26

1975/76: 89 och motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2181 yrkandet 1,
1975/76:2182 yrkandet 1, 1975/76:2193 yrkandet 1, 1975/76:2196
yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandet 1, motionerna såvitt
nu är i fråga, beslutar att antagning till klasslärarutbildning fr. o. m.
budgetåret 1976/77 skall ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm och
Umeå. Utskottet tillstyrker också motionsförslagen om klasslärarutbildning
i Växjö och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet i Härnösand.

5. Speciallärarutbildning

Speciallärarlinje finns vid lärarhögskolorna i Malmö, Mölndal, Stockholm
och Umeå.

I tre motioner tas upp frågor om s. k. särskild utbildning av speciallärare,
utbildning av lärare för särskolans träningsskola m. m. och inrättande
av speciallärarlinje.

Den särskilda utbildningen av speciallärare består av en decentraliserad
del samt en avslutande del vid lärarhögskolas speciallärarlinje.
Under den decentraliserade delen, som omfattar ett läsår, bedriver den
studerande självstudier och fullgör praktik i egen tjänst med viss handledning
av metodiklektor. Även två teorikurser vid lärarhögskola om
vardera tre veckor ingår i den decentraliserade utbildningsdelen. I propositionen
föreslås att särskild speciallärarutbildning ånyo anordnas,
att den decentraliserade delen av utbildningen för budgetåret 1976/77
sker vid bl. a. lärarhögskolorna i Linköping och Växjö och att utbildningens
sista termin härvid förläggs till Stockholm och Malmö.

I motionen 1975/76: 2181 yrkandet 2 föreslås att till lärarhögskolorna
i Linköping och Växjö också skall förläggas den avslutande terminen
i den särskilda utbildningen av speciallärare.

Tanken bakom organisationen av den särskilda speciallärarutbildningen
är att denna organisation skall vara en tillfällig anordning i regioner
med kartlagt behov av behöriga speciallärare. Särskild speciallärarutbildning
har således kunnat anordnas vid flera lärarhögskolor
utan att det därför varit nödvändigt att bygga upp en speciallärarlinje
med särskilda institutioner i specialpedagogik på respektive ort. Med
hänvisning till det redovisade syftet med den i propositionen föreslagna
särskilda utbildningen av speciallärare avstyrker utskottet motionen
1975/76: 2181 yrkandet 2.

SÖ har i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 begärt medel
för tolv intagningsplatser för utbildning av lärare för särskolans trä -

UbU 1975/76: 26

ningsskola och fyra intagningsplatser för talpedagogutbildning vid lärarhögskolan
i Umeå. I motionen 1975/76: 2199 yrkas att skolöverstyrelsen
skall få de begärda medlen.

Behovet av lärare för särskolans träningsskola är stort. Detsamma
gäller behovet av talpedagoger. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motionen 1975/76: 2199 om ytterligare 16 intagningsplatser på speciallärarlinjen
vid lärarhögskolan i Umeå.

Slutligen har i motionen 1975/76: 2194 föreslagits att en speciallärarlinje
skall förläggas till Växjö.

Enligt propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. bör
en kraftig utbyggnad ske av utbildningskapaciteten i vad gäller lärare
med särskild utbildning i specialpedagogik. I denna proposition föreslås
att antalet intagningsplatser ökas med ca 300 på befintliga speciallärarlinjer.
I propositionen 1975/76: 89 beräknas nu medel för denna utökade
utbildning.

Om hela det i propositionen 1975/76: 39 föreslagna tillskottet av intagningsplatser
för speciallärarutbildning skulle förläggas till de nuvarande
orterna med speciallärarlinje skulle studerandeantalet där bli
stort och göra det svårt att anordna en pedagogiskt godtagbar utbildning.
Mot denna bakgrund anser utskottet att speciallärarutbildning fr. o. m.
läsåret 1976/77 om möjligt bör anordnas även på andra högskoleorter
än Malmö, Mölndal, Stockholm och Umeå, t. ex. Uppsala och Örebro.
I vad gäller lokaler för lärarutbildning blir sådana genom den redan
påbörjade avvecklingen av klasslärarutbildning omgående tillgängliga
vid lärarhögskolan i Uppsala. Utskottet, som tillstyrker den i propositionen
1975/76: 39 föreslagna ökningen av antalet intagningsplatser
för speciallärarutbildningen, föreslår att riksdagen med anledning av
yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2194 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört beträffande speciallärarutbildning på
ytterligare orter.

6. F ö r sk ollar ar - och fritidspedagogutbildning

Riksdagen beslöt år 1975 om reformering av högskoleutbildningen
m. m. (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Förskollärarutbildning
och fritidspedagogutbildning är genom nyssnämnda riksdagsbeslut
högskoleutbildningar.

För budgetåret 1976/77 föreslås sammanlagt ca 6 000 intagningsplatser
för förskollärare och fritidspedagoger. Avsikten är att den särskilt höga
intagningskapaciteten för dessa utbildningar skall bibehållas under en
femårsperiod och därefter successivt minskas.

För förskollärarutbildningen finns innevarande budgetår ca 3 000
intagningsplatser. Utbildningskapaciteten föreslås i propositionen öka

UbU 1975/76: 26

med ca 1 250 platser för budgetåret 1976/77. Ca 360 intagningsplatser
avses för en kortare utbildning om 50 veckor för sökande, som har barnskötarutbildning
och minst fyra års yrkeserfarenhet från förskola. Denna
senare utbildning kommer enligt förslaget att förläggas huvudsakligen
till storstadsområden, där utbildningssökande vuxna företrädesvis
finns.

I motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 begärs att antalet platser för
förskollärarutbildning skall ökas med ca 800 utöver regeringens förslag.

I motionen 1975/76:2184 hemställs att till Halmstad förläggs två
intagningsklasser för förskollärarutbildning och en intagningsklass för
fritidspedagogutbildning.

Sedan läsåret 1973/74 har till Halmstad varit förlagd en klass för förskollärarutbildning
om 50 veckor för sökande som har yrkeserfarenhet.

I Halmstad anordnas därjämte innevarande år fritidspedagogutbildning
om 50 veckor inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Enligt utskottets
uppfattning bör ytterligare en intagningsklass för förskollärarutbildning
förläggas till Halmstad under nästa budgetår. Riksdagen bör
med anledning av motionen 1975/76: 2184 ge denna uppfattning till
känna för regeringen. Det totala antalet intagningsklasser för förskollärarutbildning
bör ökas med 24 platser i förhållande till regeringens
förslag. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3
i vad det avser en ytterligare ökning av förskollärarutbildningen.

Yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2196 om ett uttalande beträffande de
framtida formerna för planering av förskollärarutbildningens dimensionering
avstyrker utskottet.

I motionen 1975/76: 2192 yrkandet 1 begärs att nuvarande tvååriga
utbildning till förskollärare utvidgas till en treårig utbildning och att
barnskötarutbildningen på sikt ersätts av förskollärarutbildning.

Riksdagen bör avslå detta motionsyrkande med hänvisning till att
bamstugeutredningen i betänkandet (SOU 1975: 94) Utbildning i samspel
lagt fram förslag beträffande innehåll och omfattning av förskollärar-,
bamskötar- och fritidspedagogutbildningarna samt att betänkandet
för närvarande remissbehandlas.

Fritidspedagogutbildning finns för närvarande dels som en tvåårig
specialkurs i gymnasieskolan, dels som en 50-veckors bristyrkesutbildning
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Den senare utbildningen
är avsedd för vuxna studerande med erfarenhet av arbete bland
barn i skolåldern. Sammanlagt har fritidspedagogutbildningen innevarande
budgetår drygt 800 intagningsplatser. Vid lärarhögskolorna och
två förskoleseminarier bör enligt propositionen fr. o. m. budgetåret
1976/77 finnas ca 1 000 intagningsplatser för fritidspedagogutbildning.
Av det föreslagna antalet intagningsplatser avses ca 290 för en kortare utbildning
om 50 veckor för sökande med lång erfarenhet av och/eller

UbU 1975/76: 26

annan utbildning för arbete bland barn och ungdomar. Övriga intagningsplatser
avser tvåårig utbildning.

Enligt motionen 1975/76: 2192 yrkandet 7 bör antalet intagningsplatser
för fritidspedagogutbildning för nästa budgetår ökas med ca 550
utöver regeringens förslag och enligt motionen 1975/76:2184 med
24 platser.

Utskottet tillstyrker regeringens dimensioneringsförslag samt avstyrker
motionerna 1975/76: 2184 i denna del och 1975/76: 2192 yrkandet 7
med hänvisning till den ökning med ca 1 000 platser av intagningskapaciteten
för fritidspedagogutbildning som föreslås i propositionen.

Frågor om förskollärar- och fritidspedagogutbildningens lokalisering
samt resurserna för anordnande av sådan utbildning i Borås och Växjö
tas upp i motionerna 1975/76: 2191 och 1975/76: 2194.

Förskollärarutbildning avses under nästa budgetår anordnas på 21
orter i landet. Fritidspedagogutbildning anordnas för närvarande i gymnasieskolan
på elva orter. Vidare anordnas fritidspedagogutbildning inom
ramen för arbetsmarknadsutbildningen på några orter. Förslagen i förevarande
proposition innebär en lokalisering av sådan utbildning till åtta
nya orter. Kravet på en lämplig geografisk spridning av ifrågavarande utbildningar
måste anses väl tillgodosett genom de lokaliseringsförslag
som finns i propositionen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna
1975/76: 2191 och 1975/76: 2194 yrkandet 2.

7. Frågor som avser personalen inom lär ar hö gskoleorganisationen De

preliminära beräkningar som gjorts inom SÖ i mars 1976 beträffande
antalet övertaliga ordinarie eller extra ordinarie lärarutbildare visar
— under de förutsättningar som anges i propositionen — att antalet
övertaliga lärare varierar mycket från lärarhögskola till lärarhögskola.
Vid de mindre lärarhögskolor som enligt propositionen skall ta in studerande
till klasslärarutbildning kommer tjänstgöring i stort sett att
kunna beredas ordinarie och extra ordinarie lärare. När förskolläraroch
fritidspedagogutbildningarna kommer att vara fullt utbyggda beräknas
övertaligheten där vara närmast obefintlig. De mindre lärarhögskolor
som enligt propositionen inte skall ta in studerande till klasslärarutbildning
beräknas däremot få en övertalighet om 1—6 ordinarie och
extra ordinarie lärarutbildare läsåret 1976/77 och 8—13 sådana lärare
läsåret 1978/79 då den planerade avvecklingen genomförts. Vid de
större lärarhögskolorna kommer övertaligheten att vara av en helt annan
storleksordning. Lärarhögskolan i Uppsala beräknas således få en
övertalighet under läsåret 1976/77 som överstiger den sammanlagda

UbU 1975/76: 26

övertaligheten vid samtliga mindre lärarhögskolor. Lärarhögskolorna i
Linköping och Umeå beräknas däremot inte få några större övertalighetsproblem.
Beträffande lärarhögskolorna i Malmö, Mölndal och
Stockholm uppstår stora övertalighetsproblem. De preliminära beräkningarna
för de sistnämnda högskolorna avser läsåret 1976/77. Underlag
för beräkningar avseende situationen under läsåret 1978/79 föreligger
ännu inte.

Redovisningen av övertaligheten vid lärarhögskolorna i det föregående
medtar inte de lärarutbildare som innehar extra tjänst som lektor m. m.

Enligt propositionen är det angeläget att skapa gynnsamma förutsättningar
för att lärarhögskolepersonalens kunskaper och erfarenheter skall
komma till användning även fortsättningsvis. När det gäller frågan om
utnyttjande av lärarhögskolornas administrativa och pedagogiska resurser
för nya utbildningsuppgifter är det, som utskottet ser det, inte möjligt
att genom generella riktlinjer beträffande olika personalgrupper fastställa
den enskilda lärarutbildarens lämplighet för den ena eller andra
uppgiften inom den ändrade lärarhögskoleorganisationen. Självfallet
måste bedömningar göras lokalt i det särskilda fallet.

I propositionen begär regeringen bemyndigande att vidta erforderliga
åtgärder beträffande den personal som blir övertalig som en följd av
propositionens förslag. Utskottet, som erinrar om vad som i det föregående
uttalats beträffande s. k. timmar till förfogande för tillvalskurser
i vissa fall och om vad utskottet i betänkandet UbU 1975/76: 21 uttalat
beträffande timmar för stödundervisning m. m. i matematik och naturvetenskapliga
ämnen, anser att riksdagen bör ge regeringen det begärda
bemyndigandet. Utskottet erinrar vidare om vad som anförts i betänkandet
UbU 1975: 10 om uppdragsutbildning m. m. som medel för att
öka tjänsteunderlaget för lärarhögskolornas personal. Det är en uppgift
för lärarhögskolorna att ta de initiativ som behövs.

SÖ räknar med att ca 35 förskollärare bör utbildas till seminarielärare.
För fritidspedagogutbildningen räknar SÖ med ungefär samma
nyrekryteringsbehov av fritidspedagoglärare. Vidare räknar SÖ med ett
behov av ytterligare ungefär 200 praktikhandledare för förskollärarutbildningen.
För fritidspedagogutbildningen är behovet av handledare
ungefär lika stort. I enlighet med regeringens förslag i tilläggsbudget I
(prop. 1975/76:25) har riksdagen i december 1975 beslutat (UbU
1975/76: 16, rskr 1975/76: 76) att utbildning av lärarutbildare skall komma
till stånd våren 1976. För tjänstgöring inom de utökade fritidspedagog-
och förskollärarutbildningarna skall således utbildas ungefär 80 fritidspedagoger
och förskollärare. För handledare inom dessa utbildningar
skall tolv kurser anordnas våren 1976. Dessutom har medel beräknats
till en utbildning av de lärare inom nuvarande klasslärarutbildning som

UbU 1975/76: 26

önskar gå över till tjänstgöring inom fritidspedagog- eller förskollärarutbildningen.
Utbildningens syfte skall vara att ge en allmän orientering
om förskole- och fritidsverksamheten och om huvudpunkterna i förskolereformen
samt en viss praktisk erfarenhet av arbetet i heltids- och deltidsförskola
och fritidshem liksom i förskollärar- och fritidspedagogutbildning.
Utbildningstiden skall omfatta tio veckor. Därav skall ungefär
åtta veckor ägnas åt fältstudier vid fritidshem, förskola, fritidspedagog-
och förskollärarutbildning.

Den av riksdagen med anledning av regeringens förslag i tilläggsbudget
I för budgetåret 1975/76 beslutade kapaciteten för utbildning
av lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningama är avpassad
till den föreslagna dimensioneringen av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2192.

Det är angeläget att klasslärarutbildare som skall tjänstgöra inom
förskollärar- och fritidspedagogutbildningen bereds tillfälle att genomgå
erforderlig fortbildning för den nya uppgiften. Utskottet vill beträffande
den fortsatta fortbildningsverksamheten tillägga att det är angeläget
att SÖ för ändamålet får de ekonomiska resurser som behövs för att ge
utbildningen en tillfredsställande kvalitet. Det ankommer på SÖ att begära
erforderliga medel.

8. T eckningslärarutbildning m. m.

Den årliga intagningskapaciteten vid teckningslärarinstitutet i Stockholm
är för närvarande 72 studerande. Regeringen uppdrog i juli år
1975 åt SÖ att, efter samråd med bl. a. organisationskommittén för
Umeå högskoleregion, avge förslag till bestämmelser för organisationen
av den av statsmakterna beslutade utbildningen av teckningslärare i
Umeå (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159). Det lokala ansvaret
för teckningslärarutbildningen i Umeå under det första året ligger
enligt statsmakternas beslut på lärarhögskolan i Umeå. Enligt nyssnämnda
uppdrag skulle SÖ också redovisa alternativa kostnadsberäkningar
för en kapacitet om dels 24, dels 48 och dels 72 intagningsplatser
samt ange vilken kapacitet som är önskvärd med hänsyn till utbildningsbehovet.

I skrivelse till regeringen i oktober 1975 har SÖ föreslagit bl. a. att
24 studerande antas till den utbildning i Umeå som avses börja höstterminen
1976. Vidare har SÖ för budgetåret 1977/78 föreslagit att antagningen
till teckningslärarinstitutet minskas med 24 platser och att utbildningskapaciteten
i Umeå i stället ökas i motsvarande mån.

Enligt propositionen 1975/76: 89 bör teckningslärarutbildning starta
i Umeå budgetåret 1976/77 och 24 studerande antas till utbildning under
detta år.

UbU 1975/76: 26

I motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 6 och 1975/76: 2200 begärs
att teckningslärarutbildning inte startas i Umeå förrän kompletterande
undersökningar föreligger som visar att det årliga utbildningsbehovet
är större än nuvarande 72 intagningsplatser vid teckningslärarinstitutet
i Stockholm. Enligt motionen 1975/76: 2195 yrkandet 1 bör utbildningen
av teckningslärare vara så dimensionerad att de utbildade kan
erbjudas arbete efter genomgången utbildning. I motion 1975/76: 2183
föreslås att intagningen till teckningslärarinstitutet minskas med 24 platser
för budgetåret 1976/77 och att teckningslärarutbildning med 24
platser startar i Umeå.

Enligt föredragande statsrådet bör SÖ inför slutliga ställningstaganden
beträffande dimensioneringen av teckningslärarutbildningen för
budgetåret 1977/78 redovisa ytterligare undersökningar av tillgången
på lärare och av utbildningsbehovet. Med hänvisning härtill och till
tidigare av riksdagen fattade beslut beträffande en teckningslärarutbildning
i Umeå tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna
1975/76: 2183, 1975/76: 2192 yrkandet 6, 1975/76: 2195 yrkandet
1 och 1975/76: 2200.

Likaledes avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 5
och 1975/76: 2195 yrkandet 2. Utskottet erinrar om att regeringen i
propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. lagt fram förslag
om en s. k. förstärkningsresurs. Avsikten med denna resurs är att
den skall kunna användas för de behov som man lokalt finner angelägna
att tillgodose.

I motionen 1975/76: 2174 yrkandet 2 föreslås att utbildning i musik
eller i andra ämnen anordnas i Härnösand.

Den regionala organisationskommittén för Umeå högskoleregion har
att göra överväganden av det slag som motionärerna begär. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att vissa kompetensgivande kurser i
musik eller gymnastik för mellanstadielärare — beträffande vilka riksdagen
år 1975 gjorde ett uttalande (UbU 1975: 10, rskr 1975: 104) —
bör inom ramen för SÖ:s utbildningsverksamhet kunna anordnas med
medel från anslaget till lärares fortbildning eller, liksom viss annan
kompetensgivande utbildning för mellanstadielärare, från anslaget till
särskilda lärarutbildningsåtgärder. Det är SÖ som beslutar om utbildningsverksamhetens
lokalisering.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/
76: 2174 yrkandet 2.

9. Dietistutbildning. Vä vlärarutbildning

Vid seminarierna för huslig utbildning i Göteborg och Uppsala anordnas
på särskild linje utbildning om fyra terminer till ekonomiföreståndare
för bl. a. sjukhus och storhushåll. Utbildning av internatföre -

UbU 1975/76: 26

ståndare sker för närvarande i specialkurs i gymnasieskolan. SÖ har på
grundval av den s. k. dietistutredningens förslag i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 4 mars 1974 hemställt att en utbildning till dieti
s t skall få anordnas omfattande studiekurser om sammanlagt 100
poäng, vartill kommer en specialisering om 20 poäng för administrativ
eller terapeutisk dietist. Denna utbildning eller delar av den förutsattes
ersätta ekonomi- och internatföreståndarutbildningama.

Enligt riksdagens beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17,
rskr 1975: 179) skall de utbildningar som är förlagda till nuvarande
seminarier för huslig utbildning ingå i högskolan från den 1 juli 1977.

Försöksverksamhet med utbildning i kostkunskap för lärare i hemkunskap
m. m. skall läsåret 1977/78 påbörjas i Umeå (prop. 1975:24,
UbU 1975:14, rskr 1975: 159). I Umeå finns för närvarande inte materiella
resurser för ekonomiföreståndarutbildning. En dietistutbildning
bör därför enligt propositionen 1975/76: 89 inte knytas till utbildningen
i kostkunskap i Umeå utan anordnas annorstädes.

I propositionen föreslås att under budgetåret 1976/77 vissa kompletterande
kurser om 20 veckor anordnas för ekonomiföreståndare och hushållslärare
som tjänstgör som dietister eller som är intresserade av sådan
tjänstgöring. Enligt samma proposition skall vidare berörda myndigheter
se över ekonomiföreståndarutbildningen. Översynen, som skall
göras med beaktande av bl. a. SÖ:s förslag till grundutbildning av dietister,
avser även utbildningen av internatföreståndare.

I motionen 1975/76:2198 hemställs att en utbildning till dietist
anordnas med början läsåret 1977/78 inom ramen för den nya högskolan
samt att övergångsvis under läsåren 1977/78 och 1978/79 —
innan studerande från den nya dietistutbildningen hunnit utbildas —
en kompletterande kurs om 40 poäng till terapeutisk dietist kommer till
stånd. För tillträde till de kortare utbildningarna om 20 veckor som
föreslås i propositionen för läsåret 1976/77 förutsätter motionärerna
lång praktisk erfarenhet.

Vid behandlingen av propositionen 1975: 24 var utskottet av den
uppfattningen att det var angeläget att den föreslagna utbildningen av
dietister kom till stånd snarast möjligt (UbU 1975:14).

Enligt utskottet bör erfarenheterna från utbildningsverksamheten under
budgetåret 1976/77 få visa om de kompletterande kurserna om 20
veckor för redan utbildade ekonomiföreståndare och hushållslärare behöver
förlängas. Utskottet förutsätter beträffande utformningen av den
slutliga, mer sammanhängande utbildningen att det aviserade översynsarbetet
skall utgå från dietistutredningens förslag och avse även överväganden
om påbyggnadskursemas innehåll och hur de skall kombineras.
Enligt utskottets mening bör det utredningsarbete som återstår bedrivas
skyndsamt. Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge
till känna för regeringen vad utskottet anfört med anledning av motionen
1975/76: 2198.

UbU 1975/76: 26

Vid seminariet för huslig utbildning i Stockholm fanns i början av
1970-talet en vävinriktad gren av textillärarlinjen. Den sista antagningen
till den vävinriktade grenen ägde rum inför läsåret 1972/73, då
tolv sökande togs in. Seminariet i Stockholm upphörde den 1 juli 1975
(prop. 1972: 1 bil. 10, UbU 1972: 7, rskr 1972: 96).

Det finns enligt motionen 1975/76: 2092 en efterfrågan på utbildade
vävlärare från bl. a. hemslöjdsföreningar som bedriver verksamhet på
vävningens område. Motionärerna begär förslag om ett återupptagande
av den nedlagda vävlärarutbildningen.

Lärarutbildningskommittén har lagt fram betänkandena (SOU 1972:
92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen (del I) och Förslag
till studieplaner (del II). Efter beslut av riksdagen (prop. 1975: 24,
UbU 1975: 14, rskr 1975:159) har regeringen den 18 december 1975
uppdragit åt SÖ att anordna en försöksutbildning i slöjd (textilslöjd
respektive trä- och metallslöjd) m. m. Studierna i slöjd avses omfatta
dels kurser om 60 poäng, dels sådan påbyggnadskurs om 20 poäng som
ger ämnesteoretisk behörighet för undervisning i textilkunskap i gymnasieskolan.
Överstyrelsen bör, heter det i uppdraget, även ta ställning
till i vilken omfattning andra påbyggnadskurser om 20 poäng skall anordnas.
Utskottet, som har uppfattningen att det är väsentligt att även
personer utbildas som kan undervisa i vävning inom studieförbundens
och hemslöjdsföreningarnas kursverksamhet, anser att SÖ vid fullgörande
av sitt nyssnämnda uppdrag även bör lämna förslag hur det behov
av utbildning på vävningens område som berörs i motionen 1975/
76: 2092 skall tillgodoses. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet med anledning av motionen 1975/76: 2092 anfört
om utbildning på vävningens område.

10. Vårdlärarutbildning

De av riksdagen år 1968 godtagna riktlinjerna för vidareutbildning
av sjuksköterskor m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259)
innebär bl. a. att statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
(SIHUS) huvudsakligen skall svara för utbildning av lärare för vårdområdet.

SÖ har hösten 1975 redovisat viss brist på vårdyrkeslärare. Mot denna
bakgrund beräknar regeringen i propositionen 1975/76: 89 medel
för 13 lärarkurser om tre terminer, dvs. en ökning med en kurs i förhållande
till SÖ:s förslag och jämfört med innevarande budgetår. Tre
av dessa kurser avses för nu verksamma obehöriga lärare som tjänstgör
vid skolor som har särskilt stor brist på behöriga lärare. I övrigt föreslås
oförändrat tre fortbildningskurser avseende ämnesfördjupning och en lärarkurs
om 19 veckor.

I motionen 1975/76: 592 hemställs om åtgärder för en väsentlig utökning
av kapaciteten vid SIHUS i vad gäller utbildning av lärare för
sjuksköterskeskolorna.

UbU 1975/76: 26

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning
under förslagsanslaget till SIHUS och föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid
SIHUS. Genom den av utskottet sålunda tillstyrkta utökningen av lärarutbildningen
vid SIHUS torde yrkandet 2 i motionen 1975/76: 592
delvis vara tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.

11. övriga lär arutbildningsfrågor

I motionen 1975/76:1407 föreslås att de graderade betygen
inom lärarutbildningen slopas.

Ett slopande av de graderade betygen inom klasslärarutbildningen
och den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare förutsätter
att man finner andra lösningar för tjänstetillsättningen i skolväsendet
än de nuvarande formerna. Befordringsgrunderna vid tillsättning av
lärartjänst är enligt skolförordningen undervisningsskicklighet, ämneskunskaper
och längden av väl vitsordad tjänstgöring. Finns t. ex. inte
längre möjlighet att åberopa goda vitsord enligt den första befordringsgrunden,
kvarstår som befordringsgrunder endast ämneskunskaper och
tjänsteår, vilket skulle göra det svårt för sådana sökande som inte har
möjlighet att åberopa många tjänsteår att erhålla eftertraktade lärartjänster.
Med hänvisning till gällande bestämmelser och till att LUT 74
har i uppdrag att överväga betygsfrågorna inom lärarutbildningen föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1407.

Frågan om könskvotering vid intagning till lågstadielärarutbildning
och förskollärarutbildning tas upp i motionen 1975/76: 1434.

Utskottet framhöll år 1971 med anledning av motionen 1971: 382
att könskvotering inte ensam kan lösa de problem som är förenade med
den traditionella synen på könsrollerna. Utskottet anförde vidare: ”Sådan
kvotering kan endast i viss mån förhindra i och för sig icke önskvärda
skevheter i fördelningen mellan män och kvinnor på olika utbildningsvägar.
Utskottet får vidare erinra om att statsutskottet i sitt
utlåtande 1970: 88 förutsatte att de problem som var förknippade med
en eventuell könskvotering ingående penetrerades och framhöll att förutsättningarna
och konsekvenserna måste vara klarlagda och redovisade
innan beslut fattades av de ansvariga instanserna. Under förutsättning
att synpunkterna i detta uttalande beaktas vill utskottet inte motsätta
sig begränsad försöksverksamhet med könskvotering.” (UbU
1971:3, rskr 1971: 84.)

Vid behandlingen förra året av motionen 1975: 1390 om förbud mot
könskvotering föreslog utskottet avslag på motionen med motiveringen
att utskottet noterat att kompetenskommittén i sitt betänkande inte gjort
några uttalanden om att nuvarande försöksverksamhet med könskvotering
borde ökas ut (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Riksdagen biträdde
utskottets förslag. Utskottet vill beträffande den nu aktualiserade frågan

UbU 1975/76: 26

om könskvotering anföra följande.

Frågan om könskvotering måste ses i ett större sammanhang och kan
inte diskuteras enbart beträffande lågstadielärare och förskollärare. Utskottet
vill vidare erinra om att en fördelning av t. ex. 40 procent av
en linjes intagningsplatser på ett visst kön skulle beträffande t. ex. lågstadielärarlinjen,
som endast har 200—300 platser, kunna få inte önskade
konsekvenser för de kvinnliga sökandena. Samtidigt vill utskottet
uttrycka önskemålet att fler män engageras i förskoleverksamheten. Den
centrala organisationskommittén för högskoleutbildning (H 75) överväger
för närvarande frågor om intagning till högskolan. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1434.

Svenska Montessoriföreningen har i skrivelse till regeringen begärt
anordnande av en försöksverksamhet med utbildning av lärare
i montessoripedagogik som skulle bygga på förslag
från LUT 74. I yttrande över skrivelsen har LUT 74 anfört bl. a. att det
inte kan tillhöra dess uppgifter att lägga fram förslag till en utbildning
i montessoripedagogik. LUT 74 strävar dock, heter det, efter att uppmärksamma
och ta till vara goda idéer, erfarenheter och synsätt som
förs fram från olika håll. Montessoripedagogiken utgör därvid ett värdefullt
bidrag till det material LUT 74 har att utgå ifrån i sitt arbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/
76:1408, som avser tilläggsdirektiv till LUT 74 beträffande infogande
av en utbildning av montessoripedagoger i den svenska lärarutbildningen.

I brev den 8 november 1974 har Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser
om ansvarsåtagande för staten vid viss arbetsmarknadsutbildning
m. m. (prop. 1974: 87, InU 1974: 12, rskr 1974: 245). I prop.
1975: 1 (bil. 10 s. 189, UbU 1975: 4, rskr 1975: 49) inhämtade regeringen
riksdagens bemyndigande att besluta om ansvarsåtagande för staten
vid specialskolans praktiska yrkesorientering. Föredragande statsrådet
finner det motiverat att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande
att på liknande sätt besluta även om statens ansvar för skada som under
s. k. samhällsinriktad praktik orsakas av studerande inom lärarutbildning.
Motsvarande bör i förekommande fall gälla för lärare under fortbildning.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

12. Anslagsberäkningar för budgetåret 1976/77

Utskottet har i det föregående förordat en viss ökning av antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna och beräknar kostnaden härför till
avrundat 2,5 milj. kr. Anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. bör räknas upp med 2 milj. kr. och anslaget Lärarhögskolorna:
Driftkostnader med 500 000 kr. Regeringens övriga i propositionen
redovisade förslag till anslag för budgetåret 1976/77 tillstyrker
utskottet.

UbU 1975/76: 26

13. Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande ämneslärarutbildningen beslutar att
antagning till ämneslärarutbildningens praktisk-pedagogiska
del fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare skall ske vid lärarhögskolorna
i Linköping, Malmö, Mölndal, Stockholm, Umeå
och Uppsala,

2. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Karlstad
med avslag på propositionen 1975/76: 89 samt med bifall
till motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76:2182
yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196 yrkandet
1 beslutar att antagning till ämneslärarutbildningens
praktisk-pedagogiska del fr. o. m. budgetåret 1976/77 tills vidare
skall ske i Karlstad,

3. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Växjö
avslår motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2180, 1975/76:
2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196
yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande fortsatt ämneslärarutbildning i Örebro
avslår motionerna 1975/76: 2179, 1975/76: 2180, 1975/76:
2182 yrkandet 2, 1975/76: 2193 yrkandet 2 och 1975/76: 2196
yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande dimensioneringen av ämneslärarutbildningen
bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet
förordat, bl. a. i vad avser Karlstad, besluta om antalet
intagningsplatser,

6. att riksdagen beträffande fördelningen av intagningsplatser på
ämneslärarlinjen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. att riksdagen beträffande timresurser för s. k. profilämnen som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande antagning till praktisk-pedagogisk
utbildning avslår motionen 1975/76: 596,

9. att riksdagen beträffande timmar till förfogande i klasslärarutbildningen
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande alternativa anordningar för intagning
m. m. i vad gäller basorganisationen för klasslärarutbildning
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. att riksdagen beträffande klasslärarutbildningen beslutar att
antagning till klasslärarutbildning fr. o. m. budgetåret 1976/77
tills vidare skall ske vid lärarhögskolorna i Gävle, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm
och Umeå,

UbU 1975/76: 26

12. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Falun avslår
motionerna 1975/76:2173, 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet
1, 1975/76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet
1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena
1 och 2,

13. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Kristianstad
avslår motionerna 1975/76: 783, 1975/76: 2179, 1975/76: 2181
yrkandet 1, 1975/76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet
1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena
1 och 2,

14. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Växjö med
avslag på propositionen 1975/76: 89 och med anledning av
motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/
76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196
yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2 beslutar
att antagning till klasslärarutbildning fr. o. m. budgetåret
1976/77 tills vidare skall ske vid lärarhögskolan i Växjö,

15. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Uppsala avslår
motionerna 1975/76:2179, 1975/76:2181 yrkandet 1, 1975/
76: 2182 yrkandet 1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196
yrkandena 1 och 2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2,

16. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning i Härnösand
med anledning av motionerna 1975/76: 2174 yrkandet 1, 1975/
76: 2179, 1975/76: 2181 yrkandet 1, 1975/76: 2182 yrkandet
1, 1975/76: 2193 yrkandet 1, 1975/76: 2196 yrkandena 1 och
2 samt 1975/76: 2197 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet
i vad gäller lågstadielärarutbildning,

17. att riksdagen beträffande dimensioneringen av klasslärarutbildningen
bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet
förordat, bl. a. i vad avser Härnösand och Växjö, besluta
om antalet intagningsplatser,

18. att riksdagen beträffande viss utvärdering avslår motionen
1975/76: 2182 yrkandet 3,

19. att riksdagen beträffande särskild utbildning av speciallärare
avslår motionen 1975/76: 2181 yrkandet 2,

20. att riksdagen beträffande ett ökat antal intagningsplatser på
speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Umeå med bifall till
motionen 1975/76: 2199 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

21. att riksdagen beträffande anordnande av speciallärarutbildning
på ytterligare orter med anledning av motionen 1975/76: 2194
yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1975/76: 26

22. att riksdagen beträffande dimensioneringen av speciallärarutbildningen
bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet
förordat, bl. a. i vad avser Umeå, besluta om antalet
intagningsplatser,

23. att riksdagen beträffande ytterligare intagningsplatser för förskollärarutbildning
i Halmstad med anledning av motionerna
1975/76: 2184 och 1975/76: 2192 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Borås avslår
motionen 1975/76: 2191,

25. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Växjö avslår
motionen 1975/76: 2194 yrkandet 2,

26. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
med anledning av propositionen 1975/76: 89 samt
motionerna 1975/76: 2184 och 1975/76: 2192 yrkandet 3 bemyndigar
regeringen att på grundval av vad utskottet förordat,
bl. a. i vad avser Halmstad, besluta om antalet intagningsplatser
vid dels lärarhögskolorna, dels förskoleseminarierna,

27. att riksdagen beträffande ett uttalande om framtida planering
av förskollärarutbildningens dimensionering avslår motionen
1975/76: 2196 yrkandet 3,

28. att riksdagen beträffande en förlängd förskollärarutbildning
m. m. avslår motionen 1975/76: 2192 yrkandet 1,

29. att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen
med bifall till propositionen 1975/76: 89 samt med
avslag på motionerna 1975/76: 2184 och 1975/76: 2192 yrkandet
7 bemyndigar regeringen att på grundval av vad utskottet
förordat besluta om antalet intagningsplatser,

30. att riksdagen beslutar att antagning till fritidspedagogutbildning
fr. o. m. budgetåret 1976/77 skall ske dels vid lärarhögskolorna
i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Kristianstad,
Linköping, Luleå, Malmö, Mölndal, Stockholm, Uppsala
och Växjö, dels vid förskoleseminarierna i Västerås och
Örebro,

31. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad
avslår motionen 1975/76: 2184,

32. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt besluta om
antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

33. att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt vidta de åtgärder
som fordras för att genomföra de förordade förändringarna
i lärarutbildningsorganisationen,

34. att riksdagen beträffande utbildning av ökat antal lärare för
förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna avslår motionen
1975/76: 2192 yrkandet 2,

UbU 1975/76: 26

35. att riksdagen beträffande teckningslärarutbildning avslår motionerna
1975/76: 2183, 1975/76: 2192 yrkandet 6, 1975/76:
2195 yrkandet 1 och 1975/76: 2200,

36. att riksdagen beträffande halvklass i teckning avslår motionerna
1975/76: 2192 yrkandet 5 och 1975/76: 2195 yrkandet 2,

37. att riksdagen beträffande viss utbildning i Härnösand avslår
motionen 1975/76: 2174 yrkandet 2,

38. att riksdagen beträffande utformningen av en dietistutbildning
med anledning av motionen 1975/76: 2198 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. att riksdagen beträffande utbildning på vävningens område
med anledning av motionen 1975/76: 2092 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 89 och
med avslag på motionen 1975/76: 592 yrkandet 2 bemyndigar
regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid institutet
för högre utbildning av sjuksköterskor,

41. att riksdagen beträffande slopande av betyg avslår motionen
1975/76: 1407,

42. att riksdagen beträffande införande av könskvotering avslår
motionen 1975/76: 1434,

43. att riksdagen beträffande montessoripedagogik avslår motionen
1975/76: 1408,

44. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ansvarsåtagande
för staten vid viss praktik inom lärarutbildning och
fortbildning,

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89
och med bifall till motionen 1975/76: 2199 samt med avslag
på motionen 1975/76:2192 yrkandena 6—8, motionerna
såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 180 596 000 kr.,

46. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 41 209 000 kr.,

47. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 89 och
med avslag på motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 till Förskoleseminarierna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 54 876 000 kr.,

48. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 89 och
med avslag på motionen 1975/76: 2192 yrkandet 4 till Förskoleseminarierna:
Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsaslag av 3 025 000 kr.,

49. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlö -

UbU 1975/76: 26

ningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 12 672 000 kr.,

50. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 1 086 000 kr.,

51. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 17 953 000 kr.,

52. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 1 214 000 kr.,

53. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 1 603 000 kr.,

54. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 100 000
kr.,

55. att riksdagen till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
9 260 000 kr.,

56. att riksdagen till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 629 000 kr.,

57. att riksdagen till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 31 742 000 kr.

Stockholm den 6 april 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson
i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren
(s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och herr Hagberg i
Örebro (c).

Reservationer

1. beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen av fru
Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Sedan läsåret”
och slutar ”av förskollärarutbildningen” bort ha följande lydelse:

UbU 1975/76: 26

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1975/76: 2192 om en ökning
av antalet intagningsplatser för förskollärarutbildning med ca 800 utöver
regeringens förslag om ca 1 250. Intagningskapaciteten för förskollärarutbildningen
under nästa budgetår bör alltså vara ca 5 050
platser. Med anledning av motionen 1975/76: 2184 föreslår utskottet att
24 av nämnda platser förläggs till Halmstad.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
med anledning av propositionen 1975/76: 89 och
motionen 1975/76: 2184 samt med bifall till motionen 1975/76:
2192 yrkandet 3 bemyndigar regeringen att på grundval av
vad utskottet förordat, bl. a. i vad avser Halmstad, besluta
om antalet intagningsplatser vid dels lärarhögskolorna, dels
förskoleseminarierna,

2. beträffande en förlängd förskollärarutbildning m. m. av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Riksdagen
bör” och slutar ”närvarande remissbehandlas” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionen 1975/76: 2192
att den reguljära förskollärarutbildningen om två år bör förlängas till
tre år. Detta är en förutsättning för att utbildningens kvalitet skall
kunna höjas. Vidare bör barnskötare utan inkomstbortfall kunna vidareutbilda
sig till förskollärare.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande en förlängd förskollärarutbildning
m. m. med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen av fru
Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1975/76: 2192 att antalet intagningsplatser
för fritidspedagogutbildning ökas med ca 550 utöver regeringens
förslag. Av dessa bör 24 förläggas till Halmstad.

dels att utskottets hemställan under 29 och 31 bort ha följande lydelse: 29.

att riksdagen beträffande dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen
med anledning av propositionen 1975/76: 89 och

UbU 1975/76: 26

motionen 1975/76: 2184 samt med bifall till motionen 1975/76:
2192 yrkandet 7 bemyndigar regeringen att på grundval av vad
utskottet förordat besluta om antalet intagningsplatser,

31. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildning i Halmstad
med bifall till motionen 1975/76: 2184 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

4. beträffande utbildning av ökat antal lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Den av”
och slutar ”motionen 1975/76: 2192” bort ha följande lydelse:

Yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2192 om utbildning budgetåret 1976/
77 av 225 lärare för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillstyrker
utskottet. Regeringen bör lägga fram förslag om medel för ändamålet
i tilläggsbudget.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. att riksdagen beträffande utbildning av ökat antal lärare för
förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna med bifall till
motionen 1975/76: 2192 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande teckningslärarutbildning m. m. av fröken Hörlén (fp) och
fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Enligt
föredragande” och slutar ”att tillgodose” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att delningstalet för teckningsundervisning i skolan
bör sänkas, så att man får s. k. halvklassundervisning. Då kommer behovet
av teckningslärare i ett helt annat läge, och utbildningskapaciteten
måste höjas. Därvid bör en del av utbildningen förläggas till Umeå.
I avvaktan på effekterna av ett sänkt delningstal för teckning bör någon
utbyggnad av utbildningskapaciteten för teckningslärare inte komma till
stånd.

dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha följande lydelse: 35.

att riksdagen beträffande teckningslärarutbildning med bifall
till motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 6 och 1975/76: 2200
samt med anledning av motionerna 1975/76: 2183 och 1975/
76: 2195 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

36. att riksdagen beträffande halvklass i teckning med bifall till
motionerna 1975/76: 2192 yrkandet 5 och 1975/76: 2195 yrkandet
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1975/76: 26

6. beträffande slopande av betyg av fröken Hörlén (fp) och fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Ett slopande”
och slutar ”motionen 1975/76: 1407” bort ha följande lydelse:

Betyg leder till negativa effekter på utbildningen. De skapar stress
och konkurrens mellan de studerande och ses som mål i sig. Enligt utskottets
uppfattning bör riksdagen därför uttala sig för ett slopande av
de graderade betygen inom lärarutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande slopande av betyg med bifall till
motionen 1975/76: 1407 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

beträffande anslagsberäkningar

7. av fru Lantz (vpk) som — under förutsättning av bifall till reservationerna
1, 3 och 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”tillstyrker utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en ökning av antalet intagningsplatser
för vissa utbildningar vid lärarhögskolorna och förskoleseminarierna
samt en minskning av antalet intagningsplatser för teckningslärarutbildning.
Anslagen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m., Lärarhögskolorna: Driftkostnader, Förskoleseminarierna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. och Förskoleseminarierna: Driftkostnader
bör räknas upp med hänsyn härtill. Regeringens övriga i propositionen
redovisade förslag till anslag för budgetåret 1976/77 tillstyrker
utskottet.

dels att utskottets hemställan under 45, 47 och 48 bort ha följande
lydelse:

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89
samt med bifall till motionerna 1975/76: 2192 yrkandena 6—8
och 1975/76: 2199, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag, till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 182 126 000 kr.,

47. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89
samt med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 3 till
Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 59 578 000
kr.,

48. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89
samt med bifall till motionen 1975/76: 2192 yrkandet 4 till

UbU 1975/76: 26

Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77
anvisar ett reservationsanslag av 4 025 000 kr.,

8. av fröken Hörlén (fp) och fru Lantz (vpk) sorn — under förutsättning
av bifall till reservationen 5 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”tillstyrker utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en ökning av antalet intagningsplatser
för klass- och ämneslärarutbildning samt speciallärarutbildning
samt en minskning av antalet intagningsplatser för teckningslärarutbildning.
Anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. bör räknas upp med 1 616 000 kr. och anslaget Lärarhögskolorna:
Driftkostnader med 500 000 kr. Regeringens övriga i propositionen redovisade
förslag till anslag för budgetåret 1976/77 tillstyrker utskottet.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 89
samt med bifall till motionerna 1975/76: 2192 yrkandena 6 och
8 och 1975/76: 2199, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag, till Lärarhögskolorna: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 180 212 000 kr.,

Särskilt yttrande

beträffande antagning till praktisk-pedagogisk utbildning av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m):

Principerna för antagning till praktisk-pedagogisk utbildning bygger
i några fall på förutsättningar som var relevanta vid undervisning i
grundskolan enligt 1962 års läroplan. Det gäller antagning i kombinationen
språk och samhällsorienterande ämne.

Enligt 1969 års läroplan skall ämnena geografi, historia och samhällskunskap
läsas i block i skolan. Att som nu genom anvisningarna
för antagning och meritvärdering stimulera blivande språklärare att som
tredje ämne läsa geografi, historia eller samhällskunskap för att komma
i fråga för antagning till en eftertraktad intagningsplats vid lärarhögskola
i språk är, som framgår av motionen 1975/76: 596, inte någon bra
anordning.

I avvaktan på en nödvändig modernisering av skolförordningens ämneskombinationer
bör man vid antagning till praktisk-pedagogisk utbildning
överväga att i språkkombinationer endast ta med språkämnen
och överföra till språkkombinationer knutna ämnen som geografi, historia
och samhällskunskap till ett ökat antal intagningsplatser i treämneskombinationer
av typen historia—samhällskunskap—geografi eller
historia—religionskunskap—geografi. En sådan åtgärd skulle vara till
gagn för både skolan och de blivande lärarna.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054