UbU 1975/76:23

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 23

med anledning av propositionen 1975/76: 100 såvitt gäller anslag till
vuxenutbildning jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Zachrisson — i propositionen 1975/76: 100 bilaga
10 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet
Vuxenutbildning samt yrkanden i motionerna 1975/76: 321, 589, 795,

883, 1418, 1431, 1438, 1442, 1448, 1460, 1476, 1479, 1485, 1487, 1515,

2018, 2020, 2021, 2090, 2132, 2140 och 2148. I bilaga till betänkandet
redovisas på vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns återgivna
samt under vilka punkter och på vilka sidor ställning tas till de olika
yrkandena. I bilagan redovisas också i vilka moment av utskottets hemställan
under respektive punkt som motionsyrkandena tas upp. Vidare
anges nummer på reservationer och särskilda yttranden som föranletts
av motioner.

1. Viss utbildning via radio och television m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 1—G 4 (s.

450—459) och hemställer

1. att riksdagen till Viss utbildning via radio och television m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
54 919 000 kr.,

2. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
6 704 000 kr.,

3. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 2 118 000 kr.,

4. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 225 000 kr.

2. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Regeringen har
under punkten G 5 (s. 459—464) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 177 000 000 kr.

Motionerna

1975/76: 795 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om vidgad möjlighet till dispens från ålderskravet på 18 år för tillträde
till viss yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning.

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 23

UbU 1975/76: 23

1975/76: 883 av herr Ahlmark m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att
riksdagen beslutar att begära att regeringen till nästa riksmöte lägger
fram förslag om basorganisation inklusive skolledarresurser för kommunal
vuxenutbildning samt höjda schablontillägg för gymnasieskolekurser
och särskilda yrkesutbildningskurser inom den kommunala
vuxenutbildningen (yrkandet 1),

1975/76: 1418 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att på grundval av SVUX:s
förslag förelägga riksdagen förslag angående ökade resurser till den
kommunala vuxenutbildningen,

1975/76: 2090 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag, på grundval av
SVUX-kommitténs förslag, om en förstärkning av den kommunala
vuxenutbildningen särskilt i mindre kommuner i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Utskottet

Kommunal vuxenutbildning anordnades under läsåret 1974/75 i alla
rikets primärkommuner utom tre. Dessutom anordnades kommunal
vuxenutbildning av 15 landstingskommuner. I juni 1975 fanns särskilda
skolenheter för kommunal vuxenutbildning inrättade i 35 kommuner.
I dessa fanns sammanlagt 43 sådana enheter.

Den nedgång i antalet studerande inom kommunal vuxenutbildning
som ägt rum under några år har nu hejdats. En mindre ökning av antalet
nyinskrivna studerande har enligt budgetpropositionen skett det
senaste året främst när det gäller kurser på gymnasieskolans nivå.

Riksdagen beslöt vid 1975 års riksmöte om lärartjänster som huvudsakligen
är avsedda för kommunal vuxenutbildning (prop. 1975: 1 bil.
10, UbU 1975: 7, rskr 1975: 70).

På regeringens uppdrag har skolöverstyrelsen (SÖ) den 1 december
1975 lämnat förslag till enhetligt utformade bestämmelser för samtliga
kurser för kommunal vuxenutbildning att gälla från och med budgetåret
1976/77. Utredningen (U 1975: 19) om vissa folkbildningsfrågor
m. m. (folkbildningsutredningen) har den 18 februari 1976 yttrat sig
över förslaget i de delar som det berör den yrkesinriktade verksamheten
inom den kommunala vuxenutbildningen. Folkbildningsutredningen
tillstyrker i princip SÖ:s översynsarbete beträffande den kommunala
vuxenutbildningen men tillägger att det finns utbildningar som är av
särskilt intresse från gränsdragningssynpunkt, t. ex. inom konsumtionsområdet.
Som exempel på sådana utbildningar nämns kurser inom ämnesområdena
vävning, sömnad, träslöjd och matlagning.

Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) har i betänkandet (SOU

UbU 1975/76: 23

1975: 59) Utbildning för vuxna föreslagit att en kommun skall med
statsbidrag få anordna ett visst begränsat antal kurser i vissa angivna
ämnen även om antalet deltagare uppgår till endast fem i respektive
kurs. Avsikten är att man skall kunna anordna ett visst minsta antal
grundskolekurser och yrkesinriktade kurser i samtliga kommuner samt
ett visst minsta antal gymnasieskolekurser inom varje gymnasieregion,
allt inom särskilda av regeringen fastställda timtalsramar för läsår. Enligt
SVUX kommer förslaget om statsbidrag till vissa kurser med ett
lägre deltagarantal att väsentligt förbättra möjligheterna att anordna
kurser inom kommunal vuxenutbildning i medelstora och små kommuner.
En generell sänkning av deltagarantalet i kurser inom kommunal
vuxenutbildning anser däremot SVUX inte lämplig nu utan finner
att en sådan åtgärd bör övervägas först när man prövar frågan om
gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och folkbildning. Vidare
har SVUX lämnat förslag om en förstärkning av schablonbidraget
och skolledningen samt regler för minskning av undervisningsresurserna
när deltagarantalet i påbörjade kurser kommer att understiga 12.

I motionerna 1975/76: 883 yrkandet 1, 1975/76: 1418 och 1975/76:
2090 hemställs att riksdagen begär att regeringen på grundval av
SVUX:s förslag lägger fram förslag om förstärkning av resurserna för
den kommunala vuxenutbildningen.

I propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen
m. m. var föredragande statsrådet av den uppfattningen att var och en,
som inte har fullständig behörighet till den högskoleutbildning som han
eller hon vill söka, skall ha rätt att behörighetskomplettera och att det
är angeläget att sådana möjligheter erbjuds över hela landet. Med anledning
av ett motionsyrkande (mot. 1975: 1872 yrkandet 10) om möjlighet
till behörighetskomplettering på varje gymnasieort framhöll utskottet
vikten av att det ges goda möjligheter till komplettering för såväl
allmän som särskild behörighet (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr
1975: 179).

Det är för den kommunala vuxenutbildningen väsentliga frågor, som
aktualiserats i nyssnämnda tre motioner. Enligt utskottets mening är
det angeläget att SVUX:s förslag bereds skyndsamt. Målet för beredningsarbetet
bör vara att en proposition om förstärkning av den kommunala
vuxenutbildningen på grundval av SVUX:s förslag skall läggas
fram för riksdagen hösten 1977. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet med anledning av motionerna 1975/76:
883 yrkandet 1, 1975/76: 1418 och 1975/76: 2090 anfört om en förstärkning
av den kommunala vuxenutbildningen.

Av budgetpropositionen framgår att studerande, även om han eller
hon inte uppfyller ålderskravet på 18 år, skall kunna antas till gymnasieskolekurs
inom kommunal vuxenutbildning. Villkoret är att det är

UbU 1975/76: 23

fråga om ett ämne som han eller hon behöver för att bli behörig till
viss högskoleutbildning och att den studerande inte har möjlighet att
läsa detta ämne inom ramen för utbildning i den vanliga gymnasieskolan.

Enligt motionen 1975/76:795 bör dispensmöjligheten utvidgas till
att omfatta även studerande som söker till sådan yrkesinriktad kurs
inom kommunal vuxenutbildning som saknar motsvarighet vid den
gymnasieskola till vars upptagningsområde den studerande hör.

I rapporten (Ds U 1975: 18) Utbildning m. m. för 16—19-åringar
föreslås en försöksverksamhet med slopad åldersgräns i vad avser tillträde
till kommunal vuxenutbildning för vissa ungdomar. Rapporten
remissbehandlas för närvarande, och utskottet anser att riksdagen därför
bör avslå yrkandet i motionen 1975/76: 795.

Regeringens under förevarande anslagsrubrik redovisade förslag föranleder
inte någon erinran från utskottets sida, varför utskottet tillstyrker
desamma.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
177 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande en förstärkning av den kommunala
vuxenutbildningen med anledning av motionerna 1975/76: 883
yrkandet 1, 1975/76: 1418 och 1975/76: 2090 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande krav på viss ålder för tillträde till
särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen
avslår motionen 1975/76: 795.

3. Bidrag till studiecirkelverksamhet Bidrag till studieförbund. Regeringen
har under punkterna G 6—G 7 (s. 464—468) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna att 62 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget
Bidrag till studiecirkelverksamhet,

2. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 443 000 000 kr.,

3. godkänna att 8 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget
Bidrag till studieförbund,

4. till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag
av 16 300 000 kr.

UbU 1975/76: 23

Motionerna

1975/76: 321 av herr Björk i Gävle (c) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till regeringen anhåller om att nedre åldersgräns för erhållande
av statsbidrag i studiecirkel skall vara 12 år,

1975/76: 1448 av herr Lidgård (m) och fru Diesen (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till i enlighet med
motionens syfte ändrade bestämmelser med avseende på deltagarantal,
antalet studietimmar samt antalet studieträffar för statsbidragsberättigade
studiecirklar för pensionärer och handikappade,

1975/76: 1485 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att bidraget till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1976/
77 uppföres med ett i förhållande till budgetpropositionen med 35 milj.
kr. minskat anslag, dvs. med ett förslagsanslag på 408 milj. kr.,

1975/76: 2018 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76:
1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att samhällets stöd
till studieförbunden skall ges opartiskt och oberoende av huvudman
(yrkandet 8),

1975/76: 2020 av herr Bohman m. fl. (m) vari — under hänvisning
till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/
76: 1979 — hemställs att riksdagen uttalar att studiecirkelbidragen skall
utgå med samma belopp för alla cirklar.

Utskottet

De reformer som genomförts under senare år inom arbets- och kulturlivet,
högskoleutbildning och vuxenutbildning påverkar folkbildningsarbetet
på olika sätt. Regeringen har därför nyligen tillsatt en utredning
om vissa folkbildningsfrågor m. m. (folkbildningsutredningen). De sakkunniga
har bl. a. fått i uppdrag att göra en översyn av statsbidragsbestämmelsema
för studiecirkelverksamheten och att föreslå en klarare
gränsdragning mellan det folkrörelseanknutna bildningsarbetet och
samhällets institutionaliserade utbildning. En annan fråga som de sakkunniga
skall belysa gäller om nuvarande utformning av statsbidragsbestämmelser,
anvisningar etc. verkar hindrande för att ge det tekniska
och naturvetenskapliga området en väsentlig roll i den studieverksamhet
som studieförbunden anordnar.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1963: 463) om statsbidrag till
det fria och frivilliga folkbildningsarbetet utgår statsbidrag för studiecirklar
i allmänhet med högst 75 procent av de bidragsgrundande
kostnaderna. Bidragets storlek bestäms bl. a. av följande regler.

För allmänna studiecirklar kan bidraget till kostnaderna för ledare

UbU 1975/76: 23

och studiematerial för varje studietimme utgöra högst 38 kr. För cirklar
på ort inom det allmänna stödområdet som inte är g-ort (dvs. ort med
reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskola) utgår bidrag till
kostnaden för ledarens resor och traktamente. För dessa cirklar utgår
dessutom ett schabloniserat tilläggsbidrag med 2 kr. per studietimme.

För allmänna studiecirklar i vissa ämnen, s. k. prioriterade studiecirklar,
utgår ett schabloniserat tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme.
De prioriterade studiecirklarna är cirklar i svenska, engelska,
matematik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå, cirklar i
hemspråk för invandrare, cirklar som har till syfte att meddela facklig
utbildning och cirklar som har till syfte att utveckla handikappades
färdigheter att meddela sig.

I budgetpropositionen föreslås att statsbidraget till allmänna studiecirklar
skall höjas med 4 kr. per studietimme, dvs. från 38 kr. till 42 kr.

Antalet studietimmar har ökat starkt under senare år, och ökningen
mellan budgetåren 1975/76 och 1976/77 uppskattas i budgetpropositionen
bli 14 procent. Utgifterna för studiecirkelverksamheten beräknas av
regeringen uppgå till totalt ca 506 milj. kr. nästa budgetår, vilket innebär
en ökning med drygt 162 milj. kr. För att täcka nämnda kostnad på
ca 506 milj. kr. föreslås att 62,8 milj. kr. tillförs anslaget av medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och influtna skattemedel
från de beskattade vuxenstudiestöden och att återstoden, 443
milj. kr., anvisas som förslagsanslag.

Uppräkningen av bidraget till allmänna studiecirklar med 4 kr. per
studietimme bör enligt motionen 1975/76: 1485 anstå. Genom att bidraget
per studietimme därigenom skulle bli oförändrat 38 kr. beräknar
motionären att medelsbehovet under anslaget till studiecirkelverksamheten
skulle bli ca 35 milj. kr. lägre än vad som beräknats i budgetpropositionen.
Motionären hemställer därför att förslagsanslaget skall
förås upp med 408 milj. kr.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en höjning av
statsbidraget till allmänna studiecirklar är mycket angelägen och tillstyrker
att bidrag fr. o. m. budgetåret 1976/77 utgår med 42 kr. per studietimme.
Utskottet avstyrker således motionen 1975/76: 1485 och tillstyrker
regeringens förslag att 443 milj. kr. skall anvisas under förslagsanslaget
Bidrag till studiecirkelverksamhet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget i budgetpropositionen
att 62,8 milj. kr. skall tillföras detta anslag av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften m. m.

Prioriteringen av vissa studiecirklar ifrågasätts i motionen 1975/76:
2020. Motionärerna anför att det är konsumenternas fria val som skall
styra cirkelutbudet och inte statsbidragsbestämmelser. De anser därför
en generell höjning av bidraget till studiecirklar vara angelägnare än
prioritering av vissa cirklar och hemställer att riksdagen skall uttala att
studiecirkelbidragen skall utgå med samma belopp för alla cirklar.

UbU 1975/76: 23

Utskottet vill först erinra om att avsikten med att införa ett tilläggsbidrag
bl. a. var att — inom ramen för de resurser som kunde avsättas
för studiecirkelverksamhet — grupper med kort utbildning skulle prioriteras,
dvs. de utbildningsmässigt missgynnade skulle i första hand
kunna erbjudas avgiftsfria studier eller studier med låga avgifter.

Riksdagen uttalade föregående år att målsättningen på sikt bör vara
att utjämna skillnaden mellan bidragen till de prioriterade och de icke
prioriterade cirklarna och att så småningom kunna erbjuda kostnadsfria
cirkelstudier. Året innan hade kommittén för försöksverksamhet med
vuxenutbildning (FÖVUX) i sitt huvudbetänkande (SOU 1974: 54) Vidgad
vuxenutbildning föreslagit att studiecirklarna efter hand skulle bli
avgiftsfria för deltagarna och sedermera har folkbildningsutredningen,
som tillsattes i slutet av år 1975, fått i uppdrag att närmare analysera
FÖVUX:s förslag. Bl. a. skall kostnaderna för olika alternativ med full
kostnadstäckning belysas.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet något nytt uttalande
om studiecirkelbidragen inte vara nödvändigt och avstyrker motionen
1975/76: 2020.

Folkbildningsutredningen skall enligt sina direktiv vid prövningen av
statsbidragen till studiecirkelverksamheten särskilt uppmärksamma bl. a.
frågan om åldersgränsen i statsbidragsberättigade studiecirklar. Yrkandet
i motionen 1975/76: 321 om att nedre åldersgränsen för deltagande
i statsbidragsberättigad studiecirkel skall vara 12 år avstyrks därför av
utskottet.

Ändrade bestämmelser i fråga om deltagarantal, antalet studietimmar
och antalet studieträffar yrkas i motionen 1975/76: 1448 i syfte att underlätta
för pensionärer och handikappade att delta. Motionärerna anser
att nuvarande regler kan medföra att det krävs alltför stor prestation
av dessa kategorier deltagare.

Skolöverstyrelsen (SÖ) kan enligt de regler som redan finns ge dispens
från gällande bestämmelser om statsbidrag till det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Det finns även särskilda undantagsbestämmelser
om mindre antal deltagare och mindre antal studietimmar i studiecirkel
som anordnas på sjukhus eller annan vårdinstitution (dock ej ålderdomshem).
Det finns också särskilda regler och bidrag för att underlätta
handikappades möjligheter att delta i studiecirkel och för att anordna
studiecirklar som har till syfte att utveckla handikappades möjligheter
att meddela sig. Därtill kommer att statsbidragsbestämmelserna för närvarande
ses över inom folkbildningsutredningen som bl. a. skall studera
hur de särskilda bidragen till de handikappades studieverksamhet användes.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:
1448.

De reformer beträffande uppsökande verksamhet m. m. som nyligen
genomförts och den stora ökningen av antalet studiecirklar ställer nya
krav på studieförbunden. För budgetåret 1976/77 föreslår re -

UbU 1975/76: 23

geringen en höjning av bidraget till studieförbundens organisationskostnader
med 1 000 000 kr. och till studieförbundens pedagogiska verksamhet
med 800 000 kr. Vidare räknas bidraget till studieförbundens
pedagogiska verksamhet för handikappade upp med 400 000 kr. och
bidraget till produktion av studiematerial för handikappade räknas upp
med samma belopp.

För budgetåret 1975/76 anvisade riksdagen 1 milj. kr. för uppsökande
verksamhet i bostadsområden under tiden den 1 januari—den 30
juni 1976. Den uppsökande verksamheten riktar sig till vuxna med kort
utbildning. I denna skall invandrare och handikappade prioriteras. Vidare
skall särskild uppmärksamhet ägnas åt hemarbetande. För budgetåret
1976/77 föreslås att högst 2 milj. kr. anvisas för denna försöksverksamhet.

De ökade utgifterna under anslaget beräknas till sammanlagt 3,6
milj. kr., vilket belopp föreslås bli tillfört anslaget av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden. Som en följd härav förs
anslaget till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1976/77 oförändrat
upp med 16 300 000 kr.

I motionen 1975/76: 2018 hemställs att riksdagen skall uttala att
samhällets stöd till studieförbunden skall ges opartiskt och oberoende
av huvudman. Utskottet anser ett sådant uttalande överflödigt då det
för utskottet framstår som självklart att av SÖ godkända studieförbund
opartiskt och oberoende av huvudman skall erhålla statsbidrag enligt
fastställda statsbidragsregler. Yrkandet 8 i motionen 1975/76:2018
avstyrks därför.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner att 62 800 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de
influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden
för budgetåret 1976/77 tillförs förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet,

2. att riksdagen beträffande i propositionen 1975/76: 100 föreslagen
höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar
med avslag på motionen 1975/76: 1485 i denna del
bifaller regeringens förslag,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76:1485 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Bidrag till studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
443 000 000 kr.,

4. att riksdagen beträffande studiecirkelbidragen avslår motionen
1975/76: 2020,

5. att riksdagen beträffande åldersgräns avslår motionen 1975/76:
321,

UbU 1975/76: 23

6. att riksdagen beträffande ändrade bidragsnormer för pensionärer
och handikappade avslår motionen 1975/76: 1448,

7. att riksdagen godkänner att 8 400 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de
influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden
för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget Bidrag till studieförbund,

8. att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1976/77 anvisar ett anslag av 16 300 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande stödet till studieförbunden avslår
motionen 1975/76: 2018 yrkandet 8.

4. Bidrag till driften av folkhögskolor. Regeringen har under punkten
G 8 (s. 468—475) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
folkhögskolor för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
180 997 000 kr.

Motionerna

1975/76: 589 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Hörlén (fp)
vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hemställa att regeringen till riksdagen framlägger förslag beträffande
fritidsledarutbildning vid folkhögskola i enlighet med folkhögskoleutredningens
1975 presenterade förslag,

2. att i avvaktan på detta ställningstagande anslå ett med 300 000 kr.
förhöjt belopp i förhållande till regeringens budgetförslag enligt propositionen
1975/76: 100 och sålunda för ändamålet anvisa 1 000 000 kr.,

1975/76: 1431 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Sellgren (fp)
vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att göra en uppräkning av stödet till folkhögskolornas kontaktverksamhet
inom vuxenutbildningen,

2. att förstärka kringpersonalbidraget med 1 300 000 kr. avseende
delkompensation för kostnadsökningar,

3. att för dessa utgifter anslå 1 500 000 kr. utöver budgetpropositionens
förslag,

1975/76: 1438 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att det i 8 § i förordningen om statsbidrag till driftkostnader för
folkhögskolor upptagna indexbundna grundbeloppet om 65 000 kr. för
statsbidrag till kostnader för annan personal än rektor och lärare höjes
till 70 000 kr.,

2. att det i samma förordning upptagna grundbeloppet om 13 000 kr.
till statsbidrag till pedagogisk utrustning höjes till 15 000 kr.,

f2 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 23

UbU 1975/76: 23

3. att av dessa beslut föranledd justering av det av regeringen föreslagna
anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret
1976/77 vidtas.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt
108 folkhögskolor. Skolornas verksamhet omfattar dels vinterkurser,
dels ämneskurser. Bidrag till driftkostnader för folkhögskolor utgår
enligt förordningen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för
folkhögskolor till löner m. m. åt lärare och rektor med 100 prooent av
de faktiska kostnaderna. Enligt 8 § utgår bidrag till kostnader för avlöning
till annan personal än rektor och lärare — det s. k. kringpersonalbidraget
— med 65 000 kr. för 3 400 eleweckor. Vid lägre eller
högre elevveckotal minskas eller ökas beloppet med högst hälften, dvs.
inom 1700—5 100 eleweckor. Bidragsbeloppet är indexbundet och
jämkas varje år i förhållande till de ändringar, som efter 1965 inträtt
i den statligt lönereglerade personalens lönenivå. Det jämkade bidraget
för 1975/76 utgör 135 900 kr. Då denna jämkning utförs tas inte hänsyn
till de lönekostnadspåslag av olika slag, som arbetsgivaren har att
erlägga. Till pedagogisk utrustning m. m. utgår statsbidrag med 50—
150 procent av ett bidragsunderlag om 13 000 kr. Utöver nämnda bF
drag utgår avgiftsbidrag — dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring och lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift — beträffande rektor och lärare. Efter skolöverstyrelsens
(SÖ) prövning i varje särskilt fall kan från anslaget utgå även bidrag
till kostnader för personlig assistans åt handikappade elever vid
folkhögskolor. Från anslaget utgår även medel till försöksverksamhet
med ökad lärartäthet för handikappade elever och till försöksverksamhet
med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade
och hörselskadade elever samt till försöksverksamhet med samordningstjänster
inom vuxenutbildningen.

I sin anslagsframställning har SÖ föreslagit att det förutnämnda
grundbeloppet på 65 000 kr. höjs till 70 000 kr. Kostnaderna budgetåret
1976/77 för ändringen beräknas till 1,3 milj. kr. Genom att man
vid omräkningen av grundbeloppet inte tar hänsyn till lönekostnadspåslag
av olika slag ökar enligt Sö:s mening huvudmannens andel av
lönekostnaderna på ett sätt som inte förutsatts då riksdagens beslut om
bidrag avsåg att säkra en från år till år oförändrad fördelning mellan
staten och huvudmannen av lönekostnader för s. k. kringpersonal.

Om det ursprungliga köpvärdet skall behållas måste enligt Sö:s bedömning
statsbidrag till pedagogisk utrustning utgå med 18 000 kr. för
3 400 eleweckor. SÖ har ansett sig inte böra föreslå att hela denna
värdeminskning kompenseras till nästa budgetår utan har föreslagit att
bidraget beräknas till 15 000 kr. för 3 400 eleweckor. Kostnadsökningen
beräknas till 200 000 kr.

UbU 1975/76: 23

Regeringen föreslår inte någon ändring utan anser att folkhögskoleutredningens
förslag bör avvaktas. I yrkandena 1 och 2 i motionen 1975/
76: 1438 hemställs att riksdagen beslutar i enlighet med SÖ:s nämnda
förslag. I motionen 1975/76: 1431 föreslås, yrkandet 2, att SÖ:s förslag
om höjning av det s. k. kringpersonalbidraget genomförs.

Utskottet är i princip överens med motionärerna om att det finns
skäl som motiverar att kringpersonalbidraget förbättras i avvaktan på
att folkhögskoleutredningens nyligen i betänkandet (SOU 1976: 16)
Folkhögskolan framförda förslag genomförs. Utredningen har föreslagit
bl. a. en radikal omläggning av folkhögskolornas statsbidragssystem.
Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra avstå från att föreslå
en uppräkning av det nuvarande kringpersonalbidraget. Utskottet avstyrker
alltså yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1431 och yrkandet 1 i
motionen 1975/76: 1438.

Även yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1438 om förbättrat utrustningsbidrag
avstyrker utskottet.

Folkhögskolorna bedriver en omfattande försöksverksamhet på handikappområdet.
Med hänsyn till områdets angelägenhet har föredragande
statsrådet funnit sig böra förorda att handikappverksamheten
tillförs ytterligare resurser. För försöksverksamheten med ökad lärartäthet
för handikappade elever beräknas i budgetpropositionen ytterligare
100 000 kr. eller tillsammans 900 000 kr. och för försöksverksamheten
med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade
och hörselskadade elever ytterligare 200 000 kr. eller tillsammans
909 000 kr. Utskottet tillstyrker förslagen.

Hittills vunna erfarenheter av försöken med kontaktverksamhet inom
vuxenutbildningen visar enligt SÖ att detta bidrag verkat högst stimulerande
för nya kontakter mellan folkhögskolorna och studieförbunden.
Behoven anges vara betydligt större än vad som kan tillgodoses genom
det nu gällande anslagsbeloppet på 200 000 kr. SÖ föreslår därför en
ökning med 149 000 kr. Föredragande statsrådet anför att folkhögskoleutredningen
också prövar försöksverksamheten med samordningstjänster
inom vuxenutbildningen och föreslår för ändamålet oförändrat
belopp. I motionen 1975/76: 1431 föreslås, yrkandet 1, att medelsanvisningen
höjs med 100 procent till 400 000 kr. Till stöd härför anförs —
förutom penningvärdeförändringen — att elevantalet vid ämneskurserna
ökat och att flera högskolor bör kunna komma i åtnjutande av
bidrag.

Utskottet, som vill hänvisa till att de s. k. samordningstjänsterna enligt
folkhögskoleutredningens förslag skall avvecklas, delar regeringens
uppfattning att medelsanvisningen till samordningstjänster bör kunna
behållas oförändrad nästa budgetår. Utskottet tillstyrker alltså detta
förslag och avstyrker yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1431.

I sitt delbetänkande Folkhögskolans fritidsledarutbildning (Ds U

UbU 1975/76: 23

1974: 11) lade utredningen fram förslag om en yrkesinriktad fritidsledarutbildning
vid folkhögskolor. I propositionen 1975: 14 anslöt sig
föredragande statsrådet till folkhögskoleutredningens ståndpunkt att
folkhögskolorna har goda förutsättningar för att svara för ungdomsoch
fritidsledarutbildning. Riksdagen (UbU 1975: 12, rskr 1975: 123)
godkände i propositionen förordade riktlinjer för en tvåårig yrkesinriktad
utbildning av ungdoms- och fritidsledare vid folkhögskolorna.
Beslutet innebär bl. a. att för utbildningen utgår en tilläggsresurs i form
av statsbidrag på 700 kr. per elev och årskurs. Folkhögskoleutredningen
hade föreslagit viss annan utformning av tilläggsresursen.

I motionen 1975/76: 589 framhålls bl. a. att folkhögskoleutredningens
förslag hade det positiva med sig att lärama kunde få räkna sina praktikbesök
som en del av sin tjänstgöring och att utredningens förslag
även i övrigt är att föredra. Motionärerna hemställer därför att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag om statsbidragsregler
som överensstämmer med folkhögskoleutredningens förslag. Motionärerna
anser vidare att — i avvaktan på den föreslagna ändringen
— ytterligare 300 000 kr. bör anvisas till fritidsledarutbildningen. För
ändamålet har innevarande budgetår beräknats 700 000 kr. Förslaget
överensstämmer med vad SÖ förordat.

Fritidsledarutbildningen är en utbildning i den nya högskolan, och
enligt vad utskottet inhämtat arbetar folkhögskoleutredningen med problemet
om högskoleutbildning inom folkhögskolan och skall innevarande
år lägga fram förslag i denna fråga. Med hänvisning härtill och
till att förslag om nya statsbidragsregler för folkhögskolan torde komma
att bli förelagda 1976/77 års riksmöte avstyrker utskottet yrkandet 1
i motionen 1975/76: 589.

Utskottet är inte berett tillstyrka yrkandet 2 i samma motion om
uppräkning budgetåret 1976/77 av bidragsmedlen till fritidsledarutbildning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidraget
avslår motionen 1975/76: 1431 yrkandet 2 och motionen
1975/76: 1438 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande höjning av utrustningsbidraget avslår
motionen 1975/76: 1438 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 200 000 kr.
till samordningstjänster avslår motionen 1975/76: 1431 yrkandet
1,

4. att riksdagen beträffande nya bidragsregler avseende fritidsledarutbildning
avslår motionern 1975/76: 589 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 300 000 kr.
till fritidsledarutbildning avslår motionen 1975/76: 589 yrkandet
2,

UbU 1975/76: 23

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 589 yrkandet 2 i vad avser
medelsanvisningen under detta anslag samt motionen 1975/76:
1431 yrkandet 3 och motionen 1975/76: 1438 yrkandet 3 till
Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 180 997 000 kr.

5. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 9 (s. 475—476) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
6 000 000 kr.

6. Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor.

Regeringen har under punkten G 10 (s. 476—478) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kr.

Motionen

1975/76: 1476 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hela driftunderskottet för Samemas folkhögskola
utöver 70 000 kr. per år fr. o. m. läsåret 1975/76 skall täckas av
statsmedel.

Utskottet

Ifrågavarande anslag till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning
m. m. till folkhögskolor är för innevarande år uppfört med 2 450 000
kr. Härav disponeras 1 000 000 kr. till engångsanskaffning av dyrbarare
pedagogisk utrustning m. m. och samma belopp för sanering av vissa
folkhögskolors ekonomi. Pör dessa ändamål föreslår regeringen oförändrade
belopp. Utskottet tillstyrker förslagen.

I övrigt används anslagsmedlen till att bestrida kostnaderna för de
extra statsstöd som enligt riksdagens beslut utgår till Finska folkhögskolan
i Haparanda och Samemas folkhögskola i Jokkmokk. Med anledning
av yrkandet i motionen 1975/76: 1476 om ytterligare statsbidrag
till sistnämnda folkhögskola vill utskottet anföra följande.

På grundval av förslag som lagts fram av sameutredningen i betänkandet
Samemas folkhögskola (Ds U 1973: 2) behandlades i propositionen
1974:1 frågan om det fortsatta statliga stödet till Samemas folkhögskola.
Utskottet (UbU 1974: 21, rskr 1974: 209) fann det angeläget
att skolan fick goda möjligheter att fortsätta sin verksamhet och vidareutveckla
sitt arbete. Riksdagen godkände bl. a. att statsbidraget till
specialkursen i samisk och nordisk slöjd skulle utgå efter en lärartäthet

UbU 1975/76: 23

som motsvarar relationstalet 4,0. Därutöver fattades beslut om ett extra
statsstöd till folkhögskolan. Detta kom närmast att utformas som en
kompensation för förlorat landstingsbidrag och skall bestämmas med
utgångspunkt i en verksamhet som omfattar ca 3 110 eleweckor. Liksom
tidigare skall det härutöver vara möjligt för sameorganisationema
att få täckning för sin andel av eventuellt uppkommande driftunderskott
som kan uppstå vid den beräknade kursvolymen.

Utskottet har alltjämt uppfattningen att det är väl motiverat att Samernas
folkhögskola kommer i åtnjutande av viss särbehandling i förhållande
till det stora flertalet övriga folkhögskolor. Utskottet, som
erinrar om att riksdagen förra året avslog förslag om att det extra statsstödet
skulle få utgå för ett obegränsat antal eleweckor, är emellertid
inte heller i år berett förorda att bidragsgivningen till denna folkhögskola
byggs ut ytterligare. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet
i motionen 1975/76: 1476.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 och med
avslag på motionen 1975/76: 1476 till Bidrag till engångsanskaffning
av utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

7. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten G 11 (s. 478—479)
och hemställer

att riksdagen till Bidrag till löntagarorganisationernas centrala
kursverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 18 553 000 kr.

8. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Regeringen har
under punkten G 12 (s. 480—486) föreslagit riksdagen att till Undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 58 929 000 kr.

Motionerna

1975/16: 1479 av fröken Rogestam m. fl. (c, fp) vari hemställs att
riksdagen

1. i samband med behandlingen av anslaget till Undervisning för invandrare
i svenska språket m. m. beslutar att den s. k. timtaksbegränsningen
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag slopas,

2. hos regeringen begär en utvärdering av undervisningen i svenska
för invandrare,

3. beslutar att bidrag skall utgå till studiematerial vid undervisning
anordnad enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare vid folkhögskolor,

UbU 1975/76: 23

1975/76: 1487 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar att begränsningen av antalet timmar för studieverksamheten
i svenska med samhällsorientering för invandrare tas bort,

2. beslutar att undervisning i svenska med samhällsorientering för
invandrare får starta med fem deltagare,

1975/76: 2021 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76:
1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att de olika studieförbunden
ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika
villkor (yrkandet 1),

1975/76: 2132 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari — under hänvisning
till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen
1975/76: 2130 — hemställs att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara
åtgärder vidtas för att bygga ut svenskundervisningen för icke
anställda vuxna invandrare,

1975/76: 2140 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — under hänvisning
till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen
1975/76: 2139 — hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att
förslag föreläggs riksdagen om hur invandrare som saknar anställning
skall erhålla undervisning i svenska med samma förmåner som de som
har anställning och att en utvärdering av resultatet av den lagfästa
svenskundervisningen genomförs,

1975/76: 2148 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari — under hänvisning
till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen
1975/76: 2146 — hemställs att riksdagen beslutar uttala

1. att åtgärder bör vidtas för att inrätta särskilda kortare (4—6 månader)
kurser för invandrare vid landets folkhögskolor, främst i ämnena
svenska och samhällskunskap, med sikte på en successiv utvidgning av
ämnesområdena,

2. att åtgärder vidtas för att möjliggöra studier på högskolenivå,
främst på de större invandrarspråken.

Utskottet

Riksdagen har från och med budgetåret 1965/66 ställt medel till förfogande
för en försöksvis bedriven avgiftsfri undervisning för invandrare
i svenska språket med samhällsorientering. Undervisningen, vilken anordnas
av skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
och statens invandrarverk, bedrivs av studieförbunden. Inom en av
riksdagen beslutad totalram av 550 000 studietimmar för vart och ett
av budgetåren 1974/75 och 1975/76 har 300 000 timmar fått disponeras
för sådan undervisning som är en följd av lagen om rätt till ledighet

UbU 1975/76: 23

och lön vid deltagande i svenskundervisning (SFS 1972: 650) — s. k.
lagbunden undervisning — och 250 000 timmar för undervisning av
icke anställda invandrare. Båda budgetåren har regeringen medgett att
ytterligare högst 100 000 timmar fått disponeras för undervisning av
icke anställda invandrare. Budgetåret 1974/75 har ytterligare 37 000
timmar fått disponeras för lagbunden undervisning.

I årets budgetproposition föreslås ramen för undervisning i svenska
språket med samhällsorientering ökad till 650 000 timmar, varav 300 000
timmar för lagbunden undervisning och 350 000 timmar för undervisning
av icke anställda invandrare. Regeringen föreslår att den angivna
ramen och fördelningen inom denna liksom innevarande budgetår vid
behov skall kunna ändras av regeringen.

Under förevarande anslag utgår även bidrag till försöksvis anordnad
särskild samhällsundervisning i form av studiecirklar. Även denna undervisning
sker inom en ram, vilken i budgetpropositionen föreslås bli
oförändrat 12 500 timmar. Inom denna ram skall liksom innevarande
budgetår 2 500 timmar avse försöksverksamhet med cirklar i sömnad,
matlagning, konsumentkunskap m. m. i första hand riktad till hemarbetande
invandrare. Till denna grupp riktar sig även försök med uppsökande
verksamhet och försök med barntillsyn i samband med studierna,
för vilket ett med 100 000 kr. ökat bidrag på 600 000 kr. föreslås.

Undervisning i svenska och samhällsorientering anordnas på försök
även vid vissa folkhögskolor i form av kortare sommarkurser. Dessa
kurser, vid vilka barntillsyn ordnas, vänder sig i första hand till invandrarfamiljer.
För verksamheten föreslås ett med 60 000 kr. ökat bidrag
på sammanlagt 460 000 kr.

För ledarutbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration
beräknas i budgetpropositionen ett belopp av 1 150 000 kr. ökningen
med 200 000 kr. jämfört med innevarande budgetår avser utbildning av
cirkelledare för utländska sjömän på svenska fartyg i utrikes fart.

I motionerna 1975/76: 1479 och 1975/76: 1487 hemställs att timtaksbegränsningen
för undervisningen i svenska med samhällsorientering
skall tas bort i enlighet med vad skolöverstyrelsen ånyo föreslagit. I
motionen 1975/76: 1479 yrkas även att undervisningen i svenska för
invandrare snarast skall utvärderas. En sådan utvärdering bör enligt
motionärerna avse pedagogiska och metodiska erfarenheter samt vilka
grupper som nåtts och vilka som inte nåtts. En utvärdering begärs även
i motionen 1975/76: 2140, nämligen avseende den lagbundna undervisningen.

Undervisningen av hemarbetande invandrare tas upp i motionerna
1975/76: 2132 och 1975/76: 2140. I den förstnämnda yrkas omedelbara
åtgärder för att bygga ut svenskundervisningen för dessa invandrare,
och motionärerna anser att riksdagen bör upprepa sin begäran från år

UbU 1975/76: 23

1973 om ett handlingsprogram för svenskundervisningen av icke anställda
invandrare. I motionen 1975/76: 2140 yrkas att riksdagen begär
förslag om hur invandrare utan anställning skall få undervisning i
svenska med samma förmåner som anställda invandrare.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1975 gav regeringen till
känna att den då inte var beredd att bifalla ett motionsvis framfört krav
att timtaksbegränsningen skulle tas bort men förväntade att svenskundervisningen
för invandrare skulle jämställas med studieförbundens
övriga cirkelverksamhet när ytterligare erfarenheter framkommit och
kostnaderna härför bättre kunde överblickas (mot. 1975: 544, UbU
1975: 6, rskr 1975: 51). Med anledning av motionsyrkanden om de
hemarbetande invandrarnas problem erinrade utskottet vid samma tillfälle
om riksdagens begäran år 1973 (mot. 1973: 1317 och 1973: 1628,
UbU 1973: 24, rskr 1973: 159) om ett samlat handlingsprogram för
hur detta särskilda problem skulle lösas. Utskottet refererade även utbildningsministerns
uttalande i svar på en enkel fråga i april 1974
(prop. 1974: 61 s. 6) att de i 1974 års statsverksproposition föreslagna
åtgärderna för hemarbetande invandrarkvinnor var viktiga inslag i ett
handlingsprogram av det slag riksdagen begärt. Utbildningsministern
hade även uttryckt att det kunde finnas anledning att överväga hur
programmet skulle kunna ytterligare utvecklas och kompletteras sedan
erfarenheter vunnits av de föreslagna insatserna. På utskottets hemställan
gav riksdagen regeringen till känna att det var angeläget att
problemen med de icke förvärvsarbetande invandrarnas svenskundervisning
m. m. snarast löstes. Därför borde en utvärdering av den hittillsvarande
försöksverksamheten göras så att ett samlat handlingsprogram
kunde utarbetas och föreläggas riksdagen (mot. 1975: 265 och
1975: 1419, UbU 1975: 6, rskr 1975: 51).

Utskottet noterar nu med tillfredsställelse att det i årets budgetproposition
aviseras en genomgripande utvärdering av den hittills bedrivna
verksamheten med invandrarundervisning m. m.

Utskottet anser att en sådan utvärdering bör avse alla de former av
undervisning som hittills försöksvis bedrivits med medel från förslagsanslaget
Undervisning för invandrare i svenska språket. Det gäller således
undervisning i svenska med samhällsorientering dels till följd av
lagen om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning för invandrare,
dels för icke anställda invandrare. Det gäller även den särskilda
samhällsundervisningen inklusive försöksverksamheten med cirklar i
sömnad, matlagning, konsumentkunskap m. m., invandrarundervisningen
vid folkhögskolor samt den uppsökande verksamheten bland hemarbetande
invandrare och försöken med barntillsyn i samband med
studierna.

Den övergripande utvärdering av invandrarundervisningen m. m. som
utskottet här talar om bör bl. a. belysa om de totala resurserna för de

UbU 1975/76: 23

olika verksamheterna varit tillräckliga. I samband härmed bör även
belysas vilka kostnader det skulle medföra att jämställa invandrarundervisningen
med studieförbundens övriga cirkelverksamhet, bl. a. avseende
timtaksbegränsningen och andra särskilda regler för statsbidragsgivningen
till invandrarundervisningen.

Utvärderingen bör även belysa i vilken utsträckning det varit möjligt
att nå de mål som varit uppställda för olika kurser och verksamheter.

Slutligen bör utvärderingen resultera i förslag till förändringar och
förbättringar av invandrarundervisningen som den kan ge anledning till.

Vad utskottet anfört om en övergripande utvärdering av den hittills
bedrivna invandrarundervisningen m. m. bör riksdagen med anledning
av motionerna 1975/76: 1479 yrkandena 1 och 2, 1975/76: 1487 yrkandet
1, 1975/76: 2132 och 1975/76: 2140 som sin mening ge regeringen
till känna. Samtidigt tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen
att ramen för undervisning i svenska med samhällsorientering budgetåret
1976/77 skall ökas med 100 000 timmar till 650 000 timmar. Utskottet
anser att riksdagen liksom för innevarande budgetår bör bemyndiga
regeringen att ändra ramen för undervisning för invandrare i
svenska språket med samhällsorientering. Utskottet vill i sammanhanget
understryka angelägenheten av att eventuella beslut under budgetåret
om en sådan ändring fattas i så god tid att studieförbundens
planering av verksamheten inte försvåras.

Enligt gällande bestämmelser bör studiecirkel för invandrare i svenska
språket m. m. endast om särskilda skäl föreligger starta med lägre
deltagarantal än tio. Detta innebär enligt SÖ:s anvisningar att dessa tio
skall vara närvarande någon av de tre första sammankomsterna (inte
nödvändigtvis samtidigt). Om särskilda skäl föreligger kan studierektor
bevilja dispens att starta studiecirkel med lägst åtta deltagare.

Vid kurser för hemarbetande invandrare där studieförbundet anordnar
barntillsyn samt vid cirkel med minst fyra deltagare som har rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning får deltagarantalet
vara lägre än tio men dock ej understiga fem.

Under vissa förhållanden får dessutom undantag göras från reglerna
om minsta antal deltagare per sammankomst.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/
76: 1487 yrkandet 2 om sänkt deltagarantal i studiecirkel för invandrare.

I motionerna 1975/76: 1479 och 1975/76: 2148 tas upp frågor om
invandrarundervisning vid folkhögskola. I den förstnämnda motionen
hävdas att eftersom lagen om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning
för invandrare gäller inte bara vid sådan undervisning anordnad
av studieförbund utan även av folkhögskola bör bidrag till studiematerial
utgå till folkhögskola på samma sätt som till studieförbund.

UbU 1975/76: 23

Bidrag till studiematerial utgår med 8 kr. per studietimme vid undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. anordnad av SÖ genom
studieförbund. För invandrarkurser anordnade vid folkhögskolor med
bidrag från förevarande anslag gäller särskilda statsbidragsregler innefattande
även visst bidrag till studiematerial. Om andra kurser för invandrare
anordnas vid folkhögskolor utgår statsbidrag enligt förordningen
om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (SFS 1966:
758). Enligt dessa regler utgår statsbidrag till kostnader för pedagogisk
utrustning såsom litteratur, tidningar, tidskrifter och förbrukningsmateriel
med en viss summa i förhållande till bl. a. antalet elevveckor.

Med hänsyn till att folkhögskoleutredningen nyligen avgivit sitt huvudbetänkande
(SOU 1976: 16) Folkhögskolan och där föreslagit en ny
bidragskonstruktion för folkhögskolorna anser utskottet att ställning inte
nu bör tas till frågan om något särskilt bidrag skall utgå till studiematerial
vid invandrarundervisning anordnad av folkhögskola. Utskottet avstyrker
därför motionen 1975/76: 1479 yrkandet 3.

I den andra motionen som rör folkhögskolestudier, motionen 1975/
76: 2148, begärs ett uttalande av riksdagen om åtgärder för att kortare
kurser för invandrare på fyra till sex månader avseende främst svenska
och samhällskunskap skall anordnas vid folkhögskolor.

Det föreligger inte något hinder för en folkhögskola att anordna kurser
speciellt anpassade för invandrare och deras behov. I sitt förutnämnda
betänkande uttalar folkhögskoleutredningen att längden av
varje enskild kurs måste fastställas utifrån målgruppens behov, förutsättningar
och tidsmässiga möjligheter. Utredningen anser att folkhögskolan
kan göra insatser som bidrar till att uppnå alla de syften för
kulturpolitiken gentemot invandrare och språkliga minoriteter som angavs
av invandrarutredningen och som regeringen i princip anslutit sig
till. Folkhögskolor som ligger i områden med stora inslag av invandrare
och etniska minoriteter i befolkningen bör betrakta dessa som viktiga
målgrupper för sin verksamhet. Det kan därvid bli aktuellt både
att rekrytera enstaka individer till skolornas allmänna kurser och att
anordna specialkurser för dessa grupper. Övergripande syften med all
sådan verksamhet bör enligt utredningens mening vara att bidra till
minoriteternas integration i det svenska samhället och att stimulera det
ömsesidiga kulturutbytet mellan svenskarna och andra folkgrupper.

Utskottet anser något särskilt uttalande i frågan inte vara nödvändigt
och avstyrker motionen 1975/76: 2148 yrkandet 1.

Utskottet avstyrker även yrkandet 2 i samma motion. Utskottet vill
i sammanhanget erinra om att högskoleundervisning numera anordnas
i vissa ämnen på de stora språken. Utskottet erinrar även om att utländska
studerande har möjligheter att delta i de särskilda kurser i
svenska som anordnas med bidrag från anslaget Vissa kurser för ut -

UbU 1975/76: 23

ländska studerande. Det finns även en möjlighet att vid behov bedriva
studier enligt individuella studieplaner.

Ett uttalande av riksdagen att de olika studieförbunden skall ges
möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor begärs
i motionen 1975/76: 2021. Utskottet anser det inte vara påkallat med
ett sådant uttalande och avstyrker motionen 1975/76: 2021 yrkandet 1.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag och hemställer

1. att riksdagen beträffande en övergripande utvärdering av invandrarundervisningen
m. m. med anledning av motionerna
1975/76: 1479 yrkandena 1 och 2, 1975/76: 1487 yrkandet 1,
1975/76: 2132 samt 1975/76: 2140 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionerna 1975/76: 1479 yrkandet 1 och
1975/76: 1487 yrkandet 1 bemyndigar regeringen att ändra
den totala ramen för undervisning för invandrare i svenska
språket med samhällsorientering,

3. att riksdagen beträffande antalet deltagare i studiecirkel i
svenska avslår motionen 1975/76: 1487 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande bidrag till studiematerial vid invandrarundervisning
vid folkhögskola avslår motionen 1975/
76: 1479 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande invandrarkurser vid folkhögskolor
avslår motionen 1975/76: 2148 yrkandet 1,

6. att riksdagen beträffande högskolestudier på de större invandrarspråken
avslår motionen 1975/76: 2148 yrkandet 2,

7. att riksdagen beträffande studieförbundens möjlighet att bedriva
invandrarundervisning avslår motionen 1975/76:2021
yrkandet 1,

8. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
58 929 000 kr.

9. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten G 13 (s. 486—488) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
1 026 000 kr.

10. Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet. Regeringen
har under punkten G 14 (s. 488) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 410 000 kr.

UbU 1975/76: 23

Motionerna

1975/76: 1442 av herr Larsson i Staffanstorp (c) och fröken Hörlén
(fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att bidrag till Sveriges
hantverks- och industriorganisations (SHIO) centrala kursverksamhet
skall utgå enligt samma grunder som till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet (yrkandet 2),

1975/76: 1515 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om höjning av bidraget till kursverksamheten inom Sveriges
fiskares riksförbund från föreslagna 10 000 kr. till 20 000 kr. för
budgetåret 1976/77.

Utskottet

Från reservationsanslaget Vissa organisationers centrala kursverksamhet
utgår statsbidrag försöksvis dels till Lantbrukarnas riksförbund
och Sveriges fiskares riksförbund enligt samma regler som gäller löntagarnas
centrala kursverksamhet, dels till Sveriges hantverks- och industriorganisation
enligt särskilda regler. Regeringen föreslår att bidraget
till Lantbrukarnas riksförbund skall ökas från 300 000 kr. till
350 000 kr. och bidraget till Sveriges hantverks- och industriorganisation
med 10 000 kr. till 50 000 kr. samt oförändrat bidragsbelopp,
10 000 kr., till Sveriges fiskares riksförbund.

Försöksverksamheten utvärderas för närvarande av skolöverstyrelsen.

I motionen 1975/76: 1515 hemställs att bidraget till Sveriges fiskares
riksförbund skall ökas med 10 000 kr. till 20 000 kr. Utskottet anser att
detta bidrag bör höjas till 15 000 kr. och att förevarande reservationsanslag
därför bör föras upp med 415 000 kr.

Bidraget till Sveriges hantverks- och industriorganisation bör enligt
motionen 1975/76: 1442 utgå enligt samma grunder som bidrag till löntagarnas
centrala kursverksamhet. Utskottet anser att resultatet av den
nu pågående utvärderingen bör avvaktas innan ställning tas till den
fortsatta bidragsgivningen till här aktuella organisationers centrala kursverksamhet.
Utskottet avstyrker motionen 1975/76: 1442 yrkandet 2
och förutsätter att utvärderingen blir klar i sådan tid att den kan utgöra
underlag för kommande års budgetarbete.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
och motionen 1975/76: 1515 till Bidrag till vissa organisationers
centrala kursverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 415 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande bidraget till Sveriges hantverks- och
industriorganisation avslår motionen 1975/76: 1442 yrkandet 2.

UbU 1975/76: 23

11. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. Regeringen
har under punkten G 15 (s. 489—490) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att 12 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget
Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,

2. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Motionerna

1975/76: 1442 av herr Larsson i Staffanstorp (c) och fröken Hörlén
(fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att bidrag till uppsökande
verksamhet skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO) enligt samma grunder som för övriga fackliga
organisationer (yrkandet 1),

1975/76: 1460 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

godkänner att 7 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget
Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

2. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 000 kr.

Utskottet

En av de reformer inom vuxenutbildningen som beslöts av föregående
års riksmöte är den uppsökande verksamheten på arbetsplatser
m. m. (prop. 1975:23, SfU 1975:14, rskr 1975:176; UbU 1975:16,
rskr 1975: 177). Innevarande budgetår har kostnaderna för bidrag till
lokala fackliga organisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
beräknats till högst 3 milj. kr. och kostnaderna för centrala
fackliga organisationers grundläggande utbildning av fackliga studieorganisatörer
till högst 2 milj. kr.

I budgetpropositionen beräknas kostnaderna för den uppsökande
verksamheten på arbetsplatser öka till 8 milj. kr. och kostnaderna för
utbildning av studieorganisatörer och för de centrala fackliga organisationernas
planering till 4 milj. kr. Utgifterna under förevarande anslag,
sålunda totalt 12 milj. kr., föreslås helt bli täckta med vuxenutbildningsavgiftsmedel
och influtna skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden,
varför anslaget föreslås uppfört endast med ett formellt
belopp av 1 000 kr.

Den uppsökande verksamhet som bedrivits av kommittén för för -

UbU 1975/76: 23

söksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) har enligt motionen
1975/76: 1460 inte gett entydigt positiva resultat i förhållande till nedlagda
kostnader. Den nu aktuella uppsökande verksamheten kan dock
enligt motionärernas mening inte utvärderas förrän tidigast om ett år.
Mot denna bakgrund anser motionärerna att budgetpropositionens förslag
om ökning av medlen inte kan godtas och föreslår att endast 7
milj. kr. skall få tillföras anslaget och tas i anspråk för nu ifrågavarande
ändamål.

Utskottet vill först erinra om att bidragen till uppsökande verksamhet
m. m. under innevarande budgetår till vissa delar avser endast halva
budgetåret medan förslagen i budgetpropositionen avser ett helt budgetår.
Utskottet anser att en utbyggnad av verksamheten i den omfattning
regeringen föreslagit är nödvändig för att information och erbjudande
om utbildning skall nå ut till breda grupper. Regeringens förslag att
12 milj. kr. skall tillföras anslaget av vuxenutbildningsavgiftsmedel
m. m. tillstyrks därför, och motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 avstyrks
av utskottet.

Propositionens förslag att förevarande anslag skall föras upp med
1 000 kr., vilket även godtas i motionen 1975/76: 1460 yrkandet 2, tillstyrks
av utskottet.

Enligt motionen 1975/76: 1442 bör riksdagen besluta att bidrag till
uppsökande verksamhet m. m. skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund,
Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation
enligt samma grunder som för övriga fackliga organisationer.
Det råder enligt motionärernas mening inte något tvivel om
att dessa organisationer måste anses vara fackliga. Motionärerna hänvisar
därvid till att riksdagen i andra sammanhang jämställt Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund med andra fackliga
organisationer i bidragshänseende.

Utskottet anser att bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. skall ges endast till de organisationer som är arbetstagarnas
fackliga organisationer. Det är endast de som enligt lagar och avtal
har tillträde till arbetsplatserna där arbetstagarna finns. De i motionen
nämnda organisationerna är enligt utskottets mening inte att jämställa
med sådana arbetstagarorganisationer som avses i bestämmelserna om
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. Motionen 1975/76:
1442 yrkandet 1 bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 godkänner
att 12 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 till -

UbU 1975/76: 23

förs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,
m. m.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
motionen 1975/76: 1460 yrkandet 2 till Bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1976/77
anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionen 1975/
76: 1442 yrkandet 1.

Stockholm den 30 mars 1976

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson
i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c),
herrar Nyhage (m), Hagberg i örebro (s) och Jonsson i Alingsås (fp).

Vid punkten 3 ersattes fru Sundberg (m) av herr Strindberg (m).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna)
beträffande krav på viss ålder för tillträde till särskild yrkesinriktad utbildning
inom den kommunala vuxenutbildningen av fru Sundberg (m)
och herr Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”1 rapporten”
och slutar ”motionen 1975/76: 795” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att ungdomar i åldern 16—18 år bereds tillfälle till
en utbildning som de finner ändamålsenlig och intresseväckande. Den
kommunala vuxenutbildningen har i vissa fall förutsättningar att hjälpa
en del av dessa ungdomar. Nuvarande åldersgräns för tillträde till yrkesinriktad
utbildning inom kommunal vuxenutbildning är ett hinder för
denna hjälp. Alternativet för ifrågavarande ungdomar är ofta arbetslöshet.

På ort, där viss yrkesinriktad studieväg av ungdomsskolan saknas och
därmed ofta också resurser för undervisning i arbetsteknik, bör fackteoretiska
yrkeskurser inom kommunal vuxenutbildning organiseras så
att de kan varvas med arbetstekniska moment på ortens arbetsplatser.
Detta bör också kunna ske på andra orter. Enligt 31 § i förordningen

UbU 1975/76: 23

(1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning måste man för
att kunna tas in i kurs på det gymnasiala stadiet fylla 18 år senast under
samma kalenderår. Denna bestämmelse bör fortfarande gälla, men den
bör den 1 juli 1976 kompletteras beträffande särskild yrkesinriktad utbildning
på så sätt att även den som är 16 år och har 6 månaders arbetslivserfarenhet
efter särskilt beslut av intagningsnämnden kan antagas om
han eller hon inte på annat sätt kan få en lämplig yrkesutbildning.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande krav på viss ålder för tillträde till
särskild yrkesinriktad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen
med anledning av motionen 1975/76: 795 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

vid punkten 3 (Bidrag till studiecirkelverksamhet. Bidrag till studieförbund) 2.

beträffande i propositionen 1975/76:100 föreslagen höjning av bidraget
per studietimme i allmänna studiecirklar av herr Strindberg (m)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”till studiecirkelverksamhet” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det ansträngda ekonomiska läget anser utskottet i
likhet med vad som anförs i motionen 1975/76: 1485 att den i budgetpropositionen
föreslagna höjningen av bidraget per studietimme bör
anstå. Med bifall till motionen 1975/76: 1485 i denna del avstyrker
därför utskottet regeringens nämnda förslag. Som en konsekvens av
detta ställningstagande bör riksdagen med anledning av propositionen
1975/76: 100 och med bifall till motionen 1975/76: 1485 även såvitt
gäller medelsanvisningen under förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet
anvisa ett i förhållande till budgetpropositionens förslag
med 35 milj. kr. minskat belopp av 408 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande i propositionen 1975/76: 100 föreslagen
höjning av bidraget per studietimme i allmänna studiecirklar
med bifall till motionen 1975/76: 1485 i denna del avslår
regeringens förslag,

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
och med bifall till motionen 1975/76: 1485 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Bidrag till studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 408 000 000 kr.,

UbU 1975/76: 23

3. beträffande studiecirkelbidragen av herrar Nyhage (m) och Strindberg
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Mot den”
och slutar ”motionen 1975/76: 2020” bort ha följande lydelse:

Några åtgärder med anledning av folkbildningsutredningens arbete
kan ej förväntas inom de närmaste åren. Riksdagen bör därför med bifall
till motionen 1975/76: 2020 uttala att studiecirkelbidragen fr. o. m.
budgetåret 1977/78 skall utgå med samma belopp för alla studiecirklar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande studiecirkelbidragen med anledning
av motionen 1975/76: 2020 uttalar att de fr. o. m. budgetåret
1977/78 skall utgå med samma belopp för alla studiecirklar,

4. beträffande stödet till studieförbunden av herrar Nyhage (m) och
Strindberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”1 motionen”
och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76: 2018 hemställs att riksdagen skall uttala att samhällets
stöd till av SÖ godkända studieförbund skall ges opartiskt och
oberoende av huvudman. Utskottet anser det självklart att dessa studieförbund
skall erhålla bidrag från samhället på lika villkor. Särskilda i
administrativ ordning meddelade föreskrifter eller på annat sätt vidtagna
åtgärder av konkurrensbegränsande karaktär, varigenom ett eller
flera studieförbund ensidigt gynnas och övriga utesluts från viss verksamhet,
bör inte få förekomma. Vad utskottet anfört med anledning av
yrkandet 8 i motionen 1975/76: 2018 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande stödet till studieförbunden med bifall
till motionen 1975/76: 2018 yrkandet 8 som sin mening
ger regeringen till känna att detta skall ges opartiskt och oberoende
av huvudman.

vid punkten 4 (Bidrag till driften av folkhögskolor)

5. beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidraget av herrar
Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fröken
Rogestam (c) och herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
är” och slutar ”motionen 1975/76: 1438” bort ha följande lydelse:

Som en följd av det nuvarande bidragssystemets utformning har hu -

UbU 1975/76: 23

vudmännens andel av lönekostnaderna för kringpersonal ökat på ett
sätt som inte varit avsikten. Med hänsyn till de senaste årens löneförändringar
anser utskottet att riksdagen i avvaktan på ställningstagandena
till folkhögskoleutredningens i betänkandet (SOU 1976: 16) Folkhögskolan
framlagda förslag bör medge den i motionen yrkade uppräkningen
av kringpersonalbidraget. Utskottet tillstyrker därför motionerna
1975/76: 1431 yrkandet 2 och 1975/76: 1438 yrkandet 1.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande höjning av det s. k. kringpersonalbidraget
med bifall till motionen 1975/76: 1431 yrkandet 2
och motionen 1975/76: 1438 yrkandet 1 uttalar att grundbidraget
bör höjas med 5 000 kr. till 70 000 kr.,

6. beträffande anvisande av ytterligare 200 000 kr. till samordningstjäns
t er av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”motionen 1975/76: 1431” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna av samordningstjänsterna är goda, varför en utvidgning
av denna försöksverksamhet är väl motiverad. Med hänsyn härtill
och till lönehöjningarna sedan beloppet 200 000 kr. fastställdes första
gången synes det utskottet väl motiverat att ytterligare 200 000 kr. anvisas
till denna verksamhet. Utskottet tillstyrker därför yrkandet 1 i
motionen 1975/76: 1431.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 200 000 kr.
till samordningstjänster bifaller motionen 1975/76: 1431 yrkandet
1,

7. beträffande anvisande av ytterligare 300 000 kr. till fritidsledarutbildning
av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet
är” och slutar ”till fritidsledarutbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att riksdagen ger folkhögskolorna möjlighet
att behålla nuvarande standard på fritidsledarutbildningen och
tillstyrker därför yrkandet 2 i motionen 1975/76: 589 om ytterligare
300 000 kr. till redan i dag anordnad fritidsledarutbildning.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande anvisande av ytterligare 300 000 kr.
till fritidsledarutbildning bifaller motionen 1975/76: 589 yrkandet
2,

UbU 1975/76: 23

beträffande anslagsbeloppet

8. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad
(c) och fröken Rogestam (c) som — under förutsättning av bifall
till reservationen 5 — anser att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
och motionerna 1975/76: 1431 yrkandet 3 och 1975/76: 1438
yrkandet 3 samt med avslag på motionen 1975/76: 589 yrkandet
2 i vad avser medelsanvisningen under detta anslag till
Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 182 297 000 kr.

9. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som — under förutsättning av bifall
till reservationerna 5—7 — anser att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100
samt med bifall till motionen 1975/76: 589 yrkandet 2 i vad
avser medelsanvisningen under detta anslag samt motionen
1975/76: 1431 yrkandet 3 och motionen 1975/76: 1438 yrkandet
3 till Bidrag till driften av folkhögskolor för budget&ret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 182 797 000 kr.

10. vid punkten 8 (Undervisning för invandrare i svenska språket)' beträffande
studieförbundens möjlighet att bedriva invandrarundervisning
av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad
(c), fru Sundberg (m), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage (m) och
Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Ett uttalande”
och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Ett uttalande av riksdagen att de olika studieförbunden skall ges
möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på lika villkor begärs
i motionen 1975/76: 2021.

Svenskundervisningen för invandrare bör ske så att den är och ppplevs
som meningsfull. Alla studieförbund måste enligt utskottets piening
få samma möjligheter att bedriva svenskundervisning med samhällskunskap
för invandrare. Det faktum att många av våra invandrare
arbetar i industrin utgör inte något skäl för att låta Arbetarnas bildningsförbund
(ABF) i realiteten få ensamrätt till undervisningen. t)et
finns andra studieförbund som erbjuder lika bra utbildning, och vi kräver
samma villkor för studieförbunden på detta område.

Riksdagen bör därför med bifall till motionen 1975/76: 2021 yrlöandet
1 som sin mening ge regeringen till känna att de olika studieförbunden
skall ges möjlighet att bedriva undervisning för invandrare på
lika villkor.

UbU 1975/76: 23

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande studieförbundens möjlighet att bedriva
invandrarundervisning med bifall till motionen 1975/76:
2021 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna att
studieförbunden skall ges möjlighet att bedriva undervisning
för invandrare på lika villkor,

vid punkten 11 (Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,
m. m.)

11. beträffande medelsanvisningen av fru Sundberg (m) och herr Nyhage
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en viss försiktighet vid
tilldelningen av medel för uppsökande verksamhet m. m. är nödvändig
i ett läge då resultaten av verksamheten ännu inte kan bedömas. Medelstillgången
bör enligt utskottets mening därför reduceras med 5 milj. kr.
i förhållande till vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att riksdagen
med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med bifall till motionen
1975/76: 1460 yrkandet 1 bör godkänna att endast 7 milj. kr. tillförs
anslaget till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.
från de medel som tillfaller statsverket från vuxenutbildningsavgiften och
de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100 och
med bifall till motionen 1975/76: 1460 yrkandet 1 godkänner
att 7 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs
anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,
m. m.,

12. beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser m. m. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c),
Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), fröken Rogestam (c), herrar
Nyhage (m) och Jonsson i Alingsås (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att större jämlikhet skulle råda vad gäller möjligheten
att nå de korttidsutbildade med uppsökande verksamhet på arbetsplatser
m. m. om bidrag lämnades även till de i motionen nämnda organisationerna.
Riksdagen har tidigare beslutat prioritera facklig utbildning i

UbU 1975/76: 23

studiecirkelform både för medlemmar i arbetstagarorganisation och för
medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund
(UbU 1975: 16, rskr 1975: 177). Riksdagen har tidigare även beslutat
att lämna stöd till dessa organisationer och till Sveriges hantverksoch
industriorganisation för deras centrala kursverksamhet på ett sätt
som i stort sett kan sägas motsvara bidragen till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet (UbU 1972: 19, rskr 1972: 152; UbU 1974:
20, rskr 1974: 185). Utskottet anser att riksdagen nu med bifall till motionen
1975/76: 1442 yrkandet 1 bör uttala att bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser, m. m. skall utgå till Lantbrukarnas riksförbund,
Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation
enligt samma grunder som till övriga fackliga organisationer.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande vidgad rätt till bidrag för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. med bifall till motionen
1975/76: 1442 yrkandet 1 uttalar att bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser, m. m. skall utgå till Lantbrukarnas
riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks-
och industriorganisation enligt samma grunder som till
övriga fackliga organisationer.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 2 (Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna)
beträffande en förstärkning av den kommunala vuxenutbildningen av
herr Jonsson i Alingsås (fp):

Jag utgår från att regeringens förslag om förstärkning av den kommunala
vuxenutbildningen skall innehålla förslag om basorganisation,
inklusive skolledarresurser, för den kommunala vuxenutbildningen samt
förslag om höjt schablontillägg.

2. vid punkten 8 (Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.)
beträffande högskolestudier på de större invandrarspråken av fru Lantz
(vpk):

Invandrarna har i dag i allmänhet inga möjligheter att bedriva högskolestudier
på grund av att de inte kan följa undervisning som meddelas
på svenska. Det är därför rimligt att det skapas studiemöjligheter på
i första hand de större invandrarspråken, t. ex. finska och serbokroatiska.

3. vid punkten 10 (Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet)
av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i
Skärstad (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Alingsås (fp):

UbU 1975/76: 23

Bidragsgivningen till vissa organisationers centrala kursverksamhet utvärderas
för närvarande. Vi förutsätter att utvärderingen avslutas i så
god tid att medel till denna kursverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78
kan anvisas under ett förslagsvis betecknat anslag.

UbU 1975/76: 23

Bilaga

Motionsyrkande Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr återges utskottets utskottets reserva- särskilt

på s. yttrande hemställan tion nr yttrande nr

punkt och s. punkt och
moment

321	5	3 s.	7	3 mom. 5
589 yrk. 1	9	4 s. 12	4 mom. 4
yrk. 2	9	4 s.	12	4 mom. 5, 6	7, 8,
795	1	2 s.	4	2 mom. 3	1
883 yrk. 1	2	2 s.	3	2 mom. 2
1418	2	2 s.	3	2 mom. 2
1431 yrk. 1	9	4 s.	11	4 mom. 3	6
yrk. 2	9	4 s.	11	4 mom. 1	5
yrk. 3	9	4		4 mom. 6	8,9
1438 yrk. 1	9	4 s. 11	4 mom. 1	5
yrk. 2	9	4 s. 11	4 mom. 2
yrk. 3	10	4		4 mom. 6	8,9
1442 yrk. 1	22	11 s. 23	11 mom. 3	12
yrk. 2	21	10 s. 21	10 mom. 2
1448	5	3 s.	7	3 mom. 6
1460 yrk. 1	22	11 s. 22—23	11 mom. 1	11
yrk. 2	22	11 s.	23	11 mom. 2
1476	13	6 s.	13—14	6
1479 yrk. 1	14	8 s.	16—18	8 mom. 1, 2
yrk. 2	14	8 s. 16—18	8 mom. 1
yrk. 3	14	8 s.	18—19	8 mom. 4
1485	5	3 s.	6	3 mom. 2, 3	2
1487 yrk. 1	15	8 s. 16—18	8 mom. 1, 2
yrk. 2	15	8 s. 18	8 mom. 3
1515	21	10 s. 21	10 mom. 1
2018 yrk. 8	5	3 s.	8	3 mom. 9	4
2020	5	3 s.	6— 7	3 mom. 4	3
2021 yrk. 1	15	8 s. 20	8 mom. 7	10
2090	2	2 s.	3	2 mom. 2
2132	15	8 s.	16—18	8 mom. 1
2140	15	8 s. 16—18	8 mom. 1
2148 yrk. 1	15	8 s. 18—19	8 mom. 5
yrk. 2	15	8 s. 19—20	8 mom. 6

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLN 1*74 74«0S4