Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 21

UbU 1975/76: 21

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag
till det obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Hjelm-Wallén — i propositionen 1975/76: 100
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet
Skolväsendet, rubriken Vissa gemensamma frågor, samt punkterna
D 2—D 15 jämte yrkanden i motionerna 1975/76:227, 229, 230, 367,
385, 416, 486, 488, 587, 591, 775, 790, 890, 1394, 1395, 1398, 1401,
1406, 1412, 1423, 1428, 1432, 1436, 1463, 1467, 1470, 1472, 1474,
1490, 1492, 1493, 1495,1504, 1508, 2018, 2021 och 2088.

Regeringens förslag om anslag till skolöverstyrelsen (punkten Dl)
kommer utskottet att behandla senare.

Vissa gemensamma frågor

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under avsnittet Skolväsendet,
rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 173—188) behandlat skolfrågor
av allmän karaktär.

Motionerna

1975/76: 227 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag rörande utökad trafikundervisning
i grund- och gymnasieskola samt införande av körkortsutbildning i
gymnasieskola och vuxenutbildning,

1975/76: 230 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om skyndsam
utredning om ett skolsystem där utbildning i alternativa skolor möjliggörs,

1975/76: 367 av herrar Stjernström (c) och Rämgård (c) såvitt gäller
hemställan att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag på
ny konstruktion av statsbidraget till företagsskoloma (yrkandet 1),

1975/76: 890 av fru af Ugglas (m) och herr Danell (m) — i motionen
hänvisas till vad som anförts i den till inrikesutskottet remitterade motionen
1975/76: 889 — såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. hemställer att regeringen inkommer med förslag till riksdagen beträffande
uppräkning av statsbidraget till inbyggd utbildning (yrkandet
3),

2. hemställer att regeringen inkommer med förslag till riksdagen beträffande
uppräkning av statsbidraget till s. k. företagsskolor (yrkandet 4),

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 21

UbU 1975/76: 21

2

1975/76: 1406 av herr Fiskesjö (c) och fru Tillander (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära tillsättandet av en arbetsgrupp
av det slag och med de uppgifter som angetts i motionen,

1975/76: 1412 av herr Granstedt m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om tillsättande av en
parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå ekonomiska, organisatoriska
och andra förutsättningar för alternativ pedagogisk verksamhet,

1975/76: 1423 av fröken Hörlén (fp) och herr Larsson i Staffanstorp (c)
vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att statsbidrag skall utgå till privatskolor oberoende av om
kommunala bidrag utgår,

2. uttalar att riktpunkten för arbetet inom utredningen skolan, staten
och kommunerna (SSK) bör vara att statsbidrag skall utgå till privatskolor
även i framtiden,

1975/76: 1467 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att ansökan från Stiftelsen för kristna skolor
om statsbidrag till Vasaskolan i Göteborg skickas på remiss till utredningen
om skolan, staten och kommunerna,

1975/76: 1472 av fru Olsson i Hölö (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att utredningen om skolan, staten och
kommunerna (SSK) ges i uppdrag att pröva förutsättningarna för införande
av statsbidrag för körkortsutbildning i skolan,

1975/76:1474 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om skolan, staten
och kommunerna får i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag till förbättring
av anslaget till inbyggd utbildning,

1975/76: 1492 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande dels övergångsbestämmelser vid införandet av ett förhöjt
betygsmedelvärde på naturvetenskaplig linje, dels nya regler för urval
till naturvetenskapliga utbildningslinjer inom högskolan (yrkandet 1),

2. att riksdagen beträffande urval i grupp 2 till högskoleutbildning ger
regeringen till känna att åtgärder med anledning av statistiska centralbyråns
betygsundersökningar bör vidtas så att betygsmedelvärdena i avgångsbetyg
från olika tvååriga linjer blir jämförbara (yrkandet 2),

3. att riksdagen ger regeringen till känna att det för tillträde till lärarhögskolas
klasslärarutbildning bör krävas särskilda förkunskaper på det
naturvetenskapliga ämnesområdet (yrkandet 3),

1975/76: 1493 av fru Sundberg m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om nya statsbidragsbestämmelser m. m. fr. o. m. budgetåret
1976/77

UbU 1975/76: 21

3

1. för inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt handel,

2. för utbildning i företagsskola,

1975/76: 1495 av herrar Svanström (c) och Bengtsson i Göteborg (c)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av
möjligheterna att anordna en för eleverna kostnadsfri körkortsutbildning
i det allmänna skolväsendets regi,

1975/76: 1504 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

hos regeringen begära ytterligare höjning av normvärdet för betygen
på N- och T-linjerna i gymnasieskolan i enlighet med den s. k.
N-gruppens förslag,

2. hemställa hos regeringen om utredning och förslag till viktade betyg
vid intagning till spärrade eftergymnasiala studier i enlighet med
vad som anförs i motionen,

1975/76: 1508 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar om en höjning av statsbidraget till lärlingsutbildning från
nu gällande 2 000 kr. för tre år till 4 000 kr. per år,

1975/76: 2018 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till vad
som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979
— såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. uttalar att statliga bidrag skall utgå till skolor oberoende av huvudmannaskap
(yrkandet 1),

2. uttalar att antagningen till högskoleutbildning skall utgå från betyg
och intagningsprov (yrkandet 5),

1975/76: 2021 av herr Bohman m. fl. (m) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76:
1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att statsbidrag
skall utgå till enskilda skolor för invandrare och minoriteter (yrkandet
2),

1975/76: 2088 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Strömberg i Botkyrka
(fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att trafikundervisningen
i skolan intensifieras för att motsvara samhällets krav på trafikanter.

U tskottet

Regeringen har i februari i år till riksdagen överlämnat propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. Propositionen, som bygger
på förslag från utredningen om skolans inre arbete (SIA) och från
barnstugeutredningen, är omfattande och behandlar många för skolväsendet
väsentliga frågor. Utskottet kommer senare att avge betänkande
med anledning av propositionen.

2f Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 21

UbU 1975/76: 21

4

Det vikande intresset för naturvetenskapliga och tekniska
studier i såväl gymnasieskolan som högskolan behandlas i
olika delavsnitt av propositionen 1975/76: 100 bilaga 10. Utskottet avser
att i detta betänkande i ett sammanhang behandla bl. a. dessa frågor och
vissa motionsyrkanden som avser naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan
samt frågan om urval till högskoleutbildning.

Rekryteringen till naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning
sker huvudsakligen från gymnasieskolans naturvetenskapliga linje (Nlinje)
och tekniska linje (T-linje). Fr. o. m. läsåret 1969/70 har antalet
elever på N-linjen stadigt minskat. Minskningen har varit betydligt kraftigare
än på övriga treåriga linjer. På T-linjen har studerandeantalet i
stort varit oförändrat.

^-T-linjen
---Hela gymnasiet

-10-

-15-

-20-

-25-

-30-

''M-linjen

1975

1972

1973

Förändringen i elevtillströinning till N-o7-|inierna
samt hela gymnasiet 1971 -1975.

KällaSCB, Utbildningsstatistik. 1960-1973, SM U 1995-7
samt prol.uppg. för 1975 från SCB

Antalet elever på T-linjen i årskurs 1 var läsåret 1969/70 6 000 och
är innevarande läsår ca 6 700. Antalet elever på N-linjen i årskurs 1 var
läsåret 1969/70 ca 12 100 och är innevarande läsår ca 7 800. Flickornas
andel på T-linjen i årskurs 1 är läsåret 1975/76 ca 7 procent. När det
gäller årskurs 1 av N-linjen är flickornas andel läsåret 1975/76 ca 42 procent,
vilket innebär ca 3 400 flickor och ca 4 500 pojkar på denna linje.
Läsåret 1969/70 var antalet pojkar på N-linjen 7 400. Det är främst
bland pojkar, som intresset för N-linjen under senare år markant minskat.

Orsakerna till det minskande antalet elever på N-linjen anses enligt
budgetpropositionen och enligt de motioner som tar upp frågan vara

UbU 1975/76: 21

5

flera. Bl. a. nämns pedagogiska och metodiska problem i skolans undervisning.
Några motionärer anför därjämte att vissa effekter av det relativa
betygssystemet kan spela en icke oväsentlig roll i sammanhanget.

Statistiska centralbyrån (SCB) har år 1975 slutfört en undersökning
om bl. a. betyg i gymnasieskolan (Statistiska meddelanden nr U 1975: 52).
Undersökningen bygger på uppgifter om ca 75 000 elever som togs in i
gymnasieskolan våren 1971 och som avgått från gymnasieskolans linjer
läsåren 1972/73 och 1973/74. De genomsnittliga sänkningarna respektive
höjningarna av elevernas avgångsbetyg på olika gymnasieskolelinjer visar
enligt undersökningen ett klart samband med den genomsnittliga ansökningspoängen
till linjen. Detta sammanhänger enligt SCB med det relativa
betygssystemet, som innebär att en elevs betyg är beroende av den
referensgrupp som han eller hon tillhör. Medelbetyget för en referensgrupp
är fastställt till 3,0. Elever på 3- eller 4-åriga linjer, vilka i flertalet
fall i grundskolan legat på den del av betygskurvan som representeras av
skalstegen 3—5, skall i gymnasieskolan fördelas på hela kurvan, dvs. på
skalstegen 1—5. För elever på 3- eller 4-åriga linjer, som tillhör en särskild
urvalsgrupp vid ansökan till högskoleutbildning, innebär det relativa
betygssystemet enligt SCB en kraftig sänkning av betygsmedelvärdet
i avgångsbetyget, störst på N-linje och T-linje.

Mot denna bakgrund har skolöverstyrelsen (SÖ) — i enlighet med
vad som anmälts i propositionen 1975:1 bilaga 10 s. 132 — beslutat att
fr. o. m. läsåret 1975/76 tills vidare höja betygsmedelvärdena i matematik,
fysik och kemi på N- och T-linjerna samt i biologi på N-linjen från
3,0 till 3,3. Syftet härmed är bl. a. att utjämna sådana skillnader i betygssänkning
på de 3- och 4-åriga linjerna som följer av det relativa
betygssystemet, så att betygsmedelvärdena i avgångsbetyg från dessa
linjer blir jämförbara i största möjliga utsträckning.

I motionen 1975/76: 1492 uppfattas den av SÖ beslutade höjningen av
betygsmedelvärdet som ett första steg för att lösa den naturvetenskapliga
linjens rekryteringsproblem, men åtgärden anses få en icke önskad bieffekt
för den som erhållit avgångsbetyg från N-linje före den tidpunkt
då betygsmedelvärdena höjdes och som på grund av militärtjänst eller
av andra skäl uppskjutit sina högskolestudier ett eller ett par år. Med
utgångspunkt i SCB:s beräkningar föreslås övergångsbestämmelser av
innebörd att sådan sökandes medelbetyg höjs med 0,1 poäng eller att
sökande av nämnda kategori, som ligger nära gränsen för antagning, ges
företräde framför andra sökande som skulle ha antagits vid en strikt
tillämpning av principen om högsta poängtal.

Utskottet, som inte vill ta ställning till hur ifrågavarande övergångsbestämmelser
skall utformas, delar uppfattningen i motionen 1975/76:
1492 att övergångsbestämmelser i någon form bör meddelas för de elever
från N- och T-linjema som fått avgångsbetyg före den tidpunkt

UbU 1975/76: 21

6

då betygsmedelvärdena höjdes och som tillhört en referensgrupp vars
medelbetyg varit fastställt till 3,0 i matematik, fysik, kemi och biologi.
Utskottet vill vidare anföra följande.

Från samhällets synpunkt är ett otillräckligt antal naturvetare på sikt
ett allvarligt problem. Ett solitt tekniskt kunnande krävs såväl för att lösa
viktiga samhällsproblem som för att samhällsmedlemmarna skall vara
väl orienterade i fråga om teknik och naturvetenskap. Mindre goda insikter
på detta område leder lätt till ett främlingskap inför samhällsutvecklingen.

Det är enligt utskottets mening mycket angeläget att berörda myndigheter
vidtar åtgärder för att i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan
genom information, studievägledning, översyn av arbetsformer
och läroplaner m. m. stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska
studier. I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m.
aviseras en läroplansöversyn bl. a. i vad gäller grundskolans undervisning
i naturorienterande ämnen. Även gymnasieskolan skall ses över. I propositionen
1975/76:100 redovisas vidare vissa åtgärder som vidtagits
eller planeras på kort sikt. Arbetet med dessa bör intensifieras och kompletteras.
Innehåll och metod i klasslärarutbildningen är t. ex. av intresse
i detta sammanhang, eftersom undersökningar visat att ungdomars
intresse för naturvetenskap präglas i tidig ålder. Enligt uppgift från SÖ
har läsåret 1975/76 andelen studerande vid mellanstadielärarlinjen från
N-linje sjunkit till 6 procent av antalet antagna mellanstadielärarkandidater,
varför målet att 50 procent av lärarkandidaterna skall studera matematik
och naturvetenskapliga ämnen i tillvalskurser anses svårt att
uppnå. Utskottet har inhämtat att SÖ avser att uppmärksamma den naturvetenskapliga
utbildningens problem vid lärarhögskolorna. I likhet
med SÖ anser utskottet att klasslärarutbildningen vid lärarhögskolorna
bör förstärkas i naturvetenskapliga ämnen för kandidater med svaga förkunskaper.
Lärarutbildare som friställs genom minskad intagningskapacitet
vid lärarhögskolorna bör kunna medverka vid stödundervisning
m. m. inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Regeringen bör bemyndigas
att tilldela högskolorna ett begränsat antal s. k. timmar till
förfogande härför och för insatser som kan främja val av naturvetenskapliga
tillvalskurser.

Vad utskottet anfört om åtgärder för att stimulera intresset för naturvetenskapliga
och tekniska studier, vissa övergångsbestämmelser samt
klasslärarutbildning bör riksdagen med anledning av vad som anförts
i budgetpropositionen och motionen 1975/76:1492 yrkandet 1 i denna
del som sin mening ge till känna för regeringen.

Yrkandet 3 i motionen 1975/76:1492 om särskilda förkunskapskrav
för tillträde till klasslärarutbildning avstyrker utskottet.

Likaledes avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1504 om
ett till 3,5 förhöjt betygsmedelvärde i vissa ämnen på N- och T-linjema

UbU 1975/76: 21

7

med hänvisning till att man bör avvakta resultatet av dels SÖ:s beslut
om ett till 3,3 förhöjt betygsmedelvärde, dels SÖ:s övriga åtgärder för
att förbättra arbetsförhållandena på N-linjen innan ytterligare åtgärder
vidtas.

På vissa 3-åriga linjer bildar de naturvetenskapliga ämnena ett blockämne,
naturkunskap. I motionen 1975/76: 1492 diskuteras möjligheten
att på N- och T-linjema vid meritvärderingen sammanföra två eller flera
ämnen med lågt veckotimtal till ett enda betyg med den motiveringen
att det nuvarande systemet i praktiken är hårt viktat till nackdel
för naturvetenskapliga ämnen med högt veckotimtal. Vissa förslag om
viktning förs fram även i motionen 1975/76: 1504.

En arbetsgrupp inom SÖ och universitetskanslersämbetet för samordning
av vissa frågor beträffande matematik och naturvetenskapliga ämnen
har i särskild skrivelse den 18 februari 1976 till SÖ för vidare åtgärd
överlämnat förslag av innebörd att ämnena historia, konst- och musikhistoria,
psykologi, religionskunskap och filosofi på N-linjen omrubriceras
till ett enda ämne kallat humaniora utan att timfördelning och
lärarförhållanden inom årskurserna ändras och att betyg ges i det föreslagna
blockämnet varje termin med slutbetyg i årskurs 3.

Med hänvisning till att den av motionärerna berörda frågan prövas
i annat sammanhang avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1492 yrkandet
1 i denna del och motionen 1975/76: 1504 yrkandet 2.

Regeringen bör enligt motionen 1975/76: 1492 yrkandet 2 med anledning
av SCB:s undersökningar av det relativa betygssystemets effekter
på betygsmedelvärdena inom olika gymnasieskolelinjer vidta sådana åtgärder
att betygsmedelvärdena i avgångsbetyg från olika tvååriga linjer
blir jämförbara i största möjliga utsträckning vid urval till högre utbildning.

Statsmakternas beslut år 1975 om urval till högskoleutbildning innebär
att betyg och arbetslivserfarenhet skall tillgodoräknas som merit vid
urval (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975: 179). Utskottet uttalade
vid riksdagsbehandlingen av högskolepropositionen bl. a., att en utvärdering
bör komma till stånd så snart erfarenheter vunnits av urvalsreglerna.
Med erinran härom anser utskottet att riksdagen bör avslå motionen
1975/76: 1492 yrkandet 2.

Enligt motionen 1975/76:2018 yrkandet 5 bör komplicerade kvoteringssystem
vid urval till högskoleutbildning undvikas. Motionärerna
förordar ett urval till högskolan genom kunskapsrelaterade betyg och
antagningsprov.

Utskottet hänvisar även beträffande detta motionsyrkande till 1975
års riksdagsbeslut om urval till högskoleutbildning och föreslår att riksdagen
avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 5.

UbU 1975/76: 21

8

En specialfråga tas upp i motionen 1975/76: 1406, nämligen tillgodoräkning
av arbete inom föreningar m. m. som merit vid ansökan till
utbildning.

Enligt propositionen 1975: 9 är erfarenheter av nämnt slag värdefulla
och bör såvitt möjligt tillgodoräknas inom ramen för meritvärdering av
arbetslivserfarenhet. Med hänvisning till detta uttalande och till arbetet
inom 1973 års betygsutredning avstyrker utskottet motionen 1975/76:
1406.

Nuvarande statsbidragssystem avseende inbyggd utbildning,
företagsskola och lärlingsutbildning tillkom i anslutning
till förslag av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga (SOU 1954: 11).
Yrkesutbildningsberedningen (YB) föreslog år 1970 bl. a. att för inbyggd
utbildning och skolmässig utbildning i företagsskola m. m. skulle
utgå statsbidrag enligt nya regler (SOU 1970: 58). YB:s förslag föranledde
i denna del inte några förslag till riksdagen. SÖ har i anslagsframställningen
för budgetåret 1975/76 lagt fram vissa förslag i statsbidragsfrågan.
Inte heller dessa förslag föranledde någon framställning till riksdagen.

Riksdagen har år 1975 som sin mening givit regeringen till känna att
lärlingsutbildningen och därmed sammanhängande frågor bör ses över
snarast samt att statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning bör ökas
(UbU 1975/76: 5, rskr 1975/76: 75).

I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. läggs fram
förslag om bl. a. ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Huvuddelen
av förslagen avses träda i kraft under budgetåret 1978/79.

Motionerna 1975/76: 367, 1975/76: 890, 1975/76: 1474, 1975/76: 1493
och 1975/76: 1508 tar samtliga upp frågan om en ny konstruktion av
statsbidraget till dels inbyggd utbildning inom industri och hantverk samt
handel, dels företagsskola och lärlingsutbildning. Statsbidragsbeloppen
har varit i stort sett oförändrade under 15 år. Vidare föreslås att anslaget
Bidrag till enskild yrkesutbildning betecknas som förslagsanslag så
att statsbidrag till företagsskola alltid kan utgå i de fall de av statsmakterna
föreskrivna villkoren härför uppfylls.

YB och SÖ har haft uppfattningen att frågan om statsbidrag till inbyggd
utbildning, företagsskola och lärlingsutbildning bör ses i ett sammanhang,
så att de olika statsbidragsbeloppen kan avvägas mot varandra.
Det ökande antalet 16-åringar under slutet av 1970-talet kommer att
ställa krav på en successiv utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom
bl. a. den gymnasiala yrkesutbildningen. Mot bakgrund av detta och de
förslag om ökad samverkan med arbetslivet, som läggs fram i propositionen
1975/76: 39, anser utskottet att regeringen för riksdagen bör lägga
fram förslag till bestämmelser om förbättrat statsbidrag till ifrågavarande
utbildningsformer i sådan tid, att de nya bestämmelserna kan träda i

UbU 1975/76: 21

9

kraft under budgetåret 1978/79. Riksdagen bör med anledning av motionerna
1975/76: 367 yrkandet 1, 1975/76: 890 yrkandena 3 och 4, 1975/
76: 1474, 1975/76: 1493 och 1975/76: 1508 som sin mening ge denna
uppfattning till känna för regeringen.

Enligt motionen 1975/76: 1412 bör riksdagen hos regeringen begära att
en parlamentarisk beredning tillsätts med uppgift att föreslå ekonomiska,
organisatoriska och andra förutsättningar för alternativ pedagogisk verksamhet.
Bakgrund till yrkandet är att motionärerna anser att trots statsmakternas
tidigare positiva uttalanden samhällets attityd till reformpedagogisk
verksamhet utanför den kommunala
grundskolan är mycket oenhetlig. Som exempel härpå anför motionärerna
Waldorfskolorna: i Stockholm får Kristofferskolan såväl
kommunala som statliga bidrag, i Göteborg erhåller Rudolf-Steinerskolan
kommunala bidrag och i Södertälje accepteras existensen av Järna
Waldorfskolan, medan i Norrköping en Waldorfskola inte får tillstånd
att meddela undervisning.

Utskottet har intet att erinra mot att de i motionen 1975/76: 1412 berörda
skolverksamheterna utvärderas. Tonvikten bör därvid ligga på de
reformpedagogiska delarna av skolarbetet. Riksdagen bör med anledning
av motionen 1975/76: 1412 som sin mening ge till känna för regeringen
vad utskottet anfört om utvärdering av reformpedagogisk verksamhet.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder frågan
om statsbidrag till skolväsendet. Yrkandet 1 i motionen 1975/76: 1423 om
att riksdagen skall uttala att statsbidrag — så länge SSK utreder statsbidragsfrågorna
— bör utgå till i motionen nämnda privatskolor även
om det kommunala bidraget dras in avstyrker utskottet. När det gäller
bidrag enligt förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor
skall nämligen enligt statsmakternas beslut år 1973 (prop. 1973: 1
bil. 10, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72) statsbidrag till privatskola, med undantag
av Fjellstedska skolan och Lundsbergs skola, successivt avvecklas
om kommun, där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande
kommunala bidrag. Om särskilda skäl föreligger kan fortsatt statsbidrag
medges även om det kommunala bidraget dras in.

Vad gäller statsbidrag till skola som i dag inte har bidrag eller till
skola som i framtiden kan tänkas bli upprättad bör enligt yrkandet 2
i motionen 1975/76: 1423 riktlinjerna för SSK:s arbete vara att det även
i framtiden skall kunna utgå statsbidrag till privatskolor.

SSK har i uppdrag att göra en översyn av statsbidragskonstruktionen
för de privata skolor som i dag har statsbidrag. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1423.

Frågan om rätten och möjligheten att med statsbidrag driva s. k.
kristna skolor eller minoritetsskolor tas upp i motionerna 1975/76: 230,

UbU 1975/76: 21

10

1975/76: 1467 och 1975/76:2021. Enligt motionen 1975/76:2018 bör
samhällets stöd utgå till skola oberoende av huvudmannaskap.

Nyssnämnda principiella frågor har utskottet behandlat i betänkandet
1975/76: 15 (s. 8—9). Med erinran om vad som därvid anförts anser
utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1975/76: 230, 1975/76: 1467
1975/76: 2018 yrkandet 1 och 1975/76: 2021 yrkandet 2.

Enligt motionen 1975/76:1472 bör regeringen ge SSK i uppdrag att
pröva förutsättningarna för införande av statsbidrag för körkortsutbildning
i skolan. I motionen 1975/76:227 begärs utredning
och förslag beträffande körkortsutbildning i bl. a. gymnasieskolan.
Ett motsvarande önskemål förs fram i motionen 1975/76:1495.
Trafikundervisningen behandlas även i motionen 1975/76: 2088.

Frågor om trafikundervisning och körkortsutbildning har utskottet utförligt
behandlat under detta riksmöte i betänkandet 1975/76: 15 (s. 11—
12) till vilket utskottet hänvisar. När det gäller den i motion 1975/76:
1472 aktualiserade statsbidragsfrågan får utskottet erinra om att frågan
om statsbidrag till olika kommunala skolaktiviteter prövas av SSK. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 227,
1975/76: 1472,1975/76: 1495 och 1975/76: 2088.

I sitt senare denna dag avgivna betänkande 1975/76: 22 behandlar utskottet
regeringens förslag om anslag till bl. a. Bidrag till driften av
gymnasieskolor, Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning och Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande åtgärder för rekrytering till naturvetenskaplig
och teknisk utbildning, vissa övergångsbestämmelser
samt klasslärarutbildning med anledning av propositionen
1975/76: 100 och motionen 1975/76: 1492 yrkandet 1 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. att riksdagen beträffande särskilda förkunskapskrav avslår motionen
1975/76: 1492 yrkandet 3,

3. att riksdagen beträffande förhöjt betygsmedelvärde avslår motionen
1975/76: 1504 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande viktning av betyg avslår motionen
1975/76: 1492 yrkandet 1 i denna del och motionen 1975/76:
1504 yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande åtgärder för jämförbara betygsmedelvärden
avslår motionen 1975/76: 1492 yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande urval till högskolan genom kunskapsrelaterade
betyg och antagningsprov avslår motionen 1975/76:
2018 yrkandet 5,

UbU 1975/76: 21

11

7. att riksdagen beträffande tillgodoräkning av viss arbetslivserfarenhet
avslår motionen 1975/76: 1406,

8. att riksdagen beträffande förbättrat statsbidrag till inbyggd utbildning,
företagsslcola och lärlingsutbildning med anledning
av motionerna 1975/76: 367 yrkandet 1, 1975/76: 890 yrkandena
3 och 4, 1975/76: 1474, 1975/76: 1493 och 1975/76: 1508
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande utvärdering av reformpedagogisk
verksamhet utanför den kommunala grundskolan med anledning
av motionen 1975/76: 1412 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor
avslår motionen 1975/76: 1423 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande riktlinjer för statsbidragsarbetet inom
utredningen skolan, staten och kommunerna avslår motionen
1975/76:1423 yrkandet 2,

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till skola oavsett huvudman
avslår motionerna 1975/76: 230, 1975/76: 1467, 1975/76:
2018 yrkandet 1 och 1975/76: 2021 yrkandet 2,

13. att riksdagen beträffande körkortsutbildning m. m. avslår motionerna
1975/76: 227, 1975/76:1472, 1975/76:1495 och 1975/
76: 2088.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

2. Länsskolnämndema. Regeringen har under punkten D 2 (s. 194—195)
föreslagit riksdagen att till Länsskolnämndema för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 38 232 000 kr.

Motionerna

1975/76: 385 av herr Ahlmark m. fl. (fp) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76:
383 — såvitt gäller hemställan att riksdagen till Länsskolnämndema anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 276 700 kr. förhöjt
förslagsanslag för ytterligare två tjänster som konsulenter för rörelsehindrade
elever m. m. (yrkandet 1),

1975/76: 416 av fm Jonäng (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
fyra konsulenttjänster för rörelsehindrade elever inrättas,

1975/76: 1428 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nordin (c) vari
hemställs att riksdagen till Länsskolnämndema för budgetåret 1976/77
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 286 000 kr. ökat
förslagsanslag för ändamålet.

3t Riksdagen 1975/76.14 sami Nr 21

UbU 1975/76: 21

12

U t skot te t

Vid var och en av länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus län,
Örebro län samt Västerbottens län finns en tjänst som konsulent för
rörelsehindrade elever. Konsulenterna skall inom sina regioner verka för
att finna lämpliga undervisningsanordningar och lämplig skolplacering
för rörelsehindrade elever. I årets budgetproposition föreslås att denna
konsulentorganisation skall byggas ut successivt. Medel beräknas för två
nya konsulenttjänster, två halvtidstjänster som biträde, vissa engångsutgifter
och reseersättningar, sammanlagt 287 000 kr.

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit fyra nya
tjänster så att en konsulent kan placeras i var och en av de sju sjukvårdsregionerna.
I motionerna 1975/76: 385, 1975/76: 416 och 1975/76: 1428
yrkas att skolöverstyrelsens förslag om konsulenttjänster m. m. genomförs.

Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att genom olika åtgärder
så långt som möjligt underlätta de rörelsehindrade elevernas
integrering i skolväsendet och att konsulentorganisationen så snart som
möjligt bör byggas ut (UbU 1975: 3, rskr 1975: 29). Utskottet förutsätter
att regeringens förslag om en successiv utbyggnad innebär att förslag om
de ytterligare två tjänster som skolöverstyrelsen nu redovisat behov av
kommer att föreläggas 1976/77 års riksmöte. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1975/76: 385 yrkandet 1, 1975/76: 416 och 1975/76:
1428.

Utskottet tillstyrker medelsberäkningarna i budgetpropositionen under
anslaget till länsskolnämnderna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionerna 1975/76:385 yrkandet 1, 1975/76:416
och 1975/76: 1428 till Länsskolnämnderna för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 38 232 000 kr.

3. Statens institut för läromedelsinformation. Stöd för produktion av

läromedel. Regeringen har under punkterna D3 och D4 (s. 195—202)
föreslagit riksdagen att

1. till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1976/
77 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 kr.,

2. till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.

Motionerna

1975/76: 229 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen anhålla om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen,
i första hand Esselte Studium,

UbU 1975/76: 21

13

2. att hos regeringen begära en utredning om formerna för att öka
medborgarnas-användamas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande
och användande,

1975/76: 1398 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att för budgetåret 1976/77 anvisa 5 milj. kr. till Statens institut för
läromedelsinformation (SIL) som en stödfond för fördelning av bidrag
till svenskproducerade undervisningsfilmer,

2. att även möjliggöra för SIL att från denna stödfond lämna bidrag
även till svensk versionering av utländska filmer, lämpliga för mindre
grupper inom skolan och vuxenutbildningen samt inom yrkesfortbildningen,

1975/76: 1490 av fru Sundberg m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att
riksdagen hos regeringen begär att den aviserade kartläggningen av läromedelsbranschen
även skall avse fördelningen på olika typer av läromedel
(yrkandet 1),

1975/76:2018 av herr Bohman m. fl (m) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76:
1979 — såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar att produktionen
och distributionen av läromedel skall ske under fri konkurrens (yrkandet
9).

U tskottet

Statens institut för läromedelsinformation, som inrättades den 1 juli
1974, har till uppgift att samla och sprida information om läromedel för
grundskolan, gymnasieskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning,
riksintematskola som avses i kungörelsen om riksinternatskolor samt
privatskola som avses i privatskoleförordningen.

Verksamheten vid institutet byggs ut successivt och omfattar innevarande
budgetår läromedelsinformation om samtliga centrala läromedel
för grundskolan och gymnasieskolan. I budgetpropositionen föreslås att
informationen nästa budgetår skall utvidgas till att omfatta centrala läromedel
för nomadskolan samt för statlig och kommunal vuxenutbildning.

Kostnaderna för institutet bestrids dels med uppbördsmedel från registreringsavgifter,
dels med medel anvisade över riksstaten. Uppbördsmedlen
beräknas för budgetåret 1976/77 oförändrat uppgå till 1 840 000
kr. Under förevarande anslagsrubrik Statens institut för läromedelsinformation
föreslås en höjning av medelsanvisningen med 184 000 kr. till
totalt 548 000 kr. Ökningen hänför sig bl. a. till ökat antal registreringar
för grundskolan och gymnasieskolan och till förberedelser av övergång
till datorbaserat registreringssystem. Utskottet, som inte funnit anledning
till erinran mot medelsberäkningama, tillstyrker regeringens förslag.

UbU 1975/76: 21

14

Institutet för läromedelsinformation administrerar det särskilda reservationsanslaget
Stöd för produktion av läromedel. Från anslaget utgår
bidrag för produktion av läromedel i ämne vari brist råder på lämpliga
läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av läromedel som är
avsett att användas inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen.
Anslaget föreslås i budgetpropositionen höjt med 300 000
kr. till 2 300 000 kr.

I motionen 1975/76: 1398 föreslås att riksdagen fattar beslut om en
fond för stöd av produktionen av svensk undervisningsfilm. Enligt motionärernas
mening bör fonden byggas upp successivt och i ett försöksskede
omfatta 5 milj. kr. Motionärerna föreslår att fonden skall få användas
även för svensk versionering av utländska filmer, lämpliga för
mindre grupper inom skolan och vuxenutbildningen samt inom yrkesfortbildningen.

Frågan om hur stöd till bl. a. undervisningsfilm lämpligen skall lämnas
torde komma att behandlas i samband med kommande förslag om radio
och television i utbildningsväsendet. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 1398 och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
till stöd för produktion av läromedel.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen kommer att låta kartlägga
läromedelsbranschen. I denna kartläggning bör enligt motionen
1975/76: 1490 även ingå frågan om fördelningen av läromedlen på böcker
och andra typer av läromedel. Motionärerna påpekar att läromedlen under
1960-talet ändrat karaktär och att boken som läromedel kommit att
ersättas av häften av olika slag. Motionärerna hävdar att svårigheter
senare under skoltiden kan uppstå för elever som inte tidigt lär sig att
handskas med böcker och läsa sammanhängande text.

Utskottet förutsätter att den kommande kartläggningen av läromedelsbranschen
får en erforderlig bredd och att något särskilt uttalande från
riksdagen om kartläggningens detaljer inte är nödvändig. Yrkandet 1
i motionen 1975/76:1490 avstyrks därför.

Frågor som rör produktionen och distributionen av läromedel tas upp
även i motionerna 1975/76: 229 och 1975/76: 2018. I den förstnämnda
motionen hemställs att läromedelsproduktionen — och i första hand
Esselte Studium — skall förstatligas. Vidare begär motionärerna en utredning
om formerna för hur medborgarna och läromedelsanvändama
skall få ett ökat inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande och
användande. I motionen 1975/76: 2018 yrkas (yrkandet 9) med hänvisning
till motionen 1975/76: 1979 att riksdagen skall uttala att produktionen
och distributionen av läromedel skall ske under fri konkurrens.

Läromedelsutredningen slog fast i sitt betänkande (SOU 1971: 91)
Samhällsinsatser på läromedelsområdet att samhället omöjligen kan
täcka hela behovet av läromedel genom egen produktion, då skolorna i
växande utsträckning använder material som inte produceras som läro -

UbU 1975/76: 21

15

medel, t. ex. pocketböcker och tidningar. Utredningen ansåg ett samhällsövertagande
av läromedelsproduktionen omöjligt i en situation med
ett stort antal olika slags läromedel och en på ett stort antal företag
och branscher splittrad läromedelsmarknad. Kungl. Majit delade i den
år 1973 framlagda propositionen angående samhällsinsatser på läromedelsområdet
uppfattningen att samhället inte borde ta över läromedelsproduktionen
(prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242).

Riksdagen har såväl år 1973 som år 1975 funnit att samhället inte kan
ta över produktionen av läromedel (UbU 1973 : 28, rskr 1973: 242, UbU
1975: 3, rskr 1975: 29). Utskottet finner inte några anförda skäl tala för
att riksdagen skulle frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan. Riksdagen
bör därför avslå motionen 1975/76: 229 yrkandet 1. Utskottet har
gjort sitt ställningstagande mot bakgrund av att i budgetpropositionen
aviserats en kartläggning av läromedelsbranschen.

En konsekvens av ställningstagandet till frågan om förstatligande av
läromedelsbranschen måste bli att något särskilt uttalande om fri konkurrens
inte kan anses påkallat, varför motionen 1975/76: 2018 yrkandet
9 avstyrks av utskottet.

Vad gäller frågan om en utredning av formerna för att öka medborgarnas
och användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande
och användande vill utskottet först erinra om att inga läromedel
får registreras som centrala läromedel i samhällsorienterande ämnen om
de inte först godkänts vid objektivitetsgranskningen hos skolöverstyrelsens
läromedelsnämnd. Denna nämnd är så sammansatt att de allmänna
intressena är väl företrädda. Då det gäller frågan om läromedlens anskaffande
och användande erinrar utskottet om att riksdagen vid kommande
behandling av frågor om skolans inre arbete även kommer in på
frågor om ökat lokalt inflytande över skolarbetet och om lärares och
elevers inflytande på läromedelsfrågor. Någon utredning av det slag
motionärerna föreslår kan inte anses erforderlig, varför motionen
1975/76: 229 yrkandet 2 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 548 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 och
med avslag på motionen 1975/76:1398 till Stöd för produktion
av läromedel för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 2 300 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande kartläggningen av läromedelsbranschen
avslår motionen 1975/76: 1490 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen avslår motionen
1975/76: 229 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande uttalande om fri konkurrens avslår
motionen 1975/76: 2018 yrkandet 9,

UbU 1975/76: 21

16

6. att riksdagen beträffande inflytande över läromedelsanvändning
m. m. avslår motionen 1975/76: 229 yrkandet 2.

4. Utveckling av studielämplighetsprov. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 5 (s. 202—203) och hemställer

att riksdagen till Utveckling av studielämplighetsprov för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 661 000 kr.

5. Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer. Regeringen har under
punkten D 6 (s. 203—204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa elev- och föräldraorganisationer för budgetåret 1976/77 anvisa ett
anslag av 1 200 000 kr.

Motionen

1975/76:1432 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Andersson i
Hjärtum (c) vari hemställs att riksdagen

1. för budgetåret 1976/77 anvisar 2 milj. kr. till stöd för föräldra- och
elevorganisationer,

2. tillika beslutar att hos regeringen anhålla om att den på lämpligt
sätt utreder det fortsatta samhälleliga stödet till föräldra- och elevorganisationerna
på central och regional nivå i syfte att med avseende på anslag,
bidragsnormer och fördelningsgrunder skapa jämställdhet med ungdomsorganisationerna
samt att regeringen med anledning av denna utredning
framlägger de förslag som utredningen kan föranleda.

Utskottet

Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer utgår innevarande
budgetår till åtta olika organisationers reguljära verksamhet. Dessutom
utgår medel till vissa andra verksamheter såsom konferenser o. d. anordnade
av elev- och föräldraorganisationer. Innevarande budgetår
disponeras för ändamålet sammanlagt 980 000 kr. I budgetpropositionen
föreslås anslaget uppfört med 1 200 000 kr. för budgetåret 1976/77. Av
ökningen beräknas 100 000 kr. för sådana särskilda aktiviteter som de
politiska ungdomsförbunden kan komma att genomföra i skolorna i samband
med valet 1976.

I motionen 1975/76:1432 begärs att anslaget skall räknas upp till sammanlagt
2 000 000 kr. Motionärerna hemställer också om en utredning
av stödet till elev- och föräldraorganisationerna i syfte att de från bidragssynpunkt
skall bli jämställda med ungdomsorganisationerna. Motionärerna
påpekar att det i dagens skola är naturligt att eleverna och
deras organisationer medverkar vid utformningen av skolan och dess
arbetssätt. Elevorganisationernas samhällsfostrande arbete understryks
också.

Utskottet delar motionärernas positiva syn på elev- och föräldraorga -

UbU 1975/76: 21

17

nisationers arbete. Dessa organisationer kommer att få särskilt stor
betydelse när reformerna som rör skolans inre arbete skall förverkligas.
Det kan då bli nödvändigt att överväga hur bidragen till elev- och föräldraorganisationerna
skall utformas. Med ökade krav på samverkan
mellan skolan och elev- och föräldraorganisationerna torde även följa
ökade behov av bidrag. Det är enligt utskottets mening inte möjligt att
nu ta ställning till dessa frågor, varför motionen 1975/76: 1432 yrkandet 2
bör avslås av riksdagen.

Utskottet är inte berett att för nästa budgetår tillstyrka någon medelstilldelning
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och avstyrker
motionen 1975/76: 1432 även vad gäller yrkandet 1.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande utredning om bidragen till elev- och
föräldraorganisationer avslår motionen 1975/76: 1432 yrkandet
2,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionen 1975/76: 1432 yrkandet 1 till Bidrag till
vissa elev- och föräldraorganisationer för budgetåret 1976/77
anvisar ett anslag av 1 200 000 kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

6. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 7 (s. 205—211) och hemställer

att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
33 750 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

7. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Regeringen har under punkten
D 8 (s. 212—222) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning
av den höjda socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen inom statsunderstödd
verksamhet och som förordats i propositionen 1975/76: 100,

2. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning
av den höjda socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och som
förordats i propositionen 1975/76: 100,

3. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 6 334 400 000 kr.

Motionerna

1975/76: 385 av herr Ahlmark m. fl. (fp) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76:

UbU 1975/76: 21

18

383 — såvitt gäller hemställan att riksdagen till Bidrag till driften av
grundskolor m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
650 000 kr. förhöjt förslagsanslag för personell assistans till handikappade
elever (yrkandet 2),

1975/76: 486 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Rämgård (c) vari
hemställs att riksdagen

1. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 650 000 kr. förhöjt
anslag av 6 335 050 000 kr. avseende en förstärkning av bidraget till
personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor,

2. uttalar att bidraget till personell assistans skall fördelas efter kommunernas
faktiska behov och att sålunda schablonbidraget skall slopas,

1975/76: 587 av herr Gillström (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
ge regeringen till känna vad i motionen anförts om önskvärdheten av
att grundskolans talpedagoger utan formella hinder får verka även i förskolan,

1975/76: 775 av herr Andersson i Edsbro m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen

1. hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att delge anställda på
allmänna inrättningar grundkunskaper i teckenspråket,

2. hos regeringen begär att försöksverksamhet kommer till stånd så
att underlag vinns för senare införande av undervisning i teckenspråket
för alla elever på mellanstadiet i syfte att häva isoleringen för de döva,

1975/76: 790 av fru Ohlin (s) och fru Rönnung (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer att motionen överlämnas till skolhälsovårdsutredningen
för beaktande,

1975/76: 1394 av fröken Andersson (c) och fröken Eliasson (c) såvitt
gäller hemställan att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor
m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 238 000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 6 334 638 000 kr. (yrkandet 3),

1975/76: 1401 av herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp) och Westberg
i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att teknikämnet i grundskolan bör ges ytterligare en resurstimme
i årskurs 8,

1975/76: 1463 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 200 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 6 337 600 000 kr. att användas till ytterligare en
resurstimme i ämnet teknik i årskurs 8,

UbU 1975/76: 21

19

1975/76: 1470 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om vidgad försöksverksamhet med invandrarnas hemspråk som
tillvalsämne på grundskolans högstadium i enlighet med förslag av skolöverstyrelsen.

Utskottet

Med medel som anvisas under förevarande anslagsrubrik bestrids i
första hand kostnaderna för driften av grundskolan och för praktisk
lärarutbildning vid grundskolan med undantag för vissa tjänstgöringstillägg.
Vidare ersätts kostnaderna för avlöning av skoldirektör ur detta
anslag. Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar
m. m. samt med kostnader för statsbidrag till dels avgifter till försäkring
för tilläggspension (ATP), dels socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen
och folkpensioneringen, dels allmän arbetsgivaravgift. Slutligen
utgår ur anslaget bidrag till vissa enskilda skolor.

I budgetpropositionen föreslås att statsbidraget till huvudmännen för
viss statsunderstödd utbildningsverksamhet anpassas till den under våren
1975 beslutade höjningen av socialförsäkringsavgifterna för sjukförsäkring
och för folkpensionering. Utskottet har inte något att erinra mot de
i propositionen förordade principerna härför.

För tjänst som speciallärare för behandling av tal fel gäller enligt 15
kap. 26 och 27 §§ skolförordningen (1971: 235) att tjänstgöring helt eller
huvudsakligen skall förläggas till viss klass eller avse samordnad specialundervisning
i grundskolan. Tjänstgöringen kan enligt gällande bestämmelser
inte avse behandling av talfel hos t. ex. förskolebarn. Enligt motionen
1975/76:587 bör barn med talfel komma under behandling så
tidigt som möjligt så att skolstarten underlättas för dem. Motionären
menar att det är ett intresse inte minst för grundskolan att talträning
kommer till stånd i ett tidigt skede av barnens liv. I motionen påpekas
att yrkandet att grundskolans talpedagoger till viss del skall kunna verka
inom förskolan inte avser en ökning av de till grundskolan knutna talpedagogernas
totala arbetsinsats utan i förekommande fall endast en
förskjutning till lägre ålder av arbetsinsatserna beträffande vissa barn.

Av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. framgår
att den i motionen 1975/76: 587 berörda frågan kan komma i ett något
annat läge den 1 juli 1978. Fr. o. m. den tidpunkten avses kommun enligt
propositionens förslag komma att erhålla en s. k. förstärkningsresurs för
bl. a. specialundervisning. Det bör därvid, som utskottet ser det, inte
vara uteslutet att viss del av talpedagogresursen används för förskolebarn
som befinner sig inom ett visst grundskoledistrikt i utbyte mot att förskolan
inom samma distrikt i motsvarande mån bidrar med förskollärarinsatser
beträffande barn i årskurs 1 som har behov av t. ex. förskollärarmedverkan
i skolarbetet. Utskottet utgår från att de formella hindren

UbU 1975/76: 21

20

för en sådan samverkan undanröjs den 1 juli 1978 i vad gäller bl. a.
nuvarande bestämmelser i 15 kap. 26 och 27 §§ skolförordningen. Med
hänvisning till vad som anförts i ärendet föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1975/76: 587.

Ur förevarande anslag bestrids även kostnader för personell assistans
för vissa handikappade elever i grundskolan m. m. Av det belopp som är
anvisat för budgetåret 1975/76 fördelas enligt av regeringen meddelade
bestämmelser den större delen schablonvis till samtliga kommuner i riket
och en mindre del till kommuner med särskilda behov. För ändamålet
personell assistans för vissa handikappade elever har innevarande budgetår
anvisats sammanlagt 3,2 milj. kr.

Enligt motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486
yrkandet 1 bör posten till personell assistans för vissa handikappade elever
räknas upp med 650 000 kr. utöver regeringens förslag.

Nuvarande statsbidrag till ifrågavarande ändamål har i propositionen
räknats upp med 850 000 kr. Med hänvisning härtill anser utskottet att
motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1975/76: 486 tas även upp frågan om fördelning av beloppet
till personell assistans för vissa handikappade elever. Motionärerna
vänder sig bl. a. mot att den större delen av beloppet enligt bestämmelserna
för budgetåret 1975/76 fördelas schablonvis utan hänsynstagande
till antalet handikappade i de olika kommunerna.

Beträffande formerna för fördelningen av bidragsbeloppet har skolöverstyrelsen
(SÖ) i anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 anfört
bl. a.: ”Under förutsättning att samma schablontilldelning skall tilllämpas
budgetåret 1976/77 anser SÖ att schablonbidraget bör minska och
den del som är avsedd för kommuner med särskilt stort medelsbehov
öka.”

Med erinran om vad riksdagen givit till känna i detta ärende för regeringen
under åren 1974 och 1975 (UbU 1974: 7, rskr 1974: 91, UbU
1975: 4, rskr 1975: 49) utgår utskottet från att regeringen beaktar Sö:s
synpunkter. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1975/76: 486 yrkandet 2.

Att ämnet teknik skall tilldelas ytterligare en resurstimme i årskurs 8
begärs i motionerna 1975/76: 1401 och 1975/76: 1463. Yrkandet överensstämmer
med ett förslag från SÖ, som beräknat kostnaden för denna
förstärkning av undervisningen till 3,2 milj. kr.

Av propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. framgår,
att SÖ avses få i uppdrag att se över grundskolans läroplan enligt vissa
i propositionen angivna riktlinjer inom sådan tid att förslag till regeringen
kan överlämnas senast våren 1977. Översynsarbetet beträffande

UbU 1975/76: 21

2l

bl. a. ämnet teknik skall enligt den nämnda propositionen ta sikte på
vilka undervisningsmässiga fördelar som ligger i att bygga in de nuvarande
tillvalsämnena ekonomi, konst och teknik samt ämnet barnkunskap
i övriga ämnen jämfört med att tillsammans med delar av andra ämnen
skapa särskilda ämnesblock. Vidare bör enligt propositionen övervägas
att göra delar av det nuvarande ämnet teknik obligatoriska för alla elever.
Med hänvisning till den aviserade läroplansöversynen samt det i propositionen
1975/76: 39 föreslagna statsbidragssystemet innebärande bl. a.
en s. k. förstärkningsresurs föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1975/76: 1401 och 1975/76: 1463.

I motionen 1975/76: 1394 yrkas att riksdagen anvisar det belopp om
238 000 kr. som SÖ begärt för försöksverksamhet med hemspråk som
alternativt tillval för invandrarbarn på grundskolans högstadium. Ett
yrkande om försöksverksamhet med hemspråk som alternativt tillvalsämne
på högstadiet finns också i motionen 1975/76: 1470.

Sedan läsåret 1966/67 utgår särskilt statsbidrag till stödundervisning
av invandrarbarn i det obligatoriska skolväsendet. Statsbidrag utgår för
högst sex veckotimmar per undervisningsgrupp, varav två veckotimmar
får disponeras för stödundervisning på elevens eget modersmål. Enligt
uppgift från utbildningsdepartementet kommer riksdagen senare att få
ta ställning till de förslag som nyligen framlagts av arbetsgruppen för
fortsatt utredning om invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan
och gymnasieskolan (DsU 1975: 13). Mot denna bakgrund är utskottet
inte nu berett att ta ställning till SÖ:s förslag om utökad försöksverksamhet
med hemspråksundervisning som alternativt tillval på grundskolans
högstadium under nästa budgetår. Med erinran om att regeringen
medgivit viss försöksverksamhet i Norrbottens län samt i Botkyrka
kommun avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1394 yrkandet 3
och motionen 1975/76: 1470.

Enligt vad utskottet inhämtat har 1974 års skolhälsovårdsutredning
i annat sammanhang tillgodogjort sig de synpunkter på behovet av särskilda
undersökningar av grundskoleelevers syn som läggs fram i motionen
1975/76: 790. Motionen avstyrks därför.

I vad gäller i motionen 1975/76: 775 begärd undervisning i teckenspråket
för anställda på allmänna inrättningar får utskottet hänvisa till sitt
av riksdagen godkända betänkande 1975/76: 9, där denna och andra
tecken språksfrågor utförligt behandlas (s. 5—7). Motionärernas yrkande
1 bör avslås av riksdagen.

Med hänvisning till vad utskottet i sitt nämnda betänkande anfört om
bl. a. undervisning i teckenspråket på grundskolans mellanstadium avstyrker
utskottet yrkandet 2 i motionen 1975/76: 775.

Regeringens förslag till medelsanvisning m. m. under förevarande anslag
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

UbU 1975/76: 21

22

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975/76: 100 förordade
riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift
för sjukförsäkringen inom statsunderstödd verksamhet,

2. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975/76: 100 förordade
riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen,

3. att riksdagen beträffande statsbidrag utöver vad som föreslagits
i propositionen 1975/76: 100 till personell assistans för vissa
handikappade elever avslår motionen 1975/76: 385 yrkandet 2
och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande visst uttalande i fråga om statsbidraget
till personell assistans till vissa handikappade elever avslår
motionen 1975/76: 486 yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande ytterligare en resurstimme för ämnet
teknik avslår motionerna 1975/76:1401 och 1975/76:1463,

6. att riksdagen beträffande vidgad försöksverksamhet med hemspråk
som alternativt tillval avslår motionerna 1975/76: 1394
yrkandet 3 och 1975/76: 1470,

7. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt
med avslag på motionerna 1975/76: 385 yrkandet 2, 1975/76:
486 yrkandet 1, 1975/76: 1394 yrkandet 3, 1975/76: 1401,
1975/76: 1463 och 1975/76: 1470, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag, till Bidrag till driften av
grundskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 6 334 400 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande speciallärares tjänstgöring avslår motionen
1975/76: 587,

9. att riksdagen beträffande 1974 års skolhälsovårdsutredning avslår
motionen 1975/76: 790,

10. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning för dem
som arbetar inom service- och vårdyrken m. m. avslår motionen
1975/76: 775 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning på grundskolans
mellanstadium avslår motionen 1975/76: 775 yrkandet 2.

8. Särskilda åtgärder på skolområdet. Regeringen har under punkten
D 9 (s. 222—223) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på skolområdet
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.

Motionen

1975/76: 1394 av fröken Andersson (c) och fröken Eliasson (c) såvitt
gäller hemställan att riksdagen till Särskilda åtgärder på skolområdet

UbU 1975/76: 21

23

anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 52 000 000 kr. (yrkandet 2).

Utskottet

Enligt för detta anslag gällande bestämmelser ställs medlen till skolöverstyrelsens
(Sö:s) förfogande för förstärkning av insatserna på de områden
inom skolan där olika problem gör sig gällande. I första hand bör
dessa medel användas för åtgärder inom grundskolan och därvid främst
på högstadiet. I undantagsfall skall bidrag även kunna utgå för insatser
på det gymnasiala stadiet. I geografiskt hänseende skall bidrag främst
utgå för insatser i storstadskommunerna. Även andra kommuner —
t. ex. sådana med betydande invandrargrupper — skall emellertid kunna
tilldelas bidrag.

I budgetpropositionen föreslås att förevarande anslag nästa budgetår
räknas upp med 20 milj. kr. till 50 milj. kr. Enligt motionen 1975/76:
1394 bör anslaget räknas upp med ytterligare 2 milj. kr. för att möjliggöra
förstärkta insatser för invandrarbarn på hemspråksundervisningens
område.

Statsbidrag utgår för närvarande till stödundervisning för invandrarbarn
i det obligatoriska skolväsendet från anslaget Bidrag till driften av
grundskolor m. m. En del av denna resurs får disponeras för stödundervisning
på elevens eget modersmål. Av budgetpropositionen framgår att
regeringen i en särskild proposition under denna vår avser lägga fram
förslag som gäller bl. a. invandrarbarnens hemspråksundervisning. Med
hänvisning till dels gällande regler för statsbidrag till stödundervisning
för invandrarbarn, dels den aviserade propositionen föreslår utskottet
att motionen 1975/76: 1394 yrkandet 2 avslås.

Med tillstyrkan av regeringens förslag hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionen 1975/76: 1394 yrkandet 2 till Särskilda åtgärder
på skolområdet för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.

9. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 10
(s. 224—225) och hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 920 000 kr.

10. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. Regeringen har under
punkten D 11 (s. 225—227) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 8 173 000 kr.

UbU 1975/76: 21

24

Motionerna

1975/76: 488 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar 8 543 000 kr.,

1975/76: 1436 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar 8 543 000 kr.

Utskottet

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i anslagsframställningen för budgetåret
1976/77 begärt statsbidrag motsvarande sex nya lärartjänster för svensk
grundskoleundervisning i utlandet. I budgetpropositionen föreslås medel
för ytterligare en tjänst. Enligt motionerna 1975/76:488 och 1975/76:
1436 bör riksdagen anvisa medel till de lärartjänster som SÖ begärt.

Enligt vad utskottet erfarit är situationen nu en annan än när motionerna
väcktes. Sådana förändringar har inträffat inom utlandsskoleorganisationen
att det är möjligt att genom överflyttning av tjänst, som inte
behövs på viss ort, till annan ort i stort tillgodose det behov som SÖ
anmält. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna 1975/76:
488 och 1975/76: 1436 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd
och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionerna 1975/76: 488 och 1975/76: 1436 till Bidrag
till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 8 173 000 kr.

11. Nomadskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
D 12 (s. 228—229) och hemställer

att riksdagen till Nomadskolor för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 6 734 000 kr.

12. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under
punkten D 13 (s. 230—237) föreslagit riksdagen att till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 65 058 000 kr.

Motionerna

1975/76: 591 av fröken Pehrsson (c) och fru Olsson i Helsingborg (c)
vari hemställs att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
i 1976/77 års budgetproposition — utöver regeringens förslag —
anvisar

1. 86 940 kr. för inrättande av en tjänst som förskolekonsulent,

2. 277 905 kr. för inrättande av tre tjänster som speciallärare/reselärare,

UbU 1975/76: 21

25

1975/76: 1395 av fröken Andersson m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder i enlighet
med vad som anförs i motionen i syfte

a. att göra teckenspråket till en integrerad del av undervisningen på
alla stadier av specialskolan för döva,

b. att döva ges möjlighet att utan hinder av gällande inträdeskrav bli
lärare i teckenspråket inom specialskolan för döva,

2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 55 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om 65 113 000 kr.

Utskottet

Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965:70, SU 1965: 101, rskr
1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obligatorisk
tioårig grundskola för barn, som är syn-, hörsel- eller talskadade.
Denna grundskola var fullt genomförd i och med utgången av läsåret
1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras genom
specialskolförordningen (1965: 478, omtryckt 1970: 327, ändrad senast
den 27 november 1975).

Fr. o. m. läsåret 1973/74 är landet i vad avser stöd till synskadade
elever indelat i fem regioner. Stödverksamheten omfattar synskadade
barn i förskoleåldern samt synskadade elever främst i grundskola och
gymnasieskola. Inom regionerna skall det finnas tjänster avseende förskolebarn
(förskolekonsulent), avseende synsvaga elever (speciallärare/
reselärare) och avseende gravt synskadade elever (speciallärare/reselärare).
Skolöverstyrelsen anser att denna regionala organisation successivt
måste tillföras nya tjänster, om de synskadade eleverna skall kunna få
en tillfredsställande service. Skolöverstyrelsen uppger att av förskolekonsulenternas
årsberättelse 1974 framgår att 312 av de 393 registrerade
synskadade förskolebarnen i landet besöktes en eller två gånger under
år 1974, medan de övriga 81 barnen inte fick några besök alls. Enligt
skolöverstyrelsens bedömning bör varje barn besökas fem till sex gånger
per år. Skolöverstyrelsen föreslår att medel nästa budgetår beräknas för
ytterligare två tjänster som förskolekonsulent. Totala antalet elever med
behov av reselärarservice beräknas uppgå till 1 300. Skolöverstyrelsen har
föreslagit att medel beräknas för ytterligare fyra tjänster som speciallärare/reselärare
nästa budgetår.

Regeringen har i så måtto biträtt skolöverstyrelsens förslag att medel
beräknats för ytterligare en tjänst som förskolekonsulent och en tjänst
som speciallärare/reselärare.

I motionen 1975/76: 591 yrkas att medel anvisas i sådan utsträckning
att skolöverstyrelsens nämnda förslag helt kan genomföras.

Regeringens förslag om medelsanvisning innebär totalt sett en inte
oväsentlig upprustning av specialskolans tjänsteorganisation m. m. Ut -

UbU 1975/76: 21

26

skottet har inte funnit anledning till erinran mot den prioritering som
gjorts i fråga om nya tjänster vid specialskolan. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 1975/76: 591.

Tidigare under riksmötet har utskottet i betänkandet 1975/76: 9 behandlat
motionsyrkanden som gäller gravt hörselskadades problem, bl. a.
motionen 1975: 1344 med yrkande om en översyn av dels lärarutbildningen
i syfte att speciallärare för hörselskadade skall få tillräckliga
kunskaper för att undervisa i och på teckenspråket, dels av läroplanen
för specialskolan i syfte att den skyndsamt ändras så att teckenspråket
på alla stadier blir en integrerad del av undervisningen. I betänkandet
har utskottet bl. a. redovisat att skolöverstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp
för revidering av utbildningsplanen för lärare för hörselskadade elever
och att skolöverstyrelsen i anslutning till läroplansuppföljningen i grundskolan
även arbetar med specialskolans läroplan.

Utskottet hänvisar till sitt nämnda betänkande och vad som där anföns
beträffande teckenspråket. Med anledning av den nu aktuella motionen
1975/76: 1395 har utskottet ytterligare informerat sig om det inom skolöverstyrelsen
pågående utredningsarbetet m. m., och utskottet är inte berett
tillstyrka yrkandet 1 i motionen. Med anledning av detta vill utskottet
emellertid anföra följande.

Det på skolöverstyrelsens initiativ hösten 1972 påbörjade forskningsprojektet
rörande teckenspråkets lingvistiska status kommer enligt vad
utskottet nu inhämtat att avslutas under mars månad i år. Avsikten är
att en sammanfattande rapport skall avges under hösten 1976. Forskningen
kring teckenspråkets lingvistiska status har lett till nya frågor, och
skolöverstyrelsens teckenspråksnämnd har lagt fram ett förslag till forskningsprojekt
kring de dövas åtbördsspråk. Nämnden har också tillsatt en
arbetsgrupp som fått till uppgift att utarbeta förslag till anvisningar till
en utbildning av döva dövlärare. Skolöverstyrelsens arbetsgrupp för revidering
av utbildningsplanen för lärare för hörselskadade elever har försenats
i sitt arbete. Enligt nu föreliggande uppgifter kommer gruppen
att avge rapport senare i vår. Arbetsgruppens rapport kommer att inrymma
förslag som innebär en utvidgning av undervisningen i teckenspråk.

Utskottet har redan tidigare strukit under angelägenheten av att man
tar till vara alla möjligheter att bryta de hörselskadades isolering och
konstaterar att skolöverstyrelsen på olika vägar söker utröna vilka ytterligare
åtgärder som i sådant syfte bör sättas in. Enligt utskottets uppfattning
är det synnerligen angeläget att skolöverstyrelsen på basis av
vunna kunskaper och gjorda erfarenheter successivt prövar i vad mån
och på vad sätt teckenspråket skall beredas större plats i undervisningen
av hörselskadade barn och i lärarutbildningen. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 1395 yrkandet 1 som
sin mening ger denna utskottets uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1975/76: 21

27

Som ett led i sitt arbete för de hörselskadade inrättade skolöverstyrelsen
år 1974 den förutnämnda teckenspråksnämnden. I samband med
underhandsuppgifter om resultatet av undersökningen beträffande teckenspråkets
lingvistiska status har nämndens ursprungliga arbetsuppgifter
ändrats och gäller nu utbildningsfrågor för döva och gravt hörselskadade
barn. I motionen 1975/76: 1395 föreslås att riksdagen i enlighet
med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag skall anvisa 55 000 kr. till
bestridande av kostnaderna för nämnden. Utskottet delar skolöverstyrelsens
och motionärernas uppfattning att nämnden måste kunna fortsätta
sitt arbete. I likhet med regeringen anser utskottet att någon särskild
medelsanvisning för nämndens verksamhet inte bör vara erforderlig.
Kostnaderna får bestridas av skolöverstyrelsens tillgängliga medel.
Utskottet avstyrker alltså yrkandet 2 i motionen 1975/76: 1395.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande tjänster som förskolekonsulent med
bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på motionen
1975/76: 591 yrkandet 1 beslutar anvisa medel till ytterligare
en tjänst,

2. att riksdagen beträffande tjänster som speciallärare/reselärare
med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med avslag på
motionen 1975/76: 591 yrkandet 2 beslutar anvisa medel till
ytterligare en tjänst,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt
med avslag på motionen 1975/76: 1395 yrkandet 2 och motionen
1975/76: 591 såvitt gäller medelsanvisningen under ifrågavarande
anslag till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 65 058 000
kr.,

4. att riksdagen beträffande teckenspråket i undervisningen av
hörselskadade barn och i lärarutbildningen med anledning av
motionen 1975/76: 1395 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

13. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. Specialskolan m. m.: Resor
för elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna D 14—D 15 (s. 237—240) och hemställer

1. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 2 333 000 kr.,

2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte
ledsagare för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
2 835 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1975/76: 21

28

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Dahl
(s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c),
fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Hagberg i örebro (s).

Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande urval till högskolan genom kunskapsrelaterade betyg och
antagningsprov av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”motionen 1975/76:2018 yrkandet 5” bort ha följande
lydelse:

Ett urvalssystem som bygger på kvoteringar mellan grupper är ett
komplicerat system. Med ett sådant system följer olika regler för allmän
och särskild behörighet, regler för meritvärdering av olika betyg, regler
för sammanvägning av olika meritvärderingsgrunder, regler för kvotgruppernas
inbördes storlek m. m. Ett sådant system har felkällor som
gör det svårt att behandla alla sökande rättvist.

En generell tillgodoräkning av arbetslivserfarenhet får samma funktion
som tidigare förekommande konkurrenskomplettering i vad gäller
betyg. Beträffande vissa eftertraktade utbildningar kommer tidpunkten
för högskolestudiernas påbörjande för det stora flertalet att förskjutas
till allt högre åldrar utan att andra skäl härför finns än konkurrenssituationen.
För vissa utbildningar kommer det att krävas såväl hög betygspoäng
som lång arbetslivserfarenhet. En effekt av förhållandet att tidpunkten
för påbörjandet av vissa eftertraktade högskolestudier förskjuts
till allt högre åldrar torde vidare bli att andelen kvinnliga sökande till
längre, kvalificerade studier minskar. Även den omständigheten att
manliga sökande kan åberopa värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänstgöring
som arbetslivserfarenhet kommer att bidra till att kvinnor missgynnas
vid ett sådant urvalssystem.

Kunskaper, färdigheter och erfarenhet kan inhämtas på många sätt,
t. ex. genom skolgång, vuxenutbildning, självstudier och yrkesverksamhet.
Det är varken för individerna eller för högskolan av betydelse på
vilket sätt de olika kunskaper som behövs för högskolestudier har inhämtats.
Däremot är det för både individen och högskolan av intresse att de
studerande har erforderliga kunskaper. I det fortsatta utvecklingsarbetet
beträffande högskolan bör inriktningen därför vara att finna ett system
för urval som bygger på principen att de sökande — utan att ett så

UbU 1975/76: 21

29

invecklat regelsystem som nämnts i det föregående behöver användas —
genom kunskapsrelaterade betyg och genom antagningsprov får dokumentera
sin lämplighet för högskolestudier. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en reform av
systemet för urval till högskolan.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande urval till högskolan genom kunskapsrelaterade
betyg och antagningsprov med bifall till motionen
1975/76: 2018 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor av herrar Larsson
i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén
(fp), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utredningen
om” och slutar ”dräs in” bort ha följande lydelse:

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder frågan
om statsbidrag till skolväsendet. Utskottet anser det värdefullt att det
finns ett inslag av privata skolor i skolväsendet. Den snabba avveckling
av det statliga stödet till privatskolor som skett under senare år är därför
oroande. I avvaktan på att SSK, som bl. a. har i uppdrag att utreda
frågan om statligt stöd till privata skolor, skall lägga fram sitt
förslag och att statsmakterna skall fatta beslut med anledning av utredningsförslaget,
bör statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om
statsbidrag till vissa privatskolor utgå i oförändrad omfattning oberoende
av om kommunala bidrag utgår. Detta innebär avvikelse från 1973
års beslut om handläggning av förevarande statsbidragsfrågor men gör
det möjligt för riksdagen att ta de särskilda hänsyn som situationen i
varje enskilt fall kräver. Frågan huruvida en enskild skola skall få behålla
ett av riksdagen beslutat statsbidrag bör inte enbart bero på om en
kommun anser sig kunna ge bidrag. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen
1975/76:1423 yrkandet 1.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor
med anledning av motionen 1975/76: 1423 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande riktlinjer för statsbidragsarbetet inom utredningen skolan,
staten och kommunerna av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh
(m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg (m), herr
Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam (c) som anser

UbU 1975/76: 21

30

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”SSK har”
och slutar ”motionen 1975/76: 1423” bort ha följande lydelse:

Statsmakterna uttalade år 1962 att statsbidrag bör kunna komma i
fråga beträffande sådana skolor utanför det kommunala skolväsendet,
som syftar till att förverkliga eller utpröva mer omfattande eller genomgripande
kursplanemässiga, metodiska eller andra pedagogiska idéer och
tankar eller där man genom en speciell uppläggning av skolans hela
arbete vill för praktiskt skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings-
eller omvårdnadsidéer. SSK har av Kungl. Maj:t den 31 maj 1974
fått i uppdrag ”att se över formerna för givande av statsbidrag till statsunderstödd
enskild utbildning”. Detta bör enligt utskottet uppfattas så att
SSK skall avge förslag beträffande ett statsbidragssystem som är tillämpbart
på sådana skolor som statsmakternas nyssnämnda uttalande avser.
Liksom det en gång var möjligt att starta pionjärskolor bör det även i
framtiden vara möjligt att med statsbidrag starta och driva en skola utanför
det kommunala skolväsendet. SSK bör utforma sina förslag till statsbidragssystem
för enskild skola därefter. Regeringen bör ge SSK förtydligande
direktiv på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande riktlinjer för statsbidragsarbetet inom
utredningen om skolan, staten och kommunerna med anledning
av motionen 1975/76: 1423 yrkandet 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande statsbidrag till skola oavsett huvudman av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Nyssnämnda
principiella” och slutar ”1975/76: 2021 yrkandet 2” bort ha följande
lydelse:

Samhällets principiella ansvar för allas utbildning får inte begränsa
elevers och föräldrars möjlighet att välja skola. Många omständigheter
talar för värdet av skolor utanför det allmänna skolväsendet. Enskilda
skolor är ofta pedagogiska föregångare. Många erbjuder sina elever en
bättre arbetsmiljö än vad allmänna skolor förmår. En del erbjuder en
utbildning som inte ges inom det allmänna skolväsendet. Enskilda skolor
har otvivelaktigt en viktig funktion att fylla och bör ses som värdefulla
komplement till de allmänna skolorna.

Friheten att välja skolform får inte vara en valfrihet enbart för dem
som har goda ekonomiska resurser. Det ansvar för skolväsendet som
åvilar samhället måste därför innebära dels att enskilda skolor av olika
slag och inriktning skall ges samma arbetsmöjligheter som kommunala
skolor, dels att samhällets stöd — under förutsättning att de krav på undervisningens
kvalitet som ställs på de allmänna skolorna uppfylls —

UbU 1975/76: 21

31

bör utgå oberoende av huvudmannaskapet. Statliga och kommunala bidrag
bör sålunda ges oberoende av vederbörande skolas huvudmannaskap,
och riksdagen bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande statsbidrag till skola oavsett huvudman
med anledning av motionerna 1975/76:230, 1975/76:
1467, 1975/76: 2018 yrkandet 1 och 1975/76: 2021 yrkandet 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. vid punkten 2 (Länsskolnämnderna) beträffande konsulenter för rörelsehindrade
elever av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt
(c), fröken Hörlén (fp), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”till länsskolnämnderna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att genom olika
åtgärder så långt som möjligt underlätta de rörelsehindrade elevernas
integrering i skolväsendet och att konsulentverksamheten så långt som
möjligt bör byggas ut (UbU 1975: 3, rskr 29). I likhet med motionärerna
anser utskottet att en utbyggnad av konsulentorganisationen till att omfatta
en konsulent i var och en av de sju sjukvårdsregionerna skall ske
redan budgetåret 1976/77. Utskottet föreslår därför med tillstyrkan av
ifrågavarande yrkanden i motionerna 1975/76: 385, 1975/76:416 och
1975/76: 1428 att fyra nya tjänster som konsulent inrättas 1976/77 och
att medel härför och för övriga till tjänsterna hörande kostnader beräknas
under förevarande anslag, dvs. en uppräkning med 287 000 kr.
jämfört med budgetpropositionens förslag.

Utskottet tillstyrker i övrigt de medelsberäkningar som gjorts under
anslaget till länsskolnämnderna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1.att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100
samt med bifall till motionerna 1975/76:385 yrkandet 1,
1975/76: 416 och 1975/76: 1428 beslutar anvisa medel till två
tjänster som konsulent för rörelsehindrade elever utöver de två
nya tjänster som föreslagits i den nämnda propositionen,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
samt motionerna 1975/76: 385 yrkandet 1, 1975/76:416 och
1975/76: 1428, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under
detta anslag, till Länsskolnämnderna för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 38 519 000 kr.

UbU 1975/76: 21

32

vid punkten 3 (Statens institut för läromedelsinformation. Stöd för produktion
av läromedel)

6. beträffande läromedelsproduktionen av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”av läromedelsbranschen” bort ha följande lydelse:

Det bör emellertid påpekas att läromedelsutredningen konstaterade att
trots den märkbara splittringen hade vissa företag en dominerande ställning.
Dessutom utmärktes vissa delar av läromedelsmarknaden av en utveckling
mot större företagsenheter. Utredningen konstaterade även att
företagskoncentrationen inom vissa områden av läromedelsmarknaden
var så stark att man kunde tala om monopolistiska tendenser.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1975/76: 229
att kapitalkoncentrationen inom läromedelsproduktionen är påtaglig och
att den innebär ett markerat fåtalsinflytande över läromedlen.

Esselte Studium, som emellanåt kallas för Europas största läromedelsföretag,
har mer än hälften av läromedelsmarknaden i Sverige och
dessutom en inte obetydlig export. Det kan med fog sägas att det är
Esselte Studium som för landets elever i grundskolor och gymnasier bestämmer
hälften av vad de skall lära sig, vilken tyngd som skall läggas
på det ena eller andra momentet i kursplanerna, vilka attityder och intressen
som skall främjas eller hållas tillbaka.

Anskaffningen av läromedel har blivit en stor ekonomisk börda för
kommunerna, delvis på grund av den tekniska konstruktionen för fördelning
av utbildningskostnaderna mellan stat och kommun.

Läromedelsföretagens rabatteringspolicy, som innebär större rabatter
vid större upphandlingar, har drivit fram allt större centralisering av
besluten vid val av läromedel. Det finns farhågor för att den ekonomiska
utvecklingen skulle kunna leda fram till interkommunala uppköpscentraler
för läromedel — detta för att uppnå ekonomiska fördelar. Risken är
då uppenbar för att man inte väger dessa fördelar gentemot förluster,
exempelvis i kvalitet.

Situationen när det gäller läromedelsproduktionen, liksom utvecklingstendenserna
på denna marknad, visar enligt utskottets mening på nödvändigheten
av att staten övertar kostnaderna för läromedel från kommunerna
och att detta sker via ett förstatligande av läromedelsproduktionen.

Riksdagen bör med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet 1 hos
regeringen anhålla om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen,
i första hand Esselte Studium.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen med bifall
till motionen 1975/76: 229 yrkandet 1 hos regeringen anhåller

UbU 1975/76: 21

33

om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen, i
första hand Esselte Studium,

7. beträffande läromedelsproduktionen av herrar Larsson i Staffanstorp
(c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), fru Sundberg
(m), herr Karlsson i Mariefred (c) och fröken Rogestam (c) som — vid
bifall till utskottets hemställan under 4 — anser

att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”av läromedelsbranschen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den socialdemokratiska partikongressens beslut om
förstatligande av läromedelsproduktionen är synnerligen oroande. Det
finns enligt utskottets mening inte några skäl för en sådan socialiseringsåtgärd.
Att läroböckerna följer läroplanen och har tillräcklig kvalitet
granskas ju redan i dag. Priskonkurrensen är ofta hård mellan de många
företag som gör läromedel av olika slag. Kommuner och skolor, lärare
och elever får i dag välja den bok som är bäst och billigast. Läromedlen
har förbättrats och pedagogiken utvecklats genom tävlan mellan förlag
och författare. Utskottet är övertygat om att situationen skulle varit helt
annorlunda om en fri konkurrens inte förekommit. Utskottet är också
övertygat om att kravet på objektivitet inte går att uppfylla om läromedelsproduktionen
socialiseras.

En förutsättning för tillgång på läromedel som uppfyller läroplanens
mål och i övrigt krav på kvalitet är sålunda enligt utskottets mening
att det finns läromedelsförlag med olika ägarstruktur och med skilda
inriktningar, där författare och idéer får tävla.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet 1 i motionen
1975/76: 229.

8. beträffande uttalande om fri konkurrens av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”En konsekvens”
och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen nu bör göra det i motionen 1975/76: 2018
begärda uttalandet om fri konkurrens. Utskottet finner nämligen att en
fri konkurrens på lika villkor mellan olika läromedelsförlag är av helt
avgörande betydelse för en väl fungerande produktion och distribution
av läromedel. Därigenom garanteras kvalitet, mångsidighet och valfrihet
i fråga om utbudet av läromedel.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2018 yrkandet 9
uttalar att produktionen och distributionen av läromedel skall
ske under fri konkurrens,

UbU 1975/76: 21

34

9. beträffande inflytande över läromedelsanvändning m. m. av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Vad gäller”
och slutar ”2 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Genom läromedlens stora betydelse för undervisningens innehåll och
dess praktiska utformning, måste läromedelssektorn enligt utskottets mening
uppfylla högt ställda krav på demokratiskt inflytande. Utvecklingen
hittills har emellertid snarare varit sådan att avståndet mellan läromedelsproducenter
och dem som skall använda sig av läromedlen som
arbetsredskap, dvs. elever och lärare, har ökat. Varken från samhällets
eller från enskilda medborgares sida finns någon insyn i tillblivelseprocessen
eller i den diskussion som måste föras vid produktionen av varje
enskilt läromedel. Först när arbetet är avslutat och läromedlet färdigt
finns en möjlighet att framföra synpunkter hos statens läromedelsnämnd.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet
2 hos regeringen skall begära en utredning om formerna för att öka
medborgarnas-användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse, anskaffande
och användande.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande inflytande över läromedelsanvändning
m. m. med bifall till motionen 1975/76: 229 yrkandet 2
hos regeringen begär en utredning om formerna för att öka
medborgarnas-användarnas inflytande över läromedlens tillblivelse,
anskaffande och användande.

vid punkten 7 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.)

10. beträffande statsbidrag utöver vad som föreslagits i propositionen
1975/76:100 till personell assistans för vissa handikappade elever av fröken
Hörlén (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Nuvarande
statsbidrag” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Statsbidraget till personell assistans för vissa handikappade elever bör
räknas upp med 1,5 milj. kr., vilket innebär en ökning av medlen för
detta ändamål med 650 000 kr. jämfört med regeringens förslag för nästa
budgetår. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen
1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 anvisar
650 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen 1975/76: 100.

dels att utskottets hemställan under 3 och 7 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande statsbidrag utöver vad som föreslagits
i propositionen 1975/76: 100 till personell assistans för vissa
handikappade elever med bifall till motionen 1975/76: 385 yr -

UbU 1975/76: 21

35

kandet 2 och motionen 1975/76: 486 yrkandet 1 beslutar anvisa
650 000 kr.,

7. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
samt med bifall till motionen 1975/76: 385 yrkandet 2 och motionen
1975/76: 486 yrkandet 1 och med avslag på motionerna
1975/76: 1394 yrkandet 3, 1975/76: 1401, 1975/76: 1463 och
1975/76: 1470, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under
detta anslag, till Bidrag till driften av grundskolor m.m.
anvisar ett förslagsanslag av 6 335 050 000 kr.,

11. beträffande teckenspråksundervisning för dem som arbetar inom
service- och vårdyrken m. m. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”1 vad”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

När det gäller i motionen 1975/76: 775 yrkandet 1 begärda åtgärder
i syfte att delge anställda på allmänna inrättningar grundkunskaper i teckenspråket
är utskottet ense med motionärerna om att hittills vidtagna
åtgärder är klart otillräckliga för att de gravt hörselskadade skall ha
acceptabla möjligheter att klara av sina kontakter med olika myndigheter,
ta del av kulturella verksamheter och få en ökad gemenskap med
andra människor. Hos statliga och kommunala myndigheter och serviceorgan,
som har en något mer omfattande kontakt med allmänheten,
måste finnas anställda som kan teckenspråket. Utskottet anser därför att
hörandes möjligheter att få teckenspråksundervisning avsevärt måste
förbättras och att åtgärder även i övrigt bör genomföras för en utvidgad
användning av teckenspråket. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande teckenspråksundervisning för dem
som arbetar inom service- och vårdyrken m. m. med bifall till
motionen 1975/76: 775 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

NORSTEDTS TRTCKER1 STOCKHOLM 1976 760054

-

-