UbU 1975/76: 20

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 20

med anledning av propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 såvitt gäller
anslag till högre utbildning och forskning jämte motioner

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Zachrisson — i propositionen 1975/76: 100 bilaga
10 (utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Högre
utbildning och forskning samt yrkanden i motionerna 1975/76: 320,

415, 484, 487, 583, 585, 598, 599, 777, 778, 779, 781, 785, 792, 793, 796,

1396, 1397, 1400, 1404, 1409, 1421, 1422, 1430, 1433, 1440, 1447,

1449, 1450, 1452, 1455, 1456, 1458, 1459, 1468, 1478, 1494, 1496,

1505, 1506, 1516, 2018 och 2152. I bilaga till betänkandet redovisas på

vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns återgivna och på vilka

sidor ställning tas till de olika yrkandena. I bilagan redovisas också i
vilka moment av utskottets hemställan under respektive punkt som motionsyrkandena
tas upp.

Regeringens förslag om anslag till universitets- och högskoleämbetet
m.m. (punkterna E 1—E 5) har riksdagen redan behandlat (UbU 1975/

76: 17, rskr 1975/76: 157).

Universiteten m.m.

1. Vissa gemensamma frågor. Avlöningar till lärarpersonal m.m.

Regeringen har dels under rubriken Vissa gemensamma frågor (s.

287—312) behandlat universitets- och forskningsfrågor av allmän karaktär,
dels under punkterna E 6—E 30 (s. 324—385) och E 51—E 55
(s. 415—427) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta ordinarie och extra ordinarie
professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen 1975/

76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna E 6, E 12,

E 14, E 21, E 23, E 25, E 52 och E 54,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen respektive benämningen
och inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 under punkterna E 6, E 8,

E 21, E 23 och E 25,

3. till Humanistiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 82 792 000 kr.

(punkten E 6),

4. till Humanistiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 24 641 000 kr. (punkten
E 7),

5. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 6 533 000 kr. (punkten
E 8),

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 20

UbU 1975/76: 20

6. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 1 627 000 kr. (punkten E 9),

7. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 14 634 000 kr. (punkten E 10),

8. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 3 035 000 kr. (punkten E 11),

9. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 115 015 000
kr. (punkten E 12),

10. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 31 031 000 kr. (punkten
E 13),

11. godkänna av regeringen träffat avtal med Konung Gustaf V:s
80-årsfond angående övertagande av ansvaret för Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut (punkten E 14),

12. godkänna vad som i propositionen 1975/76:100 i övrigt anförts
beträffande övertagande av Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
(punkten E 14),

13. till Medicinska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 163 921 000 kr.
(punkten E 14),

14. till Medicinska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 121 944 000 kr. (punkten E 15),

15. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 49 120 000 kr.
(punkten E 16),

16. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 23 468 000 kr. (punkten
E 17),

17. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Vissa tandvårdskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 43 207 000 kr. (punkten
E 18),

18. till Farmaceutiska fakulteten m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 6135 000 kr.
(punkten E 19),

19. till Farmaceutiska fakulteten m.m.: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 099 000 kr. (punkten
E 20),

20. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
146 945 000 kr. (punkten E 21),

21. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 86 274 000
kr. (punkten E 22),

UbU 1975/76: 20

22. till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 135 008 000 kr., varav
1 330000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 23),

23. till Tekniska fakulteterna m.m.: Driftkostnader för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 83 618 000 kr. (punkten E 24),

24. till Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning m.m. i Göteborg och Linköping för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 164 963 000 kr., varav
1 075 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 25),

25. till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning i Linköping för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 11 280 000 kr. (punkten E 26),

26. till Decentraliserad universitetsutbildning m.m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 6 983 000 kr. (punkten E 27),

27. till Yrkesteknisk högskoleutbildning för budgetåret 1976/77 anvisa
ett förslagsanslag av 5 284 000 kr. (punkten E 28),

28. till Utbildning av hälsovårdsinspektörer för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kr. (punkten E 29),

29. till Vissa kostnader i samband med högskolereform för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 11 270 000 kr. (punkten E 30),

30. till Medicinsk forskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 71 671 000 kr. (punkten E 51),

31. till Humanistisk forskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 16 834 000 kr. (punkten E 52),

32. till Samhällsforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 18 331 000 kr. (punkten E 53),

33. till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 93 579 000 kr. (punkten E 54),

34. till Atomforskning för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 35 734 000 kr. (punkten E 55).

MOTIONERNA

1975/76: 320 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs — med hänvisning
till den till socialutskottet remitterade motionen 1975/76: 269
— att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade resurser för
forskning inom reumatologin,

1975/76: 415 av herr Fiskesjö m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att för budgetåret 1976/77 högst 2 milj. kr. skall anvisas till särskilt
stöd för utbildningen vid de mindre högskoleenheterna i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att hos regeringen anhålla att universitetskanslersämbetet ges bemyndigande
att fördela de anslagna medlen på de olika högskoleorterna,

UbU 1975/76: 20

1975/76: 484 av herr Bergqvist (s) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att forskning med anknytning till de östeuropeiska
staterna bör få hög prioritet vid den fortsatta utbyggnaden
av den samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga forskningen,

2. hos regeringen anhåller om utredning av formerna för utbyggnad
av forskningen i Sverige angående de östeuropeiska staterna, varvid behovet
av samordning med ett eventuellt nordiskt institut för östeuropeisk
forskning beaktas,

1975/76: 487 av herr Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att yrkesteknisk högskoleutbildning bör startas i
Karlstad-Hagforsområdet med en stålteknisk inriktning i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1975/76: 583 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i
örebro (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla
om utredning och förslag om inrättande av en professur i cancerkemoterapi
vid det planerade onkologiska centrumet i Göteborg,

1975/76: 585 av herr Boström m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar om inrättande den 1 juli 1976 av en professur i hälso- och
sjukvårdsadministration,

1975/76:598 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning, inriktad på exempelvis
verkstads- och livsmedelsutbildning, till Vimmerby,

1975/76:599 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning för exempelvis träindustri
till Västervik,

1975/76: 777 av herrar Gadd (s) och Alsén (s) vari hemställs att riksdagen
till regeringen framför vikten av att en professur i ekotoxikologi
inrättas vid Uppsala universitet,

1975/76: 778 av herr Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning inriktad på
exempelvis verkstads- och processindustri till Säffle,

1975/76: 779 av fru Håvik m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om inrättande av en professur i anestesiologi
vid Göteborgs universitet,

1975/76: 781 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Larsson i Staffanstorp
(c) vari hemställs att riksdagen beslutar att en professur i långvårdsmedicin
inrättas vid Lunds universitet,

1975/76: 785 av herrar Larsson i öskevik (c) och Karlehagen (c) vari
hemställs att riksdagen till Medicinsk forskning (E 51) för budgetåret

UbU 1975/76: 20

1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr.
förhöjt reservationsanslag av 72 671 000 kr.,

1975/76: 793 av fru Skantz m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en professur i plastikkirurgi inrättas med placering
vid Malmö allmänna sjukhus,

1975/76: 796 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
undersöka möjligheterna att ytterligare decentralisera den traditionella
högskoleutbildningen bl.a. genom samarbete mellan högskolorna
och folkhögskolorna,

1975/76: 1396 av herr Sivert Andersson i Stockholm m.fl. (s) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkning
av resurserna på det arbetsvetenskapliga området,

1975/76: 1397 av fru André m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att medel ställs till förfogande för intensifierad forskning om könsrolls-
och kvinnofrågor i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att hos regeringen begära att påbyggnadskurser i könsrollsfrågor
anordnas i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att hos regeringen begära att tjänster i könsrollsfrågor inrättas vid
lärarhögskolorna,

1975/76:1400 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i
örebro (c) vari hemställs

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en professur och
en biträdande professur i reumatologi i Umeå respektive Göteborg,

2. att erforderliga medel anslås härför,

1975/76:1404 av herr Ericson i örebro m.fl. (s) vari hemställs att
riksdagen beslutar tillkännage för regeringen vad som i motionen anförts
beträffande behovet av högskoleutbildning i biologi i Örebro,

1975/76: 1433 av herr Jonsson i Mora m.fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära

1. förslag till ökad forskning, information och utbildning på det
gerontologiska området,

2. förslag till inrättande av institut med uppgift att sprida information
om vad åldrandet innebär, enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

1975/76: 1440 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att en livsmedelsteknisk linje inom den yrkestekniska
högskolan förläggs till Kristianstad,

UbU 1975/76: 20

1975/76:1447 av herr Larsson i Vänersborg m.fl. (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna
till en intensivare forskning om psoriasis,

1975/76:1449 av fru Lindquist (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en juristlinje inrättas vid Göteborgs universitet,

1975/76:1450 av fru Ludvigsson (s) och herr Bergman i Nyköping (s)
vari hemställs att riksdagen uttalar att en väsentligt större satsning på
reumatologisk forskning bör göras inom ramen för anslaget till medicinska
forskningsrådet,

1975/76: 1452 av herr Lundgren m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar

1. att den religionsvetenskapliga grundutbildningens behov av resursförstärkning
för kvalitativa förändringar framgent bör beaktas,

2. att intentionerna bakom den beslutade reformen bör beaktas vid
förändringar i tjänsteorganisationen,

1975/76:1455 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar
att riksdagens tidigare uttalande om avstängningsprövningen inom 1969
års studieordning vid filosofisk fakultet skall beaktas vid utformningen
av de nya reglerna för högskoleutbildningen,

1975/76:1456 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar öka antalet forskarassistenttjänster vid de humanistiska
och samhällsvetenskapliga fakulteterna i enlighet med vad i motionen
anförts,

2. under anslagsposten E 6 och E 7 till de humanistiska fakulteterna
m.m. anvisar ett förslagsanslag om 108 433 000 kr.,

3. under anslagsposten E 12 och E 13 till de samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. anvisar ett förslagsanslag om 146 046 000 kr.,

4. under anslagsposten E 52 Humanistisk forskning anvisar ett förslagsanslag
om 18 850 000 kr.,

5. under anslagsposten E 53 Samhällsforskning anvisar ett förslagsanslag
om 20 550 000 kr.,

1975/76: 1458 av fru Nordlander m.fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för ett förbud mot alla former av obligatoriska avgifter
inom det av stat och kommun reglerade utbildningssystemet,

1975/76: 1459 av herr Nordstrandh (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att en professur i religionspedagogik snarast inrättas
vid universitetet i Uppsala,

1975/76: 1468 av herr Nygren (s) vari hemställs att riksdagen i enlighet
med universitetskanslersämbetets anslagsäskande beslutar om inrättandet
av en professorstjänst i franska — i särskilt modern franska
— vid Umeå universitet,

UbU 1975/76: 20

1975/76: 1494 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
för regeringen framhåller vikten av att en professur i idéhistoria, särskilt
nyare tidens idéhistoria, inrättas vid universitetet i Stockholm i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1975/76: 1496 av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att den nya högskoleorganisationens serviceverksamhet
tillföres data- och biblioteksorganisation i enlighet med vad

som anförs i motionen,

1975/76: 1505 av herrar Träff (m) och Ekinge (fp) vari hemställs
att riksdagen

1. beslutar uttala sin anslutning till universitetskanslersämbetets
(UKÄ:s) i petita framlagda programförslag avseende förstärkning av
resurserna för arbetsvetenskaplig forskning och utbildning,

2. hos regeringen begär förslag beträffande inrättande av de av UKÄ
äskade fyra högre tjänsterna i industriell ergonomi samt den högre
tjänsten i yrkeshygien i Linköping,

1975/76: 1506 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om dels inrättande av en professur
i ”Byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård
och restaurering” med tillhörande institution, dels inrättande av universitetslektorat
i samma ämne,

1975/76: 1516 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
en professur i teknisk elimination,

1975/76:2018 av herr Bohman m. fL (m) — i motionen hänvisas
till den till finansutskottet remitterade motionen 1975/76: 1979 —
såvitt gäller hemställan att riksdagen anhåller att regeringen uppmanar
den centrala organisationskommittén för högskolereformen att beakta
de i motionen redovisade synpunkterna på utbildningsstandarden, forskningsanknytningen
och fördelningen av forskningsresurserna (yrkandet
6),

1975/76:2152 av herr Hermansson m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas
till den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975/76:2149 —
såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar att kvinnofrågan görs till
ett särskilt högskoleämne (yrkandet 2).

UTSKOTTET

Högskolereformen m. m.

Vid 1975 års riksmöte fattade riksdagen beslut om en reformering
av högskoleutbildningen (prop. 1975: 9, UbU 1975:

UbU 1975/76: 20

17, rskr 1975: 179). En huvudpunkt i reformen är att vidga de formella
och reella möjligheterna för nya grupper att nå och genomföra högskoleutbildning.
Den grundläggande högskoleutbildningens anknytning
till arbetslivet är ett annat centralt tema i riksdagsbeslutet. I fråga om
utbildningens forskningsanknytning har utbildningsutskottet i betänkandet
1975: 17 strukit under att ett samspel mellan grundläggande
högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning bör åstadkommas
över hela fältet av högskoleutbildning.

Enligt riksdagsbeslutet vidgas högskolebegreppet avsevärt. Den nya
högskolan kommer att omfatta betydligt fler utbildningsvägar än nuvarande
universitets- och högskoleutbildningar. Antalet högskoleorter
ökas.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 har chefen
för utbildningsdepartementet tillkallat en central och sex regionala
organisationskommittéer för högskolereformen. Den centrala kommittén
(H 75) skall enligt sina direktiv bl. a. utarbeta förslag till planeringsramar
för antagningen till grundläggande högskoleutbildning läsåret
1977/78 samt till grundläggande bestämmelser för den nya högskolan i
fråga om behörighet, urval, antagning, studieorganisation och institutionell
organisation. H 75 har samordningsuppgifter i förhållande till de
regionala kommittéerna och berörda centrala myndigheter. De regionala
kommittéerna skall utarbeta förslag om fördelning av kapaciteten
för grundläggande högskoleutbildning i de olika högskoleregionema och
om den lokala och regionala högskoleorganisationen.

H 75 har i oktober 1975 redovisat en plan för genomförande av högskolereformen.
Utgångspunkten är — som förutsattes i propositionen
1975: 9 — att den nya ordningen i huvudsak skall gälla fr. o. m. den
1 juli 1977. Avsikten är att förslag om högskolelag m. m. skall föreläggas
riksdagen hösten 1976.

H 75:s och regeringens förslag om det nya ämbetsverket för högskolan,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), har utskottet behandlat
i betänkandet 1975/76: 17 (rskr 1975/76: 157). Som framgår av detta
är avsikten att det nya ämbetsverket skall inrättas den 1 oktober 1976.

Vad gäller högskolestudiernas organisation räknar H 75 med att under
sommaren 1976 kunna, på grundval av synpunkter och förslag från berörda
myndigheter m. fl., avge förslag dels till grundläggande bestämmelser,
dels till en förteckning över allmänna utbildningslinjer som bör
finnas den 1 juli 1977.

I sin anslagsframställning (UKÄ-rapport nr 15, 1975) anför universitetskanslersämbetet
(UKÄ) att riksdagens reformbeslut anger målen
för en verksamhet och stommen i en studieorganisation och institutionell
organisation, som enligt klart uttalade avsikter inom de på
politisk nivå givna handlingsramarna skall tillåtas att utveckla sig med
avsevärd frihet för lokala initiativ och variationer. UKÄ ser utveck -

UbU 1975/76: 20

lingen av en sådan frihet som mycket väsentlig för den nya högskolans
framgång och stryker under betydelsen av att högskolereformen förverkligas
även i denna del.

Beträffande några av motionsyrkandena som utskottet tar upp till
behandling i detta betänkande gäller att de bör bedömas mot bakgrund
av dels vad UKÄ erinrat om i sin anslagsframställning, dels det nu
på regional och central nivå pågående planerings- och förberedelsearbetet
för att genomföra statsmakternas beslut om en högskolereform.

I motionen 1975/76: 2018, vilken är följdmotion till motionen 1975/
76: 1979, yrkas (yrkandet 6) att riksdagen anhåller att regeringen uppmanar
H 75 att beakta i motionen 1975/76: 1979 redovisade synpunkter
på utbildningsstandarden, forskningsanknytningen och fördelningen av
forskningsresurserna.

Forskarutbildningsutredningen, som tillkallades år 1974, skall enligt
de då meddelade direktiven beträffande utbildningen efter grundexamen
behandla fem huvudområden, nämligen dimensionering, rekrytering,
differentiering, studiefinansiering samt anknytningen till forskning
utanför högskolan. De sakkunniga skall också ta upp frågan om utformningen
av forskarkarriären.

Riksdagens beslut om en högskolereform innebär bl. a. att högskoleutbildningen
fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer att omfatta också en
rad utbildningslinjer som för närvarande inte har någon naturlig fortsättning
ovanför grundutbildningsnivån. Efter riksdagens beslut har
forskarutbildningsutredningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att
pröva i vilken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya
högskolan möjliggöra övergång till befintlig utbildning över grundexamensnivå
från utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig
fortsättning.

Forskarutbildningsutredningen har alltså bl. a. i uppdrag att utarbeta
förslag till ett system för dimensionering av utbildningen ovanför
grundexamensnivån vid universitet och högskolor. I de tilläggsdirektiv
som förra året meddelades utredningen framhålls att nämnda fråga har
samband med kompetensfördelningen mellan olika nivåer och organ
inom högskoleorganisationen. Den berör också systemet för fördelning
av resurser och utformningen av den administrativa regleringen av
forskarutbildningen. Därtill erinras om att inom många områden påverkar
dimensioneringen av forskarutbildningen direkt forskningsvolymen,
eftersom de studerande i sådan utbildning utför en inte oväsentlig
del av forskningsarbetet.

Med anledning av ifrågavarande yrkande i motionen 1975/76: 2018
erinras ånyo om att riksdagens beslut med anledning av propositionen
1975: 9 om en högskolereform bl. a. innebär att ett samspel mellan
grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning bör komma
till stånd över hela fältet av högskoleutbildning samt att de organisa t2

Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 20

UbU 1975/76: 20

toriska förutsättningarna för ett sådant samspel bör kartläggas (UbU
1975: 17 s. 23). Frågan behandlas på grundval av tilläggsdirektiven för
närvarande av forskarutbildningsutredningen. I detta sammanhang bör
redovisas att regeringen uppdragit åt forskarutbildningsutredningen att
utarbeta och efter samråd med H 75 samt med styrelsen för jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt inkomma med förslag
till de bestämmelser rörande forskarutbildning som bör ingå i en förordning
om högskoleutbildning att gälla fr. o. m. den 1 juli 1977.

Vad slutligen gäller yrkandet 6 i motionen 1975/76:2018 i den del
som gäller utbildningsstandarden är utskottet ense med motionärerna
om att utbildningens kvalitet är av central betydelse. Härom torde det
för övrigt råda stor enighet, vilket även torde gälla att alla möjligheter
att höja kvaliteten bör tillvaratas.

Utskottet anser att det i motionen 1975/76: 2018 framställda yrkandet
beträffande uppdrag till H 75 bör avslås av riksdagen.

Högskolornas servicefunktioner har alltid riskerat att komma i efterhand
i de stora universitetsreformerna hävdas i motionen 1975/76: 1496.
Motionären yrkar att riksdagen skall begära att den nya högskoleorganisationens
serviceverksamhet skall tillföras en dataorganisation och
en biblioteksorganisation i enlighet med vad som anförs i motionen.

De vetenskapliga biblioteken är viktiga serviceorgan för läroanstalterna.
Såsom UKÄ påpekat i sin anslagsframställning är tillräckliga
basresurser inom välutrustade bibliotek med god service en förutsättning
för att utbildning och forskning skall kunna bedrivas effektivt
inom olika vetenskapsområden.

Med anledning av ett år 1967 meddelat uppdrag avlämnade statskontoret
i januari 1974 en slutrapport innefattande synpunkter och
förslag rörande biblioteksverksamhetens organisation och administration
vid universitet och högskolor. Ytterligare utredningsarbete pågår nu
i anslutning till förberedelsearbetet för högskolereformen.

I budgetpropositionen (bil. 10, s. 412) framhåller föredragande statsrådet
att datorservice i den nya högskoleorganisationen bör jämställas med
andra serviceresurser inom denna sektor. Även formerna för hur datorservicen
skall organiseras i den nya högskolan övervägs i det pågående
förberedelsearbetet för högskolereformen.

Ett bifall till motionärens yrkande skulle bl. a. innebära att H 75:s
och de regionala organisationskommittéernas nu pågående utredningsarbete
föregrips. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1975/
76: 1496.

I motionen 1975/76: 796 hemställs att riksdagen beslutar undersöka
möjligheterna att ytterligare decentralisera den traditionella högskoleutbildningen
bl. a. genom samarbete mellan högskolorna och folkhögskolorna.

UbU 1975/76: 20

Riksdagen behandlade förra året ett likalydande yrkande (mot. 1975:
1420, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179), vilket på förslag av utskottet avslogs.
Utskottet erinrar nu om att i propositionen 1975: 9 om reformering
av högskoleutbildningen slagits fast att viss utbildning vid folkhögskolor
är av sådan karaktär att den bör betraktas som högskoleutbildning.
Vad gäller eventuell reglering av organisationen för denna
utbildning och av formerna för att tillgodose behovet av samplanering
med högskolan uttalas i propositionen 1975: 9 att resultatet av folkhögskoleutredningens
fortsatta arbete bör avvaktas. Utredningen kommer
inom kort att påbörja det utredningsarbete som är erforderligt för att
få folkhögskolans samarbete med den nya högskolan belyst och för att
få underlag för beslut om sådant samarbete. Med denna upplysning och
med erinran om det inom organisationskommittéerna pågående arbetet
avstyrker utskottet motionen 1975/76: 796.

I det utkast till förordning om högskoleutbildning som utarbetats av
H 75 har den nuvarande föreskriften om avstängningsprövning för studerande
vid filosofisk fakultet inte någon motsvarighet. Yrkandet i
motionen 1975/76: 1455 bör avslås av riksdagen.

I budgetpropositionen redovisas att den år 1973 tillkallade obligatoriekommittén,
som behandlar det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar
och därmed sammanhängande frågor, väntas presentera
sina förslag i början av år 1976. Chefen för utbildningsdepartementet
förklarar sig ha för avsikt att så långt som möjligt samordna
behandlingen av obligatoriekommitténs och organisationskommittéernas
förslag. Den obligatoriska avgift som diskuteras i motionen 1975/76:
1458 torde vara den nuvarande avgiften för det obligatoriska medlemskapet
i studentkår, dvs. en fråga beträffande vilken obligatoriekommittén
har att framlägga förslag. Med detta påpekande avstyrker
utskottet nämnda motionsyrkande.

Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning bedrivs sedan
höstterminen 1975 i Borlänge, Borås, Eskilstuna, Göteborg, Jönköping,
Lund (Alnarp och Markaryd) och Luleå. Det sammanlagda
antalet utbildningsplatser är 330, fördelat på elva grupper med vardera
30 platser. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1975: 9 s. 569, UbU
1975: 17 s. 72, rskr 1975: 179) skall försöksverksamhet med yrkesteknisk
utbildning med inriktning mot träindustri och verkstadsindustri inledas
i Skellefteå höstterminen 1976. Regeringen har uppdragit åt UKÄ att i
samråd med berörda organisationskommittéer för högskolereformen
utreda frågan om omfattningen och den närmare utformningen av
yrkesteknisk högskoleutbildning i Karlskrona, Sandviken och Skövde
samt att lägga fram förslag om försöksverksamhet med sådan utbildning
med början höstterminen 1977.

UbU 1975/76: 20

Förslag om yrkesteknisk högskoleutbildning på ytterligare ett antal
orter har förts fram under den allmänna motionstiden, nämligen —
i bokstavsordning — Karlstad/Hagfors (motionen 1975/76: 487), Kristianstad
(motionen 1975/76: 1440), Säffle (motionen 1975/76: 778), Vimmerby
(motionen 1975/76: 598) och Västervik (motionen 1975/76: 599).

Utskottet anförde förra året att antalet orter på vilka yrkesteknisk
högskoleutbildning anordnas bör vara begränsat under tiden för försöksverksamheten.
Försöksverksamheten har helt nyligen kommit i gång och
någon utvärdering har rimligen ännu inte kunnat göras. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna 1975/76: 487, 1975/76: 1440, 1975/76: 778,
1975/76: 598 och 1975/76: 599.

Grundutbildning

Höstterminen 1974 ökade antalet nyinskrivna studerande vid universitet
och högskolor med ca 4 procent jämfört med höstterminen 1973.
ökningen, som nästan helt avsåg utbildning vid de filosofiska fakulteterna,
är den första som kunnat noteras en hösttermin sedan år 1968.

Under vårterminen 1975 ökade antalet nyinskrivna med 12 procent
jämfört med vårterminen 1974. Det totala antalet nyinskrivna vid
samtliga universitet och högskolor under vårterminen 1975 var 13 400
och antalet närvarande studerande 103 500. Av de närvarande deltog
12 900 studerande i forskarutbildning.

De filosofiska fakulteterna hade 60 300 närvarande
studerande vårterminen 1975. Uppgifter för höstterminen 1975 och vårterminen
1976 föreligger ännu inte i definitiv form.

Enligt föreliggande uppgifter, som baserar sig på preliminära rapporter
från statistiska centralbyrån (SCB Nr 1975: 354), har höstterminen
1975 t. o. m. den 10 oktober skett 18 500 nyinskrivningar vid universitetens
fria fakulteter. Inskrivningarna vid samhällsvetenskaplig fakultet
ökade till 9 500 eller med 18 procent jämfört med motsvarande tidpunkt
höstterminen 1974, vid humanistisk fakultet till 5 300 eller med 15
procent och vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet till 2 300 eller
med 11 procent. Enligt samma tendensstatistik ökade nyinskrivningama
i Växjö med 44 procent, i Uppsala med 14 procent, i Göteborg med 19
procent, i Stockholm och Umeå med 18 procent, i Karlstad med 11
procent samt med 5 procent i Lund och örebro. I Linköping minskade
antalet nyinskrivna med 5 procent.

Vad därefter gäller vårterminen 1976 har enligt statistiska centralbyråns
tendensstatistik t. o. m. den 30 januari skett ca 6 930 nyinskrivningar.
Det svarar mot en ökning med 17 procent jämfört med motsvarande
tidpunkt vårterminen 1975. Nyinskrivningama har ökat med
34 procent i Växjö, 33 procent i örebro, 24 procent i Lund, 23 procent
i Linköping, 20 procent i Stockholm, 15 procent i Uppsala, 9 procent i

UbU 1975/76: 20

Göteborg och 7 procent i Karlstad. Antalet nyinskrivningar vid Umeå
universitet per den 30 januari var oförändrat.

I detta sammanhang kan det vara av särskilt intresse att komplettera
redogörelsen för tillströmningen till grundutbildning med uppgifter som
belyser de senaste årens snabbt växande efterfrågan på kortare kurser.
Av nedanstående tabell, som statistiska centralbyrån sammanställt åt
utskottet, framgår andelen förstagångsregistreringar som avser studiekurser
omfattande högst 10 poäng.

Läroanstalt	HT 71, %	HT 72, %	HT 73, 0/ /o	HT 74, %	HT 75, %
Uppsala	3,7	9,0	10,2	13,9	19,5
Lund	3,4 9,8	9,2	12,4	14,5	19,6
Göteborg	13,0	16,8	21,3	21,4
Stockholm	2,1	4,5	10,8	11,4	15,9
Umeå	7,8	9,9	14,4	15,9	20,4
örebro	5,7	10,7	15,0	19,5	25,0
Vibyö	8,3	10,4	10,3	13,4	17,1
Karlstad	7,6	12,4	13,7	17,4	26,9
Linköping	6,2	6,7	15,0	10,5	22,8
Hela riket	5,2	8,7	13,4	14,8	19,0

För lärarresurser m.m. vid de filosofiska fakulteterna har i budgetpropositionen
på grundval av i denna redovisade uppgifter om antalet
studerande för nästa budgetår beräknats sammanlagt 137,6 milj. kr.,
vilket anges innebära en ökning, efter löneomräkning, med ca 6 milj. kr.
Med hänsyn härtill har inte beräknats medel för särskilda insatser vid
de s. k. små enheterna, dvs. universiteten i Umeå och Linköping samt
universitetsfilialerna.

I motionen 1975/76: 415 erinras om att innevarande budgetår finns
disponibla 2 milj. kr. för särskilda insatser i syfte att garantera utbildningsutbud
av rimlig bredd vid de små enheterna och att UKÄ föreslagit
att för nästa budgetår skall beräknas 4,6 milj. kr. I motionen
påpekas att de hittills anvisade medlen haft mycket stor betydelse för
utbildningen på ifrågavarande orter och då alldeles särskilt för kontinuiteten
i utbildningsutbudet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel till kostnaderna för
lärarresurser vid de filosofiska fakulteterna i enlighet med regeringens
förslag. Samtidigt föreslår utskottet, som erinrar om den av riksdagen
förra året beslutade anslagsomläggningen fr. o. m. budgetåret 1977/78,
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:415 bemyndigar
regeringen att disponera högst 2 milj. kr. för fortsatt särskilt stöd till
filialerna och universiteten i Umeå och Linköping.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1974: 1 bil. 10 s. 243, UbU 1974: 13,
rskr 1974: 121) skall tolkutbildning anordnas vid filosofisk fakultet. Viss
utbildning i finska och tyska har på försök satts i gång vid universitetet

UbU 1975/76: 20

i Stockholm som ett led i det utredningsarbete rörande tolkutbildning
som bedrivs av UKÄ. Föredragande statsrådet räknar med att utbildningen
i nämnda ämnen skall ta fastare form fr. o. m. budgetåret 1976/
77 och att tolkutbildning skall kunna ges även i grekiska och serbokroatiska.
För ändamålet har i budgetpropositionen beräknats sammanlagt
800 000 kr.

I detta sammanhang vill utskottet redovisa två förslag i budgetpropositionen
som i princip gäller samtliga fakulteter.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att den ändrade
ålderssammansättningen bland de studerande bidrar till att fästa uppmärksamheten
vid vikten av stöd- och innovationsåtgärder i den grundläggande
högskoleutbildningen. Förutsättningarna för en breddning och
differentiering av utbildningsutbudet bör förbättras. Statsrådet har under
förslagsanslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform beräknat
medel för arbetet med att förnya innehållet i och formerna för
utbildningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ifrågavarande
särskilda resurser.

UKÄ har lagt fram ett handlingsprogram för internationalisering av
högskoleutbildningens innehåll, utbyggnad av den fackspråkliga utbildningen
och ett vidgat internationellt utbyte.

I budgetpropositionen har 2 milj. kr. föreslagits för utbytesverksamheten
och medel också beräknats för fackspråklig utbildning. Utskottet,
som erinrar om att som ett av de allmänna målen för utbildningen i
den nya högskolan angetts internationalisering, tillstyrker de av regeringen
föreslagna medelsanvisningarna som en första etapp i realiserandet
av UKÄ:s handlingsprogram.

Riksdagen biföll förra året förslag (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14,
rskr 1975: 159) från regeringen om försöksverksamhet fr. o. m. läsåret
1977/78 med utbildning av lärare i gymnastik och något av ämnena
engelska, biologi, kemi eller matematik. Utbildningen i gymnastik skall
ske vid gymnastik- och idrottshögskolan i örebro. Med erinran härom
yrkas i motionen 1975/76: 1404 att riksdagen för regeringen skall ge
till känna att högskoleutbildning i biologi bör anordnas i Örebro.

Utskottet anser det i och för sig angeläget att en studerande kan
fullfölja sin utbildning på en och samma ort. Utskottet vill emellertid
erinra om att för biologistudier krävs tillgång på laboratorier och att
det samlade utbildningsutbudet i landet av studiekurser om 40 poäng
i biologi för närvarande överstiger efterfrågan. Utskottet förutsätter
att den av motionärerna aktualiserade utbildningsfrågan uppmärksammas
i nu pågående planeringsarbete inför högskolereformens start.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76: 1404.

Utskottet vill här meddela att det vid sin behandling av regeringens

UbU 1975/76: 20

förslag i fråga om anslag till skolväsendet i ett sammanhang kommer
att uppehålla sig vid frågan om det vikande intresset i såväl gymnasieskolan
som högskolan för naturvetenskapliga och tekniska studier.

En ny studieordning vid teologisk fakultet har införts
successivt sedan läsåret 1973/74 (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 8, rskr
1973: 105). Den kännetecknas av en ökad differentiering av de religionsvetenskapliga
studierna. För att möjliggöra en ytterligare ökad differentiering
av studiealternativen inom första avdelningen av den grundläggande
utbildningen föreslås att kursanslaget vid de teologiska fakulteterna
räknas upp med 102 000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget och
har inte heller något att erinra mot att ytterligare 51 000 kr. anvisas för
praktisk-teologisk utbildning.

I motionen 1975/76: 1452 yrkandet 1 framhålls vikten av att den
religionsvetenskapliga grundutbildningens behov av ytterligare resursförstärkningar
beaktas i framtida budgetpropositioner.

I samband med genomförandet av den nya högskoleorganisationen
kommer anslagssystemet att läggas om. De lokala högskoleorganen avses
få ökad frihet att fördela tillgängliga medel mellan utbildningslinjer
och att avgöra om anvisade medel skall användas för lärarlöner
eller driftkostnader. Med hänvisning till att vissa resursbehov bör kunna
beaktas i det sammanhanget avstyrker utskottet motionen 1975/76:
1452 yrkandet 1.

I fråga om grundutbildningen vid juridisk fakultet har UKÄ
i juli 1975 fått regeringens uppdrag att utarbeta utbildningsplan för
juristlinjen i huvudsak enligt det förslag som 1968 års utbildningsutredning
(U 68) fört fram i betänkandet (SOU 1973: 59) Högskoleutbildning
— juristlinje m. m. och med beaktande av vad som anförts i remissyttrandena
över förslaget.

I motionen 1975/76: 1449 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att en juristlinje inrättas vid universitetet i Göteborg. Denna fråga
prövas inom ramen för planeringsarbetet för högskolereformen och
utskottet är för sin del inte berett förorda ett ställningstagande till
motionsyrkandet som innebär ett föregripande av resultatet av nämnda
prövning. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 1449.

Såvitt gäller de medicinska och odontologiska fakulteterna
redovisas i budgetpropositionen olika förslag som är
konsekvenser av tidigare beslutade intagningsökningar. Därutöver föreslås
att medel anvisas för en ökning av antalet utbildningsplatser för
logopedutbildning vid universiteten i Stockholm och Lund från nuvarande
16 var tredje termin till 24.

UbU 1975/76: 20

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag. Vissa motionsyrkanden
avseende grundutbildningen för läkare och tandläkare avser
utskottet att behandla i ett senare sammanhang.

Den grundläggande utbildningen vid de tekniska fakulteterna
har byggts ut kraftigt sedan början av 1960-talet. På grund av
tidigare intagningsökningar kommer antalet utbildningsplatser vid högskolan
i Luleå att öka med 175 till 1 075 läsåret 1976/77.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 2 milj. kr. till att
förbättra studieeffektiviteten i första hand i de första årskurserna av
grundutbildningen. För ändamålet beräknas i budgetpropositionen en
ytterligare sammanlagd medelsanvisning om 1 milj. kr., vilket förslag
utskottet biträder.

Forskning och forskarutbildning

I budgetpropositionen har beräknats medel till ett antal
nya professurer, vilka avses bli inrättade med stöd av bemyndiganden
som riksdagen tidigare lämnat. Utskottet tillstyrker ifrågavarande
förslag och har inte heller funnit anledning till erinran mot
vad som i bilaga 10 till budgetpropositionen anförts i fråga om nya
tjänster som biträdande professor.

Utskottet föreslår att riksdagen nu bemyndigar regeringen att vid i
budgetpropositionen angivna tidpunkter inrätta följande i denna föreslagna
professurer, nämligen vid universitetet i Uppsala en professur i
fasta jordens fysik, vid universitetet i Lund en professur i tillämpad
psykologi och en professur i klinisk farmakologi, vid universitetet i
Göteborg en professur i musikvetenskap, en professur i sociologi, särskilt
arbetsmarknadssociologi, en professur i långvårdsmedicin, särskilt
geriatrik och en professur i genetik, vid universitetet i Umeå en professur
i tillämpad psykologi med arbetsvetenskaplig inriktning, vid
tekniska högskolan i Stockholm en personlig professur i bergteknik och
vid Chalmers tekniska högskola en professur i elektronisk systemteknik.

Utskottet tillstyrker vidare att regeringen bemyndigas att inrätta två
extra ordinarie professurer, nämligen i barnspråk (humanistiska forskningsrådet)
och i toxikologisk genetik (naturvetenskapliga forskningsrådet).

Enligt beslut år 1973 (prop. 1973: 1 bil. 10 s. 321, UbU 1973: 8, rskr
1973: 105) har sedan budgetåret 1973/74 inom vissa fakultetsområden
funnits möjlighet att inom ramen för tillgängliga medel för forskarutbildning
inrätta deltidstjänster som adjungerad professor för
vetenskapligt kvalificerade personer med huvudsaklig verksamhet utanför
universitets- och högskolesektorn. För närvarande finns det sammanlagt
28 tjänster som adjungerad professor inrättade vid de sam -

UbU 1975/76: 20

hällsvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska fakulteterna. Utskottet delar föredragandens uppfattning
att fr. o. m. budgetåret 1976/77 bör finnas möjlighet att inrätta
tjänster som adjungerad professor inom samtliga fakultetsområden.

I under den allmänna motionstiden väckta motioner har —
såvitt nu är i fråga — förts fram förslag om 20 nya professurer
och biträdande professurer avseende följande ämnesområden,
nämligen franska språket, idéhistoria, byggnadskultur och
bebyggelsemiljö, hälso- och sjukvårdsadministration, religionsjoedagogik,
cancerkemoterapi, anestesiologi, långvårdsmedicin, plastikkirurgi, reumatologi,
ekotoxikologi, arbetsvetenskap och teknisk elimination. Vidare
har förts fram förslag om ökade forskningsrådsmedel.

Beträffande yrkandet i motionen 1975/76: 1468 om en professur i
franska, särskilt modern franska vid universitetet i Umeå och yrkandet
i motionen 1975/76: 1494 om en professur i idéhistoria, särskilt nyare
tidens idéhistoria vid universitetet i Stockholm bör först påpekas att
dessa yrkanden sammanfaller med förslag som förts fram av UKÄ. Utskottet
vill hänvisa till att riksdagen år 1975 givit till känna för regeringen
att en förstärkning av den fasta tjänsteorganisationen bör komma
till stånd inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena
(prop. 1975: 1 bil. 10, UbU 1975: 9 s. 22, rskr 1975: 92). Enligt
UKÄ:s bedömning överensstämmer ett inrättande av nämnda tjänster
väl med de av statsmakterna angivna riktlinjerna för utbyggnaden av
den humanistiska forskningen. Utskottet erinrar om de gjorda uttalandena
och utgår från att de beaktas i kommande budgetprövning. Med
denna erinran anser utskottet att yrkandena i motionerna 1975/76: 1468
och 1975/76: 1494 kan avslås av riksdagen.

Frågor om resurser för utbildning och forskning inom byggnadsvården
tas upp i motionen 1975/76: 1506. En tjänst som professor och en tjänst
som universitetslektor i byggnadskultur och bebyggelsemiljö begärs.

Utbildning inom byggnadsvården behövs för skilda kategorier av
studerande med olika kunskapsbakgrund och olika utbildningsmål.
Frågan om en lämplig ansvarsfördelning beträffande denna utbildningsverksamhet
mellan bl. a. filosofisk och teknisk fakultet är ännu öppen
och enligt vad utskottet erfarit arbetar UKÄ med att finna lämpliga
lösningar. Vid universitetet i Göteborg anordnas inom ramen för
filosofisk fakultet en grundkurs om 20 poäng i bebyggelsemiljö och
kulturminnesvård. Liknande kurser planeras vid universitetet i Stockholm.
I samband härmed kommer även frågan om tjänster för utbildningen
m. m. att aktualiseras. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 1506.

f3 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 20

UbU 1975/76: 20

En professur i hälso- och sjukvårdsadministration begärs i motionen
1975/76: 585. Detta är ett bland andra forskningsområden som prioriterats
av fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci. Med
erinran emellertid om att forskning i administration bedrivs inom ramen
för flera samhällsvetenskapliga ämnen avstyrker utskottet yrkandet.

Resurser för forskning samt forskartjänster inom området könsrollsoch
kvinnofrågor, anordnande av grundkurs om 40 poäng inom detta
område och särskilda tjänster vid lärarhögskolorna för utbildning av
lärarkandidaterna i könsrollsfrågor tas upp i motionen 1975/76: 1397.
I motionen 1975/76: 2152 yrkåndet 2 föreslås att könsrollsfrågor binett
särskilt högskoleämne.

Forskning om könsrolls- och kvinnofrågor har en tvärvetenskaplig
inriktning. Vid universiteten bedrivs forskning och forskarutbildning
på detta område — beroende på forskningens inriktning — inom ramen
för enstaka ämnesområden, t. ex. litteraturvetenskap, historia, idéhistoria
och sociologi. Enligt utskottets uppfattning är det en angelägen
uppgift för de olika ämnesinstitutionema att stimulera till forskning
på här berört område.

Grundkurser om 20 poäng inom området könsrollsfrågor anordnas
för närvarande i Uppsala, Göteborg och Umeå samt planeras i Lund.
En grundkurs om 10 poäng anordnas för närvarande i Linköping och
Östersund. Enligt vad utskottet inhämtat har UKÄ möjlighet att inrätta
tvärvetenskapliga studiekurser — t. ex. i könsrollsfrågor — vilka
får tillgodoräknas i examen. Ännu har dock inte någon läroanstalt
begärt att få anordna en grundkurs om 40 poäng i könsrollsfrågor.

I lärarutbildningen ägnas könsrollsfrågorna numera avsevärd uppmärksamhet.
Fr. o. m. år 1974 finns i lärarhögskolornas utbildningsplaner
införd en särskild studieplan i könsrollsfrågor. När det gäller
utbildning av lärarutbildare i könsrollsfrågor har skolöverstyrelsen i ett
yttrande till regeringen den 28 november 1975, som avsåg lön med
B-avdrag vid tjänstledighet för vissa studier, framfört den uppfattningen
att studier i könsrollsfrågor är angelägna från tjänstesynpunkt för
lärare vid lärarhögskola eller med tjänstgöring inom till lärarhögskola
knuten försöks- och demonstrationsverksamhet. Utskottet delar den
uppfattningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/
76: 1397 och motionen 1975/76: 2152 yrkandet 2.

Såsom framgår av det föregående har UKÄ i sin anslagsframställning
redovisat en flerårsplan för internationalisering av högskoleutbildningen
och vissa medel för ändamålet har beräknats i budgetpropositionen.
Syftet med internationaliseringen är att främja internationellt samarbete
och internationell solidaritet. I samma syfte föreslås i motionen 1975/76:
484 att riksdagen hos regeringen begär att forskning med anknytning
till de östeuropeiska staterna — öststatsforskning — ges hög prioritet

UbU 1975/76: 20

vid den fortsatta utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga
forskningen samt att en utredning görs om formerna för
utbyggnaden av denna forskning i Sverige.

År 1971 rekommenderade Nordiska rådet de nordiska ländernas
regeringar att utreda förutsättningarna för ett ökat nordiskt samarbete
inom forskning och undervisning om Östeuropa. Av nordiska ministerrådets
meddelande den 15 december 1975 framgår att frågan enligt
ministerrådets mening inte bör tas upp till ytterligare överväganden
förrän erfarenheter finns från verksamheten vid ett hösten 1975 bildat
informellt nordiskt samarbetsorgan för Östeuropaforskning. Nämnda
organ — Nordiska kommittén för öststatsforskning — har till syfte att
främja samarbete mellan öststatsforskare i Norden, att verka för att
kontakter skapas mellan öststatsforskare och forskare inom andra discipliner
i Norden samt att medverka till att de vetenskapliga kontakterna
med Sovjetunionen och de östeuropeiska länderna förstärks.

Den i motionen angivna avdelningen för öststatsforskning vid universitetet
i Uppsala är en tvärvetenskaplig forskningsavdelning, som är
inriktad på Sovjetunionens och Östeuropas samhällsförhållanden. Utskottet
har inhämtat att där för närvarande bedrivs två större forskningsprojekt.
Det ena projektet är inriktat på industriellt samarbete
mellan öst och väst. Det andra behandlar regionala utvecklingsproblem
i Sovjetunionen. I anslutning till avdelningens forskningsseminarium
verkar ett femtontal doktorander.

Med anledning av motionen 1975/76: 484 bör vidare redovisas att
hösten 1973 i Uppsala inleddes undervisning i öststatskunskap. Studieplanerna
avser grundkurser om 10 respektive 20 poäng. Läsåret 1975/76
har registrerats 140 heltidsstuderande. Formellt är öststatskunskap en
alternativkurs i ämnet statskunskap.

Högskoleutbildningens internationalisering ingår bland de fem allmänna
mål för högskolan som uppställts i propositionen 1975: 9 om
reformering av högskoleutbildningen och utskottet utgår från att även
behovet av ökade kunskaper om öststaternas samhällsförhållanden
kommer att uppmärksammas i den fortsatta utbildningsplaneringen.
Utskottet är i fråga om forskningsresurser inte berett föreslå riksdagen
att uttala sig för den i motionen 1975/76: 484 föreslagna prioriteringen
och har inte övertygats om behovet av den i motionen föreslagna
utredningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76: 484.

I motionen 1975/76: 1456 föreslås att medelsanvisningen till humanistiska
forskningsrådet ökas med 2 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag och till statens råd för samhällsforskning likaledes med 2 milj.
kr. Motionären föreslår att dessa medel i viss utsträckning skall kunna
användas för att inrätta särskilda forskartjänster placerade vid råden.
Detta bör enligt motionärens mening ske i avvaktan på att regeringen

UbU 1975/76: 20

fullföljer riksdagens uttalande från år 1975 om en förstärkning av
forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna.

Med erinran om utskottets i det föregående gjorda påpekande beträffande
riksdagens nyssnämnda uttalande vid 1975 års riksmöte avstyrker
utskottet motionen 1975/76: 1456 yrkandena 4 och 5. Utskottet föreslår
att under anslagsrubrikema Humanistisk forskning och Samhällsforskning
anvisas medel i enlighet med regeringens förslag.

Frågan om inriktningen av tjänsteorganisationen inom teologisk fakultet
behandlas i motionen 1975/76: 1452 yrkandet 2. Syftet med yrkandet
är att kraven från den nya religionsvetenskapliga utbildningen
och behovet av utveckling av forskningen bättre skall kunna tillgodoses.
I motionen 1975/76: 1459 begärs att en professur i religionspedagogik
snarast inrättas vid universitetet i Uppsala.

I den nya studieordningen vid teologisk fakultet ingår bl. a. studiekurser
inom ämnesområdena religionspsykologi, religionspedagogik och
religionssociologi. Genom beslut år 1974 inrättades en professur i religionspsykologi
vid universitetet i Uppsala och genom beslut år 1975 en
professur i religionssociologi vid universitetet i Lund. Behovet av den
av UKÄ och motionären föreslagna nya tjänsten som professor i
religionspedagogik får i det kommande budgetarbetet vägas mot andra
lika angelägna behov. Vad beträffar yrkandet i motionen 1975/76: 1452
utgår utskottet från att frågan om ändrad inriktning av tidigare inrättade
professurer successivt prövas mot bakgrund av de nya behov som
finns för forskning och utbildning vid teologisk fakultet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/
76: 1452 yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1459.

I fråga om de medicinska forskningsområdena vill utskottet först
uppehålla sig vid regeringens i budgetpropositionen gjorda hemställan
att riksdagen skall godkänna ett av regeringen — under förbehåll av
sådant godkännande — träffat avtal med Konung Gustaf V:s 80-årsfond
angående övertagande av ansvaret för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut.
Enligt avtalet övertar staten den 1 juli 1976 ansvaret för verksamheten
vid forskningsinstitutet. Fonden överlåter till staten utan
vederlag institutets byggnad, all institutet tillhörig inredning, utrustning
och inventarier m. m. Till staten överförs vidare vissa fondmedel. Den
personal som den 30 juni 1976 innehar vissa närmare angivna tjänster
vid institutet erbjuds vidare motsvarande statlig anställning.

I enlighet med en vid avtalets ingående gjord protokollsanteckning
hemställer regeringen om bemyndigande att den 1 juli 1976 vid karolinska
institutet inrätta en ordinarie tjänst som professor i medicin,
särskilt reumatiska och andra invalidiserande folksjukdomar. Avsikten
är att nuvarande innehavaren av tjänsten som föreståndare vid Konung

UbU 1975/76: 20

Gustaf V:s forskningsinstitut, professorn Lars A. Carlson, skall utses till
förste innehavare av den föreslagna professuren.

Om riksdagen godkänner avtalet kommer forskningsinstitutet att med
oförändrad benämning inordnas som en institution vid karolinska institutet
med uppgift att fullfölja de intentioner som varit vägledande för
fonden. Forskningen vid institutet är inriktad på de invalidiserande s. k.
folksjukdomarna, från början i första hand på de reumatiska sjukdomarna
och polion. Forskning rörande de reumatologiska sjukdomarna
förekommer fortfarande vid institutet. Dessutom bedrivs där en omfattande
forskning beträffande åderförkalkning samt forskning om
yrkessjukdomar, hörselskador och brännskador.

Utskottet tillstyrker att staten övertar ansvaret för verksamheten vid
institutet och föreslår att riksdagen fattar beslut i enlighet med regeringens
hemställan.

Vad därefter gäller frågan om förstärkning av resurserna för reumatologisk
forskning strök utskottet redan förra året under betydelsen av
sådan forskning inom landet och framhöll att målet borde vara att öka
insatserna på området. Utskottet var emellertid då inte berett att tillstyrka
motionsyrkanden som innebar omprioritering inom de resurser
som ställdes till medicinska forskningsrådets förfogande. Utskottet
biträdde inte heller motionsvis framförda förslag om uppräkning av
detta rådsanslag utöver vad regeringen förordat (UbU 1975: 9, rskr
1975: 92).

Även i år har förts fram ett motionsyrkande, motionen 1975/76:1450,
som gäller dispositionen av de medel som riksdagen anvisar till medicinska
forskningsrådet. I motionen 1975/76: 320 hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ökade resurser för forskning inom
reumatologin och i motionen 1975/76: 1400 förs fram förslag om professurer
och biträdande professurer i reumatologi vid universiteten i
Göteborg och Umeå.

Utskottet vill ånyo framhålla betydelsen av reumatologisk forskning
inom landet. I detta sammanhang kan erinras om att socialstyrelsen
i sina råd och anvisningar för planeringen av den reumatologiska vården
(Råd och anvisningar från socialstyrelsen 1970: 7) uttalat att ”en utbyggnad
av reumatologin kräver en förbättrad undervisning i ämnet.
För att nå ett fördjupat vetande kring de reumatologiska problemen
krävs en samordnad och målinriktad forskning. En förstärkning av
forskningsresurserna i reumatologi vid undervisningssjukhusen framstår
därför som synnerligen angelägen.” Utskottet anser det otillfredsställande
att det fortfarande endast finns två högre tjänster — som biträdande
professor — speciellt för reumatologisk forskning. Den reumatologiska
forskningen bör enligt utskottets mening förstärkas, och detta
kan i en första etapp ske genom en ny tjänst som professor i reuma -

UbU 1975/76: 20

tologi. Utskottet förväntar sig att regeringen framlägger förslag om
denna professur. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning
av motionerna 1975/76: 320, 1975/76: 1400 och 1975/76: 1450 som
sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen har under flera år, senast våren 1975, strukit under
önskvärdheten av ökade forskningsresurser inom såväl det geriatriska
som det gerontologiska ämnesområdet. Utskottet har redan i det föregående
tillstyrkt regeringens nu i budgetpropositionen framförda förslag
om en professur i långvårdsmedicin, särskilt geriatrik, vid universitetet i
Göteborg. I motionen 1975/76: 781 yrkas att riksdagen också skall fatta
beslut om en professur i långvårdsmedicin vid universitetet i Lund och i
motionen 1975/76: 1433 har förts fram förslag beträffande gerontologisk
forskning.

Utskottet uppfattar regeringens förslag som en första utbyggnadsetapp
och delar motionärernas uppfattning att ytterligare insatser är motiverade.
Medicinska fakulteten i Lund utreder för närvarande förutsättningarna
för inrättande av en forskningsenhet inom långvårdsmedicin
med placering i Malmö. Utredningen skall också belysa olika möjligheter
till profilering av verksamheten. Förslag torde komma att redovisas
i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78.

Beträffande den särskilda frågan om ett institut för gerontologisk
forskning hänvisar utskottet till riksdagens ställningstagande förra året
(UbU 1975: 9 s. 19, rskr 1975: 92).

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975/76: 781 och
1975/76: 1433.

Socialstyrelsen utfärdade i februari 1974 råd och anvisningar om
planering av onkologisk sjukvård. I dessa förordas att cancervården
samordnas inom varje sjukvårdsregion genom ett onkologiskt centrum,
som således bör finnas vid varje regionsjukhus och ha att svara för
samordningen av cancervården inom sjukvårdsregionen som helhet.
Verksamhetsområdet radioterapi bör enligt anvisningarna benämnas
onkologi (med onkologi menas läran om tumörsjukdomar) och de
radioterapeutiska klinikerna vid regionsjukhusen och vissa centrallasarett
benämnas onkologiska kliniker.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har i samband med återbesättande
föreskrivits dels att professurerna i radioterapi vid universiteten
i Uppsala och Lund, dels att professuren i radioterapi med tumördiagnostik
vid universitetet i Umeå skall ledigförklaras med den ändrade
benämningen professur i onkologi.

I motionen 1975/76: 583 anförs att behandling av elekartade tumörsjukdomar
med kemoterapi varit en medicinsk realitet i över 30 års tid.
Motionärernas yrkande syftar till en professur i cancerkemoterapi i
Göteborg.

Vid universitetet i Göteborg finns för närvarande inrättad en profes -

UbU 1975/76: 20

sur i radioterapi, vilken i samband med ett framtida återbesättande
torde komma att ändras till professur i onkologi. Utskottet anser inte
nu tillräckliga skäl anförda för att riksdagen skall föreslå den i motionen
1975/76: 583 begärda utredningen om förstärkning av forskningsorganisationen
i Göteborg.

Professurer i anestesiologi finns nu inrättade vid universiteten i Uppsala,
Lund och Linköping samt vid karolinska institutet. I motionen
1975/76: 779 yrkas att riksdagen skall begära förslag om en professur i
anestesiologi vid universitetet i Göteborg.

Fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci har i sin
förutnämnda utredning upptagit anestesiologi bland de ämnen som
enligt beredningens mening bör ha minst en professur eller biträdande
professur vid var och en av de medicinska fakulteterna. Förslag om en
professur i Göteborg har förts fram av medicinska fakulteten där. Det
av motionärerna påpekade behovet av denna professur är sålunda
redan tidigare aktualiserat. Det saknas enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att särskilt prioritera ifrågavarande professur. Utskottet
avstyrker därför yrkandet i motionen 1975/76: 779.

Vid 1974 års riksdag behandlades ett motionsyrkande om en professur
i plastikkirurgi (UbU 1974: 13, rskr 1974: 121). Yrkandet avslogs av
riksdagen. Utskottet, som inte blivit övertygat om att denna professur
bör prioriteras före andra angelägna önskemål, är inte berett förorda
att regeringen får det i motionen 1975/76: 793 begärda bemyndigandet
att inrätta en professur i plastikkirurgi.

Statens medicinska forskningsråd har föreslagit att reservationsanslaget
till medicinsk forskning, som innevarande budgetår uppgår till
64 352 000 kr., skall höjas med 35 648 000 kr. I budgetpropositionen
föreslås en höjning med 7 319 000 kr. till 71 671 000 kr.

Forskningsrådet har beräknat att drygt 3 milj. kr. skall gå till forskning
rörande beroendeframkallande medel, inklusive alkoholforskning,
budgetåret 1976/77. Det innebär en höjning med omkring 1 milj. kr.
jämfört med budgetåret 1975/76. Rådet framhåller att alkohol traditionellt
dominerar missbruket av beroendeframkallande medel i Sverige.
En ökad insats på alkoholforskningsområdet motiveras dels med alkoholmissbrukets
omfattning, dels med det faktum att missbrukarna återfinns
i allt yngre åldersgrupper. Rådets insats blir dock beroende av
vad alkoholpolitiska utredningens förslag resulterar i. Enligt forskningsrådet
är den medicinska alkoholgrundforskningen väl täckt av rådet och
torde inom rimlig tid kunna skapa möjligheter att bekämpa alkoholmissbruket.
Rådet hyser även förhoppningar om att stödet till forskning
om de beroendeframkallande medlens verkningsmekanism skall ge praktiskt
användbara resultat inom en nära framtid vad gäller både alkohol
och övriga beroendeframkallande medel.

UbU 1975/76: 20

I budgetpropositionen betonas vikten av en ökad insats inom det
viktiga forskningsområde som rör beroendeframkallande medel. Mot
denna bakgrund anmäler chefen för utbildningsdepartementet att han
avser föreslå regeringen att inrätta en personlig extra ordinarie tjänst
som biträdande professor avseende forskning rörande alkohol och andra
beroendeframkallande medel. Tjänsten skall inrättas den 1 juli 1976
samtidigt som en befintlig vakant tjänst som biträdande professor i
alkoholforskning dras in.

En ökning av resurserna för den medicinska forskningen med 1 milj.
kr. att användas för forskning om beroendeframkallande medel begärs
i motionen 1975/76: 785. Motionärerna hävdar att då forskningsrådet
inte fått begärd ökning av anslaget till medicinsk forskning kan man
befara att även forskningen rörande beroendeframkallande medel blir
lidande.

Utskottet delar den uppfattning som uttryckts av medicinska forskningsrådet,
chefen för utbildningsdepartementet och motionärerna att
forskningen om alkohol och andra beroendeframkallande medel är mycket
viktig. Denna forskning berör såväl det sociologiska som det medicinska
området. I vad gäller den nu aktuella medicinska forskningen vill
utskottet understryka att det ankommer på statens medicinska forskningsråd
att inom de resurser som statsmakterna ställer till förfogande
göra nödvändiga prioriteringar mellan angelägna forskningsområden.
Utskottet kan inte tillstyrka yrkandet i motionen 1975/76: 785 utan
biträder regeringens förslag i fråga om medelsanvisning till medicinska
forskningsrådet.

En utredning av möjligheterna till en intensivare forskning om
psoriasis begärs i motionen 1975/76: 1447. Motionärerna påpekar att
omkring 200 000 människor i Sverige beräknas ha denna sjukdom i
lindrigare eller svårare grad och att den för vissa av dem medför ledbesvär
som kan bli svårt invalidiserande. Motionärerna anför att även
om Svenska psoriasisförbundet — främst genom insamlade medel —
hittills bidragit till psoriasisforskningen med 1 milj. kr., varav 325 000
kr. under år 1975, föreligger ett stort behov av ökat stöd till denna
forskning.

Som utskottet ovan deklarerat ankommer det på medicinska forskningsrådet
att inom sina av statsmakterna beviljade medel göra nödvändiga
prioriteringar mellan olika angelägna forskningsområden, varför
utskottet anser att motionen 1975/76: 1447 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd. I detta sammanhang kan nämnas att medicinska
forskningsrådet innevarande budgetår lämnat bidrag till två svenska
psoriasisforskare. Olika typer av psoriasisforskning förekommer enligt
vad utskottet inhämtat i varierande omfattning i anslutning till så gott
som samtliga medicinska läroanstalter i landet och ämnet har även
lockat doktorander.

UbU 1975/76: 20

Läran om gifter och deras verkningar i organismen — toxikologin —
är ett kunskaps- och forskningsområde vars betydelse snabbt ökar.
Toxikologiska aspekter spelar en väsentlig roll inom ett stort antal
områden, såsom omgivningstoxikologi, läkemedelstoxikologi, livsmedelstoxikologi
och arbetarskydd (yrkestoxikologi). I olika sammanhang har
påpekats att behovet av forskarutbildade toxikologer kommer att växa
snabbt liksom behovet av ökat kunnande i toxikologi hos många yrkesutövare.

Toxikologisk forskning har länge bedrivits inom medicinsk och
farmaceutisk fakultet med en inriktning mot människan avseende
speciellt risker med läkemedel och föroreningar i arbetsmiljön. I Uppsala
finns för närvarande en för den medicinska fakulteten och den
farmaceutiska fakulteten gemensam professur i toxikologi. I budgetpropositionen
har under den sistnämnda fakultetens anslag beräknats
medel för en tjänst som forskarassistent. Förslaget motiveras med att
undersökningar av kemiska ämnens inflytande på människan och miljön
blir av allt större vikt.

Vid universitetet i Stockholm finns sedan år 1969 en miljötoxikologisk
forskargrupp. Verksamheten finansieras med medel från naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR). I syfte bl. a. att fastare knyta gruppen
till universitetet har UKÄ föreslagit att verksamheten fr. o. m. nästa
budgetår skall finansieras över anslagen till de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna. UKÄ har vidare föreslagit att i samband härmed
inrättas två personliga professurer, en i toxikologisk genetik för docenten
Claes Ramel och en i cellulär toxikologi för docenten Erik Arrhenius.

Enligt vad utskottet inhämtat syftar forskargruppens arbete till att
klarlägga miljögifters kemiska egenskaper och deras genetiska och
cellulära effekter. Arbetsgruppens kemiska projekt har arbetsmedicinsk
anknytning. En samarbetsgrupp har nyligen bildats med arbetarskyddsstyrelsen.
Man studerar t. ex. förekomsten av främmande substanser i
rötslam, vilket anses ha nära samband med kemikalier använda i ortens
industri. I ett annat projekt studeras reaktionen mellan ärftlighetsförändrande
ämnen och hemoglobin. Den biologiskt inriktade verksamheten
har i stor utsträckning kommit att baseras på studiet av skadeförlopp
i enstaka specifika cellfunktioner och inriktas på de långsiktiga
effekterna av miljögifter. Man studerar härvid miljögifters effekter på
cellnivå med en ny metod, vilken kombinerar vissa cellfraktioner och
bakteriekulturer för att upptäcka genetiska förändringar.

Chefen för utbildningsdepartementet framhåller i budgetpropositionen
att han anser det angeläget att den miljötoxikologiska gruppen i Stockholm
konsolideras och hålls samman och påpekar att gruppens verksamhet
är ett exempel på problemorienterad mångvetenskaplig forskning
som snabbt lett till betydelsefulla resultat. Enligt statsrådets mening

UbU 1975/76: 20

tillgodoses emellertid det med UKÄ:s och NFR:s förslag avsedda syftet
mest naturligt inom ramen för NFR. Som en första konsolideringsåtgärd
föreslås därför att en extra ordinarie professur i toxikologisk genetik,
personlig för Ramel, inrättas vid rådet den 1 juli 1976. Utskottet delar
föredragandens uppfattning och har redan i det föregående tillstyrkt regeringens
förslag.

Föroreningen av vår yttre miljö har klart visat på betydelsen av
toxikologisk forskning med ekologisk inriktning. Benämningen ekotoxikologi
markerar denna inriktning mot studiet av toxiska ämnen i
naturmiljön och innebär därmed också en avgränsning gentemot den
medicinska delen av toxikologin. I motionen 1975/76: 777 hemställs att
riksdagen till regeringen framför vikten av att en professur i ekotoxikologi
inrättas vid universitetet i Uppsala.

Den ekotoxikologiska verksamheten vid zoofysiologiska institutionen
i Uppsala startade under 1950-talet med studier av fiskars reaktioner i
förorenade vatten, vilket är av stor betydelse för att upptäcka föroreningsgraden
i sjöar och vattendrag. Enligt vad utskottet inhämtat
syftar forskningsverksamheten i Uppsala till att klarlägga hur mycket
små doser (ej dödliga) av miljögifter påverkar djuren i miljön, populationema
och ytterst hela ekosystemet för att man så tidigt som möjligt
skall kunna upptäcka en hotande fara. Man studerar därvid exempelvis
hur miljögiftema påverkar djurens fortplantning. Fortplantningen är
mycket känslig för miljögifter, och en minskning av antalet ungar uppträder
långt innan moderdjuren visar några som helst andra tecken på
förgiftningar eller andra skador. Man kan hos djuren följa miljögifternas
ackumulering och transport i näringskedjorna och därigenom påvisa
effekterna innan de drabbar topporganismema i kedjorna, dvs. människan.

Av det anförda torde framgå att de två forskargrupperna kompletterar
varandra samtidigt som det föreligger en klar profilering mellan dem.
Forskningsverksamheten i Stockholm avser att visa vad som sker eller
kan ske på cellnivå i djur- och människokroppen vid förgiftningar,
medan verksamheten i Uppsala söker klarlägga hur miljögiftsverkningama
tar sig uttryck i naturmiljön på individ- och populationsnivå.
Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975/76: 777 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att nämnda förhållande
och förhållandet att i Uppsala finns unika möjligheter till samarbete för
ekologiskt inriktad toxikologi mellan universitetet, jordbrukets högskolor,
livsmedelsverket och veterinärmedicinska anstalten bör särskilt
beaktas vid bedömningen av framtida förslag om ökade resurser för
toxikologisk forskning.

I detta sammanhang vill utskottet ta ställning till två andra förslag
som gäller forskningsresurserna i Uppsala.

I budgetpropositionen redovisas ett förslag att omorganisera Wallen -

UbU 1975/76: 20

berglaboratoriet vid universitetet i Uppsala till ett cellbiologiskt forskningscentrum.
Föredragande statsrådet anser att förslaget bör stödjas
och beräknar medel som skall möjliggöra inrättande av en tjänst som
forskningsledare. Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

År 1965 fattades beslut om att en tandem Van de Graaf-accelerator
skulle anskaffas och placeras vid universitetet i Uppsala (prop. 1965: 40
s. 60, SU 1965: 107, rskr 1965: 297) och den 1 juli 1974 inrättades vid
universitetet en professur i kärnfysik. Tjänsten är förenad med föreståndarskap
vid acceleratorlaboratoriet i Uppsala. Med anledning av det
organisationsförslag som kort redovisas i budgetpropositionen vill utskottet
stryka under att anläggningen skall ha rikskaraktär med ett
starkt inflytande även för nyttjare utanför universitetet i Uppsala.

Krav på förbättrad arbetsmiljö har under senare år framförts allt
starkare i samhällsdebatten. I den tryckta delen av anslagsframställningen
för budgetåret 1976/77 anför UKÄ att en av huvudpunkterna i
det fortsatta utvecklingsarbetet inom den högre utbildningen och forskningen
är att universiteten och högskolorna i ökad grad engageras på
det arbetsvetenskapliga området. UKÄ har redovisat ett program för
utbyggnad av den arbetsvetenskapliga verksamheten vid universitet och
högskolor. Chefen för utbildningsdepartementet framhåller i budgetpropositionen
att en väsentlig förutsättning för att den arbetsvetenskapliga
forskningen skall kunna utvecklas är att högskolans möjligheter
utnyttjas i sammanhanget. Såväl inom den grundläggande utbildningen
som i forskningen och forskarutbildningen bör ökat utrymme beredas
för de arbetsvetenskapliga problemen. Den arbetsvetenskapliga forskning
och forskarutbildning som redan bedrivs inom främst matematisknaturvetenskaplig,
medicinsk, samhällsvetenskaplig och teknisk fakultet
måste tillföras ytterligare resurser. Endast härigenom kan den kunskap
erhållas, som krävs för att skapa en god arbetsmiljö.

Som ett led i strävandena att förstärka den arbetsvetenskapliga forskningen
inom högskolan har i budgetpropositionen föreslagits att vid
samhällsvetenskaplig fakultet inrättas de förutnämnda professurerna i
sociologi, särskilt arbetsmarknadssociologi, vid universitetet i Göteborg
och i tillämpad psykologi med inriktning mot ergonomisk forskning vid
universitetet i Umeå. För att stimulera den arbetsvetenskapliga forskningen
vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund har medel beräknats
för en tjänst som forskarassistent. I detta sammanhang bör vidare påpekas
att regeringen genom beslut den 26 juni 1975 föreskrivit att innehavare
av professur eller laboratur vid arbetarskyddsstyrelsen skall ha
viss tjänstgöringsskyldighet inom universitetsorganisationen. Härigenom
tillförs främst forskarutbildningen en avsevärd handledningsresurs och
skapas bättre förutsättningar för arbetsvetenskaplig forskning och forskarutbildning
inom universitetsorganisationen.

I motionen 1975/76: 1396 hemställs att riksdagen hos regeringen begär

UbU 1975/76: 20

förslag om en förstärkning av resurserna på det arbetsvetenskapliga
området. Utskottet menar att redan regeringens förslag i budgetpropositionen
innebär en förstärkning och avstyrker med hänsyn härtill motionsyrkandet.
Utskottet vill tillägga att chefen för arbetsmarknadsdepartementet
anmält sin avsikt att senare under riksmötet lägga fram
förslag om förstärkning av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.
Inte heller är utskottet berett tillstyrka yrkandena i motionerna
1975/76: 1505 och 1516. Med anledning av samtliga tre ifrågavarande
motioner vill utskottet stryka under betydelsen av en fortsatt successiv
förstärkning av resurserna för arbetsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.

Utskottet har i det föregående under rubriken Högskolereformen
m. m. i samband med behandlingen av yrkandet 6 i motionen 1975/76:
2018 hänvisat till den i maj 1974 tillkallade utredningen — forskarutbildningsutredningen
(FUN) — och kort redovisat utredningens
uppgifter.

I sin anslagsframställning har UKÄ påpekat att forskarassistenterna
ofta har en fundamental betydelse för forskarutbildningen, främst
genom sin medverkan i handledningen av de studerande. UKÄ har
föreslagit att det den 1 juli 1976 skall inrättas 63 tjänster för forskarassistent,
varav 8 inom humanistisk fakultet och 9 inom samhällsvetenskaplig
fakultet

Med erinran om riksdagens uttalande förra året beträffande förstärkning
av forskningsorganisationen vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna har i motionen 1975/76: 1456 hemställts att
medel anvisas för inrättande vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna av 20 tjänster utöver de 3 tjänster regeringen
föreslagit.

Forskningsrådsutredningen har i april 1975 avlämnat betänkandet
(SOU 1975: 26) Forskningsråd, som innehåller förslag om bl. a. organisation,
sammansättning och verksamhetsformer för forskningsråden
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Betänkandet har
remissbehandlats och regeringen har aviserat att en proposition kommer
att lämnas under mars månad. Vid behandlingen av denna avser utskottet
att från mer principiella utgångspunkter återkomma till frågan
om universitetens forskningsresurser. Vad beträffar förslaget i budgetpropositionen
om nya tjänster som forskarassistent nästa budgetår tillstyrker
utskottet regeringens förslag.

Utskottet har sålunda inte kunnat biträda motionen 1975/76: 1456 i
vad den avser forskarassistenttjänster.

Övriga förslag

Regeringens under nu ifrågavarande anslagspunkter i övrigt framförda
förslag har inte givit utskottet anledning till särskilda uttalanden.
Förslagen tillstyrkes av utskottet.

UbU 1975/76: 20

Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande viss uppmaning i fråga om arbetet
inom den centrala organisationskommittén för högskolereformen
avslår motionen 1975/76: 2018 yrkandet 6,

2. att riksdagen beträffande organisationen av biblioteksservice
och dataservice i den nya högskolan avslår motionen 1975/76:
1496,

3. att riksdagen beträffande ytterligare decentralisering av högskoleutbildningen
avslår motionen 1975/76: 796,

4. att riksdagen beträffande avstängningsprövning vid filosofisk
fakultet avslår motionen 1975/76: 1455,

5. att riksdagen beträffande obligatoriska avgifter avslår motionen
1975/76: 1458,

6. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Karlstad/Hagfors-området avslår motionen
1975/76: 487,

7. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Kristianstad avslår motionen 1975/76:
1440,

8. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Säffle avslår motionen 1975/76: 778,

9. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Vimmerby avslår motionen 1975/76: 598,

10. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Västervik avslår motionen 1975/76: 599,

11. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 415 bemyndigar
regeringen att besluta om särskilda insatser vid universitetsfilialerna
samt universiteten i Umeå och Linköping i enlighet
med vad utskottet förordat,

12. att riksdagen beträffande högskoleutbildning i biologi i örebro
avslår motionen 1975/76: 1404,

13. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om resurser för den
religionsvetenskapliga utbildningen avslår motionen 1975/76:
1452 yrkandet 1,

14. att riksdagen beträffande lokalisering av juristutbildning till
Göteborg avslår motionen 1975/76: 1449,

15. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta ordinarie och
extra ordinarie professurer i enlighet med vad som föreslagits i
propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 under punkterna E 6,
E 12, E 14 moment 1, E 21, E 23, E 25, E 52 och E 54,

16. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen
respektive benämningen och inriktningen av professurer i
enlighet med vad som förordats i bilaga 10 till nämnda proposition
under punkterna E 6, E 8, E 21, E 23 och E 25,

UbU 1975/76: 20

17. att riksdagen beträffande en professur i franska, särskilt modem
franska, vid universitetet i Umeå avslår motionen 1975/76:
1468,

18. att riksdagen beträffande en professur i idéhistoria, särskilt
nyare tidens idéhistoria, vid universitetet i Stockholm avslår
motionen 1975/76: 1494,

19. att riksdagen beträffande en professur i byggnadskultur och
bebyggelsemiljö m. m. vid universitetet i Stockholm avslår motionen
1975/76: 1506,

20. att riksdagen beträffande en professur i hälso- och sjukvårdsadministration
avslår motionen 1975/76: 585,

21. att riksdagen beträffande forskning i könsrolls- och kvinnofrågor
m. m. avslår motionerna 1975/76: 1397 och 1975/76:
2152 yrkandet 2,

22. att riksdagen beträffande öststatsforskning avslår motionen
1975/76: 484,

23. att riksdagen beträffande en professur i religionspedagogik vid
universitetet i Uppsala m. m. avslår motionen 1975/76: 1452
yrkandet 2 och motionen 1975/76: 1459,

24. att riksdagen godkänner av regeringen träffat och i propositionen
1975/76: 100 redovisat avtal med Konung Gustaf V:s
80-årsfond angående övertagande av ansvaret för Konung
Gustaf V:s forskningsinstitut samt bemyndigar regeringen att
i samband med övertagandet inrätta en professur vid karolinska
institutet i enlighet med vad som förordats i propositionen,

25. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1975/76: 100
i övrigt anförts beträffande övertagande av Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut,

26. att riksdagen beträffande en professur i reumatologi som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 1975/76: 320, 1975/76: 1400 och 1975/
76: 1450,

27. att riksdagen beträffande en professur i långvårdsmedicin vid
universitetet i Lund avslår motionen 1975/76: 781,

28. att riksdagen beträffande gerontologiskt forskningsinstitut
m. m. avslår motionen 1975/76: 1433,

29. att riksdagen beträffande en professur i cancerkemoterapi avslår
motionen 1975/76: 583,

30. att riksdagen beträffande en professur i anestesiologi avslår
motionen 1975/76: 779,

31. att riksdagen beträffande en professur i plastikkirurgi avslår
motionen 1975/76: 793,

32. att riksdagen beträffande särskild medelsanvisning till forskning
om beroendeframkallande medel avslår motionen 1975/
76: 785,

UbU 1975/76: 20

33. att riksdagen beträffande utredning om psoriasisforskning avslår
motionen 1975/76: 1447,

34. att riksdagen beträffande resurser för ekotoxikologisk forskning
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975/76: 777,

35. att riksdagen beträffande resurser för arbetsvetenskaplig forskning
m. m. utöver vad som förordats i propositionen 1975/76:
100, bilaga 10, avslår motionerna 1975/76: 1396, 1975/76: 1505
och 1975/76: 1516,

36. att riksdagen beträffande antalet nya tjänster som forskarassistent
med bifall till propositionen 1975/76: 100 avslår motionen
1975/76: 1456 yrkandet 1,

37. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt
med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 2 och motionen
1975/76: 1468 såvitt gäller medelsanvisningen under detta
anslag till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 82 792 000 kr.,

38. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
24 641 000 kr.,

39. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1459 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Teologiska fakulteterna: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 6 533 000 kr.,

40. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 627 000
kr.,

41. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
14 634 000 kr.,

42. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 035 000
kr.,

43. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 samt
med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 3 och motionen
1975/76: 585 såvitt gäller medelsanvisningen under detta
anslag till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 115 015 000 kr.,

44. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 30 031 000 kr.,

UbU 1975/76: 20

45. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionerna 1975/76:781, 1975/76:793 och
1975/76: 1400, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under
detta anslag, till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 163 921 000 kr.,

46. att riksdagen till Medicinska fakulteterna m.m.: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
121 944 000 kr.,

47. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 49 120 000 kr.,

48. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
23 468 000 kr.,

49. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandvårdskos
tnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 43 207 000 kr.,

50. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 6 135 000 kr.,

51. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
6099 000 kr.,

52. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 146 945 000 kr.,

53. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 86 274 000 kr.,

54. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 135 008 000 kr., varav 1 330 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

55. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
83 618 000 kr.,

56. att riksdagen till Teknisk samt viss medicinsk och matematisknaturvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. i Göteborg
och Linköping för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 164 963 000 kr., varav 1 075 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

57. att riksdagen till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig
och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Lin -

UbU 1975/76: 20

köping för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
11280 000 kr.,

58. att riksdagen till Decentraliserad universitetsutbildning m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
6 983 000 kr.,

59. att riksdagen till Yrkesteknisk högskoleutbildning för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 284 000 kr.,

60. att riksdagen till Utbildning av hälsovårdsinspektörer för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 445 000 kr.,

61. att riksdagen till Vissa kostnader i samband med högskolereform
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
11270 000 kr.,

62. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 785 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Medicinsk forskning för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 71 671 000
kr.,

63. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 4 till Humanistisk
forskning för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 16 834 000 kr.,

64. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1456 yrkandet 5 till Samhällsforskning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 18 331 000 kr.,

65. att riksdagen till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 93 579 000 kr.,

66. att riksdagen till Atomforskning för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 35 734 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

2. Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader. Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. Regeringen har under punkterna E 31 och
E 32 (s. 386—388) föreslagit riksdagen att

1. till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1976/
77 anvisa ett förslagsanslag av 6 651 000 kr.,

2. till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1976/ 77 anvisa ett reservationsanslag av 860 000 kr.

Motionen

1975/76: 1478 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 250 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 6 901 000 kr.,

UbU 1975/76: 20

2. att till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel m. m. anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 960 000 kr.

Utskottet

Bibliotekshögskolan i Borås inrättades den 1 juli 1972 (prop. 1971:
52, UbU 1971: 19, rskr 1971: 189). Varje år antas 360 elever till den
tvååriga utbildningen för blivande bibliotekarier vid folk- och skolbibliotek
samt företags- och forskningsbibliotek. Det finns också en
särskild grundläggande yrkesutbildning för främst bibliotekarier vid
mindre folkbiblioteksfilialer omfattande korrespondensundervisning
kompletterad med en intensivkurs vid högskolan. Under innevarande år
deltar minst 30 elever i intensivkursen.

Chefen för utbildningsdepartementet erinrar om den oro över bibliotekariernas
arbetsmarknad som uttryckts i skilda sammanhang och de
förslag som därvid förts fram om en minskning av antagningskapaciteten
vid bibliotekshögskolan. Enligt statsrådets mening bör emellertid
denna fråga prövas först sedan resultatet av en pågående översyn av
bibliotekarieutbildningen föreligger. Eventuella åtgärder redan inföi
antagningen till den kommande höstterminen utesluts dock inte.

För att bl. a. möjliggöra en nedsättning av adjunkternas undervisningsskyldighet
föreslås att kursanslaget räknas upp med 284 000 kr.
Däremot beräknas inte medel för av universitetskanslersämbetet (UKÄ)
föreslagen nedsättning av lektorernas undervisningsskyldighet och inte
heller för inrättande av nya tjänster. Vad gäller anslaget till undervisningsmateriel
föreslås inga andra förändringar än sådana av automatisk
natur.

Höjningar i förhållande till budgetpropositionens förslag både av
bibliotekshögskolans anslag till utbildningskostnader och av anslaget
till undervisningsmateriel m. m. begärs i motionen 1975/76: 1478.

Motionärerna ansluter sig till ett av UKÄ framfört förslag om inrättande
av en andra tjänst som praktikkonsulent för bl. a. studie- och
yrkesvägledningsfrågor. Motionärerna delar också UKÄ:s uppfattning
att lektorernas undervisningsskyldighet bör reduceras. Anslaget till utbildningskostnader
föreslås därför höjt med sammanlagt 250 000 kr.
utöver regeringens förslag till 6 901 000 kr.

Genom bibliotekshögskolans lokalisering till Borås kan inte några
andra biblioteksresurser än de egna utnyttjas i den dagliga undervisningen.
Med hänvisning härtill föreslår motionärerna att anslaget till
undervisningsmateriel m. m. skall ökas med 100 000 kr. i förhållande
till budgetpropositionens förslag i syfte att ge bibliotekshögskolan resurser
till bl. a. en satsning inom bamkulturområdet.

Utskottet har noterat att resultatet av en översyn av bibliotekarieutbildningen
kommer att redovisas inom kort. Utskottet anser sig i

UbU 1975/76: 20

detta läge inte böra tillmötesgå motionsyrkandena. I sammanhanget bör
dock erinras om att utskottet vid bibliotekshögskolans inrättande förutsatte
att de särskilda behov som kan föranledas av lokaliseringen till
Borås skulle beaktas vid den fortsatta planeringen av högskolan. Utskottet
vill även nu framhålla betydelsen av tillgången till goda
biblioteksresurser vid utbildningen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 1478 och tillstyrker samtidigt de av regeringen
föreslagna medelsanvisningama.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1478 yrkandet 1 till Bibliotekshögskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 6 651 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1478 yrkandet 2 till Bibliotekshögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. anvisar ett reservationsanslag
av 860 000 kr.

3. Journalisthögskolorna. Socialhögskolorna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna E 33—E 34 (s. 388—392) och hemställer 1.

att riksdagen till Journalisthögskolorna för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 5 849 000 kr.,

2. att riksdagen till Socialhögskolorna för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 40 092 000 kr.

4. Fortbildning av journalister. Regeringen har under punkten E 35
(s. 393) föreslagit riksdagen att till Fortbildning av journalister för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 045 000 kr.

Motionen

1975/76: 1409 av fru Fredgardh (c) och herr Svanström (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att till fortbildningsverksamhet för journalister
i Kalmar för budgetåret 1976/77 anvisa ytterligare 323 000 kr.

Utskottet

Styrelsen för fortbildning av journalister anordnar utbildning i form
av kortare kurser i samhällsorienterande och — i mindre omfattning
— praktiska ämnen av betydelse för yrkesverksamhet som journalist.
Kurserna skall tillgodose samhällets, individens samt de små och
medelstora tidningarnas behov. Journalister med bristande grundutbildning
ges företräde.

Regeringen har aviserat en proposition under innevarande år om
ändringar i journalistutbildningen, och utskottet är nu inte berett att

UbU 1975/76: 20

förorda att ifrågavarande anslag räknas upp. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag och avstyrker motionen 1975/76:1409.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionen 1975/76: 1409 till Fortbildning av journalister
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
1 045 000 kr.

5. Vissa kurser för utländska studerande m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna E 36—E 39 (s. 393—396)
och hemställer

1. att riksdagen till Vissa kurser för utländska studerande för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 878 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 425 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för
budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 3 520 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala
utbildningsverksamhet för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag
av 675 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

6. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 40 (s. 397—399) och hemställer

att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 55 483 000 kr.

7. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Regeringen har under
punkten E 41 (s. 399—402) föreslagit riksdagen att till Vetenskapliga
bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 25 178 000 kr.

Motionen

1975/76: 1422 av fru Håvik m. fl. (s, c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en skyndsam översyn av de vetenskapliga
bibliotekens erforderliga kostnader för bokbindning i enlighet med vad
som i motionen framförts.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl,
biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken
i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid universi -

UbU 1975/76: 20

tetet i Stockholm, karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm
samt kostnader för bokinköp m. m. för biblioteksverksamheten
vid högskolan i Luleå. Anslaget har karaktären av reservationsanslag
och anslagsposterna till de olika biblioteken behandlas som särskilda
reservationsanslag.

I budgetpropositionen föreslås en uppräkning av anslaget bl. a. för
fortsatt uppbyggnad av biblioteksverksamheten vid Huddinge sjukhus
och vid högskolan i Luleå. Även till det datorbaserade informationssystemet
LIBRIS beräknas ytterligare medel.

Den vetenskapliga litteraturens starka tillväxt och de ökade kraven
från studerande och forskare har enligt motionen 1975/76: 1422 tvingat
biblioteken att prioritera bokinköpen på bokbindningens bekostnad.
Därigenom har enligt motionärerna svårigheter uppstått för de bokbinderier
som biblioteken tidigare anlitat. Med en av statskontoret gjord
utredning om bokvård och bokbindning vid de vetenskapliga biblioteken
som grund beräknar motionärerna att 1 800 000 kr. skulle behövas för
bokbinderiarbete budgetåret 1976/77. Motionärerna begär därför en
översyn av de vetenskapliga bibliotekens kostnader för bokbindning.

Utskottet vill först erinra om att respektive myndighet har möjlighet
att själv inom sin anslagspost prioritera mellan olika ändamål och att
planering kan göras över flera år, då anslaget och anslagsposterna har
karaktären av reservationsanslag. Vidare är frågan om biblioteksorganisationen
under prövning hos de regionala organisationskommittéer som
förbereder reformeringen av den högre utbildningen. Denna prövning
skall bl. a. syfta till en samordning av biblioteksresursema vid huvudbibliotek
och institutionsbibliotek för att på ett bättre sätt samordna
samlingar och nyförvärv inom en högskola och därigenom bättre tillvarata
tillgängliga resurser. Med hänvisning härtill och då en översyn
av bibliotekens bokbindning nyligen gjorts avstyrker utskottet motionen
1975/76:1422.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen
under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionen 1975/76: 1422 till Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 25 178 000 kr.

8. Förvaltningarna vid universiteten m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 42—E 45 (s. 402—
407) och hemställer

1. att riksdagen till Förvaltningarna vid universiteten m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 66 502 000 kr.,

2. att riksdagen till Lokalkostnader vid universiteten m. m. för

UbU 1975/76: 20

budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 325 912 000
kr.,

3. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
1 900 000 kr.,

4. att riksdagen till Ersättning åt vissa ledamöter i tjänsteförslagsnämnder
m.m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 4 650 000 kr.

9. Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m. med
flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
E 47—E 50 (s. 407—414) och hemställer

1. att riksdagen till Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 13 458 000 kr.,

2. att riksdagen till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Kostnader för datamaskintid för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 28 650 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter vid universiteten m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 440 000
kr.

Vissa forskningsändamål

10. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 56—E 65 (s. 427—
438) och hemställer

1. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 36 110 000
kr.,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 14 600 000
kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 4 665 000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
861 000 kr.,

5. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 647 000 kr.,

6. att riksdagen till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 410 000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 849 000 kr.,

LibU 1975/76: 20

8. att riksdagen till Framtidsstudier för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 113 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag
av 502 000 kr.

11. Bidrag till Vetenskapsakademien. Regeringen har under punkten
E 66 (s. 438—440) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Vetenskapsakademien
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
7 137 000 kr.

Motionerna

1975/76: 1421 av herrar Hernelius (m) och Göransson (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om undersökning och
utredning om förutsättningar och former för ett svenskt medlemskap
i Internationella institutet för tillämpad systemanalys,

1975/76:1430 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Hambraeus
(c) vari hemställs att riksdagen beslutar att till Vetenskapsakademien
anvisa ett anslag över stat på 346 000 kr. för utgivning av AMBIO.

Utskottet

Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis
naturvetenskaperna och matematik. Akademien verkar genom
sina vetenskapliga institutioner, genom utgivande av vetenskapliga tidskrifter
samt genom förbindelser med utländska akademier och lärda
samfund och med internationella vetenskapliga unioner. Från och med
budgetåret 1973/74, då akademiens almanacksprivilegium upphörde,
anvisas bidrag till akademiens centrala och institutionella verksamhet
under ett särskilt riksstatsanslag för att täcka de kostnader som tidigare
täckts med dels inkomster från privilegiet, dels vissa bidrag från forskningsråd.
Vid denna övergång fästes särskild vikt vid akademiens vetenskapliga
informations- och kontaktverksamhet.

Frågor som rör Vetenskapsakademiens informations- och kontaktverksamhet
behandlas i två motioner till 1975/76 års riksmöte.

I motionen 1975/76: 1421 begärs en undersökning om och utredning
av förutsättningar och former för ett svenskt medlemskap i Internationella
institutet för tillämpad systemanalys (International Institute
för Applied Systems Analysis, HASA). Institutet har till uppgift att vara
ett forum för samarbete mellan forskare och institutioner i öst och
väst. Endast fredlig forskning skall utföras där. Medlemmar är t. ex.
nationella akademier eller institutioner. Årsavgiften är för Förenta

UbU 1975/76: 20

staterna och Sovjetunionen 1 000 000 dollar vardera och för övriga stater
150 000 dollar. Motionärerna anför att ett svenskt medlemskap skulle
medföra inflytande på institutets inriktning och val av arbetsuppgifter
samt ge plats för svenska forskare vid institutet.

Enligt vad utskottet erfarit är frågan om svenskt medlemskap i
Internationella institutet för tillämpad systemanalys under beredning
inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill och då svenska forskare
redan nu har vissa möjligheter att forska vid institutet avstyrker utskottet
motionen 1975/76: 1421.

Vetenskapsakademien ger sedan år 1972 ut en internationell miljötidskrift
”AMBIO — A Journal of the Human Environment, Research
and Management”. Tidskriften finansieras dels med prenumerationsavgifter,
dels med bidrag från myndigheter, forskningsråd m. fl.

I motionen 1975/76: 1430 hemställs att Vetenskapsakademien skall
få ett särskilt av statsmakterna anvisat belopp av 346 000 kr. avsett för
utgivningen av AMBIO. Motionärerna hänvisar till att akademien i
anslagsäskandena för budgetåret 1976/77 betonat svårigheten att även
fortsättningsvis få bidrag från t. ex. forskningsråden och därför begärt
statsbidrag.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är värdefullt med en
internationell miljötidskrift. Denna uppfattning har även kommit till
uttryck inom den norska vetenskapsakademin, vilken liksom de danska
och finska akademierna för närvarande undersöker möjligheten att i
någon form delta i utgivningen av AMBIO. Utskottet är emellertid
inte berett föreslå att Vetenskapsakademien får särskilda medel till
detta ändamål. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76: 1430.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet föreslagit under förevarande anslag och hemställer

1. att riksdagen beträffande medlemskap i Internationella institutet
för tillämpad systemanalys avslår motionen 1975/76: 1421,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1430 till Bidrag till Vetenskapsakademien
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 7 137 000 kr.

12. Bidrag till Riksföreningen mot cancer. Regeringen har under punkten
E 67 (s. 440—441) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Riksföreningen
mot cancer för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

Motionen

1975/76: 792 av herr Raneskog m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att anslaget till Bidrag till Riksföreningen mot
cancer höjs till 5 000 000 kr.

UbU 1975/76: 20

Utskottet

Bidraget till Riksföreningen mot cancer är avsett för forskning såväl
inom gränsområdet mellan grundläggande biologisk forskning och cancerforskning
som för direkt tillämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas
diagnostik och behandling.

I avvaktan på ställningstagande till forskningsrådsutredningens förslag
om statens stöd till cancerforskningen förs förevarande anslag i
budgetpropositionen upp med oförändrat 3 000 000 kr.

Riksföreningen mot cancer har liksom föregående år föreslagit att
bidraget skall förås upp med 1/8 av anslaget till Medicinsk forskning,
vilket även refereras i motionen 1975/76:792. Motionärerna begär
dock endast en uppräkning av anslaget med 2 000 000 kr. till sammanlagt
5 000 000 kr. för nästa budgetår. De anför som skäl bl. a. att
cancerframkallande produkter numera upptäcks allt oftare.

Utskottet erinrar om sitt tidigare uttalande om uppräkning av anslaget
(UbU 1975: 9 s. 29, rskr 92). Utskottet avstyrker emellertid det
nu aktuella yrkandet i motionen 1975/76: 792 med hänvisning till att
ställning snart skall tas till förslag om en ny forskningsrådsorganisation
och om cancerforskningens plats i denna.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen och hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och med
avslag på motionen 1975/76: 792 till Bidrag till Riksföreningen
mot cancer för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

13. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten IV: 6 (s. 533—534) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1976/77 lån får
beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret
1976Hl anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 11 mars 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Dahl
(s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru
Lantz (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Hagberg i Örebro (s).

UbU 1975/76: 20

Reservationer

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor. Avlöningar till lärarpersonal
m. m.)

1. beträffande arbetet inom den centrala organisationskommittén för
högskolereformen av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Arbetet inom forskarutbildningsutredningen avser som utskottet visat
en rad betydelsefulla frågor och problemen är av sådan art att utredningens
förslag till lösningar inte kan föreligga inom sådan tid att de
kan genomföras samtidigt med att högskolereformen skall börja förverkligas,
dvs. den 1 juli 1977. Utskottet anser det väsentligt att utredningen
i sitt arbete beaktar de synpunkter som i nu ifrågavarande avseenden
förts fram i motionen 1975/76:1979. Även vad beträffar de mer kortsiktiga
lösningarna på de i motionen aktualiserade frågorna finner utskottet
det angeläget att H75:s och regeringens slutliga förslag utarbetas
under beaktande av de synpunkter som förts fram i motionen. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört med anledning av ifrågavarande yrkande 8 i motionen
1975/76: 2018.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande arbetet inom den centrala organisationskommittén
för högskolereformen m. m. som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionen 1975/76: 2018 yrkandet 6 om utbildningsstandarden,
forskningsanknytningen och fördelningen av forskningsresurserna,

2. beträffande obligatoriska avgifter av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”1 budgetpropositionen”
och slutar ”nämnda motionsyrkande” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1975/76:1458 påpekas att några bärande skäl inte kan
åberopas för att behålla obligatoriska avgifter inom utbildningsväsendet.
Motionärerna hemställer att riksdagen skall uttala sig för ett förbud mot
sådana avgifter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att obligatoriska kåravgifter
inte bör förekomma inom den nya högskolan. Utskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger denna uppfattning till känna för regeringen.

UbU 1975/76: 20

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande obligatoriska avgifter med anledning
av motionen 1975/76: 1458 som sin mening ger regeringen till
känna att systemet med obligatoriska kåravgifter bör avskaffas
med utgången av juni månad 1977,

3. beträffande grundkurs inom området könsrollsfrågor av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Grundkurser
om” och slutar ”1975/76: 2152 yrkandet 2” bort ha följande lydelse: Grundkurser

om 20 poäng inom området könsrollsfrågor anordnas för
närvarande i Uppsala, Göteborg och Umeå samt planeras i Lund. En
grundkurs om 10 poäng anordnas för närvarande i Linköping och Östersund.
UKÄ har möjlighet att inrätta tvärvetenskapliga studiekurser —
t. ex. i könsrollsfrågor — vilka får tillgodoräknas i examen. Att ha möjligheter
är en sak, att utnyttja dem en annan. Ännu har ingen läroanstalt
begärt att få anordna en grundkurs om 40 poäng i könsrollsfrågor.
Denna brist på initiativ från läroanstalternas sida kan inte tas som intäkt
för att intresse eller behov skulle saknas för ett särskilt ämne i
kvinno- och könsrollsfrågor. Ett sammanhållet ämne i kvinnofrågan,
som tar upp kvinnornas situation historiskt och i nutiden ur ekonomiska,
sociologiska och psykologiska aspekter, skulle enligt utskottet fylla
en viktig funktion. Riksdagen bör därför hos regeringen hemställa att
denna ger UKÄ i uppdrag att inrätta studiekurser om 40 poäng vid de
större universiteten.

Fr. o. m. 1974 finns i lärarhögskolornas utbildningsplaner införd en
särskild studieplan i könsrollsfrågor. När det gäller utbildning av lärarutbildare
i könsrollsfrågor har skolöverstyrelsen i ett yttrande hösten
1975 till regeringen, vilket avsåg lön med B-avdrag vid tjänstledighet för
vissa studier, framfört den uppfattningen att studier i könsrollsfrågor
är angelägna från tjänstesynpunkt för lärare vid lärarhögskola eller
med tjänstgöring inom till lärarhögskola knuten försöks- och demonstrationsverksamhet.
Utskottet delar den uppfattningen men vill samtidigt
poängtera att studier i kvinno- och könsrollsfrågor från tjänstesynpunkt
är viktiga för alla lärare.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
1975/76: 2152 yrkandet 2. Önskemålen i motionen 1975/76: 1397

torde därmed vara tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande könsrolls- och kvinnofrågor som ett
särskilt högskoleämne med bifall till motionen 1975/76: 2152

yrkandet 2 och med anledning av motionen 1975/76: 1397

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76: 20

4. beträffande forskningsrådsmedel av fröken Hörlén (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Med erinran”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att budgetpropositionens förslag
i fråga om de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
inte innebär den upprustning som utskottet redan förra året bedömde
som nödvändig. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra föreslå
att riksdagen med anledning av yrkandena 4 och 5 i motionen
1975/76: 1456 till Humanistisk forskning anvisar 17 850 000 kr. och till
Samhällsforskning 19 550 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 63 och 64 bort ha följande lydelse: 63.

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100
och motionen 1975/76: 1456 yrkandet 4 till Humanistisk forskning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
17 850 000 kr.,

64. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:100
och motionen 1975/76: 1456 yrkandet 5 till Samhällsforskning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
19 550 000 kr.,

5. beträffande antalet nya tjänster som forskarassistent av fröken Hörlén
(fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Forskningsrådsutredningen
har” och slutar ”avser forskarassistenttjänster”
bort ha följande lydelse:

Forskarassistenttjänsterna är av stor betydelse för utbildningens och
forskningens förnyelse. De är också angelägna för att en tillfredsställande
bredd på rekryteringsbasen för de högre tjänsterna skall tryggas.
Utskottet delar därför motionärens uppfattning att regeringens förslag
om nya sådana tjänster är helt otillräckligt. I vad gäller nästa budgetår
bör därför med bifall till motionen 1975/76: 1456 i denna del därutöver
beräknas medel till 20 tjänster som forskarassistent,

dels att utskottets hemställan under 36, 37 och 43 bort ha följande
lydelse:

36. att riksdagen beträffande antalet nya tjänster som forskarassistent
med anledning av propositionen 1975/76: 100 och med
bifall till motionen 1975/76: 1456 yrkandet 1 beslutar anvisa
medel till 20 tjänster som forskarassistent utöver vad regeringen
förordat,

UbU 1975/76: 20

37. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
samt med bifall till motionen 1975/76: 1456 yrkandet 2 och
med avslag på motionen 1975/76: 1468 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Humanistiska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 84 792 000 kr.,

43. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 100
samt med bifall till motionen 1975/76: 1456 yrkandet 3 och
med avslag på motionen 1975/76: 585 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1976/
77 anvisar ett förslagsanslag av 117 015 000 kr.,

Särskilda yttranden

vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor. Avlöningar till lärarpersonal
m. m.)

1. beträffande forskningsanknytningen av fröken Hörlén (fp):

Riksdagen fattade 1975 beslut om en högskolereform. Folkpartiet

motsatte sig då vissa delar av reformen, avseende bl. a. den generella
antagningsbegränsningen och inrättandet av regionstyrelser.

Jag anser att denna kritik mot delar av U 68 alltjämt har bärkraft.
Reformens förverkligande förbereds nu av den centrala organisationskommittén
(H 75). Det är viktigt att kommittén i sitt arbete beaktar
vad utbildningsutskottet förra året anförde om de organisatoriska förutsättningarna
för ett allomfattande och fördjupat samspel mellan grundläggande
utbildning å ena sidan och forskning/forskarutbildning å den
andra och att kommittén på denna punkt arbetar i nära samspel med
forskarutbildningsutredningen. Därigenom bör man kunna säkerställa,
att det önskvärda sambandet mellan undervisning och forskning kan
åstadkommas redan från början i den nya högskolan.

2. beträffande inrättandet av en professur i religionspedagogik vid Uppsala
universitet av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Den nya studieordningen för teologisk fakultet innehåller beteendevetenskapliga
alternativ inom det differentierade ämnesstudiet. Studieordningen
kännetecknas av en ökad rörlighet och differentiering av de
religionsvetenskapliga studierna och dess avslutande termin, den s. k.
tematerminen, är avsedd att integrera de ämnen som ingått i det differentierade
studiet och ge träning i problembearbetning. För att den
nya utbildningen skall tillförsäkras erforderlig forskningsanknytning föreslår
UKÄ att en professur i religionspedagogik inrättas vid universitetet
i Uppsala.

UbU 1975/76: 20

Under de senaste åren har tillströmningen av studerande till de teologiska
fakulteterna ökat kraftigt, och därunder har tjänste- och resurstillskotten
kommit att släpa efter. Med nuvarande studerandeantal är
det inte möjligt att utan ytterligare förstärkningar genomföra den av
statsmakterna beslutade nya studieordningen på ett tillfredsställande
sätt. Ett viktigt led i upprustningen av undervisningen och forskarhandledningen
vid de teologiska fakulteterna är tillkomsten av den föreslagna
professuren i religionspedagogik.

UbU 1975/76: 20

Bilaga

Motions- yrkande		Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande punkt och s.	utskottets hemställan punkt och moment	reserva- tion nr	särskilt yttrande nr
nr	återges på s.
320	3	1 s. 21—22	1 mom. 26
415	3	1 s. 13	1 mom. 11
484	4	1 s. 18—19	1 mom. 22
487	4	1 s. 12	1 mom. 6
583	4	1 s. 22—23	1 mom. 29
585	4	1 s. 18	1 mom. 20, 43
598	4	1 s. 12	1 mom. 9
599	4	1 s. 12	1 mom. 10
777	4	1 s. 26	1 mom. 34
778	4	1 s. 12	1 mom. 8
779	4	1 s. 23	1 mom. 30
781	4	1 s. 22	1 mom. 27, 45
785	4	1 s. 24	1 mom. 32, 62
792	40	12 s. 41	12
793	5	1 s. 23	1 mom. 31, 45
796	5	1 s. 10—11	1 mom. 3
1396	5	1 s. 27—28	1 mom. 35
1397	5	1 s. 18	1 mom. 21	3
1400	5	1 s. 21—22	1 mom. 26, 45
1404	5	1 s. 14	1 mom. 12
1409	35	4 s. 36	4
1421	39	11 s. 39—40	11 mom. 1
1422	36	7 s. 37	7
1430	39	11 s. 40	11 mom. 2
1433	5	1 s. 22	1 mom. 28
1440	5	1 s. 12	1 mom. 7
1447	6	1 s. 24	1 mom. 33
1449	6	1 s. 15	1 mom. 14
1450	6	1 s. 21—22	1 mom. 26
1452 yrk. 1	6	1 s. 15	1 mom. 13
yrk.2	6	1 s. 20	1 mom. 23
1455	6	ls. 11	1 mom. 4
1456 yrk. 1	6	1 s. 28	1 mom. 36	5
yrk. 2	6	1 s. 28	1 mom. 37	5
yrk. 3	6	1 s. 28	1 mom. 43	5
yrk. 4	6	1 s. 19—20	1 mom. 63	4
yrk. 5	6	1 s. 19—20	1 mom. 64	4
1458	6	1 s. 11	1 mom. 5	2
1459	6	1 s. 20	1 mom. 23, 39		2
14681	6	1 s. 17	1 mom. 17, 37
1478 yrk. 1	33	2 s. 34—35	2 mom. 1
yrk. 2	34	2 s. 34—35	2 mom. 2
1494	7	1 s. 17	1 mom. 18
1496	7	1 s. 10	1 mom. 2
1505	7	1 s. 28	1 mom. 35
1506	7	1 s. 17	1 mom. 19
1516	7	1 s. 28	1 mom. 35
2018 yrk.6	7	1 s. 9—10	1 mom. 1	1	1
2152 yrk. 2	7	1 s. 18	1 mom. 21	3

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054