Utbildningsutskottets betänkande
UbU 1975/76:18
1975/76:18
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag till
utbildningsdepartementet samt till utbildning inom kulturområdet
jämte motioner
Utbildningsdepartementet m. m.
1. Utbildningsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkterna A 1—A 3 (s. 11—12) framlagda förslag och hemställer
1.
att riksdagen till Utbildningsdepartementet för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 16 711 000 kr.,
2. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1976/77
anvisar ett reservationsanslag av 21 839 000 kr.,
3. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 575 000 kr.
Utbildning inom kulturområdet
2. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan. Konstfackskolan.
Regeringen har under rubriken Konstnärlig utbildning på bildoch
formområdet (s. 118—134) samt under punkterna B 44 och B 45
(s. 135—142) föreslagit riksdagen
1. att godkänna de riktlinjer för den konstnärliga utbildningen på
bild- och formområdet som redovisats i propositionen,
2. att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 7 004 000 kr.,
3. att bemyndiga regeringen att träffa avtal mellan staten och Stockholms
kommun om kommunens bidrag till kostnaderna för konstfackskolan
under budgetåret 1976/77,
4. att till Konstfackskolan för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 16 751 000 kr.
Motionen
1975/76: 1500 av herr Sörenson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att på sätt som
anges i motionen strukturera utbildningsvägar i vårt land för blivande
konservatorer.
Utskottet
Enligt 1975 års beslut om reformering av högskoleutbildningen (prop.
1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) skall konsthögskolan och konst
1
Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 18
UbU 1975/76:18
2
fackskolan inordnas i organisationen av statliga högskoleenheter. Förhandlingar
har inletts mellan staten och Akademien för de fria konsterna
om följderna av högskolereformen för akademiens och konsthögskolans
del. Av propositionen framgår vidare att det är avsikten att förhandlingar
med Göteborgs kommun och Göteborgs slöjdförening om förstatligande
av Valands konstskola respektive Konstindustriskolan i Göteborg
skall ske i sådan ordning att ett ändrat huvudmannaskap i förekommande
fall kan genomföras senast den 1 juli 1977.
Med konstnärlig utbildning på bild- och formområdet avses utbildning
med huvudsaklig inriktning på praktiskt, konstnärligt skapande arbete
i bild och form. Regeringen hemställer i propositionen att riksdagen
skall godkänna i denna redovisade riktlinjer för denna utbildning. Dessa
riktlinjer avser inte hela utbildningsområdet. Teckningslärarutbildningen,
verksamheten vid arkitekturskolan och institutet för materialkunskap
vid konsthögskolan, fortbildningen samt all den verksamhet som kan
föras samman under benämningen förberedande konstnärlig utbildning
omfattas sålunda inte av förslaget, vilket alltså i första hand gäller konstnärsutbildningen
vid konsthögskolan och utbildningen vid konstfackskolans
konstindustriella avdelningar.
I propositionen redogörs för konstnärsutbildningssakkunnigas förslag
i betänkandet (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärlig utbildning och
förslag från 1973 års expertgrupp för konstutbildning som presenterats
i delbetänkandet (Ds U 1974: 8) Utbildning inom bildkonst, konsthantverk
och design samt för remissbehandlingen av betänkandena.
Utbildningsministern slår fast att det vid ställningstagandena i utbildningsfrågorna
är nödvändigt att stor hänsyn tas till de synpunkter som
kommit fram vid remissbehandlingen av utredningsförslagen.
I fråga om konsthögskolan innebär regeringens ställningstagande att
utbildningen bör fortgå oförändrad, dvs. utbildningen kommer även i
fortsättningen att ha som central uppgift att förbereda för yrkesverksamhet
sorn fritt verkande bildkonstnär (målare, skulptör, grafiker eller
tecknare).
Utskottet är ense med regeringen om att statsmakterna inte bör styra
utbildningen vid konsthögskolan i annan mening än genom att allmänt
ange inriktningen och fastställa den pedagogiska och ekonomiska ram
inom vilken utbildningen kan verka.
Utskottet tillstyrker likaledes regeringens förslag i fråga om medelsanvisning
till konsthögskolan för verksamhetsåret 1976/77.
Vad därefter beträffar konstfackskolan anser utbildningsministern att
skolans utbildningsuppgifter i sina huvuddrag bör förbli oförändrade,
men att det är nödvändigt att utbildningen i andra avseenden genomgår
förändringar; bl. a. måste utbildningen bli mer yrkesförberedande, vilket
förutsätter ytterligare planeringsarbete. Enligt utbildningsministerns
mening krävs i första hand en fortsatt studieorganisatorisk planering. Av
-
UbU 1975/76:18
3
sikten är att huvuddelen av detta arbete skall göras inom konstfackskolan
i anslutning till nu pågående försöksverksamhet på det pedagogiska
och studieorganisatoriska området. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot de i propositionen angivna riktlinjerna för planeringsarbetet.
Regeringen föreslår att det under nästa budgetår anordnas utbildning
av dekormålare för teatrar. Huvuddelen av utbildningen skall vara förlagd
till dramatiska institutet och en mindre del till konstfackskolan.
För sistnämnda del har under konstfackskolans anslag beräknats 18 000
kr.
Utbildningen av teckningslärare behandlades av riksdagen vid 1975
års riksmöte (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159). Riksdagen
beslöt att utbildningen av teckningslärare skulle utökas genom att sådan
utbildning anordnas i Umeå fr. o. m. budgetåret 1976/77. Regeringen
föreslår nu att sådan särskild utbildning av teckningslärare som
tidigare anordnats vid teckningslärarinstitutet för icke behöriga lärare
skall återupptas budgetåret 1976/77. Utskottet tillstyrker förslaget.
Utskottet tillstyrker också i övrigt regeringens förslag i vad de avser
konstfackskolan.
För närvarande finns det inte någon permanent och systematisk utbildning
av konservatorer i Sverige. Konstnärsutbildningssakkunniga
kommer emellertid inom kort att lägga fram förslag om grundutbildning
och vidareutbildning av konservatorer. Med hänsyn härtill anser utskottet
att yrkandet i motionen 1975/76: 1500 inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd, varför utskottet avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för den konstnärliga
utbildningen på bild- och formområdet som redovisats i propositionen
1975/76: 100,
2. att riksdagen till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 7 004 000 kr.,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal mellan
staten och Stockholms kommun om kommunens bidrag till
kostnaderna för konstfackskolan under budgetåret 1976/77,
4. att riksdagen till Konstfackskolan för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 16 751 000 kr.,
5. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1500.
3. Musikhögskolorna. Regeringen har under punkten B 46 (s. 142—
147) föreslagit riksdagen att till Musikhögskolorna för budgetåret 1976/
77 anvisa ett förslagsanslag av 26 416 000 kr.
UbU 1975/76:18
4
Motionen
1975/76: 1466 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
till musikhögskolorna för budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 1 422 000 kr. förhöjt förslagsanslag
att användas till att utöka antalet platser i musiklärarutbildningen.
Utskottet
Våren 1970 tog statsmakterna ställning till vissa allmänna riktlinjer
för en successiv reform av den högre musikutbildningen (prop. 1970: 25,
SU 1970: 108, rskr 1970: 274). För utrednings- och reformarbete tillsattes
samma år organisationskommittén för den högre musikutbildningen
(OMUS). Enligt tilläggsdirektiv år 1974 skall kommittén under
våren 1976 avlämna ett principförslag där bl. a. målet för olika utbildningar
samt utbildningarnas huvudsakliga inriktning och uppläggning
skall anges. Återstoden av utredningsarbetet skall vara avslutat med utgången
av juni 1977. Organisationskommittén är tills vidare tillsynsmyndighet
för musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö
och skall bl. a. avge förslag till anslagsframställning för skolorna.
Musiklärare utbildas dels vid musikhögskolorna genom s. k. ettämnesutbildning,
dels genom s. k. tvåämnesutbildning i musik och ett annat
ämne där den särskilda ämnesutbildningen i musik anordnas i Göteborg
och Malmö. Läsåret 1975/76 skall minst 53 elever antas till ettämnesutbildningen
och totalt 78 till tvåämnesutbildningen.
Organisationskommittén har i sin anslagsframställning för budgetåret
1976/77 bl. a. föreslagit olika insatser med anledning av bristen på musiklärare
inom skolväsendet. En undersökning som skolöverstyrelsen
gjort efter samråd med kommittén visar att bristen på musiklärare snarast
ökat jämfört med år 1971 då en liknande undersökning gjordes.
Mer än hälften av all musikundervisning handhas av lärare utan formell
kompetens.
Organisationskommittén har föreslagit att kapaciteten för utbildningen
i musik och ett annat ämne ökas dels genom att särskild musikutbildning
med 24 studerandeplatser anordnas i anslutning till Framnäs folkhögskola
i Piteå, dels genom att ytterligare 24 studerande antas i Malmö.
Vidare föreslår kommittén att ettämnesutbildningen vid musikhögskolorna
utökas med sammanlagt 12 platser.
Normalt sett dröjer det enligt kommittén fem år från det beslut fattas
om en utökning av utbildningen till dess den färdigutbildade är yrkesverksam.
För att få fram musiklärare tidigare föreslår kommittén
därför en tillfällig ökning av den särskilda ämnesutbildningen i musik
med 24 platser. Dessa platser avses för personer som redan har lärarbehörighet
eller den ämnesteoretiska delen av en lärarutbildning i andra
ämnen än musik. De 24 platserna föreslås bli fördelade mellan Göteborg
och Malmö.
UbU 1975/76:18
5
Den totala kostnaden för utökningen av musiklärarutbildningen har
av organisationskommittén beräknats till 2 460 000 kr.
Utbildningsministern delar organisationskommitténs uppfattning att
musiklärarbristen är besvärande och biträder förslaget om särskild ämnesutbildning
i musik i anslutning till musikutbildningen vid Framnäs
folkhögskola. Kostnaden beräknas till 1 038 000 kr.
I motionen 1975/76: 1466 framhålls att insatserna för att öka medborgarnas
kulturintresse i första hand bör inriktas på barn och ung
domar
och att skolans insatser därvid har en avgörande betydelse. Med
hänvisning till den påtalade bristen på musiklärare föreslår motionärerna
att riksdagen utöver regeringens förslag skall anslå 1 422 000 kr. till
musikhögskolorna att användas för att ytterligare öka antalet platser i
musiklärarutbildningen.
Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att det är nödvändigt
att öka kapaciteten för utbildning av musiklärare men att samtidigt
andra åtgärder måste genomföras för att behovet av en väl fungerande
musiklärarutbildning skall bli tillgodosett. Utskottet finner
inget att erinra mot de avvägningar som i budgetpropositionen gjorts
mellan en ökad utbildningskapacitet och behoven av medel till ytterligare
utrednings- och reformarbete. Utskottet avstyrker därför yrkandet
i motionen 1975/76: 1466 om en ökad medelsanvisning till musiklärarutbildningen.
Utskottet ansluter sig även i övrigt till vad utbildningsministern anfört
och föreslagit och tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen under
förevarande anslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 100 och
med avslag på motionen 1975/76: 1466 till Musikhögskolorna
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 26 416 000
kr.
4. Statens scenskolor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna B 47—B 49 (s. 147—158) och hemställer
1. att riksdagen till Statens scenskolor för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 9 541 000 kr.,
2. att riksdagen till Statens dansskola för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 2 826 000 kr.,
3. att riksdagen till Dramatiska institutet för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 10 867 000 kr.
Stockholm den 10 februari 1976
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
UbU 1975/76: 18
6
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), fru Dahl
(s), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), Nyhage (m), Hagberg
i Örebro (s), Gillström (s), Forslund (s), fru Nordlander (vpk) och
herr Wikström (fp).
Särskilt yttrande
av herr Nordstrandh (m) och herr Nyhage (m):
Det är oundgängligen nödvändigt att öka kapaciteten för musiklärarutbildningen
och de åtgärder, som föreslås i budgetpropositionen, är
långt ifrån tillräckliga. Organisationskommitténs förslag som tagits upp
i motionen 1975/76: 1466 bör senare genomföras både vad gäller ökningen
av ettämnesutbildningen vid musikhögskolorna och ökningen av
den särskilda musiklärarutbildningen. Vi förutsätter att dessa krav beaktas
i samband med omorganisationen av högskoleväsendet och avstår
därför från att nu ställa yrkande i frågan.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976