UbU 1975/76:15

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76:15

med anledning av motioner om vissa läroplansfrågor m. m.

Motionerna

1975: 47 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär utredning och förslag rörande utökad trafikundervisning i
grund- och gymnasieskola samt införande av körkortsutbildning i gymnasieskola
och vuxenutbildning,

1975: 48 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag
om ett skolsystem där utbildningen i alternativa skolor möjliggörs,

1975: 157 av herr Alftin m. fl. (s) vari hemställs — med hänvisning
till den till trafikutskottet remitterade motionen 1975: 166 — att riksdagen
hos regeringen begär en utredning som syftar till att medel ställs till
förfogande för ökad trafikutbildning i grundskolan,

1975: 158 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

hos regeringen anhåller om en översyn av gymnasieskolans 3- och
4-åriga naturvetenskapliga och tekniska linjers innehåll och konstruktion
(yrkandet 5),

2. hos regeringen anhåller om en kartläggning av orsakerna till de
senaste årens utveckling av efterfrågan på olika linjer inom gymnasieskolan
(yrkandet 6),

3. hos regeringen anhåller om åtgärder, som tryggar enskilda skolors
fortsatta existens och utvecklingsmöjligheter (yrkandet 8),

1975: 209 av fru Mogård (m) och herr Nyhage (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att en statlig konsulentorganisation inrättas för
intellektuellt utvecklingshämmade och därmed jämförliga elever i grundskolan
och gymnasieskolan,

1975: 267 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om försöksverksamhet med variabel tidpunkt för genomgång
av grundskolans årskurs 8—9 och åtgärder med anledning därav,

1975:269 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för

1. att kuratorsverksamheten i skolorna skall finansieras med statsmedel,

2. att en statlig reglering av löner och behörighet för skolkuratorer
införs,

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 15

UbU 1975/76:15

1975: 270 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär

1. beträffande ämnet religionskunskap i grundskolan en översyn av
lärostoff och undervisningsmetodik i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att läromedlen för ämnet religionskunskap i grundskolan ses över
i vad avser stoffmängd, stoffurval, helhetsbild etc.,

3. en anpassning av lärarutbildningen till den nya undervisningssituationen
i grundskolan och till de svårigheter som möter lärama vid undervisningen
i ämnet religionskunskap, varvid de förslag, som framförts
i motionen beträffande lärarutbildningen, bör prövas,

4. att fortbildningsverksamheten för lärare som i grundskolan undervisar
i ämnet religionskunskap byggs ut och anpassas till föreliggande
behov,

1975: 364 av herr Söderström (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att skolöverstyrelsen får i uppdrag att medge skolstyrelsen
i Norrköping att anordna begärd försöksundervisning i handskrivning
och att även tilldela den erforderliga anslag för detta försök,

1975: 534 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att de riktlinjer för skolans undervisning avseende objektivitet
som anges i läroplanerna skall gälla all skolans verksamhet,

2. uttalar att medverkan i skolan av politiska organisationer får ske
först på grundskolans högstadium,

3. hos regeringen begär att anvisningar i anslutning till riksdagens
beslut härom meddelas berörda parter,

1975: 546 av herr Strindberg (m) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna det ökade behovet av språkvård inom undervisningen,

1975: 801 av herrar Enlund (fp) och Remgård i Falkenberg (fp) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i läroplan
för grundskolan så att den frivilliga undervisningen i musik kan
utvidgas i enlighet med vad som anges i motionen,

1975: 805 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att särskild prövning eller fyllnadsprövning
enligt bestämmelserna för grundskola och gymnasieskola samt för
kommunal och statlig vuxenutbildning inte skall vara förenad med någon
avgift,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utforma reglerna för sådan prövning så att ett slopande av
avgiften inte leder till orimliga konsekvenser beträffande ”chansprövningar”,

UbU 1975/76:15

1975: 1346 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs —
med hänvisning till den till civilutskottet remitterade motionen 1975:
1751 — att riksdagen beslutar att ”ekologi” införs som obligatoriskt
undervisningsämne i grundskola och gymnasieskola,

1975: 1350 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs — med hänvisning
till den till socialutskottet remitterade motionen 1975: 1235 —
att riksdagen hos regeringen anhåller om att skolöverstyrelsen ges i
uppdrag att vid den fortlöpande läroplansöversynen beakta vad i motionen
anförts beträffande ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket som förmedlar
kunskaper i barnkunskap, hushållskunskap, textil-, trä- och
metallslöjd för grundskolan och gymnasieskolan,

1975: 1372 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs — med hänvisning
till den till socialutskottet remitterade motionen 1975: 1259 —
att riksdagen begär att regeringen i form av tilläggsdirektiv ger skolhälsovårdsutredningen
i uppdrag att göra en översyn av vad som inom
ramen för skolhälsovården kan göras för att ge elever tillfredsställande
gynekologisk rådgivning och vård,

1975: 1375 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att trafikundervisning skall ingå som en obligatorisk del i samtliga
läroplaner från förskolan till gymnasiet,

2. att ett erforderligt antal lärare specialutbildas för att svara för
undervisningen i trafikkunskap och att dessa också ansvarar för att
trafikundervisningen delges eleverna,

3. att någon form av bevis utfärdas på såväl de teoretiska som de
praktiska kunskaperna hos eleverna,

1975: 1403 av herr Oskarson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att den etik som utgör grunden för vårt kulturarv
skall vara normgivande för skolans fostrande gärning,

1975:1423 av fru Tillander m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att motionen överlämnas till mål- och
utvärderingskommittén för beaktande,

1975: 1426 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
begär att invandrarbarnens skolsituation blir föremål för översyn,

1975: 1429 av herr Wikström (fp) vari hemställs att riksdagen begär
försöksverksamhet med vidgad samverkan mellan skola och arbetsliv
i syfte att öka praktikinslagen i utbildningen i grundskola och gymnasieskola.

2t Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 15

UbU 1975/76:15

Utskottet

I detta betänkande behandlas ett antal motioner som rör grundskolans
och gymnasieskolans läroplaner m. m.

Allmänna frågor

I motionen 1975: 1403 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar
att den etik som utgör grunden för vårt kulturarv skall vara normgivande
för skolans fostrande gärning.

Arbetet i skolan bygger på vissa grundläggande värderingar. Dessa
beskrivs i läroplanen för grundskolan (Lgr 69) dels i kapitlet Allmänna
mål och riktlinjer, dels i anvisningar för de enskilda ämnena. Respekt
för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets
okränkbarhet och för rätten till personlig integritet är en sådan grundvärdering.
Skolan skall vidare enligt Lgr 69 ge eleven en god uppfattning
om de värderingar och principer som bär upp rättsordningen i
vårt demokratiska samhälle. Eleven måste, heter det, bli fullt medveten
om innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn och
tolerans och om konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. I
anvisningarna för undervisningen i ämnet samhällskunskap i grundskolan
uttalas: ”Förmåga att leva samman i grupper, vilja till samarbete,
förståelse och respekt för normer, hänsyn till andra, känsla för det gemensamt
ägda eller anförtrodda och självständigt ställningstagande är
centrala mål för denna undervisning.”

Såvitt utskottet kunnat finna föreligger överensstämmelse mellan de
redovisade värderingarna och den etik som utgör grunden för vårt kulturarv.
Med hänvisning till detta konstaterande och då utskottet inte
delgivits några uppgifter som tyder på att undervisningen i skolan skulle
bedrivas på annat sätt än som förutsatts i Lgr 69 påkallar yrkandet i
motionen 1975: 1403 inte någon riksdagens åtgärd. I övrigt hänvisar
utskottet till vad utskottet i betänkandet 1971: 1 (s. 12—13) anförde
med anledning av motionen 1971: 890.

Enligt motionen 1975: 1423 bör en bättre balans mellan teori och
praktik komma till stånd i grundskolan. I motionen 1975: 1429 föreslås
att försöksverksamhet anordnas i grundskolan och gymnasieskolan
med olika modeller för en praktisk yrkeskontakt.

Frågor om praktiska inslag i undervisningen på grundskolans högstadium
har utskottet tidigare behandlat i betänkandena UbU 1972: 45
(s. 3—4) och 1974: 11 (s. 8—10).

Utskottet anförde således år 1972 bl. a. följande: ”Enligt mål och
riktlinjer för grundskolan (Lgr 69, s. 10) måste den yttre organisationen
och det inre arbetet för skolan formas så, att det blir möjligt för varje
enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag
och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar

UbU 1975/76:15

den personliga utvecklingen. Inom ramen för här återgiven huvudprincip
i läroplanen bör skolöverstyrelsen då kursplanernas anvisningar och
kommentarer ses över tillmäta de praktiska momenten i skolundervisningen
ökad betydelse, varvid bör beaktas att elever med olika anlag skall
kunna finna en för dem tillfredsställande studiemotivation. Inom överstyrelsen
pågår en läroplansuppföljning för grundskolan (LUG). Här
framlagda synpunkter beträffande ökade praktiska moment i skolarbetet
bör särskilt beaktas i den fortlöpande läroplansöversynen. Arbetet med
denna översyn bör bedrivas i samråd med SIA. Utskottet föreslår att
riksdagen i anledning av motionerna 1972: 502 och 1972: 690 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört om
inriktningen av den fortlöpande översynen av grundskolans läroplan.”
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1972: 287).

År 1974 anförde utskottet i ärendet: ”Med anledning av motionerna
1974: 1028, 1974: 1035 och 1974: 1378 och i avvaktan på statsmakternas
beslut i anledning av förslag från SIA och SSK samt dessa besluts
ikraftträdande vill utskottet erinra om vad utskottet uttalade i betänkandet
UbU 1972:45 angående teoretiska och praktiska inslag i
undervisningen. Utskottet framhöll bl. a. att skolöverstyrelsen bör, när
kursplanernas anvisningar och kommentarer ses över, tillmäta de praktiska
momenten i skolundervisningen ökad betydelse. Enligt utskottets
mening bör värdefulla erfarenheter kunna erhållas om, som ett led
i den inom överstyrelsen pågående läroplansuppföljningen för grundskolan
(LUG), nu i ett antal högstadieskolor en ökning av de praktiska
inslagen i undervisningen prövas. Ett alternativ bör därvid kunna vara
att — såsom nämns i motionen 1974: 1035 — modifiera timplanen
så att härav intresserade elever får del av en sådan ökning. En annan
typ av försöksverksamhet bör kunna avse de elever som i annat
fall inte skulle fullfölja den sista årskursen eller skulle ha medgivits
s. k. jämkad studiegång under denna årskurs. Försöket bör i detta alternativ
utformas som ett program med en utökad praktisk yrkesorientering
under en något längre tid än vad som nu är möjligt. Skolan bör
härvid ha skyldighet att kontinuerligt under det sista skolåret men
även efter detsamma följa eleverna och därvid se till att de bereds möjlighet
att ta igen de delar av studieprogrammet som inte genomgåtts
under den sista årskursen. Även andra utformningar av försök, som
utgår från den grundläggande förutsättningen att alla elever skall få
en likvärdig studiegång, är givetvis tänkbara. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet med
anledning av motionerna 1974: 1028, 1974: 1035 och 1974: 1378 anfört
beträffande praktiska inslag på grundskolans högstadium.” Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr 1974: 120). Kungl. Maj:t
uppdrog i maj 1974, under erinran om vad utskottet anfört, åt skolöverstyrelsen
(SÖ) att utforma och inkomma med förslag rörande olika

UbU 1975/76:15

modeller för försöksverksamhet med ökning av de praktiska inslagen i
undervisningen på grundskolans högstadium.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ), SÖ och arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) beslöt år 1973 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att utreda
vissa praktikfrågor. Arbetsgruppen har i juni 1975 avgivit en
rapport benämnd ”Praktik”. Rapporten innehåller bl. a. en kartläggning
av nuvarande behov av obligatorisk praktik inom olika skolformer
från universitet och högskolor till grundskola. Det årliga behovet i dag
uppges vara 3,6 miljoner praktikveckor, vilket efter omräkning innebär
en arbetskraftsvolym av ca 80 000 årsarbetare, dvs. 2 procent av arbetskraften
i landet. Rapporten behandlar bl. a. olika former av praktik,
efterfrågan och tillgång på praktik, arbetsförmedlingens praktikförmedlingsverksamhet,
praktikförmedling med utlandet, organisation för samverkan
samt ersättningsnormer.

Även frågor om praktiska inslag i undervisningen på gymnasial och
eftergymnasial nivå har utskottet behandlat tidigare, nämligen i betänkandena
1972: 45 (s. 9—10) och 1975: 17 (s. 46, 51—52).

Med hänvisning till vad utskottet i tidigare betänkanden uttalat beträffande
praktiska inslag i undervisningen och till att nämnda rapport
”Praktik” ännu inte hunnit bli föremål för ställningstaganden anser
utskottet att motionerna 1975: 1423 och 1975:1429 bör avslås av riksdagen.

Försöksverksamhet med variabel tidpunkt för genomgång
av årskurserna 8 och 9 föreslås i motionen 1975: 267. Utskottet
avstyrker yrkandet med erinran om att förslag från utredningen
om skolans inre arbete (SIA) för närvarande bereds inom utbildningsdepartementet.

Enligt motionen 1975: 269 är skillnaderna stora mellan olika kommuner
dels när det gäller antalet skolkuratorer i förhållande till antalet
skolbarn i kommunen, dels när det gäller bestämmelser beträffande
behörighet till tjänst som skolkurator. I motionen krävs att behörighet
till tjänst som skolkurator regleras genom statliga bestämmelser och att
lön till skolkurator fastställs efter förhandling med statens avtalsverk.
Vidare bör regler finnas för statsbidrag till tjänst som
skolkurator. Som skäl för dessa krav anger motionärerna att skolkuratorsverksamheten
inte bör vara beroende av lokala initiativ.

Utskottet, som erinrar om att utredningen om skolan, staten och
kommunerna (SSK) utreder frågor om statsbidrag till skolverksamheten
med utgångspunkt i ett ökat ansvarstagande för kommunerna, anser att
riksdagen bör avslå motionen 1975: 269.

Förslag om en statlig konsulentorganisation för intellektuellt
utvecklingshämmade och därmed jämförliga elever i grundskolan

UbU 1975/76:15

och gymnasieskolan förs fram i motionen 1975: 209. Utskottet, som anser
att ställning till yrkandet inte kan tas förrän beslut föreligger med
anledning av den till nästa år aviserade propositionen om skolans inre
arbete, är inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd i frågan och
avstyrker därför bifall till motionen 1975: 209.

Invandrarbarnens skolsituation tas upp i motionen 1975: 1426. Den
fråga som diskuteras i motionen, nämligen hur sexualundervisningen
för invandrarbarnen skall anordnas, har behandlats
av utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings-
och upplysningsarbetet (USSU) i betänkandet Sexual- och samlevnadsundervisning
(SOU 1974: 59). Remissyttranden över betänkandet
har avgetts av bl. a. SÖ och arbetsgruppen för sexual- och samlevnadsfrågor
bland invandrare. Med hänvisning till pågående beredningsarbete
inom utbildningsdepartementet avstyrker utskottet bifall till yrkandet i
motionen 1975: 1426. I detta sammanhang erinras om att en arbetsgrupp
inom utbildningsdepartementet har lagt fram förslag beträffande
invandrarbarnens skolgång (Ds U 1975: 13). Även detta förslag bereds
för närvarande inom utbildningsdepartementet.

Med utgångspunkt i dels bestämmelserna i 5 kap. 1 § skolförordningen
enligt vilka arbetet i grundskolan skall anpassas till elevernas
ålder samt varje elevs förutsättningar, dels uttalanden i läroplanerna yrkas
i motionen 1975: 534 att riksdagen skall uttala att medverkan i
skolan av politiska organisationer får ske först på grundskolans högstadium
samt att läroplanens riktlinjer beträffande objektivitet i
skolans undervisning skall gälla all skolans verksamhet.

Enligt de allmänna anvisningarna i läroplanerna för grundskolan och
gymnasieskolan ankommer det på skolans personal att i undervisningen
informera om de politiska partierna och deras arbete. Frågan om hur
skolans politiska samhällsinformation skall kunna kompletteras med
medverkan från politiska ungdomsförbund behandlas för närvarande
av SÖ.

Det förslag till anvisningar beträffande de politiska ungdomsorganisationernas
medverkan i skolans samhällsinformation, som SÖ utarbetat
och som nyligen varit föremål för remiss, avser enligt vad utskottet erfarit
grundskolans högstadium och gymnasieskolan. När det gäller kravet
på objektivitet i informationen hänvisas i Sö:s nämnda förslag till
vad som sägs i läroplanerna om objektivitet, saklighet och allsidighet.
Utskottet utgår från att ifrågavarande anvisningar också i sin slutliga
form kommer att svara mot de krav som ställs i dels bestämmelserna i
5 kap. 1 § skolförordningen, dels gällande läroplaner och anser därför
att några särskilda uttalanden av i motionen begärt slag inte behövs.
Yrkandena i motionen 1975: 534 kan därför avslås av riksdagen.

UbU 1975/76:15

I motionen 1975: 158 (yrkandena 5 och 6) begärs en översyn av
den treåriga naturvetenskapliga och den fyraåriga
tekniska linjens innehåll och konstruktion
samt en kartläggning av orsakerna till de senaste årens utveckling av efterfrågan
på utbildning på olika linjer inom gymnasieskolan.

SÖ har tillsatt arbetsgrupper inom den naturvetenskapliga sektom för
läroplansarbete i matematik och naturorienterande ämnen på grundskolans
högstadium, i matematik och orienteringsämnen på låg- och mellanstadiet,
i matematik för samtliga kurser på gymnasieskolans olika
linjer, i kemi för de naturvetenskapliga och tekniska linjerna samt i biologi
för den naturvetenskapliga linjen. Avsikten är att basfärdigheter
och baskunskaper klarare skall betonas i samtliga nämnda ämnen.

Inom SÖ pågår vidare en successiv läroplansuppföljning i vad gäller
ämnesstoff m. m. för gymnasieskolans olika linjer.

Den i motionen 1975: 158 berörda frågan om orsakerna till de senaste
årens utveckling av efterfrågan på utbildning på olika linjer i
gymnasieskolan studeras också av SÖ, vilket framgår av dels inledningen
till SÖ:s anslagsframställning för budgetåret 1976/77, dels publicerade
delrapporter från större projekt.

Enligt utskottets mening har motionärerna tagit upp en väsentlig
fråga till vilken utskottet torde få anledning att återkomma under våren
1976. Det bör emellertid påpekas att frågan om den naturvetenskapliga
undervisningens situation i gymnasieskolan inte endast är en gymnasieskolfråga
utan även har nära samband med frågor om formen och
innehållet för den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte nu berett att förorda
den översyn och den kartläggning som motionärerna föreslår. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet yrkandena 5 och 6 i motionen 1975:
158.

1 motionen 1975: 48 begärs utredning och förslag beträffande statsbidrag
till s. k. alternativ skola. Åtgärder som tryggar enskilda skolors
fortsatta existens och utvecklingsmöjligheter krävs i motionen 1975: 158
(yrkandet 8).

Skolplikt kan fullgöras i enskild statsunderstödd skola. Skolplikt kan
vidare fullgöras i enskild skola som inte får statsbidrag, om skolstyrelsen
godkänt skolan för ändamålet. Enligt bestämmelserna i 34 §
skollagen (1962: 319) skall godkännande meddelas, om skolans undervisning
till art, omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvarar
grundskolans och skolan förestås av person vilken äger erforderlig
skicklighet för undervisningen och är väl lämpad att förestå skola. Den
närmare innebörden av dessa bestämmelser framgår av vad föredragande
statsrådet anfört i propositionen 1962: 54 (s. 365—366) och 1962: 136
(s. 60), vilka uttalanden riksdagen lämnat utan erinran. Departements -

UbU 1975/76:15

chefens principiella tillstyrkan i sistnämnda proposition av skolberedningens
förslag beträffande godkännande av skola innebär att hinder
för godkännande inte föreligger på grund av sådana avvikelser i kursinnehåll
som föranleds av att undervisningen bygger på annan religiös
eller filosofisk övertygelse än som ligger till grund för det svenska
skolväsendet i allmänhet. Ett av motiven för beredningens förslag var
därvid att Sverige måste iaktta sina internationella förpliktelser enligt
främst artikel 2 i det första tilläggsprotokollet den 11 januari 1952 till
Europarådets konvention den 4 november 1950 angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (SOU 1961: 30
s. 553 och 813).

Frågan om statsbidrag till enskild skola behandlades av 1962 års
riksdag (SäU 1962: 1 s. 176 och s. 232 punkt 30). För att statsbidrag
skall kunna utgå till viss skola där skolplikt fullgörs krävs beslut av
riksdagen.

Utskottet erinrar om att motionsyrkande som svarar mot önskemålet
i motionen 1975: 48 behandlades av riksdagen såväl år 1971 som år 1972
(UbU 1971: 1 och 1972:2) och då avslogs. Med erinran härom och
om de organisatoriska konsekvenser som en vidgad möjlighet till statsunderstödd
enskild undervisning skulle få för det svenska skolväsendet
avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 48.

Ett yrkande som svarar mot kravet i motionen 1975: 158 behandlades
av utskottet under 1974 års riksdag. Utskottet ansåg därvid att SSK
borde få i uppdrag att se över formerna för givande av statsbidrag till
statsunderstödd enskild utbildning (UbU 1974: 25, rskr 1974: 211). Riksdagen
beslöt i enlighet härmed. Kungl. Maj:t har i maj 1974 givit nämnda
uppdrag till SSK. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet ifrågavarande
yrkande i motionen 1975: 158.

Vissa läroplansfrågor

Enligt motionen 1975: 546 bör skolan i större utsträckning än för
närvarande lära eleverna att behandla svenska språket korrekt.
Att kunna tala och skriva vårdat anses vara en förmån, som alla
bör ha rätt till.

I Göteborg finns det sedan år 1972 ett utvecklingsblock med inriktning
på kommunikationsfärdighetema. Utvecklingsarbetet, som beslutats
av SÖ:s pedagogiska nämnd, avser årskurserna 1—12 men dess
tyngdpunkt ligger på grundskolans låg- och mellanstadier.

Därtill kommer att i fråga om flertalet ämnen i grundskolan pågår
inom SÖ ett arbete, som i större eller mindre omfattning gäller målprecisering,
angivande av basfärdigheter och baskunskaper, förslag till
arbetssätt och förslag till studiegångar. När det gäller ämnet svenska
slutbearbetas enligt vad utskottet erfarit för närvarande ett material
med arbetsnamnet ”Basfärdigheter i svenska — ett diskussionsunderlag

UbU 1975/76:15

gällande språkutveckling i skolan”. I detta torde även komma att beröras
i vilken utsträckning svenskundervisningen skall rymma rättskrivning,
muntlig och skriftlig framställning samt språklära.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motionen
1975: 546.

I motionen 1975:270 behandlas ämnet religionskunskap i
grundskolan i vad gäller dels studiegång och läromedel i ämnet, dels
vissa lärarfrågor.

SÖ genomförde våren 1974 en undersökning i ämnet religionskunskap
i grundskolan som skulle ge SÖ underlag för skilda åtgärder i
syfte att förbättra undervisningen i ämnet. Undersökningen har enligt
SÖ aktualiserat ett par väsentliga problem, nämligen svårigheten att
engagera eleverna för ämnet och stoffupprepningen i de olika årskurserna.
Anledningen till svårigheten att engagera eleverna uppger de
tillfrågade lärama vara bristande ämneskunskaper hos lärarna själva.

Statsrådet Hjelm-Wallén har den 11 november 1975 besvarat en
interpellation angående ämnet religionskunskap i grundskolan och en
fråga om undervisningen i ämnet religionskunskap på grundskolans
högstadium. Av svaret framgår bl. a. att SÖ inom ramen för den kontinuerliga
läroplansuppföljningen fortsätter arbetet med stoffurval och
arbetssätt i ämnet religionskunskap under medverkan av både lärare
och forskare samt att SÖ bl. a. i samarbete med UKÄ anordnar fortbildningskurser
i religionskunskap. Vidare anförde statsrådet i debatten
att vissa läroplansfrågor kommer att tas upp i den aviserade propositionen
om skolans inre arbete.

Inom ramen för forskningsprojektet Undervisningsmetodik i religionskunskap
har ett metodmaterial för ett urval av arbetsområden utarbetats.
Enligt SÖ:s bedömning bör detta material kunna ge impulser
till förnyelse av arbetssättet inom ämnet religionskunskap.

Den framtida utbildningen av lärare i bl. a. religionskunskap behandlas
av 1974 års lärarutbildningsutredning.

Det är angeläget att lärarna i religionskunskap, liksom lärarna i
andra ämnen, har en god utbildning i det ämne som de undervisar i.
Enligt uppgift från SÖ bestreds år 1974 ca 25 procent av undervisningen
i ämnet religionskunskap på högstadiet av lärare som saknade utbildning
i ämnet. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen finns i år överskott
på lärare med ämneskombinationer vari ämnet religionskunskap ingår.
Mot bakgrund av att enligt SÖ:s nämnda undersökning bristande ämneskunskaper
hos lärarna varit anledning till undervisningssvårigheter
vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten av att — det må
gälla religionskunskap eller annat ämne — kommande turordningsregler
vid uppsägning av lärare utformas så att kvalitén på undervisningen
i de olika ämnena säkerställs.

UbU 1975/76:15

Hur undervisningen i ett ämne till sist fungerar i skolsituationen beror
mycket på hur de allmänna riktlinjerna för undervisningen praktiskt
tillämpas av skolstyrelse, skolledning och lärare. Behörighet att
undervisa i religionskunskap på grundskolans högstadium har enligt
skolförordningen den som dels genomgått studiekurs i ämnet om minst
40 poäng eller — i vissa angivna fall — annan särskild kurs, dels genomgått
praktisk lärarutbildning. I läroplanen finns för ämnet religionskunskap
liksom för övriga orienteringsämnen anvisningar om de tidsramar
som bör tillkomma varje ämne på de olika stadierna i grundskolan.

Med hänvisning till dels pågående läroplansarbete inom SÖ, dels
1974 års lärarutbildningsutredning, dels av SÖ anordnad fortbildningsverksamhet,
dels det ansvar som SÖ, skolstyrelse, skolledning och lärare
har för att undervisningen i såväl ämnet religionskunskap som
övriga orienteringsämnen bedrivs enligt gällande riktlinjer avstyrker
utskottet yrkandena i motionen 1975: 270.

I motionen 1975:1346 begärs att ekologi införs som obligatoriskt
undervisningsämne i grundskolan och gymnasieskolan.

Utskottet har i betänkandet 1972: 45 (s. 6—8) utförligt behandlat ett
motsvarande yrkande. I maj 1975 överlämnade SÖ till miljövårdsberedningen
inom jordbruksdepartementet en promemoria med rubriken
”Skolans miljövårdsundervisning”. De utbildningsorganisatoriska erfarenheter
som ett mångårigt utvecklingsarbete på skolans område gett
sammanfattas av SÖ i promemorian på följande sätt: ”Miljövård kan
inte tänkas bilda ett särskilt ämne i det svenska skolsystemet. Däremot
utgör miljövården en väsentlig aspekt på stora delar av stoffet inom
både naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnen. Miljövården
har också mer än något annat tema visat sig kunna skapa samverkan
mellan de olika ämnena.” Med hänvisning till denna SÖ:s slutsats avstyrker
utskottet yrkandet i motionen 1975: 1346.

Frågor om trafikundervisning och körkortsutbildning har
under senare år vid olika tillfällen behandlats av utbildningsutskottet
(jfr UbU 1971: 1, UbU 1972: 49, UbU 1973: 57, UbU 1974: 2 och 7).

I motionerna 1975: 47, 1975: 157 och 1975: 1375 begärs ökad trafikundervisning
i skolan, införande av körkortsutbildning i gymnasieskola
och vuxenutbildning, specialutbildning av lärare för trafikundervisningen
samt införande av vissa utbildningsbevis efter genomgången
trafikutbildning i skolan.

Läroplanssupplementet Trafikundervisningen i grundskolan utkom
under hösten 1974. Enligt detta skall trafikundervisningen utformas
efter elevens behov och trafikerfarenheter till en lokalt anpassad studie -

UbU 1975/76:15

gång på låg- och mellanstadiet. Planeringen sker i samverkan med polisen.
Dessutom finns anvisningar för hur det teoretiska trafikstoffet
kan inarbetas i de allmänorienterande ämnena.

En intensifiering av trafikundervisningen är enligt uppgift från SÖ
inte främst en kvantitativ och administrativ fråga utan en metodiskpedagogisk
fråga. Ensidiga regelstudier skapar lätt negativa attityder
såväl till undervisningen som till reglerna. Denna erfarenhet understryker
vikten av att inte isolera trafikundervisningen från annan verksamhet
i skolan.

På högstadiet behandlas trafikfrågor främst inom de samhälls- och
naturorienterande ämnena samt i ämnet gymnastik. Försöksverksamhet
med mopedistutbildning har bedrivits på flera platser i landet. Rätten
att föra moped och därmed också rätten att deltaga i praktisk utbildning
är knuten till 15-årsdagen. Detta innebär organisatoriska svårigheter
vid planeringen av utbildningen på högstadiet. SÖ har i sitt remissvar
till kommunikationsdepartementet i juli 1972 över trafiksäkerhetsverkets
PM med förslag till målsättning för arbetet för ökad trafiksäkerhet
föreslagit att ”rätten till att föra moped ges från och med det
kalenderår eleven fyller 15 år under förutsättning att viss utbildning

ägt rum SÖ har vidare i en skrivelse till trafiksäkerhetsut redningen

i mars 1975 aktualiserat frågan om utbildningsbevis efter
genomgången mopedistutbildning i skolan.

SÖ har för avsikt att inom läroplansuppföljning för grundskolan
(LUG) tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta metodiska modeller
för trafikundervisningen. Dessa modeller kan ligga till grund för
grundutbildningen och fortbildningen av lärare.

Ett av de större problemen inom svensk bilförarutbildning har varit att
åstadkomma en för körkortstagarna meningsfylld koppling mellan teoretiska
kunskaper och praktiska färdigheter. I de kursplaner för förarutbildning
som tagits fram inom trafiksäkerhetsverket har teori och
praktik varvats i pedagogiskt lämpliga proportioner.

Under hösten 1970 övergick trafikskolan i Hallsberg i kommunal
regi. Trafikskolan organiseras sedan den 1 juli 1971 som en del av
gymnasieskolan i kommunen. I gymnasieskolan i Hallsberg har under
en försöksperiod frågor som avser trafik tagits upp inom ramen för
vissa skolämnen. Körkortsteoriundervisning och praktisk körkortsutbildning,
som varvas och bedrivs på håltimmar och schemafri tid, har
skötts av trafiklärare, övningskörning har dock inte fått ske förrän
eleven är 17 år och nio månader gammal. En rapport från försöket
med trafikundervisning/körkortsutbildning har sammanställts av SÖ
och för kännedom distribuerats till gymnasieskolorna i landet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975:
47, 1975: 157 och 1975: 1375.

UbU 1975/76:15

Skolans undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade
ämnen föreslås i motionen 1975:1350 få formen av
ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket som skall till flickor och pojkar i
lika grad förmedla kunskaper i barnkunskap och barnpsykologi, familje-
och vuxenpsykologi, konsumentkunskap, hushållskunskap samt
textil-, trä- och metallslöjd. Syftet med detta ämnespaket är att förbereda
såväl flickor som pojkar för föräldra- och förvärvsarbetarrollen.

Med anledning av ett motsvarande yrkande till 1974 års riksdag anförde
utskottet i sitt betänkande 1974: 11 följande: ”Av gällande timplan
för grundskolan framgår att slöjdämnena på låg- och mellanstadierna
samt barn- och hemkunskapsämnena på högstadiet omfattar
sammanlagt 16 veckotimmar, under vilka flickor och pojkar i lika utsträckning
följer undervisningen. Under slöjdtimmarna i årskurserna
4—6 undervisas flickorna obligatoriskt halva tiden i trä- och metallslöjd
och andra hälften av tiden i textilslöjd. För pojkarna gäller detsamma.
På högstadiet kan eleverna under högst fem veckotimmar få
specialisera sig på en av slöjdarterna. Redan nuvarande läroplan för
grundskolan medger således en förhållandevis omfattande undervisning
i barn- och hemkunskap samt slöjdämnen, gemensam och av samma
omfattning för både flickor och pojkar.”

Kravet på en motsvarande, för alla gemensam teoretisk och praktisk
utbildning på det gymnasiala stadiet synes utskottet inte möjligt att tillgodose
utan väsentliga förändringar av gymnasieskolans läroplan.

Inom SÖ har projektet ”Könsrollerna i skolan” nyligen avslutats.
Rapporten berör bl. a. frågan om en breddning av undervisningen i
teknik och naturvetenskap samt praktisk-estetiska ämnen. Rapporten
remissbehandlas för närvarande.

Med hänvisning till dels det anförda, dels inom arbetsgruppen för
samhällets barnomsorg pågående utredningsarbete beträffande föräldrautbildning
(jfr SOU 1975: 87) avstyrker utskottet motionen 1975: 1350.
Utskottet erinrar om vad som i det föregående sagts om teori och praktik
i skolan.

I motionen 1975: 801 begärs förslag till sådan ändring av de allmänna
bestämmelserna i läroplanen för grundskolan, att den frivilliga undervisning
i musik m. m. som i dag förekommer vid skolenhet
med högstadium kan anordnas även vid skolenhet som omfattar endast
låg- och mellanstadium. Utskottet, som erinrar om att frågor beträffande
utnyttjandet av skolans resurser för olika ändamål utreds av SSK,
avstyrker bifall till motionen 1975: 801. Utskottet vill i sammanhanget
nämna att en särskild arbetsgrupp för musikskolefrågor inom Svenska
kommunförbundet söker finna vägar för hur skola och musikskola skall
kunna samverka pedagogiskt och administrativt.

UbU 1975/76:15

Övriga frågor

Enligt 1 § kungörelsen (1972:314) om avgifter för prövning
inom skolväsendet skall den som önskar undergå särskild prövning
eller fyllnadsprövning enligt bestämmelserna för grundskolan,
gymnasieskolan eller kommunal och statlig vuxenutbildning erlägga avgift
till länsstyrelsen med 50 kr. för varje ämne och prövningstillfälle,
i den mån ej annat följer av bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar
särskilt.

I ämbetsskrivelse den 30 juni 1972 har Kungl. Maj:t förordnat att
elev i statlig vuxenutbildning som följt brevskolkurs enligt bestämmelserna
för statlig vuxenutbildning samt elev som följt korrespondensundervisning
på gymnasial nivå enligt härför gällande bestämmelser får
utan hinder av kungörelsen i anslutning till utbildningen kostnadsfritt
undergå särskild prövning en gång i varje ämne som utbildningen omfattar.
Detsamma gäller enligt ämbetsskrivelse den 8 september 1972
elev som följt undervisning enligt bestämmelserna om försök med särskild
gymnasial utbildning i glesbygd.

Efter samråd med riksrevisionsverket har SÖ meddelat bestämmelser
för tillämpning tills vidare av nämnda kungörelse.

Enligt kungörelsen gäller att avgift skall erläggas för varje prövning i
varje ämne, att prövning ej får äga rum innan avgiften erlagts samt att
erlagd avgift inte återbetalas. Av tillämpningsbestämmelserna framgår
att ny avgift inte behöver erläggas om prövning uppskjutits på grund av
styrkt sjukdom eller annan särskild omständighet.

I motionen 1975: 805 föreslås att ifrågavarande prövningsavgift slopas
och att SÖ får i uppdrag att finna sådana former för prövningarna
att de inte kommer att äga rum i omotiverat hög skala.

Som framgått av redovisningen föreligger i dag vissa undantag från
avgiftsskyldighet. Även SÖ:s tillämpningsföreskrifter innebär en viss
uppmjukning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975:
805. Utskottet förutsätter emellertid att skolmyndigheterna med uppmärksamhet
följer frågan.

Likaledes avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975: 1372 om tillläggsdirektiv
till skolhälsovårdsutredningen beträffande
gynekologisk rådgivning och vård inom skolhälsovården. Enligt sina
direktiv skall de sakkunniga behandla skolhälsovårdens framtida mål,
dess innehåll och organisation på olika nivåer. Därvid kommer de enligt
vad utskottet erfarit att behandla de delar av den förebyggande vården
som berörs i motionen 1975:1372.

År 1971 beslöt SÖ att en gemensam förskriftstyp för undervisningen i
handskrivning skulle användas vid skrivundervisningen inom
grundskolan med generell tillämpning senast fr. o. m. höstterminen

UbU 1975/76:15

1975. SÖ har utarbetat en handledning i handskrivning som utkom år
1972. Utskottet har i sitt betänkande 1973: 45 behandlat en motion om
forskning rörande handstilar och deras inlärning.

I motionen 1975: 364 begärs nu att SÖ får i uppdrag att anordna viss
försöksverksamhet i Norrköpings kommun med undervisning i handskrivning.

Utskottet, som noterat att SÖ underrättat skolstyrelsen i Norrköping
om att SÖ gärna ser att kommunen medverkar i det kommande utvärderingsarbetet
beträffande den nyligen införda förskriftstypen, avstyrker
bifall till yrkandet i motionen 1975: 364. Försöksverksamhet av i
motionen nämnt slag initieras inte av riksdagen. I övrigt hänvisar utskottet
till sitt betänkande 1973: 45.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande skolans fostrande gärning avslår
motionen 1975: 1403,

2. att riksdagen beträffande praktik m. m. avslår motionerna
1975: 1423 och 1975: 1429,

3. att riksdagen beträffande tidpunkt för genomgång av årskurserna
8 och 9 avslår motionen 1975: 267,

4. att riksdagen beträffande statsbidrag till tjänst som skolkurator
m. m. avslår motionen 1975: 269,

5. att riksdagen beträffande konsulentorganisation avslår motionen
1975: 209,

6. att riksdagen beträffande sexualundervisning för invandrarbarn
avslår motionen 1975: 1426,

7. att riksdagen beträffande uttalande om objektivitet i skolans
undervisning avslår motionen 1975: 534,

8. att riksdagen beträffande viss läroplansöversyn m. m. avslår
motionen 1975: 158 yrkandena 5 och 6,

9. att riksdagen beträffande utredning om statsbidrag till enskild
skola avslår motionerna 1975: 48 och 1975: 158 yrkandet 8,

10. att riksdagen beträffande svenska språket avslår motionen
1975: 546,

11. att riksdagen beträffande religionskunskap avslår motionen
1975: 270,

12. att riksdagen beträffande ekologi avslår motionen 1975:1346,

13. att riksdagen beträffande trafikundervisning avslår motionerna
1975: 47, 1975: 157 och 1975: 1375,

14. att riksdagen beträffande undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade
ämnen avslår motionen 1975: 1350,

15. att riksdagen beträffande undervisning i musik m. m. avslår
motionen 1975: 801,

16. att riksdagen beträffande avgifter för prövning avslår motionen
1975: 805,

UbU 1975/76:15

17. att riksdagen beträffande tilläggsdirektiv till skolhälsovårdsutredningen
avslår motionen 1975: 1372,

18. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med handskrivning
avslår motionen 1975: 364.

Stockholm den 25 november 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin
(s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i
Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och fru Ekelund (c).

Reservationer

1. beträffande statsbidrag till tjänst som skolkurator m. m. av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”motionen 1975: 269” bort ha följande lydelse:

1940 års skolutredning lade fram förslag om att skolkuratorsinstitutionen
skulle finansieras med statsmedel. 1 propositionen 1950: 70
föreslogs emellertid att kuratorsinstitutionen även i fortsättningen skulle
vara en kommunal angelägenhet, vilket riksdagen också beslöt.

Det förhållandet att tjänster som skolkurator är kommunalt finansierade
innebär i ett kärvt kommunalekonomiskt läge stora nackdelar för
skolkuratorsverksamheten. Som framgår av motionen 1975: 269 är skillnaderna
stora mellan kommunerna när det gäller antalet skolkuratorer
i förhållande till antalet skolbarn i kommunen. Med hänsyn härtill finner
utskottet att rättviseskäl talar för att statsbidrag skall utgå till
kommun för tjänst som skolkurator samt att behörighet till tjänst som
kurator och lön till kurator skall vara statligt reglerade. Kuratorsverksamheten
bör inte vara helt beroende av lokala initiativ.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande statsbidrag till tjänst som skolkurator
m. m. med anledning av motionen 1975: 269 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1975/76:15

2. beträffande viss läroplansöversyn m. m. av herr Nordstrandh (m) och
fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”motionen 1975: 158” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den treåriga naturvetenskapliga
och den fyraåriga tekniska linjen bör ses över från olika
aspekter. Denna översyn bör även beröra den naturvetenskapliga undervisningen
samt arbetsformerna på grundskolenivå.

Översynen bör i första hand avse ämnesstoffet m. m. inom linjerna.
De psykologiska effekterna av nuvarande betygssystem bör emellertid
också belysas. En annan viktig fråga som bör studeras är om arbetsformerna
inom gymnasieskolan, t. ex. långläxor och beting, främjar
inhämtande av sådana baskunskaper som är nödvändiga för att kunna
följa de stegvis uppbyggda studiegångarna inom de naturvetenskapliga
ämnesområdena.

Slutligen bör orsakerna kartläggas till de senaste årens utveckling
av efterfrågan på utbildning på olika linjer inom gymnasieskolan. Effekterna
av behörighets- och meritvärderingsregler för tillträde till högskoleutbildning
bör undersökas, bl. a. om nuvarande regler för tillträde

till naturvetenskaplig högskoleutbildning har den effekten att de stu derande

styrs bort från treårig naturvetenskaplig linje. Enligt utskottets
mening bör meritvärderingsreglema för tillträde till naturvetenskaplig
högskoleutbildning ha en sådan utformning att de i urvalssituationen
tillgodoser deras intressen som i gymnasieskolan valt en så krävande
linje som den naturvetenskapliga.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande viss läroplansöversyn m. m. med

bifall till motionen 1975: 158 yrkandena 5 och 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande utredning om statsbidrag till enskild skola av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Uskottet
erinrar” och slutar ”motionen 1975:158” bort ha följande lydelse:

Samhällets principiella ansvar för allas utbildning motiverar inte ett
skolmonopol. Statliga och kommunala bidrag till driften av skolor bör
vara oberoende av vederbörande skolas huvudmannaskap. Skolor utanför
det allmänna skolväsendet bör betraktas som ett värdefullt komplement
då de ofta verkar pådrivande i det pedagogiska utvecklingsarbetet
och kan erbjuda eleverna en mycket god skolmiljö. En del enskilda skolor
erbjuder dessutom utbildning som inte ges inom det allmänna skolväsendet.
Det bör därför förutsättningslöst prövas i vilken utsträckning
inom en kommun skolor kan drivas av enskild huvudman utan att nu -

UbU 1975/76:15

varande kostnadsramar för skolväsendet överskrids och utan att de
föräldrars valmöjligheter minskar som önskar låta sina barn gå i en
kommunal skola. Enligt utskottets mening bör SSK, som har i uppdrag
att se över formerna för givande av statsbidrag till statsunderstödd enskild
utbildning, genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att göra nyssnämnda
förutsättningslösa prövning i sitt utredningsarbete.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande utredning om statsbidrag till enskild
skola med anledning av motionerna 1975:48 och 1975:
158 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen
av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Med anledning”
och slutar ”i skolan” bort ha följande lydelse:

Nuvarande läroplan för grundskolan medger en förhållandevis omfattande
undervisning i barn- och hemkunskap samt slöjdämnen, gemensam
och av samma omfattning för både flickor och pojkar. När
det gäller det gymnasiala stadiet finns inte en motsvarande teoretisk
och praktisk utbildning gemensam för alla.

Förslaget i motionen 1975: 1350 om ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket
i barn-, hem- och familjeinriktade ämnen såväl i grundskolan som
i gymnasieskolan kräver en omarbetning av gällande kursplaner m. m.
Undervisningen i ovannämnda och liknande praktiska ämnen bör samordnas
i högre grad än vad som nu är fallet. Enligt utskottet bör det
av motionärerna framlagda förslaget beaktas vid den fortsatta läroplansöversynen
inom SÖ.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande undervisning i barn-, hem- och familjeinriktade
ämnen med anledning av motionen 1975:1350
hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att
vid den fortlöpande läroplansöversynen beakta vad utskottet
anfört om ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket,

Särskilt yttrande

av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Det finns högstadieskolor — uppges det — där ingen i ämnet religionskunskap
undervisande lärare har ämnesbehörighet och där timmarna
i religionskunskap handhas av lärare i övriga samhällsorienterande
ämnen eller rentav av lärare i naturorienterande ämnen. Samtidigt synes

UbU 1975/76:15

åtskilliga lärare med religionskunskap i sin ämneskombination gå arbetslösa.

Allmänt sett är situationen den att undervisningen i ämnet religionskunskap
i mycket hög grad sköts av icke ämnesbehöriga lärare — med
uppenbara risker för ämnet. Man kan varken begära eller förutsätta
att lärare utan teoretisk och praktisk utbildning i ämnet skall kunna
handha undervisningen på samma sätt som i ämnet utbildade lärare.
En angelägen uppgift är därför att tillförsäkra ämnet religionskunskap
lärare med teoretisk och praktisk kompetens i ämnet, så att undervisningen
endast undantagsvis och temporärt bestrids av lärare utan vederbörlig
utbildning.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1975 750054