UbU 1975/76:1

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76:1

med anledning av motioner angående skolutbildningens
internationalisering

Motionerna

1975: 358 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om gymnasial engelskspråkig undervisning,

1975: 362 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att universitetskanslersämbetets internationaliseringsutrednings
betänkande jämte inkomna remissvar översänds till skolöverstyrelsen
med begäran om förslag för en ökad internationalisering
av utbildningen i skolan.

International Baccalaurcatc

International Baccalaureate är en internationell studentexamen som
omfattar sex ämnen. Tre av dessa ämnen skall ha studerats på en högre
nivå (higher level) och tre på en lägre nivå (subsidiary level). Utöver
dessa sex ämnen skall eleverna ha inhämtat en kurs i ”theory of knowledge”,
närmast omfattande ämnesområdena etik och filosofi, samt ha
studerat estetiska ämnen.

Endast elever som bedrivit studier enligt en utbildningsplan som
kunnat anslutas till International Baccalaureate får examineras. Enligt
ett uttalande i juli 1975 från International Baccalaureate Office, Genéve,
är den som genomgått den engelskspråkiga utbildningen i Stockholms
kommun i princip berättigad att deltaga i examinationen för International
Baccalaureate.

Den europeiska konventionen rörande likvärdighet av betyg för tillträde
till universitet avser endast de västeuropeiska länderna. International
Baccalaureate äger giltighet inom en vidare krets av länder.

Utskottet

Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) internationaliseringsutredning
(IU) har år 1974 avlämnat sitt slutbetänkande Utbildningens internationalisering
(UKÄ-rapport nr 21). IU:s huvuduppgift har varit att
analysera motiven och målen för ökad internationalisering på den högre
utbildningens område och att framlägga därav föranledda förslag. IU

1 Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 1

UbU 1975/76:1

2

konstaterar i sitt slutbetänkande att skolutbildningens internationalisering
är grunden för en internationalisering av
universiteten och understryker bl. a. starkt att skolväsendet intar en
nyckelposition när det gäller att ge medborgarna i ett samhälle ett internationellt
perspektiv på tillvaron. Mot bakgrund härav anses i motionen
1975: 362 att IU:s förslag jämte remissyttrandena över desamma
bör överlämnas till skolöverstyrelsen (SÖ) med begäran att en handlingsplan
upprättas för en ökad internationalisering av utbildningen
inom SÖ:s verksamhetsområde.

Internationalisering innebär främst ett nytt synsätt. Det är inte i första
hand fråga om att ta bort delar av läroplanernas nuvarande kursinnehåll
och ersätta dem med annat utan att göra lärostoffet mer meningsfullt
genom att sätta in det i ett vidare, internationellt sammanhang.
SÖ, som enligt uppgift i det fortlöpande läroplansarbetet prioriterat de
internationella frågorna när det gäller de övergripande målen, tillsatte
i oktober 1974 en arbetsgrupp för internationalisering av undervisningen.
Gruppen har enligt sina direktiv att utarbeta studiegångar,
som skall innefatta konkreta planeringsförslag avseende internationalisering
inom flertalet ämnen inom ungdomsskolan. Arbetsgruppen skall
vidare utvärdera och förteckna material rörande undervisningens internationalisering
samt pröva utarbetade förslag vid ett antal försöksoch
demonstrationsskolor inom lärarhögskoleorganisationen.

Enligt vad utskottet erfarit har bl. a. vid lärarhögskolan i Stockholm
initiativ tagits till en ökad internationalisering av den grundläggande
klasslärarutbildningen. När det gäller fortbildningen av lärare har SÖ i
anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 begärt medel för särskilda
insatser beträffande skolutbildningens internationalisering.

SÖ har slutligen startat ett forsknings- och utvecklingsprojekt benämnt
”Internationalisering av folkbildningsarbetet”, innefattande bl. a.
folkhögskolan och studiecirkel verksamheten.

Utskottet har uppfattningen att undervisningens internationalisering
i gymnasieskola och grundskola bör ägnas samma intresse och omsorg
som övriga viktiga övergripande mål för skolan. Med hänsyn emellertid
till de åtgärder som redan vidtagits av SÖ för att främja en internationalisering
av utbildningen inom SÖ:s verksamhetsområde anser utskottet
att motionen 1975: 362 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd.

I motionen 1975: 358 tas upp en specialfråga, nämligen utformningen
av den engelskspråkiga gymnasiala utbildningen i
Sverige och möjligheten att avsluta den med den s. k. International Baccalaureate.
Enligt motionärerna bör SÖ få i uppdrag att komma med
ett förslag i ärendet.

UbU 1975/76: 1

3

Statsmakterna fattade år 1973 beslut i fråga om engelskspråkig gymnasial
utbildning anordnad av Stockholms kommun (prop. 1973: 77,
UbU 1973: 29, rskr 1973: 243). Tim- och kursplaner för utbildningen
överensstämmer i sina huvuddrag med dem som gäller för den naturvetenskapliga
linjen. Den mest väsentliga skillnaden är att engelska läses
som modersmål, svenska som C-språk. Genom vissa justeringar i
orienteringsämnena har nationella moment tonats ned och internationella
framhävts. Undervisningen sker på engelska. Då det gäller allmän
behörighet till högre studier i Sverige är linjen jämställd med reguljära
treåriga linjer i gymnasieskolan.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms skoldirektion till SÖ ingivit
en till utbildningsdepartementet ställd och den 11 september 1975
daterad skrivelse vari direktionen bl. a. anmält sin avsikt att få den
engelskspråkiga linjen ansluten till den s. k. International Baccalaureate.
Motivet för en sådan anslutning är att den bidrar till att linjens elever
så smidigt som möjligt kan gå över till fortsatta studier i andra länder.
Skoldirektionen anför vidare: ”Eftersom den engelskspråkiga linjen är
inrättad som en service åt utländska familjer som i olika uppdrag tillfälligt
vistas i Sverige bör en anslutning till examenssystemet ej betraktas
som ett avsteg från den allmänna principen om gymnasieskolans
examensfrihet. Det bör givetvis stå eleverna fritt att undergå examinationen.
”

Utbildningens internationalisering främjas i flertalet fall genom vidgad
akademisk ekvivalens — rätt att överföra betyg eller examina förvärvade
i ett land för tillträde till universitet och högskolor i annat
land. Utskottet, som noterat att skoldirektionens åtgärder föranletts av
elevers och föräldrars önskemål, vill se möjligheten för eleverna vid den
engelskspråkiga gymnasiala utbildningen i Stockholm att komplettera
sitt avgångsbetyg med International Baccalaureate som ett led i strävandena
att erbjuda vidgade praktiska möjligheter till en övergång mellan
studier i Sverige och i annat land och har ingen principiell erinran häremot.

Med hänvisning till vad som sålunda redovisats i ärendet finner utskottet
att motionen 1975: 358 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975: 362,

2. att riksdagen avslår motionen 1975: 358.

Stockholm den 4 november 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1975/76:1 4

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c),
fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg
(m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk),
herrar Hagberg i örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp) och Bladh (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975 750054