TU 1975/76:12

Trafikutskottets betänkande
1975/76:12

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna
på kapitalbudgcten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

1. Investeringsplan för kommunikationsverken in. m. Regeringen har
i propositionen 1975/76: 100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet, s.
213—217) lämnat en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens
investeringar, avseende postverkets, televerkets (exkl. rundradio),
statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks
förrådsfond, sjöfartsverkets fond och fonden för Södertälje kanalverk.
Vidare framläggs en sammanfattande redogörelse för investeringarna
i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapital -budgeten.

Beräkningen av de för investeringarnas genomförande under budgetåret
1976/77 erforderliga beloppen samt för detta budgetår förordade
anslag framgår av följande sammanställning. Som jämförelse har i
denna även upptagits beloppen för den hösten 1975 beräknade förbrukningen
under budgetåret 1975/76. Siffrorna anges i milj. kr.

1975/76	1975/76	1976/77	1976/77	1976/77
Hösten	Beräk-	Verkens	Föredra-	För-
1975	nad be-	investe-	gandens be-	ordade
beräk-	hållning	rings-	räkning av	anslag
nad för-	1976-	förslag	investe-
brukning	07-01		ringarna

Postverket Televerket exkl.	49,5	0,5	65,1	49,5	54,0
rundradio	798,5	80,4	843,5	825,0	827,1
Statens järnvägar	485,9	42,1	870,0	515,3	524,7
Luftfartsverket	298,6*	13,7	264,2	254,9	266,7
Vägverket	65,0	6,5	133,8	81,0	82,6
Sjöfartsverket Södertälje kanal-	131,9	0,1	114,0	80,3	88,2
verk	21,6	—	3,0	3,0	3,0
Summa	1 851,0	143,3	2 293,6	1 809,0	1846,3

1 Preliminärt belopp.

Motionen

I motionen 1975/76: 807 av herr Strindberg (m) hemställs att riksdagen
beslutar att anslagsramen för kommunikationsdepartementets
kapitalbudget minskas med 181 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

1 Riksdagen 1975176.15 sami. Nr 12

TU 1975/76:12

Utskottet

Enligt den av riksdagen under våren 1975 godkända planen för investeringarna
inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala
medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar under
televerkets fond — under innevarande budgetår till 1 720,9 milj. kr. Av
en i budgetpropositionen lämnad redogörelse framgår att genom skilda
beslut av regeringen och i vissa fall efter medelsanvisning på tilläggsstat
höjningar av ramarna för de olika verken sedermera har medgivits.
Som följd härav beräknas nu den totala investeringsomslutningen för
samtliga fonder under budgetåret 1975/76 uppgå till 1 851 milj. kr. Någon
ytterligare medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda
förutsatta medelsförbrukningen skall kunna uppnås är med hänsyn till
befintliga medelsreservationer ej nu erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyreiserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 2 293,6 milj. kr.
Föredragande departementschefen har emellertid funnit densamma böra
begränsas till 1 809,0 milj. kr. Detta innebär en ökning med 88,1 milj.
kr. jämfört med beräkningarna i 1975 års budgetproposition av medelsförbrukningen
för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i den inledande översikt som återfinns i protokollet över regeringsärenden
lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven
inom de olika verken och i korthet berört investeringarnas inriktning
för nästa budgetår.

Till frågan om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda
verken under nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras
för dennas genomförande återkommer utskottet under resp. punkter i
det följande. I samband därmed kommer utskottet även att redovisa
sitt ställningstagande till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 807 framställda yrkandet om en minskning
i förhållande till regeringens förslag med sammanlagt 181 milj. kr. av
medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får utskottet anföra
följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionären jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så
att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara
den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal
om ca 10 procent. En sådan budgetteknik finner motionären från principiella
synpunkter felaktig och hemställer därför om nämnda minskning
av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att den av statsmakterna
beslutade anslagsmetodiken på detta område i princip innebär

TU 1975/76:12

att de olika investeringsanslagen under varje fond sammanförs till ett
kollektivanslag. Inom varje kollektivanslag skall den förut nämnda marginalen
beräknas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest
särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande
budgetår. Metodiken innebär avsevärda fördelar från anslagstekniska
synpunkter och syftar till att för de berörda verkens del skapa ökad
frihet i investeringshänseende inom de ramar för medelsförbrukningcn
som av regeringen fastställs.

Utskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå de av
riksdagen antagna principerna för budgettekniken på detta område. De
hittillsvarande erfarenheterna av systemets tillämpning har f. ö. enligt utskottets
uppfattning varit enbart gynnsamma. De ramhöjningar som enligt
det föregående av regeringen beslutats för innevarande budgetår har
ej heller föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då anslagsmarginalen
ej bör minskas på det sätt motionären föreslagit avstyrks motionen i
fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76: 807 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 218—233) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag
av 54 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 497 av herrar Magnusson i Kristinehamn och
Berndtson (båda vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen
att vid omorganisationen av postverkets lokalförvaltning i Värmland de
kommuner som ingår i norra förvaltningsregionen bör bilda eget postområde.

I motionen 1975/76: 616 av fru Sundberg (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att postverket får i uppdrag att tillhandahålla
postogram i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1975/76: 814 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs att
riksdagen uttalar att en översyn bör komma till stånd beträffande postverkets
regler när det gäller behållande av fasta postanstalter.

TU 1975/76:12

I motionen 1975/76: 1520 av herr Andersson i Nybro (c) hemställs att
riksdagen uttalar sig för en utbyggd lantbrevbäringsservice till de glesbygdsområden
som nu inte omfattas av denna postservice.

I motionen 1975/76: 1579 av herr Lorentzon (vpk) föreslås att riksdagen
uttalar som sin mening att beteckningen Frimärke ges en mera
tidsbetonad prägel och låter regeringen uppdraga åt postverket att verkställa
namnförändringen.

I motionen 1975/76: 1621 av herrar Svanström och Kindbom (båda c)
hemställs att riksdagen

1. uttalar att ingen namnförändring av postanstalter får ske utan att
den berörda allmänheten vid i förväg hållet samråd gett sitt samtycke
därtill,

2. hos regeringen begär att postverkets adressanvisningar tar hänsyn
till kundernas önskemål och att i postadresserna gårds-, by-, sockenoch
samhällsnamn tillåtes i syfte att bibehålla sådana kulturhistoriskt
värdefulla namn levande.

I motionen 1975/76: 1627 av herr Ångström (fp) föreslås att riksdagen
hemställer hos regeringen om förslag till förbättrad postservice
i glesbygder med daglig postbefordran som målsättning.

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår fastställdes
ursprungligen till 23,6 milj. kr. Genom skilda beslut av regeringen
i april och oktober 1975 medgavs emellertid verket att därutöver
göra de utbetalningar för tomtförvärv och evakuering inom kvarteret
Blåmannen i Stockholm, vilka senarelagts i förhållande till investeringsprogrammet
för budgetåret 1974/75. Investeringarna för budgetåret
1975/76 beräknas därmed uppgå till 49,5 milj. kr.

Den av postverket för nästa budgetår förutsatta investeringsramen om
65,1 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till 49,5
milj. kr. Den sålunda föreslagna medelsförbrukningen avser främst arbeten
för postgirohuset i Stockholm och den nya postterminalen i Göteborg
(Göteborgs Ban) samt omfattar även fortsatta om- och tillbyggnader
av posthusen i Trelleborg och Enköping jämte postterminalen i
Ånge. Vidare ingår häri planerad igångsättning av arbeten för nya postterminaler
i Örebro, Hässleholm och Handen. Slutligen ingår bl. a. vissa
medel för diligensrörelsen.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom anslagsberäkningen
tillstyrks också.

Vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört har inte gett

TU 1975/76:12

utskottet anledning till erinran. Det i propositionen omnämnda och i
bil. 1 till budgetpropositionen framlagda förslaget till upprättande av en
konsolideringsfond för postverket har av utskottet i särskilt yttrande
(TU 1975/76: 1 y) till finansutskottet tillstyrkts.

I motionen 497 yrkas att riksdagen uttalar att vid omorganisationen
av postverkets lokalförvaltning i Värmland de kommuner som ingår i
norra förvaltningsregionen bör bilda eget postområde.

Enligt vad utskottet erfarit har postverket genom beslut den 12 november
1975 för bl. a. Värmland fastställt en ny lokal organisation, varvid
tillämpats andra indelningsgrunder än de motionärerna ansett lämpliga.
Skälet till organisationsförändringen har varit att verket eftersträvat
en mera rationell indelning av postområdena i avsikt att ge dem en
med hänsyn till arbetsuppgifter och resurstillgång lämpligare storlek. De
interna administrativa förändringar detta innebär syftar enligt verket inte
minst till att åstadkomma en bättre service inom de olika områdena.
Detta gäller även Värmlands län.

Under hänvisning härtill finner utskottet något uttalande i frågan
från riksdagens sida ej påkallat och avstyrker därför motionen.

I motionen 616 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att postverket
får i uppdrag att tillhandahålla postogram i enlighet med förslag
i motionen.

Vid 1975 års riksmöte avslogs en motion i samma ämne (TU 1975: 2,
p. 2) under hänvisning till att uppslaget redan i annan ordning förts till
postverkets kännedom. Vidare pågick utredning i ämnet i samråd mellan
post- och televerken.

Av den s. k. telegrafutredningen inom televerket har numera föreslagits
att lyxtelegramtjänsten — med hänsyn till den ogynnsamma kostnadsutvecklingen
och det växande underskottet i verksamheten — avskaffas.
Utredningen har vidare erinrat om att postverket planerar införande
av en postal tjänst av liknande innebörd.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av de överväganden
som f. n. pågår inom sistnämnda verk finner utskottet någon
särskild åtgärd i frågan från riksdagens sida ej erforderlig. Motionen avstyrks
därför.

I motionen 1621 hemställs att riksdagen uttalar att ingen namnförändring
av postanstalter får ske utan att den berörda allmänheten vid i förväg
hållet samråd gett sitt samtycke därtill. Vidare har yrkats att riksdagen
hos regeringen begär att postverkets adressanvisningar tar hänsyn
till kundernas önskemål och att i postadresserna gårds-, by-, sockenoch
samhällsnamn tillåts i syfte att bibehålla kulturhistoriskt värdefulla
namn levande.

Den förstnämnda frågan behandlades ingående av utskottet vid 1975
års riksmöte (TU 1975: 2, s. 5). Enligt vad utskottet därvid anförde

lf Riksdagen 1975/76.15 sami. Nr 12

TU 1975/76:12

tillämpar verket numera en praxis enligt vilken en namnändring av postanstalt
inte kommer att ske då vederbörande kommun motsätter sig detta
eller en stark opinion från allmänhetens sida konstateras föreligga. I
särskilda fall avses ett än större tillmötesgående gentemot allmänhetens
önskemål ske. Angivna förhållanden syntes enligt utskottet innebära att
syftet med den då aktuella motionen i rimlig utsträckning kommer att
kunna tillgodoses. Utskottet är alltjämt av samma uppfattning i principfrågan
och finner inte heller nu någon särskild åtgärd från riksdagens
sida erforderlig.

Vad den andra i motionen 1621 upptagna frågan beträffar används
enligt postverket i områden — där det inte förekommer gatunamn och
husnummer — gårdsnamn, bynamn, sockennamn eller liknande utdelningsadress
vid behov kompletterat med postlådenummer. Enbart postlådenummer
anges förekomma mer undantagsvis. Något hinder sägs
heller inte föreligga att till egen utdelningsadress foga sockennamn eller
annan områdesbeteckning. En översyn pågår vidare inom verket av
adresseringssystemet för bl. a. landsbygdens del.

Då utskottet anser sig kunna förutsätta att i det fortsatta arbetet
härmed hänsyn i skälig utsträckning tas till önskemål av det slag motionärerna
framfört synes någon särskild framställning i ämnet från
riksdagens sida ej heller i denna del vara påkallad.

I motionen 814 hemställs att riksdagen uttalar att en översyn bör
komma till stånd beträffande postverkets regler när det gäller behållande
av fasta postanstalter. Vidare yrkas i motionen 1520 att riksdagen
uttalar sig för en utbyggd lantbrevbäringsservice till de gles
bygdsområden som nu inte omfattas av denna postservice. Av i princip
samma innebörd är yrkandet i motionen 1627 att riksdagen hemställer
hos regeringen om förslag till förbättrad postservice i glesbygder
— med daglig postbefordran som målsättning. Utskottet får i anledning
av dessa motioner anföra följande.

Såsom utskottet vid flera tillfällen erinrat om har sedan länge en omfattande
verksamhet pågått inom postverket i syfte att, enligt de av
statsmakterna godtagna riktlinjerna för verkets verksamhet, förbättra
och rationalisera dess service gentemot allmänheten. Bl. a. har en successiv
utveckling och motorisering av lantbrevbäringen skett. Inte minst
för skärgårdarnas och glesbygdernas befolkning har åtgärder i förutnämnda
syfte vidtagits.

De försök med utökad service genom lantbrevbärare som tidigare
påbörjats har också ytterligare utvidgats. Per den 30 juni 1975 har sålunda
verket enligt uppgift i årets budgetproposition tecknat avtal med
52 kommuner om social service genom lantbrevbärare. Servicen berör
nära 700 av de totalt 2 700 lantbrevbäringslinjerna och omfattar
t. ex. hembesök hos äldre personer och distribution av varor samt boklåneförmedling.

TU 1975/76:12

Enligt anvisningarna för den regionala trafikplaneringen, som i första
hand avser resor och transporter mellan olika kommuner i ett län,
skall vidare i samband med att stomlinjenätet för persontrafik utformas
samordning ske med bl. a. regionala posttransporter. Så torde också ha
skett i de regionala trafikplaner som länsstyrelserna utarbetat. Detta
gäller inte minst Norrbottens län. Vissa förbättringar i de av motionärerna
angivna förhållandena synes härigenom kunna uppnås.

Med anledning av yrkandet om bibehållandet av de fasta postanstalterna
vill utskottet för sin del kraftigt understryka vikten av att i
förekommande fall behovet härav — ur regionala, näringsgeografiska
och servicemässiga synpunkter omsorgsfullt prövas. Skälig hänsyn måste
även i övrigt tas till lokala önskemål om postverksamhetens organisation.
Under erinran härom vill utskottet vidare framhålla att det i
likhet med motionärerna filmer det i hög grad angeläget att förbättringar
i postverkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena i
den riktning motionärerna angivit kommer till stånd även om detta
medför kostnadsökningar för verkets del. Utskottet förutsätter att verket,
bl. a. i samband med den fortlöpande översynen av organisations- och
servicefrågor m. m. med avseende på den regionala och lokala verksamheten,
mera beaktar behovet härav samt vidtar erforderliga åtgärder i
angivet syfte. Dessa bör om möjligt genomföras i samförstånd med vederbörande
kommunala myndigheter.

Några särskilda åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkanden finner utskottet dock, under hänvisning till det
anförda, ej f. n. erforderliga.

I motionen 1579 yrkas att riksdagen uttalar som sin mening att beteckningen
Frimärke bör ges en mera tidsbetonad prägel och att regeringen
skall låta postverket verkställa namnförändringen.

Då det enligt utskottets uppfattning inte föreligger någon anledning
att från riksdagens sida göra ett sådant uttalande avstyrks motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett investeringsanslag av 54 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 497,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 616,

4. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1621,

5. att motionerna 1975/76:814, 1975/76: 1520 och 1975/76:
1627 inte föranleder någon särskild åtgärd från riksdagens
sida,

6. att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1579.

TU 1975/76:12

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 234—254) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 827 100 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 237 av fru Wiklund (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att televerket får i uppdrag att ombesörja att flyttbar
reservtelefon finns att tillgå inom varje sjukhusområde.

I motionen 1975/76:1572 av herr Larsson i Staffanstorp och fru
Tillander (båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att staten
bekostar nytt telefonabonnemang för pensionärer.

I motionen 1975/76: 1616 av fru Sundberg och herr Wachtmeister i
Staffanstorp (båda m) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer

1. om sådana anvisningar för televerket att taxis behov av service
prioriteras,

2. om utvecklandet av en ny och tidsenligare typ av taxitelefoner i enlighet
med vad i motionen framförts.

Utskottet

Investeringsramen för innevarande budgetår fastställdes ursprungligen
till 797,5 milj. kr. Genom beslut av regeringen i oktober 1975
medgavs emellertid televerket rätt att utnyttja anslaget intill 798,5
milj. kr. för tidigareläggningar i sysselsättningsfrämjande syfte av två
stationshus och en arbetscentral.

Den av verket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen
om 843,5 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas
till 825 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i budgetpropositionen i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 827,1 milj. kr. Till följd
av avskrivningsmedlens storlek beräknas dock något kapitaltillskott
från statsverket i form av investeringsbemyndigande inte bli erforderligt.

Den av departementschefen förordade investeringsramen anses möjliggöra
för televerket att möta den väntade efterfrågeutvecklingen och
dessutom skapa förutsättningar för en ytterligare förbättring av televerkets
service gentemot allmänheten. Investeringarna avser bl. a.
igångsättning av ny- eller tillbyggnad av ett stort antal telefonstationsbyggnader
och arbetscentraler. Enligt upprättad huvudplan för omläggning
av förrådsverksamheten påbörjas vidare arbetena med det
beslutade centralförrådet i Nässjö och vissa andra förrådsanläggningar.

Den mest expansiva rörelsegrenen inom televerket är enligt proposi -

TU 1975/76:12

tionen sedan flera år datakommunikation över telefonnätet. Verket
avser att under de närmaste åren etablera ett allmänt separat datanät,
vilket beräknas kunna tas i bruk på kommersiell basis fr. o. m. år 1978.
Hela nätet beräknas i utbyggt skick kosta ca 70 milj. kr. För nästa
budgetår har departementschefen beräknat 4 milj. kr. för ändamålet.
Planeringsarbetet anges ske med sikte på att kunna ansluta datanätet
till motsvarande internationella nät och det avses därför utformas enligt
internationell standard. Departementschefen förutsätter dock att i
enlighet med uttalande från riksdagens sida (TU 1975/76: 1) någon
anslutning till utländska datanät ej sker förrän televerket, datainspektionen
samt övriga intressenter i samarbete utarbetat ett system för att
motverka de eventuella risker från integritets- och säkerhetssynpunkter
som kan uppkomma vid användning av det nya nätet.

Av propositionen framgår också att televerket den 1 april 1975 genomfört
den omorganisation varom statsmakterna beslutat (prop. 1973:
171, TU 1973:26, rskr 1973:335 samt Kungl. Maj:ts beslut den 11
oktober 1974). Enligt beslut av regeringen den 18 september 1975 har
vidare en treårig försöksverksamhet med förvaltningsdemokrati i televerket
påbörjats.

Utskottet har vid sin prövning av förslagen funnit sig kunna godta
den förordade ramen för medelsförbrukningen under televerkets fond.
Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt anslagsberäkningen
har inte gett utskottet anledning till erinran liksom ej
heller vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört.

I motionen 237 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att televerket
får i uppdrag att ombesörja att flyttbar reservtelefon finns att
tillgå inom varje sjukhusområde.

Enligt vad utskottet erfarit avhjälps redan nu — i motsats till vad
motionären antagit — fel på sjukhustelefoner normalt med förtur. Felavhjälpningstiden
blir därför vanligtvis kort. I samband med helger
anges den dock kunna bli längre än normalt, eftersom då tillgänglig
personal kan disponeras endast för avhjälpande av fel, som berör stora
och viktiga anläggningar, t. ex. sjukhusväxlar, större kablar, telefonstationer
o. d.

Televerket avser emellertid — trots konstaterade olägenheter av teknisk
och administrativ art — att rekommendera teleområdena att i
möjligaste mån försöka utföra anslutningar till telefonstationer av
olika ledningar inom samma sjukhusområde på sådant sätt att skiftning
kan ske mellan olika ledningar (jackar) inom sjukhusområdet. Vid feltillfällen
skulle man då, för angelägna samtal, kunna ”låna” en telefon
från annan (närbelägen) avdelning inom sjukhuset.

Under hänvisning till det anförda och då det i första hand torde ankomma
på vederbörande sjukhusförvaltning att i förekommande fall
sluta avtal med televerket i berörda frågor avstyrks motionen.

TU 1975/76:12

I motionen 1572 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att staten
bekostar nytt telefonabonnemang för pensionärer.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till de allmänna synpunkter motionärerna
därvid anfört beträffande angelägenheten av tillgång till
telefon för pensionärerna. Kostnader av det slag varom här är fråga
bör dock enligt utskottets uppfattning inte bestridas genom reduktioner
av televerkets taxor eller priser. I stället synes — såsom f. n. i stor utsträckning
torde ske — uppkommande frågor av denna art böra lösas
genom kommunal försorg. Utskottet finner sig följaktligen inte kunna
biträda motionärernas yrkande och avstyrker därför motionen.

I motionen 1616 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om
dels sådana anvisningar för televerket att taxis behov av service prioriteras,
dels att, i enlighet med förslag i motionen, en ny och tidsenligare
typ av taxitelefoner utvecklas.

Enligt vad utskottet erfarit sker emellertid redan nu prioritering av
servicebehovet med avseende på taxitelefonerna. Dessutom har sedan
länge inom televerket pågått ett utvecklingsarbete i syfte att, med tilllämpande
jämväl av erfarenheter utomlands, få fram bättre och motståndskraftigare
apparater för taxi- och utomhusbruk. Slutligen må
nämnas att här berörda frågor tagits upp i gemensamma överläggningar
mellan representanter för televerket och taxiföreningen i Stockholm.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes, med beaktande av
det anförda, ej vara påkallad. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett investeringsanslag av 827 100 000 kr.,

2. avslår motionen 1975/76: 237,

3. avslår motionen 1975/76: 1572,

4. avslår motionen 1975/76: 1616.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Regeringen har (s. 255—281) föreslagit
riksdagen att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 524 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 232 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna att SJ bemyndigas att bygga ut
sitt tågorderradiosystem, så att detsamma omfattar hela SJ:s järnvägsnät
och att penningmedel för detta ändamål ställs till SJ:s förfogande.

TU 1975/76:12

I motionen 1975/76: 254 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs
att riksdagen anhåller att regeringen låter SJ företa en utredning avkostnaderna
för installering av tågradio i samtliga SJ:s personförande tåg
samt att till kommande budgetår framlägga förslag angående medel för
väckande av dessa kostnader.

I motionen 1975/76: 421 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar att under C.
Statens järnvägar: Kapitalbudgeten i bilaga 8 av budgetpropositionen,
anvisa ytterligare 25 milj. kr. till rullande materiel eller summa
549 700 000 kr.

I motionen 1975/76: 812 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs att
till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisas ett i förhållande till
budgetpropositionen med 25 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av
549 700 000 kr.

I motionen 1975/76: 1518 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 4), att riksdagen till Järnvägar m. m.
under kommunikationshuvudtiteln för budgetåret 1976/77 anvisar ett
investeringsanslag av 564 700 000 kr., innebärande en ökning i förhållande
till regeringens förslag med 40 000 000 kr. att användas bl. a. för
upprustning av inlandsbanan och vissa andra bansträckor för utveckling
av enhetslastteknik samt för investeringar i vagnar.

I motionen 1975/76: 1540 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen till Järnvägar m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
40 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av 564 700 000 kr.

I motionen 1975/76: 1580 av herr Lothigius m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar att anvisa 11 milj. kr. till underhålls- och investeringsarbeten
för den s. k. inlandsbanan avseende budgetåret 1976/77.

Utskottet

Efter beslut av regeringen i oktober 1975 har den för SJ ursprungligen
fastställda investeringsramen höjts med 5,9 milj. kr. till 485,9
milj. kr.

För budgetåret 1976/77 har departementschefen beräknat en medelsförbrukning
om 515,3 milj. kr. mot av SJ föreslagna 870 milj. kr. Härvid
bör dock beaktas att i samband med beslut av regeringen under oktober
och december 1975 särskilda medel beräknats för tidigareläggning av
vissa anläggningsarbeten och industribeställningar i sysselsättningsfrämjande
syfte. Detta innebär enligt propositionen att ett belopp om 143,9

TU 1975/76:12

milj. kr. läggs ut under innevarande budgetår avseende investeringar
vilka i stor utsträckning skulle ha utförts under nästa budgetår.

Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under
de i protokollet över regeringsärenden i övrigt angivna förutsättningarna
krävs för att den angivna investeringsramen skall uppnås en medelsanvisning
om 524,7 milj. kr.

De medel som sålunda ställs till SJ:s förfogande innebär enligt propositionen
en fortsatt kraftig satsning på att utöka transportresurserna
och förbättra servicen vid SJ och skall vidare ses mot bakgrund av de
trafikpolitiska strävandena att utveckla och stärka SJ:s ställning på transportmarknaden.

Det av departementschefen förordade investeringsutrymmet för fasta
anläggningar väntas medge bl. a. fortsatt om- och utbyggnad av bangårdar,
upprustning av spårstandarden, utbyte av broar, ombyggnad av
verkstäder, utbyggnad av fjärrblockeringsanläggningar samt investeringar
i tele- och eldriftsanläggningar.

Investeringsprogrammet avser vidare anskaffning och modernisering
av rullande materiel samt anskaffning av fordon och maskiner för att
rationalisera banunderhållet och arbetet i verkstäderna.

I den förordade medelsförbrukningen ingår också investeringar i järnvägslinjer
tillhörande det ersättningsberättigade nätet samt vissa medel
för investeringar i försvarsberedskap.

Beträffande av SJ föreslagen investering i ett nytt dubbelspår Älvsjö—Jäma
erinrar departementschefen om att regeringen i november
1974 gett SJ i uppdrag att utföra projektering av ett nytt dubbelspår
på delsträckan Älvsjö—Flemingsberg. I avvaktan på fortsatta överläggningar
i finansieringsfrågan med Stockholms läns landsting och arbetsmarknadsstyrelsen
förklarar sig departementschefen inte nu vara beredd
tillstyrka någon medelsanvisning utöver vad som erfordas för nämnda
projekteringsarbete.

Med anledning av förslagen yrkas i motionerna 421 och 812 att riksdagen
till Järnvägar m. m. för nästa budgetår anvisar ytterligare 25 milj.
kr., att användas för rullande materiel. I motionen 1518 begärs en höjning
av anslaget med 40 milj. kr., att användas bl. a. för upprustning av
inlandsbanan och vissa andra bansträckor, för utveckling av enhetslastteknik
och för investeringar i vagnar. Även i motionen 1540 yrkas för
bl. a. investeringar i inlandsbanan en anslagshöjning med 40 milj. kr.
I de båda sistnämnda motionerna understryks också vikten av att förberedelsearbetet
för snabbtåg påskyndas och att resultatet av de pågående
försöken så snart som möjligt omsätts i praktiken. I motionen 1580
slutligen yrkas en höjning med 11 milj. kr. till underhålls- och investeringsarbeten
på inlandsbanan.

För att SJ bättre skall kunna fullgöra sina uppgifter i trafikförsörjningen
och öka sin konkurrenskraft finner utskottet det vara i hög grad

TU 1975/76:12

angeläget att ökade medel, utöver de av regeringen föreslagna, ställs
till förfogande för investeringar i främst fasta anläggningar och rullande
materiel. Under hänvisning härtill och på de av motionärerna anförda
skälen tillstyrker utskottet därför en höjning av anslagen härför med
tillhopa 30 milj. kr. Härav bör i enlighet med SJ:s förslag 11 milj. kr.
användas för arbeten med inlandsbanan. Återstoden bör, såsom i motionerna
yrkats, användas för investeringar i rullande materiel, upprustning
av bansträckor och utveckling av enhetslastteknik m. m. Den närmare
fördelningen på olika objektgrupper bör det dock ankomma på
regeringen — eller efter regeringens bemyndigande SJ — att besluta om.

Den av regeringen i övrigt föreslagna fördelningen av medelsförbrukningen
på olika investeringsändamål har ej gett utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.

I motionen 232 yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att SJ
måtte bemyndigas att bygga ut sitt system för tågorderradio så att detsamma
omfattar hela SJ:s järnvägsnät samt att medel för detta ändamål
ställs till förfogande.

Av propositionen framgår att tågorderradio sedan några år finns på
sträckan Riksgränsen—Kiruna och nyligen tagits i bruk på sträckan
Kiruna—Luleå samt inom Stockholmsområdet. Såsom i det föregående
angivits medger den beräknade investeringsramen för nästa budgetår
bl. a. fortsatt utbyggnad av tele- och eldriftanläggningar. Frågan om
i vilken takt denna utbyggnad skall ske är närmast en avvägningsfråga
som det främst torde ankomma på SJ att ta ställning till. Under hänvisning
härtill och då utskottet inte funnit sig berett tillstyrka att ytterligare
medel nu ställs till förfogande för ändamålet avstyrks motionen.

Av i princip samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motionen 254
att riksdagen skall anhålla att regeringen låter SJ företa en utredning
av kostnaderna för installering av tågradio i samtliga SJ:s personförande
tåg samt kommande budgetår framlägger förslag angående medel för
täckande av dessa kostnader.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/
76: 421, yrkandet 2, 1975/76: 812, 1975/76: 1518, yrkandet 4,
1975/76: 1540, yrkandet 2, samt med bifall till motionen 1975/
76: 1580 till Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett investeringsanslag av 554 700 000 kr.,

2. avslår motionen 1975/76: 232,

3. avslår motionen 1975/76: 254.

TU 1975/76:12

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 282—295) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 266 700 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 426 av fru Wiklund m. fl. (c) hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att utbyggnaden av start- och landningsbanan
vid Skellefteå flygplats sker till 2 000 m.

I motionen 1975/76: 799 av herrar Ekinge och Henmark (båda fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om
anläggande av en tvärgående landningsbana vid flygplatsen i Visby.

I motionen 1975/76: 808 av herr Söderström m. fl. (m, s, c, fp)
föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att utbyggnadsplanerna
för Norrköpings flygfält omgående igångsättes samt att erforderliga
medel anvisas.

I motionen 1975/76: 1561 av herrar Johnsson i Blentarp och Jönsson
i Malmö (båda s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
dels att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera flygtrafiken på Sturup
genom att förbättra flygplatsens konkurrensvillkor, dels att arbetet
med att bygga ut en tvärbana påskyndas.

I motionen 1975/76: 1581 av herrar Lundgren och Jadestig (båda s)
föreslås att riksdagen beslutar att hemställa om en utredning av charterbolagens
verksamhet i syfte att skärpa kraven på tillförlitlighet och
säkerhet.

Utskottet

Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår beräknas,
efter en mindre höjning i oktober 1975, uppgå till 280,3 milj. kr. För
nästa budgetår har verket räknat med en total investeringsomslutning
om 382,2 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna
uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 264,2 milj. kr.
Departementschefen har emellertid ansett medelsförbrukningen böra
begränsas till 254,9 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av en
total investeringsvolym av 371,7 milj. kr.

Departementschefen erinrar om att arbetena med det nya utrikes
stationsområdet på Arlanda flygplats, som beräknas tas i drift den 1
november 1976, och Göteborg-Landvetter flygplats, som beräknas
tas i drift den 1 oktober 1977, fortgår planenligt. De totala investeringsutgiftema
under nästa budgetår för nämnda flygplatsobjekt be -

TU 1975/76:12

räknas till 71,0 milj. kr. resp. 202,3 milj. kr. För fortsatt säkerhets- och
kapacitetsmässig upprustning av flygplatser i övrigt beräknas 38,4 milj.
kr.

Investeringar i radio och tele, en-route, tas upp med 32,8 milj. kr.
Huvuddelen av dessa medel avser de projekt som benämns ATCAS
(Air Traffic Control Automated System). Slutligen beräknas medel för
fordon, maskiner och redskap, vissa byggnader och diverse mindre
arbeten.

Utskottet kan för sin del godta den av regeringen förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.

I motionen 426 har hemställts att utbyggnad av start- och landningsbanan
vid Skellefteå flygplats sker till 2 000 m. Utskottet vill med
anledning härav erinra om att i den förutnämnda medelsförbrukningen
ingår kostnad för förlängning av denna bana. Förslaget avser
en utbyggnad av banan till normal standard för jetflyg. En banlängd
om högst 1 800 m har därvid, enligt vad utskottet inhämtat, ansetts
tillräcklig. Under hänvisning härtill kan utskottet för sin del ej finna
någon ytterligare utbyggnad erforderlig och avstyrker motionen.

I motionen 1561 har begärts utredning och förslag om anläggande
av en tvärgående landningsbana på Sturups flygplats.

Enligt motionärerna är flygplatsen känslig för vindförhållandena
vilket skulle medföra störningar för trafikflyget. Utskottet har dock
erfarit att vindförhållandena på platsen i fråga saknar nämnvärd betydelse
för den s. k. regulariteten i trafikflygningarna. En tvärbana
anses kunna höja regulariteten med endast 0,5 promille. Med hänsyn till
de stora kostnader som är förenade med anläggandet av en ny landningsbana
anses därför en sådan anläggning i detta fall ej ekonomiskt
försvarbar. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild åtgärd
i frågan från riksdagens sida ej erforderlig.

Av i princip samma skäl finner utskottet sig ej böra tillstyrka yrkandet
i motionen 799 om anläggande av en tvärgående landningsbana
vid flygplatsen i Visby.

I motionen 1561 har vidare yrkats att ytterligare åtgärder vidtas för att
stimulera flygtrafiken på Sturup genom att förbättra flygplatsens konkurrensvillkor.
Enligt motionen har Kastrup tagit över en stor del av
den trafik, främst charter, som tidigare gick på Bulltofta. Den utslagsgivande
faktorn i sammanhanget anser motionärerna vara att bolagens
och även researrangörernas kostnader är lägre på Kastrup än på
Sturup.

TU 1975/76:12

Enligt vad utskottet erfarit har luftfartsverket under år 1975 undersökt
chartermarknaden i Sydsverige med särskild inriktning på allmänhetens
attityder beträffande avreseplats för semesterresor. Som en följd
av undersökningens resultat har luftfartsverket utformat ett program
för åtgärder för att bl. a. stimulera chartertrafiken på Sturup. Verket
avser att bibehålla dessa stimulansåtgärder under en femårsperiod.
Skulle under perioden väsentliga förändringar inträda i kostnadsrelationen
mellan Sturup och Kastrup avser verket vidta ytterligare åtgärder.
Redan vidtagna stimulansåtgärder uppges f. ö. ha ökat utbudet av charterresor
från Sturup sommaren 1976. Någon särskild framställning till
regeringen från riksdagens sida i frågan synes med hänsyn till det anförda
ej erforderlig.

I motionen 808 har yrkats att utbyggnadsplanerna för Norrköpings
flygplats omgående igångsätts samt att erforderliga medel anvisas.
Även utskottet finner skäl tala för motionärernas yrkande. Frågan om
en ny flygplats för området utreds emellertid f. n. av en särskild kommitté.
Enligt vad utskottet erfarit kan förslag i frågan väntas under innevarande
år. I avvaktan på resultatet härav torde någon särskild åtgärd
i ämnet från riksdagens sida ej vara erforderlig.

I motionen 1581 har hemställts om utredning av charterbolagens
verksamhet i syfte att skärpa kraven på tillförlitlighet och säkerhet.

Med anledning av en motion i samma syfte vid fjolårets riksmöte erinrade
trafikutskottet (TU 1975: 8) om den tillsyn och övervakning som
i berörda hänseenden åvilar luftfartsverket samt avstyrkte motionen.
Utskottet finner alltjämt tillräcklig anledning ej föreligga att från riksdagens
sida kräva en särskild utredning av det slag motionärerna begärt
och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag
av 266 700 000 kr.,

2. avslår motionen 1975/76: 426,

3. avslår motionen 1975/76: 799,

4. avslår motionen 1975/76: 1561,

5. avslår motionen 1975/76: 808,

6. avslår motionen 1975/76: 1581.

STATENS UTLANINGSFONDER

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 296) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

TU 1975/76:12

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1975/76. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 297) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1975/76 för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER
Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Regeringen har (s. 298—307) föreslagit riksdagen
att

1. medge att statens vägverk lämnas det beställningsmyndigande gällande
leveranser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag
av 82 600 000 kr.

Utskottet

För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen
för budgetåret 1976/77 en ram för medelsförbrukningen
av 81 milj. kr. mot av vägverket föreslagna 133,8 milj. kr. I anslutning
härtill erinras i budgetpropositionen om att regeringen genom beslut i
oktober och december 1975 om tidigareläggning av vissa anläggningsoch
industribeställningar i sysselsättningsfrämjande syfte beräknat 35,2
milj. kr. för investeringar vid vägverket, varav 25,2 milj. kr. för anskaffningar
under objektgruppen motorfordon och vägmaskiner m. m.
Inräknas beloppet för de sålunda tidigarelagda investeringarna — vilka
praktiskt taget helt skulle ha utförts under budgetåret 1976/77 — innebär
förslaget enligt departementschefen för budgetåret 1976/77 en ökning
av investeringsnivån jämfört med innevarande budgetår med 51,2
milj. kr. eller med närmare 80 procent.

Departementschefen framhåller vidare att betydande insatser under
senare år gjorts när det gäller upprustning av vägverkets driftanläggningar.
Det anses angeläget att vägverket ges möjlighet att även fortsättningsvis
genom om- och nybyggnad av vägstationer successivt förbättra
såväl de driftsmässiga som arbetsmiljömässiga förhållandena. Den föreslagna
medelstilldelningen sägs böra användas för nödvändiga ersättningsanskaffningar
och moderniseringar inom gruppen motorfordon
och vägmaskiner samt för att täcka vägverkets åtaganden beträffande
utlagda färjebeställningar. Av propositionen framgår också att rege -

TU 1975/76:12

ringen i oktober 1975 beslutat att 25 milj. kr. får användas för arbetsmiljöförbättrande
åtgärder inom bl. a. vägverket.

Departementschefen förklarar sig slutligen — i likhet med riksrevisionsverket
— anse att frågan om avveckling av förrådsfonden inte bör
avgöras innan ställning tagits till budgetutredningens förslag i hithörande
delar. Utskottet finner det för sin del angeläget att ett sådant
ställningstagande snarast kommer till stånd.

Utskottet tillstyrker förslaget rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1976/77. Vidare förordar utskottet att verket i enlighet
med departementschefens förslag erhåller ett beställningsbemyndigande
om högst 40 milj. kr. gällande leveranser av vägmaskiner m. m.
under budgetåret 1979/80.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. medger att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som förordats
i protokollet över regeringsärenden,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag
av 82 600 000 kr.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmateriel m. m. Regeringen har (s. 308—314) föreslagit riksdagen
att

1. medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen förordats,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag
av 88 200 000 kr.

Motionerna

I motionen 1975/76: 1518 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs (yrkandet
1 h) i vad avser trafikpolitikens utformning att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts beträffande riktlinjerna
för trafikpolitiken, varvid särskilt, såvitt nu är i fråga, bör beaktas kraven
på ökade resurser till sjömätningen.

I motionen 1975/76: 1610 av herrar Rosqvist och Signell (båda s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att anskaffning av ett nytt
sjömätningsfartyg tas upp i 1977 års budgetproposition.

Utskottet

Investeringsramen för sjöfartsverket innevarande budgetår fastställdes
ursprungligen till 66,8 milj. kr. Till följd av anskaffning av nytt isbrytarfartyg
och nytt byggnadsfartyg har ramen sedermera — efter anvisande
av erforderligt tilläggsanslag — höjts till 125,2 milj. kr.

TU 1975/76:12

För nästa budgetår föreslår departementschefen en medelsförbrukning
om 80,3 milj. kr. mot av verket föreslagna 114 milj. kr. Av förstnämnda
belopp avser 21 milj. kr. objektgruppen sjösäkerhet och 3 milj. kr.
utrustning för sjökartläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas
upp ett belopp av 56,2 milj. kr. I övrigt ingår dels farleder, dels utrustning
för fartygsverksamhet med vardera 50 000 kr.

Utskottet tillstyrker den förordade ramen för nästa budgetår samt
anslagsberäkningen. Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller
det beställningsbemyndigande avseende leveranser av sjöfartsmateriel
som departementschefen i protokollet över regeringsärenden förordat.

I motionen 1518 har bl. a. hemställts om ökade resurser till sjömätningen.
Vidare har i motionen 1610 yrkats att riksdagen hos regeringen
begär att anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg tas upp i 1977 års
budgetproposition. Vissa härmed sammanhängande frågor berörs även i
motionen 1979.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att redan 1974 års
riksdag (TU 1974: 2) uttalade att sjöfartsverket snarast möjligt —- efter
den ytterligare utredning rörande lämplig fartygstyp som må befinnas
erforderlig — borde bemyndigas beställa ett nytt sjömätningsfartyg.
1975 års riksmöte (TU 1975:1) betonade ånyo ämnets vikt och ansåg
därför att frågan om ett nytt sjömätningsfartyg borde påskyndas. Sjöfartsverket
har i september 1975 lämnat av regeringen begärd redovisning
i frågan. I avvaktan på resultatet av ärendets beredning anser sig
departementschefen ej kunna förorda en ändrad målsättning för sjökartläggningen
eller kraftigare resursförstärkningar i fråga om personal,
fartyg och övrig materiel. Ej heller anser sig departementschefen beredd
att förorda av sjöfartsverket begärda medel för ett nytt sjömätningsfartyg.

Utskottet har vid sin prövning av ärendet ej funnit skäl frångå sin
tidigare uppfattning. Under hänvisning härtill finner utskottet i likhet
med vad som yrkats i motionen 1610 angeläget att förslag i frågan
läggs fram i nästkommande års budgetproposition.

Genom utskottets ställningstagande härvidlag synes även yrkandet i
motionen 1518 om ökade resurser till sjömätningen kunna tillgodoses.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. medger att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som förordats
i protokoll över regeringsärenden,

b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett investeringsanslag av 88 200 000 kr.,

TU 1975/76:12

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 1518, yrkandet
1 h i vad avser ökade resurser till sjömätningen, och
med bifall till motionen 1975/76: 1610 ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om anskaffning av ett nytt sjömätningsfartyg
m. m.

10. Fonden för Södertälje kanalverk. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (s. 315) och hemställer

att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Stockholm den 24 februari 1976

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lothigius (m), Lindahl i Lidingö (s), Persson i Heden (c),
Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), östrand (s),
Magnusson i Kristinehamn (vpk), Johansson i Hållsta (c), Komstedt (m),
fru Swartz (fp) och herr Lekberg (s).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)
beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius och
Komstedt (båda m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 3 slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionären finner utskottet den av regeringen vid anslagsberäkningen
tillämpade budgettekniken med en marginal om tio
procent från principiella synpunkter vara olämplig. Därest utvecklingen
motiverar särskilda anslag för att stimulera sysselsättningen vid
vikande konjunkturer eller eljest ett trängande anslagsbehov uppstår
bör detta i stället tillgodoses genom förslag på tilläggsbudget, varigenom
riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning pröva de ifrågasatta
anslagens behövlighet. På sålunda anförda skäl tillstyrker utskottet i
överensstämmelse med motionärens yrkande en sammanlagd minskning
med 181 milj. kr. av de av utskottet i det följande tillstyrkta anslagen
under här ifrågavarande fonder.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 807 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

TU 1975/76:12

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande medelsförbrukningen
av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson,
Östrand och Lekberg (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”För
att” och på s. 13 slutar med ”besluta om” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sin prövning av anslagsfrågan funnit sig böra godta
regeringens förslag. Redan detta innebär såsom i propositionen framhållits,
att SJ sammantaget — med hänsyn till såväl ordinarie investeringsanslag
som särskilda medel i sysselsättningssyfte — tilldelas mycket
betydande investeringsmedel. I första hand har, som framgår av
investeringsplanen för kommunikationsverken, en uppräkning föreslagits
av SJ:s ordinarie investeringsram med 35,3 milj. kr. till 513 milj.
kr. Härutöver har såsom förut nämnts — i samband med regeringens beslut
i oktober och december 1975 om tidigareläggning av vissa anläggningsarbeten
och industribeställningar i sysselsättningsfrämjande syfte —
en särskild satsning gjorts på objekt inom SJ :s verksamhetsområde. Sålunda
innebär besluten att ett belopp om 143,9 milj. kr. läggs ut under
budgetåret 1975/76. Det är här fråga om investeringar som i stor utsträckning
skulle ha utförts under budgetåret 1976/77. Med hänsyn härtill
ställs sålunda totalt medel till förfogande, vilka jämfört med investeringsnivån
enligt prop. 1975: 1, avseende budgetåret 1975/76, innebär en
ökning med nära 180 milj. kr.

Vidare kan — i anslutning till det medelsbehov SJ i sin anslagsframställning
anmält till följd av riksdagens tidigare beslut om elektrifiering
av järnvägslinjen Borlänge—Mora — konstateras att riksdagen under
innevarande riksmöte redan, på förslag av regeringen, anvisat 27,5 milj.
kr. för ändamålet under ett särskilt investeringsanslag (prop. 1975/76:
25, TU 1975/76: 9, rskr 1975/76: 57).

I anslutning härtill vill utskottet också erinra om den konjunkturreserv
om ca tio procent som inräknats i kollektivanslaget till SJ och
som vid behov kan utnyttjas för ytterligare investeringar i bl. a. rullande
materiel. Därest det av sysselsättningspolitiska eller andra skäl skulle
visa sig önskvärt eller erforderligt att härutöver öka investeringsverksamhetens
omslutning synes detta kunna ske med anlitande av den finansfullmakt
om 1 500 milj. kr. som regeringen av riksdagen i annat
sammanhang begärt.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 421, yrkandet 2, 1975/76: 812, 1975/76: 1518,
yrkandet 4, 1975/76: 1540, yrkandet 2, och 1975/76: 1580 till
Järnvägar m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag
av 524 700 000 kr.,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 76005S