SoU 1975/76:6

Socialutskottets betänkande
1975/76:6

med anledning av motion om överförande av apoteksverksamhet på
landstingen

Motionen

I motionen 1975:205 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Håkansson i
Rönneberga (c) hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära utredning
om överförande från stat till landsting av apoteksverksamheten på lokal
och regional nivå.

Motionärerna framhåller att medan vissa reformer inom hälso- och sjukvårdsområdet,
såsom samhällets övertagande av den öppna vården och av
mentalsjukvården, präglats av en strävan efter decentralisering, utvecklingen
på läkemedelssidan gått mot centralisering i och med att staten genom bildandet
av Apoteksbolaget AB år 1970 övertog ansvaret för apoteken och
läkemedelsdistributionen. Samtidigt som det genom decentraliseringen av
öppenvårdscentraler ges en allt bättre sjukvårdsservice och möjligheter att
nå denna, är - menar motionärerna - förhållandena otillfredsställande när
det gäller möjligheterna att på jourtid få tag på ordinerade läkemedel. Särskilt
gäller detta utom de större tätorterna. Enligt motionärernas mening skulle
en bättre läkemedelsservice kunna ges på kvällar och nätter samt sön- och
helgdagar, om apoteken samordnades med det övriga utbudet av hälsooch
sjukvård, samtidigt som apoteken och dess personal kunde bättre utnyttjas
och göra en betydande insats, när det gäller information till såväl
patienter som vårdpersonal.

Gällande ordning

Genom riksdagsbeslut 1970 (prop. 1970:74, 2LU 37, rskr 234, SU 98,
rskr 223) antogs en ny organisation av apoteksväsendet fr. o. m. den 1 januari
1971, innebärande bl. a. att staten övertog upphandling och distribution av
läkemedel genom ett nyinrättat bolag Apoteksbolaget aktiebolag, i vilket
staten fick 2/3 av aktierna och en av apotekarsocieteten grundad stiftelse
1/3. Bestämmelserna om statens ensamrätt i nämnda hänseende återfinns
i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel.

Apoteksbolagets verksamhet reglerades i avtal mellan staten och Apoteksbolaget
den 18 september 1970. Avtalet gäller tiden den 1 januari 1971
- den 31 december 1985. I sammandrag innebär avtalet följande.

Bolaget skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i
landet. Verksamheten skall bedrivas så att möjligheterna att utnyttja lä -

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 6

SoU 1975/76:6

2

kemedelsutvecklingens resultat främjas, samtidigt som så låga läkemedelskostnader
som möjligt upprätthålls.

Bolagets skyldigheter att tillhandahålla allmänheten läkemedel kan enligt
särskild överenskommelse överföras på sjukvårdshuvudman.

Bolaget skall bestämma hur många apotek och andra försäljningsställen
för läkemedel det skall finnas och var de skall ligga. När det gäller försäljningsställenas
placering och utformning skall bolaget eftersträva en god
service till allmänheten och sjukvårdens organ, samtidigt som det skall ta
hänsyn till kravet på att läkemedelskostnaderna hålls på en försvarlig nivå.

Bolagets försäljningsställen för läkemedel skall hållas tillgängliga i en sådan
utsträckning att sjukvårdens behöriga krav ej eftersätts.

Bolaget är skyldigt att tillhandahålla för försäljning tillåtna farmacevtiska
specialiteter samt de läkemedel som finns intagna i officiella läkemedelshandböcker.

Priserna på bolagets läkemedel skall vara enhetliga för hela landet. Normerna
för prissättning av tillhandahållna varor och tjänster skall tillämpas
så, att bolaget täcker sina kostnader och får en skälig förräntning av det
i bolaget insatta kapitalet.

Bolaget skall verka för god information på läkemedelsområdet och fortlöpande
redovisa statistik över läkemedelsförbrukningens art och omfattning.

Bolaget svarar slutligen för att den personal, som sysselsätts inom läkemedelsdistributionen,
uppfyller från säkerhetssynpunkt erforderliga krav.

Under år 1972 tillsattes i enlighet med avtalet en särskild nämnd för
information och statistik, ANIS, som skall biträda bolagets styrelse när det
gäller att få till stånd ett allsidigt samarbete i fråga om läkemedelsinformation
och produktion av förbrukningsstatistik. Fr. o. m. årsskiftet 1972/73 övertog
bolaget från socialstyrelsen det primära ansvaret för de frågor som gäller
samhällets inflytande över prisbildningen på läkemedelsområdet. Bolaget
fick därigenom möjlighet att genom förhandlingar med läkemedelsproducenterna
aktivt påverka både prissättningen av nya läkemedel och prisändringar
på redan registrerade läkemedel. Bolaget övertog från samma tidpunkt
distributionen av vissa kostnadsfria förbrukningsartiklar för handikappade.

Bolagets samarbete med sjukvårdshuvudmännen resulterade 1972 i att
styrelserna för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Apoteksbolaget
inrättade en gemensam samarbetsnämnd för sjukhusens läkemedelsförsörjning.
Nämnden har till uppgift bl. a. att bedriva allmänt utbyte
av information om exempelvis sjukvård, apoteksväsen och utbildning av
personal, att följa och befrämja den farmacevtiska, distributionsmässiga och
ekonomiska utvecklingen av sjukhusens läkemedelsförsörjning,att förhandla
om prissättningsnormer och att tolka och vidta justeringar i gällande
avtal om sjukhusens läkemedelsförsörjning.

Med hänsyn till den betydelse för planeringen av den framtida läkemedelsförsörjningen,
som samordningen mellan öppen och sluten vård och

SoU 1975/76:6

3

pågående nivåstrukturering inom sjukvården har, sker apotekslokaliseringar
i nära samarbete med landstingen och med beaktande av att sjukvårdsservicen
är förlagd till sjukhusens mottagningar, vårdcentraler och läkarstationer.
Bolaget har etablerat kontinuerliga kontakter med de enskilda landstingen
och i vissa fall har skapats fasta samarbetsorganisationer. I dessa
organ och vid de kontinuerliga kontakterna behandlas huvudsakligen etablerings-
och leveransavtalsfrågor. I fråga om den öppna vårdens läkemedelsförsörjning
utgör landstingens långsiktiga sjukvårdsplaner grunden för
samråd om successiv anpassning av apoteksnätet till förändringar i sjukvårdsutbudet.
Även öppethållandefrågor och speciella jourfrågor är föremål
för sådant samråd.

Vid utgången av år 1974 hade Apoteksbolaget 683 enheter för försäljning
av läkemedel till allmänheten. Därutöver fanns 32 sjukhusapotek utan sådan
försäljning. Bolaget har under sin verksamhetstid successivt övertagit ansvaret
för driften vid ett antal apotek inom sjukhus. Därvid har i flera
fall inom sjukhusapotekets lokaler eller separat inrättats möjligheter till försäljning
av läkemedel till allmänheten. Närservicen har även kunnat ökas
genom att apotek förlagts i anslutning till receptutfärdare och i centra, där
allmänheten gör sina inköp av andra varor. Denna lokaliseringspolitik har
under bolagets fyra första verksamhetsår lett till att 19 nya expeditionsapotek
öppnats, varav 17 utgör del av sjukhusapotek. Tio nya apotek har öppnats
i vårdcentraler, 16 apotek har flyttats till vårdcentraler, sex nya apotek har
öppnats på läkarstationsorter där apotek tidigare inte funnits, 21 nya apotek
har öppnats i förortscentra och 32 apotek har flyttats till områden som ansetts
ha ett från servicesynpunkt bättre läge.

Apoteksbolagets omsättning har under verksamhetsåren 1971-1974 fördelat
sig på följande sätt.

1971

m.kr.

1972

m.kr.

1973

m.kr.

1974

m.kr.

Försäljning till allmänheten:

mot recept

888,9

1 038,3

1 166,7

1 318,8

mot hjälpmedelskort

-

-

27,9

38,7

utan recept

254,4

272,8

281,0

320,4

Försäljning till sjukhus och kommunala

sjukhusapotek

208,4

234,6

273,3

350,8

Försäljning av tjänster och förlags-

artiklar m. m.

5,1

7,5

7,1

12,3

Hyresintäkter

-

-

-

1,5

Summa

1 356,8

1 553,2

1 758,0

2 042,5

Den allmänna försäkringen svarade år 1974 för 993,5 milj. kr. av de enskildas
kostnader för receptläkemedel.

Närmare uppgifter om apotekens spridning och öppethållande har lämnats
i socialutskottets betänkande SoU 1974:19 s. 3-4 med anledning av en motion
till 1974 års riksdag om apoteksservice under jourtid. I samma be -

SoU 1975/76:6

4

tänkande (s. 3) har redogjorts för de möjligheter behandlande läkare har att
direkt till patient lämna ut en mindre mängd läkemedel i avvaktan på att
patienten i vanlig ordning kan skaffa läkemedel på apotek.

Tidigare riksdagsbehandling

Statsutskottet framhöll i sitt tidigare nämnda utlåtande SU 1970:98
med anledning av propositionen 1970:74 att det, med hänsyn till att samhället
genom sjukförsäkringen och sjukhusen då svarade för kostnaderna
för närmare 2/3 av de försålda läkemedlen och för praktiskt taget all sjukhusvård
och huvudparten av den öppna vården, måste anses naturligt att
samhället också fick det direkta inflytandet över och ansvaret för läkemedelsförsörjningen.
Utskottet konstaterade att några konkreta invändningar
inte rests mot principförslaget att staten skulle överta upphandling och distribution
av läkemedel genom ett nyinrättat apoteksbolag.

Med anledning av motioner med yrkanden om att var och en av sju
föreslagna läkemedelsförsörjningsregioner skulle indelas i serviceområden
med ett särskilt serviceapotek i varje område underströk utskottet departementschefens
uttalande i propositionen om betydelsen av att alla möjligheter
prövades att inom varje region på bästa sätt samordna apotekens
verksamhet sinsemellan och att eftersträva effektiva förbindelselinjer mellan
apoteken, apoteksbolagens regionala och centrala ledningsorgan samt de olika
sjukvårdshuvudmännen.

Med anledning av vad i samma motioner anförts om angelägenheten av att
garantier skapades för en fortsatt god läkemedelsförsörjning inom glesbygdsområdena
och en skyndsam utbyggnad av expeditionsapotek på sjukhusen
erinrade utskottet om att apoteksbolagets främsta syfte varatt upprätthålla en
god läkemedelsförsörjning. Utskottet hänvisade också till att bolaget skulle
svara för att servicen till al Imänhetens och sj uk vårdens organ fungerade och att
bolaget, med beaktande av glesbygdens speciella förhållanden, i erforderlig
omfattning borde hålla kontakt med kommunala organ samt lokalaoch centrala
myndigheter på sjukvårdens område.

Slutligen framhöll utskottet att ett accepterande av strukturella omdaningar
underströk behovet av kraftfulla försök att finna andra vägar för upprätthållande
av en god service.

Som tidigare nämnts väcktes vid 1974 års riksdag en motion om att riksdagen
skulle uttala sig för förbättrad apoteksservice under jourtid. Socialutskottet,
som inhämtat yttranden över motionen från bl. a. Apoteksbolaget
och Landstingsförbundet, anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande
SoU 1974:19 att man såväl från Apoteksbolagets som sjukvårdshuvudmännens
sida var positivt inställd till att problem rörande tillhandahållande
av läkemedel under jourtid fick en lösning och att det fanns befogad anledning
räkna med att en sådan skulle komma till stånd utan riksdagens
medverkan.

SoU 1975/76:6

5

Utskottet

I motionen 1975:205 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Håkansson i
Rönneberga (c) hävdas att apoteksservicen under jourtid är otillfredsställande
framfor allt i glesbygd. Motionärerna anser att om apoteken samordnades
med övrig sjukvård en bättre läkemedelsservice skulle erhållas samtidigt
som apoteken och dess personal bättre kunde utnyttjas för bl. a. information
till patienter och vårdpersonal. Motionärerna önskar därfor en utredning
av frågan om överförande till landstingen av apoteksverksamheten på lokal
och regional nivå.

Verksamheten med upphandling och distribution av läkemedel, vilken
övertogs av staten den 1 januari 1971, har reglerats i ett avtal mellan staten
och Apoteksbolaget AB, som gäller fram till den 31 december 1985. Landstingsförbundet
är representerat i styrelsen. Bolaget har en grundläggande
skyldighet att svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls. Verksamheten
skall samtidigt bedrivas så att Apoteksbolaget får kostnadstäckning
och skälig förräntning på insatt kapital. Vid lokalisering och utformning
av försäljningsställena skall hänsyn tas till å ena sidan allmänhetens och
sjukvårdens behov av service och å andra sidan kostnaderna. Ett långtgående
samarbete med såväl kommunala organ som lokala och centrala myndigheter
på sjukvårdens område har förutsatts. I överensstämmelse härmed har en
gemensam samarbetsnämnd för sjukhusens läkemedelsförsöijning inrättats
som består av representanter för Apoteksbolaget, Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet. Vidare sker apotekslokaliseringar i nära samarbete
med de enskilda landstingen. Med dessa har Apoteksbolaget kontinuerliga
kontakter antingen genom fasta samarbetsorganisationer eller på
annat sätt. Därvid behandlas förutom etableringsspörsmål bl. a. jourfrågor
och andra öppethållandefrågor. Här bör också nämnas att Apoteksbolaget
har möjlighet att genom särskild överenskommelse överföra skyldigheten
att tillhandahålla allmänheten läkemedel på sjukvårdshuvudman.

Motionen är som ovan angetts främst föranledd av att, enligt motionärernas
mening, otillfredsställande förhållanden råder när det gäller apoteksservicen
under jourtid. När ett motionsyrkande om förbättringar i servicen
föregående år behandlades av riksdagen var Apoteksbolaget och Landstingsförbundet
i remissyttranden över motionen positivt inställda till att
gemensamt försöka lösa de problem som kunde finnas i nämnda avseende.
De goda resultat som hittills nåtts genom samarbete mellan bolaget och
sjukvårdshuvudmännen då det gäller ny- och omlokaliseringar av apotek
visar enligt utskottets mening att sjukvårdshuvudmännens synpunkter kommer
att tillmätas stor vikt även vid behandlingen av andra servicefrågor.
Vad motionärerna anför utgör därför inte belägg för att det skulle uppstå
någon vinst ur servicesynpunkt om apoteksverksamheten på lokal och regional
nivå överfördes till sjukvårdshuvudmännen. Utskottet anser därtill
att det inte finns någon anledning för riksdagen att redan i början av löpande

SoU 1975/76:6

6

period av avtalet mellan staten och Apoteksbolaget AB ta initiativ till en
utvärdering eller omprövning av systemet för upphandling och distribution
av läkemedel i landet. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:205.

Stockholm den 17 oktober 1975

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Carlshamre
(m), Dahlberg (s), Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson
i Östra Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken
Andersson (c), fru Lagergren (s), fru Ohlin (s), herrar Karlehagen (c) och
Hagberg i Borlänge (vpk).

.

'

GOTAB 75 9970 S Stockholm 1975