SoU 1975/76:48

Socialutskottets betänkande
1975/76: 48

med anledning av motioner om införande av sommartid m. m.
Motionerna

I motionen 1975/76:878 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär prövning av möjligheterna att införa
sommartid eller östeuropeisk tid i Sverige.

1 motionen 1975/76:1229 av herr Ekinge (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av sommartid eller alternativt östeuropeisk
tid att träda i kraft snarast, varvid i första hand skall eftersträvas
ett genomförande av reformen samtidigt i de berörda nordiska länderna.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under årens lopp vid flera tillfällen och senast år 1974
behandlat motioner med förslag om införande av sommartid. År 1974 framlades
därtill förslag om införande av ändrad normaltid, dvs. östeuropeisk
tid. Till grund för förslagen har främst legat hälso- och trivselskäl. Vid
samtliga tillfällen har riksdagen avslagit motionerna. När frågan väcktes
år 1974 anfördes emellertid som huvudsakligt skäl att tillämpningen av
sommartid eller östeuropeisk tid skulle kunna medföra energibesparing. Näringsutskottet
avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande (NU
1974:26 s. 53) motionen med hänvisning till att frågan om införande av
sommartid eller ändrad normaltid på initiativ av Nordiska ministerrådet
utreddes av en internordisk arbetsgrupp.

Utredningar i frågan m. m.

1 en av Nordiska rådet i november 1958 antagen rekommendation anbefalldes
regeringarna att undersöka förutsättningarna för att införa sommartid
i de nordiska länderna. I Sverige gjordes en undersökning om fördelar
respektive nackdelar vid införande av sommartid, som publicerades i Nordisk
utredningsserie (NU 1962/5). Sedan Norge som tillämpat sommartid sedan
1959 upphört härmed år 1965 och inget annat nordiskt land fattat beslut
om sommartid avförde Nordiska rådet frågan från dagordningen år 1966.
Frågan har därefter på nytt tagits upp på nordisk bas. Nordiska ministerrådet
beslutade vid sitt möte i januari 1974 att tillsätta en internordisk arbetsgrupp
för att utreda frågan om införande av sommartid eller ändrad normaltid
i Norden. Arbetsgruppens synpunkter är redovisade i ett betänkande i Nordisk
utredningsserie (NU 12/74). Arbetsgruppen anför att den tolkat sina

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 48

SoU 1975/76:48

direktiv så att frågan om sommartid eller ny normaltid skall belysas mot
bakgrund av möjligheterna att genomfora en ändrad tidsberäkning på ett
enhetligt och samordnat sätt i hela Norden.

Enligt de uppgifter som lämnas i betänkandet (s. 53) avses i Norden med
sommartid vanligen en framflyttning av tidsberäkningen med en timma
under hela eller delar av sommarhalvåret (april-september). Med ändrad
normaltid avses i allmänhet motsvarande tidsförskjutning under hela året.
En ändrad normaltid skulle innebära att Sverige, som i likhet med Danmark
och Norge tillämpar en normaltid som överensstämmer med medeleuropeisk
tid, kommer att tillämpa samma normaltid som Finland, dvs. östeuropeisk
tid. Införandet av sommartid skulle innebära tillämpning av östeuropeisk
tid under sommarhalvåret eller delar därav.

Arbetsgruppen belyser effekterna av ändrad tidsberäkning främst beträffande
energi, kommunikationer, arbetstidsfrågor, fritid, hälsa och trivsel,
trafiksäkerhet samt turism. Det framgår av betänkandet att ett av de väsentligaste
skälen till att frågan om att införa sommartid eller ändrad normaltid
aktualiserades under vintern 1973-1974 var möjligheterna att spara
energi. Ett bättre utnyttjande av dagsljuset förmodades leda till minskning
av elenergiförbrukningen förbelysningsändamål. Enligt arbetsgruppen medför
införandet av sommartid eller ny normaltid endast marginella effekter
på energiförbrukningen. För Sveriges del beräknas energibesparingen vid
införande av sommartid uppgå till 0,3 % av elförbrukningen och vid införande
av ny normaltid till 0,5 96. Effekterna mätta i ekonomiska värden
beräknas emellertid av arbetsgruppen till ca 40 å 60 milj. svenska kronor
per år för hela Norden. Fördelar kan enligt arbetsgruppen också vinnas när
det gäller fritid, hälsa och trivsel. Arbetsgruppen anför att ändrad tidsberäkning
gör det möjligt att utnyttja solljuset bättre och ger bättre förutsättningar
för friluftsliv. En nedgång i antalet trafikolycksfall kan enligt
arbetsgruppen påräknas. Vissa positiva effekter kan påräknas för turismen.
Nackdelarna är främst att hänföra till de konsekvenser för kommunikationssektorn
som införande av sommartid eller ny normaltid innebär samt
till problem beträffande arbetstiden främst inom jordbruksföretagen. I betänkandet
redovisas bl. a. att ett begränsat införande i Norden av sommartid
förutsätter att extra förbindelser anordnas för att viktiga internationella trafikförbindelser
inte skall brytas. Problemen blir emellertid mindre vid övergång
till ny normaltid. Beträffande arbetstidsfrågor har främst från jordbruksföretagen
redovisats svårigheter. Eftersom den lämpligaste skördetiden
i Sverige infaller mellan kl. 09.00 och 19.00 skulle en ändrad tidsberäkning
för jordbruket innebära ökade kostnader på grund av ökad övertidsersättning.
Arbetsgruppen anför att problemen blir störst för jordbruk med anställd
arbetskraft.

Sammanfattningsvis anför arbetsgruppen att det inte har varit möjligt
att genomföra en exakt och heltäckande samhällsekonomisk kalkyl beträffande
kostnader och vinster vid införande av sommartid eller ny normaltid.

SoU 1975/76:48

Vidare anför arbetsgruppen att analysen försvåras av att fördelar och nackdelar
inte berör samma grupper i samhället. Arbetsgruppen anser sig emellertid
kunna konstatera att, vid införande av sommartid i Danmark, Norge
och Sverige under perioden april-september, de någorlunda mätbara kostnaderna
i stort sett balanserar mätbara fördelar. Vid införande av ny normaltid
i samma länder skulle fördelarna sannolikt överväga i varje fall i
Norge och Sverige. Arbetsgruppen anför vidare att det insamlade materialet
visar på att om endast ett av de tre länderna skulle införa ändrad tidsberäkning
kostnaderna för de tre berörda länderna kommer att vara större
än fördelama. Arbetsgruppen anser det därför vara väsentligt att en eventuellt
ändrad tidsberäkning införs på samma sätt och vid samma tidpunkt
i de berörda länderna.

Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Nordiska ministerrådet har vid sitt möte i januari 1975 funnit att förutsättningar
saknas för att gemensamt i Danmark, Norge och Sverige införa
ändrad tidsberäkning, vilket var en viktig utgångspunkt för genomförande
av reformen (Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
1975 till Nordiska rådet s. 229).

De europeiska gemenskaperna (EG) har under år 1975 tagit upp frågan
om införande av sommartid i medlemsländerna.

Utskottet

1 betänkandet behandlas två motioner - 1975/76:878 av herr Svensson
i Kungälv m. fl. (s)och 1975/76:1229 av herr Ekinge (fp) - som avser frågan
om sommartid eller ändrad normaltid skall införas i vårt land.

Med sommartid avses i Norden vanligen en framflyttning av tidsberäkningen
med en timme under hela eller delar av sommarhalvåret (april-september).
Med ändrad normaltid avses motsvarande tidsförskjutning under
hela året. Införande av sommartid eller ny normaltid skulle i Sverige, liksom
i Danmark och Norge, innebära en anpassning under sommarhalvåret, alternativt
under hela året, till den normaltid som tillämpas i Finland, s. k.
östeuropeisk tid.

Förslag om införande av sommartid i Sverige har flera gånger prövats
av riksdagen. När frågan senast behandlades - år 1974 - omfattade ett av
förslagen även alternativet ny normaltid. Även på det nordiska planet har
frågan prövats. Nordiska rådet antog år 1958 en rekommendation om att
förutsättningarna för införandet av sommartid i de nordiska länderna skulle
undersökas. Norge införde sommartid år 1959 men upphörde därmed år
1965. Inget annat nordiskt land beslutade införa sommartid, varför Nordiska
rådet avförde frågan från dagordningen år 1966. Mot bakgrund av energikrisen
aktualiserades emellertid frågan åter år 1974, nämligen i Nordiska
ministerrådet. Ett bättre utnyttjande av dagsljuset förmodades nämligen
leda till minskning av elenergiförbrukningen för belysningsändamål. Det

SoU 1975/76:48

ansågs angeläget att man utredde vilka effekterna skulle bli bl. a. i detta
avseende om sommartid eller ny normaltid infördes i Norden. Ministerrådet
tillsatte därför i januari 1974 en internordisk arbetsgrupp med uppdrag att
göra en sådan utredning. Arbetsgruppen redovisade sitt uppdrag samma
år (Nordisk utredningsserie, NU 12/74).

Arbetsgruppen har kommit fram till att införandet av sommartid eller
ny normaltid endast ger marginella effekter på energiförbrukningen men
understryker att även dessa effekter motsvarar betydande ekonomiska värden
som enligt arbetsgruppens värderingar kan uppgå till mellan 40 och
60 milj. kr. för de berörda länderna. Arbetsgruppen räknar vidare med att
en nedgång av antalet trafikolycksfall kommer att ske. Positiva effekter
kan också väntas när det gäller t. ex. fritid, hälsa och trivsel. Skälet härtill
är att ändrad tidsberäkning ger större möjligheter att utnyttja solljuset och
bättre förutsättningar för friluftsliv. Till de negativa effekterna kan räknas
svårigheter som hänger samman med arbetstidens förläggning för bl. a. jordbruket.
Likaså torde en ändrad tidsberäkning återverka negativt på kommunikationssektorn
med bl. a. kostnadsökningar som följd. Sammantaget
finner arbetsgruppen att det inte är möjligt att genomföra en exakt och
heltäckande samhällsekonomisk kalkyl beträffande kostnader och vinster
vid införande av sommartid eller ny normaltid. Analysen försvåras dessutom
enligt arbetsgruppen av att fördelar och nackdelar inte berör samma grupper
i samhället. Arbetsgruppen anser sig emellertid kunna konstatera att, vid
införande av sommartid i Danmark, Norge och Sverige under perioden april
-september, de någorlunda mätbara kostnaderna i stort sett balanserar
mätbara fördelar. Vid införande av ny normaltid i samma länder skulle
fördelarna sannolikt överväga i varje fall i Norge och Sverige. Vidare anför
arbetsgruppen att det insamlade materialet visar på att om endast ett av
de tre länderna skulle införa ändrad tidsberäkning, kostnaderna för de tre
berörda länderna kommer att överstiga vinsterna. Arbetsgruppen anser det
därför vara väsentligt att en eventuellt ändrad tidsberäkning införs på samma
sätt och vid samma tidpunkt i de berörda länderna.

I de båda motionerna hänvisas till att arbetsgruppen påvisat flera positiva
återverkningar av en övergång till sommartid eller ny normaltid.

Nordiska ministerrådet konstaterade i januari 1975, efter att ha tagit del
av regeringarnas synpunkter i frågan, att förutsättningar saknas för att gemensamt
i Danmark, Norge och Sverige införa ändrad tidsberäkning. Vad
motionärerna anför utgör enligt utskottets mening inte grund för att frågan
nu ånyo skall aktualiseras på det nordiska planet. Det finns inte heller anledning
att förorda en prövning av frågan för bara vårt land. Utskottet avstyrker
motionerna. Utskottet vill tillägga följande. De europeiska gemenskaperna
(EG) tog förra året upp frågan om införande av sommartid. Om
man kommer fram till en lösning som innebär att sommartid skall tillämpas
i medlemsländerna finns det självfallet anledning att även i Sverige åter
ta upp till behandling frågan om annan tidsberäkning.

SoU 1975/76:48

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:878 och 1975/76:1229.

Stockholm den 6 maj 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s). Gustavsson i Alvesta (c), Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s). Larsson i Öskevik (c).
Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Åkerlind (m), fröken
Andersson (c)*, herr Signell (s), fru Lagergren (s)*, herrar Karlehagen (c)*
och Hagberg i Borlänge (vpk)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande prövning av frågan om införande av sommartid eller ny normaltid
av herrar Svensson i Kungälv (s). Dahlberg (s) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Nordiska
ministerrådet” och slutar med ”annan tidsberäkning” bort ha följande
lydelse:

Efter att ha tagit del av berörda regeringars synpunkter i frågan konstaterade
Nordiska ministerrådet i januari 1975 att förutsättningar saknas för
att gemensamt i Danmark, Norge och Sverige införa ändrad tidsberäkning.
Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna att den ovan nämnda
arbetsgruppen visat att påtagliga fördelar står att vinna vid införande av sommartid
eller ny normaltid (finsk/östeuropeisk tid). Sålunda anser arbetsgruppen
att en ändrad tidsberäkning för Sveriges del skulle innebära en
energibesparing som vid införande av sommartid kan beräknas till 0,3 %
av elenergiförbrukningen och vid införande av ändrad normaltid till 0,5 %.
Effekterna kan synas små men motsvarar betydande ekonomiska belopp
som kan beräknas till omkring 20 respektive 30 milj. kr. Arbetsgruppen
visar också på att en ändrad tidsberäkning kommer att innebära en nedgång
i antalet trafikolycksfall. Av stor betydelse är de positiva effekter som kan
väntas när det gäller hälsa och fritid, eftersom införande av sommartid,
alternativt ny normaltid gör det möjligt att utnyttja solljuset bättre och
ger bättre förutsättningar för friluftsliv. Inte minst barn och ungdom torde
fä nytta härav. Fördelar kan också påräknas för turismens del. Tilläggas
kan att de svårigheter som vid en ändrad tidsberäkning anses uppstå för
jordbruket i avsevärd mån torde ha minskat genom jordbrukets mekanisering.

SoU 1975/76:48

Frågan om en reform i enlighet med vad motionärerna förordat bör enligt
utskottets mening därför prövas och förslag om införande av sommartid
eller ny normaltid läggas fram. Därvid bör eftersträvas en samordning med
i första hand Norge. Utskottet vill erinra om att det framgår av en av den
nämnda arbetsgruppen redovisad opinionsundersökning som utfördes i Norge
i februari 1974 i frågan att 55 % av de tillfrågade var positiva till införandet
av ändrad normaltid.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1975/76:878
och 1975/76:1229 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:878 och
1975/76:1229 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTA B 51886 Stockholm 1976