SoU 1975/76:45

Socialutskottets betänkande
1975/76:45

med anledning av propositionen 1975/76:179 om ändring i allmänna
arbetstidslagen (1970:103) jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:179 har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag
om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103).

1 propositionen föreslås vissa begränsningar av de övertidsuttag som medges
i arbetstidslagen. Enligt förslaget skall som övertid i lagens mening
anses inte bara den arbetstid som överstiger de i lagen angivna måtten
för ordinarie arbetstid och jourtid utan även mertid i förhållande till kortare
arbetstid som i fråga om heltidsarbete har avtalats i angiven ordning. Vidare
föreslås en bestämmelse om att ordinarie arbetstid enligt lagen skall minskas
med hänsyn till infallande arbetsfri helgdag vid beräkning av allmän övertid.
Även beträffande övertid för nödfallsarbete samt förberedelse- och avslutningsarbeten
föreslås ändringar som i viss utsträckning begränsar möjligheterna
att ta ut övertid.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 45

SoU 1975/76:45

Förslag till

Lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)

Härigenom föreskrives i fråga om allmänna arbetstidslagen (1970:103)
dels att 3, 8 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen närmast efter rubriken ”Övertid” skall införas en ny paragraf,
7 a S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Utöver de undantag som anges i
2 S får undantag från lagens tillämpning
göras genom kollektivavtal,
som på arbetstagarsidan slutits eller
godkänts av organisation, vilken är
att anse som huvudorganisation enligt
lagen (1936:506) om förenings- och
förhandlingsrätt.

Utöver de undantag som anges i
2 § får undantag från lagens tillämpning
göras genom kollektivavtal,
som på arbetstagarsidan slutits eller
godkänts av organisation, vilken är
att anse som central arbetstagarorganisation
enligt lagen (1976:000) om
medbestämmande i arbetslivet.

Arbetsgivare, som är bunden av sådant kollektivavtal, får tillämpa avtalet
på arbetstagare, vilken sysselsättes i arbete som avses med avtalet, även
om arbetstagaren ej är medlem av den avtalsslutande organisationen på
arbetstagarsidan. Detta gäller dock ej arbetstagare, som omfattas av annat
tillämpligt kollektivavtal.

7 a S

/ denna lag förstås med övertid arbetstid
som överstiger ordinarie arbetstid
och jourtid enligt 4, 5 och 7 .s\sv. Halgenom
kollektivavtal, som har tillkommit
i den ordning som anges i 3 sv, annan
ordinarie arbetstid eller jourtid avtalats,
förstås med övertid i ställer sådan
arbetstid som vid heltidsarbete
överstiger ordinarie arbetstid och jourtid
enligt avtalet.

Vid beräkning av tillåten övertid enligt
10 ,sv minskas den ordinarie arbetstiden
enligt 4 § för varje infallande
helgdag, som är arbetsfri och som ej är
söndag, med den arbetstid som arbetstagaren
skulle ha fullgjort om helgdagen
i stället hade varit vardag.

SoU 1975/76:45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har natur- eller olyckshändelse eller
annan omständighet, som ej kunnat
förutses, vållat avbrott i verksamhet
eller medfört överhängande
fara för sådant avbrott eller för skada
på liv, hälsa eller egendom, får övertid
tagas ut i den utsträckning som
förhållandena kräver.

Har natur- eller olyckshändelse eller
annan därmed jämförlig omständighet,
som ej kunnat förutses, vållat
avbrott i verksamhet eller medfört
överhängande fara för sådant avbrott
eller för skada på liv, hälsa eller
egendom, får övertid tagas ut i den
utsträckning som förhållandena krä -

ver.

Arbetsgivaren skall göra anmälan till arbetarskyddsstyrelsen om sådant
arbete med angivande av anledning till samt omfattning och varaktighet
av arbetet inom två dygn från arbetets början. Arbetet får icke fortsättas
utöver denna tid, utan att tillstånd till arbetet sökts hos arbetarskyddsstyrelsen.
Anmälan eller ansökan anses gjord, när denna avlämnats till posten
i betalt brev.

Arbetarskyddsstyrelsen får medge undantag från andra stycket. Därvid
får styrelsen föreskriva särskilda villkor.

10 §

När särskilda skäl föreligger, får
övertid utöver vad som följer av 8
och 9 tagas ut med högst 48 timmar
under en tid av fyra veckor eller
50 timmar under en kalendermånad,
dock högst 150 timmar under ett kalenderår.

När särskilda skäl föreligger, får
övertid utöver vad som följer av 81
tagas ut med högst 48 timmar under
en tid av fyra veckor eller 50 timmar
under en kalendermånad, dock
högst 150 timmar under ett kalenderår.
Har övertid, som avses i 9 §, tagits
ut skall den övertid som medges
enligt detta stycke minskas med den
sålunda uttagna tiden.

När synnerliga skäl föreligger, får arbetarskyddsstyrelsen medge ytterligare
övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår.

Från de begränsningar som föreskrives i första stycket får avsteg göras

genom kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 3 §. Om

sådant kollektivavtal gäller 3 § i övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

1* Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr. 45

SoU 1975/76:45

Motionerna

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1976

I motionen 1975/76:1245 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om lagförslag innebärande att
sju timmars arbetsdag skall vara genomförd fr. o. m. 1977 och att sex timmars
arbetsdag skall vara uppnådd 1980,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av en plan
för en snabbare nedtrappning av arbetstiden till sex timmars arbetsdag eller
30 timmars arbetsvecka för skiftarbetare och jämställda grupper.

Med anledning av propositionen väckta motioner

1 motionen 1975/76:2446 av herr Träff m. fl. (m) hemställs att riksdagen
måtte besluta att

1. avslå propositionen 1975/76:179 i vad avser ändringarna i 10 § första
stycket i ifrågavarande lag,

2. ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande handläggning
av ansökningar om dispens för extra övertid.

I motionen 1975/76:2478 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen med godkännande av proposition 1975/76:179 i övrigt och med
ändring i regeringens förslag beslutar

1. att 1 a och 8 §§ i lag om ändring i allmänna arbetstidslagen erhåller
följande lydelse:

Regeringens förslag

I denna lag

Vid beräkning av tillåten övertid
enligt 10 § minskas den ordinarie arbetstiden
enligt 4 § för varje infallande
helgdag, som är arbetsfri och
som ej är söndag, med den arbetstid
som arbetstagaren skulle ha fullgjort
om helgdagen i stället hade varit vardag.

Motionärernas förslag
7 a §

enligt avtalet.

Vid beräkning av tillåten övertid
enligt 8 § minskas den ordinarie arbetstiden
enligt 4 § för varje infallande
helgdag, som är arbetsfri och
som ej är söndag, med den arbetstid
som arbetaren skulle ha fullgjort om
helgdagen i stället hade varit vardag.

Har natur- eller olyckshändelse eller
annan därmed jämförlig omständighet,
som ej kunnat förutses, vållat
avbrott i verksamhet eller medfört
överhängande fan för sådant avbrott

Har natur- eller olyckshändelse eller
annan därmed jämförlig omständighet,
som ej kunnat förutses, medfört
överhängande fara för skada på
liv, hälsa eller egendom, får övertid

SoU 1975/76:45

R ege ringens förslag

Motionärernas förslag

eller för skada på liv, hälsa eller
egendom, får övertid tagas ut i den
utsträckning som förhållandena kräver.

tagas ut i den utsträckning som förhållandena
kräver, dock högst 150
timmar per år.

Innan övertid får tagas ut enligt vad
som ovan stadgats skall godkännande
inhämtas från lokal facklig organisation.

Arbetsgivaren skall göra anmälan
till arbetarskyddsstyrelsen om sådant
arbete med angivande av anledning
till samt omfattning och varaktighet
av arbetet inom två dygn
från arbetets början. Arbetet får icke
fortsättas utöver denna tid utan tillstånd
från lokal facklig organisation
och arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetsgivaren skall göra anmälan
till arbetarskyddsstyrelsen om sådant
arbete med angivande av anledning
till samt omfattning och varaktighet
av arbetet inom två dygn
från arbetets början. Arbetet får icke
fortsättas utöver denna tid, utan att
tillstånd till arbetet sökts hos arbetarskyddsstyrelsen.
Anmälan eller ansökan
anses gjord, när denna avlämnats
lill posten i betalt brev.

Arbetarskyddsstyrelsen får medge
undantag från andra stycket. Därvid
får styrelsen föreskriva särskilda villkor.

2. att 9 § om övertid för förberedelse- och avslutningsarbete samt 10 §
om allmän och extra övertid utgår ur lagen;

3. att riksdagen hos regeringen hemställer att regeringen skyndsamt framlägger
förslag om skärpt straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen i enlighet
med vad som anförs i motionen.

Utskottet

1 allmänna arbetstidslagen (1970:103) finns bestämmelser om arbetstid,
som med få undantag avser alla arbetstagare som utför arbete för arbetsgivares
räkning. Den ordinarie arbetstiden är fr. o. m. år 1973 högst 40 timmar
i veckan. Lagen innehåller vidare bestämmelser om jourtid och övertid.
Fyra olika former av övertid kan förekomma enligt lagen, nämligen övertid
för nödfallsarbete, övertid för förberedelse- och avslutningsarbete, allmän
övertid och extra övertid.

I propositionen förordas vissa begränsningar av de övertidsuttag som medges
i arbetstidslagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet också två motionsyrkanden, som
väckts under den allmänna motionstiden. Yrkandena avser dels en allmän
sänkning av arbetstiden, dels en snabbare arbetstidsförkortning för vissa
grupper.

SoU 1975/76:45

Som närmare redovisas i prop. (s. 8) pågår eller har nyligen avslutats
ett omfattande utredningsarbete som direkt eller indirekt har betydelse för
bedömningen av frågor om arbetstiden. Här finns skäl att särskilt nämna
det arbete av arbetsrättskommittén, som lett fram till betänkandet (SOU
1975:1) Demokrati på arbetsplatsen och som föranlett propositionen
1975/76:105 om lagstiftning angående medbestämmande i arbetslivet m. m.
Avsikten är att genom en medbestämmandelag ökade förutsättningar skall
skapas för arbetstagarna att fä bl. a. arbetstiden reglerad i avtal med arbetsgivarna.

Vid en överläggning år 1974 mellan företrädare för regeringen och löntagarorganisationerna
lades fast att det då pågående utredningsarbetet borde
fullföljas i existerande former, vilket gav de bästa möjligheterna att uppnå
resultat på viktiga reformområden. Vidare konstaterades vid överläggningarna
att löntagarorganisationerna genom antagna program uttalat att det
långsiktiga målet är en 30-timmars arbetsvecka uppnådd genom en förkortning
av den dagliga arbetstiden och att regeringen delade denna uppfattning,
samt att det rådde full enighet om att det är parterna på arbetsmarknaden
som måste fä avgöra i vilken takt detta långsiktiga mål kan
nås och hur generella arbetstidsförkortningar skall vägas mot andra arbetstidsreformer
och mot andra standarduttag. Som ett resultat av överläggningarna
tillkallade arbetsmarknadsministern delegationen för arbetstidsfrågor
(DELFA) för att underlätta för parterna på arbetsmarknaden att överblicka
och kontinuerligt följa pågående arbete rörande arbetstidsfrågorna och
för att ta fram det underlag som erfordras för att bedöma i vilken takt
framtida generella arbetstidsförkortningar kan ske. Delegationen skall bl. a.
analysera utfallet av tidigare arbetstidsförkortningar, inte minst deras effekter
på produktion och sysselsättning, familjeförhållanden, barntillsynen m. m.
Uppmärksamhet skall även ägnas åt frågor som rör deltidsarbete.

I motionen 1975/76:1245 av herr Hermansson m. fl. (vpk) framställs yrkanden
om att sju timmars arbetsdag - motsvarande 35 timmars arbetsvecka
- skall vara genomförd fr. o. m. 1977 och att sex timmars arbetsdag - motsvarande
30 timmars arbetsvecka - skall vara uppnådd år 1980. Vidare vill
motionärerna ha en plan för snabbare nedtrappning av arbetstiden till sex
timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka för skiftarbetare och jämställda
grupper.

Utskottet framhöll senast förra året (SoU 1975:1) att frågan om en förkortning
av arbetstiden liksom spörsmålet om en förlängning av semestern
och andra former för uttag av en möjlig standardhöjning främst är att se
som en fråga om prioritering mellan olika aktuella behov. I första hand
är det arbetstagarnas sak att göra denna avvägning och besluta när man
vill aktualisera frågor av detta slag. Vid samhällsekonomiska bedömningar
av förevarande art måste arbetstagarnas prioriteringar tillmätas stor vikt.
Det sålunda anförda är fortfarande giltigt. Utskottet vill i anslutning till
det sagda och i överensstämmelse med vad som anförs i propositionen erinra

SoU1975/76:45

om att huvudsyftet med den nya lagstiftningen om medbestämmande är
att de anställda vid förhandlingar med motparter skall kunna påverka arbetsmiljön
i vid mening. Arbetstiden är därvid en viktig del. Utskottet
vill här också erinra om att arbetstagarnas organisationer har bedömt behovet
av en förlängd semester och vissa andra förbättringar på semesterlagstiftningens
område som f. n. mest angelägna. Samtidigt har såväl LO som
TCO uttalat att det långsiktiga målet i arbetstidsfrågan är en 30-timmars
arbetsvecka uppnådd genom en förkortning av den dagliga arbetstiden.

När det gäller utrymmet för standarduttag vill utskottet också hänvisa
till de beslut på pensionsområdet, som träder i kraft vid halvårsskiftet och
som tar betydande samhällsresurser i anspråk. Enligt utskottets mening
saknas med hänsyn till bl. a. de sålunda aktuella reformerna f. n. samhällsekonomiskt
utrymme för en arbetstidsreform för alla arbetstagargrupper av
den omfattning motionärerna förespråkar.

Utskottet, som här också vill nämna att DELFA inom kort kommer
att lägga fram en utredning om bl. a. konsekvenserna av genomförandet
av en sex timmars arbetsdag, avstyrker på grund av det anförda motionen
1975/76:1245 i motsvarande del (yrkandet 1).

Motioner syftande till en förkortning av arbetstiden för skiftarbetare m. fl.
har flera gånger och senast år 1975 (SoU 1975:1), prövats av riksdagen.
Som skäl för riksdagens ställningstagande har åberopats bl. a. att det i arbetstidslagen
inte bör införas undantagsregler för tillgodoseende av skyddssynpunkter
utan skyddsaspekterna på arbetstidsområdet bör beaktas inom
ramen för arbetarskyddslagstiftningen. Arbetsmiljöutredningen har i sitt slutbetänkande
(SOU 1976:1) Arbetsmiljölag redovisat sina överväganden i angivna
hänseende (se särskilt s. 205-231). Riksdagen har också hänvisat till
att de differentierade anställningsförmåner som kan vara motiverade med
hänsyn till att olika arbeten är olika krävande i första hand bör lösas avtalsvägen.
Motionerna har avslagits under hänvisning till de sålunda redovisade
skälen. Enligt utskottets mening är de tidigare åberopade skälen
fortfarande bärande. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att 1974 års
avtalsuppgörelse mellan SAF och LO bl. a. innehöll en rekommendation
till berörda förbund om successiv förkortning av arbetstiden för arbetare
i kontinuerligt treskiftsarbete och i underjordsarbete till 36 timmar i veckan
samt för arbetare i intermittent treskiftsarbete till 38 timmar i veckan. Vidare
rekommenderades att arbetstidsförkortningen skulle genomföras successivt
fr. o. m. respektive avtals ikraftträdande år 1975 t. o. m. dess utlöpningsdag
år 1977. Vid de efterföljande förbundsförhandlingarna har rekommendationen
i huvudsak följts.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1975/76:1245 i motsvarande del (yrkandet 2).

Utskottet tar härefter upp till behandling de i propositionen framlagda
förslagen och de med anledning av propositionen väckta motionerna.

Arbetsmarknadsministern framhåller i propositionen - som delvis framgår

SoU 1975/76:45

av den föregående framställningen - att det finns anledning att anta att
på sikt relativt betydande förändringar på arbetstidsområdet växer fram på
grundval av medbestämmandelagen och att med hänsyn härtill det är för
tidigt att nu ta upp frågan om en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen
eller överväga mera omfattande ändringar i denna. Detta bör anstå till dess
verkningarna av den nya förhandlingsrätten kan närmare avläsas.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som arbetsmarknadsministern
sålunda gett uttryck åt. Detta ställningstagande innebär samtidigt att utskottet
inte kan ställa sig bakom förslag som i motionen 1975/76:2478 av
herr Hermansson m. fl. (vpk) framläggs om en omedelbar lagstiftning som
förbjuder all annan övertid än sådan som erfordras för nödfallsarbete. Utskottet
avstyrker därför motionen i motsvarande del (yrkandet 2).

De begränsade ändringar i arbetstidslagen som föreslås i propositionen
bygger på en promemoria som utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet
och som därefter remissbehandlats. Promemorian har i sin tur upprättats
på grundval av bl. a. synpunkter och önskemål som en särskild arbetsgrupp
med representanter för arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmarknadsparterna
fört fram. Arbetsgruppen har gjort en översyn av arbetstidslagens tillämpning
sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 1971.

Som bakgrund till förslagen i propositionen må här även i korthet anges
de bestämmelser om de fyra formerna av övertid som finns i arbetstidslagen.
Övertid för nödfallsarbete (8 §) kräver att en i lagen beskriven nödfallssituation
föreligger. Sådan övertid får tas ut i den utsträckning förhållandena
kräver. Arbetsgivaren skall inom viss tid söka tillstånd för att arbetet skall
få fortsätta. Övertid för förberedelse- och avslutningsarbete (9 §) förutsätter
att det för driftens behöriga gång är nödvändigt att före eller efter den ordinarie
arbetstiden utföra sådant arbete. Övertidsuttaget är maximerat till sex
timmar i veckan eller, i vissa fall, 24 timmar under en fyraveckorsperiod.
Allmän övertid (10 §) får, utöver nu nämnd övertid, tas ut med visst antal
timmar per begränsningsperiod, om det påkallas av särskilda förhållanden.
Övertiden är maximerad till 150 timmar per år. Arbetarskyddsstyrelsen får,
när synnerliga skäl föreligger, lämna dispens för extra övertid med ytterligare
150 timmar per år.

I arbetstidslagen saknas en definition av övertidsbegreppet. Utskottet tillstyrker
förslag i propositionen att i lagen (7 a § första stycket) införs en
föreskrift av innehåll att med övertid avses arbetstid som överstiger den
för ordinarie arbetstid och jourtid i lagen angivna tidsmängden eller annan
arbetstid som har avtalats i angiven ordning. I förhållande till vad som
nu gäller innebär den nya bestämmelsen att i de fall då kortare arbetstid
avtalats än vad lagen anger, även skillnaden mellan avtalad och lagstadgad
arbetstid skall omfattas av lagens overt ids regler.

Arbetstidslagen berör inte frågan om ordinarie arbetstid skall minskas
med den arbetstid som skulle fullgjorts infallande arbetsfri helgdag, s. k.
mjuk arbetsvecka, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla oavsett helg -

SoU 1975/76:45

dag, s. k. hård arbetsvecka. Följden har blivit att någon övertid i lagens
mening inte anses uppkomma, även om en anställd arbetar på avtalad övertid
under motsvarande antal timmar som har fallit bort på grund av arbetsfri
helgdag.

För att helgledighet inte skall ge möjlighet till motsvarande ökning av
övertidsuttag föreslås i propositionen att vid beräkning av övertiden man
bör minska den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen med den arbetstid
som arbetstagaren skulle ha fullgjort om arbetsfri helgdag, som ej är söndag,
i stället hade varit vardag (7 a § andra stycket). Utskottet biträder propositionens
förslag även i detta avseende. Med hänsyn till utskottets ställningstagande
i det föregående till motionen 1975/76:2478 (yrkandet 2) och
under hänvisning till utskottets överväganden då det gäller bestämmelserna
i 8 5 om övertid för nödfallsarbete avstyrks även ett yrkande i samma motion
om ändring av regeringens förslag i denna del (yrkandet 1 delvis).

För att övertid för nödfallsarbete skall få tas ut krävs enligt 8 § arbetstidslagen
att natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej
kunnat förutses, skall ha vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande
fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom.
Övertid får, om sådan nödfallssituation föreligger, tas ut i den utsträckning
förhållandena kräver. Arbetsgivaren skall inom två dygn från arbetets början
göra anmälan till arbetarskyddsstyreisen. Arbetet får därefter inte fortsättas
utan att tillstånd sökts hos styrelsen.

Den här aktuella övertidsbestämmelsen har enligt arbetstagarorganisationerna
kommit att tillämpas i alltför stor utsträckning vid inträffade störningar
i driften. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att möjligheterna
att ta ut nödfallsövertid begränsas. Det föreslås att begränsningen
sker på det sättet att lydelsen av 8 § ändras så att i bestämmelsen anges
att sådan ”annan omständighet” som enligt det ovan sagda får åberopas
skall vara jämförlig med natur- eller olyckshändelse.

I motionen 1975/76:2478 föreslås en avsevärt mera långtgående inskränkning
i möjligheterna för arbetsgivare att ta ut övertid för nödfallsarbete.
Motionärerna vill att övertid skall få tas ut endast i fall då ifrågavarande
omständighet medfört överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom
och att övertiden därtill skall maximeras till 150 timmar per år. En
förutsättning för övertidsuttag skall vara att godkännande inhämtas från
lokal facklig organisation. Motionärerna vill också att det nuvarande andra
stycket i 8 § - vari stadgas om den inledningsvis angivna ansöknings- och
anmälningsskyldigheten - skall ändras på det sättet att det i bestämmelsen
skall stadgas att arbetet inte får fortsättas utöver två dygn utan tillstånd
-förutom av lokal facklig organisation - av arbetarskyddsstyrelsen. Slutligen
föreslår motionärerna att den dispensmöjlighet skall slopas, som arbetarskyddsstyrelsen
har enligt 8 $ tredje stycket.

Den i propositionen föreslagna ändrade lydelsen av 8 5 arbetstidslagen
innebär, som framhålls i propositionen, att i allmänhet endast händelser,

SoU 1975/76:45

som ligger utanför det skeende som arbetsgivaren kan påverka eller som
utgör olyckshändelse, kan föranleda uttag av nödfallsövertid. Hit hör sådana
omständigheter som har karaktären av force majeure, liksom exempelvis
inträffat avbrott i el- eller vattendistribution eller de allmänna kommunikationerna.
Som också framhålls i propositionen kan det inte anses stå
i överensstämmelse med lagen att ta ut nödfallsövertid i samband med
vanligen återkommande och därför förutsebara driftstörningar.

Enligt utskottets mening torde den av regeringen föreslagna ändrade lydelsen
av 8 § arbetstidslagen tillgodose de önskemål som vissa arbetstagarorganisationer
framställt om en begränsning av möjligheten att ta ut
övertid för nödfallsarbete. Någon anledning att i lagen ange en maximigräns
för denna form av övertid finns enligt utskottets mening inte. Som framhålls
i den upprättade departementspromemorian rörande arbetstidslagens tilllämpning
torde det inte böra komma i fråga att införa särskilda regler om
tillstyrkan från fackklubb eller liknande som villkor för godkännande av
nödfallsövertid, eftersom myndighetsprövningen därigenom skulle förlora
det mesta av sin mening.

Av det anförda följer att utskottet med avstyrkande av motionen
1975/76:2478 i motsvarande del tillstyrker den i propositionen föreslagna
ändringen av 8 § arbetstidslagen.

Eftersom övertid enligt arbetstidslagen i princip skall vara en extraordinär
företeelse kan det från principiella utgångspunkter sägas vara otillfredsställande
att det finns en särskild övertidsform för förberedelse- och avslutningsarbeten,
som ju återkommer regelbundet. Som framhålls av arbetsmarknadsministern
bör man emellertid inte bortse från att det ibland kan vara
ändamålsenligt att denna speciella övertidsmöjlighet finns att tillgå när det
gäller anställda med vissa nyckelfunktioner. I vart fall förutsätter ett slopande
därav en omfattande undersökning av vilka möjligheter som finns inom
olika branscher att genom förskjutning av arbetstiden föra in förberedelseoch
avslutningsarbeten inom ramen förden ordinarie arbetstiden. Mot denna
bakgrund föreslås i propositionen att frågan f. n. löses på det sättet att -med bibehållande av bestämmelserna i 9 5 arbetstidslagen om den här aktuella
övertidsformen - ett tillägg görs till lagens bestämmelser om allmän
övertid (10 ii första stycket) av innehåll att övertid som har tagits ut för
förberedelse- och avslutningsarbeten skall avräknas från den allmänna övertid
som får tas ut enligt lagen.

I motionen 1975/76:2446 (yrkandet l)av herr Träff m. fl. (m) yrkas avslag
på den sålunda föreslagna lagändringen. Motionärerna framhåller att det
vid skiftarbete är tämligen vanligt att förberedelse- och avslutningsarbete
utförs av den s. k. förstemannen i skiftlaget. Om denne utfört sådan övertid
som faller under begreppet förberedelse- och avslutningsarbete, kan reduceringen
av den för honom tillåtna allmänna övertiden inverka på möjligheterna
att ta ut allmän övertid av skiftlaget i dess helhet. För att svenskt
näringsliv inte skall drabbas av ökade produktionskostnader, anför motio -

SoU 1975/76:45

närerna, är det nödvändigt att hinder av detta slag inte uppställes.

Med hänsyn till vad sålunda anförts i motionen vill utskottet erinra om
den möjlighet parterna har att genom kollektivavtal avtala om avsteg från
den begränsning av den allmänna övertiden som föreskrives i 10 § första
stycket arbetstidslagen. På grund härav och under hänvisning till vad som
ovan anförts tillstyrker utskottet propositionen även i denna del. Detta innebär
att motionsyrkandet avstyrks.

I motionen 1975/76:2446 tas också upp en fråga, som avser arbetarskyddsstyrelsens
handläggning av ärenden om dispens från föreskrifter om arbetstiden.
Dispensärenden enligt arbetstidslagen avser främst framställningar
om extra övertid och anmälningar om övertid för nödfallsarbete. En annan
stor post är ärenden om dispens från arbetarskyddslagens nattarbetsregler.
Vid styrelsens handläggning sker i allmänhet inget remissförfarande när
ansökan om t. ex. extra övertid har försetts med tillstyrkan av de berörda
arbetstagarna personligen. Facklig organisation får alltså i sådana fall i regel
inte tillfälle att yttra sig. I den ovan angivna promemorian framhålls att
det för medgivande att ta ut extra övertid enligt 10 § andra stycket arbetstidslagen
krävs synnerliga skäl. Mot bakgrund av bestämmelsens skyddskaraktär
påpekas att ett mera regelmässigt utnyttjande av denna möjlighet
är otillåtet, även om arbetstagaren av ekonomiska eller andra skäl har gått
med på det. För att få en från dessa utgångspunkter bättre ordning för
dispensprövningen föreslås att instruktionen (1972:164) för arbetarskyddsstyrelsen
ändras så att yttrande från central eller lokal organisation av arbetstagare
i princip alltid skall föreligga vid prövning av dispensärenden
om arbetstiden.

1 den nämnda motionen görs uttalanden av innehåll att de sålunda förordade
skärpta handläggningskraven inte är motiverade eftersom det helt
dominerande antalet dispensansökningar är okontroversiella. Genom den
ökade arbetsbördan för samtliga dispensärenden minskar arbetarskyddsstyrelsens
möjligheter att inrikta sig på de ärenden som är tveksamma och
som behöver förberedas ingående innan beslut kan fattas.

Inledningsvis finns skäl erinra om att det ankommer på regeringen att
besluta om en sådan ändring i instruktionen för arbetarskyddsstyrelsen som
föreslås i promemorian. Arbetsmarknadsministern berör emellertid förslaget
till instruktionsändring. Som framgår av vad han anför är avsikten den
att remiss till central organisation normalt skall ske bara om dispensansökan
inte redan har tillstyrkts av facklig organisation. Enligt utskottets mening
kan man därför räkna med att det i ett betydande antal fall inte kommer
att krävas annan handläggningsordning hos arbetarskyddsstyrelsen än f. n.
Man torde dock få räkna med att en viss ökad arbetsbelastning för myndigheten
uppstår om inte antalet ärenden om extra övertid minskar. Det
är därför, som arbetsmarknadsministern framhåller, angeläget att parterna
strävar efter att från myndighetshandläggning få bort de många ärenden
där man är ense om övertidsuttag över arbetstidslagens normer för allmän

SoU 1975/76:45

övertid. Möjligheterna att träffa avtal om förhöjd allmän övertid bör utnyttjas
för dessa situationer. På så sätt kan myndighetens resurser användas bättre
och vid behov ökad sakprövning komma till stånd av frågan om synnerliga
skäl föreligger att ta ut extra övertid.

I detta sammanhang bör också framhållas, att arbetsmiljöutredningens
förslag till arbetsmiljölag öppnar möjlighet att i arbetstidsärenden enligt arbetarskyddslagstiftningen
flytta över dispensrätten från arbetarskyddsstyrelsen
till yrkesinspektionen. I anslutning till behandlingen av arbetsmiljöutredningens
förslag kan, som framhålls i propositionen, finnas anledning
att beröra motsvarande spörsmål i arbetstidslagen.

På grund av det anförda påkallar enligt utskottets mening motionen
1975/76:2446 i här aktuell del inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1975/76:2478, såvitt däri föreslås
att riksdagen skall hemställa att förslag skyndsamt läggs fram om skärpt
påföljd vid brott mot arbetstidslagen. Motionärerna vill att även fängelse
skall tas in i straffskalan.

1 propositionen har frågan om straffrättsliga påföljder vid brott mot arbetstidslagens
föreskrifter berörts. Därvid har bl. a. hänvisats till att frågorna
om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten
f. n. är under utredning. Med hänsyn härtill och till vad arbetsmarknadsministern
i övrigt anför (prop. s. 15) anser utskottet det inte erforderligt
med något riksdagens initiativ i här aktuell del. Motionsyrkandet avstyrks
således.

Utskottet hemställer

1. beträffande den ordinarie arbetstidens längd och beträffande
sänkning av arbetstiden för vissa arbetstagargrupper att riksdagen
avslår motionen 1975/76:1245,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76:2478 yrkandena 1 och 2 och motionen
1975/76:2446 yrkandet 1 antar det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen
(1970:103),

3. beträffande handläggningen av ansökningar om dispens för extra
övertid att riksdagen avslår motionen 1975/76:2446 yrkandet
2,

4. beträffande straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen att riksdagen
avslår motionen 1975/76:2478 yrkandet 3.

Stockholm den 6 maj 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1975/76:45

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c).
Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson
i Växjö (s) fröken Andersson (c)*, herrar Signell (s), Karlehagen (c)* och
Hagberg i Borlänge (vpk)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande den ordinarie arbetstidens längd och beträffande sänkning av
arbetstiden för vissa arbetstagargrupper (moment 1 i hemställan) av herr Hagberg
i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
framhöll” och slutar på s. 7 med ”motsvarande del (yrkandet 2)”
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att flera åtgärder måste vidtas för att förbättra lönearbetarnas
arbetsvillkor, bl. a. en förkortning av arbetstiden. Arbetstidslagen
är - jämte semesterlagen - den lag som reglerar arbetarens arbetstid. Lagstadgad
arbetstid om 40 timmar i veckan var genomförd den 1 januari
1973. Detta hade skett i etapper. Emellertid har utvecklingen inneburit att
det allmänt anses som alltför lång arbetstid. Skälen härtill är flera. Ett av
de viktigaste är att 40-timmarsveckan innebär att många kvinnor är förhindrade
att söka sig ut i förvärvslivet eller konkurrera på lika villkor med
männen på arbetsmarknaden.

Ett annat viktigt skäl är att arbetsförhållandena som de i dag gestaltar
sig kräver att arbetstagarna kommer i åtnjutande av en kortare arbetstid
för att inte utslagningarna från produktionen skall öka. Utskottet ställer
sig därför bakom förslaget i motionen 1975/76:1245 om en förkortning av
arbetstiden genom en sänkning av den dagliga arbetstiden. En kortare arbetsdag
onödiggör en uppsplittring mellan hel- och deltidsarbeten och motverkar
på så sätt att arbetsmarknaden blir könsindelad. En kortare arbetsdag
för både män och kvinnor skulle göra det möjligt för männen att dela ansvaret
med kvinnorna för hem och barn. En sådan reform ger också ökade
möjligheter för deltagande i det politiska och fackliga livet och medverkar
därigenom till brytandet av den s. k. politiska fattigdomen. Utskottet vill
här slutligen hänvisa till de ytterligare skäl som i motionen anförs som
grund för att man bör undvika en särlösning för småbarnsföräldrar av arbetstidsfrågan.

Nuvarande arbetstidslag är utformad som en normlag, vilket innebär att
inga särskilda hänsyn tas till de problem som finns för skiftarbetare och
andra arbetare med oregelbundna arbetstider. För dessa arbetargrupper medför
arbetstidens förläggning mycket besvärliga konsekvenser. Sömnrubbningar,
svårigheter inom familjen, små möjligheter til! ett normalt socialt

SoU 1975/76:45

liv tillhör vanligheterna inom denna kategori arbetare. Dessa arbetargrupper
finns främst inom vård-, service- och trafiksektorn men även inom industrin.
Påfrestningarna för dessa lönearbetare - i särklass utsatta är de som går
i kontinuerlig skiftgång - talar för att skyndsamma åtgärder måste sättas
in. En arbetstidsförkortning måste påbörjas omedelbart.

På vilket sätt - per dag eller per vecka - denna förkortning skall genomföras
just för denna kategori anställda anser vi ankomma på dem själva och deras
fackliga organisationer att avgöra.

1 enlighet med det anförda anser utskottet att för skiftarbetare och därmed
i arbetstidshänseende jämställda grupper en nedskärning av arbetstiden till
sex timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka bör påbörjas under nästa
år och vara slutförd redan före år 1980. Regeringen bör utarbeta en plan
för en sådan nedtrappning av arbetstiden och förelägga riksdagen förslag
till erforderlig ändring i arbetstidslagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76:1245 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den ordinarie arbetstidens längd och beträffande
sänkning av arbetstiden för vissa arbetstagargrupper att riksdagen
med anledning av motionen 1975/76:1245 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande del i propositionen framlagda lagförslaget (moment 2 i hemställan)
av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 11 i utskottets betänkande som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening är den föreslagna ändringen i 10 § första stycket
arbetstidslagen en omotiverad skärpning av möjligheterna att ta ut övertid.
Ändringen kan förväntas få olyckliga konsekvenser särskilt för viss skiftgående
industri. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 1975/76:2446
i denna del (yrkandet 1) och avstyrker propositionens förslag om ändring
i nyssnämnda lagrum.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2446 yrkandet
1, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionen 1975/76:2478 yrkandena 1 och 2 antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen
(1970:103) med den ändringen att 10 § kvarstår
oförändrad och att lagförslagets ingress ändras i överensstämmelse
härmed.

SoU 1975/76:45

3. beträffande det i propositionen framlagda lagförslaget (moment 2 i hemställan)
av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dets att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 7 med ”Arbetsmarknadsministern
framhåller” och slutar på s. 11 med ”motionsyrkandet
avstyrks” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsministern framhåller i propositionen att det finns anledning
anta att på sikt relativt betydande förändringar på arbetstidsområdet
växer fram på grundval av medbestämmandelagen och att med hänsyn
härtill det är för tidigt att nu ta upp frågan om en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen
eller överväga mera omfattande ändringar i denna.
Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Det finns inte skäl att ytterligare
uppskjuta förverkligandet av de önskemål som finns hos arbetarna att övertid
skall vara en undantagsföreteelse och att lagstiftningen skall ge denna ett
verkligt skydd i detta hänseende. Detta ställningstagande står i överensstämmelse
med vad som framhålls av 1963 års arbetstidskommitté, nämligen
att någon kontinuerlig förlängning med stöd av övertidsreglema som regel
inte bör förekomma.

Föreliggande propositionsförslag är en bekräftelse på att företagen alltefter
behov utnyttjat övertidsreglema på ett sätt som gjort 40-timmarsveckan
illusorisk. I sin strävan att maximalt utnyttja övertidsreglema till sin förmån
har, som framhålls i motionen 1975/76:2478 av herr Hermansson m. fl.
(vpk), företagen haft all tänkbar hjälp av arbetarskyddsstyrelsen, som fungerat
stick i stäv mot vad namnet antyder.

I den nu gällande lagen finns det fyra övertidsbegrepp. Det är tre för
mycket. Det säkraste - och enda - sättet att förhindra en ”kontinuerlig
förlängning av arbetstiden” är att endast behålla det av alla anställda accepterade
övertidsbegreppet, nämligen det som avser fall då det föreligger
”överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom”.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i nämnda motion om att arbetstidslagen
skall ändras så att varken övertid för förberedelse- och avslutningsarbete,
allmän övertid eller extra övertid får tas ut. Likaledes tillstyrker
utskottet att reglerna i 8 § arbetstidslagen om nödfallsarbete ändras i enlighet
med det sagda. Reglerna i paragrafen bör vidare i enlighet med förslag i
motionen ändras så att övertiden inte får överstiga 150 timmar per år. En
förutsättning för övertidsuttag skall vara att godkännande inhämtas från
lokal facklig organisation. Det nuvarande andra stycket i 8 S - vari stadgas
om ansöknings- och anmälningsskyldighet - skall ändras på det sättet att
det i bestämmelsen skall stadgas att arbetet inte får fortsättas utöver två
dygn utan tillstånd - förutom av lokal facklig organisation - av arbetarskyddsstyrelsen.
Slutligen tillstyrker utskottet förslag i motionen att den
dispensmöjlighet skall slopas, som arbetarskyddssstyrelsen har enligt 8 S
tredje stycket.

Som en följd av utskottets ställningstagande i det föregående påkallar

SoU 1975/76:45

motionen 1975/76:2446 (yrkandet 1) av herr Träff m. fl. (m) inte något riksdagens
yttrande. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen i 3 § arbetstidslagen
samt - med viss jämkning med hänsyn till ovan redovisade
ställningstagande till 8 5 - de regler som föreslås bli intagna i 7 a §.

dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2478 yrkandena
1 och 2, med anledning av regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1975/76:2446 yrkandet 1 antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen
(1970:103) med följande ändringar, nämligen

a) att 7 a och 8 §§ erhåller följande såsom Reservantens förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 a §

I denna lag enligt avtalet.

Vid beräkning av tillåten övertid Vid beräkning av tillåten övertid

enligt 101 minskas den ordinarie ar- enligt 81 minskas den ordinarie arbetstiden
enligt 4 § för varje infal- bestiden enligt 4 § för varje infallan lande

helgdag, som är arbetsfri och de helgdag, som är arbetsfri och som

som ej är söndag, med den arbetstid ej är söndag, med den arbetstid som

som arbetstagaren skulle ha fullgjort arbetaren skulle ha fullgjort om helgom
helgdagen i stället hade varit var- dagen i stället hade varit vardag,

dag.

8 §

Har natur- eller olyckshändelse el- Har natur- eller olyckshändelse eller
annan därmed jämförlig omstän- ler annan därmed jämförlig omständighet,
som ej kunnat förutses, vållat dighet, som ej kunnat förutses, med avbrott

i verksamhet eller medfört fört överhängande fara för skada på

överhängande fara för sådant avbrott liv, hälsa eller egendom, för övertid

eller för skada på liv, hälsa eller egen- tagas ut i den utsträckning som fördom,
får övertid tagas ut i den ut- hållandena kräver, dock högst 150

sträckning som förhållandena krä- timmar per år.

ver.

Innan övertid får tagas ut enligt vad
som ovan stadgats skall godkännande
inhämtas från lokal facklig organisation.

Arbetsgivaren skall göra anmälan Arbetsgivaren skall göra anmälan

till arbetarskyddsstyrelsen om så- till arbetarskyddsstyrelsen om sådant
arbete med angivande av an- dant arbete med angivande av an -

SoU 1975/76:45

Regeringens förslag

ledning till samt omfattning och varaktighet
av arbetet inom två dygn
från arbetets början. Arbetet får icke
fortsättas utöver denna tid, ulan ali
tillstånd lill arbetet sökts hos arbetarskyddsstyreisen.
Anmälan eller ansökan
anses gjord, när denna avlämnats
till posten i betalt brev.

A rbetarskyddsstyreisen får medge
undantag från andra stycket. Därvid
får styrelsen föreskriva särskilda villkor.

b) att 9 och 10 §§ upphör att gälla och att lagförslagets ingress
ändras i överensstämmelse härmed,

4. beträffande handläggningen av ansökningar om dispens för extra övertid
(moment 3 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 11 med ”Inledningsvis
finns” och slutar på s. 12 med ”riksdagens åtgärd” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär det en onödig omgång att yttrande från
central eller lokal organisation av arbetstagare alltid skall föreligga vid prövning
av dispensärenden om arbetstiden, dvs. även i de fall ansökan tillstyrkts
av de berörda arbetstagarna personligen. Utskottet tillstyrker därför yrkandet
2 i motionen 1975/76:2446.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handläggningen av ansökningar om dispens för extra
övertid att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2446
yrkandet 2 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen (moment 4 i hemställan)
av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 12 i utskottets betänkande som börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I propositionen har frågan om straffrättsliga påföljder vid brott mot arbetstidslagens
föreskrifter berörts. Därvid har bl. a. hänvisats till att frågorna
om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straff -

Reservantens förslag

ledning till samt omfattning och varaktighet
av arbetet inom två dygn
från arbetets början. Arbetet får icke
fortsättas utöver denna tid, utan tillstånd
från lokal facklig organisation
och arbetarskyddsstyreisen.

SoU 1975/76:45

rätten f. n. är under utredning. Denna omständighet kan emellertid självfallet
inte få tas till intäkt för att man skall skjuta upp en angelägen reform,
som innebär att i arbetstidslagen tas in regler som ger möjlighet till effektiva
sanktioner mot arbetsköpare som gör sig skyldig till grova överträdelser
av lagen. Enligt utskottets mening bör därför, som föreslås i motionen
1975/76:2478, regeringen skyndsamt framlägga förslag om att - på motsvarande
sätt som föreslås då det gäller arbetsmiljölagen (se SOU 1976:1)
-även fängelsestraff skall kunna ådömas arbetsköpare som bryter mot lagen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:2478 yrkandet 3 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.