SoU 1975/76: 28

Socialutskottets betänkande
1975/76: 28

med anledning av dels propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av
barnomsorgen, dels propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag
till barnomsorgen, dels ock motioner i ämnet
Propositionerna

I propositionen 1975/76:92 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. antaga vid propositionen fogat förslag till lag om barnomsorg,

2. godkänna den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen
som angetts i propositionen,

3. godkänna de grunder för bidrag till kommunernas barnomsorg som
förordats i propositionen.

I propositionen 1975/76:100 bilaga 7 (socialdepartementet) har regeringen
under punkterna D 2 och D 3 (s. 62-64) föreslagit riksdagen

dels att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 955 000 000 kr.,

dels att till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 290 000 000 kr.

I samband med behandlingen av propositionerna har utskottet behandlat
34 motioner. Motionsyrkandena redovisas på s. 5-13.

På begäran av socialutskottet har skatteutskottet avgett yttrande över
dels propositionen 1975/76:92, såvitt avser finansiering av statsbidrag till
barnomsorgen, dels vissa motioner. Yttrandet, SkU 1975/76:4 y, fogas vid
detta betänkande som bilaga 1.

Del huvudsakliga innehållet i propositionen 1975/ 76:92

I propositionen läggs fram förslag om en kraftig utbyggnad av samhällets
barnomsorg. Mot bakgrunden av en allmän målsättning för utbyggnaden
föreslås en ny lagstiftning om barnomsorgen. Barnomsorgen blir därigenom
en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunerna att svara
för en planmässig utbyggnad.

Barnomsorgen föreslås omfatta både barn i föreskoleåldern och de yngre
skolbarnen. Den skall innefatta daghem, deltidsförskola, familjedaghem och
fritidshem. Vidare behandlas frågan om en ny utformning av fritidshemmens
verksamhet enligt förslag från barnstugeutredningen.

På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och Kommunförbundet
läggs fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU 1975/76:28

2

under den närmaste femårsperioden. Det omfattar 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av platstillgången
i kommunala familjedaghem.

För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomfora utbyggnaden
av barnomsorgen föreslås ett nytt statsbidragssystem med väsentligt
höjda och värdebeständiga statsbidrag. Driftbidraget för daghem föreslås
fr. o. m. den 1 januari 1977 höjt från 7 500 kr. till 14 000 kr. per år för
nya platser. För befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp.
Bidraget till nya platser i fritidshem föreslås uppgå till hälften av nämnda
belopp. För familjedaghemmen införs utöver nuvarande statsbidrag ett nytt
grundbelopp i bidragssystemet.

Samhällets totala årskostnader för barnomsorgen, som för år 1976 anges
till ca 2 900 milj. kr., beräknas bli fördubblade under den aktuella femårsperioden.
Genom de nya statsbidragen beräknas statens årskostnad uppgå
till ca 1 600 milj. kr. år 1977 och till ca 3 500 milj. kr. vid femårsperiodens
utgång. Det nya statsbidragssystemet föreslås finansierat genom en socialavgift
på arbetsgivarna och egenföretagarna. Den tas ut på samma avgiftsunderlag
som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Socialavgiften
till barnomsorgen föreslås för år 1977 utgöra 1 % av avgiftsunderlaget.

Det vid propositionen 1975/76:92 fogade lagförslaget är av följande lydelse.

1. Förslag till
Lag om barnomsorg

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Samhällets barnomsorg innefattar förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet.

Den har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig
personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos
barnen.

Förskoleverksamheten avser barn som ej har uppnått skolpliktig ålder
och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962:319). Fritidshemsverksamheten omfattar barn till och med 12 årsålder.

Barnomsorgen ankommer på kommun eller huvudman för institution
som avses i 9 §.

2 § Förskoleverksamheten bedrives i form av förskola samt familjedaghem
och annan kompletterande förskoleverksamhet.

Förskola kan organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. I daghem
mottages barn för vistelse minst sju timmar om dagen. I deltidsgrupp mottages
barn under tid som understiger den som gäller för vistelse i daghem.

SoU1975/76:28

3

3 § Fritidshemsverksamheten bedrives i form av fritidshem och därtill anknuten
fritidsverksamhet samt familjedaghem.

I fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej
vistas i skolan.

Skyldighet att ordna barnomsorg

4 § Kommun skall bedriva förskole- och fritidshemsverksamhet för de barn,
som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

5 § Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år
då barnet fyller sex år. Sådan förskola skall omfatta minst 525 timmar om
året.

Barn vars skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen
(1962:319) skall beredas möjlighet att fortsätta i förskolan ytterligare ett år.
Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl icke bedrivas
i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan
på två år. Barn som beröres av sådan uppdelning skall anvisas plats
i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan
förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.

6 § Barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling, skall anvisas plats i förskola tidigare än som
anges i 5 5 första stycket eller anvisas plats i fritidshem med förtur, om
ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn
som behöver anvisas plats i förskola eller fritidshem enligt första stycket.

7 § Kommun skall verka för att barn som avses i 5 och 6 §§ utnyttjar
den anvisade platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet
med denna.

8 § Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet sörja
för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier
eller av andra skäl behöver omvårdnad utöver vad som följer av 5 och
6 §§ får sådan omvårdnad, om ej behovet tillgodoses på annat sätt.'

I kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för
barnomsorgen. I planen skall redovisas behovet av förskolor, familjedaghem,
fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen
samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period
av minst fem år.

SoU 1975/76:28

4

9 § Vistas barn på sjukhus, barnhem eller annan institution skall huvudmannen
för denna sörja för att barnet får tillfälle att deltaga i verksamhet
som motsvarar den som erbjudes i förskola eller fritidshemsverksamhet.

Ledningen av barnomsorgen

10 § Ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun av barnavårdsnämnden.
Kommun får dock besluta att annat kommunalt organ
skall utöva ledningen av verksamheten. I fråga om sådant organ skall beträffande
barnomsorgen bestämmelserna för barnavårdsnämnd gälla i tilllämpliga
delar.

Avgifter

11 § Kommun får ej taga ut avgift för plats i förskola som avses i 5 eller
6 § i den mån verksamheten ej överstiger 15 timmar i veckan eller 525
timmar om året. I övrigt utgår avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet
enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiften får ej
överstiga vad som motsvarar platsens andel i kommunens kostnad för verksamheten.

Tillsyn m. m.

12 § Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn över barnomsorgen.

13 § Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen.
Socialstyrelsen utfärdar vägledande information till kommunerna.

Finansiering av statsbidrag till barnomsorgen

14 § Om statsbidrag till kommunernas barnomsorg finns särskilda bestämmelser.
För finansiering av sådant statsbidrag erlägges årligen socialavgift
enligt 15-17§ij.

15 § Arbetsgivare erlägger avgift beräknad enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen i 19 kap. 1 8
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

16 § Fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring erlägger avgift enligt
de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 8 samma lag.

17 § Avgift som avses i 15 och 16 58 utgår med en procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas.

SoU 1975/76:28

5

18 § I fråga om debitering och uppbörd av avgift som avses i 15 § äger
lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m. motsvarande tillämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift som avses i 16 § finns bestämmelser
i uppbördslagen (1953:272).

Avgifterna tillföres staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1973:1205) om
förskoleverksamhet skall upphöra att gälla.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som
har ersatts genom bestämmelse i denna lag skall hänvisningen i stället avse
den nya bestämmelsen.

Motionerna

A. Motioner uppskjutna från 1975 års riksmöte

I motionen 1975:150 av herr Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning som syftar till att medel ställs till förfogande
för ökad trafikutbildning i förskolan.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975:150 finns i motionen 1975:166.

1 motionen 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrk. A 1 och A 4 samt B 1-B 3), att riksdagen beslutar

A. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen:

1. dels att uttala att alla barn tillerkänns rätt till barnomsorg i förskola
samt fritidshem och att i överensstämmelse härmed den allmänna förskolan
görs obligatorisk från 6 år,

4. dels att bindande normer utarbetas för markreservation för barnstugeverksamhet,

B. för en hög kvalité inom barnomsorgen:

1. dels att en allmän översyn av barnstugeverksamheten sker med avsikt
att kvalitativt förbättra standarden,

2. dels att en personaltäthet fastställes av 2 vårdare på 5 barn i småbarnsgrupper
och 1 vårdare på 5 barn i övriga grupper,

3. dels att den maximala gruppstorleken sätts till 10 barn i småbarnsgrupper
och 15 barn i övriga grupper.

1 motionen 1975:342 av fru Ekelund (c) och herr Henmark (fp) hemställs
att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
kyrkans, samfundens och de ideella organisationernas möjlighet att bedriva
barnverksamhet,

2. att uttala att kommunerna må ha rätt att under i motionen angivna
förutsättningar inräkna icke-kommunala förskolor i sin verksamhet.

SoU1975/76:28

6

I motionen 1975:351 av herr Werner i Malmö m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutarom sådan ändring i lagstiftningen om förskoleverksamhet
att även av enskild huvudman driven förskola skall kunna inräknas i den
kommunala förskoleplanen förutsatt att ifrågavarande enskilt bedrivna förskoleverksamhet
motsvarar de krav som ställs på den kommunala förskoleverksamheten.

I motionen 1975:477 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i
Mora (fp) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i förskolelagen
att kommun på de villkor som angetts i motionen skall kunna
i sin plan för förskoleverksamheten inräkna verksamhet bedriven av enskild
förskola,

2. att riksdagen hos regeringen begär att gruppstorleken i förskolan bestäms
till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna
med möjlighet under en övergångstid till en överinskrivning
på högst 20 %.

I motionen 1975:492 av herr Olsson i Kil (fp) och fru Fraenkel (fp) yrkas
att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om förslag till utformning
av obligatorisk föräldrautbildning.

B. Motioner väckta under allmänna motionstiden 1976

I motionen 1975/76:182 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om statligt övertagande
av personalkostnaderna vid barnstugorna.

I motionen 1975/76:220 av herr Henmark (fp) och fru Ekelund (c) hemställs
att riksdagen som sin mening beslutar att samverkan mellan förskola
och svenska kyrkan samt kristna samfund i form av att viss veckotimme
ställs till de senares disposition kan och bör ske därest huvudmännen därom
är ense.

1 motionen 1975/76:314 av fru Tillander (c) och herr Larsson i Staffanstorp
(c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ till en utvärdering
av effekterna av långa vistelsetider på daghem.

I motionen 1975/76:315 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen beslutar att kostnader för familjedaghemsassistent skall ingå i
de statsbidragsberättigande kostnaderna för familjedaghemsverksamheten
från 1 januari 1977.

I motionen 1975/76:361 av herrar Werner i Malmö (m) och Fridolfsson
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om sådan översyn
av förskolelagen att samverkan av det slag motionen åsyftar mellan samfund
och kommunal förskola kan möjliggöras.

SoU 1975/76:28

7

I motionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrk. 2 och 3),

2. att riksdagen beslutar att 16 § i förslaget till lag om barnomsorg utgår
och att erforderliga konsekvensändringar görs i 14-15 §§ och 17-18 §§,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om

a) att statsbidrag bör utgå till driften av daghemsavdelning där minst
två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och dag,

b) kvalitetskrav, gruppstorlekar och personaltäthet i förskolan,

c) utbildning för dagbarnvårdare, samarbete mellan daghem och familjedaghem
och samarbete mellan föräldrar och personal i förskolan.

I motionen 1975/76:751 av fru Ekelund m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär

1. att deltidsförskolans läromedel granskas med utgångspunkt från samma
principer som gäller grundskolans läromedel,

2. att åtgärder i syfte att öka möjligheterna för förskollärare att informera
lågstadielärarna om förhållanden som kan vara av vikt för att underlätta
barnens skolstart vidtages.

I motionen 1975/76:1230 av fru Fraenkel m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en allmän föräldrautbildning enligt de riktlinjer
som angivits i motionen.

I motionen 1975/76:1233 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrk. 4), att riksdagen beslutar

4. att uttala att den utredning som syftar till att presentera förslag angående
föräldrautbildningens organisation och utformning bör bedriva sitt
arbete skyndsamt och att den, eventuellt genom att presentera delbetänkanden
för skilda områden, påskyndar verksamhetens utbyggnad.

I motionen 1975/76:1270 av fru Landberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär initiativ, som syftar till försöksverksamhet med flexibla
öppettider inom barnomsorgen.

I motionen 1975/76:1272 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om att initiativ tas till utarbetandet
av riktlinjer för en allmän föräldrautbildning i syfte att kunna främja i motionen
angiven målsättning.

I motionen 1975/76:1279 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fröken
Andersson (c) yrkas att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen
att den snarast framlägger förslag om föräldraskola för föräldrar till handikappade
barn.

I motionen 1975/76:1301 av fru Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen
uttalar att kommun har rätt att bereda svenska kyrkan och andra

SoU1975/76:28

8

samfund möjlighet att regelbundet få disponera den kommunala förskolans
lokaler för frivillig kristen verksamhet i enlighet med vad i motionen anförs.

I motionen 1975/76:1978 av fru Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder syftande till att informationen om förskolan
får en utformning i full överensstämmelse med riksdagsbeslutet.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:1978 finns i motionen
1975/76:1977.

I motionen 1975/76:2007 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt
här är i fråga fyrk. 2 och 3), att riksdagen

2. hos regeringen begär att försöksverksamhet med föräldrainformation
snarast införs i avvaktan på resultatet av barnomsorgsgruppens övergripande
utredning om föräldrautbildningen,

3. uttalar att den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen även bör tillgodose
behovet av mindre daghem av typen lägenhetsdaghem eller kvartersdaghem
samt att dessa även bör kunna drivas i privat regi.

Motiveringen till yrkandena i motionen 1975/76:2007 finns i motionen
1975/76:1979.

I motionen 1975/76:2011 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

beslutar att den allmänna förskolan till den del som avser deltidsgrupp
bör läggas under de kommunala skolstyrelserna och - på central nivå -skolöverstyrelsen,

2. beslutar att alla sexåringar skall ges rätt att delta i deltidsgrupp inom
den allmänna förskolan.

Motiveringen till yrkandena i motionen 1975/76:2011 finns i motionen
1975/76:1979.

1 motionen 1975/76:2012 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
uttalar att även icke-kommunala förskolor skall inräknas i kommunernas
förskoleplan.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2012 finns i motionen
1975/76:1979.

I motionen 1975/76:2013 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt
här är i fråga fyrk. 2),

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till enskilda förskolor
för invandrare och minoriteter.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2013 finns i motionen
1975/76:1979.

I motionen 1975/76:2087 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen uttalar att rätten till hemspråksförskola garanteras inom de kommuner
där tillräckligt underlag finns.

SoU 1975/76:28

9

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2087 finns i motionen
1975/76:2086.

I motionen 1975/76:2137 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen beslutar ansluta sig till punkten 5 i det åtgärdsprogram
för på arbetsmarknaden utsatta grupper vilket presenteras i motionen
1975/76:2135.

1 nämnda punkt i åtgärdsprogrammet - vilket tillhopa omfattar 14 punkter
- uttalas att samhällets barnomsorg bör byggas ut för att ge full behovstäckning.

C. Motioner väckta med anledning av propositionen 1975/76:92

1 motionen 1975/76:359 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
avslår propositionen 1975/76:92.

1 motionen 1975/76:1232 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att statsbidrag skall utgå till driften av daghemsavdelning, där minst
två tredjedelar av platserna utnyttjas minst fem timmar per barn och dag,
under förutsättning att avdelningen är öppen minst sju timmar per dag,

2. att helt grundbelopp skall utgå för förskolebarn och skolbarn som vistas
minst fem timmar per dag i familjedaghem och att halvt grundbelopp skall
utgå för skolbarn som vistas kortare tid än fem timmar per dag i daghem,

3. att statsbidrag till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt samma
regler som i dag,

4. att hos regeringen begära att statsbidraget till daghem, fritidshem och
grundbeloppet till familjedaghem görs värdebeständiga genom att anknytas
till löneutvecklingen hos aktuella personalgrupper samt att hänsyn därvid
också skall tas till förändringar i uttaget av olika arbetsgivaravgifter,

5. att egenföretagare skall undantas från erläggande av socialavgifter till
barnomsorg.

1 motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att anhålla hos regeringen om åtgärder i enlighet med vad
i motionen anförts, innebärande en lagstiftning om utbyggnaden av barnomsorgen,
om förtur för spädbarnsomsorgen i familjestödsutredningens
arbete samt om uppföljande av försök med barnomsorg på icke dagtid.

I motionen 1975/76:2162 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
vid behandlingen av proposition 1975/76:92 beslutar

1. bifalla förslaget till nya bidragsgrunder för daghem och familjedaghem
med undantag för kravet på öppethållande sju timmar - och inte fem -för att daghem skall anses föreligga.

SoU 1975/76:28

10

2. uttala att något långtidsprogram utöver gängse budgetplanering för utbyggnad
av barnomsorgen, preciserat i antal nytillkomna platser, inte bör
antagas, förrän effekterna på efterfrågan genom förändringar på skatteområdet,
av förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och av en vårdnadsersättning
kan bedömas,

3. avslå förslaget till finansiering genom införande av en ny avgift för
arbetsgivare och för fysiska personer med inkomster av annat förvärvsarbete
än anställning.

1 motionen 1975/76:2163 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målet för samhällets barnomsorg skall vara
att tillgodose alla barns rätt till en bra, avgiftsfri barnstugeplats,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av
barnomsorgen under de närmaste åren bör fastställas till minst 50 000 nya
platser varje år i daghem och fritidshem fram till år 1980,

3. att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna successivt bör reduceras och
verksamheten vara avgiftsfri år 1980,

4. att riksdagen beslutar att anordningsbidrag till dag- och fritidshem
skall utgå med ett belopp motsvarande 12 000 kr. per plats fram till år 1980,

5. att riksdagen beslutar att driftbidragen till dag- och fritidshem skall
motsvara personalkostnaderna, beräknade efter en norm av 1 personal per
4 barn, föreståndaren oräknad, för daghem och 1 personal per avdelning,
föreståndaren oräknad, för fritidshem, att statsbidrag till extra personella
insatser vid barnstugorna och för hobbyledare vid fritidshemmen utgår efter
särskild redovisning samt att vid beräkning av driftbidrag redan färdigställda
barnstugor skall likställas med nytillkommande,

6. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om barnomsorg

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

Regeringens förslag

Samhällets barnomsorg och

Den har

Förskoleverksamheten avser barn
som ej har uppnått skolpliktig ålder
och barn vilkas skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket
skollagen (1962:319). Fritidshems -

Motionärernas förslag
1 §

fritidshemsverksamhet.

— hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn
som ej har uppnått skolpliktig ålder
och barn vilkas skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket
skollagen (1962:319). Fritidshems -

SoU1975/76:28

11

R egeringens förslag

Motionärernas förslag

verksamheten omfattar barn till och verksamheten omfattar barn till och
med 12 års ålder. med 14 års ålder.

Barnomsorgen ankommer i 9§.

Förskoleverksamheten bedrives -het.

Förskola kan organiseras som daghem
eller som deltidsgrupp. I daghem
mottages barn för vistelse minst
sju timmar om dagen. I deltidsgrupp
mottages barn under tid som understiger
den som gäller för vistelse i
daghem.

2 S

— kompletterande förskoleverksam Förskola

kan organiseras som daghem
eller som deltidsgrupp. 1 daghem
mottages barn för vistelse minst
fyra timmar om dagen. I deltidsgrupp
mottages barn under tid som
understiger den som gäller för vistelse
i daghem.

3 S

Fritidsverksamheten bedrives samt familjedaghem.

I fritidshem i skolan.

Skyldighet att ordna barnomsorg

4$

Kommun skall bedriva förskoleoch
fritidshemsverksamhet för de barn
som är kyrkobokförda i kommunen eller
stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan förskoleoch
fritidshemsverksamhet sörja för att
alla i kommunen kyrkobokförda eller
stadigvarande boende barns rätt till en
god daghems- eller fritidshemsplats
säkras.

Kommun skall genom en planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan forskoleoch
fritidshemsverksamhet sörja för att
de barn som på grund av föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller av
andra skäl behöver omvårdnad utöver
vad sorn föijer av 5 och 6 f} får sådan
omvårdnad, om ej behovet tillgodoses
på annat sätt.

I kommunen

/ kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige
antagen plan för
barnomsorgen. Iplanen skall redovisas
det faktiska behovet av förskolor, fritidshem
och annan försköte- och fritidshemsverksamhet
inom kommunen
samt på vilket sätt behovet skall tillgodoses.
Planen skall avse en period av
minst fern år.

fem år.

SoU 1975/76:28

R ege ringens förslag

12

Motionärernas förslag

Avgifter

11 5

Kommun för ej taga ut avgift för
plats i förskola som avses i 5 eller
6 § i den mån verksamheten ej
överstiger 15 timmar i veckan eller
525 timmar om året. I övrigt utgår
avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet
enligt grunder
som beslutas av kommunen.

Avgiften får ej överstiga vad som
motsvarar platsens andeli kommunens
kostnad för verksamheten.

Kommun får ej taga ut avgift för
plats i förskola som avses i 5 eller
6 § i den mån verksamheten ej
överstiger 15 timmar i veckan eller
525 timmar om året. 1 övrigt utgår
avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet
enligt grunder
som beslutas av kommunen.

Avgiften får ej överstiga 15 kronor
per barn eller, om samma målsman
har flera barn, för dessa sammanlagt.
A vgiften skall i sin helhet vara knuten
till antal näivarodagar.

Tillsyn m. m.

Socialstyrelsen utövar den centrala
tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen
utfärdar vägledande information
till kommunerna.

Finansiering av statsbidrag till
barnomsorgen

13 §

Socialstyrelsen utövar den centrala
tillsynen över barnomsorgen. Socialstyrelsen
utfärdar normer och föreskrifter
för verksamheten.

Finansiering av statsbidrag

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad
enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkring i 19 kap. 1 S
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

15 S

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad
enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkring i 19 kap. 1 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Primärkommun och landstingskommun
undantages dock från
denna skyldighet.

SoU 1975/76:28

13

Denna lag nya bestämmelsen.

1 motionen 1975/76:2164 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen behandlar propositionen 1975/76:92 samtidigt med den
aviserade propositionen med anledning av SIA-utredningens förslag,

2. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:92 i lagen om
barnomsorg föreskriver dels att föreningslivet skall garanteras möjligheter
att bedriva verksamhet inom det utvidgade fritidshemmet och att det statsbidrag
som utgår per inskriven i fritidshem skall kunna användas för att
ekonomiskt täcka organisationernas kostnader för medverkan, dels att föreningslivets
medverkan skall ske enligt de riktlinjer som anges i propositionen
1975:14 om bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,

3. att riksdagen beslutar antaga följande förslag till ändrad lydelse av
3 § i lagen om barnomsorg: Fritidshemsverksamheten bedrives i form av
fritidshem och därtill anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. Hit
räknas även allmän fritidsverksamhet i barn- och ungdomsorganisationernas
regi.

I motionen 1975/76:2165 av fru Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1.

beslutar att gränsen för statsbidrag till daghemmen alltfort skall vara
fern timmar per dag,

2. beslutar att gränsen för det föreslagna grundbeloppet för familjedaghemmen
sänks till fern timmar per dag,

3. hos regeringen begär tilläggsdirektiv till kommunalekonomiska utredningen
att med förtur utarbeta förslag, innebärande att statsbidragen till
såväl förskolor och fritidshem som familjedaghem bestäms till viss andel
av kommunens bruttokostnader för verksamheten i enlighet med vad i
motionen anförs.

I motionen 1975/76:2166 av herr Werner i Malmö (m) hemställs att riksdagen
uttalar att kommunerna bör beakta och utnyttja möjligheten att låta
daghem eller fritidshem, som drivs av annan än kommunen, ingå i den
kommunala barnomsorgsplanen.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas dels frågor om utbyggnaden och finansieringen
av samhällets barnomsorg, dels ett stort antal frågor som främst
avser verksamhetens innehåll och organisation. Enligt den definition som
används i betänkandet omfattar samhällets barnomsorg förskoleverksamhet,
dvs. främst förskola och familjedaghem, samt fritidshemsverksamhet. Förskolan
kan i sin tur organiseras som daghem eller deltidsförskola.

SoU 1975/76:28

14

Efter förslag av 1968 års barnstugeutredning och på grundval av proposition
i ämnet fattade riksdagen i slutet av 1973 beslut om att alla sexåringar
skall ha rätt till plats i förskola fr. o. m. höstterminen det år de fyller sex
år. Vidare skall de barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling
kunna få plats i förskola redan före sex års ålder (prop. 1973:136, SoU
1973:30).

De grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet finns i lagen
(1973:1205) om förskoleverksamhet, som trädde i kraft den 1 juli 1975.
Förskoleverksamheten har enligt lagen till syfte att i nära samarbete med
hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk
och social utveckling hos barn som inte uppnått skolpliktig ålder eller vars
skolgång uppskjutits. Som framhållits i samband med 1973 års förskolereform
kan visserligen behovet variera av den utvecklingsstimulans som
förskolan avser att ge, men det torde inte för någon grupp saknas behov
av sådan stimulans. Socialutskottet framhöll i sammanhanget bl. a. den betydelse
det har för alla barn att i ett tidigt skede komma i kontakt med
barn från andra samhällsmiljöer än den egna. Bl. a. de angivna synpunkterna
åberopades som skäl för att införa den allmänna förskolan.

Efter beslutet om den allmänna förskolan har frågan om utbyggnaden
av såväl daghem och annan förskoleverksamhet som fritidsverksamhet
för de yngre skolbarnen tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Enligt förskolelagen
skall i varje kommun finnas en av kommunfullmäktige antagen
plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av förskolor,
familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen
samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses.
Planen skall avse en period av minst fem år. Den sålunda redovisade planbestämmelsen
bygger på tanken att införandet av en allmän förskola för
sexåringar, vilket skedde vid halvårsskiftet 1975, inte får medföra att utbyggnaden
av förskoleverksamheten för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande
eller studerande föräldrar eftersätts. Det har emellertid nu visat
sig att trots det sålunda existerande plankravet och trots att kommunerna
tillförts ökade resurser genom förbättrade statsbidrag, den befintliga och
hittills planerade platstillgången i framför allt daghem inte svarar mot behoven.
I överensstämmelse med vad som förutsattes vid riksdagsbehandlingen
förra året (SoU 1975:5 s. 17) har regeringen därför tagit initiativ för
att snabbt få till stånd en kraftig utbyggnad av barnomsorgen. Regeringen
har sålunda under hösten 1975 tagit upp överläggningar med Svenska kommunförbundet
om barnomsorgens utbyggnad och finansiering. På grundval
av den överenskommelse som därvid träffats mellan regeringen och Kommunförbundet
läggs i propositionen 1975/76:92 fram förslag om barnomsorgens
utbyggnad. 1 samband härmed tas även upp de förslag beträffande
fritidshemmens verksamhet som lagts fram av barnstugeutredningen i betänkandet
(SoU 1974:42) Barns fritid.

Förslagen i propositionen innebär bl. a. att den nuvarande förskolelagen

SoU 1975/76:28

15

vid kommande årsskifte ersätts av en lag om barnomsorg, som även omfattar
barn i den lägre skolåldern. Enligt lagen skall barnomsorgen bli en lagfäst
kommunal uppgift med skyldighet för kommunen att svara för en planmässig
utbyggnad. Lagen innehåller också förslag om finansiering av ett
helt nytt statsbidragssystem för barnomsorgen.

Beträffande innehållet i övrigt i propositionen hänvisar utskottet förutom
till propositionen till redovisningen på s. 1 och till framställningen i det
följande.

I två motioner - motionen 1975/76:2162 av herr Bohman m. fl. (m) och
motionen 1975/76:2164 (yrkandet 1) av herr Karlsson i Malung m. fl. (s)
- tas upp frågan om samordning mellan behandlingen av barnomsorgspropositionen
och den numera framlagda propositionen 1975/76:39 om skolans
inre arbete m. m. (SIA-propositionen), vilken hänvisats till utbildningsutskottet.

1 den av socialutskottet behandlade propositionen tas upp frågor som
gäller fritidshemmen och öppen fritidsverksamhet i anslutning till fritidshemmen,
medan i SIA-propositionen i ett sammanhang behandlas organisation
och utformning av en allmän fritidsverksamhet för barn i skolåldern.
Socialutskottet har så till vida tillmötesgått motionärernas önskemål,
att slutlig ställning inom utskottet inte tagits till frågor som hänvisats till
utskottet förrän motionstiden med anledning av SIA-propositionen utgått.
Utskottet har i övrigt inte ansett att vad som yrkats eller anförts i motionerna
utgör anledning att uppskjuta det slutliga ställningstagandet till barnomsorgsproposi
tionen.

En utbyggnad av barnomsorgen är av stor betydelse för att skapa en
god livsmiljö för barnen. Som framhålls i propositionen 1975/76:92 är barnomsorgen
inte en ersättning för hemmet utan en komplettering som tillgodoser
barnens behov av stimulerande och utvecklande aktiviteter. Föräldarollens
betydelse har på intet sätt minskat därför att samhället känner
ett positivt ansvar att medverka i omsorgen om barnen. Det sagda står
i överensstämmelse med den grundsyn som kom till uttryck vid behandlingen
av frågan om allmän förskola år 1973. Som närmare utvecklas i propositionen
hänger frågan om en utbyggd barntillsyn också samman med
strävan till jämställdhet mellan kvinnor och män. Förvärvsfrekvensen bland
kvinnor med barn kommer av allt att döma att fortsätta att öka och enligt
utskottets mening bör kvinnans möjligheter att söka sig arbete utanför hemmet
underlättas bl. a. genom att familjen erbjuds barntillsyn i form av daghem,
familjedaghem eller fritidshem. Även om det finns olika uppfattningar
både om i vilken takt och i vilken utsträckning barnomsorgen bör byggas
ut framgår av de motioner, som väckts i ärendet, att en långtgående enighet
råder om att samhället bör göra en kraftig ytterligare satsning på denna
samhällssektor. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionen
1975/76:359 av herr Nilsson i Agnäs (m), i vilken yrkas avslag på propositionen.
Beträffande en av motionärens huvudinvändningar mot det

SoU 1975/76:28

16

framlagda lagförslaget - nämligen att detta innehåller regler om att barn
skall anvisas plats i förskolan och att kommun skall verka för att barn
utnyttjar den anvisade platsen - vill utskottet påpeka att de angivna reglerna
redan finns i den nu gällande förskolelagen och att de är av grundläggande
betydelse för att nå syftet med den allmänna förskolan. Reglerna har betydelse
bl. a. då det gäller att pröva frågan om att införa en obligatorisk
förskola. Utskottet återkommer härtill i följande avsnitt.

Målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen m. m.

I propositionen föreslås att den allmänna målsättningen för utbyggnaden
av barnomsorgen skall vara att - utöver den allmänna förskolan - plats
inom den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern
till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med
särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser
kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande
även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla
kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk)
förordas att målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden skall vara att "alla
barn” får en bra och avgiftsfri plats i förskola eller fritidshem. Yrkandet
innefattar i princip en uppföljning av ett likartat yrkande i motionen 1975:261
(yrkandet A 1), likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk). Såvitt utskottet
kan bedöma torde motionärernas krav i detta avseende skilja sig från förslagen
i propositionen främst då det gäller utbyggnaden av deltidsförskolan.
I motionen 1975:261 uttalar nämligen motionärerna att i överensstämmelse
med deras nyss redovisade yrkande den allmänna förskolan skall göras obligatorisk
för barn som är sex år gamla. Utskottet återkommer härtill i det
följande.

Ovan har framhållits vikten av en väsentligt utbyggd barntillsyn. Samtidigt
måste vid bestämmandet av målsättningen hänsyn tas till vilka resurser
som kommer att krävas för utbyggnaden. På grund av det anförda och
under hänvisning till att den i propositionen förordade målsättningen också
tillkännagetts vid de ovan nämnda överläggningarna om barnomsorgens
utbyggnad och finansiering tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner målsättningen.
Denna synes stå i överensstämmelse med syftet med ett yrkande
i motionen 1975/76:2137 av herr Fälldin m. fl. (c). Yrkandet påkallar därför
inte något särskilt uttalande av riksdagen. Utskottets ställningstagande innebär
också att motionen 1975:261 och motionen 1975/76:2163 avstyrks
i motsvarande delar. Såvitt avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen
och avgiftsfrågan återkommer utskottet därtill i ett senare avsnitt.

Frågan om utbyggnaden av deltidsförskolan berörs, som nämnts, i motionen
1975:261. Den där aktualiserade frågan om utbyggnaden av förskolan
för sexåringar har behandlats i riksdagen dels i samband med 1973 års för -

SoU 1975/76:28

17

skolereform (SoU 1973:30 s. 15), dels i slutet av år 1974 (SoU 1974.40 s. 5).
På de av utskottet tidigare anförda skälen och under hänvisning till att
den allmänna förskolan infördes först vid halvårsskiftet förra året - varför
någon mera omfattande erfarenhet ännu inte vunnits av reglerna i förskolelagen
om uppsökande verksamhet och anvisande av plats för sexåringar
och yngre barn med särskilda behov - avstyrker utskottet yrkandet om
obligatorisk förskola. Här bör ytterligare framhållas att, i överensstämmelse
med vad som förordats av barnomsorgsgruppen, enligt förslaget till barnomsorgslag
kommunerna får en ovillkorlig skyldighet att erbjuda förskoleplats
till barn som man i den uppsökande verksamheten bedömer ha behov av
sådan. Det föreslås också att skolbarn med särskilda behov av stöd och
stimulans med förtur skall anvisas plats i fritidshem. Utskottet, som ansluter
sig till förslagen, vill framhålla att dessa torde tillgodose motionerna
1975:261 och 1975/76:2163 i motsvarande del. Av det ovan anförda framgår
att utskottet i övrigt inte kan biträda yrkandena.

Vid regeringens överläggningar med Kommunförbundet har mot bakgrunden
av den förut behandlade målsättningen för barnomsorgen diskuterats
vilka realistiska förutsättningar som finns för en utbyggnad av barnomsorgen
under de närmaste åren. Resultatet av de gemensamma bedömningar som
därvid gjorts är en överenskommelse om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen
under femårsperioden 1976-1980 med 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem. Därjämte förutsätts en utbyggnad av
familjedaghemmen enligt den bedömning som görs lokalt i varje kommun.
Utbyggnaden av daghem och fritidshem förutsätts komma till stånd under
de fem åren enligt följande sammanställning.

Byggnadsår	Nya platser
Daghem	Fritidshem
1976	16 000	8 000
1977	18 000	9 000
1978	20 000	10 000
1979	22 000	11 000
1980	24 000	12 000
Summa	100 000	50 000

De nya platserna förutsätts i princip vara tillgängliga för verksamheten
året efter angivna byggnadsår, dvs. under perioden 1977-1981.

I fråga om de angivna riktlinjerna för utbyggnaden under de närmaste
åren har framställts erinringar dels i motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2),
dels i motionen 1975/76:2162 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). 1
förstnämnda motion anges att ambitionerna bör ställas ännu högre än vad
den gjorda överenskommelsen innebär. Sålunda bör under åren fram till
1980 årligen byggas 50 000 platser i daghem och fritidshem. I den andra

2 Riksdagen 1975/76. 12 sam!. Nr 28

SoU 1975/76:28

18

motionen, 1975/76:2162, vill motionärerna att något långtidsprogram utöver
gängse budgetplanering för utbyggnad av barnomsorgen, preciserat i antal
nytillkommande platser, inte skall antagas förrän effekterna på efterfrågan
genom förändringar på skatteområdet, av förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
och av en vårdnadsersättning kan bedömas.

Den utbyggnadstakt, som anges i propositionen, innebär mer än en fördubbling
av kommunernas utbyggnad, som den har kommit till uttryck
i de före överenskommelsen föreliggande planerna för de närmaste åren.
Utbyggnadsprogrammet bygger på överväganden om vad som kan vara praktiskt
möjligt att förverkliga under den angivna perioden med beaktande
av byggnadsfrågor, personalfrågor osv. Med hänsyn härtill och med beaktande
av att Kommunförbundet i överenskommelsen med regeringen
åtagit sig att verka för att en utbyggnad av barnomsorgen i här angiven
omfattning kommer till stånd framstår det som realistiskt att räkna med
en utbyggnadstakt som nära ansluter sig till programmet. Då det gäller
yrkandet i motionen 1975/76:2162 vill utskottet - utan att i detta sammanhang
gå in på en närmare diskussion rörande de särskilda faktorer som
nämns i yrkandet - framhålla att i den mån det under den aktuella perioden
inträffar mera väsentliga förändringar i samhället, som påverkar behovsbedömningen
på förevarande område, detta naturligtvis får leda till förnyade
överväganden. I sammanhanget kan nämnas att det till den träffade överenskommelsen
har fogats en protokollsanteckning som innebär att Kommunförbundet
är oförhindrat att påkalla nya överläggningar om genom statsmakternas
beslut väsentlig ändring skulle inträda i de förutsättningar som
legat till grund för överenskommelsen. Av det sagda följer att utskottet
i likhet med socialministern anser det angeläget att det i tablån redovisade
utbyggnadsprogrammet följs. Utskottet avstyrker motionerna 1975/76:2162
och 1975/76:2163 i behandlade delar.

För att illustrera överföringen av utbyggnadsprogrammet till de enskilda
kommunerna anges i överenskommelsen som en allmän riktpunkt att kommunen
under den aktuella femårsperioden genom utbyggnad av daghem
behöver nå upp till ca 80 % av det platsbehov som med ledning av kommunens
nuvarande förskoleplan kan beräknas för år 1980. Förändringar
i sysselsättning och i befolkningens storlek och sammansättning kan dock
medföra att beräkningen av platsbehovet behöver revideras.

I 8 § i propositionens förslag till barnomsorgslag preciseras för kommunernas
del den allmänna målsättningen för utbyggnad av barnomsorgen
som behandlats i det föregående. Vidare stadgas att i kommun skall finnas
en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. 1 planen skall
redovisas behovet av förskolor, familjedaghem, fritidshem och annan förskole-
och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet
skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget i propositionen till nämnda
paragraf. Yrkanden rörande 4 och 8 §§ lagförslaget, som framställs i motionen

SoU 1975/76:28

19

1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) är enligt utskottets mening att se som
konsekvensförslag framställda med hänsyn till vad motionärerna förordat
om målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden. Yrkandena avstyrks.

Utskottet godtar också riktpunkten för de enskilda kommunerna, att 80 %
av det platsbehov i daghem, som med ledning av kommunens nuvarande
förskoleplan kan beräknas för år 1980 skall uppnås under den aktuella perioden.
Den revision av beräkningen av platsbehovet, som kan behöva göras,
rymmer självfallet bedömningar som kan vara förhållandevis vanskliga för
den enskilda kommunen. Det är därför av stort värde att, som anges i
överenskommelsen med Kommunförbundet, en arbetsgrupp inom kort kommer
att tillsättas för att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra
underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering. Arbetsgruppens uppgifter
kommer även att omfatta frågan om beräkningar av platsbehovet inom
barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas planer
för barnomsorgen.

I samband med den avstämning som år 1980 skall göras av den faktiska
utbyggnadstakten av barnomsorgen måste det anses ankomma på regeringen
att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan behövas om kommunerna
inte förmått bygga ut barnomsorgen i överensstämmelse med de ovan angivna
riktlinjerna. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen
1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) i motsvarande del är enligt utskottets
mening inte erforderlig.

Av kommunens ställning som huvudman för den fysiska planeringen
följer att den skall se till att markresurserna för skilda behov skall tillgodoses
inom kommunen. Denna skyldighet avser bl. a. markreservation för förskolor
och fritidshem. Det är därför uppenbart att en kommun ofta långt
innan barnomsorgsplanen för viss period skall fastställas måste överväga
vilken mark som lämpligen bör användas för lokaler till barnomsorgen.
Detta gäller särskilt i samband med planeringen av nya bostadsområden.
Enligt utskottets mening är det inte erforderligt att, utöver de regler som
nu finns i byggnadslagstiftningen om markreservation för olika ändamål,
införa särskilda bestämmelser på barnomsorgsområdet. Utskottet avstyrker
därför motionen 1975:261 i motsvarande del (yrkandet A 4).

Som närmare kommer att beröras i ett avsnitt om personaltäthet och
gruppstorlek m. m. (s. 29) har kommunerna stor frihet att utforma förskoleverksamheten.
Detta innebär också att kommunerna själva har att ta ställning
i frågan om planering av lokaler och utemiljö, låt vara att socialstyrelsen
genom sin vägledande information kan påverka denna planering. Den övervägande
delen av förskole- och fritidshemsverksamheten har hitintills inrymts
i lokaler som särskilt uppförts för ändamålet. I viss utsträckning har
dock inrättats mindre daghem av typen lägenhetsdaghem eller kvartersdaghem.
Socialstyrelsen har dels i arbetsplanen för förskolan (del 1 s. 93),
dels i vägledande information om miljö i förskola och fritidshem (Planering
av lokaler och utemiljö, 1975, s. 15) behandlat organisationen av sådana

SoU 1975/76:28

20

smågruppsförskolor som avses i motionen.

Utskottet vill framhålla att vid valet av lokaler för utbyggnaden av barnomsorgen
man i hög grad måste ta hänsyn till de särskilda förhållandena
i kommunen och den aktuella kommundelen. Under förutsättning att lokalerna
och utemiljön är tillfresställande ur utrymmes- och annan kvalitetssynpunkt
bör även i fortsättningen lägenhets- och kvartersdaghem kunna
ordnas. Närheten mellan bostad och daghem kan upplevas positivt av både
föräldrar och barn. Utskottet vill dock i sammmanhanget peka på de speciella
svårigheter bl. a. i fråga om personalens tjänstgöringsförhållanden som kan
uppstå. I fråga om möjligheterna för annan än kommun att driva daghem
av detta slag bör gälla samma regler som i fråga om andra daghem. I detta
hänseende hänvisar utskottet till avsnittet om statsbidragssystemet.
Vad utskottet sålunda anfört innebär att utskottet anser sig ha besvarat
motionen 1975/76:2007 (yrkandet 3) av herr Bohman m. fl. (m), såvitt däri
hemställs om ett riksdagsuttalande av innehåll att den fortsatta utbyggnaden
av barnomsorgen även bör tillgodose behovet av sådana mindre daghem,
som ovan angetts, samt att dessa även bör kunna drivas i privat regi.

Statsbidragssystemet

På grundval av den mellan regeringen och Kommunförbundet träffade
överenskommelsen föreslås i propositionen ett helt nytt statsbidragssystem,
som är avsett att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra
den i det föregående diskuterade utbyggnaden av barnomsorgen.

Det nuvarande statsbidraget består av ett särskilt bidrag som utgår för
byggandet av platser i daghem och fritidshem (anordningsbidrag) och ett
bidrag som utgår till driften av sådana platser (driftbidrag). Anordningsbidraget
uppgår till 7 500 kr. per plats men har tillfälligt höjts till 12 000
kr. per plats som börjar byggas under tiden från den 1 november 1975
till utgången av 1976. Driftbidraget utgår fr. o. m. den 1 juli 1975 med 7 500
kr. per plats i daghem och med 3 750 kr. per plats i fritidshem. Statsbidrag
till kommunala familjedaghem utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 med 35 %
av kommunens bruttokostnader för verksamheten. Vidare utgår särskilda
statsbidrag i viss omfattning för deltidsförskolan och för vissa särskilda ändamål.

I propositionen föreslås att det nya statsbidragssystemet i enlighet med
överenskommelsen renodlas till ett kraftigt förstärkt bidrag till kommunernas
driftkostnader för daghem och fritidshem jämte ett likaså förstärkt
bidrag till de kommunala familjedaghemmen. Detta nya statsbidragssystem
avses gälla fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs. från den tidpunkt då en ökad
utbyggnad kan beräknas fl effekt på kommunernas driftkostnader för verksamheten.
Det nuvarande anordningsbidraget skall samtidigt upphöra och
de ökade kapitaltjänstkostnaderna i stället beaktas vid beräkningen av det
nya driftbidraget.

Enligt regeringens förslag skall det nya bidragssystemet för daghem

SoU 1975/76:28

21

fr. o. m. år 1977 omfatta ett årligt driftbidrag på 14 000 kr. per plats som
tillkommer i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal
skall bidraget enligt överenskommelsen med Kommunförbundet höjas successivt
till 10 000 kr. år 1977, 12 000 kr. år 1978 och till 14 000 kr. fr. o. m.
år 1979.

Driftbidragen föreslås utgå för platser i daghem enligt tidigare gällande
regler. Det förordas emellertid i propositionen att, med hänsyn till den nivå
bidragen föreslås få, den ändringen bör göras, att det nuvarande kravet
på öppethållande minst fem timmar per barn och dag ändras till sju timmar
per barn och dag.

Det föreslås att nuvarande särskilda statsbidrag för döva, hörselskadade
eller synskadade barn i förskoleåldern samt statsbidragen till deltidsgrupper
och s. k. jordbruksdaghem skall upphöra vid utgången av år 1976.

I fråga om driftbidrag för fritidshem föreslås i propositionen att bidragen
fr. o. m. den 1 januari 1977 skall höjas till 7 000 kr. per plats som tillkommer
i nytillskott efter den 1 januari 1976. För befintligt platsantal skall bidragen
successivt höjas till 5 000 kr. år 1977, 6 000 kr. år 1978 och till 7 000 kr.
fr. o. m. år 1979. Driftbidragen bör i övrigt utgå enligt samma regler som
gäller f. n.

Socialministern förordar vidare att bidragsbeloppen för daghem och fritidshem
samt i det följande nämnda grundbelopp för familjedaghem görs
värdebeständiga genom anknytning till löneutvecklingen fr. o. m. år 1977
för anställda i offentlig tjänst. Det föreslås att regeringen skall få besluta
om de bidragsförändringar som följer av löneutvecklingen.

Under hänvisning till att kommunerna skall ha ansvaret för utbyggnaden
av barnomsorgen föreslås att de nya driftbidragen skall utgå endast till kommun.
Daghem eller fritidshem som drivs av annan än kommun bör få
inräknas i kommunens bidragsunderlag i den mån de ingår i kommunens
barnomsorgsplan. Det skall sedan ankomma på kommunen att besluta om
bidrag till den som driver verksamheten.

För familjedaghem bör enligt propositionen liksom f. n. utgå statsbidrag
med 35 % av kommunens bruttokostnader. I enlighet med överenskommelsen
med Kommunförbundet förordas att det därutöver införs ett värdebeständigt
grundbelopp per barn i familjedaghem. Detta grundbelopp föreslås
för förskolebarn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghemmet
utgå med 1 000 kr. för år 1977, 1 500 kr. för år 1978 och 2 500
kr. fr. o. m. år 1979. För barn i skolåldern som vistas i familjedaghem förordar
socialminstern slutligen att det skall införas ett motsvarande grundbelopp
som utgår med hälften av de belopp som har angetts för förskolebarn.

Utskottet anser att statsbidragsreglerna bör utformas med utgångspunkt
i de principer som överenskommelsen med Kommunförbundet bygger på.

Vid överenskommelsen strävade man bl. a. efter att åstadkomma enklare
och mera enhetliga regler för bidragsgivningen. Vidare beaktades vid bedömningen
av de nya bidragsbeloppen att statsbidraget till deltidsgrupper

SoU 1975/76:28

22

skall upphöra. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:1232 (yrkandet
3) av herr Fälldin m. fl. (c), såvitt i motionen hemställs att statsbidrag
till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt nuvarande regler.

Eftersom de ökade kapitaltjänstkostnaderna, som följer av ett avskaffande
av anordningsbidraget, beaktats vid beräkningen av det nya driftbidraget,
avstyrker utskottet motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4) av herr Hermansson
m. fl. (vpk), såvitt däri hemställs att anordningsbidrag skall utgå med 12 000
kr. per plats fram till år 1980.

I nämnda motion, 1975/76:2163 (yrkandet 5), förordas en helt annan konstruktion
av driftbidraget än den som föreslås i propositionen. Med hänsyn
till vad i det föregående anförts kan utskottet inte biträda motionsförslaget,
vilket innebär att driftbidraget skulle bestämmas med utgångspunkt i personalkostnaderna
beräknade efter viss norm eller i vissa fall efter särskild
redovisning. Motionärerna vill också att driftbidrag skall utgå med samma
belopp till redan färdigställda barnstugor som till nytillkommande. Även
i detta avseende avstyrks yrkandet.

Även om utskottet således inte kan biträda det redovisade motionsyrkandet
innebär vad som anförs i motionen och i två andra motioner, nämligen
motionen 1975/76:182 likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk) och
motionen 1975/76:2165 (yrkandet 3) av fru Troedsson m. fl. (m) att det kan
finnas anledning att beröra frågan om hur statsbidraget i framtiden skall
konstrueras. Som framgår av motionen 1975/76:2165 - i vilken yrkas att
kommunalekonomiska utredningen med förtur skall utarbeta förslag innebärande
att statsbidrag till barnomsorgen i dess helhet skall bestämmas
till viss andel av kommuns bruttokostnader - har frågan nära samband
med nämnda utrednings arbete. Utskottet kan ansluta sig till åsikten att
det är önskvärt med en statsbidragskonstruktion, där inte bara kvantitetsutan
även kvalitetskraven tillgodoses. Utskottet vill samtidigt understryka
att man med ett sådant system i allmänhet inte kan undvika en långtgående
detaljreglering och omfattande kontroll av kommunernas verksamhet. I anslutning
härtill bör dock framhållas att, efter förslag av utredningen, riksdagen
i slutet av 1974 antog regler för den kommunala färdtjänsten som
innebär att det inte uppställs några mera detaljerade föreskrifter som villkor
för bidrag. Avsikten är att det förenklade statsbidragssystemet skall prövas
under en försöksperiod som omfattar åren 1976-1977 och att det nya bidragssystemet
noggrant skall följas upp och utvärderas under försöksperioden
(se SoU 1974:41). Med hänsyn till den sålunda lämnade redovisningen
och då hela det problemkomplex, som aktualiserats genom de här behandlade
motionsyrkandena, ligger inom ramen för kommunalekonomiska utredningens
arbete, anser utskottet att motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Enligt den nu gällande statsbidragskungörelsen (1973:1207, ändrad senast
genom förordningen 1975:188) utgår driftbidrag till daghem med visst belopp
per plats och år vid avdelning där minst två tredjedelar av antalet platser

SoU 1975/76:28

23

utnyttjas minst fem timmar per barn och dag. Med hänsyn till den sålunda
existerande tvåtredjedelsregeln, som enligt propositionen inte skall ändras,
är det enligt utskottets mening uppenbart att med nuvarande vistelsetider
för barn i daghem en ändring från fem timmar till sju timmar för barn
och dag inte skulle få någon mera avgörande betydelse för statsbidraget
till flertalet kommuner. Utskottet anser emellertid också - i överensstämmelse
med de synpunkter som anförs i ett flertal motioner - att statsbidragsreglema
inte bör utformas så, att de i praktiken leder till att barnen
skall förmås vistas i daghem så lång tid som sju timmar dagligen oavsett
det verkliga behovet. Sådana regler skulle därmed komma att stå i viss
motsatsställning till önskemålet att begränsa de längre vistelsetiderna för
barn i daghem. Samtidigt anser utskottet - utan att här gå in på frågan
om kvälls- och nattöppethållande (se i detta hänseende s. 34) - det vara
av betydelse att daghemmen har generösa öppethållandetider. Det anförda
leder enligt utskottets mening till slutsatsen att det i propositionen framlagda
förslaget bör förtydligas på det sättet, att för rätt till statsbidrag till daghem
bör gälla att bidrag utgår för platserna vid avdelning som är öppen minst
sju timmar per dag under förutsättning att minst två tredjedelar av platserna
utnyttjas minst fem timmar per barn och dag.

Utskottets ställningstagande i detta hänseende påverkar inte den i 2 §
förslaget till barnomsorgslag upptagna definitionen av daghem. Genom utskottets
ställningstagande tillgodoses i motsvarande del följande motioner,
nämligen motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 a) av herr Ahlmark m. fl. (fp),
motionen 1975/76:1232 (yrkandet 1) av herr Fälldin m. fl. (c), motionen
1975/76:2162 (yrkandet 1) av herr Bohman m. fl. (m), motionen
1975/76:2165 (yrkandet l)av fru Troedsson m. fl. (m). I praktiken tillgodoses
även i allt väsentligt syftet med motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis)
av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri yrkas ändring i 2 § förslaget
till barnomsorgslag.

Utskottet biträder regeringens förslag om att de nya driftbidragen bör
utgå endast till kommun men att daghem eller fritidshem som drivs av
annan än kommun skall få inräknas i kommunens bidragsunderlag i den
mån de ingår i kommunens barnomsorgsplan. Det ankommer sedan på
kommunen att besluta om bidrag till den som driver verksamheten.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp en fråga, som aktualiserats
bl. a. genom motionen 1975/76:2013 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl.
(m). Det förekommer f. n. att enskilda organisationer driver daghem för
minoritetsgrupper, varvid barnen i vissa fall vistas i ett daghem som är
gemensamt för barn från flera kommuner. Utskottet förutsätter att den kommun,
i vilken daghemmet är beläget, i sådana fall beaktar möjligheterna
att inräkna daghemmet i kommunens barnomsorgsplan. Det bör härigenom
vara möjligt att låta t. ex. invandrargrupper, som driver egna daghem, genom
kommunens förmedling erhålla samma bidrag som andra av kommunen
godkända enskilda daghem. Vad nu sagts gäller även fritidshem. Genom

SoU 1975/76:28

24

vad utskottet anfort får motionen 1975/76:2013 anses besvarad i motsvarande
del.

Det är enligt utskottets mening inte påkallat att riksdagen, i vidare mån
än vad som framgår av det sagda, gör något uttalande om i vilken utsträckning
enskilda daghem eller fritidshem bör ingå i den kommunala barnomsorgsplanen.
Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:2166 av herr
Werner i Malmö (m).

Även då det gäller villkoret för det i propositionen föreslagna grundbeloppet
för förskolebarn, som vistas i familjedaghem, har i motioner -motionen 1975/76:1232 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:2165 (yrkandet
2) - framställts erinringar. I båda motionerna krävs, på motsvarande
sätt som då det gäller yrkandena om minsta vistelsetider för rätt till driftbidrag
till daghemsplats, att helt grundbelopp skall utgå då förskolebarn
vistas minst fem timmar i familjedaghem. Därjämte vill motionärerna i
motionen 1975/76:1232 att helt grundbelopp i vissa fall skall utgå även
för skolbarn som vistas i familjedaghem, nämligen då vistelsetiden är minst
fem timmar.

Någon anledning att frångå regeln att helt grundbelopp skall kunna utgå
endast för förskolebarn finns inte enligt utskottets mening. Motionen
1975/76:1232 avstyrks därför i motsvarande del.

Beträffande innehållet i statsbidragsreglerna i övrigt, då det gäller familjedaghemmen,
anser utskottet att en konsekvens av de överväganden, som
gjorts i samband med prövningen av driftbidraget till daghem, blir att grundbelopp
bör kunna utgå inte bara då vistelsetiden uppgår till minst sju timmar
per dag. Utskottet förordar därför att halvt grundbelopp skall utgå i de fall
då vistelsetiden understiger sju timmar per dag. Utskottet förutsätter att
effekterna noggrant följs såväl av denna bidragskonstruktion som av det
nya bidragssystemet i övrigt.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i allt väsentligt motionerna
1975/76:1232 och 1975/76:2165 i aktuell del.

Liksom f. n. och i överensstämmelse med vad som föreslås i propositionen
bör också utgå statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnad för
familjedaghem. Samma avgränsning av statsbidragsberättigande kostnader,
som gällt sedan reglerna på området trädde i kraft den 1 januari 1975, bör
göras. Utskottet avstyrker därmed motionen 1975/76:315 av fru Troedsson
m. fl. (m, c, fp) vari föreslås att bidragsunderlaget skall vidgas till att avse
även kostnader för familjedaghemsassistent.

Utskottet biträder förslaget i propositionen om storleken av driftbidrag
för daghem och fritidshem och grundbelopp för familjedaghem, liksom förslaget
om att göra bidragen värdebeständiga. Det finns inte anledning att
frångå den värdebeständighetskonstruktion, som överenskommelsen med
Kommunförbundet innehåller. Utskottet avstyrker därför motionen
1975/76:1232, såvitt däri yrkas en annan konstruktion (yrkandet 4). Utskottet
vill i sammanhanget nämna att statens avtalsverk nyligen fått i uppdrag

SoU 1975/76:28

25

att i samråd med statistiska centralbyrån redovisa den genomsnittliga årliga
löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst fr. o. m. kalenderåret 1977.

Verksamheten för barn i förskoleåldern

K/sso allmänna frågor

Av den föregående framställningen framgår att för barn i förskoleåldern
den kommunala barnomsorgen omfattar daghem och deltidsförskola. Beslutet
om den allmänna förskolan, som trädde i kraft vid halvårsskiftet
förra året, har medfört att deltidsförskolan nu är fullt utbyggd för sexåringarna.
Genom den skärpning av skyldigheten för kommuner att anvisa plats
i förskolan för yngre barn med särskilda behov, som utskottet ovan (s. 17)
tillstyrkt kan i vart fall i vissa kommuner en ytterligare utbyggnad behövas
omedelbart.

Daghemmen tar emot barn i åldern från sex månader och upp till skolåldern.
Verksamheten i kommunala daghem och deltidsgrupper skall ha
samma pedagogiska innehåll och syfte. Det är främst vistelsetidens längd
sorn skiljer de båda verksamheterna åt. I överensstämmelse med vad utskottet
framhöll vid behandlingen av förskolepropositionen 1973 bör kommunernas
förskoleverksamhet för barn i syskongrupp - som bör vara den
normala arbetsformen i daghem - ha i huvudsak samma innehåll som verksamheten
för elever i deltidsgrupp (SoU 1973:30 s. 28). Med hänsyn härtill
kan utskottet inte tillstyrka bifall till motionen 1975/76:2011 av herr Bohman
m. fl. (m), såvitt däri yrkas, att riksdagen skall besluta att alla sexåringar
skall ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan (yrkandet
2). Motionen avstyrks således. Utskottet vill tillägga att utskottets ställningstagande
inte hindrar att en kommun efter prövning i det enskilda
fallet kan låta en elev som vistas i daghem delta i deltidsgrupp. Det finns
också skäl framhålla att, som närmare kommer att beröras i det följande,
barn som vistas i familjedaghem bör få möjlighet att delta i gruppverksamhet
i förskolan. Utskottet vill ansluta sig till ett av huvudsyftena med motionsyrkande!,
nämligen att det är viktigt att övergången mellan förskolan
och grundskolan blir mjuk. Samma fråga tas upp i motionen 1975/76:751
(yrkandet 2) av fru Ekelund m. fl. (c). I motionen yrkas bl. a. att åtgärder
skall vidtas för att öka möjligheterna för förskollärare att informera lågstadielärarna
om förhållanden som kan vara av vikt för att underlätta barnens
skolstart.

Frågan om åtgärder för att underlätta övergången från förskola till grundskola
diskuteras relativt utförligt i SIA-propositionen (se främst s. 231). Föredragande
statsrådet uttalar bl. a. att det är hennes uppfattning att särskilda
lokala arbetsgrupper, som har till syfte att underlätta övergången, är viktiga
för att öka samverkan och underlätta planeringen för denna övergång. Samtidigt
som hon betonar betydelsen av dessa grupper anser hon att det bör
ankomma på kommunerna att tillsammans med berörda personalkategorier

SoU 1975/76:28

26

bestämma hur detta samarbete bör utformas. Hon anser också det vara
av vikt för helhetssynen på barnet, att förskolans och skolans personal får
möjlighet till viss gemensam fortbildning.

Det ankommer på utbildningsutskottet att ta ställning i frågan om godkännande
av de riktlinjer för reformering av skolans inre arbete m. m. som
förordas i SIA-propositionen. Socialutskottet vill för sin del erinra om att
frågan om samverkan mellan förskola och grundskola uppmärksammats
bl. a. i den av socialstyrelsen utgivna arbetsplanen för förskolan, vars första
tre delar utkommit under hösten 1975 (se del 1 s. 135 och del 2 s. 99). Det
ingår också i förskoledelegationens uppgifter att verka för samordningen förskola-grundskola.
Med det anförda får motionen 1975/76:751 i motsvarande
del anses besvarad.

Familjedaghemmen organiseras genom att kommunerna anställer dagbarnvårdare
som i sitt hem tar emot ett eller flera barn för omvårdnad.
Familjedaghemmen har, som framhållits bl. a. i den nu aktuella barnomsorgspropositionen,
stor betydelse framför allt i glesbygder och i orter med
ett otillräckligt underlag för ett permanent daghem samt i nya bostadsområden
med ett stort men övergående behov av heldagsplatser. Samarbetet
mellan familjedaghemsverksamheten och förskolan har under senare år förstärkts.
Detta samarbete kan bl. a. innbära att dagbarnvårdarna genom återkommande
besök får ta del av arbetssättet i förskolan och får möjlighet
att delta i gruppverksamheten där. En ökad samverkan mellan familjedaghemmen
och förskolan har också, som anförs i propositionen, betydelse
i samband med förskolepersonalens och dagbarnvårdarnas semester och
sjukdom.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att barn, som får omsorg
i familjedaghem, får samma möjligheter som andra barn att delta i den
allmänna förskolan. Det finns också anledning framhålla att ökad uppmärksamhet
kan behöva ägnas frågan om samarbetet mellan förskolan och familjedaghemmen.
Av väsentlig betydelse för att hålla en hög kvalitet i
familjedaghemmen är också att man strävar efter att ge dagbarnvårdare
en för dem anpassad utbildning. För närvarande ges viss utbildning i arbetsmarknadsstyrelsens
regi, och barnstugeutredningen har i betänkandet
(SOU 1975:67) Utbildning i samspel föreslagit utökade möjligheter till utbildning
för gruppen i fråga. Betänkandet remissbehandlas f. n. Något riksdagens
initiativ med anledning av ett yrkande i motionen 1975/76:472 (yrkandet
3 c delvis) av herr Ahlmark m. fl. (fp) om ökat samarbete mellan
daghem och familjedaghem samt utbildning för dagbarnvårdare erfordras
inte enligt utskottets mening. Vid detta ställningstagande beaktar utskottet
också det omfattande utvecklingsarbete som under ledning av socialstyrelsen
pågår på barnomsorgsområdet.

1 samband med beslutet om den allmänna förskolan lade riksdagen fast
de principer som skall gälla beträffande innehåll och organisation i förskolans
daghem och deltidsgrupper. Med utgångspunkt i dessa principer pågår i

SoU 1975/76:28

27

socialstyrelsens regi omfattande utvecklingsarbete och försöksverksamhet
angående förskolans arbetssätt. Den ovan nämnda arbetsplanen skall utgöra
en vägledning för personalen vid förskolorna. Under det utredningsarbete,
som föregick förskolereformen, betonades starkt betydelsen av ett väl utvecklat
samarbete mellan förskolan och föräldrarna till förskolebarnen. Denna
fråga har därefter ytterligare uppmärksammats. Utskottet vill i detta hänseende
hänvisa till det utvecklingsarbete som i enlighet med det sagda pågår
i socialstyrelsens regi, till den angivna arbetsplanen (del 1 s. 62 och del 2
s. 99) samt till den i dagarna framlagda propositionen 1975/76:133 om utbyggnad
av föräldraförsäkringen m. m. Enligt denna proposition skall bl. a.
föräldrapenning kunna utgå i samband med föräldrars kontakt med förskoleverksamheten.
Det nu anförda leder till slutsatsen att någon riksdagens
åtgärd inte är påkallad med anledning av vad i här aktuellt avseende anförs
i motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 c delvis).

Som bakgrund till flera motionsyrkanden som behandlas i det följande
må beträffande arbetssättet i förskolan bl. a. nämnas att utifrån barnens
spontant visade intressen dessa ges en första omvärldsorientering i fråga
om natur, samhälle, etiska värderingar etc. Personalens uppgift är att finga
upp barnens problemställningar, intresseområden, initiativ och genom samtal,
studiebesök m. m. försöka vidga och fördjupa barnens insikter.

1 deltidsförskolan används endast i begränsad utsträckning läromedel av
samma slag som i grundskolan. Med hänsyn till de allmänna riktlinjerna
för verksamheten som utformas av socialstyrelsen, bl. a. genom dess arbetsplan,
och till att verksamheten inom förskolan inte är kursbunden finns
det enligt utskottets bedömning inte skäl att nu förorda en särskild läromedelsgranskning
av förskolans material. Utskottet avstyrker därför motionen
1975/76:751 (yrkandet 1) av fru Ekelund m. fl. (c) såvitt frågan däri
tas upp.

Med anledning av motionen 1975:150 av herr Alftin m. fl. (s), i vilken
yrkas att en utredning som syftar till att medel ställs till förfogande för
ökad trafikutbildning i förskolan, skall här redovisas följande. Frågan om
riktlinjer för trafikundervisning för barn under skolåldern togs år 1969 upp
vid överläggningar mellan statens trafiksäkerhetsverk och NTF. Därvid åtog
sig NTF att bl. a. svara för information, utbildning och utformning av läromedel
och metodik för den aktuella gruppen. År 1973 reorganiserades en
av NTF tillsatt arbetsgrupp och fick en sammansättning med företrädare
för, utöver NTF, rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och Sveriges förskollärares riksförbund. Kommunförbundets
kansli har under utredningsarbetets gång getts tillfälle lämna synpunkter
på arbetsgruppens förslag. Enligt vad utskottet inhämtat kommer arbetsgruppen
möjligen redan innevarande månad att redovisa sitt uppdrag för
NTF:s överstyrelse. Med hänsyn till det anförda påkallar motionsyrkandet
inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet utgår från att den fortsatta handläggningen
av ärendet kommer att ske med skyndsamhet.

SoU 1975/76:28

28

Utskottet har i ett föregående avsnitt ställt sig bakom förslaget i propositionen
att kommun alltid skall vara skyldig att anvisa barn med behov
av särskilt stöd i sin utveckling plats i förskola tidigare än från och med
den hösttermin då barnet fyller sex år (5 och 6 §§ förslaget till lag om barnomsorg).
Till denna grupp hör bl. a. invandrarbarn och barn som eljest
av språkliga skäl behöver särskilt stöd, såsom barn som tillhör inhemska
etniska minoriteter. Frågan om åtgärder för invandrarbarnen i förskolan
är betydelsefull. Den har också i hög grad uppmärksammats under den
senaste femårsperioden. Utskottet vill i detta hänseende särskilt hänvisa
till 1968 års barnstugeutrednings betänkande (SOU 1972:26 och 27) Förskolan,
förskolepropositionen 1973 och riksdagsbehandlingen av denna
(prop. 1973:136, SoU 1973:30), den arbetsgrupp som år 1971 tillsatts genom
socialstyrelsens försorg för invandrarbarnens förskoleverksamhet och som
bedrivit försöksverksamhet i 13 kommuner, invandrarutredningens betänkande
(SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna, den därav föranledda
propositionen och riksdagsbehandlingen (prop. 1975:26, InU 1975:9;, barnomsorgsgruppens
betänkande (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen,
samt ett under hösten 1973 av en särskild arbetsgrupp - invandrargruppen
- framlagt Förslag om åtgärder för invandrarbarnen i förskola, grundskola
och gymnasieskola (Ds U 1975:13). Med anledning av sistnämnda förslag
kommer inom kort att framläggas en proposition med förslag till åtgärder
för ökad hemspråksträning i bl. a. förskolan. Det finns också skäl att här
nämna att i del 4 av förskolans arbetsplan, som utkommer under år 1976,
frågan om invandrarbarnen i förskolan skall behandlas.

I skälen till motionen 1975/76:2087 av herr Hermansson m. fl. (vpk)
anknyter motionärerna till de förslag som läggs fram av invandrargruppen.
Motionärerna vill att riksdagen uttalar att hemspråksförskola skall
garanteras inom de kommuner där tillräckligt underlag finns.

Med hänsyn till den väntade propositionen anser sig utskottet inte nu
böra gå in på någon utförligare diskussion rörande den praktiska utformningen
av undervisningen i hemspråk för barn i förskola. Utskottet vill
emellertid hänvisa till att arbetsgruppens förslag står i överensstämmelse
med motionsyrkandet. Gruppen förordar då det gäller heltidsförskolan, att
om det är möjligt av geografiska skäl, invandrarbarn från samma språkgrupper
förs samman så att barnen garanteras språkliga kamratkontakter
inom daghemmet. Ambulerande hemspråkslärare bör gå in som extra resurs.
Invandrarbarn i familjedaghem bör få delta i deltidsförskolan tillsammans
med andra invandrarbarn. I fråga om deltidsförskolan uttalar arbetsgruppen
att enspråkiga grupper ledda av tvåspråkig personal ur språkutvecklingssynpunkt
synes vara det bästa alternativet.

Utskottet vill också peka på att invandrargruppen rekommenderar att
invandrarbarn som inte har behov av heldagsomsorg ges möjlighet till vistelse
i deltidsgrupp redan från det barnet är fyra år gammalt. Detta står
i överensstämmelse med vad som uttalades i förskolepropositionen 1973.

SoU 1975/76:28

29

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att motionen
1975/76:2087 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om bindande normer beträffande personaltäthet, gruppstorlek m. m.

Vid behandlingen i riksdagen av förskolepropositionen 1973 diskuterades
ingående frågan om frihet för kommunerna att utforma förskoleverksamheten.
Socialutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande att
- inom ramen för de bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte
och organisation, som meddelas i förskolelagen och tillämpningsföreskrifter
till denna och som får sitt närmare innehåll genom det material som presenterats
av barnstugeutredningen och i propositionen - kommunerna skulle
ges stor frihet att utforma verksamheten (SoU 1973:30 s. 23). Detta innebar
bl. a. att det överlämnades till kommunerna att själva ta ställning till många
av de frågor som aktualiserats av utredningen och under remissbehandlingen
av utredningens betänkande. Som en följd härav skulle den centrala tillsynsmyndighetens
vägledande information komma att bli av största betydelse
för kommunerna. Den vägledande informationen, anförde utskottet
vidare, borde bli av särskilt värde i den mån den kunde grundas på utvärderingar
som gjorts av den omfattande försöksverksamhet som pågick
på förskoleområdet.

Vad utskottet sålunda anförde äger fortfarande giltighet. Det är i princip
också tillämpligt då det gäller fritidshemsverksamheten, som utskottet kommer
att närmare behandla i ett följande avsnitt. Utskottet hävdar således
uppfattningen att kommunerna i barnomsorgsverksamheten inte bör bindas
av detaljerade föreskrifter, som fastslagits av statsmakterna. Detta ställningstagande
innebär samtidigt att ett stort ansvar läggs på kommunerna då
det gäller kvalitetskraven på barnomsorgen. Då det gäller tillgången på utbildad
personal som är en oundgänglig förutsättning för utbyggnad av en
kvalitativt godtagbar barnomsorg, vill utskottet hänvisa till det förslag om
ökning av antalet intagningsplatser till utbildningen av förskollärare och
fritidspedagoger som lagts fram i prop. 1975/76:89 om lärarutbildningens
dimensionering och lokalisering m. m. Denna proposition behandlas av utbildningsutskottet.
Av väsentlig betydelse för framtiden då det gäller såväl
grundutbildningen som vidareutbildningen och fortbildningen av personal
för förskola och fritidshem är de genomgripande förslag som lagts fram
av barnstugeutredningen i betänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel,
vilket f. n. remissbehandlas.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2163
av herr Hermansson m. fl. (vpk), såvitt däri föreslås att den centrala tillsynsmyndigheten
skall utfärda normer och föreskrifter för barnomsorgen
(yrkandet 6 delvis). Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att i 13
§ i den nya lagen en motsvarighet tas in till den nuvarande regeln om
att tillsynsmyndigheten skall utfärda vägledande information till kommunerna.

SoU 1975/76:28

30

Utskottet avstyrker också motionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl.
(fp), såvitt däri framställs krav på att regeringen skall utfärda en förordning
med bestämmelser om kvalitetskrav, personaltäthet och gruppstorlekar (yrkandet
3 b). I det följande återkommer utskottet till frågan om bl. a. socialstyrelsens
rekommendationer i vissa av dessa avseenden.

Utskottet kan inte i det läge, som barnomsorgen nu befinner sig i - såväl
då det gäller utbyggnad som utvecklingsarbete - förorda en sådan allmän
översyn av barnstugeverksamheten, som föreslås i motionen 1975:261 (yrkandet
B 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk). Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

Barnstugeutredningen föreslog att daghemmen i allmänhet organiseras
i småbarnsavdelningar och syskongrupper på följande sätt. Småbarnsavdelning
bör omfatta barn från ca sex månaders ålder och upp till omkring
två och ett halvt år. Avdelningen bör bestå av två grupper, där de yngsta
barnen bildar en egen grupp om fyra barn medan de småbarn som lärt
sig gå bildar en andra grupp om 6-8 barn. Således bör en småbarnsavdelning
omfatta högst 12 inskrivna barn. Syskongrupper föreslås omfatta högst 20
inskrivna barn i åldern två och ett halvt år och upp till skolåldern. Överinskrivning
förutsätts inte förekomma. Deltidsgrupperna bör enligt utredningen
bestå av högst 20 barn.

I två motioner, motionen 1975:261 (yrkandet B 3) och motionen 1975:477
(yrkandet 2) av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp),
förordas att gruppstorleken skall bestämmas till högst 10 barn i småbamsavdelning
och högst 15 barn i syskongrupp. Sistnämnda begränsning synes
enligt motionen 1975:261 böra gälla även deltidsgrupp. Enligt motionen
1975:477 bör det under en övergångstid finnas möjlighet till överinskrivning
med högst 20 %.

1 samband med behandlingen av förskolepropositionen anförde utskottet
bl. a. att det borde ankomma på tillsynsmyndigheten att på grundval av
barnstugeutredningens förslag, remissyttrandena och erfarenheterna från pågående
försöksverksamhet utarbeta vägledning för kommunerna i fråga om
vilket tal som bör ange den maximala storleken av de olika daghemsgrupperna.
Socialstyrelsen har i olika sammanhang utfärdat rekommendationer
eller eljest uttalat sig om gruppstorleken såväl då det gäller daghem som
deltidsgrupper, nämligen dels i meddelandeblad som avser tillämpning av
statsbidragsbestämmelserna (1974:14, som i huvudsak ersatts av 1975:22),
dels i skriften Vägledande information om miljö i förskola och fritidshem
(Planering av lokaler och utemiljö, 1975), dels i Arbetsplan för förskolan
(del 1 s. 87). Socialstyrelsen har därvid, med smärre inbördes variationer
i de olika framställningarna, så gott som helt anslutit sig till barnstugeutredningens
förslag men, som utskottet förutsatte år 1973, däri gjort vissa
justeringar. Då det gäller syskongruppema har bl. a. rekommenderats att,
i synnerhet i grupper som består av 20 barn, upp till en tredjedel av platserna
bör utnyttjas för barn som vistas i daghemmet under del av dagen. Vidare

SoU 1975/76:28

31

har framhållits att syskongrupper med 20 barn fordrar större utrymme och
samtidigt mer personal än grupper med tidigare tillämpat platsantal. Stora
barngrupper med sammantaget fler vuxna ökar dock personalens möjligheter
att individualisera och arbeta med små grupper, har myndigheten anfört.

Utskottet anser att det även fortsättningsvis bör ankomma på tillsynsmyndigheten
att utfärda vägledande information i den här aktuella frågan.
Det finns anledning att i detta sammahang nämna att, enligt vad utskottet
inhämtat, socialstyrelsen planerar att under år 1976 publicera vägledande
information för att klarlägga arbetssättet i förskolan i relation till personaltäthet
och barngruppernas storlek. Utskottet vill också framhålla att socialstyrelsen
- vid sin prövning i det enskilda fallet av för vilket antal daghemsplatser
statsbidrag skall utgå - har viss möjlighet att påverka gruppstorleken.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella
motionsyrkandena i motionerna 1975:261 och 1975:477.

Då det härefter gäller personaltätheten i förskolan måste understrykas
att frågan därom har starkt samband med såväl gruppstorleken som ett
flertal andra faktorer. I arbetsplanen för förskolan (del 1 s. 98) framhålls bl. a.
att vid beräkning av personalbehovet hänsyn måste tas till följande faktorer,
nämligen de enskilda barnens behov, ålder och utvecklingsnivå, förskolans
öppethållande, barnens sociala situation, den dagliga vistelsetidens längd
för varje barn, antalet närvarande barn under olika tider på dagen, personalens
utbildning samt lokalernas och lekplatsernas utformning och läge.
I arbetsplanen och i den ovan angivna vägledande informationen ger socialstyrelsen
vissa rekommendationer som tillgodoser de önskemål, som
i nämnda avseende framställs i motionen 1975:261 (yrkandet B 2). I enlighet
med det tidigare anförda kan utskottet däremot inte heller i detta avseende
tillstyrka bestämmelser, som blir bindande för huvudmännen. Utskottet
vill här också hänvisa till vad utskottet år 1973 anförde om användning
av tillgängliga personalresurser och om förverkligande av den ovan angivna
personaltätheten (se SoU 1973:30 s. 29). Motionsyrkandet bör inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Alternativa förskolor

Kommun skall i den omfattning som närmare anges i förskolelagen bedriva
förskoleverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommunen
eller som stadigvarande vistas där. 1 enlighet med vad som inledningsvis
angivits skall alla barn anvisas plats i förskola - daghem eller deltidsgrupp
- fr. o. m. höstterminen det år barnet fylier sex år (allmän förskola). Det
skall också ingå i kommunens skyldighet att i god tid innan barnet börjar
i förskolan informera föräldrarna om verksamheten i förskolan och syftet
med denna. Som också tidigare angivits skall det i varje kommun antas
en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten.

I det förslag till barnomsorgslag, som läggs fram i propositionen, har de
angivna bestämmelserna överförts i huvudsak oförändrade med tillägget

SoU 1975/76:28

32

att även kommuns skyldighet att driva fritidshemsverksamhet lagfästs.

I ett flertal motioner framställs yrkanden som med smärre inbördes variationer
syftar till att det i den kommunala förskole- eller barnomsorgsplanen
skall kunna tas upp även deltidsförskolor som drivs av andra huvudmän
än kommuner, exempelvis församlingar i svenska kyrkan, fri samfund
och ideella organisationer. Dessa förskolor skulle vara alternativ till
de kommunala deltidsförskolorna.

Flertalet av motionerna väcktes vid 1975 års riksmöte. Yrkandena har,
såvitt utskottet kan bedöma, i huvudsak numera förlorat sin aktualitet, eftersom
- som framgått av avsnittet om statsbidragsreglerna - statsbidrag framdeles
inte kommer att utgå till deltidsförskolan. Med den utgångspunkten
att föräldrarna alltid skall ha rätt till plats i kommunal förskola för sina
barn - detta synes inte bestridas av någon motionär (jfr reservationen 1
till SoU 1974:40) kan det enligt utskottets mening inte finnas något hinder
för att förskoleverksamhet av det slag som motionärerna åsyftar tas upp
i den kommunala barnomsorgsplanén. Med det anförda får följande motioner
anses besvarade i motsvarande del, nämligen motionen 1975:342 (yrkandet 2)
av fru Ekelund (c) och herr Henmark (fp), motionen 1975:351 av herr Werner
i Malmö m. fl. (m), motionen 1975:477 (yrkandet 1) av herrar Gustavsson
i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp) och motionen 1975/76:2012 av herr
Bohman m. fl. (m).

Vid behandlingen av förskolereformen uttalade utskottet bl. a. att det
är viktigt att på det lokala planet en nära kontakt finns mellan kommunen
och berörda församlingar och organisationer, som bedriver verksamhet för
förskolebarn, så att inte onödigtvis konkurrens uppstår mellan de olika formerna
av sådan verksamhet, en konkurrens som skulle kunna skada verksamheten
i dess helhet. Utskottet ansåg sig kunna utgå från att det hos
alla huvudmän kommer att finnas en positiv vilja att i samverkan lösa
de frågor som uppstår (SoU 1973:30 s. 16). Dessa uttalanden äger fortfarande
giltighet. Utskottet vill framhålla att socialstyrelsen i ett s. k. meddelandeblad
(1974:22 s. 13) uppmanat kommunerna att ta kontakt med församlingar
och ideella organisationer som bedriver barn verksam het så att en
samordning av angivet slag kommer till stånd. Samordningen bör syfta
till att göra det möjligt för barnen att även efter den allmänna förskolans
genomförande delta i av församlingar och ideella organisationer bedriven
barn verksam het. Utskottet förutsätter att socialstyrelsen i sin fortsatta verksamhet
ägnar den här aktuella frågan fortlöpande uppmärksamhet. Med
hänsyn härtill är det enligt utskottets mening inte erforderligt med något
riksdagens initiativ med anledning av den ovan angivna motionen 1975:342
(yrkandet 1), såvitt däri tas upp frågan om lämpliga samarbetsformer och
samordning av kapacitet då det gäller verksamhet för sexåringar.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1975/76:1978
av fru Tillander m. fl. (c). Bakgrunden till motionsyrkandet är följande. I
sitt av riksdagen godkända förskolebetänkande år 1973 (SoU 1973:30 s. 17)

SoU 1975/76:28

33

uttalade utskottet bl. a., att kommunerna fick stor frihet att inom ramen
för de allmänna riktlinjer för förskoleverksamheten som drogs upp i propositionen
i ämnet (1973:136), utforma verksamheten inom förskolan. Något
hinder att i viss utsträckning låta verksamheten variera mellan olika förskolor
inom samma kommun skulle inte finnas. Motionärerna menar att av den
information som gått ut från socialstyrelsen riksdagens ställningstagande
i detta hänseende inte klart har kommit fram.

Utskottet vill erinra om att motionärerna i en annan motion
(1975/76:1977), vilken hänvisats till konstitutionsutskottet, med utgångspunkt
i 1973 års förskolebeslut tagit upp den mera övergripande frågan
om informationen rörande riksdagsbeslut, särskilt i fall då de avviker från
förslag i proposition i ämnet. Mot bakgrund härav och med hänsyn till
vad utskottet tidigare anfört i detta avsnitt har utskottet ansett sig böra
avstå från att ta något initiativ med anledning av motionen 1975/76:1978.

1 två motioner, motionen 1975/76:220 av herr Henmark (fp) och fru Ekelund
(c) och motionen 1975/76:361 av herrar Werner i Malmö (m) och
Fridolfsson (m), framställs yrkanden som syftar till att svenska kyrkan och
andra kristna samfund skulle få möjlighet att för sin verksamhet disponera
en viss veckotimme i den allmänna förskolan.

Vid tillkomsten av förskolelagen diskuterades behandlingen av etiska frågor
och religionsfrågor m. m. i förskolan (SoU 1973:30 s. 26). Därvid förutsatte
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att inom förskolan
utrymme kommer att finnas för behandling av livsåskådningsspörsmål för
att positivt möta barnens intresse för dylika frågor. Hos många föräldrar
finns otvivelaktigt farhågor för att personalen vid behandlingen av sådana
spörsmål kan komma att på barnen överföra ensidiga värderingar. Utskottet
betonade vikten av att personalen uppmärksammas på riskerna för att så
sker. Vidare uttalade utskottet bl. a. att det framstår som naturligt att som
ett moment i omvärldsorienteringen bl. a. de stora religiösa högtiderna ägnas
uppmärksamhet. Dessa uttalanden godtogs av riksdagen. Mot bakgrund
härav bör det vara möjligt att på initiativ från förskolan i lämpligt sammanhang
låta företrädare för olika samfund få besöka denna och då ge
sin syn på livsåskådningsproblem. Det skulle emellertid strida mot principerna
för förskoleverksamheten om besök av svenska kyrkan eller andra
samfund schemalades. Därigenom skulle religionsfrågorna ges en ställning
inom förskolan som skulle innebära en avvikelse från de allmänna principer
som bör gälla för verksamheten. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Motionen 1975/76:1301 av fru Troedsson m. fl. (m) innehåller ett yrkande
om att kommun skall ha rätt att bereda svenska kyrkan och andra samfund
möjlighet att regelbundet få disponera den kommunala förskolans lokaler
för frivillig kristen verksamhet.

Det finns inte något hinder för kommun att tillfälligt upplåta förskolelokaler
under tid då de inte används för sitt huvudändamål. Det bör

3 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU 1975/76:28

34

snarare vara regel att kommunens lokaler upplåtes till frivilliga organisationer,
som har behov därav för sin verksamhet. Självfallet får dock inte
upplåtelsen ske i sådan anslutning till förskoleverksamheten att upplåtelsen
i praktiken innebär att den frivilliga verksamheten framstår som en del
av förskoleverksamheten. Motionen påkallar inte någon riksdagens åtgärd.

Barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m.

Under det senaste halvåret har uppmärksamheten alltmer riktats på nödvändigheten
av åtgärder för att ordna tillsynen för barn, vilkas föräldrar
arbetar på nätter eller eljest på obekväm arbetstid. Även om man bortser
från den lösningen att småbarnsföräldrarna slipper skiftgång har förslag till
flera olika lösningar av problemet diskuterats. Daghem som är öppna på
icke dagtid utgör ett alternativ. Enighet torde emellertid råda om att man
måste gå fram med stor försiktighet innan man tar ställning för en sådan
lösning av problemet.

I motionen 1975/76:1270 av fru Landberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen
skall begära initiativ som syftar till försöksverksamhet med flexibla öppettider
inom barnomsorgen. Vidare yrkas i motionen 1975/76:1277 av fröken
Mattson m. fl. (s) bl. a. att riksdagen skall anhålla om uppföljning
av försök med barnomsorg på icke dagtid. I sistnämnda motion erinras
om de försök på området som planeras bl. a. i Luleå. 1 motionen 1975/76:314
av fru Tillander (c) och herr Larsson i Staffanstorp (c) tas upp ett närliggande
yrkande. Motionärerna vill att riksdagen skall begära en utvärdering av effekterna
av långa vistelsetider på daghem.

Beträffande projektet i Luleå må nämnas följande. I kommunen tillsattes
år 1974 en ledningsgrupp, som skall utreda barnomsorgsproblematiken för
familjer som arbetar på obekväm arbetstid. Sedan överläggningar hållits med
representanter för socialdepartementet, socialstyrelsen och delegationen för
jämställdhet mellan män och kvinnor tillsattes en projektgrupp bestående
främst av personal från sociologiska institutionen vid Umeå universitet och
socialhögskolan i Umeå. Det finns också en lokal referensgrupp som består
av företrädare för arbetstagare och arbetsgivare i Luleå och en central referensgrupp,
i vilken ingår experter från socialdepartementet, socialstyrelsen,
familjestödsutredningen samt Kommunförbundet.

I början av denna månad har presenterats bl. a. en sociologisk rapport
(nr 2) från barnomsorgsprojektet. Enligt rapporten syftar projektet till att
utifrån en kartläggning av barnomsorgen för barn i förskoleåldern i Luleå
kommun och familjesituationen i stort arbeta fram ett beslutsunderlag för
eventuell försöksverksamhet med förlängt öppethållande av barnstugorna
eller annan utvidgad kommunal barnomsorg till familjer där vårdnadshavaren
eller vårdnadshavarna har att utföra arbete på obekväm arbetstid.
Det framhålls att försöksverksamheten, spm är avsedd att påbörjas senare
i år, kommer att utvärderas inom ramen för projektet.

Även utskottet vill för sin del framhålla vikten av att man får fram un -

Sol) 1976/76:28

35

derlag för att det skall bli möjligt att ta ställning till hur frågan om barnomsorg
under icke dagtid skall ordnas, liksom frågan om effekterna av långa vistelsetider
i daghem.

Med beaktande av att Luleåprojektet genom den centrala referensgruppen
har en nära anknytning till bl. a. socialstyrelsen - myndigheten har huvudansvaret
för utvecklingsarbetet på barnomsorgsområdet - anser utskottet
att de båda yrkandena i motionerna 1975/76:1270 och 1975/76:1277 besvarats
genom den lämnade redovisningen. Yrkandena påkallar därför inte
någon riksdagens åtgärd. Vid denna bedömning beaktar utskottet även att
familjestödsutredningen i sitt betänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid
för småbarnsföräldrar redovisat en undersökning rörande vistelsetider inom
barnomsorgen (s. 73). Utredningen anger bl. a. att den planerar att genomföra
ett övergripande forskningsprojekt med syfte att kartlägga vad daghemsmiljön
i vid bemärkelse innebär för små barns utveckling. Utskottet förutsätter
att effekterna av långa vistelsetider på daghem därvid undersöks.
Med hänsyn till det anförda påkallar inte heller motionen 1975/76:314 någon
riksdagens åtgärd.

Ett särskilt problem då det gäller daghemmen utgör frågan om hur man
skall ordna tillsynen för de minsta barnen. Frågan har uppmärksammats
i direktiven till familjestödsutredningen. Utredningen skall bl. a. pröva erfarenheterna
och de pedagogiska förutsättningarna beträffande småbarnsgrupper
i daghem. För att få underlag för sina ställningstaganden har utredningen
tagit initiativ till en omfattande forsknings- och försöksverksamhet.
Med hänsyn till det arbete beträffande de minsta barnen som således
pågår inom familjestödsutredningen anser utskottet att motionen
1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd, såvitt gäller ett yrkande att spädbarnsomsorgen skall ges förtur i
utredningens arbete.

Verksamheten för barn i skolåldern

1 det förslag till lag om barnomsorg, som läggs fram i propositionen,
anges att fritidshemsverksamheten bedrivs i form av fritidshem och därtill
anknuten fritidsverksamhet samt familjedaghem. Vidare anges att i fritidshemmen
mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej vistas
i skolan.

Barnstugeutredningen har framhållit att det främst är barnen i åldern
7 t. o. m. 12 år som i dag inte nås av samhällets olika insatser för barn
och ungdomar. Utredningen har i betänkandet (SOU 1974:42) Barns fritid
behandlat frågan om behovet för skolbarnen i nämnda ålder av omsorg
och fritidsverksamhet. Utredningen har definierat fritidsverksamheten för
barn i den lägre skolåldern som sådan verksamhet som pågår under den
icke lektionsbundna tiden av dagen, terminen och året. Utredningen har
i betänkandet formulerat ett program dels för en allmän fritidsverksamhet
för alla barn, dels för samhällets ansvar för de skolbarn som behöver hel -

Soll 1975/76:28

36

dagsomsorg under den tid föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar och när
skolans ansvar inte gäller. Programmet bygger på de mål för förskolan som
redovisades i förskolepropositionen 1973.

Även SIA-utredningen har berört skolbarnens behov av bättre omsorg.
Utredningens förslag syftar bl. a. till att åstadkomma en samlad skoldag
bestående av olika verksamheter som undervisning, fritidsverksamhet m. m.
SIA-utredningen har liksom barnstugeutredningen understrukit betydelsen
av att föreningslivet engageras i fritidsverksamheten.

1 samband med remissbehandlingen av såväl barnstugeutredningen som
SlA-utredningens betänkanden betonades nödvändigheten av en samordning
av förslagen i de båda utredningarna i vad avser de frågor som berör
den allmänna fritidsverksamheten för de yngre skolbarnen. I barnomsorgspropositionen
behandlas därför endast de frågor som gäller fritidshemmen
och den öppna fritidsverksamheten i anslutning till fritidshemmen. Organisationen
och utformningen av en allmän fritidsverksamhet för barn i skolåldern
behandlas i ett sammanhang i SIA-propositionen på grundval av
SlA-utredningens och barnstugeutredningens förslag i dessa avseenden.

Beträffande innehållet i SIA-propositionen må här nämnas följande. Det
föreslås bl. a. att en samlad skoldag införs, dock utan att skoldagen nämnvärt
förlängs. Vikten av att timplanebunden undervisning och annan verksamhet
varvas under skoldagen framhålls. Föreningslivet bör beredas möjlighet att
bedriva verksamhet tillsammans med eleverna både inom ramen för den
samlade skoldagen och i anslutning till skoldagen. Behovet av samordning
med fritidshemmens resurser under skoldagen och i den allmänna fritidsverksamheten
understryks. 1 anknytning till skoldagen och under annan
skolfri tid föreslås att allmän fritidsverksamhet anordnas som huvudsakligen
bör ledas av föreningslivet. Det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet föreslås därför utgå från 7 års ålder fr. o. m. budgetåret
1977/78. Till kommunerna föreslås utgå särskilt bidrag för fritidsverksamheten.
Såvitt avser föredragande statsrådets överväganden då det
gäller den allmänna fritidsverksamheten hänvisar utskottet till propositionen
(s. 262).

Socialministern understryker i bamomsorgspropositionen starkt nödvändigheten
av en kraftig utbyggnad av fritidshemmen för barn i de lägre skolåldrarna.
Barnstugeutredningen har föreslagit att fritidshemmens funktioner
differentieras och organiseras enligt ett nytt system med karaktär av ett
utvidgat fritidshem. Därigenom kan verksamheten för de inskrivna barnen
i fritidshemmen samordnas med övrig fritidsverksamhet. De tidigare tankegångarna
i förslagen om förskolan med hemvistrum och aktivitetsområden
för barnen kan därmed också fullföljas för barnen i skolåldern. De barn
som är inskrivna i fritidshemmet flir då sina egna lokaler med personal
som är den för gruppen sammanhållande faktorn. Dessa lokaler för barnens
hemvist under fritiden skall i första hand tillgodose omsorgs- och kontaktfunktionerna.
Övriga funktioner avses bli tillgodosedda genom olika

SoU 1975/76:28

37

former av öppen verksamhet som anknyts till fritidshemmet. Enligt utredningen
bör formerna för det utvidgade fritidshemmet prövas genom en
försöksverksamhet.

Socialministern anser liksom remissinstanserna det angeläget att i enlighet
med barnstugeutredningens förslag få till stånd en utbyggnad av fritidshemmen
och en förändring av fritidshemmens verksam hetsformer och funktioner.
Detta kan bl. a. ske genom en sådan samordning mellan skolans
och fritidshemmens lokaler som barnstugeutredningen föreslagit. Utformningen
av fritidshemmen måste dock, som utredningen och flera remissinstanser
framhållit, ske efter den modell som passar det enskilda bostadsområdet
och som svarar mot barnens speciella behov. Socialministern finnér
det då naturligt att olika alternativ utformas i varje kommun beroende på
de lokala förhållandena. Socialstyrelsens pågående försöksverksamhet kan
väntas ge värdefulla erfarenheter i dessa frågor.

Personalens betydelse för verksamhetens innehåll och kvalitet understryks
också av socialministern. Det är dock angeläget att påpeka, anför han, att
olika organisationsformer kräver olika insatser. Det är därför inte möjligt
och inte heller lämpligt att utfärda stadgebundna bestämmelser om personalfrågorna.
Som barnstugeutredningen konstaterat ankommer dessa frågor
på kommunen. Det ankommer också på kommunen, uttalar socialministern,
att besluta om hur de resurser som är knutna till fritidshemmen
skall utnyttjas i fritidshemsverksamheten.

I likhet med utredningen framhåller socialministern att familjedaghemmen
också i fortsättningen kommer att fylla en funktion som hemvist för
barn i skolåldern. Det är därvid angeläget att familjedaghemmen knyts an
till den övriga fritidsverksamheten på samma sätt som påbörjats beträffande
förskoleverksam heten.

Utskottet kan ansluta sig till de uttalanden som i enlighet med den lämnade
redovisningen görs i barnomsorgspropositionen rörande utbyggnaden
av fritidshemmen och verksamheten vid dessa. Såvitt avser frågan om stadgebundna
bestämmelser om personalen och om andra kvalitetsfrågor hänvisar
utskottet även till framställningen i avsnittet om verksamheten för
barn i förskoleåldern. Den nuvarande utbyggnaden av fritidshemsverksamheten
är i många kommuner låg. På grund härav och av andra skäl utnyttjas
f. n. i många kommuner fritidshemmen endast av de yngre skolbarnen.
Ett genomförande av det ovan förordade utbyggnadsprogrammet i förening
med ändring av verksamheten enligt de angivna riktlinjerna bör enligt utskottets
mening vara ägnat att föra med sig att barnen i 10-12 årsåldern
i högre grad änf. n. kommer att få del av den omsorg som ställs till förfogande
i fritidshemmen. Även många ungdomar tillhörande de närmast högre åldersgrupperna
behöver ofta en omsorg som är mera omfattande än den
som kan erhållas genom en allmän fritidsverksamhet. På sikt bör därför
enligt utskottets mening ges möjlighet även för äldre barn att få plats i
fritidshem. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen

SoU 1975/76:28

38

1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt däri
föreslås att fritidshemsverksamheten skall omfatta barn till och med 14
år i stället för som förordas i propositionen t. o. m. 12 år (1 $ förslaget till
barnomsorgslag).

I motionen 1975/76:2164 (yrkandena 2 och 3) av herr Karlsson i Malung
m. fl. (s) framställs yrkanden som i huvudsak syftar till att garantera föreningslivet
och då i främsta rummet barn- och ungdomsorganisationerna
goda möjligheter att medverka i verksamheten i det utvidgade fritidshemmet
och att detta skall ske på organisationernas egna villkor och bygga på ett
förtroende från samhällsorganens sida.

Utskottet har i det föregående anslutit sig till vad som anförts i propositionen
om att det ankommer på kommunen att besluta om hur de
resurser som är knutna till fritidshemmen skall utnyttjas i fritidshemsverksamheten.
Vidare bör nämnas att i SIA-propositionen (s. 262 och 263) framhålls
att den pedagogiska verksamheten i det utvidgade fritidshemmet och
i övriga fritidshemsmodeller bör bygga på kontakter och samverkan med
bl. a. föreningslivet. Efter samråd med socialministern anför föredragande
statsrådet att de resurser som ställs till kommunernas förfogande genom
driftbidraget för fritidshem enligt kommunernas bedömande även bör kunna
utnyttjas för verksamhet utanför fritidshemmet. Därigenom skapas förutsättningar
för en önskad samverkan mellan fritidshem och fritidsverksamhet
i föreningarnas regi. Även andra uttalanden i SIA-propositionen ger ett utomordentligt
starkt stöd för att man kan räkna med att - vid ett genomförande
av förslagen i aktuell del i den nämnda propositionen - föreningslivets betydelse
för alla former av fritidsverksamhet för skolbarnen starkt kommer
att ökas. Det har vidare framhållits, bl. a. under remissbehandlingen av
de båda aktuella utredningsbetänkandena, att medverkan från föreningslivet
bör ske på organisationernas egna villkor utan inblandning eller styrning
av myndigheter eller institutioner. På grund av det anförda vill utskottet
uttala att motionens syfte synes komma att helt tillgodoses utan någon
ändring av de i socialutskottet aktuella propositionsförslagen och utan något
riksdagens initiativ i övrigt. Såvitt särskilt avser en i motionen föreslagen
ändring i 3 § förslaget till lag om barnomsorg bör framhållas, att det ankommer
på utbildningsutskottet att pröva huruvida en kommunal plan för
allmän fritidsverksamhet skall vara obligatorisk.

Ledningen av barnomsorgen

110 S av det förslag till lag om barnomsorg, som läggs fram i propositionen,
stadgas bl. a. att ledningen av barnomsorgen utövas inom varje kommun
av barnavårdsnämnden men att kommun får besluta att annat kommunalt
organ skall utöva ledningen av verksamheten. Denna bestämmelse har överförts
från förskolelagen med den ändring som föranleds av att även fritidshemsverksamheten
omfattas av den nya lagen.

SoU 1975/76:28

39

Vid riksdagsbehandlingen år 1973 av förskolereformen diskuterades frågan
om såväl den lokala som den centrala ledningen av förskolan. I propositionen
framhölls vikten av att ansvaret för olika verksamhetsformer för barn i
förskoleåldern hålls samman hos ett och samma kommunala organ. Utskottet
anslöt sig till förslaget i propositionen att enligt huvudregeln barnavårdsnämnd
(social centralnämnd) skall utöva ledningen av förskoleverksamheten.
Utskottet förordade också att socialstyrelsen skulle vara central
tillsynsmyndighet (SoU 1973:30 s. 22). Utskottet, som inte anser att någon
omständighet inträffat som utgör skäl till ett ändrat ställningstagande i de
här aktuella avseendena, avstyrker därför yrkandet 1 i motionen
1975/76:2011 av herr Bohman m. fl. (m) om att den allmänna förskolan
till den del den avser deltidsgrupp bör läggas under den kommunala skolstyrelsen
och - på central nivå - skolöverstyrelsen.

Då det gäller barnomsorgen i övrigt har barnstugeutredningen i sitt betänkande
utgått från att det utvidgade fritidshemmet och den därtill anknutna
fritidsverksamheten skall bedrivas med utgångspunkt i ett oförändrat
förvaltningsansvar hos barnavårdsnämnd eller i förekommande fall fritidsnämnd
e. d. I likhet med bl. a. Kommunförbundet delar socialministern
utredningens uppfattning och betonar i sammanhanget att det enligt barnavårdslagen
ligger ett yttersta ansvar redan nu hos barnavårdsnämnden
för att erforderliga åtgärder och anordningar inom kommunen vidtas till
främjande av goda uppväxtförhållanden för ungdomen. En förutsättning
för att verksamheten skall fungera tillfredsställande är dock ett väl utvecklat
samarbete mellan olika berörda kommunala nämnder.

Utskottet, som ansluter sig till förslaget i propositionen, vill starkt understryka
vikten av en samordning av de kommunala insatserna i fråga
om åtgärderna för barn och ungdom. Behovet därav framgår bl. a. av vad
som anförs i frågan i SlA-propositionen (s. 270-273).

Finansieringen av statsbidrag till barnomsorgen m. m.

Enligt propositionen beräknas kostnaden för de nya statsbidragen uppgå
till ca 1 600 milj. kr. år 1977 och stiga till ca 3 500 milj. kr. år 1981. De
jämkningar i statsbidragsreglerna utskottet i det föregående förordat får enligt
utskottets beräkningar endast marginell betydelse, då det gäller statens kostnader
för barnomsorgen.

Det av utskottet tillstyrkta utbyggnadsprogrammet innebär att samhällets
årliga driftkostnader för barnomsorgen fördubblas under den aktuella perioden.
Som en följd av de kraftigt förstärkta statsbidragen kan emellertid
för kommunerna som helhet driftkostnaderna för barnomsorgen i angivna
omfattning under perioden beräknas motsvara i stort sett de nuvarande
kostnaderna.

De kraftigt höjda statsbidragen är, anförs det i propositionen, en förutsättning
för att det tidigare redovisade utbyggnadsprogrammet skall kunna
genomföras av kommunerna. Det innebär i sin tur att ett mycket betydande

SoU1975/76:28

40

och långsiktigt kostnadsåtagande måste göras av staten för att den angelägna
utbyggnaden av barnomsorgen skall komma till stånd. Beslutet om utbyggnadsprogrammet
och de väsentligt höjda statsbidragen måste därför också
innefatta en särskild lösning av finansieringsfrågan. Med hänsyn till barnomsorgens
starka samband med föräldrarnas förvärvsarbete och arbetsmarknaden
föreslås i propositionen att det nya statsbidragssystem som införs
fr. o. m. år 1977 finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenföretagere.
Avgiften beräknas för år 1977 till 1 % och för år 1981 till 2,2 %
av samma underlag som gäller för sjukförsäkringsavgiften. Det i propositionen
framlagda författningsförslaget innebär i detta avseende att sådan
avgift skall utgå med 1 96 fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs. för egenföretagarnas
del fr. o. m. 1978 års taxering.

I motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3) av herr Bohman m. fl. (m) yrkas
avslag på propositionen i vad avser nämnda avgift, medan i motionen
1975/76:472 (yrkandet 2) av herr Ahlmark m. fl. (fp) och motionen
1975/76:1232 (yrkandet 5) av herr Fälldin m. fl. (c) framställs yrkanden som
innebär att egenföretagare skall undantas från avgiftsskyldighet. I motionen
1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas beträffande
15 $ barnomsorgslagen att kommuner och landsting undantas från
avgiftsplikt.

På begäran av socialutskottet har skatteutskottet yttrat sig i finansieringsfrågan.
Skatteutskottet anför i huvudfrågan följande.

Det i motionen 1975/76:2162 framställda yrkandet om avslag på den i
propositionen föreslagna socialavgiften grundar sig på uppfattningen att finansieringsfrågan
bör bedömas i samband med budgetbehandlingen och
att avgiften, som innebär en kraftig inkomstförstärkning utöver den beräknade
kostnadsökningen, skulle förvärra ett allvarligt kostnadsläge för
näringslivet, landstingen och kommunerna. Utskottet vill med anledning
härav anföra att den föreslagna avgiften - som torde kunna uppskattas till
omkring 1 700 milj. kr. för år 1977, varav ca 100 milj. kr. för egenföretagare
och 300 milj. kr. för kommuner och landsting - inte är högre än de beräknade
kostnaderna för de nya statsbidragen.

Utskottet instämmer i den i propositionen redovisade uppfattningen att
de nu aktuella kostnadsåtagandena är så betydande att ett beslut härom
måste innefatta en lösning av finansieringsfrågan. Denna uppfattning delas
också av motionärerna i motionerna 1975/76:472, 1232 och 2163. Något
realistiskt förslag till andra finansieringsvägar har emellertid inte framkommit.
Motionen 1975/76:2162 innebär därför enligt utskottets uppfattning
en ej godtagbar försvagning av budgeten. Samtidigt bör framhållas, att den
nu ifrågavarande avgiften inte bör ses isolerad från företagsbeskattningen
i övrigt. Utformningen av denna beskattning är under utredning av företagsskatteberedningen,
som väntas slutföra sitt arbete i år, och i denna
översyn utgör arbetsgivaravgifter och andra produktionsfaktorskatter en viktig
del. Arbetsgivaravgifternas framtida utformning och höjd bör enligt utskottets
uppfattning bedömas i sitt större sammanhang först när resultatet
av detta utredningsarbete föreligger.

Socialutskottet ansluter sig till skatteutskottets överväganden. Detta in -

SoU 1975/76:28

41

nebär att utskottet med avstyrkande av motionen 1975/76:2162 i motsvarande
del tillstyrker den i propositionen föreslagna avgiften.

Då det härefter gäller den i motionerna 1975/76:472 och 1975/76:1232
upptagna frågan om undantagande av egenföretagarna från socialavgiften
delar socialutskottet skatteutskottets uppfattning att en avgift av detta slag
i princip bör beräknas enhetligt för alla arbetsinkomster. Som skatteutskottet
vidare framhåller - och därvid hänvisar till tidigare riksdagsbehandling av
motsvarande fråga - kan avgiften dock vara förenad med vissa problem
för egenföretagarnas del. Med hänsyn till att, enligt vad som upplysts, regeringen
avser att redan under innevarande riksmöte framlägga förslag i
avsikt att begränsa de problem som kan uppstå för egenföretagare genom
de sammantagna marginaleffekterna av skatter och sociala avgifter avstyrker
utskottet motionen 1975/76:472 och motionen 1975/76:1232 i här aktuell
del.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för
kommuner och landsting från skyldighet att erlägga socialavgift har skatteutskottet
vid sin tidigare behandling av motsvarande yrkande beträffande
den allmänna arbetsgivaravgiften hävdat att avgiften bör vara generell. Eftersom
skäl inte föreligger att bedöma denna fråga på annat sätt när det gäller
socialavgiften avstyrker socialutskottet - i överensstämmelse med vad skatteutskottet
förordat - motionen i motsvarande del.

För plats i den allmänna förskolan skall kommunen inte heller i fortsättningen
få ta ut avgift. 1 övrigt skall enligt propositionens förslag (11 $
i barnomsorgslagen) avgift utgå för plats i förskole- och fritidsverksamhet
enligt grunder som beslutas av kommunen. Avgiften får ej överstiga vad
som motsvarar platsens andel i kommunens kostnad för verksamheten.

I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) yrkas att den föreslagna lagtexten
jämkas på det sättet, att däri anges att avgiften inte får överstiga
15 kr. per barn, eller om samma målsman har flera barn, för dessa sammanlagt.
Vidare föreslås att avgiften i sin helhet skall vara knuten till antalet
närvarodagar.

Självfallet är det önskvärt att föräldraavgifterna hålls på en sådan nivå
att ingen tvingas avstå från att utnyttja samhällets barnomsorg på grund
av för höga avgifter. Med beaktande av att kommunerna även i fortsättningen
kommer att ha betydande kostnader för barnomsorgen kan utskottet
emellertid inte förorda en begränsning i kommunernas rätt att ta ut avgift
i vidare mån än som föreslås i propositionen. Utskottet kan således inte
tillstyrka motionsyrkandet.

Frågan om föräldraavgifterna har som många andra likartade frågor samband
med kommunalekonomiska utredningens arbete. Med hänsyn härtill
kan utskottet inte finna det motiverat med något särskilt uttalande i ämnet
utöver vad som innefattas i det sagda. Utskottet avstyrker därför även ett
yrkande i samma motion, 1975/76:2163 (yrkandet 3), i vilket begärs att riksdagen
uttalar att föräldraavgifterna successivt bör reduceras och barnomsorgen
vara avgiftsfri år 1980.

SoU1975/76:28

42

Föräldrautbildning

I detta sammanhang behandlas ett antal motioner, i vilka föräldrautbildningen
tas upp ur olika aspekter, nämligen motionen 1975:492 av herr Olsson
i Kil (fp) och fru Fraenkel (fp), motionen 1975/76:1230 av fru Fraenkel
m.fl. (fp), motionen 1975/76:1233 (yrkandet 4) av herr Fälldin m. fl. (c),
motionen 1975/76:1272 av fru Lantz m.fl. (vpk), motionen 1975/76:1279
av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fröken Andersson (c) och motionen
1975/76:2007 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). Beträffande det närmare
innehållet i motionerna hänvisar utskottet till dessa och till redovisningen
för motionsyrkandena på s. 5-13.

På förslag av socialutskottet i samband med behandlingen av 1973 års
förskolereform hemställde riksdagen hos regeringen om utredning rörande
föräldrautbildning (SoU 1973:30 s. 34). Utskottet uttalade bl. a. att av den
diskussion, som förekommit rörande föräldrautbildning, det framgick att
det är uppenbart att det möter betydande svårigheter att få till stånd en
effektiv föräldrautbildning främst med hänsyn till svårigheterna att nå de
grupper, beträffande vilka behovet av sådan utbildning är störst. Det framstod
därför som sannolikt att en förhållandevis omfattande försöksverksamhet
på området behövdes.

Barnomsorgsgruppen fick i uppdrag att fullgöra det av riksdagen begärda
utredningsarbetet. Arbetet borde enligt uppdraget omfatta en prövning av
hur en föräldrautbildning lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och
organisation för att på sikt kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med
barn i förskoleåldern eller i skolåldern. Vad utskottet anfört beaktades särskilt
i utredningsdirektiven.

Under år 1974 och 1975 har betydande belopp utgått ur allmänna arvsfonden
till försöksverksamhet med föräldrautbildning m. m. I betänkandet
(SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen redovisas ett diskussionskapitel
om föräldrautbildningens tänkbara mål, metoder och utformning. Enligt
den organisatoriska ram som barnomsorgsgruppen diskuterat kan föräldrautbildningen
indelas i fyra faser, nämligen föräldrautbildning i samband med
barnets födelse, föräldrautbildning när barnet är i förskoleåldern, föräldrautbildning
när barnet är i skolåldern och föräldrautbildning till alla vuxna.
Enligt vad som framgår av en nyligen gjord framställning av barnomsorgsgruppen
om anslag för genomförande av ytterligare försöksverksamhet med
föräldrautbildning är de principiella tankegångar om föräldrautbildning som
redovisas i betänkandet vägledande för det fortsatta utredningsarbetet och
försöksverksamheten. Regeringen har därefter beviljat 765 000 kr. för en
försöksverksamhet med föräldrautbildning för blivande och nyblivna föräldrar
samt föräldrar med barn i förskoleåldern.

Försöksprojekten, som skall genomföras i Luleå, Huddinge och Västerås,
anknyts till kommunernas socialvård och förskolans verksamhet samt landstingens
mödra/barnhälsovård. Avsikten är att samarbete skall ske också

SoU 1975/76:28

43

med studieförbunden och andra frivilliga organisationer.

Försöksverksamheten skall i första etappen inriktas på att pröva olika
vägar i fråga om föräldrautbildningens innehåll och metoder för att nå fram
till olika föräldragrupper. Erfarenheterna från de aktuella försöksprojekten
avses ge underlag för senare försök i större skala. Barnomsorgsgruppens
uppgift är att finna former och innehåll för en föräldrautbildning som kan
vara tillgänglig för alla blivande föräldrar och föräldrar med barn i förskoleåldern
och skolåldern.

I försöksprojekten ingår också att skapa ett teoretiskt underlag för föräldrautbildning,
inventera och utveckla material för föräldrautbildning samt
att närmare studera metoderna i föräldrautbildningen.

Barnomsorgsgruppen planerar att starta ytterligare projekt, bl. a. försök
med föräldrautbildning för föräldrar med skolbarn samt försök med utvecklat
samarbete med studieförbund och andra frivilliga organisationer.

Den lämnade redovisningen visaratt det utredningsarbete,som riksdagen
enhälligt begärde för omkring två år sedan, har bedrivits och bedrivs i överensstämmelse
med riksdagens begäran. Det ligger i sakens natur att ett
utredningsarbete, som i stor utsträckning måste bygga på samtidigt pågående
försöksverksamhet, måste bli tidskrävande. Detta konstaterande innebär
samtidigt att utskottet anser sig kunna utgå från att barnomsorgsgruppen,
när remissmaterialet över det nämnda betänkandet bearbetats och när tillräcklig
information från försöksverksamheten föreligger, överväger lämpligheten
av att framlägga delförslag rörande föräldrautbildningen. Någon
riksdagens åtgärd i detta hänseende är inte påkallad.

Motionerna rörande föräldrautbildningen har gett utskottet anledning att
särskilt uppehålla sig vid den i motionen 1975/76:1279 upptagna frågan
om att det snarast skall framläggas förslag till föräldraskola för föräldrar
till handikappade barn. Enligt motionärernas mening behövs det en utbildning,
som är utformad med hänsyn till de speciella behov som handikappet
skapar. En sådan utbildning, menar motionärerna, bör inte, som
barnomsorgsgruppen förutsätter, ges i studiecirkel, utan lämpligen förläggas
till folkhögskola.

Även utskottet vill framhålla vikten av att i det fortsatta arbetet på att
skapa en föräldrautbildning de särskilda svårigheter uppmärksammas, som
kan finnas då det gäller att organisera utbildningen för föräldrar till handikappade
barn. Också då det gäller denna föräldrautbildning är det naturligtvis
viktigt, att båda föräldrarna får del av utbildningen. I synnerhet
om denna blir så omfattande att den inte kan bedrivas på fritiden kan det
därför bli svårt att organisera den. Framför allt torde det emellertid möta
svårigheter då det gäller att avväga å ena sidan intresset att vissa föräldrar
inte skall särbehandlas och å andra sidan intresset att föräldrar till handikappade
barn kan behöva en mer eller mindre specialanpassad utbildning.
Sedan motionen väcktes har flera remissyttranden över barnomsorgsgruppens
förslag inkommit, i vilka utbildningsbehovet för den aktuella föräld -

SoU 1975/76:28

44

ragruppen berörts. Med beaktande härav anser sig utskottet kunna utgå
från att barnomsorgsgruppen vid sina fortsatta överväganden särskilt prövar
den här aktuella frågan.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de sex motionsyrkandena
rörande föräldrautbildningen.

Utöver det ovan anförda har de i propositionerna framlagda förslagen
inte givit socialutskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handläggningsordningen att riksdagen avslår motionen
1975/76:2164 (yrkandet 1),

2. beträffande avslag på propositionen 1975/76:92 att riksdagen
avslår motionen 1975/76:359,

3. att riksdagen med avslag på motionen 1975:261 (yrkandet A 1)
och motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) godkänner den målsättning
för utbyggnaden av barnomsorgen som angetts i propositionen
1975/76:92,

4. beträffande den under 3 angivna frågan avslår motionen
1975/76:2137 i motsvarande del i den mån motionen inte besvarats
genom vad utskottet under 3 hemställt,

5. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2162 (yrkandet

2) och motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2) godkänner de riktlinjer
för utbyggnaden av barnomsorgen som angetts i propositionen
1975/76:92,

6. beträffande avstämning av den faktiska utbyggnadstakten att
riksdagen avslår motionen 1975/76:1277 i motsvarande del,

7. beträffande markreservation för förskolor och fritidshem att
riksdagen avslår motionen 1975:261 (yrkandet A 4),

8. beträffande smågruppsförskolor att riksdagen avslår motionen
1975/76:2007 (yrkandet 3),

9. beträffande frågan om statsbidrag till deltidsgrupper att riksdagen
avslår motionen 1975/76:1232 (yrkandet 3),

10. beträffande frågan om avskaffande av anordningsbidraget att
riksdagen avslår motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4),

11. beträffande ett driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna
m. m. att riksdagen avslår motionen
1975/76:2163 (yrkandet 5),

12. beträffande konstruktionen av det framtida statsbidraget till
barnomsorgen att riksdagen avslår motionen 1975/76:182 och
motionen 1975/76:2165 (yrkandet 3),

13. beträffande driftbidrag till daghem att riksdagen med anledning

SoU1975/76:28

45

av regeringens förslag, motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 a),
motionen 1975/76:1232 (yrkandet 1), motionen 1975/76:2162
(yrkandet 1) och motionen 1975/76:2165 (yrkandet 1) ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande bidrag till daghem för invandrare och minoritetsgrupper
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2013 (yrkandet
2),

15. beträffande uttalande om att enskilda daghem eller fritidshem
bör ingå i den kommunala barnomsorgsplanen att riksdagen
avslår motionen 1975/76:2166,

16. beträffande grundbelopp till kommunerna för barn i familjedaghem
att riksdagen med anledning av regeringens förslag,
motionen 1975/76:1232 (yrkandet 2) och motionen
1975/76:2165 (yrkandet 2) ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. beträffande bidragsunderlaget för procentbidraget till familjedaghem
att riksdagen avslår motionen 1975/76:315,

18. beträffande värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till
barnomsorgen att riksdagen avslår motionen 1975/76:1232 (yrkandet
4),

19. att riksdagen godkänner de grunder för bidrag till kommunernas
barnomsorg som förordats i propositionen 1975/76:
92 i den mån grunderna inte behandlats under tidigare punkter,

20. beträffande övergången mellan förskolan och grundskolan att
riksdagen avslår motionen 1975/76:751 (yrkandet 2),

21. beträffande samarbete mellan daghem och familjedaghem och
mellan föräldrar och personal i förskolan samt utbildning för
dagbarnvårdare att riksdagen avslår motionen 1975/76:472 (yrkandet
3 c),

22. beträffande läromedelsgranskning att riksdagen avslår motionen
1975/76:751 (yrkandet 1),

23. beträffande trafikundervisning i förskolan att riksdagen avslår
motionen 1975:150,

24. beträffande rätt till hemspråksförskola att riksdagen avslår motionen
1975/76:2087,

25. beträffande frågor om gruppstorlek, personaltäthet m. m. i förskolan
att riksdagen avslår motionen 1975:261 (yrkandena B 2
och B 3), motionen 1975:477 (yrkandet 2) och motionen
1975/76:472 (yrkandet 3 b),

26. beträffande en allmän översyn av verksamheten vid förskolor
och fritidshem att riksdagen avslår motionen 1975:261 (yrkandet
B 1),

27. beträffande s. k. alternativa förskolor att riksdagen avslår motionen
1975:342 (yrkandet 2), motionen 1975:351, motionen

SoU1975/76:28

46

1975:477 (yrkandet 1) och motionen 1975/76:2012,

28. beträffande samarbete mellan kommuner och församlingar
m. fl. som bedriver barnverksamhet att riksdagen avslår motionen
1975:342 (yrkandet 1),

29. beträffande bättre information från socialstyrelsen om förskolereformen
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1978,

30. beträffande disposition för kristna samfund av viss veckotimme

1 den allmänna förskolan att riksdagen avslår motionen
1975/76:220 och motionen 1975/76:361,

31. beträffande dispositionen av förskolans lokaler att riksdagen
avslår motionen 1975/76:1301,

32. beträffande barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m. att
riksdagen avslår motionen 1975/76:1270, motionen
1975/76:1277 i motsvarande del och motionen 1975/76:314,

33. beträffande spädbarnsomsorgen att riksdagen avslår motionen
1975/76:1277 i motsvarande del,

34. beträffande frågan om successiv avveckling av föräldraavgifterna
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2163 (yrkandet

3),

35. beträffande övre åldersgränsen för barn i fritidshem att riksdagen
med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis)
antar 1 § i det vid propositionen 1975/76:92 fogade förslaget
till lag om barnomsorg,

36. beträffande definitionen av begreppet daghem att riksdagen
med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar

2 § i lagförslaget under 35,

37. beträffande vissa fritidshemsfrågor att riksdagen med avslag
på motionen 1975/76:2164 (yrkandet 3) antar 3 § i lagförslaget
under 35,

38. beträffande frågan om precisering i lagtext av målsättningen
för barnomsorgsutbyggnaden m. m. att riksdagen med avslag
på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar 4 och 8 SS
i lagförslaget under 35,

39. beträffande rätt för alla sexåringar till plats i deltidsgrupp och
beträffande ledningen av barnomsorgen att riksdagen med avslag
på motionen 1975/76:2011 antar 5 och 10 SS samt 13 S
första stycket i lagförslaget under 35,

40. beträffande avgifter inom barnomsorgen att riksdagen med avslag
på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) antar 11 S
i lagförslaget under 35,

41. beträffande centrala normer och föreskrifter för barnomsorgen
att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet
6 delvis) antar 13 S andra stycket i lagförslaget under 35,

42. beträffande frågan om finansiering av statsbidrag till kommu -

SoU 1975/76:28

47

nernas barnomsorg genom en socialavgift att riksdagen avslår
motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3),

43. beträffande frågan om undantagande av egenföretagarna från
skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen avslår motionen
1975/76:472 (yrkandet 2) och motionen 1975/76:1232 (yrkandet
5),

44. beträffande frågan om undantagande av kommuner och landsting
från skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen avslår
motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis),

45. att riksdagen antar 14-18 §§ i lagförslaget under 35,

46. beträffande inskrivande i lagen om barnomsorg av garantier
rörande föreningslivets medverkan i fritidshemsverksamheten
m. m. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2164 (yrkandet
2),

47. att riksdagen antar lagförslaget under 35 i den mån förslaget
ej behandlats under tidigare punkter,

48. beträffande föräldrautbildning att riksdagen avslår motionen
1975:492, motionen 1975/76:1230, motionen 1975/76:1233 (yrkandet
4), motionen 1975/76:1272, motionen 1975/76:1279 och
motionen 1975/76:2007 (yrkandet 2),

49. att riksdagen till Bidrag till driften av.förskolor och fritidshem för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 955 000 000
kr.,

50. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 290000 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c). Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp).
Johnsson i Blentarp (s). Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s). Åkerlind
(m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk),
fru Lagergren (s) och herr Alftin (s).

Reservationer

1. beträffande målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen (punkt 3 i
hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 16 med ”1
motionen” och slutar på s. 17 med "biträda yrkandena” bort ha följande
lydelse:

SoU 1975/76:28

48

I motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk)
förordas att målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden skall vara att ”alla
barn” får en bra och avgiftsfri plats i förskola eller fritidshem. Yrkandet
innefattar i principen uppföljning av ett likartat yrkande i motionen 1975:261
(yrkandet A 1), likaledes av herr Hermansson m. fl. (vpk). Motionärernas
krav skiljer sig i flera väsentliga avseenden från förslagen i propositionen.
Det grundläggande krav som motionärerna framför är att alla barn skall
beredas möjlighet att delta i förskoleverksamheten och att denna skall vara
utformad på sådant sätt att barnens sociala och individuella utveckling främjas
samtidigt som de får en god tillsyn. Med tillsyn avses här också att
förskoleverksamheten skall ha sådan omfattning och tidsmässigt vara så
förlagd att det möjliggör föräldrarnas förvärvsarbete. Detta krav uppfylls
inte av deltidsförskolan men är av avgörande betydelse bl. a. för kvinnornas
jämställdhet i arbetslivet. Motionärerna hävdar vidare att förskoleverksamheten
på sikt skall göras avgiftsfri samt att den skall vara obligatorisk för
barn som är sex år gamla. Utskottet återkommer härtill i det följande.

Ovan har framhållits vikten av en väsentligt utbyggd barntillsyn. Utskottet
vill härvid framföra den uppfattningen, att även om samhällskostnaderna
för denna utbyggnad är stora, så måste, med hänsyn till frågans utomordentliga
vikt, nödvändiga omprioriteringar inom samhällsekonomin företas
för att trygga utbyggnaden. Utskottets ställningstagande innebär också
att motionen 1975:261 och motionen 1975/76:2163 tillstyrks i motsvarande
delar. Såvitt avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen och avgiftsfrågan
återkommer utskottet därtill i ett senare avsnitt.

Frågan om utbyggnaden av deltidsförskolan berörs, som nämnts, i motionen
1975:261. För att garantera att ingen grupp av barn ställs utanför
förskoleverksamheten är det enligt utskottets mening nödvändigt att införa
tvingande moment i lagstiftningen. Utskottet tillstyrker därför yrkandet om
en obligatorisk förskola. Vidare vill utskottet framhålla att det under utbyggnadsskedet
kan vara nödvändigt att bereda förtur för barn med särskilda
behov av stöd och stimulans inom såväl förskolan som fritidshem. Detta
torde tillgodose motionerna 1975:261 och 1975/76:2163 i motsvarande del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975:261 (yrkandet A 1)
och motionen 1975/76:2163 (yrkandet 1) samt med anledning
av regeringens förslag i propositionen 1975/76:92 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om målsättningen för utbyggnaden
av barnomsorgen,

2. beträffande riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (punkt 5 i hemställan)
av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 18 i utskottets betänkande som börjar med ”Den
utbyggnadstakt” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

SoU1975/76:28

49

Den utbyggnadstakt (= utskottet) personfrågor osv. Stor hänsyn

måste emellertid också tas till hur den faktiska efterfrågan på daghemsplatser
utvecklas under de kommande åren. Utskottet kan därför inte förorda en
låsning vid ett mål för den kommunala utbyggnaden med bestämd fördelning
på olika tillsynsformer för en så lång period som fem år. Under
den tiden måste andra familjepolitiska reformer genomföras - t. ex. en rättvisare
familjebeskattning, vårdnadsersättning och förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar - vilka måste påverka efterfrågans omfattning och inriktning
vad beträffar kommunalt anordnad barntillsyn. Först när denna
effekt kan överblickas blir det möjligt att med någon säkerhet bedöma efterfrågan
på daghemsplatser på längre sikt. Ytterligare ett skäl till att avstå
från en till antalet platser preciserad målsättning för hela landet och för
flera år är att den erbjudna daghemsvården måste vara av god kvalitet.
Tillgången på utbildad personal blir här en besvärlig flaskhals. Utskottet
finner det ytterst angeläget att den kvantitativa utbyggnaden inte sker på
bekostnad av kvaliteten. Utskottet tillstyrker motionen 1975/76:2162 och
avstyrker motionen 1975/76:2163 i behandlade delar.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2162 (yrkandet
2)och med avslag på motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2)avs!år
propositionen 1975/76:92 såvitt avser riktlinjer för utbyggnaden
av barnomsorgen,

3. beträffande riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (punkt 5 i hemställan)
av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 17 med ”1
fråga” och slutar på s. 18 med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

I fråga om de angivna riktlinjerna för utbyggnaden under de närmaste
åren har framställts erinringar dels i motionen 1975/76:2163 (yrkandet 2),
dels i motionen 1975/76:2162 (yrkandet 2) av herr Bohman m. fl. (m). I
förstnämnda motion anges att ambitionerna bör ställas väsentligt högre än
vad den gjorda överenskommelsen mellan regeringen och Kommunförbundet
innebär. Sålunda bör under åren fram till 1980 byggas så många
platser i daghem och fritidshem att ett årligt genomsnitt av lägst 50 000
platser uppnås. I den andra motionen, 1975/76:2162, vill motionärerna att
något långtidsprogram utöver gängse budgetplanering för utbyggnaden av
barnomsorgen, preciserat i antal nytillkommande platser, inte skall antagas
förrän effekterna på efterfrågan genom förändringar på skatteområdet, av
förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och av en vårdnadsersättning kan
bedömas. Den planmässiga utbyggnaden av barnomsorgen under femårsperioden
1976-1980 bör enligt utskottets uppfattning uppgå till genomsnittligt
50 000 platser per år i daghem och fritidshem. I vad gäller fördelningen
mellan daghem och fritidshem måste självfallet lokala behov och bristsi4
Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU 1975/76:28

50

tuationer vara avgörande. Utskottet vill emellertid som riktmärke uttala
sig för följande fördelning:

Byggnadsår	Nya platser
daghem	fritidshem
1976	20 000	10 000
1977	25 000	12000
1978	30 000	20 000
1979	35 000	28 000
1980	40 000	30 000
Summa	150 000	100 000

De nya platserna förutsätts i princip vara tillgängliga för verksamheten
året efter angivet byggnadsår, dvs. under perioden 1977-1981. Utskottets
ställningstagande innebär ett tillstyrkande av motionen 1975/76:2163 och
avstyrkande av motionen 1975/76:2162 i behandlade delar. Det förutsätts
att kommunernas planering för utbyggnaden av barnomsorgen anpassas efter
här angivna riktlinjer.

dels att utskottet under 5 bort hemställa:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet

2), med anledning av regeringens förslag i propositionen
1975/76:92 samt med avslag på motionen 1975/76:2162 (yrkandet
2) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen,

4. beträffande avstämning av den faktiska utbyggnadstakten (punkt 6 i hemställan)
av herr Romanus (fp) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets betänkande som börjar med ”1
samband” och slutar med "inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1975/76:1277 av fröken Mattson m. fl. (s) ifrågasätts om man
bort vänta till 1980 med att göra en avstämning av den faktiska utbyggnadstakten
av barnomsorgen. Motionärerna anser att en tidigare avstämning
hade varit bättre. Om det visat sig att kommunerna inte driver utbyggnaden
i sådan takt att det angivna målet uppnås förordar motionärerna att lagstiftning
tillgrips. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en bedömning
bör göras redan före 1980 av den faktiska utbyggnadstakten. Därvid
får ställning tas till om bindande normer för kommunerna är nödvändiga
för att nå det uppställda målet.

dels att utskottet under 6 bort hemställa:

6. beträffande avstämning av den faktiska utbyggnadstakten att
riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1277 i motsvarande
del ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU1975/76:28

51

5. beträffande markreservation för förskolor och fritidshem (punkt 7 i hemställan)
av herr Romanus (fp) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets betänkande som börjar med ”Av
kommunens” och slutar med ”(yrkandet A 4)” bort ha följande lydelse:

Av kommunens (= utskottet) nya bostadsområden.

Enligt utskottets mening bör det därför tas in regler i byggnadsstadgan
om att då stadsplan och byggnadsplan upprättas mark alltid skall reserveras
för förskolor och fritidshem. Genom sådana regler understryks angelägenheten
av att barnomsorgens behov beaktas i ett tidigt skede av kommunernas
markplanering. Utskottet tillstyrker på grund av det anförda motionen
1975:261 i motsvarande del (yrkandet A 4).

dels att utskottet under 7 bort hemställa:

7. beträffande markreservation för förskolor och fritidshem att
riksdagen med bifall till motionen 1975:261 (yrkandet A 4) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande frågan om statsbidrag till deltidsgrupper (punkt 9 i hemställan)
av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Andreasson i
Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 21 med ”Vid
överenskommelsen” och slutar på s. 22 med ”nuvarande regler” bort ha
följande lydelse:

Vid överenskommelsen med Kommunförbundet strävar man bl. a. efter
att åstadkomma enklare och mera enhetliga regler för bidragsgivningen.
Utskottet anser att denna utgångspunkt är riktig. Vid prövningen av innehållet
i de statsbidragsregler som skall gälla fr. o. m. 1977 måste man
emellertid också beakta de skäl som i motionen 1975/76:1232 (yrkandet

3) anförs för att statsbidrag till deltidsgrupper tills vidare skall utgå enligt
nuvarande regler. Utskottet vill härvidlag särskilt framhålla att, när nämnda
statsbidrag infördes, det förutsattes att utformningen av reglerna skulle bibehållas
till dess kommunalekonomiska utredningen presenterat förslag som
skulle visa vilken bidragskonstruktion som kunde vara lämplig. Utskottet
anser därför att bidraget till deltidsförskolan skall bibehållas till dess utredningen
presenterat förslag på området. I enlighet med det anförda tillstyrker
utskottet motionsyrkandet.

dels att utskottet under 9 bort hemställa:

9. beträffande frågan om statsbidrag till deltidsgrupper att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:1232 (yrkandet 3) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU1975/76:28

52

7. beträffande frågan om avskaffande av anordningsbidraget (punkt 10 i hemställan)
av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 22 i utskottets betänkande som börjar med ”Eftersom
de” och slutar med ”år 1980” bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna konstruktionen med ett förhöjt driftbidrag,
som tar hänsyn till de ökade kapitaltjänstkostnader som följer av ett avskaffande
av anordningsbidraget, är enligt utskottets uppfattning inte till
fyllest för att stimulera barnstugeutbyggnaden. I stället bör det nuvarande
förhöjda anordningsbidraget om 12 000 kr. per plats bibehållas under utbyggnadsskedet.
Därvid kan det bli nödvändigt att göra justeringar med
hänsyn till kostnadsutvecklingen. Utskottet tillstyrker således motionen
1975/76:2163 (yrkandet 4) av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt däri hemställs
att anordningsbidrag skall utgå med 12 000 kr. per plats fram till år
1980.

dels att utskottet under 10 bort hemställa:

10. beträffande frågan om avskaffande av anordningsbidraget att
riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 4)
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande eli driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna
m. m. (punkt 11 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 22 i utskottets betänkande som börjar med ”1
nämnda” och slutar med ”avstyrks yrkandet” bort ha följande lydelse:

I nämnda motion, 1975/76:2163 (yrkandet 5), förordas en helt annan konstruktion
av driftbidraget än den som föreslås i propositionen. Motionärernas
förslag innebär att driftbidraget skall täcka personalkostnaderna för barnstugorna,
varvid kommunerna skall ha möjlighet och frihet att bestämma
om personaltätheten utöver en angiven miniminorm. Konstruktionen syftar
till att barnens behov skall vara den bestämmande faktorn när det gäller
personaltätheten. Utskottet vill härvid understryka vikten av att det inte
skall få finnas något kommunalekonomiskt intresse av att hålla nere personalkostnaderna.
Den föreslagna konstruktionen innebär också att kommunerna
får resurser frigjorda som kan användas för att öka tillgång och
kvalitet på lekredskap, företa kortare resor och studiebesök m. m. Utskottet
anser att ett driftbidrag med den konstruktion, som motionärerna föreslår,
väl garanterar en kvalitativ utveckling av barnstugeverksamheten och tillstyrker
därför motionen 1975/76:2163 (yrkandet 5).

dels att utskottet under 11 bort hemställa:

11. beträffande ett driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna
m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1975/76:2163 (yrkandet 5) ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Soll 1975/76:28

53

9. beträffande konstruktionen av det framtida statsbidraget till barnomsorgen
(motiveringen till punkt 12 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser
att det avsnitt på s. 22 i utskottets betänkande som börjar med "Även
om” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i reservationen 8 till konstruktionen av driftbidraget
till barnomsorgen innebär att motionen 1975/76:182 av herr Hermansson
m. fl. (vpk) tillgodoses. Det angivna ställningstagandet innebär
samtidigt att motionen 1975/76:2165 (yrkandet 3) av fru Troedsson m. fl.
(m) avstyrks.

10. beträffande bidragsunderiaget för procentbidraget till familjedaghem (punkt
17 i hemställan) av herrar Carlshamre (m), Romanus (fp) och Åkerlind (m)
som anser

dels att det avsnitt på s. 24 i utskottets betänkande som börjar med ”Liksom
f. n.” och slutar med ”för familjedaghemsassistent” bort ha följande
lydelse:

Liksom f. n. och i överensstämmelse med vad som föreslås i propositionen
bör också utgå statsbidrag med 35 % av kommunens bruttokostnad för
familjedaghem.

1 motionen 1975/76:315 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) framhålls att
statsbidrag till familjedaghemsverksamheten numera utgår på i stort sett
motsvarande grunder som till den sociala hemhjälpen. I bidragsunderiaget
för social hemhjälp ingår fr. o. m. 1974 också kostnader för den arbetsledande
personalen, de s. k. hemhjälpsledarna. Motiveringen är att det här gäller
insatser som är direkt knutna till hemhjälpsverksamheten. 1 bidragsunderiaget
för familjedaghemsverksamheten ingår däremot inte kostnader för familjedaghemsassistenterna,
trots att det även här är fråga om insatser som
är direkt knutna till familjedaghemsverksamheten.

Utskottet delar här motionärernas uppfattning att det arbete som utförs
av familjedaghemsassistenterna har stor betydelse för en fullgod familjedaghemsverksamhet
och att statsbidragsunderlaget också bör innefatta
kostnaderna för familjedaghemsassistenterna. Detta skulle innebära såväl
en stimulans som vidgade ekonomiska möjligheter för kommunerna att
anställa tillräckligt antal familjedaghemsassistenter. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1975/76:315. I enlighet med motionsyrkandet bör ändringen
i statsbidragsgrunderna träda i kraft den 1 januari 1977.

dels att utskottet under 17 bort hemställa:

17. beträffande bidragsunderiaget för procentbidraget till familjedaghem
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:315 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till barnomsorgen
(punkt 18 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c). Larsson

5 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU1975/76:28

54

i Öskevik (c), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 24 med ”Utskottet
biträder” och slutar på s. 25 med "kalenderåret 1977” bortha följande
lydelse:

Utskottet biträder förslaget i propositionen om storleken av driftbidrag
för daghem och fritidshem och grundbidrag för familjedaghem, liksom förslaget
om att göra bidragen värdebeständiga. 1 propositionen föreslås att
värdebeständigheten skall säkras genom att bidragen anknyts till löneutvecklingen
för anställda i offentlig tjänst. Det kan ifrågasättas om en sådan
konstruktion i realiteten innebär en värdesäkring. Personalkostnaderna svarar
för ca 80 % av de totala kostnaderna inom barnomsorgen. Personalen
tillhör dessutom en låglönegrupp. Om angelägna lönesatsningar skall ske
även i kommande avtalsrörelser, kan man förvänta att löneökningarna för
de personalgrupper som finns inom barnomsorgen kommer att vara högre
än för offentligt anställda betraktade som enhetlig grupp. Personalkostnaderna
är dessutom inte enbart beroende av löneutvecklingen utan påverkas
även av förändringar i uttaget av arbetsgivaravgifter och socialavgifter. Den
i propositionen föreslagna metoden utgör därför inte en tillfredsställande
garanti för värdebeständighet. Utskottet anser att driftbidraget till daghem
och fritidshem samt grundbidraget till familjedaghem görs värdebeständiga
genom att anknytas till löneutvecklingen hos aktuella personalgrupper samt
att hänsyn därvid också skall tas till förändringar i uttaget av olika arbetsgivaravgifter.
Utskottet tillstyrker således motionen 1975/76:1232 i motsvarande
del (yrkandet 4).

dets att utskottet under 18 bort hemställa:

18. beträffande värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till
barnomsorgen att riksdagen med anledning av regeringens förslag
och med bifall till motionen 1975/76:1232 (yrkandet 4)
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande läromedelsgranskning (motiveringen till punkt 22 i hemställan)
av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Andreasson
i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser att det avsnitt
på s. 27 i utskottets betänkande som börjar med ”1 deltidsförskolan” och
slutar med ”tas upp” bort ha följande lydelse:

1 deltidsförskolan används endast i begränsad utsträckning läromedel av
samma slag som i grundskolan. Utformningen av och innehållet i det arbetsmaterial
som kommer till användning är dock utan tvivel av stor betydelse
inte minst med tanke på att barnen är mer okritiska och påverkbara
ju yngre de är. Med hänsyn till den betydelse arbetsmaterialet kan ha, exempelvis
för orientering om omvärlden och för barnens etiska värderingar,
anser utskottet att skäl talar för att deltidsförskolans arbetsmaterial granskas

SoU1975/76:28

55

enligt de regler som gäller för läromedel i grundskolan. Med hänsyn till
de allmänna riktlinjerna för verksamheten som utformas av socialstyrelsen,
bl. a. genom dess arbetsplan, och till att verksamheten inom förskolan inte
är kursbunden finns det enligt utskottets bedömning inte skäl att nu förorda
en särskild läromedelsgranskning av förskolans material. Utskottet avstyrker
därför motionen 1975/76:751 (yrkandet 1) av fru Ekelund m. fl. (c) såvitt
frågan däri tas upp.

13. beträffandefrågor om personaltäthet och gruppstorlek m. m. inom förskolan
(punkt 25 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c). Larsson i Öskevik
(c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c)
och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 29 med ”Vad
utskottet” och slutar på s. 31 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det i och för sig är riktigt att
kommunerna har stor frihet att i olika avseenden utforma förskoleverksamheten.
Samma frihet bör i princip gälla beträffande fritidshemsverksamheten,
som utskottet kommer att närmare behandla i ett följande avsnitt.
Det sagda innebär emellertid inte att riksdagen då det gäller väsentliga kvalitetsfrågor
bör avstå från att fastställa normer som blir bindande för kommunerna.
Det är enligt utskottets mening särskilt viktigt att normer fastställs
beträffande gruppstorlekarna i förskolan och beträffande personaltätheten.
Detta har framhållits i motioner som väckts av företrädare för centerpartiet,
folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna.

Då det gäller gruppstorleken anser utskottet att normen skall vara högst
10 barn i småbarnsgrupp och högst 15 barn i syskongrupp. Normen bör
kunna uppnås stegvis.

Beträffande personaltätheten måste framhållas att frågan därom har starkt
samband med såväl gruppstorleken som flera andra faktorer. Detta hindrar
dock inte att miniminormer bör fastställas, som bygger på barnstugeutredningens
förslag.

Regeringen bör utarbeta erforderliga författningsbestämmelser för förskolans
kvalitetsfrågor.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1975:261 (yrkandena
B 2 och B 3), motionen 1975:477 (yrkandet 2) och motionen
1975/76:472 (yrkandet 3 b) bör ges regeringen till känna.

I 13 § i den nya barnomsorgslagen bör tas in en motsvarighet till den
nuvarande regeln om att tillsynsmyndigheten skall utfärda vägledande information
till kommunerna. Detta innebär att utskottet avstyrker motionen
1975/76:2163 i motsvarande del (yrkandet 6 delvis).

SoU1975/76:28

56

dets att utskottet under 25 bort hemställa:

25. beträffande frågor om personaltäthet och gruppstorlek m. m.
inom förskolan att riksdagen med anledning av motionen
1975:261 (yrkandena B 2 och B 3), motionen 1975:477 (yrkandet
2) och motionen 1975/76:472 (yrkandet 3 b) ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. beträffande en allmän översyn av verksamheten vid förskolor och fritidshem
(punkt 26 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 30 i utskottets betänkande som börjar med "Utskottet
kan” och slutar med "därför motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1975:261 (yrkandet B 1) av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås
en allmän översyn av barnstugeverksamheten i syfte att uppnå kvalitativa
förbättringar. I likhet med motionärerna anser utskottet att en sådan
översyn bör genomföras. Det är särskilt betydelsefullt under ett skede när
verksamheten undergår en kraftig kvantitativ utbyggnad, att man samtidigt
studerar de kvalitativa aspekterna och kontinuerligt värderar och förändrar
verksamheten på ett sådant sätt att de angivna syftena med verksamheten
också i verkligheten uppnås. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottet under 26 bort hemställa:

26. beträffande en allmän översyn av verksamheten vid förskolor
och fritidshem att riksdagen med bifall till motionen 1975:261
(yrkandet B 1) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande dispositionen av förskolans lokaler (motiveringen till punkt
31 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser
att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 33 med "Det finns”
och slutar på s. 34 med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det finns inte något hinder för kommun att hyra ut eller eljest tillfälligt
upplåta förskolelokaler under tid då de inte användes för sitt huvudändamål.
Utskottet förutsätter att så också sker i den utsträckning som erfordras för
att tillgodose de i motionen 1975/76:1301 avsedda intressena. Upplåtelsen
bör dock inte ske på sådant sätt att den frivilliga kristna verksamheten
kan uppfattas som en del av kommunens förskoleverksamhet. Detta bör
dock inte hindra att upplåtelsen, om så av praktiska skäl är önskvärt, kan
ske i tidsmässig anslutning till förskoledagen.

16. beträffande barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m. (motiveringen
till punkt 32 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som

SoU 1975/76:28

57

anser att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 34 med ”Under
det” och slutar på s. 35 med ”i daghem” bort ha följande lydelse:

Under det senaste halvåret har från flera håll krav framförts på åtgärder
för att ordna tillsynen för barn, vilkas föräldrar arbetar på nätter eller eljest
på obekväm arbetstid. Den bästa lösningen på detta problem är, enligt utskottets
mening, att småbarnsföräldrar slipper skiftgång. Det bör ankomma
på samhället, näringslivet och arbetsmarknadens parter att i samverkan arbeta
för en sådan lösning. Vårdnadsersättning och förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar kan medverka härtill. I den mån kommunal barnomsorg
måste anlitas bör den anordnas i det egna hemmet. Daghem som är öppna
på icke dagtid och där småbarn ”går i skift” utgör inget godtagbart alternativ.

I motionen (= utskottet) för projektet.

Utskottet är för sin del ytterst tveksamt om det tillrådliga i att, ens på
försök, anordna daghem med skiftgång. 1 den mån så i begränsad utsträckning
behöver ske måste försöken genomföras med stor försiktighet. Med
denna reservation vill utskottet emellertid framhålla vikten av att få fram
underlag för att det skall bli möjligt att ta ställning till hur frågan om barnomsorg
under icke dagtid skall lösas, liksom frågan om effekterna av långa
vistelsetider i daghem.

17. beträffande frågan om successiv avveckling av Jöräldraavgifterna (punkt
34 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”år 1980” bort ha följande lydelse:

Frågan om föräldraavgifter inom barnomsorgen har framför allt en principiell
innebörd. Utskottet vill här se barnomsorgen som en del av det övriga
skolsystemet, ett synsätt som är relevant med hänsyn till syftet med barnstugeverksamheten
och som också blir genomförbart när utbyggnaden når
en sådan nivå att de flesta barn kan beredas plats inom barnomsorgen.
Av samma skäl som det inte förekommer några föräldraavgifter inom skolsystemet,
bör det enligt utskottets uppfattning inte heller förekomma sådana
avgifter inom barnomsorgen. Utskottet tillstyrker därför motionen
1975/76:2163 (yrkandet 3), i vilket begärs att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna
successivt bör reduceras och barnomsorgen vara avgiftsfri år
1980.

dels att utskottet under 34 bort hemställa:

34. beträffande frågan om successiv avveckling av föräldraavgifterna
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet
3) ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU1975/76:28

58

18. beträffande vissafritidshemsfrågor (punkt 37 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i fritidshemmen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan ansluta sig till de uttalanden som i enlighet med den lämnade
redovisningen görs i barnomsorgspropositionen rörande utbyggnaden

av fritidshemmen. Såvitt avser (= utskottet) yngre skolbarnen.

Däremot avvisar utskottet tanken på att till fritidshemmen knyta en öppen
fritidsverksamhet för andra barn än de i fritidshemmen inskrivna. Fritidshemmen
bör reserveras för de barn som under del av dagen, på grund
av föräldrarnas arbete utanför hemmet, inte bara behöver sysselsättning
och aktivitet utan framför allt någonstans att vistas där de finner lugn och
ro samt fullgod tillsyn och omsorg. Den mer öppna fritidsverksamheten
för barn i skolåldern bör tillgodoses genom de förslag som framföres i SIApropositionen.
Utskottet anser således att i 3 § förslaget till lag om barnomsorg
orden ”därtill knuten fritidsverksamhet samt” skall utgå.

dels att utskottet under 37 bort hemställa:

37. beträffande vissa fritidshemsfrågor att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76:2164 (yrkandet 3) antar 3 § i lagförslaget under 35 i
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 §

Fritidshemsverksamheten bedri- Fritidshemsverksamheten bedrives
i form av fritidshem och därtill ves i form av fritidshem och familanknuten
fritidsverksamhet samt fa- jedaghem.
miljedaghem.

1 fritidshem mottages barn för vistelse den del av dagen då barnet ej
vistas i skolan.

19. beträffande frågan om precisering i lagtext av målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden
m. m. (punkt 38 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som
- vid bifall till reservation nr 1 - anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 18 med "Utskottet
har” och slutar på s. 19 med ”yrkandena avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör som en konsekvens av utskottets ställningstagande
(se reservation nr 1), då det gäller målsättningen för utbyggnaden
av barnomsorgen, 4 och 8 §§ i propositionens förslag till barnomsorgslag
omformuleras. Detta bör ske i enlighet med det förslag som framställs i
motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis).

SoU 1975/76:28

59

dels att utskottet under 38 bort hemställa:

38. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6
delvis) och med anledning av regeringens förslag antar 4 och
8 §§ i lagförslaget under 35 i följande såsom Reservantens förslag,
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

4

Kommun skall bedriva förskoleoch
fritidshemsverksamhet för de
barn, som är kyrkobokförda i kommunen
eller stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom en planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan förskoleoch
fritidshemsverksamhet sörja för att
de barn som på grund av föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller av
andra skäl behöver omvårdnad utöver
vad sorn följer av 5 och 6 §§ får sådan
omvårdnad, om ej behovet tillgodoses
på annat sätt.

I kommunen skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan
för barnomsorgen. I planen skall redovisas
behovet av förskolor, familjedaghem,
fritidshem och annan förskole-
och fritidshemsverksamhet
inom kommunen samt på vilket sätt
behovet skall tillgodoses. Planen
skall avse en period av minst fem
år.

20. beträffande rätt för alla sexåringar
ledningen av barnomsorgen (punkt 39 i
och Åkerlind (m) som anser

§

Kommun skall genom planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan förskoleoch
fritidshemsverksamhet sörja för att
alla i kommunen kyrkobokförda eller
stadigvarande boende barns rätt till en
god daghems- eller fritidshemsplats
säkras.

§

I kommunen skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan
för barnomsorgen. I planen skall redovisas
det faktiska behovet av förskolor,
fritidshem och annan förskole-
och fritidshemsverksamhet inom
kommunen samt på vilket sätt behovet
skall tillgodoses. Planen skall
avse en period av minst fem år.

till plats i deltidsgrupp och beträffande
hemställan) av herrar Carlshamre (m)

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 25 som börjar med "Daghemmen
tar” och slutar med "barnens skolstart” bort ha följande lydelse:

SoU 1975/76:28

60

Daghemmen tar (= utskottet) deltidsgrupp (SoU 1973:30 s. 28).

Emellertid står det klart att verksamheten i daghemmens syskongrupper
i de flesta kommuner ännu inte kunnat ges ett innehåll som motsvarar
målsättningen för den allmänna förskolan, vilket talar för att även barn
som vistas i daghem borde ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna
förskolan. Skulle den nedan förordade samlade översynen av frågorna om
huvudmannaskap för och ledning av barnomsorg och allmän förskola leda
till att den allmänna förskolan ställs under skolmyndigheternas huvudmannaskap
och den allmänna förskolan därigenom än mer än nu får en direkt
skolförberedande funktion, torde det komma att framstå som naturligt att
alla barn, även de som vistas i daghem, bereds möjlighet att delta i deltidsgrupp
inom den allmänna förskolan året närmast före skolstarten. Utskottet
vill tillägga att ingenting hindrar kommun att redan nu, efter prövning
i det enskilda fallet, låta elev som vistas i daghem även delta i deltidsgrupp.
Förslaget i motion 1975/76:2011 (yrkande 2) bör prövas i samband
med frågorna rörande huvudmannaskap för och ledning av förskola och
barnomsorg. Det finns (= utskottet) barnens skolstart.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 39 som börjar med ”Vid
riksdagsbehandlingen” och slutar med ”SI A-propositionen (s. 270-273)” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att de erfarenheter som hittills vunnits i fråga om ledning
och huvudmannaskap visat att en förnyad prövning av ledningsfrågorna
kan vara påkallad. Särskilt det förhållandet att enligt SIA-propositionen skolans
fritidsverksamhet och den kommunala barnomsorgen kommer att på
flera områden gripa in i varandra motiverar en samlad översyn av hur ansvaret
för och ledningen av dessa verksamheter skall fördelas såväl lokalt
som centralt. Med hänsyn härtill och med anledning av motionen
1975/76:2011 (yrkande 1) anser utskottet att en sådan samlad översyn snarast
bör komma till stånd. I avvaktan härpå tillstyrker utskottet bifall till
5 och 10 §§ samt 13 § första stycket i förslaget till lag om barnomsorg.

dels att utskottet under 39 bort hemställa:

39. beträffande rätt för alla sexåringar till plats i deltidsgrupp och
beträffande ledningen av barnomsorgen att riksdagen med anledning
av motionen 1975/76:2011 och regeringens förslag

a) antar 5 och 10 §§ samt 13 § första stycket i lagförslaget under
35,

b) hos regeringen begär en samlad översyn av frågorna om huvudmannaskap
för och ledning av barnomsorg och fritidsverksamhet
samt av frågan om även sexåringar som vistas i daghem
skall ges rätt att delta i deltidsgrupp inom den allmänna förskolan,

SoU1975/76:28

61

21. beträffande avgifter inom barnomsorgen (punkt 40 i hemställan) av fru
Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Självfallet
är” och slutar med ”tillstyrka motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Med

hänsyn till att föräldraavgifterna inom barnomsorgen successivt bör
avvecklas och att kommunernas kostnader för barnomsorgen genom den
nya konstruktionen av driftbidragen kommer att minskas kraftigt, vill utskottet
förorda en begränsning i kommunernas rätt att ta ut föräldraavgifter
inom barnomsorgen. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:2163 (yrkandet
6 delvis) i den del avgiften föreslås inte få överstiga 15 kr. per barn,
eller om samma målsman har flera barn som deltar i barnomsorgsverksamheten,
för dessa sammanlagt. Utskottet tillstyrker även motionärernas
förslag i vad gäller att avgiften i sin helhet skall vara knuten till antalet
närvarodagar.

dels att utskottet under 40 bort hemställa:

40. beträffande avgifter inom barnomsorgen att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76:2163 (yrkandetö delvis) och med
anledning av regeringens förslag antar 11 § i lagförslaget under
35 i följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

11 §

Kommun får ej taga ut avgift för Kommun får ej taga ut avgift för
plats i förskola som avses i 5 eller plats i förskola som avses i 5 eller

6 §§ i den mån verksamheten ej 6 §§ i den mån verksamheten ej

överstiger 15 timmar i veckan eller överstiger 15 timmar i veckan eller

525 timmar om året. I övrigt utgår 525 timmar om året. I övrigt utgår

avgift för plats i förskole- och fri- avgift för plats i förskole- och fri tidshemsverksamhet

enligt grunder tidshemsverksamhet enligt grunder

som beslutas av kommunen. Avgif- som beslutas av kommunen. Avgiften
får ej överstiga vadsom motsvarar ten får ej överstiga 15 kronor per barn

platsens andel i kommunens kostnad eller, om samma målsman har flera

för verksamheten. barn, för dessa sammanlagt. A vgiften

skall i sin helhet vara knuten till anta!
närvarodagar.

22. beträffande frågan om finansiering av statsbidrag till kommunernas barnomsorg
genom en socialavgift (punkt 42 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 40 med ”På
begäran” och slutar på s. 41 med ”föreslagna avgiften” bort ha följande
lydelse:

6 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 28

SoU1975/76:28

62

Skatteutskottet har på begäran av socialutskottet yttrat sig i finansieringsfrågan.
I huvudfrågan har i en avvikande mening av företrädare för moderata
samlingspartiet anförts följande.

I budgetpropositionen anges medelsbehovet 1976/77 till 955 milj. kr. för
bidrag till driften av förskolor och fritidshem och 290 milj. kr. för bidrag
till kommunala familjedaghem. Detta innebär en ökning i jämförelse med
innevarande budgetår med sammanlagt 490 milj. kr. Detta är ett väsentligt
lägre belopp än en enprocentig socialavgift fr. o. m. den 1 januari skulle
inbringa under det aktuella budgetåret. Redan av detta skäl bör en så kraftig
inkomstförstärkning som föreslagits för det uppgivna ändamålet avvisas.

Även av konjunkturpolitiska skäl - som närmare utvecklats i avsnittet
Den ekonomiska politiken i motion 1975/76:1979 - finner vi det ytterst
olämpligt att nu besluta om en ny arbetsgivaravgift, som skulle ytterligare
förvärra ett mycket allvarligt kostnadsläge för näringslivet liksom för landsting
och kommuner.

På längre sikt bör man lika litet som i fråga om platsantalet binda sig
för en viss finansiering, förrän det verkliga behovet av barnomsorgsplatser,
inom ett system som medger valfrihet, kan bedömas. Ändringar inom familjebeskattningen
och införandet av en vårdnadsersättning kan dels göra
det möjligt att mer än hittills närma daghemsavgifterna till de faktiska kostnaderna,
dels också leda till att den stora efterfrågan på daghemsplatser
begränsas. Detta kan komma att påverka såväl behovet av statsbidrag som
frågan om finansiering. Denna fråga måste behandlas på vanligt sätt i samband
med budgetbehandlingen, varför förslaget om en särskild arbetsgivaravgift
för finansiering av utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör
avvisas.

Socialutskottet ansluter sig till de överväganden, som sålunda redovisats.
Detta innebär att utskottet med tillstyrkande av motionen 1975/76:2162
(yrkandet 3) avstyrker den i propositionen föreslagna avgiften.

dels att utskottet under 42 bort hemställa:

42. beträffande frågan om finansiering av statsbidrag till kommunernas
barnomsorg genom en socialavgift att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:2162 (yrkandet 3) avslår propositionen
1975/76:92 i motsvarande del,

23. beträffande frågan om undantagande av egenföretagarna från skyldighet
att erlägga socialavgift (punkt 43 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta
(c), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp), Andreasson i
Östra Ljungby (c), Åkerlind (m) och fröken Andersson (c) som - vid avslag
på reservation nr 22 - anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Då
det” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

När det gäller detaljutformningen av den föreslagna socialavgiften delar
utskottet den uppfattning som framförs i motionerna 1975/76:472 och

SoU 1975/76:28

63

1975/76:1232 att egenföretagama bör undantas från avgiften. Utskottet vill
bl. a. erinra om att någon motsvarande egenavgift inte uttas beträffande
avgifterna till vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen, vilka företer
större likheter med den nu aktuella avgiften än sjukförsäkringsavgiften.

I detta sammanhang bör också beaktas att egenavgifterna beräknas inte
bara på rena arbetsinkomster utan också på andra inkomster från förvärvskällorna
rörelse och jordbruksfastighet. Till detta kommer att företagsskatteberedningen
genom särskilda tilläggsdirektiv fått i uppgift att pröva frågan
om egenavgifternas utformning i stort. Utskottet tillstyrker således motionerna
1975/76:472 (yrkandet 2) och 1975/76:1232 (yrkandet 5) och avstyrker
propositionen i vad gäller uttaget av egenavgifter.

dels att utskottet under 43 bort hemställa:

43. beträffande frågan om undantagande av egenföretagarna från
skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen med bifall till
motionen 1975/76:472(yrkandet 2)och motionen 1975/76:1232
(yrkandet 5) avslår propositionen 1975/76:92 i motsvarande del,

24. beträffande frågan om undantagande av kommun och landsting från skyldighet
att erlägga socialavgift (punkt 44 i hemställan) av fru Marklund (vpk)
som - vid avslag på reservation nr 22 - anser

dels att det avsnitt på s. 41 i utskottets betänkande som börjar med ”Vad
slutligen” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för
primärkommuner och landstingskommuner från skyldighet att erlägga socialavgift
vill utskottet framhålla att de ökade kostnaderna för barnomsorgen
som uppstår genom förbättringen av statsbidraget inte bör drabba kommunerna,
vilket skulle kunna leda till icke obetydligt höjda kommunalskatter.
Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottet under 44 bort hemställa:

44. beträffande frågan om undantagande av kommun och landsting
från skyldighet att erlägga socialavgift att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76:2163 (yrkandet 6 delvis) avslår propositionen
1975/76:92 i motsvarande del,

25. beträffande lagtexten (punkt 45 i hemställan) av herrar Carlshamre (m)
och Åkerlind (m) som - vid bifall till reservation nr 22 - anser att utskottet
under 45 bort hemställa:

45. att riksdagen

a) antar 14 § lagförslaget under 35 i följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse:

SoU1975/76:28

64

Regeringens förslag Reservanternas förslag

14 §

Om statsbidrag till kommunernas Om statsbidrag till kommunernas
barnomsorg finns särskilda bestäm- barnomsorg finns särskilda bestämmelser.
För finansiering av sådant melser.

statsbidrag erlägges ärligen socialavgift
enligt 15-17$$.

b) avslår 15-18 §§ i nämnda lagförslag.

26. beträffande lagtexten (punkt 45 i hemställan) av herrar Gustavsson i
Alvesta (c), Carlshamre (m), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Andreasson
i Östra Ljungby (c), Åkerlind (m) och fröken Andersson (c) som -vid bifall till reservation nr 23 - anser att utskottet under 45 bort hemställa:

45. att riksdagen antar 14-18 §§ i lagförslaget under 35 i följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

1

Om statsbidrag till kommunernas
barnomsorg finns särskilda bestämmelser.
För finansiering av sådant
statsbidrag erlägges årligen socialavgift
enligt 15-17 §§.

1

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad
enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen i 19 kap.

1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Reservanternas förslag
§

Om statsbidrag till kommunernas
barnomsorg finns särskilda bestämmelser.
För finansiering av sådant
statsbidrag erlägges årligen socialavgift
enligt 15 och 16 §§.

§

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad
enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen i 19 kap.
1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

16 §

Fysisk person sorn haft inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning
enligt 3 kap. 2 $ lagen (1962:381) om
allmän försäkring erlägger avgift enligt
de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift
i 19 kap. 2 $ samma lag.

Avgift utgår med en procent av det
belopp, på vilket avgiften skall beräknas.

17 §

A vgift som avses i 15 och 16 $$ utgår / fråga om debitering och uppbörd
med en procent av det belopp, pä vilket av avgift äger lagen (1959:552) om

SoU 1975/76:28

65

Regeringens förslag Reservanternas förslag

avgiften skall beräknas. uppbörd av vissa avgifter enligt lagen

om allmän försäkring, m. m. motsvarande
tillämpning.

18 §

! fråga om debitering och uppbörd
av avgift som avses i 15 .ss äger lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring,
m. m. motsvarande tillämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift
som avses i 16 ,sv finns bestämmelser
i uppbördslagen (1953:272).

Avgifterna tillföres staten. Avgifterna tillföres staten.

27. beträffande lagtexten (punkt 45 i hemställan) av fru Marklund (vpk)
som - vid bifall till reservation nr 24 - anser att utskottet under 45 bort
hemställa:

45. att riksdagen antar 14-18 §§ i lagförslaget under 35 med den
ändringen att 15 § erhåller följande såsom Reservantens förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag

15

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad
enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen i 19 kap.

1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Särskilda yttranden

1. beträffande handläggningsordningen
herr Romanus (fp) som anför:

Propositionen om barnomsorgen och propositionen om skolans inre arbete
borde ha behandlats tillsammans. Jag beklagar att det inte har varit möjligt
att få till stånd en samordnad behandling.

Enligt min uppfattning är det önskvärt att fritidshemsverksamheten i

Reservantens förslag

§

Arbetsgivare erlägger avgift beräknad
enligt de grunder som anges
för arbetsgivares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen i 19 kap.
1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Kommuner och landsting
undantages dock från denna skyldighet.

m. fl. frågor (betänkandet s. 15 ff) av

SoU1975/76:28

66

ökad utsträckning bedrivs inom skolans lokaler, så att de barn som får
den förstärkta omsorg som fritidshemmet innebär, utan hinder kan delta
i den verksamhet som ordnas för deras kamrater. Det skulle sannolikt också
innebära att skolans lokaler och andra resurser kunde utnyttjas mer effektivt.
Med en sådan utveckling aktualiseras frågan om skolan också skulle vara
huvudman för fritidshemsverksamheten. Det saknas dock anledning att
ta upp den frågan vid behandling av propositionen om barnomsorgen.

Folkpartiet har länge verkat för en plan för utbyggnaden av daghemsverksamheten;
Vid förra årets riksdag föreslog vi att den skulle sikta till
full behovstäckning på tio år, och utbyggnad av deltidsförskolan till en obligatorisk
förskola med plats för alla sexåringar och femåringar. Riksdagen
avslog vårt förslag. Den nu framlagda propositionen ser vi som ett betydande
framsteg. Den bygger påen överenskommelse med Kommunförbundet som
folkpartiet biträtt. Vi har därför inte anledning att i detta sammanhang
ta upp alla de förslag som vi tidigare framfört.

När det gäller statsbidragssystemet anser folkpartiet att staten bör ta över
personalkostnaderna. Den höjning av driftbidragen som nu föreslås är ett
väsentligt steg i denna riktning.

Föräldraavgiftema bör enligt folkpartiets mening vara låga och enhetliga,
dvs. icke inkomstgraderade. De bör dock liksom hittills fastställas av kommunerna.

2. beträffande huvudmannaskapet för deltidsförskolan (betänkandet s. 38)
av herrar Larsson i Öskevik (c), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken
Andersson (c), vilka anför:

När utskottet 1973 behandlade lagen om förskoleverksamhet anslöt vi
oss till den uppfattning som kommit till uttryck i proposition 1973:136 att
ledningen för förskoleverksamheten skulle ligga hos de sociala myndigheterna,
dvs. i kommunernas barnavårdsnämnd och centralt i socialstyrelsen.
Vårt ställningstagande då byggde på att vi anslöt oss till förslaget
om en allmän förskola för sexåringarna med uppsökande verksamhet för
denna lagd på kommunernas sociala myndigheter. Vi uttalade emellertid
redan då att förskolan enligt vår uppfattning borde göras obligatorisk för
sexåringarna och att huvudmannaskapet därvid borde läggas på skolmyndigheterna.
Utvecklingen sedan dess har inte ändrat vår principuppfattning
i dessa avseenden. Tvärtom har behovet av en bättre samordning mellan
förskolan och lågstadiet kommit att framstå allt klarare. Den vidgade roll
skolan enligt den nyligen framlagda propositionen om skolans inre arbete
- bl. a. då det gäller ansvar för barnens fritidsverksamhet - leder otvivelaktigt
till att frågan om huvudmannaskapet för deltidsförskolan kan komma att
behöva omprövas.

SoU 1975/76:28

67

3. beträffande föräldrautbildning (betänkandet s. 42) av herr Romanus (fp),
fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk) vilka anför:

Det är svårt att vara förälder. Det kräver både kunskaper och träning
i att lyssna på, meddela sig med och lösa konflikter med barn. Många föräldrar
saknar i dag utbildning för sin svåra uppgift och känner ett stort
behov av stöd. Det är därför bra att frågan om föräldrautbildning äntligen
börjat utredas och att viss försöksverksamhet har kommit i gång.

I det diskussionsinlägg som har kommit från barnomsorgsgruppen betonas
mycket starkt värdet av gruppdiskussioner mellan föräldrar i samma situation,
dialog mellan föräldrar och personal i olika institutioner och aktivt
deltagande av föräldrarna i förskola, skola m. m. Detta är värdefullt. Men
utredningen har enligt vår mening försummat behovet av grundläggande
kunskaper om barn och deras utveckling. Det är en viktig uppgift för föräldrautbildningen
att ge sådana kunskaper. Detta bör beaktas i det fortsatta
utredningsarbetet och försöksverksamheten.

SoU 1975/76: 28 68

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande
1975/76:4 y

över propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen jämte
motioner

Till socialutskottet

Socialutskottet har begärt yttrande från skatteutskottet över dels propositionen
1975/76:92 om utbyggnad av barnomsorgen, såvitt avser finansiering av
statsbidrag till barnomsorgen (14-18 §§ i det vid propositionen fogade lagförslaget),
dels motionerna 1975/76:472 (yrk. 2), 1975/76:1232 (yrk. 5),
1975/76:2162 (yrk. 3) och 1975/76:2163 (yrk. 6 beträffande 15 § lagförslaget).
Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

De förslag som läggs fram i propositionen innebär bl. a. att samhällets
barnomsorg bygges ut kraftigt enligt ett program som för en femårsperiod
omfattar 100 000 nya daghemsplatser, 50 000 nya platser i fritidshem och
en ökad platstillgång i kommunala familjedaghem. Utbyggnadsprogrammet
innebär att samhällets årliga driftkostnader för daghemmen, deltidsförskolan,
familjedaghemmen och fritidshemmen fördubblas under den aktuella
perioden. Samtidigt föreslås ett nytt system för statsbidragen till kommunerna,
så att driftkostnaderna för kommunerna som helhet under perioden
kan beräknas motsvara i stort sett nuvarande kostnader. Genom de nya
statsbidragen beräknas statens årskostnader uppgå till ca 1 600 milj. kr.
år 1977 och 3 500 milj. kr. år 1981. Av propositionen framgår vidare att
det nya statsbidraget i stort sett innebär en fördubbling av de bidrag som
utgår enligt nuvarande bidragssystem.

Det nya statsbidragssystemet, som införs fr. o. m. 1977, skall enligt propositionen
finansieras genom en socialavgift från arbetsgivare och egenföretagare.
Avgiften beräknas för år 1977 till 1 % och för år 1981 till 2,2 % av samma underlag
som gäller för sjukförsäkringsavgiften. Det i propositionen framlagda
författningsförslaget innebär i detta avseende att sådan avgift skall utgå med
1 % fr. o. m. den 1 januari 1977, dvs. för egenföretagarnas del fr. o. m. 1978 års
taxering.

I motionen 1975/76:2162 p. 3 yrkas avslag på propositionen i vad avser
nämnda avgift, medan de i motionen 1975/76:472 under p. 2 och motionen
1975/76:1232 under p. 5 framställda yrkandena innebär att egenföretagare
skall undantas från avgiftsskyldighet. I motionen 1975/76:2163 yrkas beträffande
15 § barnomsorgsiagen att kommuner och landsting undantas från avgiftsplikt.

Skatteutskottet kan konstatera att enighet i huvudsak råder om att barnomsorgen
skall byggas ut kraftigt och att staten på lång sikt skall åta sig därmed
sammanhängande kostnadsökningar i den utsträckning som följerav propositionen.

SoU 1975/76:28

69

Det i motionen 1975/76:2162 framställda yrkandet om avslag på den i propositionen
föreslagna socialavgiften grundar sig på uppfattningen att finansieringsfrågan
bör bedömas i samband med budgetbehandlingen och att avgiften,
som innebär en kraftig inkomstförstärkning utöver den beräknade kostnadsökningen,
skulle förvärra ett allvarligt kostnadsläge för näringslivet, landstingen
och kommunerna. Utskottet vill med anledning härav anföra att den föreslagna
avgiften-som torde kunna uppskattas till omkring 1 700 milj. kr. för
år 1977,varavcal00milj. kr. föregenföretagareoch300milj. kr. förkommuner
och landsting - inte är högre än de beräknade kostnaderna för de nya statsbidragen.

Utskottet instämmer i den i propositionen redovisade uppfattningen att de
nu aktuella kostnadsåtagandena är så betydande att ett beslut härom måste innefatta
en lösning av finansieringsfrågan. Denna uppfattning delas också av
motionärerna i motionerna 1975/76:472,1232 och 2163. Något realistiskt förslag
till andra finansieringsvägar har emellertid inte framkommit. Motionen
1975/76:2162 innebärdärförenligt utskottets uppfattningen ej godtagbar försvagning
av budgeten. Samtidigt bör framhållas, att den nu ifrågavarande avgiften
inte bör ses isolerad från företagsbeskattningen i övrigt. Utformningen
av denna beskattning är under utredning av företagsskatteberedningen, som
väntas slutföra sitt arbete i år, och i denna översyn utgör arbetsgivaravgifter och
andra produktionsfaktorskatteren viktig del. Arbetsgivaravgifternas framtida
utformning och höjd bör enligt utskottets uppfattning bedömas i sitt större
sammanhang först när resultatet av detta utredningsarbete föreligger.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2162 såvitt nu är i
fråga och tillstyrkerden föreslagna avgiften.

När det gäller detaljutformningen av förslaget anser motionärerna i motionerna
1975/76:472 och 1232 att egenföretagarna bör undantas från avgiften.
Enligt utskottets uppfattning bör en avgift av detta slag i princip beräknas enhetligt
för alla arbetsinkomster. Även om utskottet således finner, att bärande
skäl saknas för att gynna egenföretagarna i detta avseende, är utskottet - som
framgår av tidigare rikdsdagsbehandling av motsvarande fråga- med vetet om
att avgiften för deras del kan vara förenad med vissa problem. Eftersom företagsskatteberedningen
fått särskilda tilläggsdirektiv att pröva denna fråga, utgår
utskottet från att utredningen kommer att lägga fram förslag innan något
avgiftsuttag blir aktuellt enligt de nu ifrågavarande reglerna. Utskottet avstyrker
således motionerna 1975/76:472 p. 2 och 1232 p. 5 och tillstyrker propositionen
även i denna del.

Vad slutligen angår yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för
kommuner och landsting har utskottet vid sin tidigare behandling av motsvarande
yrkande beträffande den allmänna arbetsgivaravgiften hävdat att avgiften
bör vara generell. Eftersom skäl inte föreligger att bedöma denna fråga på

SoU 1975/76:28

70

annat sätt när det gäller den nu föreslagna avgiften, avstyrker utskottet motionen
1975/76:2163 i denna del.

Stockholm den 17 februari 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s), Mundebo (fp), Wikner (s), Stadling (s), Nilsson i Trobro (m). Westberg
i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s) och herr Hallenius (c).

Avvikande meningar

1. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m), som ansett att
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen anges medelsbehovet 1976/77 till 955 milj. kr. för bidrag
till driften av förskolor och fritidshem och 290 milj. kr. förbidrag till kommunala
familjedaghem. Detta innebären ökning i jämförelse med innevarande
budgetår med sammanlagt 490 milj. kr. Detta är ett väsentligt lägre belopp
än en enprocentig socialavgift fr. o. m. den 1 januari skulle inbringa under det
aktuella budgetåret. Redan av detta skäl börén så kraftig inkomstförstärkning
som föreslagits för det uppgivna ändamålet avvisas.

Även av konjunkturpolitiska skäl - som närmare utvecklats i avsnittet Den
ekonomiska politiken i motion 1975/76:1979-finner vi det ytterst olämpligt
att nu besluta om en ny arbetsgivaravgift, som skulle ytterligare förvärra
ett mycket allvarligt kostnadsläge för näringslivet liksom för landsting
och kommuner.

På längre sikt bör man lika litet som i fråga om platsantalet binda sig för en
viss Finansiering, förrän det verkliga behovet av barnomsorgsplatser, inom ett
system som medger valfrihet, kan bedömas. Ändringar inom familjebeskattningen
och införandet av en vårdnadsersättning kan dels göra det möjligt att
merän hittills närma daghemsavgifterna till de faktiska kostnaderna, dels också
leda till att den stora efterfrågan på daghemsplatser begränsas. Detta kan
komma att påverka såväl behovet av statsbidrag som frågan om finansiering.
Denna fråga måste behandlas på vanligt sätt i samband med budgetbehandlingen,
varför förslaget om en särskild arbetsgivaravgift för finansiering av utbyggnaden
av samhällets barnomsorg bör avvisas.

2. av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Mundebo (fp), Olsson i
Järvsö (c) och Hallenius (c), som ansett att utskottets yttrande bort ha Följande
lydelse:

SoU1975/76:28

71

Förslaget i propositionen innebär att samhällets barnomsorg byggs ut kraftigt
enligt ett program, som för en femårsperiod omfattar 100 000 nya daghemsplatser,
50 000 nya platser i fritidshem och en ökad platstillgång i kommunala
familjedaghem. Samtidigt föreslås ett nytt statsbidragssystem för
kommunerna så att driftkostnaderna för kommunerna som helhet under
perioden kan beräknas motsvara i stort sett nuvarande kostnader. Det nya
statsbidragssystemet skall enligt propositionen finansieras med en ny socialavgift,
som för 1977 föreslås utgå med 1 % av samma avgiftsunderlag
som för sjukförsäkringsavgiften.

Skatteutskottet konstaterar att det i stort sett råder enighet om att barnomsorgen
skall byggas ut kraftigt och att staten på sikt skall åta sig de därmed sammanhängande
kostnadsökningarna i den utsträckning som framgår av propositionen.
Utskottet tillstyrker att statens ökade kostnader finansieras med en
socialavgift, som tas ut med 1 % för 1977. Utskottet avstyrker därmed yrkandet
i motionen 1975/76:2162 att finansieringsfrågan skall tas upp i senare sammanhang.

När det gäller detaljutformningen av den föreslagna socialavgiften delar utskottet
den uppfattning som framförs i motionerna 1975/76:472 och 1232 att
egenföretagarna bör undantas från avgiften. Utskottet vill bl. a. erinra om att
någon motsvarande egenavgift inte uttas beträffande avgifterna till vuxenutbildningen
och arbetsmarknadsutbildningen, vilka företer större likheter med
den nu aktuella avgiften än sjukförsäkringsavgiften. I detta sammanhang bör
också beaktas att egenavgifterna beräknas inte bara på rena arbetsinkomster
utan också på andra inkomster från förvärvskällorna rörelse och jordbruksfastighet.
Till detta kommer att företagsskatteberedningen genom särskilda tillläggsdirektiv
fått i uppgift att pröva frågan om egenavgifternas utformning i
stort. Utskottet tillstyrker således motionerna 1975/76:472 p. 2 och 1232 p. 5
och avstyrker propositionen i vad gäller uttaget av egenavgifter. Utskottet
avstyrker yrkandet i motionen 1975/76:2163 om undantag för kommuner
och landsting att erlägga den nya socialavgiften.

SoU 1975/76:28

72

Bilaga 2

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionerna 1

Det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975/76:92 1

Förslag till lag om barnomsorg 2

Motionerna 5

A. Motioner uppskjutna från 1975 års riksmöte 5

B. Motioner väckta under allmänna motionstiden 1976 6

C. Motioner väckta med anledning av propositionen 1975/76:92 9

Utskottet 13

Inledning 13

Målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen m. m 16

Statsbidragssystemet 20

Verksamheten för barn i förskoleåldern 25

Vissa allmänna frågor 25

Frågan om bindande normer beträffande personaltäthet,

gruppstorlek m. m 29

Alternativa förskolor 31

Barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m 34

Verksamheten för barn i skolåldern 35

Ledningen av barnomsorgen 38

Finansieringen av statsbidrag till barnomsorgen m. m 39

Föräldrautbildning 42

Utskottets hemställan 44

Reservationer 47

1. Målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen (vpk). 47

2. Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (m) 48

3. Riktlinjer för utbyggnaden av barnomsorgen (vpk) 49

4. Avstämning av den faktiska utbyggnadstakten (fp, vpk) 50

5. Markreservation för förskolor och fritidshem (fp, vpk).. 51

6. Frågan om statsbidrag till deltidsgrupper (c) 51

7. Frågan om avskaffande av anordningsbidraget (vpk) 52

8. Ett driftbidrag beräknat med utgångspunkt i personalkostnaderna
m. m. (vpk) 52

9. Konstruktionen av det framtida statsbidraget till barnomsorgen
(vpk) 53

10. Bidragsunderlaget för procentbidraget till familjedaghem

(m, fp) 53

11. Värdebeständighetskonstruktionen för bidragen till barnomsorgen
(c) 53

12. Läromedelsgranskning (c) 54

13. Frågor om personaltäthet och gruppstorlek m. m. inom förskolan
(c, fp, vpk) 55

SoU1975/76:28 73

14. En allmän översyn av verksamheten vid förskolor och fritidshem
(vpk) 56

15. Dispositionen av förskolans lokaler (m) 56

16. Barnomsorg för barn till skiftarbetande m. m. (m) 56

17. Frågan om successiv avveckling av föräldraavgifterna (vpk) 56

18. Vissa fritidshemsfrågor (m) 58

19. Frågan om precisering i lagtext av målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden
m. m. - vid bifall till reservation nr

1 - (vpk) 58

20. Rätt för alla sexåringar till plats i deltidsgrupp och ledningen

av barnomsorgen (m) 59

21. Avgifter inom barnomsorgen (vpk) 61

22. Frågan om finansiering av stasbidragtill kommunernas barnomsorg
genom en socialavgift (m) 61

23. Frågan om undantagande av egenföretagarna från skyldighet
att erlägga socialavgift - vid avslag på reservation nr

22 - (c, m fp) 62

24. Frågan om undantagande av kommun och landsting från
skyldighet att erlägga socialavgift - vid avslag på reservation

nr 22 - (vpk) 63

25. Följdreservation (lagtext) till reservation nr 22 (m) 63

26. Följdreservation (lagtext) till reservation nr 23 (c, m, fp) 64

27. Följdreservation (lagtext) till reservation nr 24 (vpk) 65

Särskilda yttranden 65

1. Handläggningsordningen m. fl. frågor (fp) 65

2. Huvudmannaskapet för deltidsförskolan (3 c) 66

3. Föräldrautbildning (fp, 1 c, vpk) 67

Skatteutskottets yttrande 1975/76:4 y 68

I