SoU 1975/76: 22

Socialutskottets betänkande
1975/76: 22

med anledning av propositionen 1975/76:49 med förslag till lag om
varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror jämte motioner Propositionen I

propositionen 1975/76:49 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen

att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksvaror.

Förslaget innebär att förpackning till tobaksvara skall vara märkt med
upplysning om hälsorisker vid tobaksbruk och med uppgift om skadliga
ämnen i tobak. Det skall ankomma på regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av lagstiftningen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari
1977.

I samband med propositiohen behandlar utskottet fem med anledning
av propositionen väckta motioner, nämligen 1975/76:30, 1975/76:44 och
1975/76:55-57. Motionsyrkandena redovisas på s. 3 och 4.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag om varningstext och innehållsdeklaration
på tobaksvaror

1 § Förpackning till tobaksvara som är avsedd att saluhållas till konsument
inom landet skall, i den utsträckning som föreskrives av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, förses med

1. text, som lämnar upplysning om hälsorisker förbundna med bruk av
tobak (varningstext),

2. deklaration, som lämnar uppgift om skadliga ämnen som varan innehåller
eller ger upphov till (innehållsdeklaration).

Regeringen eller myndighet, som regeringen utser, bestämmer hur varningstexten
skall vara avfattad och vilka uppgifter som skall lämnas i innehållsdeklarationen.
Därvid får föreskrivas hur texten och deklarationen
skall utformas och anbringas på förpackningen.

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 22

SoU 1975/76: 22

2 § Tillverkaren har ansvaret för att förpackning till tobaksvara som tillverkas
inom landet förses med föreskriven varningstext och innehållsdeklaration.
I fråga om annan tobaksvara åvilar ansvaret den som först saluhåller
varan inom landet.

3§ Tobaksvara får ej saluhållas till konsument om den saknar föreskriven
varningstext och innehållsdeklaration eller om texten eller deklarationen
är uppenbart oriktig.

4 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer.

5 § Den som tillverkar, importerar eller säljer tobaksvara skall efter anfordran
lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och handlingar som
behövs för tillsynen.

6 § Tillsynsmyndigheten får meddela föreläggande eller förbud som uppenbart
behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen skall efterlevas.

I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten utsätta
vite.

7 § Tillsynsmyndigheten får besluta att tobaksvara som saluhålles eller
uppenbart är avsedd att saluhållas i strid med 3 § skall tagas om hand.
Samma gäller i fråga om vara som avses med föreläggande eller förbud
enligt 6 §, om föreläggandet eller förbudet ej efterkommes.

Det åligger polismyndighet att vid behov lämna handräckning när vara
skall tagas om hand enligt första stycket.

Har varan tagits om hand enligt första stycket får varans ägare under
tillsynsmyndighetens kontroll förse den med föreskriven varningstext och
innehållsdeklaration. Varan skall återlämnas om det göres sannolikt att den
ej kommer att saluhållas i strid med bestämmelserna i denna lag. I annat
fall får varan förstöras genom tillsynsmyndighetens försorg.

Beslut att taga vara om hand skall lända till efterrättelse utan hinder
av att talan föres mot beslutet.

8 § Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på annat sätt har
tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen yppa eller
nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

SoU 1975/76: 22

9§ Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att förse förpackning till tobaksvara med föreskriven varningstext
eller innehållsdeklaration eller som däri lämnar uppgift som är
i väsentligt hänseende oriktig,

2. eljest bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 1 §,

3. bryter mot 3 §
dömes till böter.

Ansvar enligt denna lag inträder ej om gärningen är belagd med straff
i brottsbalken eller omfattas av vitesförbud enligt lagen (1970:412) om otillbörlig
marknadsföring.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande eller vitesförbud dömes ej till
ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller
förbudet.

10 § Tobaksvara som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet
därav får förklaras förverkad, om ej särskilda skäl talar däremot.

11 § Allmänt åtal för brott som avses i 9 !j första stycket får väckas endast
efter anmälan av tillsynsmyndigheten.

12 § Mot beslut som myndighet med stöd av regeringens bemyndigande
meddelat enligt 1 § föres talan hos regeringen genom besvär.

Mot annat beslut som myndighet meddelat enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen föres talan hos kammarrätten
genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Motionsyrkandena

I motionen 1975/76:30 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning om tobaksrökningens inverkan på icke-rökare.

1 motionen 1975/76:44 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp, vpk)
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett långsiktigt åtgärdsprogram
mot tobaksbrukets skadeverkningar i enlighet med riktlinjerna i
socialstyrelsens år 1974 överlämnade utredningsrapport i frågan,

2. att riksdagen beslutar att ett anslag skall utgå med 125 000 kr. under
innevarande budgetår till Riksförbundet VISIR.

I motionen 1975/76:55 av herr Polstam m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar

1* Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr22

SoU 1975/76: 22

1. att alla tobaksvaror redan från början skall omfattas av märkningsplikt,

2. att ett reservationsanslag på 2 milj. kr. under budgetåret 1975/76 ställs
till socialstyrelsens förfogande för information om tobakens skadeverkningar.

I motionen 1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) hemställs

A. att ett reservationsanslag på 2 milj. kr. under innevarande budgetår
ställs till socialstyrelsens förfogande för information om tobakens skadeverkningar,

B. att riksdagen uttalar sig för följande principer i fråga om det framtida
arbetet för minskning av tobakens skadeverkningar:

1. Regeringen bör snarast för riksdagen framlägga förslag till åtgärdsprogram
mot tobaksskadorna, grundat på tobaksutredningens betänkande.

2. Programmet skall vara allsidigt och långsiktigt och därför ges resurser
under en följd av år.

3. Åtgärdsprogrammets bärande element skall utgöras av en mångsidig
informationsverksamhet. Dessutom skall ingå restriktionsåtgärder och konsumtionspolitiska
åtgärder som stödjer programmets målsättning.

4. I enlighet med vad som uttalats av WHO skall i centrum för verksamheten
finnas ett för tobaksfrågor specialiserat fackorgan med behövliga
resurser, varför det i Sverige redan befintliga fackorganet, Nationalföreningen
för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) bör ges väsentligt ökade
resurser och ökat ansvar för speciellt informationsverksamhet.

5. I enlighet med rekommendationer från WHO:s expertgrupp bör tobaksupplysningen
ha en fristående ställning inom den allmänna hälsoupplysningen
och sålunda inte kopplas ihop med upplysning om alkohol.

C. att riksdagen i anslutning till antagande av lagen om varningstext
och innehållsdeklaration på tobaksvaror uttalar:

1. Innehållsdeklaration av cigarretter skall i fråga om koloxid ange rökens
halt (i procent) av detta ämne, eller mängden koloxid (i mg) i röken.

2. Tuggtobak och snus skall redan från början omfattas av märkningsplikt.

I motionen 1975/76:57 av herr Sellgren (fp) hemställs att riksdagen beslutar
att lagen om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror skall träda
i kraft den 1 juli 1976.

Utskottet

Under de senaste 10-15 åren har frågorna om de hälsorisker som är förknippade
med tobaksbruket och om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen
blivit allt mer uppmärksammade. Sambandet mellan rökning
och vissa sjukdomar blev mer allmänt känt i början på 1960-talet genom
att två forskningsrapporter publicerades, nämligen Smoking and Health i
Storbritannien år 1962 och den s. k. Terryrapporten i USA år 1964. Forskningen
på området har under tiden därefter ytterligare intensifierats.

SoU 1975/76: 22

Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan slutet av 1960-talet ägnat
betydande uppmärksamhet åt frågan om rökning och hälsa. I ämnet har
bl. a. ett antal rapporter publicerats. Det förtjänar nämnas att WHO:s expertgrupp
om rökning och dess effekter på hälsan i sin rapport 1975 uttalar
att en minskning av cigarrettkonsumtionen skulle betyda mera för förbättrad
folkhälsa och förlängt liv i industriländerna än någon annan enskild åtgärd
inom den förebyggande hälsovården.

I vårt land har tobaksfrågan föranlett omfattande debatt och i samband
därmed krav på samhällsinsatser av skilda slag. Sålunda har i riksdagen
vid upprepade tillfällen väckts motioner om åtgärder mot tobaksbruket dels
i form av konkreta punktinsatser, exempelvis lagstiftning om varningstext
på tobakspaket, dels i form av långsiktiga åtgärder, som skulle föregås av
särskild utredning eller planläggning. I fråga om riksdagens ställningstagande
till mera övergripande yrkanden må - utan att fullständighet åsyftas - lämnas
en kortfattad redovisning, vilken även innefattar uppgifter om åtgärder från
bl. a. regeringens sida.

År 1968 hemställde riksdagen hos regeringen om en utredning av frågan
om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen (2LU 1968:48, se även
2LU 1970:35). Sedermera - i mars 1971 - uppdrog regeringen åt socialstyrelsen
att med utgångspunkt i rapporter från WHO och med beaktande
av vad som anförts i en av Nationalföreningen för upplysning om tobakens
skadeverkningar (NTS) överlämnad skrivelse att redovisa en allsidig medicinsk
undersökning rörande tobakskonsumtionen och med anledning härav
vidtagna åtgärder. I uppdraget ingick också att lägga fram förslag till de
ytterligare åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde som styrelsen
fann nödvändiga. Riksdagen gjorde samma år vissa uttalanden som syftade
till att ge utredningsuppdraget större bredd än som ursprungligen torde ha
varit avsett (SoU 1971:21).

1 april 1974 redovisade socialstyrelsen sitt uppdrag. Styrelsen överlämnade
då med eget yttrande rapporten Tobaksrökning som hade verkställts av
en särskilt tillsatt arbetsgrupp.

Med anledning av motioner i tobaksfrågan vid samma års riksdag erinrade
socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1974:5 (s. 21-24)
om socialstyrelsens utredning. Utskottet framhöll att det var angeläget att
regeringen utan dröjsmål gav riksdagen tillfälle att ta ställning till ett program
som innefattar åtgärder för en systematisk satsning på att få till stånd en
minskning av tobakskonsumtionen.

I socialstyrelsens tobaksrapport behandlas bl. a. frågorna om tobaksreklam
och varningstext på tobaksförpackningar. Mot denna bakgrund och mot
bakgrund av ovannämnda riksdagsuttalande tillkallades vid årsskiftet
1974-1975 en särskild sakkunnig som tillsammans med sex experter (tobaksreklamutredningen)
skulle utreda frågorna. På grundval av ett delbetänkande
av utredningen läggs i propositionen fram förslag till lag om varningstext
och innehållsdeklaration på tobaksvaror.

SoU 1975/76: 22

Varningstext och inneltållsdeklaration

Det i propositionen framlagda lagförslaget innehåller en grundläggande
bestämmelse om att förpackning till tobaksvara som är avsedd att saluhållas
till konsument inom landet i den utsträckning som särskilt föreskrivs skall
vara märkt med varningstext som lämnar upplysning om hälsorisker vid
bruk av tobak och innehållsdeklaration som lämnar uppgift om skadliga
ämnen som varan innehåller eller ger upphov till. Ansvaret för att förpackning
till tobaksvara märks på föreskrivet sätt bör enligt lagförslaget
åvila tillverkaren när det gäller vara som tillverkas inom landet och den
som först saluhåller vara inom landet i fråga om importerad vara. Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare föreskrifter
om märkningen av förpackning till tobaksvaror. I denna ordning
skall bestämmas varningstextens avfattning och de uppgifter som skall lämnas
i innehållsdeklarationen. Beträffande innehållet i övrigt i lagförslaget
hänvisar utskottet till lagtexten (s. 1-3) och till propositionen.

I de motioner, som väckts med anledning av propositionen, har inte framställts
några erinringar mot innehållet i lagen.

Utskottet biträder förslaget i propositionen att, som ett led i åtgärderna
för att få till stånd en minskning av tobakskonsumtionen, riksdagen antar
en lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror. Utskottet
har inte något att erinra mot utformningen av den föreslagna lagtexten.

Med hänsyn till den tid som behövs för att utarbeta tillämpningsbestämmelser
till lagstiftningen och för att bereda tillverkare, grossister och detaljister
möjligheter att anpassa varorna till märkningsskyldigheten bör den
nya lagstiftningen träda i kraft vid den tidpunkt, som föreslagits i propositionen,
nämligen den 1 januari 1977. Detta ställningstagande innebär
att utskottet avstyrker ett yrkande i motionen 1975/76:57 av herr Sellgren
(fp) om ikraftträdande ett halvår tidigare.

Utskottet vill med hänsyn till vad som anförs i propositionen (s. 22) om
tidpunkten för märkningsskyldigheten påpeka att lagtexten utformats så
att märkningsskyldigheten anknyter till det faktum att tobaksvaran ”är avsedd
att saluhållas” till konsument i landet.

Tobaksreklamutredningen har utarbetat förslag även till regeringens tilllämpningsförordning
till lagen. Enligt 1 K förslaget till nämnda förordning
skall tobaksvara som är avsedd för rökning förses med varningstext. Dessutom
skall förpackning till cigarretter märkas med innehållsdeklaration som
anger innehållet av tjära och nikotin och förekomsten av kolmonoxid i
cigarrettröken.

I två motioner, motionen 1975/76:55 av herr Polstam m. fl. (c) och motionen
1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk) framställs yrkanden
som innebär att inte bara varor som är avsedda för rökning utan
även snus och tuggtobak skall förses med varningstext.

Tobaksreklamutredningen anför att de forskningsresultat som för när -

SoU 1975/76: 22

varande finns talar för att inga tobaksvaror bör undantas från en blivande
lag, något som inte heller skett i det lagförslag som utskottet i det föregående
tillstyrkt. Utredningen har emellertid vidare, då det gäller innehållet i tilllämpningsförordningen
i inledningsskedet av lagens giltighetstid, anfört att
det inte synes nödvändigt att i dagens läge i full utsträckning använda
de möjligheter lagen kommer att ge. Det framstår nämligen som mest angeläget
att varna för bruket av sådana tobaksvaror som rökes eftersom ett
klart samband visats mellan tobaksrökning och vissa sjukdomar.

Utskottet delar utredningens uppfattning att det är mest angeläget att
varna för tobaksvaror som rökes. Samtidigt kan emellertid inte bortses från
att, om vissa tobaksprodukter helt skulle undantas från märkningsplikten,
detta skulle kunna uppfattas som om produkterna är ofarliga och därigenom
medföra en intensivare förbrukning av dessa. Utskottet vill härvidlag särskilt
peka på risken för ett ytterligare ökande bruk av snus bland ungdomar.
Socialstyrelsen har i sitt yttrande över utredningsförslaget anfört att även
snus och tuggtobak kan ge höga nikotinhalter i blodet och ofta åstadkomma
ett starkt nikotinbehov, vilket hos ungdomar kan ha avgörande betydelse
för att etablera rökvanor. Med hänsyn till det anförda vill utskottet i enlighet
med vad som föreslås i motionerna 1975/76:55 (yrkande 1) och 1975/76:56
(yrkande C 2) förorda att även andra tobaksvaror än sådana som rökes redan
från början skall omfattas av märkningsplikt.

I motionen 1975/76:56 förordas också att innehållsdeklaration av cigarretter
i fråga om kolmonoxid (= koloxid) skall ange inte endast förekomsten
utan även rökens halt (i procent) av ämnet, eller mängden koloxid
(i mg) i röken.

Det framhålls av tobaksreklamutredningen att vissa forskningsresultat
tyder på att kolmonoxid kan vara det farligaste ämnet i cigarrettröken. Arbete
pågår i syfte att skapa internationella normer för mätning av rökens innehåll
av kolmonoxid. Tillsynsmyndigheten bör, när underlag finns, kräva specificerad
uppgift rörande kolmonoxid. I avvaktan på att sådan uppgift kan
föreskrivas bör i allt fall omnämnas att röken innehåller kolmonoxid. Utredningen
framhåller att förordningsförslaget - vilket ovan redovisats i här
aktuell del (1 S) - utformats så att det medger att tillsynsmyndigheten får
bestämma antingen att rökens innehåll av kolmonoxid specificeras eller att
det i deklarationen endast omnämns att röken innehåller kolmonoxid.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till uppfattningen att så snart tillfredsställande
mätmetoder finns, även cigarrettrökens halt av kolmonoxid
skall anges i innehållsdeklarationen. Det bör kunna överlåtas på tillsynsmyndigheten
att avgöra huruvida de mätmetoder som nu finns - NTS hänvisar
i sitt remissyttrande till en rapport i ämnet utgiven av den brittiska
tobaksindustrins forskningsinstitut - tillgodoser de krav som i detta hänseende
rimligen kan uppställas. Under hänvisning till det sagda anser utskottet
att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1975/76:56
i motsvarande del (yrkandet C 1) inte är påkallad.

SoU 1975/76: 22

Frågan om ätgärdsprogram m. m.

På grundval av vad som anförts i budgetpropositionen 1975 (bil. 7 s.
92) och mot bakgrund av riksdagens ställningstagande i tobaksfrågan 1974
ansåg sig socialutskottet vid behandlingen av socialhuvudtiteln under våren
1975 ha befogad anledning räkna med att regeringen under året skulle förelägga
riksdagen en proposition som innehöll förslag om även andra åtgärder
för att begränsa tobakens skadeverkningar än de nu föreslagna. Utskottet
utgick bl. a. från att regeringen skulle hemställa om medel till en informationskampanj
i tobaksfrågan. I fråga om storleken av anslaget till hälsovårdsupplysning
- innefattande även tobaksupplysning - för innevarande
budgetår byggde utskottet sitt ställningstagande på förutsättningen att medelsanvisningen
till en sådan informationskampanj skulle bestämmas till
ca 2 milj. kr.

1 den nu aktuella propositionen nämner föredragande departementschefen
att ett samarbete har inletts mellan socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning
och skolöverstyrelsen om en intensifierad hälsoundervisning beträffande
tobaksfrågan i grundskolan och gymnasieskolan. Förberedelser för
en upplysningskampanj om tobaksfrågan i anslutning till den föreslagna
lagstiftningens ikraftträdande pågår f. n. i socialstyrelsen. Förslag om medelsanvisning
för denna upplysningskampanj skall enligt propositionen läggas
fram i särskild ordning samtidigt med att frågan om en motsvarande
upplysningskampanj på alkoholområdet inom kort tas upp till behandling.
Departementschefen tillägger att möjligheterna att även engagera folkrörelserna
i båda dessa upplysningsfrågor därvid kommer att ägnas särskild
uppmärksamhet.

Utskottet har inte något att erinra mot den verksamhet som sålunda
förbereds. Utskottet beklagar emellertid att regeringen i förevarande sammanhang
inte ansett sig kunna lägga fram ett mera utförligt program avseende
åtgärder mot tobakens skadeverkningar. Mot den bakgrunden att
riksdagen redan år 1968 begärde åtgärder i tobaksfrågan och till de upprepade
uttalandena därefter i frågan framstår det som oundgängligen nödvändigt
att sådant program snarast presenteras för riksdagen. Enligt vad utskottet
inhämtat avser regeringen att förelägga riksdagen sina överväganden i frågan
i samband med det förutskickade förslaget om medelsanvisning till en upplysningskampanj
på området. Utskottet vill understryka vikten av att programmet
blir av långsiktig natur. Socialstyrelsens tobaksutredning och remissyttranden
däröver bör kunna tas till utgångspunkt för regeringens överväganden
i frågan. Det sagda innebär inte att utskottet tagit ställning till
enskildheterna i tobaksutredningens förslag. Uppenbart är emellertid att
tyngdpunkten i programmet måste läggas på omfattande och allsidiga informationsinsatser,
vilka bör kunna stödjas av andra åtgärder. Utöver de
förslag som lagts fram i den nu aktuella propositionen bör resultatet av
tobaksreklamutredningens fortsatta arbete kunna bidra till att komplettera

SoU 1975/76: 22

åtgärdsprogrammet. Ett moment som bör ägnas uppmärksamhet är stödet
till forskning om tobak och dess inverkan på såväl rökare som icke-rökare.
Utöver det sagda anser sig utskottet i förevarande sammanhang inte böra
ta ställning till innehållet i det av riksdagen begärda åtgärdsprogrammet.
Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen 1975/76:30 av
herr Nilsson i Agnäs (m), som avser utredning om röknings inverkan på
icke-rökare, motionen 1975/76:56 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk),
såvitt avser principerna för det fortsatta arbetet på minskning av tobakens
skadeverkningar (yrkande B 1-B 5) samt motionen 1975/76:44 av herr Nilsson
i Agnäs m. fl. (m, c, fp, vpk) såvitt avser ett långsiktigt åtgärdsprogram
på området (yrkande 1). Motionsyrkandena påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd.

Frågan om ytterligare medelsanvisning till tobaksinfönnation

1 överensstämmelse med vad som anförts i föregående avsnitt måste en
allsidig och långsiktig informationsverksamhet utgöra det bärande momentet
i det hos regeringen begärda åtgärdsprogrammet på tobaksområdet. Det är
enligt utskottets mening viktigt att en i förhållande till nuläget avsevärt
utvidgad information kommer till stånd snarast möjligt. Socialstyrelsens
nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) bör därför - utöver de medel som
h-nämnden får disponera av medel som anvisats under anslaget F 5 Hälsovårdsupplysning
- under innevarande budgetår tillföras medel, som kan
användas till att förbereda en mera omfattande informationskampanj mot
tobakens skadeverkningar, som kan sättas igång fr. o. m. budgetåret 1976/77.
Inom ramen för tidigare planering, som gjorts av h-nämnden, bör en intensifierad
dokumentations- och informationsservice påbörjas under innevarande
budgetår. Detsamma gäller sådana projekt, som avser personalutbildning
och/eller metodutveckling för kommande led i informationsverksamhet
inom hälso- och sjukvården, skolan och vissa andra särskilt
angelägna områden. För i huvudsak de angivna åtgärderna bör h-nämnden
få disponera ytterligare 700 000 kr. under detta budgetår. Denna bedömning
grundar sig på en anslagsnivå av storleksordningen 2 milj. kr. för
budgetåret 1976/77. Utskottet förutsätter att NTS anlitas för att som
fackorgan svara för bl. a. viss del av dokumentations- och informationsservicen.
NTS bör också beredas tillfälle medverka i planeringen av informationsaktiviteterna.

Den av utskottet förordade medelstilldelningen bör ge utrymme även
för visst ytterligare stöd åt sådan lokal verksamhet på tobaksinformationsområdet
som bedrivs av bl. a. Riksförbundet VISIR (Vi Som Inte Röker).
Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i väsentlig utsträckning syftet
med motionerna 1975/76:55 av herr Polstam m. fl. (c) och 1975/76:56
av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m, vpk), såvitt i motionerna begärs ett
reservationsanslag om 2 milj. kr., som för innevarande budgetårskulle ställas

SoU 1975/76: 22

till socialstyrelsens förfogande för information om tobakens skadeverkningar
(yrkande 2 resp. yrkande A). Det bör nämligen framhållas att motionärerna
uppenbarligen inte räknat med att det av dem begärda beloppet i dess helhet
skulle förbrukas under detta budgetår. Genom utskottets ställningstagande
får även motionen 1975/76:44 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp,
vpk) om anslag till Riksförbundet VISIR anses besvarad i motsvarande del
(yrkande 2).

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget att riksdagen med avslag på motionen
1975/76:57 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror,

2. beträffande märkningspliktens omfattning att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:55 i motsvarande del (yrkande 1)
och motionen 1975/76:56 i motsvarande del (yrkande C 2) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i frågan,

3. beträffande uppgift om halt eller mängd kolmonoxid i cigarrettrök
att riksdagen avslår motionen 1975/76:56 i motsvarande
del (yrkande C 1),

4. beträffande frågan om åtgärdsprogram m. m. att riksdagen avslår
motionen 1975/76:30, motionen 1975/76:44 i motsvarande
del (yrkande 1) och motionen 1975/76:56 i motsvarande del
(yrkande B 1-B 5),

5. beträffande medelsanvisning att riksdagen med anledning av
motionen 1975/76:44 i motsvarande del (yrkande 2), motionen
1975/76:55 i motsvarande del (yrkande 2) och motionen
1975/76:56 i motsvarande del (yrkande A) till Upplysning om
tobak på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1975/76 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 700 000 kr.

Stockholm den 2 december 1975

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Näivarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s). Svensson i Kungälv (s), Carlshamre
(m), Dahlberg (s), Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s). Nordberg
(s). Åkerlind (m), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c), fru Lagergren
(s), herrar Alftin (s), Karlehagen (c). Hagberg i Borlänge (vpk) och Olsson
i Markaryd (c).