SoU 1975/76:2

Socialutskottets betänkande
1975/76:2

med anledning av motion om ordningen för tillsättning av tjänster
hos bl. a. social centralnämnd

Motionen

1 motionen 1975:1291 av herr Strömberg i Vretstorp (s) och fru Andersson
i Kumla (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
ändring i socialhjälpslagen och lagen om social centralnämnd m. m. av innebörd
att kommunfullmäktige får föreskriva att personal hos socialnämnd,
social centralnämnd och social distriktsnämnd får anställas av annan kommunal
nämnd än socialnämnden och den sociala centralnämnden.

Motionärerna påpekar bl. a. att det inom kommunerna pågår en utveckling
mot en central personaladministration med uppgift att bl. a. anställa befattningshavare
för olika organ hos kommunerna och att kommunfullmäktige
genom en ändring av skolstadgan (1971:235) får föreskriva att annan
personal än skolledare, lärare och annan ledande personal vid grundskolan
och gymnasieskolan skall tillsättas av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.

Gällande bestämmelser m. m.

Tillsättning av tjänst hos socialnämnd m. fl. nämnder

1 5 § första stycket lagen (1956:2) om socialhjälp är bl. a. föreskrivet att
socialnämnden äger tillsätta befattning hos nämnden samt anlita det biträde
i övrigt som erfordras. I 5 § andra stycket är föreskrivet att om kommunen
beslutat inrätta befattning, som skall vara gemensam för socialnämnden
och annat kommunalt förvaltnings- eller verkställighetsorgan, må befattningen
tillsättas i den särskilda ordning kommunen bestämmer. Bestämmelser
av motsvarande innehåll beträffande tillsättning av befattning hos
barnavårdsnämnd finns i 10 § barnavårdslagen (1960:97).

1 7 § lagen (1954:579) om nykterhetsvård är föreskrivet att i den mån
det finnes erforderligt må kommunal nykterhetsnämnd till sitt biträde kalla
därtill skickade män och kvinnor. Bestämmelser om tillsättning av befattning
som skall vara gemensam för nykterhetsnämnd och viss annan nämnd eller
vissa andra nämnder finns i lagen (1953:228) om tillsättning av vissa befattningshavare
inom socialvården. Enligt dessa bestämmelser får befattning
som nu sagts tillsättas i den särskilda ordning kommunen bestämmer. I
de efter lagen om nykterhetsvård tillkomna socialhjälps- och barnavårdslagarna
kom - som framgått av det föregående - bestämmelser av motsvarande
innehåll att inarbetas i dessa lagar.

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami Nr 2

SoU 1975/76:2

Enligt lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. får kommunens
fullmäktige besluta att de uppgifter som enligt gällande författningar ankommer
på socialnämnd, barnavårdsnämnd och kommunal nykterhetsnämnd
i stället får handhas av en för de tre vårdområdena gemensam social
centralnämnd. Lagen om social centralnämnd m. m. innehåller i 5 § föreskrifter
om tillsättning av tjänst m. m. av motsvarande innebörd som
de som gäller beträffande tillsättning av tjänst m. m. hos socialnämnd och
barnavårdsnämnd. Kommunens fullmäktige får enligt nämnda lag även besluta
att två eller flera sociala distriktsnämnder - var och en för ett socialvårdsdistrikt
- skall inrättas för vissa uppgifter. Tjänst hos social distriktsnämnd
tillsätts enligt 10 § nyssnämnda lag av den sociala centralnämnden.

Tillsättning av vissa tjänster vid grundskolan och gymnasieskolan

Före den 1 juli 1972 gällde enligt 17 kap. 55 § skolstadgan (1971:235)
att skolstyrelsen respektive landstingskommuns utbildningsnämnd anställde
annan personal än skolledare, lärare m. fl. vid grundskolan eller gymnasieskolan,
i den mån inte annat särskilt föreskrivits. Frågan om beslutanderätten
att anställa här ifrågavarande personal vid skolan togs upp vid
1972 års riksdag i en motion samt i prop. 1972:14 med förslag till lag om
ändring i skollagen (1962:319), m. m. Riksdagen godkände på förslag av
utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1972:8 en i propositionen - mot
bakgrund av utvecklingen mot en central personaladministration i kommunerna
och landstingen - förordad ordning, enligt vilken kommunfullmäktige
respektive landsting skulle få rätt att ge bestämmelser om ordningen
för anställning av här ifrågavarande personal.

Till 17 kap. 55 § skolstadgan lades därefter för tillämpning fr. o. m. den
1 juli 1972 en bestämmelse av innebörd att kommunfullmäktige får föreskriva
att här nämnd personal vid grundskola eller gymnasieskola skall
tillsättas av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen och att motsvarande
skall gälla i fråga om landsting och landstingskommuns gymnasieskola.

Allmänt om handläggningen av tillsättningsärenden i kommunerna

Kommunernas centrala personalorgan - kommunstyrelsens personalutskott
eller personalnämnd - fungerar vanligen som planerande, normgivande
och uppföljande organ i vad avser de kommunala förvaltningarnas personalarbete
samt svarar för central service till förvaltningarna i personalfrågor.
Beslut inom myndighetsfunktionens ram, gällande bl. a. tillsättning av personal,
fattas normalt av respektive nämnd.

En del kommuner har dock funnit det lämpligare att låta tjänstet i 11 sätt -ningsfrågor avgöras centralt för hela kommunen av kommunr centrala
personalorgan.

SoU 1975/76:2

Utredningar

Socialutredningen

Den med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1967 tillsatta socialutredningen
(S 1969:29) har i uppdrag att göra en allmän översyn av
nykterhetsvårdslagen, socialhjälpslagen och barnavårdslagen.

Socialutredningen överlämnade i fjol till statsrådet och chefen för socialdepartementet
principbetänkandet (SOU 1974:39) Socialvården - Mål och
medel. 1 betänkandet har redovisats resultatet av en analys som syftar till
att klarlägga dels förutsättningarna för samhällets socialvård i olika hänseenden,
dels socialvårdens roll inom det socialpolitiska området. Betänkandet
utmynnar i slutsatser och principiella riktlinjer som avses ligga till
grund för ett kommande lagstiftningsarbete.

Efter remissbehandling av principbetänkandet har regeringen genom beslut
i februari i år gett socialutredningen vissa direktiv för arbetet med utformningen
av ny lagstiftning på socialvårdsområdet. Det har bl. a. förutsatts
att utredningens förslag till ny lagstiftning skall föreligga i sådan tid att
den nya lagstiftningen kan träda i kraft år 1977.

Socialutredningen beräknas komma att i det fortsatta utredningsarbetet
behandla bl. a. frågan om ordningen för tillsättning av tjänster på socialvårdsområdet.
Förslag av socialutredningen till ny lagstiftning beräknas
komma att framläggas i mars månad 1976.

Översyn av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommunerna

Inom kommundepartementet pågår i samråd med andra berörda departement
en successiv översyn av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot
kommunerna. Delresultat av översynsarbetet i vad avser i huvudsak
de kommunala nämndernas organisation och arbetssätt samt underställning
hos statlig myndighet av vissa kommunala beslut har i maj i år redovisats
i promemorian (Ds Kn 1975:3) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna,
PM II nämndorganisationen, underställning m. m. I promemorian
behandlas bl. a. frågor om gemensam personaladministration för kommunala
nämnder därvid bl. a. erinras om förslaget i motionen 1975:1291. Det föreslås
i promemorian att kommunerna skall fritt få välja organisationsform för
sin personaladministration - bl. a. i den del som avser tillsättning av tjänst
och andra myndighetsfunktioner (beslut om vikariat, ledighet och skiljande
från tjänst m. m.)-och i anslutning härtill framläggs förslag om erforderliga
ändringar i kommunallagen (1953:753) och i socialvårdslagarna. I promemorian
anförs på s. 78 bl. a. följande.

Invändningar kan möjligen resas mot att öppna en möjlighet för fullmäktige
att frånhända facknämnderna beslutanderätten rörande alla icke
statligt reglerade tjänster, således även sådana specialiserade befattningar
som bara förekommer inom ett visst sakområde och för vilka särskilda

SoU 1975/76:2

kompetenskrav har föreskrivits i specialförfattning. Starka skäl talar emellertid
för att ge kommunerna största möjliga frihet att utforma sin personaladministration
på sätt de finnér lämpligt. Härigenom blir det möjligt
för kommunerna att överlämna beslutanderätten i de frågor det här gäller
till ett organ med tillgång till arbetsrättslig och personaladministrativ sakkunskap.
Behovet av sakkunskap i fråga om de olika förvaltningsområdena
kan tillgodoses genom samråd med facknämnderna. Tillsättningsbeslut som
strider mot kompetensvillkor som har föreskrivits i lag eller av fullmäktige
upphävs efter kommunalbesvär. Några negativa erfarenheter finns veterligen
inte av vare sig lagen om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården,
1972 års ändringar i skolstadgan eller den rätt som sedan länge
har tillskrivits fullmäktige att, om annat ej föreskrivits, i samband med
inrättande av tjänst förbehålla sig tillsättningsrätten.

Promemorian är f. n. föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår
i mitten av november i år.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
kommunalarbetareförbundet samt Sveriges kommunaltjänstemannaförbund.

Härjämte har i ärendet inkommit en skrift från Föreningen Sveriges socialchefer.

Ställningstaganden till motionsyrkandet

Svenska kommunförbundet anser att de begärda författningsändringarna
är av sådant slag att de bör kunna genomföras redan nu utan att socialutredningens
förslag till socialvårdslag behöver avvaktas.

Svenska kommunalarbetareförbundet har inte något att erinra mot den av
motionärerna föreslagna ordningen men erinrar om att socialutredningen
enligt uppgift aktualiserat frågeställningen och även avser att föreslå en lösning
av problemet.

Socialstyrelsen och Sveriges kommunaltjänstemannaförbund anser det inte
meningsfullt att nu göra ändringar i gällande lagstiftning - på grund av
att socialutredningen beräknas under år 1975 lägga fram förslag till ändrad
lagstiftning beträffande social-, nykterhetsvårds- och barnavårdslagarna -utan framhåller att motionsförslaget bör beaktas i samband med socialutredningens
förslag till ny lagstiftning på socialvårdsområdet.

Centralorganisationen SACO/SR anför att den har inget emot att kommunen
har en gemensam personaladministration men vill framhålla att sådan
är fullt möjlig att genomföra utan att man för den skull behöver centralisera
själva beslutet om tjänstetillsättning.

SoU 1975/76:2

y/ssa i remissyttrandena framförda synpunkter m. m.

Svenska kommunförbundet påpekar att en centralisering av tillsättningsrätten
till kommunens personalorgan kan genomföras på ett sådant sätt
att vederbörande facknämnd ändå får inflytande på urvalet av sökande och
på själva tillsättningen samt att detta inflytande kan tänkas vara större eller
mindre beroende på vilken typ av anställning det är fråga om. Kommunförbundet
förutsätter att kommunerna själva kan utforma det samrådsförfarande
som kan krävas mellan personalorganet och de olika facknämnderna
i de olika fallen.

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund anför att ett genomförande av motionärernas
förslag kan i vissa mindre och medelstora kommuner leda till
vissa rationaliseringsvinster. Kommunaltjänstemannaförbundet anför vidare
att såvitt är känt inom förbundet medför dock ej den nuvarande lagstiftningen
några direkta olägenheter hos kommunerna vid handläggningen av
personaltillsättningar. Det framhålls att genom på senare år beslutad lagstiftning,
bl. a. lagen om anställningsskydd, och ett alltmer utvidgat samrådsförfarande
i kommunerna i personaltillsättningsfrågor torde nämligen
garanteras att ett nära samarbete upprätthålls mellan anställande facknämnd
och kommunens personalorgan.

Centralorganisationen SACO/SR anför bl. a. följande.

SACO/SR finnér det mycket angeläget att en social nämnd själv fattar
beslut om tillsättning av tjänster inom sitt område. Endast facknämnden
kan värdera den kompetens som krävs för tjänsten. Fackförvaltningen måste
också ha möjlighet att lägga synpunkter på ett tillsättningsärende. Om tillsättningsärenden
centraliseras i en kommun finns risk att distriktsnämnden
kommer helt vid sidan av när det gäller personalärenden. 1 propositionen
om social centralnämnd framhålls också vikten av att få ett samlat grepp
om de sociala frågorna och en enhetlig social administration. En ändring
beträffande rätten att tillsätta tjänster innebär att man går ifrån denna grundprincip.

Den i motionen gjorda jämförelsen med skolstyrelsen är inte adekvat.
Från möjligheten att överflytta tillsättningen på annat organ har bl. a. undantagits
lärartjänster för vilka krävs speciell fackkompetens. Samma krav på
speciell fackkompetens gäller också kommunens socialarbetare.

Utskottet

Enligt bestämmelser i lagen (1956:2) om socialhjälp och lagen (1970:296)
om social centralnämnd m. m. får kommun besluta om ordningen för tillsättning
av tjänst, som är gemensam för socialnämnd eller social centralnämnd
och annan kommunal nämnd. Kommunen har däremot inte befogenhet
att överflytta beslutanderätten beträffande tillsättning av tjänst,
som enbart är placerad hos socialnämnd eller hos social centralnämnd, från
dessa nämnder till annat organ hos kommunen.

I motionen 1975:1291 av herr Strömberg i Vretstorp (s) och fru Andersson
i Kumla (s) påpekas bl. a. att det inom kommunerna pågår en utveckling

SoU 1975/76:2

mot en central personaladministration med uppgift att bl. a. anställa befattningshavare
för olika organ hos kommunerna. Motionärerna begär mot
denna bakgrund förslag till sådana ändringar av socialhjälpslagen och lagen
om social centralnämnd m. m. att kommunfullmäktige får föreskriva att
personal hos socialnämnd, social centralnämnd och social distriktsnämnd
får anställas av annan kommunal nämnd än socialnämnden och den sociala
centralnämnden.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen,
Svenska kommunförbundet. Centralorganisationen SACO/SR, Svenska
kommunalarbetareförbundet samt Sveriges kommunaltjänstemannaförbund.

Samtliga remissorgan utom Centralorganisationen SACO/SR ställer sig
positiva till de av motionärerna önskade lagändringarna. Socialstyrelsen och
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund framhåller emellertid att motionsförslaget
bör beaktas i samband med det förslag till ny lagstiftning på socialvårdsområdet
som socialutredningen under våren 1976 skall lägga fram.
Även Svenska kommunalarbetareförbundet erinrar om socialutredningens
uppdrag. Centralorganisationen SACO/SR anför att organisationen inte har
något att erinra mot att kommunerna har en gemensam personaladministration
men framhåller att en sådan är möjlig att genomföra utan att man
behöver centralisera besluten om tjänstetillsättning.

I en i slutet av maj i år publicerad promemoria (Ds Kn 1975:3) Minskad
statlig detaljreglering av kommunerna - PM II nämndorganisationen, underställning
m. m. har lagts fram delresultat av en inom kommundepartementet
- i samråd med andra berörda departement - bedriven översyn
av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommunerna. I promemorian
har bl. a. föreslagits att kommunerna skall få fritt välja organisationsform
för sin personaladministration, bl. a. i den del som avser tillsättning
av tjänst. Förslag till erforderliga ändringar av bl. a. socialhjälpslagen
och lagen om social centralnämnd m. m. har utarbetats. Ett genomförande
av dessa förslag skulle tillgodose yrkandet i motionen. Promemorian remissbehandlas
för närvarande.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att kommunerna får möjlighet
att själva bestämma om ordningen för tillsättning av tjänster hos
socialnämnd, social centralnämnd och social distriktsnämnd. Om de föreslagna
lagändringarna i detta hänseende genomförs, förutsätter utskottet
att kommun, som beslutar att tillsättning av sådana tjänster skall handläggas
av annan nämnd än den sociala facknämnden, utformar ett förfarande som
innefattar samråd med denna nämnd i tillsättningsärenden. Det bör ankomma
på regeringen att avgöra om förslag av socialutredningen till ny

SoU1975/76:2

lagstiftning på socialvårdsområdet skall avvaktas innan riksdagen föreläggs
förslag till de lagändringar som krävs för att möjliggöra en sådan ordning
för tillsättning av vissa tjänster som förordas i motionen.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1291 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om tillsättning av tjänst hos
bl. a. social centralnämnd.

Stockholm den 17 oktober 1975

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Romanus (fp), Johnsson
i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m),
Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Lagergren (s), herrar Karlehagen
(c) och Hagberg i Borlänge (vpk).

Reservation

av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar pås. 6 med ”Samtliga
remissorgan” och slutar på s. 7 med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Av remissorganen har endast Svenska kommunförbundet tillstyrkt motionsyrkandet.
Centralorganisationen SACO/SR avstyrker bestämt förslaget
och framhåller att en gemensam personaladministration i kommunerna är
fullt möjlig att genomföra utan att man för den skull behöver centralisera
själva besluten om tjänstetillsättning. Övriga remissorgan finner det inte
meningsfullt att nu göra ändringar i gällande lagstiftning utan anser att
det av motionärerna framlagda förslaget bör beaktas i samband med socialutredningens
förslag till ny lagstiftning på området.

1 en i slutet av maj i år publicerad promemoria (Ds Kn 1975:3) Minskad
statlig detaljreglering av kommunerna - PM II nämndorganisationen, underställning
m. m., har lagts fram delresultat av en inom kommundepartementet
- i samråd med andra berörda departement - bedriven översyn
av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot kommunerna. I promemorian
har bl. a. föreslagits att kommunerna skall få fritt välja organisationsform
för sin personaladministration, bl. a. i den del som avser tillsättning
av tjänst. Förslag till erforderliga ändringar av bl. a. socialhjälpslagen
och lagen om social centralnämnd m. m. har utarbetats. Promemorian remissbehandlas
för närvarande.

SoU 1975/76:2

Utskottet finner intet skäl för riksdagen att fatta beslut i den riktning
motionärerna föreslagit förrän slutresultat föreligger dels av socialutredningens
arbete på ifrågavarande område, dels av remissbehandlingen av ovan
nämnda promemoria.

I sakfrågan talar enligt utskottets mening starka skäl för att de sociala
nämnderna även i fortsättningen får rätt att själva besluta om tillsättning
av tjänster inom sina förvaltningsområden.

Utskottet finner det väl värt att beakta de synpunkter som anförts i remissyttrandet
från SACO/SR, nämligen följande.

Endast facknämnden kan värdera den kompetens som krävs för tjänsten.
Fackförvaltningen måste också ha möjlighet att lägga synpunkter på ett
tillsättningsärende. Om tillsättningsärenden centraliseras i en kommun finns
risk att distriktsnämnden kommer helt vid sidan av när det gäller personalärenden.
I propositionen om social centralnämnd framhölls också vikten
av att få ett samlat grepp om de sociala frågorna och en enhetlig social
administration. En ändring beträffande rätten att tillsätta tjänster innebär
att man går ifrån denna grundprincip.

Från Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har till utskottet inkommit
en skrift, vari föreningen uttrycker oro för en ytterligare centralisering av
kommunernas personaladministrativa verksamhet:

En överföring av anställningsfunktionen till kommunernas centrala organ
skulle innebära att förvaltningarna fråntogs det kanske viktigaste instrumentet
för styrning och utveckling av verksamheten. En kommunal förvaltning
må ha aldrig så goda program för verksamheten - utan en aktiv
och framåtsyftande rekryterings-, utbildnings- och personalpolitik i övrigt
kan inga goda resultat uppnås.

En centralisering av anställningsfrågorna till ett centralt organ inom kommunerna
skulle också gå stick i stäv med de allmänna strävandena att stimulera
till ansvarstagande och utveckling av arbetsenheters och befattningshavares
resurser som bl. a. FSS ställt sig bakom. Ansvaret för det personaladministrativa
arbetet bör så långt det är möjligt läggas på de för verksamheten
ansvariga nämnderna och styrelserna. Därigenom skapas också
förutsättningar för en delegering till arbetsenheter och befattningshavare.

Kraven på lika behandling av kommunernas arbetstagare och bevakning
av deras rättigheter och intressen kan tillgodoses utan långtgående koncentration
av berednings- och beslutsfunktioner.

Det centrala personalorganets primära funktion bör vara stödjande, informerande
och servicegivande.

Även dessa synpunkter finner utskottet väl värda att övervägas innan
beslut fattas om ytterligare överflyttning av personaladministrativa uppgifter
från de sociala nämnderna till annat kommunalt organ.

Slutligen vill utskottet erinra om att de sociala nämnderna och förvaltningarna
i mycket stor utsträckning arbetar under sekretess och tystnadsplikt.
Det kan inte uteslutas att sekretesskravet kan komma i konflikt med
andra krav och önskemål, om centraliseringen av personaladministrationen
drivs så långt att alla personalärenden inom de sociala nämndernas an -

SoU1975/76:2

svarsområde -1, ex. disciplinärenden - skall handläggas av annat kommunalt
organ.

Då utskottet sålunda är ytterst tveksamt till de i motionen framförda
förslagen och då dessutom pågående utredningsarbete bör avvaktas anser
utskottet att motionen inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen avslår motionen 1975:1291.