Skatteutskottets betänkande

SkU 1975/76: 67

1975/76: 67

med anledning av propositionen 1975/76: 150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m. m. (kompletteringspropositionen)
jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna
hänvisats till skatteutskottet

Propositionen

I propositionen 1975/76: 150 har regeringen (finansdepartementet) under
punkterna 10—12 föreslagit riksdagen att anta

10. vid propositionen fogat förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt
som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1976/77,

11. vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1975:
1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

12. vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1975:
1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i ovan angivna delar
och i övrigt till finansutskottet, näringsutskottet och jordbruksutskottet.

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till lagstiftning om höjning
av det särskilda investeringsavdraget för maskininvesteringar m. m. från
10 % till 25 %. Samtidigt föreslås att det statliga investeringsbidraget
höjs från 4 % till 10 %.

Vidare föreslås att uttagsprocenten för statlig inkomstskatt, som ingår
i preliminär skatt för budgetåret 1976/77, bestäms till 100.

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt
för budgetåret 1976/771

Härigenom föreskrives att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall
för budgetåret 1976/77 ingå i preliminär skatt med 100 procent av
grundbeloppet.

1 Jämför 1975: 449.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 67

SkU 1975/76: 67

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 2 och 3 §§ lagen (1975: 1147) om särskilt
investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av anskaffningskostnaden
för inventarier som anskaffats under den period som anges i 1 §.
I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas
procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under
perioden.

Avdraget utgör dock tjugofem
procent av anskaffningskostnaden
för inventarier som levererats under
perioden den 1 maj—den 31
december 1976 under förutsättning
att skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättats före
den 1 maj 1976. I fråga om inventarier,
som näringsidkaren tillverkar
själv, tillämpas sistnämnda
procentsats på den del av tillverkningskostnaden
som nedlagts under
perioden den 1 maj—den 31
december 1976 under förutsättning
att tillverkningen ej har påbörjats
före den 1 maj 1976.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår
under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna för
tillverkningen nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp
som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i
förvärvskällan.

3 §

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier,
nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som
icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som den skattskyldige tillverkar själv, om tillverkningen
har påbörjats före den 15 oktober 1975,

SkU 1975/76: 67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före
den 15 oktober 1975,

inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 §,
inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under
beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Föreligger synnerliga skäl, får
regeringen medge att särskilt investeringsavdrag
får åtnjutas för
inventarier som levereras efter utgången
av den period som anges

il S.

Föreligger synnerliga skäl, får
regeringen medge att särskilt investeringsavdrag
får åtnjutas för
inventarier som levereras efter utgången
av den period som anges
i 1 §. Avdraget skall därvid efter
regeringens bestämmande medges
med tio eller tjugofem procent av
anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att särskilt investeringsavdrag
får åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier.
Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke förås.

För inventarier, som har förvärvats
från någon med vilken
förvärvaren är i väsentlig ekonomisk
intressegemenskap, åtnjutes
särskilt investeringsavdrag endast
om inventarierna har tillverkats
av säljaren. Avdrag åtnjutes med
tjugofem procent om tillverkningen
påbörjats efter den 30 april
1976 och med tio procent om tillverkningen
påbörjats tidigare men
efter den 15 oktober 1975.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2f Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 67

SkU 1975/76: 67

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrives att 2 och 3 §§ lagen (1975: 1149) om statligt
investeringsbidrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår
under den period som anges i 1 § kunnat helt utnyttja avdrag enligt
lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt. Investeringsbidrag får heller icke utgå, om näringsidkaren
för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts.
Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller
har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.

Investeringsbidrag utgör fyra procent av anskaffningskostnaden för
inventarier som har anskaffats under den period som anges i 1 §. I fråga
om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen
på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Bidraget utgör dock tio procent
av anskaffningskostnaden för inventarier
som levererats under
perioden den 1 maj—den 31 december
1976 under förutsättning
att skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättats före den
1 maj 1976. I fråga om inventarier,
som näringsidkaren tillverkar
själv, tillämpas sistnämnda
procentsats på den del av tillverkningskostnaden
som nedlagts under
perioden den 1 maj—den 31
december 1976 under förutsättning
att tillverkningen ej har påbörjats
före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för det
beskattningsår under vilket inventarierna
har levererats eller kostnaderna
för tillverkningen nedlagts.
Det kan utgå för högst två
beskattningsår och får ej beräknas
på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad
än 500 000 kronor
för varje beskattningsår.

Investeringsbidrag utgår för det
beskattningsår under vilket inventarierna
har levererats eller kostnaderna
för tillverkningen nedlagts.
Det kan utgå för högst två
beskattningsår och får ej överstiga
20 000 kronor för varje beskattningsår.

SkU 1975/76: 67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier, nämligen inventarier
med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,
begagnade inventarier,

personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som
icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,

inventarier som näringsidkaren tillverkar själv, om tillverkningen har
påbörjats före den 15 oktober 1975,

inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal upprättat före
den 15 oktober 1975,
inventarier som icke har levererats under den period som anges i 1 §,
inventarier för vilka anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under
beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.

Föreligger synnerliga skäl, får
regeringen medge att investeringsbidrag
får utgå för inventarier som
levereras efter utgången av den period
som anges i 1 §.

Föreligger synnerliga skäl, får
regeringen medge att investeringsbidrag
får utgå för inventarier som
levereras efter utgången av den period
som anges i 1 §. Bidraget
skall därvid efter regeringens bestämmande
medges med fyra eller
tio procent av anskaffningskostnaden.

Föreligger särskilda skäl, får riksskatteverket medge att investeringsbidrag
får åtnjutas även för anskaffning av begagnade inventarier.

För inventarier, som har förvärvats
från någon med vilken
förvärvaren är i väsentlig ekonomisk
intressegemenskap, kan investeringsbidrag
utgå endast om
inventarierna har tillverkats av
säljaren. Bidrag åtnjutes med tio
procent om tillverkningen påbörjats
efter den 30 april 1976 och
med fyra procent om tillverkningen
påbörjats tidigare men efter den
15 oktober 1975.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1975/76: 67

Motionerna

I detta betänkande behandlas de med anledning av prop. 1975/76: 150
väckta motionerna

1975/76: 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) vari under
punkten 1 hemställs att riksdagen beslutar att särskilt investeringsavdrag
i rörelse, jordbruk och skogsbruk skall utgå med 25 % för investeringar
i maskiner och inventarier och med 10 % för investeringar i byggnader
samt att motsvarande statliga investeringsbidrag skall utgå med
10 % resp. 4 %, allt i vad avser leveranser resp. byggnadsarbeten som i
huvudsak fullgörs under tiden den 1 maj—den 31 december 1976;

1975/76: 2557 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkterna 2
och 3 hemställs att riksdagen beslutar

2. att vad gäller näringslivets maskininvesteringar medge avdrag resp.
bidrag för investeringsvaror som beställts före den 31 december 1976
och levererats senast den 31 mars 1977,

3. att näringslivet ges rätt till investeringsavdrag resp. bidrag för
byggnadsinvesteringar fram till den 31 mars 1977 i enlighet med vad i
motionen anförts;

1975/76: 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkten
1 hemställs att riksdagen beslutar avslå regeringens hemställan under
punkterna 11 och 12 i prop. 1975/76: 150;

1975/76: 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen vid sin behandling av prop. 1975/76: 150 beslutar att förhöjt
investeringsavdrag resp. bidrag vid anskaffning av maskiner och
andra inventarier i industri, jordbruk och skogsbruk skall utgå med 20 %
resp. 8 % fr. o. m. den 1 januari 1976 samt med 25 % resp. 10 %
fr. o. m. den 1 maj 1976.

övriga yrkanden i motionerna 1975/76: 2556, 2557 och 2558 har hänvisats
till finansutskottet.

Skatteutskottet har inhämtat yttrande över propositionen och motionerna
från finansutskottet. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Särskilt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag

I syfte att stimulera näringslivets investeringar i maskiner och inventarier
infördes i slutet av 1975 bestämmelser dels om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt, dels om statligt inves -

SkU 1975/76: 67

teringsbidrag för inventarieanskaffning. Bestämmelserna innebär i huvudsak
följande.

Skattskyldig, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk och som
under perioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1976 anskaffar
eller tillverkar maskiner och andra döda inventarier för stadigvarande
bruk i verksamheten, medges ett särskilt investeringsavdrag vid taxeringen
till statlig inkomstskatt med belopp motsvarande 10 % av anskaffnings-
eller tillverkningskostnaden. Som förutsättning för rätt till
avdrag gäller att tillfredsställande utredning om anskaffnings- eller tillverkningskostnaden
företes och att denna kostnad under beskattningsåret
uppgått till sammanlagt minst 10 000 kr. Regeringen har möjlighet
att om synnerliga skäl föreligger medge, att investeringsavdrag får åtnjutas
för leveranser som sker efter den 31 december 1976.

En skattskyldig, som inte alls eller endast delvis kunnat utnyttja investeringsavdraget,
kan efter ansökan hos riksskatteverket få ett statligt
skattefritt investeringsbidrag motsvarande 4 % av anskaffnings- eller
tillverkningskostnaden, om denna uppgått till sammanlagt minst 10 000
kr. Bidraget kan utgå under högst två beskattningsår inom den ifrågavarande
tidsperioden och får för varje beskattningsår inte överstiga
20 000 kr. Bidrag och avdrag kan inte utgå samtidigt.

För att i nuvarande konjunkturläge öka efterfrågan på verkstadsindustrins
produkter och samtidigt ytterligare stimulera näringslivets maskininvesteringar
föreslås i propositionen att investeringsavdraget höjs
till 25 % för maskiner och inventarier, som beställs och levereras under
tiden den 1 maj—den 31 december 1976, samt att procentsatsen för
investeringsbidraget för de beställningar och leveranser, som sker under
nämnda tidsperiod, höjs till 10 % och taket för bidragsbeloppet till
50 000 kr.

Utskottet har inhämtat yttrande över propositionen och motionerna
från finansutskottet.

I motionen 1975/76: 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas under
punkten 1 avslag på de föreslagna höjningarna av investeringsavdraget
och investeringsbidraget.

Samtliga de i riksdagen representerade partierna med undantag av
vänsterpartiet kommunisterna delar den i kompletteringspropositionen på
grundval av resultatet av en investeringsenkät i mars 1976 gjorda bedömningen
rörande behovet av temporärt ökade stimulanser av industrins
maskininvesteringar i nuvarande konjunkturläge. Såväl finansutskottets
majoritet som skatteutskottet är av samma mening. Skatteutskottet tillstyrker
därför i princip den föreslagna höjningen av investeringsavdraget
och -bidraget och kan således inte biträda avslagsyrkandet under
punkten 1 i motionen 1975/76: 2558.

I motionen 1975/76: 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c)
anser motionärerna det av rättviseskäl befogat att retroaktivt öka det

SkU 1975/76: 67

statliga stödet för de maskininvesteringar, som gjorts under tiden den
1 januari—den 30 april 1976. Motionärerna yrkar därför att investeringsavdraget
höjs till 20 % och investeringsbidraget till 8 % för investeringar
under nyssnämnda tidsperiod.

Uppenbarligen har storleken av det nuvarande investeringsstödet varit
tillräcklig för att förmå företagen till de maskininvesteringar som
hittills gjorts under året. Den i propositionen föreslagna höjningen av investeringsavdraget
och -bidraget får ses mot bakgrund av den avmattning
i investeringsviljan inom näringslivet som först nu kunnat förmärkas.
En ytterligare premiering i efterhand av redan gjorda maskininvesteringar
på sätt motionärerna förordar kan givetvis inte förstärka investeringsefterfrågan
och är inte heller försvarbar från statsfinansiell synpunkt.
Utskottet avstyrker därför bifall till berörda yrkande i motionen
1975/76: 2559.

Herr Bohman m. fl. (m) anser i motionen 1975/76: 2557 att den tidsgräns
för senaste leverans av beställda maskiner — den 31 december
1976 — som föreslås i propositionen bör flyttas fram till den 31 mars
1977. I enlighet härmed yrkas under punkten 2 i motionen att det höjda
investeringsavdraget resp. bidraget skall utgå för maskiner och inventarier,
som beställs före den 31 december 1976 och levereras under tiden
den 1 maj 1976—den 31 mars 1977.

Med hänsyn till svårigheterna att f. n. bedöma konjunkturutvecklingen
är utskottet inte berett att tillstyrka en generell förlängning av tidsperioden.
I likhet med finansutskottet vill skatteutskottet emellertid framhålla
angelägenheten av att nuvarande dispensregler tillämpas generöst i de
fall leverans av ifrågavarande investeringsobjekt på grund av leveranssvårigheter
inte kan ske förrän under första kvartalet 1977. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till yrkandet om förlängning av tidsperioden
i motionen 1975/76: 2557.

I motionen 1975/76: 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) yrkas
att investeringsstödet utvidgas till att omfatta även byggnadsinvesteringar,
som görs under tiden den 1 maj—den 31 december 1976, och
att investeringsavdraget för sådana investeringar bestäms till 10 % och
bidraget till 4 %. Ett liknande yrkande framställs under punkten 3 i
motionen 1975/76: 2557 av herr Bohman m. fl. (m). Sistnämnda motionärer
anser emellertid att investeringsperioden bör förlängas till den 31
mars 1977 och att avdrags- resp. bidragsrätten bör avse byggnadsarbeten,
som påbörjas före den 31 december 1976.

Av den till finansutskottets yttrande fogade avvikande meningen av
detta utskotts socialdemokratiska ledamöter framgår, att av de nära 5
miljarder kr. som frisläppts ur investeringsfonderna för konjunkturutjämning
sedan den 1 januari 1975 belöper 2/3 på byggnader och anläggningar.
Även frisläppen ur de särskilda investeringsfonderna har samma
andel byggnadsinvesteringar, medan andelen av frisläppen ur arbets -

SkU 1975/76: 67

miljöfonder uppgår till 50 %. Därtill kommer att regeringen enligt uppgift
i kompletteringspropositionen i december 1975 beslutat tidigarelägga
statliga byggen för 300 milj. kr. och öka skolbyggnadsramen med
100 milj. kr. För att höja beredskapen inom byggbranschen har regeringen
vidare föreslagit att statliga bidrag med 50 % skall kunna utgå
för projektering av flerfamiljshus och områden med blandad bebyggelse
samt att 30 milj. kr. anvisas för ökad projektering av statliga byggnader.

Mot den bakgrunden och då ett generellt stöd till byggnadsverksamheten
av det slag, som förordas i mittenparti- och moderatmotionerna,
medför påtagliga risker för lokala överhettningar på arbetsmarknaden
avstyrker utskottet bifall till berörda yrkanden i motionerna 1975/76:
2556 och 2557.

Övriga i det föregående inte närmare behandlade förslag i propositionen
rörande investeringsavdraget och -bidraget har inte föranlett några
erinringar från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså utan ändring
propositionen i dessa delar.

Uttagsprocenten för statlig inkomstskatt för budgetåret 1976/77

Enligt 12 § lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år
bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen statlig inkomstskatt
skall ingå i preliminär skatt för kommande budgetår. Procenttalet för
den första hälften av budgetåret 1976/77 skall vara detsamma som under
innevarande budgetårs senare hälft. I lagen (1975: 449) om storleken av
statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1975/76
har detta procenttal bestämts till 100 för budgetåret 1975/76. För tiden
den 1 juli—den 31 december 1976 blir uttagsprocenten densamma.

I propositionen föreslås att uttagsprocenten även för tiden den 1 januari—den
30 juni 1977 fastställs till 100.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget och tillstyrker således
propositionen även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjt investeringsavdrag och -bidrag för maskininvesteringar
under tiden den 1 januari—den 30 april 1976

att riksdagen avslår motionen 1975/76: 2559 i denna del;

2. beträffande höjt investeringsavdrag och -bidrag för maskininvesteringar
fr. o. m. den 1 maj 1976

att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76: 2558 punkten 1 samt med
bifall till motionerna 1975/76: 2556 punkten 1 i denna del och
1975/76: 2559 i denna del och med anledning av motionen
1975/76: 2557 punkten 2 antar propositionen i denna del,

SkU 1975/76: 67

b. avslår motionen 1975/76: 2557 punkten 2 i den mån den
inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet ovan anfört
och under moment 2 a hemställt,

c. till följd härav antar de vid propositionen fogade förslagen
till

dels lag om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt,
dels lag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning;

3. beträffande investeringsavdrag och -bidrag för byggnadsinvesteringar att

riksdagen avslår

a. motionen 1975/76: 2556 punkten 1 i denna del,

b. motionen 1975/76: 2557 punkten 3;

4. beträffande uttagsprocenten för statlig inkomstskatt för budgetåret
1976/77

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 150 i denna
del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt
för budgetåret 1976/77.

Stockholm den 25 maj 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i
Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping* (s), Josefson (c),
Carlstein (s), Mundebo* (fp), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s),
Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fruar Normark (s) och Troedsson
(m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson
(c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson
(m), som

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med
”Av den” och på s. 9 slutar med ”och 2557”, bort ha följande lydelse:
Det är tillfredsställande att regeringen nu ändrat sin avvisande inställning
till ytterligare investeringsstimulans. I likhet med finansutskottet
anser skatteutskottet att det utöver förslaget i propositionen behövs

SkU 1975/76: 67

en utvidgning av stimulansen till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar.
Utskottet tillstyrker alltså de förslag om sådan utvidgning,
som har lagts fram i motionerna 1975/76: 2556 och 2557. I
enlighet med vad som tidigare anförts är utskottet inte berett att nu biträda
en utvidgning av giltighetstiden till den 31 mars 1977. Däremot
bör den föreliggande dispensmöjligheten vid leveranssvårigheter tillämpas
generöst.

dels ansett att utskottet under moment 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76: 2556 punkten 1
samt med anledning av motionen 1975/76: 2557 punkten 3 antar
följande

1 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives följande.

1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden den 1 maj—den 31 december 1976
för verksamheten igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet
eller utför reparationsarbeten på byggnad i verksamheten, får vid taxering
till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen
för den förvärvkälla vari verksamheten ingår.

Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår
under vilket kostnaderna nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas
högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och
övriga avdrag i förvärvskällan.

2 § Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av kostnaden för investeringar
som avses i 1 § första stycket och som nedlagts under perioden
den 1 maj—den 31 december 1976. Till sådan kostnad hänföres
enligt denna lag skattskyldigs kostnad för arbete som utförts av den
skattskyldige eller för dennes räkning på byggnad och för material som
fogats in i byggnad under denna period.

Särskilt investeringsavdrag åtnjutes icke för kostnad som avser byggnad
eller del därav avsedd för bostadsändamål eller byggnad avsedd för
fritidsändamål.

Har statsbidrag utgått till byggnadsarbete, inräknas icke den del av
kostnaden, som täcks av bidraget.

3 § Särskilt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige
framställer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer
tillfredsställande utredning om den kostnad på vilken avdrag skall
beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskällan
uppgått till minst 10 000 kronor under perioden den 1 maj—den 31
december 1976.

Har den skattskyldige för visst beskattningsår erhållit investeringsbidrag
enligt lagen (1976: 000) om statligt investeringsbidrag för vissa

SkU 1975/76: 67

byggnadsarbeten, får han därefter ej åtnjuta avdrag enligt denna lag
för samma beskattningsår.

4 § I fråga om handels- eller kommanditbolag beräknas särskilt investeringsavdrag
för bolaget.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives följande.

1 § Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eller
skogsbruk och som under perioden den 1 maj—den 31 december
1976 för verksamheten igångsätter ny-, till- eller ombyggnad på fastighet
eller utför reparationsarbeten på byggnad i verksamheten, äger efter
ansökan erhålla statligt investeringsbidrag i enlighet med bestämmelserna
i denna lag.

Investeringsbidrag enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig
inkomst enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576)
om statlig inkomstskatt.

2 § Investeringsbidraget utgör fyra procent av kostnaden för arbete,
som avses i 1 § första stycket och som utföres under perioden den 1 maj
—den 31 december 1976. Till sådan kostnad hänföres enligt denna lag
skattskyldigs kostnad för arbete som utförts av den skattskyldige eller
för dennes räkning på byggnad och för material som fogats in i byggnad
under denna period.

Har statsbidrag utgått till byggnadsarbete, inräknas icke den del av
kostnaden, som täcks av bidraget, i underlaget för beräkningen av bidraget.

Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår
under den period som anges i 1 § första stycket kunnat helt utnyttja avdrag
enligt lagen (1976: 000) om särskilt investeringsavdrag för vissa
byggnadsarbeten eller om näringsidkaren för beskattningsåret helt eller
delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan
huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas
på taxeringsnämndens beslut.

3 § Investeringsbidrag utgår icke

om kostnad för arbete, som avses i 1 §, ej har uppgått till sammanlagt
minst 10 000 kronor under perioden den 1 maj—den 31 december
1976 eller

för kostnad som avser byggnad eller del därav, avsedd för bostadsändamål
eller byggnad avsedd för fritidsändamål.

4 § Ansökan om investeringsbidrag skall göras skriftligen och prövas
av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall avges på heder
och samvete, skall inges senast en månad efter det taxeringen för beskattningsåret
vunnit laga kraft.

SkU 1975/76: 67

Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska
sökandens räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration
som behövs för tillämpningen av denna lag.

Investeringsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande
utredning om förhållande som avses i 2 § tredje stycket samt om den
kostnad som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall
ansökan avslås.

5 § I fråga om handelsbolag eller enkelt bolag beräknas investeringsbidrag
för bolaget.

6 § Efter beslut om investeringsbidrag skall riksskatteverket verkställa
utbetalning i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det att beslut i fråga om
investeringsbidrag har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen
i sökandens hemortskommun.

7 § Talan mot riksskatteverkets beslut enligt denna lag fores hos regeringen
genom besvär.

8 § Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning
av investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och
därigenom föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att
till statsverket återbetala vad han har erhållit för mycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson
(c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson
(m), som ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar
med ”Uppenbarligen har” och slutar med ”motionen 1975/76: 2559”,
bort ha följande lydelse:

Den höjning av investeringsavdraget och -bidraget, som föreslås i
propositionen, har en rent konjunkturpolitisk motivering. Det kan därvid
knappast komma i fråga att göra höjningen retroaktiv på det sätt,
som har föreslagits i motionen 1975/76: 2559. Utskottet avstyrker alltså
bifall till denna motion.

Utskottet vill emellertid understryka, att den ryckiga ekonomiska politik
som regeringen fört under senare tid skapar problem. Förslaget
om en höjning av investeringsstödet lades fram bara 1 1/2 månad efter
det att regeringspartiets företrädare hade röstat ner ett nästan identiskt
förslag i riksdagen. En sådan politik försvårar företagens planering. Det
leder också till slumpartade och orättvisa konsekvenser i de enskilda fallen.
Därmed rubbas lätt tilltron till skattesystemet som sådant och till
statsmakternas ekonomisk-politiska åtgärder.

SkU 1975/76: 67

Bilaga

Finansutskottets yttrande till skatteutskottet

Finansutskottet — herrar Åsling (c), Kristiansson (c), Löfgren (fp),
Fågelsbo (c), Söderström (m), Wirtén (fp), Wachtmeister i Staffanstorp
(m) och Rämgård (c) — har beslutat avge följande yttrande:

Som framgår av den reviderade finansplanen 1976 (s. 24, 40—41) har
regeringen föreslagit riksdagen att höja det nu utgående extra avdraget
för maskininvesteringar från 10 % till 25 % och motsvarande bidrag
från 4 % till 10 % för anskaffningar gjorda under tiden den 1 maj—
den 31 december 1976. I motionen 2556 av herrar Ahlmark (fp) och
Fälldin (c) föreslås därutöver att dessa åtgärder utvidgas till att omfatta
även näringslivets byggnadsinvesteringar och att avdraget för
dessa bestäms till 10 % och bidraget till 4 %. Ett likartat yrkande framförs
i motionen 2557 av herr Bohman m. fl. (m). Motionärerna vill
emellertid att den tidsgräns för investeringsavdraget för maskininvesteringar
som satts i regeringsförslaget — den 31 december 1976 — bör
skjutas fram till att avse leveranser som sker före den 31 mars 1977. Beställningen
skall däremot ha gjorts senast den 31 december i år. I motionen
2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag på regeringsförslaget.
I motionen 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c)
slutligen hemställs om en retroaktiv höjning av investeringsavdrag resp.
-bidrag för maskininvesteringar under perioden 1 januari t. o. m. 30
april 1976 till 20 % resp. 8 %.

Motivet för regeringens förslag till höjda avdrag/bidrag anges i propositionen
vara att öka efterfrågan på verkstadsprodukter och samtidigt
ge industrins investeringar ytterligare stimulans. Detta behov förelåg
klart manifesterat redan vid riksdagens behandling av finansplanen i
mars i år och utskottets majoritet förordade redan då en höjning av
investeringsavdrag resp. -bidrag. Socialdemokraterna motsatte sig emellertid
då höjningen och vann lottningen om frågan. Härigenom förlorades
värdefull tid.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att regeringen nu ändrat sin
avvisande inställning till ytterligare investeringsstimulans. Utskottet biträder
därför förslaget i propositionen. Därutöver behövs emellertid
en utvidgning av stimulansen till att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar.
Utskottet tillstyrker förslaget om en sådan utvidgning
i motionerna 2556 och 2557. Däremot är utskottet inte berett att
nu biträda en utsträckning för avdragens och bidragens giltighetstid till
den 31 mars 1977. Vi kan då vara inne i en konjunkturfas, där det

SkU 1975/76: 67

föreligger risk för överhettning. Utskottet vill dock i sammanhanget
understryka vikten av att föreliggande dispensmöjlighet vid leveranssvårigheter
tillämpas generöst.

Utskottet bedömer stimulanseffekten av den avdrags/bidragshöjning
som föreslås i motionen 2559 som ringa. Huruvida en sådan höjning är
berättigad av rättviseskäl torde få ankomma på skatteutskottet att
bedöma.

Av vad utskottet tidigare anfört om behovet av förstärkt investeringsstimulans
följer att utskottet ej kan biträda avslagsyrkandet i motionen
2558.

Avvikande meningar

1. av herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Larsson i
Karlskoga (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s) och Bergman i Nyköping
(s), som anser att utskottets yttrande till skatteutskottet fr. o. m.
”Motivet för regeringens förslag” t. o. m. ”tillämpas generöst” bort ha
följande lydelse:

Investeringsviljan inom den svenska industrin har på senare år avvikit
markant från vad som gällt i utlandet. Enligt nu tillgängliga uppgifter
har industrins fasta investeringar under 1975 minskat i de flesta
OECD-länderna — i en del fall med så mycket som 10 å 20 %.

Trots en vikande exportefterfrågan och ett allt lägre kapacitetsutnyttjande
har emellertid industriinvesteringarna fortsatt att öka i Sverige
under detta år. I utlandet har de vikande industriinvesteringarna fått som
följd att konjunktur- och arbetsmarknadssituationen förvärrats och den
långsiktiga kapacitetstillväxten satts tillbaka. I vårt land har däremot
industriinvesteringarna bidragit till att hålla uppe efterfrågan och successivt
förstärka vår internationella konkurrenskraft.

Bakom denna expansiva utveckling i vårt land ligger en rad samverkande
faktorer. Av väsentlig betydelse har säkerligen varit det svenska
näringslivets tilltro till den inneboende styrkan i vår ekonomi och till
våra möjligheter att även i framtiden kunna hävda oss på de internationella
marknaderna. Utvecklingen är säkert också en återspegling av företagens
växande insikter om det lönsamma i att investera under en
avmattningsperiod — lönsamt både med hänsyn till att produktionsfaktorer
då i allmänhet finns tillgängliga och med hänsyn till att
den nytillkomna kapaciteten kommer att finnas tillgänglig när konjunkturen
vänder uppåt och efterfrågan på nytt stiger. Investeringar som
görs under en lågkonjunktur kan därför verksamt bidraga till att minska
riskerna för en överhettning i en kommande högkonjunktur.

En viktig förutsättning för att investeringsviljan skall omsättas i en
faktisk investeringsaktivitet är att de finansiella resurserna finns tillgäng -

SkU 1975/76: 67

liga. Under både 1974 och 1975 har företagens likviditet varit mycket
god. Detta har bl. a. åstadkommits genom en expansion av kreditgivningen
till företagen. Av särskild betydelse för företagens investeringsfinansiering
är tillgången på långt kapital. Den omläggning av kreditpolitiken
som skedde under våren 1975 då kapitalmarknadsräntan höjdes
i förhållande till den korta räntan möjliggjorde en kraftig expansion
av kapitalmarknaden. Genom flera därpå följande förändringar i relationerna
mellan den korta och den långa räntan har ytterligare steg
tagits i riktning mot en fortsatt ökning av tillgången på långa krediter.
Volymen industriobligationer har som en följd härav kunnat öka från
ca 1,4 miljarder kr. till ca 2,6 miljarder kr. 1975.

Vid sidan av kreditpolitikens investeringsvänliga utformning har olika
direkta statliga stödinsatser varit av stor betydelse. Utskottet vill här erinra
om frisläppen av de allmänna och särskilda investeringsfonderna
samt arbetsmiljöfonderna. Under 1975 frisläpptes sammanlagt ca 6,5
miljarder kr. ur dessa fonder. I syfte att stimulera näringslivets investeringar
i maskiner och inventarier infördes vidare under hösten 1975 på
förslag av regeringen ett extra investeringsavdrag med 10 % eller bidrag
med 4 % för maskininvesteringar intill utgången av innevarande år.

Enligt de enkäter som företogs under senare delen av 1975 skulle investeringsviljan
inom industrin i stort sett komma att vidmakthållas under
hela 1976. Den goda likviditetssituationen inom näringslivet, det
kraftfulla statliga stödet jämte de under 1976 successivt förbättrade konjunkturutsikterna
underströk det sannolika i denna bedömning. Mot
denna bakgrund fann regeringen i finansplanen i januari det icke vara
motiverat att föreslå några ytterligare åtgärder för förstärkning av investeringsefterfrågan
utan föredrog att avvakta utvecklingen och återkomma
i kompletteringspropositionen. Både med hänsyn till sina konjunkturpolitiska
och sina fördelningspolitiska eftereffekter måste en förstärkning
av detta stöd vara bättre dokumenterat än vad som var fallet kring
årsskiftet 1975/76.

Sedan dess har emellertid resultaten av en ny investeringsenkät redovisats
under mars 1976. Resultaten av denna tyder på att investeringsviljan
nu skulle mattas något. Detta är i och för sig inte ägnat att förvåna
med hänsyn till det f. n. relativt låga kapacitetsutnyttjandet och
till att konjunkturuppgången vid enkättillfället ännu var något osäker.
Det finns emellertid nu skäl att anta att investeringsviljan successivt
vänder uppåt i takt med att bl. a. den utländska efterfrågan tilltar.

Trots att den internationella konjunkturen nu förefaller att öka med
en betydande kraft har man dock anledning räkna med att den svenska
verkstadsindustrins efterfrågeläge blir svagt under ännu någon tid. För
att öka denna efterfrågan och samtidigt ge industrins investeringar ytterligare
stimulans bör nu utgående extra avdrag för maskininvesteringar
höjas. Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag att det

SkU 1975/76: 67

extra avdraget höjs från 10 % till 25 % och att bidraget då samtidigt
höjs från 4 % till 10 %. Det förhöjda avdraget och bidraget bör utgå
för anskaffningar gjorda under tiden 1 maj—31 december 1976. Leverans
bör även ha skett senast vid denna tidpunkt. Såsom framhålls i
propositionen bör redan nu gällande dispensregler generöst tillämpas
i de fall leverans av här aktuella investeringsvaror på grund av leveranssvårigheter
först kan ske under första kvartalet 1977.

I motionen 2556 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c) föreslås därutöver
att dessa åtgärder utvidgas till att omfatta även näringslivets
byggnadsinvesteringar och att avdraget för dessa bestäms till 10 % och
bidraget till 4 %. Ett likartat yrkande framförs i motionen 2557 av herr
Bohman m. fl. (m). I denna motion föreslås även att den tidsgräns för
investeringsavdraget som i regeringsförslaget satts till den 31 december
1976 bör skjutas fram till att avse leveranser som sker före den 31 mars
1977. Beställningen skall däremot ha gjorts senast den 31 december i år.

Utskottet avstyrker bifall till dessa motioner. Redan nu utgående
stödformer — särskilt de olika investeringsfondskonstruktionerna —
har huvuddelen av sin stödeffekt lagd på byggnadsinvesteringarna. Av
de nära 5 miljarder kr. som frisläppts ur investeringsfonderna för konjunkturutjämning
sedan den 1 januari 1975 ligger 2/3 på byggnader och
anläggningar. Även frisläppen ur de särskilda investeringsfonderna har
samma höga andel byggnadsinvesteringar medan andelen av frisläppen
ur arbetsmiljöfonder uppgår till 50 %.

Det starka stöd som näringslivets byggnadsinvesteringar redan erhåller
har medfört att byggnadssektorn på en hel del håll i landet inte nu
kan ytterligare öka sin produktion. Det finns nu en accentuerad brist på
vissa yrkeskategorier. Ett generellt stöd till näringslivets byggnadsverksamhet
av det slag som föreslås i motionerna 2556 och 2557 medför
risker för lokala överhettningar och en ökande brist på regional balans.
I den mån man av arbetsmarknadspolitiska skäl behöver gå in och förstärka
efterfrågan på byggnadsmarknaden så bör helt andra och lokalt
insatta åtgärder komma till stånd än de som föreslås i dessa båda motioner.
I detta avseende skiljer sig maskininvesteringarna klart från
byggnadsinvesteringarna: efterfrågan på maskiner gäller i allmänhet varor
för vilka vi har en väl utvecklad nationell marknad. Byggmarknaden
är däremot på ett helt annat sätt lokalt och regionalt bunden och
bör därför också påverkas med medel som kan ges en sådan styreffekt.

Utskottet vill slutligen även framhålla att det mera långsiktiga behovet
av en förstärkning av industrins produktionskapacitet i första
hand synes gälla maskinsidan. Den kraftiga investeringsuppgång som vi
haft under 1970-talets första del har främst utgjorts av byggnadsinvesteringar.
I och för sig har detta varit positivt eftersom detta samtidigt
indikerar en i första hand kapacitetsutvidgande och inte rationaliserande
investeringsinriktning. Men samtidigt pekar detta på att behovet

SkU 1975/76: 67

av en förstärkning under den närmaste tiden i första hand ligger på
maskininvesteringssidan. Även sett i ett mera långsiktigt perspektiv
framstår därför inte den föreslagna utvidgningen av stödet till byggnadsinvesteringarna
inom näringslivet som påkallad i nuvarande läge.

2. av herr Hermansson (vpk) som anser att utskottets yttrande bort ha
följande lydelse:

Som framgår av den reviderade finansplanen 1976 (s. 24, 40—41)
har regeringen föreslagit riksdagen att höja det nu utgående extra avdraget
för maskininvesteringar från 10 % till 25 % och motsvarande
bidrag från 4 % till 10 % för anskaffningar gjorda under tiden den
1 maj—den 31 december 1976. I motionen 2556 av herrar Ahlmark
(fp) och Fälldin (c) föreslås därutöver att dessa åtgärder utvidgas till
att omfatta även näringslivets byggnadsinvesteringar och att avdraget
för dessa bestäms till 10 % och bidraget till 4 %. Ett likartat yrkande
framförs i motionen 2557 av herr Bohman m. fl. (m). Motionärerna vill
emellertid att den tidsgräns för investeringsavdraget för maskininvesteringar
som satts i regeringsförslaget — den 31 december 1976 — bör
skjutas fram till att avse leveranser som sker före den 31 mars 1977.
Beställningen skall däremot ha gjorts senast den 31 december i år. I
motionen 2558 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag på regeringsförslaget.
I motionen 2559 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c)
slutligen hemställs om en retroaktiv höjning av investeringsavdrag resp.
-bidrag för maskininvesteringar under perioden 1 januari t. o. m. 30
april 1976 till 20 % resp. 8 %.

Motiven för förslagen i såväl propositionen som i de borgerliga partiernas
motioner är att ge näringslivet — egentligen dess ägare — stimulans.
Sådana förslag har blivit allt vanligare. Gåvo- och subventionspolitiken
till kapitalet är en viktig del i regeringens ekonomiska politik.
Dess ”stimulans”-effekt måste bedömas som tvivelaktig och på sikt som
snarast obefintlig — om man därmed menar positiv effekt på ekonomins
utveckling. Tillväxttakten minskar, den regionala krisen består och
fördjupas trots alla ökade bidrag och subventioner. De säkra effekterna
är endast inkomstomfördelning till kapitalet.

En riktigare inriktning av den ekonomiska politiken anges i motionen
2558. Där yrkas avslag på propositionens förslag till ökade investeringsavdrag
och -bidrag. Utskottet delar den uppfattningen. Såväl propositionens
förslag som förslagen om ytterligare medel till kapitalägarna i
motionerna 2556, 2557 och 2559 bör avslås.

Anförande till protokollet

Herrar Söderström (m) och Wachtmeister (m) anför beträffande behandlingen
av motion 1975/76: 2557 (m) rörande särskilt investeringsavdrag
för maskininvesteringar:

SkU 1975/76: 67

Utskottet föreslår att det extra avdraget för maskininvesteringar under
tiden 1 maj—31 december 1976 höjs till 25 %.

För att eliminera den olägenhet som uppstår då en viss dag utsatts
innan vilken leveransen skall ha skett finns två tänkbara lösningar. En
möjlighet är att bevilja dispens för de maskiner som beställts men inte
hunnit levereras före 31 december 1976. Detta förfaringssätt kan emellertid
medföra risk för orättvisa speciellt för mindre och medelstora
företag, vilka erfarenhetsmässigt inte har samma möjligheter som storföretagen
att inför myndigheterna utveckla sina synpunkter och få gehör
för sina krav.

Den enligt vår mening bästa lösningen vore därför generell rätt att
utnyttja det förhöjda avdraget om tidsgränsen för leverans av maskiner
som beställts senast 31 december 1976 utsträcks till 31 mars 1977, vilket
yrkats i motion 1975/76: 2557 av herr Bohman m. fl. Därigenom kan
även uppnås att beställare, vid risk för leveransförseningar för svenska
varor, ej är lika benägen förlägga sin beställning utomlands.

Vi anser oss dock kunna biträda utskottets förslag därest dispensgivningen,
som utskottet understryker, tillämpas generöst, varmed de väsentligaste
olägenheterna torde elimineras.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197» 760046

■ '.tft- t * ' ' 0 ■ t

■ ... • '. ..
tr- ,-i:

:•■■■ C-i'< ,■ ■■■:'■ ■...-

■ '• i . . • Vi

‘

■