SkU 1975/76:64

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 64

med anledning av dels propositionen 1975/76:142 om upplysning
i alkohol- och tobaksfrågorna och om anslag till hälsovårdsupplysning,
m. m., såvitt propositionen hänvisats till skatteutskottet,
jämte motion, dels övriga till utskottet hänvisade motioner rörande
alkoholpolitiken

Propositionen

1 propositionen 1975/76:142 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen bl. a. att

1. till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1976/77 under
femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.,

2. till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1976/77 under
femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 35 000 kr.,

3. till Fonden för låneunderstöd: Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Övriga anslagsfrågor i propositionen har hänvisats till socialutskottet.

I propositionen läggs fram förslag om ökade insatser för upplysning i
alkoholfrågan. Ett anslag på 4 milj. kr. föreslås för detta ändamål under
budgetåret 1976/77. Ökade insatser föreslås också för upplysning om tobakens
skadeverkningar som ett led i olika sjukdomsförebyggande åtgärder.
Ett särskilt anslag på 2 milj. kr. under nästa budgetår föreslås för tobaksupplysningen.
Avsikten är att folkrörelserna skall beredas ökade möjligheter
att medverka i upplysningsarbetet då det gäller både alkohol- och tobaksfrågorna.

Propositionen innehåller vidare förslag om en medelsanvisning för budgetåret
1976/77 på 9 milj. kr. för övrig hälsovårdsupplysning, bl. a. för ett
fortsatt informationsprogram om kost och motion. Detta anslag avser även
fortsatt information om abortförebyggande åtgärder och upplysning i narkotikafrågan.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76:2255 av
herr Gustavsson i Nässjö m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att med bifall till propositionen 1975/76:142 som sin mening uttala att reservationsanslaget
Upplysning i alkoholfrågan m. m. i sin helhet får disponeras
av statens ungdomsråd.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 64

SkU 1975/76:64

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionerna

1975/76:701 av fru Karlsson (c) och herr Raneskog (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar om förbud mot tillverkning och försäljning av
mellanöl eller

2. att riksdagen - om nyssnämnda yrkande inte kan bifallas - beslutar
att hänföra mellanöl till rusdrycker i rusdrycksförsäljningsförordningen;

1975/76:950 av herr Ahlmark m. fi. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att i motionen framförda riktlinjer
läggs till grund för alkoholpolitiken,

2. att riksdagen begär att regeringen förelägger riksdagen förslag till höjning
av spritbeskattningen;

1975/76:955 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar införa en skatteklass 0 för maltdrycker med
högst 0,6 % alkoholhalt;

1975/76:980 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning för
att komma till rätta med alkohol- och narkotikabruket genom att dels väsentligt
öka informationen om alkoholens och narkotikapreparatens risker,
dels förbjuda alkoholreklamen och i stället införa motreklam, dels vidtaga
åtgärder så att alkoholhalten i öl icke medför berusningsrisk och dels klargöra
föräldrarnas och samhällets ansvar i dessa frågor;

1975/76:1025 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
uttalar att Systembolaget av regeringen ges sådana instruktioner,
att det kan tillmötesgå etableringsönskemål från sådana kommuner som
i nuläget saknar systembutik;

1975/76:1041 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru Sundberg
(m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring
av praxis i fråga om etablering av nya systembutiker i enlighet med
vad i motionen anförts;

1975/76:2051 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att förslag om förbud mot all reklam
och annan marknadsföring av alkohol snarast framläggs;

1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att mellanölet slopas i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att all alkoholreklam förbjuds på sätt som angivits i motionen,

3. att uttala att socialstyrelsen bör vara ansvarig myndighet för alkoholfrågorna; 1975/76:2211

av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1977 i den allmänna

SkU 1975/76:64

handeln inte får försäljas annat öl än sådant med en alkoholstyrka på högst
2,8 viktprocent,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till innevarande riksmöte
angående en kampanj mot ruset enligt de riktlinjer som anförts i motionen;

1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för ett överförande av hela bryggeri näringen
i statens ägo och hos regeringen anhåller om härför erforderlig utredning
och förslag till övertagande av näringen i fråga,

2. att riksdagen uttalar sig för ett förbud mot reklam i varje form för
alkoholhaltiga drycker och hos regeringen begär lagförslag härom,

3. att riksdagen uttalar sig för bidrag från staten till alla organisationer
inom landet som vill genomföra antidrogprogram, med särskild betoning
på ungdomsorganisationer inklusive politiska ungdomsorganisationer, och
hos regeringen anhåller om framläggande av förslag,

4. att riksdagen jämväl uttalar sig för väl tilltagna statliga anslag till kommunerna
för anordnande av positiva fritidsmiljöer för i första hand ungdom
och hos regeringen anhåller om framläggande av förslag,

5. att riksdagen uttalar att mellanölet klassas som rusdryck, med försäljning
endast genom systembutiker,

6. att riksdagen uttalar att den övergripande målsättningen för alkoholpolitiken
skall vara återhållsamhet till alkoholbruk och minskad totalkonsumtion
i samhället;

1975/76:2218 av herr Jadestig m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att det öl som får försäljas i livsmedelsbutiker
får hålla en högsta alkoholhalt på 3,0 viktprocent,

2. att försäljning av det nya ölet i livsmedelsbutikerna tidsbegränsas till
vardagar mellan kl. 08.00-20.00.

Utskottet

Allmänna synpunkter

De frågor utskottet behandlar i detta betänkande spänner över flera väsentliga
områden inom alkoholpolitiken. Åtskilliga av de motionsvis framförda
yrkandena berör alkoholpolitikens fortsatta inriktning och får ses mot
bakgrund av alkoholpolitiska utredningens (APU:s) förslag till åtgärder.
APU:s mångåriga utredningsarbete har självfallet bidragit till att åtskilliga
angelägna reformer fått anstå i avvaktan på utredningens redovisning av
sina resultat. Det kan förtjäna erinras om att utredningen först skulle vara
färdig 1972 men att dess slutbetänkande inte kom förrän vid årsskiftet
1974-1975 och att den proposition på grundval av betänkandet som tidigare
aviserades till denna vår har anmälts komma våren 1977, sedan en särskild
beredningsgrupp fått i uppgift att på grundval av utredningens betänkande

SkU 1975/76:64

och remissyttrandena däröver redovisa ett samlat underlag för regeringens
ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.

Med anledning av den ändrade tiden för propositionens avgivande, som
ansetts vara en sådan händelse som motiverar särskild motionsrätt, har
väckts motioner med yrkanden i frågor som motionärerna ansett böra behandlas
redan av innevarande riksmöte.

Mot den angivna bakgrunden har utskottet haft att ta ställning till vilka
frågor som påkallar omedelbara åtgärder och vilka problem som bör kunna
anstå tills slutlig ställning tas till en mera långsiktig alkohol politisk planering.
Uppenbart är därvid att den av APU förordade stora satsningen på ökad
information och åtgärder för att skapa bättre undervisning och forskning
samt alkoholfria miljöer hör till de långsiktiga frågorna. Även APU:s förslag
om prispolitiken, begränsningar av tillgängligheten, tekniska och organisatoriska
åtgärder samt regleringen på utskänkningsområdet bör enligt utskottets
mening i huvudsak prövas i senare sammanhang.

När det gäller att bestämma gränserna och formulera målsättningen för
alkoholpolitiken har självfallet många åsikter kommit till uttryck, och i en
av motionerna, 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk), yrkar motionärerna
att riksdagen nu skall underkänna APU:s målsättning att alkoholpolitiken
skall gå ut på att skapa återhållsamma alkoholvanor och att målet
i stället skall vara återhållsamhet i fråga om alkoholbruk samt minskad
totalkomsumtion. Även om det inom utskottet finns stor förståelse för dessa
synpunkter anser utskottet att denna diskussion bör tas upp när det samlade
förslaget på grundval av APU:s överväganden föreligger.

Utskottet finner det angeläget att starkt understryka behovet av en genomgripande
alkoholpolitisk reform. Det är därvid enligt utskottets uppfattning
av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt sammanhang
och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa
den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma till rätta
med alkoholmissbruket. Flera åtgärder av det slag som föreslås av APU
och i de nu aktuella motionerna måste därvid tillgripas och samordnas.
Det beslut om mellanölet, som utskottet längre fram i detta betänkande
föreslår att riksdagen skall fatta, utgör endast en del av en kommande,
större alkoholpolitisk reform men en inte oväsentligt del, om vilken beslut
av tidsskäl bör fattas redan nu.

Utskottet anser att de motionsyrkanden som berör den mera långsiktiga
planeringen av alkoholpolitiken lämpligen bör framföras ånyo i samband
med propositionen på grundval av APU:s förslag i den mån motionärerna
inte anser att förslagen i denna proposition i tillräcklig grad överensstämmer

SkU 1975/76: 64

med deras synpunkter. Det torde också kunna förutsättas att den tidigare
nämnda beredningsgruppen kommer att beakta de synpunkter som framförts
nu och tidigare vid riksdagsbehandlingen av olika alkoholpolitiska frågor.
Med denna motivering och med ett starkt understrykande av vikten av
att alkoholpolitiken ges en framskjuten plats i de socialpolitiska strävandena
anser utskottet flertalet motionsyrkanden rörande den långsiktiga alkoholpolitiska
planeringen vara besvarade i den mån utskottet inte behandlar
vissa sådana yrkanden i det följande.

De frågor som motionärerna funnit mest angelägna att få avgjorda av
innevarande riksmöte gäller inskränkningar i eller förbud mot försäljningen
av det nuvarande mellanölet i detaljhandeln samt frågan om förbud mot
alkoholreklam. Andra frågor beträffande vilka samma krav framställts men
där önskemålen inte i lika hög grad prioriterats gäller vissa informationsfrågor,
frågan om ansvarig myndighet för alkoholpolitiken, etableringen av
systembutiker, beskattningen av rusdrycker, bryggerinäringens förstatligande
samt införande av en ny typ av lättöl. Den ordning i vilken utskottet
behandlar dessa frågor i det följande innebär inte någon gradering av frågornas
vikt utan skall mera ses som uttryck för sammanhanget mellan
de åtgärder utskottet förordar.

Informationsfrågor

Bland de långsiktiga åtgärder som APU förordat torde den väsentligt ökade
satsningen på information höra till de förslag som vunnit den bredaste anslutningen
bland remissinstanserna även om skiljaktiga meningar framförts
om formerna för informationens bedrivande. Mot denna bakgrund får det
anses vara en naturlig åtgärd att regeringen i propositionen 1975/76:142
föreslår ett väsentligt höjt anslag till alkoholinformation för nästa budgetår.
Det anslag på 2,5 milj. kr. för upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen,
som nu disponeras av statens ungdomsråd, och en anslagspost på
400 000 kr. under nuvarande anslaget Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. föreslås läggas samman till ett anslag för Upplysning i alkoholfrågan
m. m. som samtidigt höjs till 4 milj. kr. Av det nya anslaget avses statens
ungdomsråd få disponera 3 milj. kr. och socialstyrelsens nämnd för hälsovårdsupplysning
- H-nämnden - återstoden.

Med anledning av den föreslagna fördelningen av medelsdispositionen
har i motionen 1975/76:2255 av herr Gustafsson i Nässjö m. fl. (s) yrkats
att hela anslaget skall få disponeras av ungdomsrådet. Motionärerna påpekar
bl. a. att anslaget till ungdomsrådet gjort det möjligt för olika organisationer
att pröva nya former för informationsteknik och anser att regeringen med
hänsyn till det värde den tillerkänner folkrörelsernas ungdomsorganisationer
borde förordat ungdomsrådet som huvudman och ansvarigt för den samordning
av informationen som bör eftersträvas.

Enligt utskottets uppfattning får det nu aktuella anslaget ses som en åtgärd

1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 64

SkU 1975/76: 64

som främst gäller det kommande budgetåret och som endast delvis föregriper
den fortsatta beredningen av de alkoholpolitiska frågorna. Det kan under
sådana förhållanden också vara av värde att pröva andra informationskanaler
än ungdomsorganisationerna som utan tvivel lagt ned ett förtjänstfullt arbete
genom sin informationsverksamhet. Det har visserligen tidigare från ungdomsorganisationernas
sida framhållits att de skulle ha bredare kontaktytor
än de renodlade nykterhetsorganisationerna. Utan att här ta ställning i den
frågan kan det emellertid på goda grunder befaras att det framför allt i
de större städerna nästan helt saknas kontakter mellan den föreningsorganiserade
ungdomen och den ungdom som är på väg att hemfalla eller
redan hemfallit åt alkoholmissbruk. Det bör även framhållas att ungdomsrådet
får goda möjligheter att informera H-nämnden om sina erfarenheter
genom att rådet skall vara representerat i den referensgrupp som enligt förslaget
i propositionen skall knytas till H-nämnden och i vilken även företrädare
för folkrörelserna i övrigt liksom för CAN skall ingå. Man kan
vidare inte helt bortse från att det finns behov av information även till
andra grupper än ungdom. Utskottet finner därför inte skäl biträda yrkandet
i motionen utan tillstyrker propositionen i denna del.

Av de övriga två anslag i propositionen som hänvisats till utskottet berör
det som gäller bidrag till Föreningen Fruktdrycker också informationsverksamhet.
Föreningen har f. n. ett anslag på 35 000 kr. för upplysningsverksamhet
rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker, och i propositionen
föreslås att detta belopp skall utgå oförändrat under nästa budgetår i avvaktan
på den fortsatta beredningen av de alkoholpolitiska frågorna. APU:s förslag
innebär ökat anslag för denna verksamhet men att det fortsatta stödet inte
skall ske genom särskilt anslag utan genom bidrag från det gemensamma
informationsanslaget. Detta förslag har inte mött några erinringar vid remissbehandlingen.
Med hänsyn härtill och till den föreslagna ökningen av
det tidigare behandlade informationsanslaget anser utskottet det angeläget
att markera informationsfrågornas vikt genom att även räkna upp detta
anslag. Utskottet förordar därför att Föreningen Fruktdrycker för nästa budgetår
får disponera ett anslag av 50 000 kr. för ifrågavarande informationsverksamhet.

Det sista här behandlade anslaget gäller ett investeringsanslag med ett
formellt belopp av 1 000 kr. till Fonden för låneunderstöd: Lån för inrättande
av alkoholfria restauranger. Detta förslag skall ses mot bakgrund av dels
att medel finns disponibla enligt tidigare anslagsbeslut, dels att APU föreslagit
att anslaget skall upphöra att utgå och ersättas med åtgärder för
att på andra vägar skapa alkoholfria miljöer, ett yrkande som finnér stöd
i flera av de här behandlade motionerna. Då utskottet inte har någon annan
bedömning än regeringen av detta anslag tillstyrker utskottet propositionen
såvitt nu är i fråga.

De övriga informationsfrågor som tas upp i motionerna gäller i huvudsak
allmän information på sikt och bör därför anstå i enlighet med vad utskottet

SkU 1975/76: 64

tidigare anfort. Utskottet finnér inte skäl att nu biträda yrkandet om ytterligare
skyndsam utredning i informationsfrågan i motionen 1975/76:980
av herrar Johansson i Skärstad (c) och Norrby (c) eller den begäran om
riksdagsuttalande i fråga om bidrag till särskilda antidrogprogram som förs
fram i motionen 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk). 1 motionen
1975/76:2211 av herr Carlshamre m. fl. (m) förordas i anslutning till motionärernas
yrkande i mellanölsfrågan en kampanj mot ruset som motionärerna
vill sätta in samtidigt som försäljningen av mellanöl överförs till
systembolaget. Med hänvisning till vad utskottet i det följande förordar
beträffande mellanölet kan utskottet inte nu tillstyrka detta yrkande, vilket
i och för sig inte hindrar att motionärernas önskemål kan bli tillgodosett
i samband med den kommande informationsverksamheten.

Mellanölsfrågan

I likhet med vad som gällt sedan åtskilliga år tillbaka rör de flesta alkoholpolitiska
motionerna mellanölsfrågan, som riksdagen i olika former
behandlat praktiskt taget varje år sedan mitten av 1960-talet. Mellanölet
sågs av sina tillskyndare som ett alkoholpolitiskt instrument med i huvudsak
positiva egenskaper. Debatten i frågan nådde sin kulmen 1972 då en majoritet
inom skatteutskottet föreslog att mellanölet skulle avskaffas, ett förslag som
underkändes av en knapp majoritet i riksdagen. Under den därefter följande
tiden har riksdagen accepterat den av utskottet förordade linjen att frågan
definitivt borde avgöras vid behandlingen av APU:s slutbetänkande, och
utskottet förutsatte då frågan senast behandlades 1975 att detta skulle ske
vid innevarande riksmöte. På grund av förlängd remisstid och med hänsyn
till den splittrade remissopinionen i åtskilliga väsentliga frågor har regeringen
inte funnit det möjligt att nu presentera något komplett förslag på grundval
av APU:s betänkande. Med hänsyn härtill och till att avgörandet i mellanölsfrågan
upprepade gånger skjutits framåt i tiden finner utskottet det
högst förklarligt att såväl partier som åtskilliga enskilda motionärer anser
att denna fråga bör brytas ut och avgöras vid innevarande riksmöte. Det
torde också stå klart att alla argument i frågan är välkända efter en mångårig
diskussion och efter remissbehandlingen av APU:s betänkande. Vad det
gäller är endast att fatta ett beslut i frågan, och detta avgörande måste
ske i riksdagen, oavsett till vilket resultat regeringen kommer efter den
fortsatta beredningen av APU:s förslag.

Skatteutskottet, som tagit del av remissyttrandena över förslaget att införa
ett öl med en högsta alkoholhalt på 3,0 viktprocent i stället för pilsner
och mellanöl, kan konstatera att remissorganen till övervägande del varit
negativa mot förslaget. Flertalet förordar att mellanölet bibehålls och en
majoritet av dessa förordar dessutom skärpta försäljningsrestriktioner. Som
skäl mot en sänkning av alkoholhalten anförs främst att en sådan åtgärd
inte skulle råda bot på missbruket samt att den senare utvecklingen av

SkU 1975/76: 64

mellanölsprobiemen inte varit alarmerande. En hel del instanser har dock
helt eller med vissa reservationer eller viss tvekan accepterat utredningens
förslag medan andra förordar försäljning av mellanölet genom systembolaget.
I de längst gående förslagen vill man endast bibehålla lättöl och starköl.

Skatteutskottet är nu liksom 1972 medvetet om att det finns stora grupper
som uppskattar mellanölet utan att missbruka det och att denna dryck ingår
i mångas dagliga konsumtionsmönster, både som måltidsdryck och som
sällskapsdryck. Mellanölet svarar också för en stor del av dryckesförsäljningen
på vissa typer av utskänkningsställen. Ett argument som också åberopas
av mellanölets förespråkare är risken för att ungdomen om mellanölet
försvinner kommer att gå över till vin eller sprit.

Det helt avgörande argumentet mot mellanölet är ovedersägligen ungdomens
ölmissbruk. Mellanölet har blivit inkörsporten för alkoholkonsumtion
i allt lägre åldrar, och det spridda missbruket i dessa grupper är det
främsta argumentet mot en bibehållen försäljning av mellanöl i detaljhandeln.
Det är i och för sig helt klart för alla som sysslat med mellanölsfrågan
att det är många faktorer som gemensamt skapat ungdomens ölmissbruk.
Man kan peka på en tidigare aktiv marknadsföring från både bryggeriindustrin
och detaljhandeln, ungdomens rikligare tillgång på pengar, bristande
tillsyn, avsaknad av meningsfull fritidssysselsättning och mycket annat. Den
väsentligaste omständigheten har emellertid enligt utskottets mening varit
mellanölets lättillgänglighet i detaljhandeln i förening med detaljhandelns
svårigheter och bristande resurser att iaktta de gällande bestämmelserna
i fråga om åldersgränsen för inköp. Man kan inte heller bortse från att
vinstintresset kan spela en roll härvidlag. Övervakningen av detaljhandelns
ölförsäljning har också varit praktiskt taget obefintlig. Även om det finns
möjligheter att förbättra kontrollen torde sådana åtgärder vara kostnadskrävande
och leda till åtskillig irritation. Detaljhandlarnas s. k. husbondeansvar
enligt ölförsäljningsförordningen är i praktiken inte tillämpbart i de
moderna snabbköpen, som ofta måste anlita ung och tillfällig extrapersonal
inför veckorslutsförsäljningen. Skulle det gå att upprätthålla en strikt tilllämpning
av 18-årsgränsen för ölinköp, skulle det likväl vara alltför lätt
för ungdom under denna åldersgräns att hitta äldre ombud. Utskottet kan
på anförda skäl inte finna det troligt att det går att komma till rätta med
mellanölsmissbruket så länge detta öl får säljas praktiskt taget fritt i livsmedelshandeln.

En annan utväg som åtskilliga rekommenderat och som även föreslås
i några av motionerna är att rubricera mellanölet som rusdryck och alltså
låta det säljas endast av systembolaget. Skatteutskottet avvisade denna tanke
1972 och APU har kommit till samma slutsats. Motiveringen för att denna
metod inte bör komma i fråga är enligt utskottet främst alkoholpolitisk.
APU liksom systembolaget har understrukit vikten av att rusdryckerna inte
skall betraktas som dagligvaror - en synpunkt som utskottet återkommer
till i det följande i samband med motioner om bolagets butiksetablering.

SkU 1975/76: 64

Utskottet, som ansluter sig till denna uppfattning, anser på denna grund
att mellanölet under i övrigt oförändrade villkor inte bör införlivas med
systembutikssortimentet med hänsyn till att en sådan åtgärd skulle kunna
initiera även till ökade inköp av övriga rusdrycker. Ett annat och mycket
tungt vägande skäl mot en sådan åtgärd är de praktiska och kostnadsmässiga
konsekvenser den skulle få för stystembolagets verksamhet som inte är
anpassad härför. Utskottet kan alltså inte biträda förslaget att göra mellanölet
till systembutiksvara.

Den åtgärd som återstår för att komma till rätta med problemet blir därför
att fastställa en lägre alkoholhalt för det öl som får säljas i detaljhandeln,
och enligt utskottets mening talar starka skäl för en sådan åtgärd. Öl med
högre alkoholhalt blir då hänförligt till starköl.

Beträffande tidpunkten för genomförandet av en omläggning kan självfallet
olika bedömningar göras. Med hänsyn till kravet på skyndsamma
åtgärder borde beslutet träda i kraft så snart som det är tekniskt möjligt.
Utskottet har emellertid i andra sammanhang betonat vikten av att beskattningsåtgärder
som väsentligt påverkar en näringsgren inte får genomföras
så skyndsamt att den berörda branschen inte får skäliga möjligheter
att anpassa sin verksamhet till de ändrade förhållandena. För bryggeriindustrin
medför ett slopande av mellanölet betydande omställningsproblem,
och utskottet anser därför att åtgärden bör träda i kraft först fr. o. m. den
1 juli 1977. Detta innebär alltså att utskottet förordar att innevarande riksmöte
fattar principbeslut i frågan samt att lagreglering och övriga erforderliga
åtgärder får prövas i samband med den fortsatta beredningen av alkoholpolitiken
och att förslagen härom således kan behandlas av riksdagen under
våren 1977. Ett ytterligare skäl för denna beslutsordning är att utskottet
förutsätter att det skattebortfall som kan antas bli följden av mellanölets
slopande självfallet måste kompenseras. Vilka åtgärder som därvid kan komma
i fråga bör det ankomma på den särskilda beredningsgruppen att närmare
överväga. Utskottet behandlade denna fråga även 1972 och rekommenderade
då att de kompensatoriska åtgärderna borde avse dryckesområdet och finnér
inte skäl att nu frånträda denna uppfattning. Enligt utskottets mening finns
anledning att i sådant sammanhang se över hela dryckesbeskattningen.

Utskottet hyser inga illusioner om att en sänkning av mellanölets alkoholhalt
i ett slag kommer att göra slut på ölmissbruket, men åtgärden
får utan tvivel den positiva effekten att den kommer att bidra till att pressa
ned den totala alkoholkonsumtionen, som avsevärt ökat fr. o. m. mellanölets
tillkomst. Det har från olika håll framhållits att konsekvenserna av en sänkt
alkoholhalt endast blir att missbrukarna kommer att köpa någon eller några
burkar öl till. Denna synpunkt kan säkert vara riktig när det gäller vissa
redan etablerade missbrukare, men den viktigaste följden av den föreslagna
åtgärden anser utskottet vara att det finns skäl att anta att den kommer
att väsentligt minska nyrekryteringen av ungdomliga ölmissbrukare. Även

SkU 1975/76: 64

om två flaskor lättöl teoretiskt svarar mot samma alkoholmängd som en
flaska mellanöl, medför utspädningseffekten ändå att lättölet inte ger samma
grad av påverkan. Trots en väsentligt lägre beskattning av lättölet än av
mellanölet har lättölet inte medfört några missbruksproblem. Det finns därför
anledning anta att man någonstans kan finna en gräns där påverkan vid
mera normal konsumtion är så ringa att den inte stimulerar till omedelbart
fortsatt konsumtion.

När det gäller att fastställa den högsta tillåtna alkoholhalten kan två åtgärder
komma i fråga, nämligen att slopa mellanölet och återgå till läget
före oktober 1965 eller att följa APU:s förslag att införa ett nytt öl med
3 viktprocents alkoholhalt som ersätter såväl pilsner som mellanöl. Enligt
utskottets mening kan starka skäl anföras för båda dessa åtgärder.

För ett slopande av mellanölet, som skatteutskottet föreslog 1972, talar
framför allt det förhållandet att man då inte riskerar någon uppståndelse
i samband med introduktionen av ett nytt öl utan man bibehåller en redan
känd vara, pilsnern, som före mellanölets tillkomst svarade för en betydande
försäljningsvolym utan att medföra något ungdomsmissbruk. Som skäl för
det treprocentiga ölet kan bl. a. anföras att inte heller det kan väntas inbjuda
till missbruk i samma omfattning som mellanölet men att detta öl också
bättre än pilsnern kan väntas tillfredsställa de breda grupper som vill bibehålla
mellanölet som måltidsdryck. Det kan också förtjäna framhållas att den
vanliga pilsnern fram till andra världskriget hade en alkoholhalt på 3,2 viktprocent
som under kriget sänktes till 2,8 genom en överenskommelse med
bryggeriindustrin. Sänkningen var inte dikterad av alkoholpolitiska skäl utan
tillkom för att bättre utnyttja de knappa spannmålsresursema. När bryggeriindustrin
efter kriget anmälde önskemål om att återgå till den högre
alkoholhalten hade 1944 års nykterhetskommitté börjat sitt arbete, och regeringen
föreslog då att den lägre alkoholhalten skulle lagfästas för att kommittén
skulle kunna arbeta under oförändrade förutsättningar, vilket alltså
blev fallet.

När utskottet nu med viss tvekan stannar inför 3,O-alternativet är det
under förutsättning att det kan skapas garantier för att introduktionen och
den fortsatta marknadsföringen av det nya ölet sker i helt andra och mera
begränsade former än vad som gällde mellanölet. Bevillningsutskottet uttalade
i samband med beslutet om mellanölets tillkomst förväntningar om
återhållsamhet vid marknadsföringen, och dessa förväntningar kom som
bekant inte att infrias till någon del. Med hänsyn härtill nöjer utskottet
sig inte enbart med allmänna uttalanden utan förutsätter att särskilda bestämmelser
kommer att utfärdas.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:950 av
herr Ahlmark m. fl. (fp) i vad den avser mellanölet och till punkten 1

1 motionen 1975/76:2218 av herr Jadestig m. fl. (s). Beträffande punkten

2 i samma motion om begränsning av tiden för ölförsäljning till vardagar
mellan klockan 8 och 20 kan erinras om att denna försäljningstid gäller

SkU 1975/76: 64

som huvudregel enligt ölförsäljningslagen men att kommun kan besluta
om undantag. Med hänsyn till att APU föreslagit slopande av den kommunala
dispensrätten och dessutom den skärpningen av bestämmelserna
att ölförsäljningen inte skall fl pågå längre än till klockan 16 på lördagar
förordar utskottet att frågan om försäljningstiderna för öl behandlas i samband
med APU:s förslag i övrigt, varför utskottet avstyrker bifall till motionen
i denna del. Yrkandet i motionen 1975/76:980 av herrar Johansson
i Skärstad (c) och Norrby (c) om sänkt alkoholhalt så att öl ej medför berusningsrisk
finner utskottet också tillgodosett genom förslaget. Utskottet
avstyrker följaktligen yrkandena om slopande av mellanöl i motionerna
1975/76:701 av fru Karlsson (c) och herr Raneskog (c) och 1975/76:2210
av herr Fälldin m. fl. (c) samt det alternativa yrkandet i förstnämnda motion
om att mellanöl endast skall få säljas genom systembolag liksom motsvarande
yrkanden i motionerna 1975/76:2211 av herr Carlshamre m. fl.
(m) och 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk) i den mån yrkandena
i motionerna inte är tillgodosedda genom vad utskottet ovan förordat.

A Ikoholreklamen

Frågan om förbud mot alkoholreklam har av vissa motionärer ansetts
vara av sådan vikt att den bör avgöras av innevarande riksmöte. Alkoholreklamen
har behandlats ingående av APU, som föreslår reklamförbud
för andra än systembolaget. Med anledning av olika invändningar mot förslaget
från remissinstansernas sida har frågan överlämnats till den dåvarande
tobaksreklamutredningen som med anledning härav antagit namnet tobaksoch
alkoholreklamutredningen. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete
under 1976 och resultatet härav väntas kunna föreläggas riksdagen 1977
i propositionen om den framtida alkoholpolitiken. Med hänsyn härtill är
utskottet inte berett att förorda några omedelbara åtgärder mot alkoholreklamen
utan anser att riksdagen bör avvakta regeringens förslag. Utskottet
vill i detta sammanhang emellertid understryka vikten av en stark begränsning
av alkoholreklamen och av att bestämmelser om de reklaminskränkningar
som förutsatts skola ske i det fall riksdagen beslutar införa ett 3,0-procentigt öl fr. o. m. den 1 juli 1977 utfärdas i god tid dessförinnan. Utskottet
anser sig härmed ha besvarat motionen 1975/76:2210 av herr Fälldin
m. fl. (c) i denna del och motsvarande yrkanden i motionerna 1975/76:950
av herr Ahlmark m. fl. (fp), 1975/76:2051 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl.
(c, m, fp) och 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk).

Ansvarig myndighet för alkoholfrågor

En fråga av närmast organisatorisk karaktär behandlas i ett par motioner
i anslutning till APU:s förslag om inrättande av ett alkoholpolitiskt råd.
Enligt motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) bör ansvaret för

SkU 1975/76: 64

alkoholpolitiken överföras från riksskatteverket till socialstyrelsen samtidigt
som ett alkoholpolitiskt råd inrättas. I motionen 1975/76:2210 av herr Fälldin
m. fl. (c) förordas samma omfördelning mellan nämnda verk, men motionärerna
vill inte ha något alkoholpolitiskt råd. Yrkandet i den sistnämnda
motionen torde få ses mot bakgrund av att flertalet remissinstanser avstyrkt
förslaget om ett särskilt alkoholpolitiskt råd. Enligt utskottets mening bör
det vara en naturlig konsekvens av att alkoholfrågorna inordnas i sitt större
socialpolitiska sammanhang att den myndighet som har det centrala ansvaret
för de sociala frågorna, dvs. socialstyrelsen, också blir ansvarig myndighet
för alkoholpolitiken. Härmed anser utskottet motionerna besvarade i denna
del.

Etablering av systembutiker

I motionen 1975/76:1025 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) yrkas att
systembolaget bör få sådana instruktioner, att det kan tillmötesgå etableringsönskemål
från kommuner som i nuläget saknar systembutik, och i
motionen 1975/76:1041 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru
Sundberg (m) begärs minst en systembutik i varje kommun.

APU har i sitt slutbetänkande framhållit att alkoholpolitikens strävan
att skapa återhållsamma alkoholvanor inte är förenlig med en service, utformad
så att kunderna stimuleras att betrakta varorna som dagligvaror.
Systembutikerna skall därför ej jämställas med livsmedelsbutiker. Enligt
den regionalpolitiska planeringen bör därför butiker finnas i första hand
i primära och regionala centra men inte nödvändigtvis i kommuncentra.

I utredningen konstateras vidare att det f. n. finns butiker i alla primära
och regionala centra samt i 48 av de 122 kommuncentra, som är belägna
utanför storstadsområdena. Vidare finns utlämningsställen på ca 450 orter
samt utlämning genom ca 200 buss- och järnvägslinjer. Försök med varuutlämning
genom lantbrevbärare pågår. Erfarenheterna från Finland åberopas
mot en alltför långtgående butiksetablering. Den nuvarande ordningen
bör enligt APU därför bibehållas oförändrad.

Utskottet anser att servicekraven på detta område måste vägas mot de
sociala skäl som talar däremot och att denna avvägning bör ske vid den
fortsatta beredningen av alkoholfrågorna. I enlighet härmed avstyrker utskottet
bifall till dessa motioner.

Beskattningen av rusdrycker

I motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) begärs förslag om
höjd spritbeskattning. Vid behandlingen av denna fråga i utskottet framfördes
farhågor för att rusdryckspriserna på grund av dröjsmålet med behandlingen
av APU:s förslag inte skulle följa priserna i övrigt. Förslaget
innebär på denna punkt närmast att systembolaget skulle få fullmakt att

SkL 1975/76: 64

fastställa priserna efter vissa regler med utgångspunkt i konsumentprisindex.

Utskottet får med anledning härav erinra om att rusdryckspriserna höjts
p. g. a. beskattningsåtgärder såväl 1974 som 1975 och att höjningar av kostnadsskäl
ägt rum så sent som i april i år. Utan att gå in på någon prövning
av APU:s förslag i denna del vill utskottet framhålla angelägenheten av
att regeringen utan dröjsmål lägger fram förslag om att anpassa spritpriserna
till penningvärdeutvecklingen. Alkoholbeskattningen hör f. ö. till de skatteområden
som enligt den nya grundlagen och de kompletterande bestämmelserna
därtill kan bli föremål för åtgärder mellan riksmötena. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionen i denna del i den mån den inte är tillgodosedd
genom vad utskottet här anfört.

Övriga frågor

En konkret beskattningsfråga tas upp i motionen 1975/76:955 av herr
förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp). Motionärerna vill att maltdrycker
med en alkoholhalt av högst 0,6 viktprocent skall vara skattefria.
Motiveringen är främst att färskt lättöl - svagdricka - är obeskattat medan
skatt utgår på lagrat lättöl, vilket enligt motionärerna innebär en orättvisa
mot den som föredrar ett beskare lättöl framför ett sött.

Som framgår av vad utskottet anfört om dryckesbeskattningen i samband
med mellanölsfrågan förutsätter utskottet att detta beskattningsområde skall
överses i samband med den fortsatta beredningen av alkoholfrågorna. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:955.

I motionen 1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) behandlas en stor
del av det alkoholpolitiska frågekomplex som APU utrett, och i den mån
dessa spörsmål inte redovisats ovan anser utskottet att behandlingen bör
anstå tills regeringen lägger fram sitt förslag om alkoholpolitiken.

Samma synpunkter vill utskottet anföra på de här inte redovisade övriga
yrkandena i motionen 1975/76:980 av herrar Johansson i Skärstad (c) och
Norrby (c) och i motionen 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande informationsfrågor
att riksdagen

1. med avslag på motionen 1975/76:2255 och med bifall till
propositionen 1975/76:142 i vad avser punkten 1 i propositionens
hemställan till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för
budgetåret 1976/77 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 4 000 000 kr.,

2. med anledning av punkten 4 i propositionens hemställan
till Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1976/77
under femte huvudtiteln anvisar ett anslag av 50 000 kr.,

SkU 1975/76: 64

3. med bifall till punkten 5 i propositionens hemställan till

Fonden för låneunderstöd: Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
förbudgetåret 1976/77 anvisarett investeringsanslag
av 1 000 kr.,

4. avslår motionen 1975/76:980 i vad motionen avser informationsfrågor,

5. avslår motionen 1975/76:2211, punkten 2;

2. beträffande mellanöls/rågan
att riksdagen

1. med bifall till

a. motionen 1975/76:950 i denna del,

b. motionen 1975/76:980 i denna del,

c. motionen 1975/76:2218, punkten 1,

i princip beslutar att öl med högre alkoholhalt än 3,0 viktprocent
inte får säljas efter den 30 juni 1977 och begär att regeringen
lägger fram förslag om de åtgärder som erfordras för beslutets
genomförande i enlighet med vad utskottet ovan anfört,

2. avslår

a. motionen 1976/76:701,

b. motionen 1975/76:2210, punkten 1,

c. motionen 1975/76:2211, punkten 1,

d. motionen 1975/76:2214, punkten 5,

e. motionen 1975/76:2218, punkten 2,

i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet
anfört under moment 2.1;

3. beträffande alkoholreklamen
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:950 i denna del,

b. motionen 1975/76:2051,

c. motionen 1975/76:2210, punkten 2,

d. motionen 1975/76:2214, punkten 2;

4. beträffande ansvarig myndighet för alkoholfrågor
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:950 i denna del,

b. motionen 1975/76:2210, punkten 3,

i den mån motionerna inte är tillgodosedda genom vad utskottet
ovan anfört;

5. beträffande etablering av systembutiker
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:1025,

b. motionen 1975/76:1041;

6. beträffande beskattningen av rusdrycker

att riksdagen avslår motionen 1975/76:950 i denna del i den
mån motionen inte är tillgodosedd genom vad utskottet ovan
anfört;

SkU 1975/76: 64

7. beträffande övriga frågor

att riksdagen avslår följande motioner till de delar de inte behandlats
under momenten 1-6, nämligen

a. motionen 1975/76:950,

b. motionen 1975/76:955,

c. motionen 1975/76:980,

d. motionen 1975/76:2214.

Stockholm den 18 maj 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s), Wikner (s), Stadling (s), Nilsson i Trobro* (m), Olsson i Järvsö (c), fru
Normark (s), herrar Hallenius (c), Boström (s) och Hörberg (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

beträffande informationsfrågor

1. av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s),
Carlstein (s), Wikner (s), fru Normark (s) och herr Boström (s), vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 6 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att det nu aktuella anslaget främst skall ses som en
åtgärd för det kommande budgetåret och inte som ett led i den utbyggda
information APU förordar anser utskottet det angeläget att i första hand
de redan etablerade informationskanalerna, i detta fall alltså de ungdomsorganisationer
som fått anslag genom statens ungdomsråd, lår möjligheter
till en vidgad informationsverksamhet. Om hela anslaget får disponeras
av ungdomsrådet kommer detta med all rätt att uppfattas som ett bevis
på statsmakternas uppskattning av organisationernas insatser på informationsområdet,
och utskottet anser att en sådan åtgärd därför kan väntas
sporra organisationerna till ytterligare ansträngningar. Detta ställningstagande
får självfallet inte tolkas som ett uttryck för misstro mot Hnämndens
möjligheter att föra ut en meningsfull information. Med hänsyn
till de stigande informationskostnaderna och till att det av ungdomsrådet
disponerade anslaget varit oförändrat sedan tillkomsten 1972 och

SkU 1975/76: 64

till att H-nämnden bör kunna påräkna medelstilldelning i samband med
den kommande satsningen på en utökad information tillstyrker utskottet
anslaget till Upplysning i alkoholfrågan m. m. med den ändringen att
anslaget i sin helhet får disponeras av statens ungdomsråd för utvidgad
informationsverksamhet i enlighet med de av riksdagen tidigare godkända
riktlinjerna härför. Det förutsätts därvid att statens ungdomsråd
samråder med H-nämnden i denna verksamhet.

dels att utskottet under moment 1.1 bort hemställa att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975/76:2255 och med anledning av propositionen
1975/76:142 i vad avser punkten 1 i propositionens hemställan
till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret 1976/77 under femte
huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kr. att användas
på sätt utskottet ovan förordat,

Beträffande mellanölsfrägan

2. av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Stadling (s), Olsson
i Järvsö (c), Hallenius (c) och Hörberg (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
”När utskottet” och på s. 11 slutar med ”ovan förordat” bort ha följande
lydelse:

Sänkningen av alkoholhalten i pilsnern från 3,2 till 2,8 viktprocent
under andra världskriget var visserligen i första hand tillkommen av
försörjningsmässiga skäl. Det medförde emellertid också att det tidigare
vanliga pilsnerfylleriet gick ned högst väsentligt. Det förefaller mycket
sannolikt att man här rör sig med gränsvärden som bör beaktas.

Utskottet anser att slopande av mellanölet ej bör följas av införande
av ett nytt ölsortiment med 3,0 viktprocent alkohol, utan att man bör
gå tillbaka till situationen före mellanölets införande. Om bryggeriindustrin
anstränger sig att förbättra kvalitén på produkterna bör man kunna
framställa ett öl med 2,8 viktprocents alkoholhalt som tillfredsställer konsumenternas
anspråk.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandena om slopande
av mellanöl i motionerna 1975/76:701 av fru Karlsson (c) och herr Raneskog
(c) och 1975/76:2210 av herr Fälldin m. fl. (c). Motionen
1975/76:2211 av herr Carlshamre m. fl. (m) punkt 1 tillgodoses också
genom detta liksom motionen 1975/76:2214 av herr Israelsson m. fl. (vpk)
punkt 5. Yrkandet i motionen 1975/76:980 av herr Johansson i Skärstad
(c) och Norrby (c) om sänkt alkoholhalt så att öl ej medför berusningsrisk
finnér utskottet också tillgodosett genom förslaget. I den mån motionerna
1975/76:950 av herr Ahlmark m. fl. (fp) i vad den avser införande av ett
3,0-procentigt öl och 1975/76:2218 av herr Jadestig m. fl. (s) om införande
av ett öl med en högsta alkoholhalt av 3,0 viktprocent ej tillgodosetts med
det ovan anförda avstyrker utskottet desamma.

SkU 1975/76: 64

Beträffande yrkandet under punkten 2 i den sistnämnda motionen om
begränsning av tiden för ölförsäljning till vardagar mellan klockan 8 och
20 kan erinras om att denna försäljningstid gäller som huvudregel enligt
ölförsäljningslagen, men att kommun kan besluta om undantag. Med
hänsyn till att APU föreslagit slopande av den kommunala dispensrätten
och dessutom den skärpningen av bestämmelserna att ölförsäljningen
ej skall få pågå längre än till klockan 16 på lördagar förordar utskottet
att frågan om försäljningstiderna för öl behandlas i samband med APU:s
förslag i övrigt.
dels ansett att utskottet under moment 2 bort hemställa
att riksdagen

1. med bifall till

a. motionen 1975/76:701,

b. motionen 1975/76:980 i denna del,

c. motionen 1975/76:2210 punkten 1, och med anledning
av

d. motionen 1975/76:2211 punkten 1,

e. motionen 1975/76:2214 punkten 5 i princip beslutar att
öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent inte för säljas efter
den 30 juni 1977 och begär att regeringen lägger fram förslag
om de åtgärder som erfordras för beslutets genomförande i
enlighet med vad utskottet ovan anfört;

2. avslår

a. motionen 1975/76:950 i denna del,

b. motionen 1975/76:2218 i den mån de inte kan anses tillgodosedda
genom vad utskottet anfört under moment 2.1;

3. av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m) som anser
dels att utskottets yttrande under rubriken Mellanölsfrågan bort ha följande
lydelse:

Samtliga de i detta betänkande redovisade motionerna som inte har
anknytning till propositionen 1975/76:142 tar upp frågor som behandlas
i APU:s slutbetänkande. Utredningen har presenterat ett omfattande förslag
som både materiellt och formellt innebär en grundlig revision av
hela alkohollagstiftningen. Förslaget har varit föremål för remissbehandling,
varvid opinionen visat sig vara mycket splittrad såväl när det gäller
vissa av huvudfrågorna som i åtskilliga mer detaljbetonade spörsmål.
På grund härav har regeringen funnit att den inte tidsmässigt haft möjlighet
att i enlighet med tidigare planer lägga fram någon proposition
på grundval av förslaget till innevarande riksmöte utan i stället tillsatt
en särskild beredningsgrupp, som fått till uppgift att redovisa ett samlat
underlag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.

När man nu står inför en omfattande alkoholpolitisk reform, som kan

SkU 1975/76: 64

väntas fä verkningar långt fram i tiden, är det enligt utskottets mening
av största vikt att den bygger på en samlad bedömning. Det är därför med
viss förvåning som utskottet finnér att åtskilliga motionärer vill att mellanölet
skall tas upp till särbehandling vid innevarande riksmöte utan att
avvakta den samlade bedömningen.

Socialministern har i direktiven för den angivna beredningsgruppen
understrukit att alkoholmissbruket är ett av de största sociala problemen
i vårt samhälle och att åtgärderna häremot därför i första hand bör utformas
från socialpolitiska utgångspunkter. Utskottet, som delar denna
uppfattning,anser mot denna bakgrund att det vore olyckligt om riksdagen
i stället för att söka samlande lösningar från sådana utgångspunkter plottrar
bort en väsentlig reform genom att i förväg besluta om dellösningar.
Sådana åtgärder bidrar enligt utskottets mening mera till att avleda uppmärksamheten
från de grundläggande problemen än till att skapa en realistisk
bild av den alkoholpolitiska situationen. Alkoholmissbruket bör
i forsta hand bekämpas genom positiva åtgärder som bidrar till att dämpa
den totala konsumtionen. Därvid bör man alltså söka även andra lösningar
än enbart förbuds- och tvångsåtgärder, som enligt mångåriga alkoholpolitiska
erfarenheter ofta resulterar i motreaktioner som kan förvärra
läget.

Det är en vilseledande manöver att göra mellanölsfrågan till det centrala
spörsmålet, vilket framgår inte minst av skolöverstyrelsens ungdomsundersökningar.
Motionärerna har lika delade meningar om lösningen
som remissinstanserna i fråga om införandet av det s. k. folkölet. I sistnämnda
fråga har dock en klar majoritet uttalat sig för att mellanölet
bör bibehållas och är alltså till övervägande delen negativ till APU:s
förslag i denna del.

Bland remissinstanser som avvisar det s. k. folkölet kan nämnas LO,
TCO, rikspolisstyrelsen, Handelsanställdas Förbund, KF, Sveriges läkarförbund,
skolöverstyrelsen och socialstyrelsen. TCO framhåller bl. a. att
vår nuvarande alkoholpolitik är dåligt förankrad hos allmänheten och
att det blir ännu sämre om APU:s restriktiva förslag genomförs.

LO kritiserar APU:s snäva tolkning av direktiven. Följden av denna
snäva tolkning blir att ”samhällets alkoholpolitik endast blir ett antal
administrativa regleringsåtgärder med i flera fall tvivelaktigt resultat.
APU borde i stället ha granskat alkoholpolitiken utifrån en social helhetssyn
på problemet.”

Den långsiktiga lösningen av mellanölsfrågan bör således enligt utskottets
mening behandlas i sitt större sammanhang. I avvaktan på denna
totallösning bör åtgärder skyndsamt vidtagas för att råda bot på de värsta
olägenheterna.

En bättre efterlevnad av bestämmelserna om 18-årsgränsen för inköp
av mellanöl bör eftersträvas. Ytterligare insatser bör göras för att komma
åt den förödande langningen av såväl mellanöl som vin och sprit. Flera

SkU 1975/76:64

undersökningar visar att ungdomen i allt större utsträckning kombinerar
öl, vin och sprit på olika sätt. Man kan inte ensidigt inrikta ansträngningarna
mot mellanölet.

Ungdoms- och andra organisationer bör om möjligt öka informationsinsatserna.
Det bör prövas om dessa kan samordnas med någon myndighet
i en samlad kraftfull aktion.

Men dessa rena informationsåtgärder bör kombineras med mera konstruktiva
åtgärder såsom att skaffa både meningsfullt arbete och engagerande
fritidssysselsättning åt ungdomar i riskzonen. Dessa bör erbjudas
alternativ till sysslolösheten och drickandet. De 5-10 % av ungdomarna
som är storkonsumenter och som befinner sig i sociala problemsituationer
är vanligtvis väl kända av skolpersonal, socialassistenter och fritidsledare.
Ofta har denna personal också idéer om vad de skulle kunna göra för
dessa ungdomar.

I varje kommun finns det samrådsorgan för ungdomsfrågor. Däri ingår
representanter för skola, socialnämnd, fritidsnämnd och polis. Dessa organ
har en god överblick över de förhållanden som kommunens ungdomar
lever i. Somliga kommuner har också motsvarande samrådsgrupper
ute i rektorsområdena eller kommundelarna och dessa lokala grupper
vet i många fall ännu bättre var problemen finns och vilka åtgärder som
borde sättas in.

Även när det gäller försäljningstiderna för öl bör de gällande bestämmelserna
snabbt kunna omprövas och förslag härom läggas fram vid
början av nästa riksmöte om så prövas erforderligt. Vad som därvid kan
komma i fråga är främst inskränkningar av försäljningen under kvällar
och lördagseftermiddagar med hänsynstagande till handelns struktur och
konsumenternas varierande behov av tillgång till inköp. Dessa överväganden
måste självfallet göras i samråd med företrädare för handeln.

Det finns alltså redan nu betydande resurser som kan sättas in på
de här berörda områdena. Det bör enligt utskottets mening vara en angelägen
uppgift för regeringen att omgående ta initiativ i de här behandlade
frågorna.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas anledning för riksdagen
att nu ta ställning till mellanölsfrågan utan utskottet förordar att
riksdagen avvaktar den kommande propositionen om den framtida alkoholpolitiken.
Till följd härav avstyrker utskottet bifall till samtliga motioner
i vad de avser denna fråga.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
att riksdagen

1. begär att regeringen i propositionen till våren 1977 om den
framtida alkoholpolitiken lägger fram förslag om åtgärder
för att sänka den totala alkoholkonsumtionen i enlighet med
vad utskottet ovan anfört;

SkU 1975/76:64

2. avslår

a. motionen 1975/76:701,

b. motionen 1975/76:950 i denna del,

c. motionen 1975/76:980 i denna del,

d. motionen 1975/76:2210 punkten 1,

e. motionen 1975/76:2211 punkten 1,

f. motionen 1975/76:2214 punkten 5,

g. motionen 1975/76:2218;

4. av herr Kristenson (s) som anser
delsaU utskottets yttrande under rubriken Mellanölsfrågan bort ha följande
lydelse:

Samtliga de i detta betänkande redovisade motionerna som inte har
anknytning till propositionen 1975/76:142 tar upp frågor som behandlas
i APU:s slutbetänkande. Utredningen har presenterat ett omfattande förslag
som både materiellt och formellt innebär en grundlig revision av hela alkohollagstiftningen.
Förslaget har varit föremål för remissbehandling, varvid
opinionen visat sig vara mycket splittrad såväl när det gäller vissa av
huvudfrågorna som i åtskilliga mer detaljbetonade spörsmål. På grund härav
har regeringen funnit att den inte tidsmässigt haft möjlighet att i enlighet
med tidigare planer lägga fram någon proposition på grundval av förslaget
till innevarande riksmöte utan i stället tillsatt en särskild beredningsgrupp,
som fått till uppgift att redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande
till de alkoholpolitiska frågorna.

När man nu står inför en omfattande alkoholpolitisk reform, som kan
väntas få verkningar långt fram i tiden, är det enligt utskottets mening
av största vikt att den bygger på en samlad bedömning. Det är därför
med viss förvåning som utskottet finner att åtskilliga motionärer vill
att mellanölet skall tas upp till särbehandling vid innevarande riksmöte
utan att avvakta den samlade bedömningen.

Socialministern har i direktiven för den angivna beredningsgruppen
understrukit att alkoholmissbruket är ett av de största sociala problemen
i vårt samhälle och att åtgärderna häremot därför i första hand bör utformas
från socialpolitiska utgångspunkter. Utskottet, som delar denna uppfattning,
anser mot denna bakgrund att det vore olyckligt om riksdagen i stället
för att söka samlande lösningar från sådana utgångspunkter plottrar bort
en väsentlig reform genom att i förväg besluta om dellösningar. Sådana
åtgärder bidrar enligt utskottets mening mera till att avleda uppmärksamheten
från de grundläggande problemen än till att skapa en realistisk bild
av den alkoholpolitiska situationen. Alkoholmissbruket bör i första hand
bekämpas genom positiva åtgärder som bidrar till att dämpa dpn totala konsumtionen.
Därvid bör man alltså söka även andra lösningar än enbart förbuds-
och tvångsåtgärder, som enligt mångåriga alkoholpolitiska erfarenheter

SkU 1975/76:64

ofta resulterar i motreaktioner som kan förvärra läget.

1. begär att regeringen i propositionen till våren 1977 om den

framtida alkoholpolitiken lägger fram förslag om åtgärder

för att sänka den totala alkoholkonsumtionen i enlighet med

vad utskottet ovan anfört

2. avslår

a. motionen 1975/76:701,

b. motionen 1975/76:950 i denna del,

c. motionen 1975/76:980 i denna del,

d. motionen 1975/76:2210 punkten 1,

e. motionen 1975/76:2211 punkten 1,

f. motionen 1975/76:2214 punkten 5,

g. motionen 1975/76:2218;

Beträffande etablering av systembutiker

5. av herr Kristenson (s) som anser
dels att utskottet under denna rubrik bort anföra följande:

I ett par av de under allmänna motionstiden vid detta riksmöte väckta

SkU 1975/76:64

motionerna tas upp en fråga som berör alkoholpolitiken och som behandlats
av APU, men som utskottet mera anser gälla den enskildes
krav på service och jämställdhet än egentlig nykterhetspolitik.

I motionen 1975/76:1025 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) yrkas
att systembolaget bör få sådana instruktioner, att det kan tillmötesgå
etableringsönskemål från kommuner som i nuläget saknar systembutik, och
i motionen 1975/76:1041 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru
Sundberg (m) begärs minst en systembutik i varje kommun.

I motionerna hävdas att några reella nykterhetspolitiska skäl inte kan
ligga bakom beslutet att vägra en tredjedel av landets kommuner systembutik.
Av serviceskäl finns det anledning att efter kommunreformen
ge varje kommun som så önskar egen butik.

Av remissyttrandena över APU:s förslag, där en oförändrad etableringspolitik
förordas, framgår att åtskilliga remissinstanser rekommenderar
en generösare linje, och detta gäller främst de som företräder konsumentintressen
och glesbygder. Sålunda framhålls att en alltför långtgående
restriktivitet främst drabbar personer utanför tätorterna. Kooperativa förbundet
anser att allmänhetens anspråk på god service bör vara vägledande
för etableringspolitiken. Det kan i sammanhanget också förtjäna erinras om
att föregående års socialdemokratiska partikongress enhälligt antog en resolution
av samma innebörd som det i motionerna framförda önskemålet
om rätt för kommunerna att avgöra denna fråga.

Med beaktande av att det uppenbarligen är en bred opinion som stöder
motionärernas yrkanden och med hänsyn till att frågan också gäller en
avvägning mellan de intressen som ett statligt monopolbolag företräder
och de kommunala önskemålen om service anser utskottet övervägande
skäl tala för bifall till den mycket måttliga utvidgning av samhällsservicen
som motionärerna förespråkar. I den mån frågan inrymmer några alkoholpolitiska
aspekter är utskottet övertygat om att det kommunala
ansvaret i sådant avseende inte är mindre än systembolagets.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:1025
och 1041.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

att riksdagen

med bifall till motionerna 1975/76:1025 och 1041 begär att regeringen
i avtalet med systembolaget tar in bestämmelser om skyldighet för bolaget
att på framställning av kommun inrätta systembutik i kommunen.

GOTAB 51940 Stockholm 1976