SkU 1975/76: 63

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 63

med anledning av propositionen 1975/76:180 om ändrade regler för
beskattning av realisationsvinster, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:180 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall med
beskattning av realisationsvinst,

3. lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

4. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

I propositionen föreslås en höjning av skatten på aktievinster samt en
skärpning i vissa avseenden av beskattningen av realisationsvinster vid fastighetsförsäljning.

Beträffande fastigheter föreslås att realisationsvinst i sin helhet skall vara
skattepliktig oavsett innehavstidens längd. Nuvarande reduktion av skattepliktig
vinst til! 75 96 efter två års innehav skall alltså slopas. I fråga om
fastigheter som har förvärvats före deni januari 1952 skall anskaffningskostnaden
i princip anses motsvara 150 % av 1952 års taxeringsvärde. Nuvarande
indexuppräkning av anskaffningskostnaden liksom det fasta tillägget med
3 000 kr. per år av innehavstiden behålls, dock med den begränsningen
att uppräkning och tillägg inte för ske för tid före år 1952: Värdeminskningsavdrag
som enligt nuvarande regler skall återföras till beskattning vid
vinstberäkningen föreslås bli indexuppräknade på samma sätt som anskaffningskostnaden.
I övrigt förutsätts reglerna för vinstberäkningen förbli i
stort sett oförändrade. Rätten till uppskov med realisationsvinstbeskattning
föreslås utvidgad. Uppskov skall i fortsättningen kunna medges även vid
frivillig försäljning av fastighet som utgör den skattskyldiges permanenta
bostad.

Hela vinsten vid aktieförsäljning föreslås liksom hittills bli beskattad om
försäljningen äger rum inom en innehavstid som i princip motsvarar två
år. Beträffande aktier som har innehafts längre tid föreslås att 40 % av realisationsvinsten
skall beskattas. Nuvarande bestämmelser om avtrappning av
skatteplikten under tredje-femte året och beskattning enligt schablon
av 10 % av försäljningspriset vid försäljning efter fem år skall alltså upphöra.
För att underlätta vinstberäkningen för aktier som innehafts längre tid fö 1

Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76: 63

reslås en särskild schablonregel, som innebär att anskaffningskostnaden i
vissa fall får beräknas till belopp som motsvarar halva försäljningspriset.
Av praktiska skäl föreslås att avdrag liksom hittills får göras med 500 kr.
från vinst vid försäljning av äldre aktier.

Nuvarande bestämmelser om realisationsvinstbeskattning för annan lös
egendom än aktier o. d. skall enligt förslaget behållas oförändrade.

De nya reglerna avses i princip bli tillämpliga på försäljningar som sker
efter utgången av mars 1976.

SkU 1975/76: 63

F orfattningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att punkt 8 av anvisningarna till 22 § skall upphöra att gälla,
dels att 35 § 2 och 3 morn., 36 S, punkt 5 av anvisningarna till 21 §,
punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 35 § samt punkterna 1-4 av
anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2 mom .'Avyttras f a s t i gh e t,
som innehafts mindre än två år, är
hela realisationsvinsten skattepliktig
utom i fall som avses i nästa stycke.
Har fastigheten vid avyttringen innehafts
två år eller mera är endast 75
procent av vinsten skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats under
sådana förhållanden att tvångsförsäljning
måste anses vara för handen,
och kan det icke skäligen antagas,
att avyttringen skulle ha ägt
rum även om tvång icke förelegat,
är endast 75 procent av vinsten skattepliktig
även om fastigheten innehafts
mindre än två år. Detsamma
gäller i fråga om fästighetsforsäljning,
som utgör led i åtgärder för
jordbrukets eller skogsbrukets yttre
rationalisering, och sådan avyttring
av fastighet till staten som ägt rum,
därför att fastigheten på grund av
flygbuller icke kan bebos utan påtaglig
olägenhet, samt vidare när
mark överföres till ny ägare genom
fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988) el -

Föreslagen lydelse

2 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av fastighet
är i sin helhet skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats under
sådana förhållanden att tvångsförsäljning
måste anses vara för handen
kan - såvida det icke skäligen kan
antagas, att avyttringen skulle ha ägt
rum även om tvång icke förelegat
- den skattskyldige få uppskov med beskattning
av realisationsvinst enligt vad
som stadgas i lagen (1968:276) om
uppskov i vissa fall med beskattning
av realisationsvinst. Uppskov enligt
nämnda lag får vidare åtnjutas vid fastighetsavyttring,
som utgör led i åtgärder
för jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering, och sådan
avyttring av fastighet till staten som
ägt rum, därför att fastigheten på
grund av flygbuller icke kan bebos
utan påtaglig olägenhet, samt vidare
när mark överföres till ny ägare

' Senaste lydelse av punkt 8 av anvisningarna till 22 S 1972:741.

2 Senaste lydelse 1971:925.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

ler på grund av inlösen enligt 8 kap.

samma lag.

Skattskyldig, som haft skattepliktig
realisationsvinst på grund av avyttring
eller marköverföring enligt föregående
stycke eller pä grund av att han fått
engångsersättning för inskränkning i
förfoganderätten till sin fastighet enligt
naturvårdslagen den 11 december
1964 (nr 822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra författningar
eller för upplåtelse av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till fastigheten
på obegränsad tid, kan, om han förvärvat
eller avser att förvärva fastighet
(ersättningsfastighet), som är jämförlig
med den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig, få uppskov
med beskattning av realisationsvinsten
i enlighet med särskilda bestämmelser
därom. Uppkommer fråga om beskattning
av realisationsvinst eller om
beräkning av realisationsförlust på
grund av avyttring av ersättningsfastighet,
beräknas vid tillämpning av vad

Föreslagen lydelse

genom fastighetsreglering enligt 5
kap. fastighetsbildningslagen

(1970:988) eller på grund av inlösen
enligt 8 kap. samma lag. Sådant uppskov
får även åtnjutas om realisationsvinst
uppkommit på grund av att den
skattskyldige fått engångsersättning
för inskränkning i förfoganderätten till
sin fastighet enligt naturvårdslagen
(1964:822) eller för motsvarande inskränkningar
enligt andra författningar
elter för upplåtelse av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till fastigheten på
obegränsad tid. Som förutsättning för
uppskov gäller att den skattskyldige
har förvärvat eller avser att förvärva
fastighet (ersättningsfastighet) som är
jämförlig med den fastighet till vilken
realisationsvinsten hänför sig samt att
realisationsvinsten uppgått till minst
3 000 kronor.

Uppskov enligt föregående stycke
med beskattning av realisationsvinst
får - även om tvång icke förelegat -åtnjutas när skattskyldig, som är fysisk
person, avyttrar jordbruksfastighet eller
fastighet, som avses i 24 2 mom.,
om realisationsvinsten uppgått till
minst 15 000 kronor och tillika överstiger
10 procent av vad den skattskyldige
erhållit för fastigheten efter avdrag
för kostnad för avyttringen. Som
förutsättning för uppskov gäller att den
skattskyldige skall ha varit mantalsskriven
på den avyttrade fastigheten
och skall mantalsskrivas på ersättningsfastigheten.
Skattskyldig kan få
uppskov med beskattning av realisationsvinst
även när han avyttrar de! av
den jordbruksfastighet där han skall
vara mantalsskriven eller fastighet som
tillsammans med nämnda fastighet
bildat en förvärvskälla, under förutsättning
att realisationsvinsten är av

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den storlek som nyss sagts och ersättningsfastigheten
tillsammans med den
fastighet, där den skattskyldige skall
vara mantalsskriven, bildar en förvärvskälla.

i första stycket sägs innehavstiden för
ersättningsfastigheten som om avyttringen
avsett den tidigare innehavda
fastigheten. Vad nu sagts gäller dock
endast om den realisationsvinst som
uppskovet avser helt eller delvis avräknats
från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats av den skattskyldige genom arv, testamente,
gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med köp
eller byte, anses fastigheten förvärvad genom det köp, byte eiler därmed
jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av fastighet gäller
oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tillämpning
även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft.

3 morn.3 Avyttras aktie, 3 mom. Realisationsvinst på

andel i aktiefond, fond- grund av avyttring av aktie, a n -

andel eller teckningsrätt
till aktie eller andel
i ekonomisk förening
eller i handelsbo 1

a g eller avyttras annan rättighet
som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie, dock ej aktie eller
andel i bostadsaktiebolag eller i bostadsförening
som avses i 24 § 3
morn., räknas som skattepliktig realisationsvinst: om

egendomen innehafts
mindre än 2 år . . . 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år .. . 75 %
av vinsten

3 år men mindre än 4 år ... 50 %
av vinsten

4 år men mindre än 5 år ... 25 %
av vinsten

Avyttrar skattskyldig egendom
som här avses och som den skattskyldige
innehaft fern år eller mera och
framstår det icke som sannolikt att avyttringen
skett utan vinst eller med vinst
ej överstigande 5 procent av vad den

del i aktiefond, fondandel
eller teckningsrätt
till aktie eller andel i
ekonomisk förening eller
i handelsbolag eller annan
rättighet som är jämförlig med
här avsedd andelsrätt eller aktie,
dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag
eller i bostadsförening som
avses i 24 3 morn., är i sin helhet
skattepliktig, om egendomen har förvärvats
under det år då avyttringen
skett (avyttringsåret) elter något av de
två närmast föregående åren.

3 Senaste lydelse 1973:1057.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattskyldige erhåller för egendomen,
skal! som skattepliktig realisationsvinst
räknas ett belopp motsvarande 10 procent
av vad han erhåller för egendomen
efter avdrag för kostnad för avyttringen.
Från sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår
äger skattskyldig åtnjuta avdrag med
500 kronor. Har den skattskyldige
under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med sin make, får
sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 500 kronor. I intet
fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar
mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke.

Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller delvis,
om företag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning därom
senast den dag avyttringen sker.

loppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 500 kronor. Har
den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 500 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke.

Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2
mom. andra stycket, beräknas skattepliktig
realisationsvinst icke till högre
belopp än som motsvarar 10 procent av
vad den skattskyldige erhåller för egendomen
efter avdragför kostnad för avyttringen.

Bestämmelsen i 2 mom. fjärde stycket äger motsvarande tillämpning på
egendom som avses i detta moment.

Från skatteplikt enligt detta mo- Överlåtes aktie i aktiebolag eller
ment undantages - där ej annat följer andel i handelsbolag, ekonomisk för -

Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2
mom. andra stycket första meningen,
är - oavsett tidpunkten för förvärvet
- endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

av nionde stycket - vinst som uppkommer,
när aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk förening
eller utländskt bolag överlåtes
mellan sådana företag inom samma
koncern, om moderföretaget i kon -

ening eller utländskt bolag till svenskt
företag inom samma koncern, skall
- där ej annat följer av nionde stycket
- beskattning av realisationsvinst
icke äga rum, om moderföretaget i
koncernen är aktiebolag eller ekono -

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

cernen är aktiebolag eller ekonomisk
förening och den överlåtna aktien eller
andelen innehaves som ett led i
annan koncernens verksamhet än
förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart
sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande inflytande
över bolaget eller föreningen,
beräknas realisationsvinst vid
hans avyttring av aktie eller andel
i bolaget eller föreningen som om avyttringen
avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten.
Vad nu sagts får icke föranleda att
realisationsvinst beräknas lägre eller
att realisationsförlust beräknas högre
än enligt reglerna i detta moment.
Bestämmelserna i detta stycke gälla
endast om sådan fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga
tillgång. De gälla dock icke vid avyttring
av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsrättsförening
som avses i 24 §
3 morn., om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej

Föreslagen lydelse

misk förening och den överlåtna aktien
eller andelen innehaves som ett
led i annan koncernens verksamhet
än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad
lös egendom. I fall som nu avses skall
den överlåtna aktien eller andelen anses
förvärvad av det övertagande företaget
vid den tidpunkt och för den
anskaffningskostnad som gällt för det
överlåtande företaget. Om överlåtelsen
sker till utländskt företag, äger regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer medgiva befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. A nsökan
om befrielse skall göras av det
överlåtande företaget senast den dag
överlåtelsen sker.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart
sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande inflytande
över bolaget eller föreningen,
beräknas realisationsvinst vid
hans avyttring av aktie eller andel
i bolaget eller föreningen som om avyttringen
avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten.
Vad nu sagts får icke föranleda att
realisationsvinst beräknas lägre eller
att realisationsförlust beräknas högre
än enligt reglerna i detta moment.
Bestämmelserna i detta stycke gälla
endast om sådan-fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga
tillgång. De gälla dock icke vid avyttring
av aktie i sådant bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening
som avses i 24 § 3 morn.,
om avyttringen avser endast rätt till
viss eller vissa men ej alla bostadslä -

SkU 1975/76: 63

Föreslagen lydelse

genheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan
anses annan ansökan
hos myndighet om viss åtgärd med
åberopande av fångeshandlingen.
Om vinsten vid försäljning av aktie eller
ande! på grund av bestämmelserna i
detta stycke beräknas enligt de regler,
som gälla för beräkning av vinst vid
avyttring av fastighet, skall avyttringen
anses ha avsett den mot aktien eller
andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar
före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall
som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för
aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets
tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år
efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes
på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag
eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående
person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång
i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst
enligt detta stycke upptagas till beskattning på samma sätt
som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande
tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverket får medgiva undantag från detta stycke, om det
kan antagas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än
att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan
fråga får talan icke föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller
genom förmedling av annan - äges eller inom två år efter avyttringen vid
något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien,
anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom
två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i

Nuvarande lydelse

alla bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om viss
åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst
enligt detta stycke uppkom, får realisationsvinsten upptagas
till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag
eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening
liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie.
Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger
andra synnerliga skäl, äger regeringen eller myndighet, som regeringen
bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta
stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

36 8«

Från bruttointäkten av tillfällig förvärvsverksamhet må avdrag göras
för omkostnader, såsom för:
kostnader, som varit erforderliga för intäktens förvärvande, såsom resor,
ersättning till biträden med mera;

ränta å upplånade medel, som använts i tillfällig förvärvsverksamhet;
förlust, som uppkommit i förvärvskällan.

Att särskilda bestämmelser gälla Att särskilda bestämmelser gälla

för beräkning av vinst genom avyttring för beräkning av realisationsvinst

av fastighet framgår av anvisningar- framgår av anvisningarna.

na.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 21 8

5.5 Till intäkt av skogsbruk 5. Till intäkt av skogsbruk

hänföres intäkt genom avyttring av hänföres intäkt genom avyttring av

skogsprodukter, därunder inbegrip- skogsprodukter, därunder inbegripna
produkter av sådan förädlings- na produkter av sådan förädlings verksamhet,

somingåriskogsbruket, verksamhet, som ingår i skogsbrugenom
upplåtelse av avverkningsrätt ket, samt intäkt genom upplåtelse av

till skog eller genom avyttring av väx- avverkningsrätt till skog. Likaledes

ande skog i samband med avyttring hänföres till intäkt av skogsbruk vär av

marken, därest icke vinst på av- det av skogsprodukter, som den

yttring av fastigheten i dess helhet skall skattskyldige tillgodogjort sig för ny-,

4 Senaste lydelse 1967:748.

5 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

beskattas enligt 27 § såsom inkomst av
handelsrörelse eller enligt 35 § såsom
realisationsvinst. Om realisationsvinst
däremot endast delvis är skattepliktig
enligt 35 sv, kan även taxering såsom
för intäkt av skogsbruk äga rum. Likaledes
hänföres till intäkt av skogsbruk
värdet av skogsprodukter, som
den skattskyldige tillgodogjort sig
för ny-, till- eller ombyggnad eller
för reparation och underhåll av byggnader,
markanläggningar och inventarier
på fastigheten eller för sitt hushåll
eller eljest för sin, sin familjs och
sina personliga tjänares räkning
(vedbrand med mera) eller för arbetspersonalens
behov eller på annan av
den skattskyldige innehavd fastighet
eller i rörelse, som av honom drivits.

till

1.6 År fråga om beskattning av realisationsvinst
vid avyttring av jordbruksfastighet
eller fastighet, som ingått
i den skattskyldiges rörelse, skall
beaktas vad i punkt 4 av anvisningarna
till 21 sv och i punkt 1 av anvisningarna
till 28 sv sägs rörande beskattning såsom
intäkt av jordbruksfastighet eller
rörelse av vad som erhålles vid avyttring
av sådana tillgångar, vilka vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
skola hänföras till maskiner och andra
inventarier (jfr punkt 3 förde stycket

Föreslagen lydelse

till- eller ombyggnad eller för reparation
och underhåll av byggnader,
markanläggningar och inventarier
på fastigheten eller för sitt hushåll
eller eljest forsin, sin familjs och
sina personliga tjänares räkning
(vedbrand med mera) eller för arbetspersonalens
behov eller på annan av
den skattskyldige innehavd fastighet
eller i rörelse, som av honom drivits.

Vinst genom avyttring av växande
skog i samband med avyttring av marken
skall, om icke vinsten i dess helhet
skall beskattas enligt 27 § som inkomst
av rörelse, beskattas som realisationsvinst
(jfr punkt 2. a. av anvisningarna
till 36 $).

35 ij

1. A vyttras jordbruksfastighet eller
fastighet, som ingått i den skattskyldiges
rörelse, skall, såvida viss del av
vederlaget enligt punkt 4 av anvisningarna
till 21 ss eller punkt 1 av anvisningarna
till 281 utgör intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse, denna de!
av vederlaget icke medräknas vid beräkning
av realisationsvinst.

6 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna
till 22 § samt punkt 7 fjärde
stycket och punkt 16 tredje stycket av
anvisningarna till 29 §).

2.7 / det fall att vinst å avyttring av
jordbruksfastighet med dard växande
skog endast delvis är skattepliktig såsom
realisationsvinst, kan jämväl taxeringfor
intäkt av skogsbruk äga rum.
Om intäkten av skogsbruk pä grund
av avyttringen, beräknad jämlikt 21 §,
efter avdrag varom i 22 § förmäles,
överstiger den skattepliktiga delen av
realisationsvinsten, skall nämligen det
överskjutande beloppet beskattas såsom
inkomst av jordbruksfastighet. Vid
denna beskattning skall dock iakttagas,
att vad som på grund av avyttringen
beskattas såsom intäkt av
skogsbruk och såsom intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet sammanlagt icke
upptages till högre belopp än den vid
fastighetsavyttringen uppkomna realisationsvinsten
i dess helhet.

Exempel:

En skattskyldig försäljer nio år efter
förvärvet en jordbruksfastighet med
därå växande skog. Därvid uppkommer
en realisationsvinst, som enligt de
i punkterna 1 och 2 av anvisningarna
till 36 § angivna grunderna uppgår till
5 000 kronor. Av denna utgör 75 procent
eller 3 750 kronor skattepliktig
realisationsvinst. Om den å skogen belöpande
delen av köpeskillingen i stället
upptages såsom intäkt av skogsbruk,
skulle för den skattskyldige efter
åtnjutande av bl. a. avdrag, som avses
i punkt 8 av anvisningarna till 22 §,
uppkomma en behållen intäkt av
skogsbruk å 4 000 kronor. Under så -

Föreslagen lydelse

2. Vid avyttring av fastighet skall
beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust
göras särskilt för varje
avyttrad taxeringsenhet eller del av
taxeringsenhet.

7 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

dana förhållanden skall den skattskyldige
uppgiva 3 750 kronor såsom skattepliktig
realisationsvinst och 250 kronor
såsom intäkt av jordbruksfastighet.

Om den behållna intäkten av skogsbruk
i stället uppgått till 6 000 kronor,
skulle den skattskyldige i det angivna
exemplet uppgiva 3 750 kronor såsom
skattepliktig realisationsvinst och 1 250
kronor såsom intäkt av skogsbruk.

4.8 Lika med avyttring av fastighet
anses sådan marköverföring genom
fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988)
som sker mot ersättning helt eller
delvis i pengar samt marköverföring
på grund av inlösen enligt 8 kap.
samma lag. Har skattskyldig avstått
mark genom fastighetsreglering enligt
5 kap. nämnda lag, beskattas
uppkommen realisationsvinst endast
om den eller de ersättningar i
pengar som den skattskyldige fått
under ett beskattningsår sammanlagt
överstigit 5 000 kronor. Såsom
skattepliktig inkomst upptages så
stor del av hela realisationsvinsten,
beräknad enligt 35 § 2 mom. andra
stycket på det totala vederlaget, som
belöper på vad den skattskyldige erhållit
i pengar. Vid senare avyttring
skall fastighetens ingångsvärde, om
detta ej beräknats med ledning av ett
efter regleringen åsatt taxeringsvärde,
minskas med så stor del av ingångsvärdet
för den tidigare avstådda marken
som ersättningen i pengar utgör av det
totala vederlaget. Det sålunda minskade
ingångsvärdet utgör ingångsvärde
för återstående del av fastigheten jämte
mark som erhållits vid fastighets 8

Senaste lydelse 1972:741.

Föreslagen lydelse

4. Lika med avyttring av fastighet
anses sådan marköverföring genom
fastighetsreglering enligt 5 kap. eller
genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988) som
sker mot ersättning helt eller delvis
i pengar samt marköverföring på
grund av inlösen enligt 8 kap. samma
lag. Har skattskyldig avstått
mark genom fastighetsreglering enligt
5 kap. eller genom klyvning enligt
11 kap. nämnda lag, skall såsom skattepliktig
inkomst upptagas så stor del
av hela realisationsvinsten, som ersättningen
i pengar, minskad med
5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget
för fastigheten, minskat med
5 000 kronor.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

regleringen. Vad här sägs om minskning
av ingångsvärde gäller även förbättringskostnad,
som nedlagts på den
avstådda marken.

Avyttring av fastighet anses vidare
föreligga när ägare av fastighet fått
engångsersättning på grund av sådan
inskränkning i förfoganderätt till fastigheten
som skett enligt naturvårdslagen
den 11 december 1964 (nr 822)
eller på grund av motsvarande inskränkningar
enligt andra författningar
eller när han fått sådan ersättning
på grund av upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till
fastigheten för obegränsad tid (jfr
punkt 8 andra meningen av anvisningarna
till 21 5). Engångsersättningen
är i dessa fall att betrakta som
köpeskilling, varvid så stor del av
fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet
utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för beslutet
om inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av nyttjanderätten
eller servitutsrätten. Vid
vinstberäkningen får den skattskyldige
från sammanlagda beloppet av
den eller de engångsersättningar han
erhållit under ett beskattningsår, om
han icke visar att han haft avdragsgilla
omkostnader enligt 36 5 till
samma eller högre belopp, i stället
åtnjuta avdrag med 2 000 kronor.
Detta avdrag får dock icke överstiga
det sammanlagda ersättningsbeloppet.

till

l.9 Vid beräkning av realisationsvinst
upptages, utom i fall som avses
i 35 sv 3 morn. andra stycket, såsom

Föreslagen lydelse

Avyttring av fastighet anses vidare
föreligga när ägare av fastighet fått
engångsersättning på grund av sådan
inskränkning i förfoganderätt till fastigheten
som skett enligt naturvårdslagen
(1964:822) eller på grund av
motsvarande inskränkningar enligt
andra författningar eller när han fått
sådan ersättning på grund av upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätttill
fastigheten för obegränsad
tid (jfr punkt 8 andra meningen av
anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen
är i dessa fall att betrakta
som köpeskilling, varvid så stor del
av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet
utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för beslutet
om inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av nyttjanderätten
eller servitutsrätten. Vid
vinstberäkningen får den skattskyldige
från sammanlagda beloppet av
den eller de engångsersättningar han
erhållit under ett beskattningsår, om
han icke visar att han haft avdragsgilla
omkostnader enligt 36 § till
samma eller högre belopp, i stället
åtnjuta avdrag med 2 000 kronor.
Detta avdrag får dock icke överstiga
det sammanlagda ersättningsbeloppet.

36 ^

1. Vid beräkning av realisationsvinst
upptages såsom intäkt vad som
erhållits för den avyttrade egen -

9 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

intäkt vad som erhållits för den avyttrade
egendomen. Avdrag får -med iakttagande dock av de särskilda
föreskrifter som enligt punkt 2 nedan
gälla beträffande fastighet - ske
för alla omkostnader för förvärvet
och avyttringen, således för erlagd
köpeskilling, för vad som nedlagts
på förbättring av egendomen,./or inköps-
och försäljningsprovision, för
stämpelskatt m. m. Hit räknas jämväl
kostnad, som under tid, då intäkt
av avyttrad annan fastighet eller i förekommande
fall del därav beräknats
enligt 24 § 2 eller 3 morn., nedlagts
på reparation och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den
mån den avyttrade egendomen på
grund därav vid avyttringen befunnit
sig i bättre skick än vid förvärvet. Har
den skattskyldige fått åtnjuta avdrag
för värdeminskning av skog eller annan
naturtillgång på avyttrad fastighet eller
för värdeminskning av täckdiken eller
andra markanläggningar (jfr punkt 4
färde-sjätte styckena av anvisningarna
till 22 § samt punkt 16 femte och
sjätte styckena av anvisningarna till
29 j), skall å andra sidan omkostnadsbeloppet
minskas med sådant avdrag.
På samma sätt minskas omkostnadsbeloppet
med avdrag som åtnjutits för
värdeminskning av byggnad samt därmed
vid beräkning av värdeminskningsavdrag
likställda tillgångar (jfr
punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje
stycket av anvisningarna till 22 )
samt punkt 2 b första stycket av anvisningarna
till 25 § och punkt 16 fjärde
stycket av anvisningarna till 29 §),
dock icke för år då åtnjutet avdrag understigit
3 000 kronor elter om vid avyttringen
återvunna avskrivningar sko -

Föreslagen lydelse

domen medavdragförförsäljningsprovision
och liknande kostnader. Avdrag
får - med iakttagande dock av de
särskilda föreskrifter som gälla enligt
punkt 2 nedan - ske för alla omkostnader
för egendomen (omkostnadsbeloppet),
således för erlagd köpeskilling
jämte inköpsprovision, stämpelskatt
o. d. (ingångsvärdet) och för vad
som nedlagts på förbättring av egendomen
(förbättringskostnad) m. m.
Vidare får vid vinstberäkningen den
skattskyldige åtnjuta avdrag för under
beskattningsåret utbetalda förvaltningskostnader
och räntor, därest
dessa ej böra hänföras till annan
förvärvskälla.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

la upptagas som intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse. I intet fall skall
dock omkostnadsbelopp minskas
med avdrag för värdeminskning som
åtnjutits för dr före dr 1914. Beräknas
anskaffningskostnad för fastighet enligt
punkt 2 första eller andra stycket
på grundval av visst drs taxeringsvärde
minskas omkostnadsbeloppet endast
med värdeminskningsavdrag för skog,
byggnader m. m. som åtnjutits från
och med nämnda år. Har den skattskyldige
tidigare åtnjutit avdrag för
värdeminskning eller dylikt av lös
egendom, minskas omkostnadsbeloppet
med sådant avdrag, i den mån vid
avyttringen återvunna avskrivningar
icke skola upptagas som intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse. Vad som
förstås med i beskattningsavseende åtnjutet
värdeminskningsavdrag framgår
av 29 § I mom. andra stycket. Vidare
får vid vinstberäkningen den skattskyldige
åtnjuta avdrag för under beskattningsåret
utbetalda förvaltningskostnader
och räntor, därest
dessa ej böra hänföras till annan förvärvskälla.

2.io

Föreslagen lydelse

2.a. Skall vid beräkning av realisationsvinst
på grund av avyttring av
fastighet vederlaget för viss del av fastigheten
upptagas som intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse (jfr punkt
1 av anvisningarna till 35 f) får i omkostnadsbeloppet
icke inräknas kostnad
som hänför sig till sådan del av
fastigheten.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad annan
fastighet eller i förekommande föll de!
därav beräknats enligt 24 •> 2 eller 3

10 Senaste lydelse 1976:85.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mom., har nedlagts på reparation och
underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen,
i den mån den avyttrade
egendomen på grund därav vid avyttringen
befunnit sig i bättre skick än
vid förvärvet. Förbättringskostnad och
därmed jämförlig reparations- eller
underhållskostnad får dock inräknas i
omkostnadsbeloppet endast för år då
de nedlagda kostnaderna uppgått till
minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke,
som uppförts på avskrivningsplan, skall
normalt anses nedlagd det år då kostnaden
uppförts på planen. I andra fall
skall sådan kostnad normalt anses
nedlagd när faktura eller räkning erhållits,
varavframgår vilket arbete som
utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas
med värdeminskningsavdrag, som belöper
på tid före avyttringen av fastigheten,
såsom avdrag för värdeminskning
av skog eller annan naturtillgång
eller för värdeminskning av
täckdiken eller andra markanläggningar
Q fr punkt 4 fjärde-sjätte styckena
av anvisningarna till 22 sv samt
punkt 16 femte och sjätte styckena av
anvisningarna till29 $). På samma sätt
skall omkostnadsbeloppet minskas
med avdrag för värdeminskning av
byggnad samt därmed vid beräkning
av värdeminskningsavdrag likställda
tillgångar (jfr punkt 3 tredje stycket och
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna
till 22 § samt punkt 2 b första stycket
av anvisningarna till 25 § och punkt
16 fjärde stycket av anvisningarna till
29 (), dock icke för år då avdraget understigit
3 000 kronor. Omkostnadsbe -

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Har fastighet vid avyttringen innehafts
mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen, i stället,
för köpeskillingen vid förvärvet, avdraga
ett belopp motsvarande 150
procent av det taxeringsvärde som
gällde för fastigheten tjugo år före
avyttringen. Har fastigheten förvärvats
år 1914 eller tidigare får den
skattskyldige även välja att som ingångsvärde
för fastigheten räkna 150
procent av fastighetens taxeringsvärde
för år 1914. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt tjugo år före avyttringen eller
för år 1914, får motsvarande värde
uppskattas med ledning av taxeringsvärdet
för fastighet, i vilken den avyttrade
egendomen ingått, eller närmast
därefter åsätta taxeringsvärde.

Föreslagen lydelse

loppet skall minskas även med belopp
varmed fastigheten avskrivits i samband
med ianspråktagande av investeringsfond
e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet
skall fastighet, sorn förvärvats före
år 1952, anses förvärvad den 1 januari
1952. Ingångsvärdet skall därvid anses
utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde
för år 1952. Hänsyn skall
vid vinstberäkningen icke tagas till
kostnader och avdrag som belöper på
tid före är 1952. Dock får det vid förvärvet
erlagda vederlaget för fastigheten
upptagas som ingångsvärde, om
den skattskyldige kan visa att köpeskillingen
överstiger 150 procent av
taxeringsvärdet för år 1952. Fanns
taxeringsvärde ej åsatt för år 1952, får
motsvarande värde uppskattas med
ledning av taxeringsvärdet för fastighet,
i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsätta
taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts
mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen som
ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande
150 procent av det taxeringsvärde,
som gällde tjugo år före
avyttringen. Har taxeringsvärdet
åsatts vid fastighetstaxering som verkställts
år 1970 eller senare får dock
som ingångsvärde upptagas endast 133
procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet
beräknas med ledning av
det taxeringsvärde som gällde tjugo år
före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader
och avdrag, som belöper på tidigare år
än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde
ej åsatt tjugo år före avyttringen,
får motsvarande värde

2 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppskattas på sätt angives i femte
stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats
genom arv eller testamente eller
genom bodelning i anledning av makes
död, får den skattskyldige, i stället
för köpeskilling eller motsvarande
vederlag för fastigheten vid närmast
föregående köp, byte eller därmed
jämförliga fång eller i stället för
ett med stöd av föregående stycke
framräknat värde, som ingångsvärde
upptaga 150 procent av fastighetens
taxeringsvärde året före det år då
dödsfallet inträffade eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande
värde, förutsatt att dödsfallet ägt
rum efter år 1952. Ägde dödsfallet
rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde
upptagas endast 133 procent
av taxeringsvärdet eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande
värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt
året före det år då dödsfallet inträffade,
får motsvarande värde uppskattas på
sätt som angives \ femte stycket sista
meningen. Har ingångsvärdet upptagits
med stöd av bestämmelserna i detta
stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader och avdrag,
som belöper på tidigare år än året före
dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning
av taxeringsvärde skall, såvida
viss del av taxeringsvärdet avser egendom
som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner
och andra inventarier (jfr punkt 1
av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet
reduceras med den del därav
som kan anses belöpa på egendom av
nyss angivet slag. Sådan reducering
skall dock icke göras om mindre än 25

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet
- antingen detta utgör
köpeskillingen vid forvärvet, taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen,
taxeringsvärdet för år 1914 eller
taxeringsvärdet året före dödsfallet
eller motsvarande värde - liksom de
förbättrings- eller därmed jämförliga
reparations- och underhållskostnader,
för vilka avdrag får ske, skola

p rocén t av hela vederlagetför den avyttrade
fastigheten belöper på egendom,
som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hän fores till maskiner och andra
inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt
föregående stycke iakttagesföljande.
Har taxeringsvärdet åsatts tidigare
än vid 1975 års fastighetstaxering, skall
taxeringsvärdet reduceras med så stor
del därav som vederlaget för egendom,
som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hän föres till maskiner och andra
inventarier, utgör av hela vederlagetför
den avyttrade fastigheten. Vad nu
sagts gäller även om taxeringsvärdet
åsatts år 1975 eller senare, dock att
vid beräkningen skall bortses från den
de! av vederlaget vid avyttringen som
belöper på egendom som enligt 5 § 5
mom. är undantagen från skatteplikt.
Kan den skattskyldige visa att den andel
av taxeringsvärdet som kan anses
belöpa på egendom, som vid beräkning
av värdeminskningsavdrag hänföres
till maskiner och andra inventarier,
är mindre än den andel av hela
vederlaget för den avyttrade fastigheten
som kan anses belöpa på egendom
av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet
reduceras på grundval av
förhållandena vid fastighetstaxeringen.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

omräknas till de belopp, vartill de
skulle ha uppgått efter det allmänna
prisläget under det år då avyttringen
skedde. Angående omräkningen, när
den skattskyldige erhållit uppskov med
beskattning av realisationsvinst enligt
35 § 2 mom. tredje stycket, gälla särskilda
bestämmelser.

Omräkningen sker med ledning
av en indexserie, grundad på konsumentprisindex
och levnadskostnadsindex,
medårl914sombasär. Om
ingångsvärdet avser år före år 1914 sker
omräkningen som om fastigheten förvärvats
år 1914. Riksskatteverket
fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat
byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål,
avdrages ytterligare ett belopp
av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
före taxeringsåret som bostadsbyggnaden
under innehavstiden
funnits på fastigheten, dock icke
för tidigare år än år 1914. Finnes på
fastigheten mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag endast
för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med utgångspunkt
från taxeringsvärdet tjugo år
före avyttringen enligt ./orsta stycket
ovan eller från taxeringsvärdet året
före dödsfallet enligt andra stycket
ovan eller motsvarande värden, får
avdrag enligt detta stycke ej ske för
tidigare år än tjugo år före avyttringen
eller året före dödsfallet.

Föreslagen lydelse

värdeminskningsavdrag m. m., vilka
skola minska omkostnadsbeloppet,
skola omräknas till de belopp, vartill
de skulle ha uppgått efter det allmänna
prisläget under det år då avyttringen
skedde.

Omräkningen sker med ledning
av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket
fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat
byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål
och som vid avyttringstillfället varit
eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde
av lägst 10 000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3 000
kronor för varje påbörjat kalenderår
före taxeringsåret som bostadsbyggnaden
under innehavstiden funnits
på fastigheten, dock icke för tidigare
år än år 1952. Finnes på fastigheten
mer än en bostadsbyggnad beräknas
nu avsett avdrag endast för fastighetens
huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen
med utgångspunkt från
taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen
enligt sjätte stycket ovan eller
från taxeringsvärdet året före dödsfallet
enligt sjunde stycket ovan eller
motsvarande värden, får avdrag enligt
detta stycke ej ske för tidigare
år än tjugo år före avyttringen eller
året före dödsfallet. Om bostadsbyggnadrivits
eller förstörts genom brand eller
liknande, skall vid tillämpning av
bestämmelserna i detta stycke bo -

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förbättringskostnad eller därmed
jämförlig reparations- och underhållskostnad,
som den skattskyldige haft för
den avyttrade fastigheten under inneh
avst iden, inräknas i de avdragsgilla
omkostnaderna enligt punkt 1 ovan
endast för år då de nedlagda kostnaderna
uppgått till minst 3 000 kronor.
A vdrag för förbättringskostnad får icke
i något fall tillgodoräknas Jör tid före
år 1914. Sker vinstberäkningen med
utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo
år före avyttringen enligt första
stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt andra stycket
ovan eller motsvarande värden, Jår avdrag
ej ske för förbättringskostnad som
uppkommit tidigare än tjugo år före
avyttringen eller tidigare än året före
dödsfallet.

stadsbyggnad anses ha funnits på fastigheten
även under denna tid, om arbetet
med att uppföra ersättningsbyggnad
igångsatts inom ett år. Motsvarande
skal!gälla om en bostadsbyggnad under
högst ett år tagits i anspråk huvudsakligen
för annat ändamål än bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring
av del av fastighet skall grundas på
förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen.
Om den skattskyldige
så önskar skall dock så stor
de! av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses belöpa
på den avyttrade delen som vederlaget
för fastighetsdelen utgör av
fastighetens hela värde vid avyttringstillfället.
Om den avyttrade delen avser
en eller ett fåtal tomter avsedda att

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bebyggas med bostadshus och vederlaget
är mindre än 10 procent av fastighetens
taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet
på den avyttrade fastighetsdelen
utan särskild utredning beräknas
till 1 krona per kvadratmeter,
dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de två första meningarna av
föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring
enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan
engångsersättning som avses i punkt
4 andra stycket av anvisningarna till
35 \s , skall så stor del av det för hela
fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet
- i förekommande föll minskat
med värdeminskningsavdrag m. m. -anses belöpa på den del av fastigheten
som ersättningen avser, som engångsersättningen
utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för upplåtelsen eller
inskränkningen i förfoganderätten.

Har den skattskyldige under innehavstiden
avyttrat del av fastighet skall
hänsyn tagas härtill vid beräkning av
det omkostnadsbelopp som får avdragas
vid vinstberäkningen i anledning av
avyttring av återstoden av fastigheten.
Kan utredning icke förebringas om den
andel av omkostnadsbeloppet - i förekommandefall
minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - för fastigheten,
som belöpt på den avyttrade
fastighetsdelen, skall denna ande! anses
ha motsvarat hälften av erhållen
ersättning förfastighetsdelen. A ndelen
skall dock i intet fall anses överstiga
omkostnadsbeloppet - i förekommande
fall minskat med värdeminsknings -

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Kostnad för förbättringsarbete eller
därmed jämförligt reparationsoch
underhållsarbete, för vilket ersättning
på grund av skadeförsäkring
utgått, beaktas icke vid beräkning av
realisationsvinst i vidare mån än
kostnaden överstigit ersättningen.
Har ersättning på grund av skadeförsäkring
uppburits med större belopp
än det som gått åt för skadans
avhjälpande gäller följande. Fastighetens
ingångsvärde, uppräknat enligt
tredje och femte styckena till tiden
för skadetillfället, minskas med
skillnaden mellan ersättningen och
kostnaden för skadans avhjälpande.
För tid efter skadetillfället ligger
återstoden av det uppräknade in -

avdrag m. m. - för hela fastigheten
omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits
äger motsvarande tillämpning om den
skattskyldige under innehavstiden erhållit
engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 35 §. Har den skattskyldige under
innehavstiden avstått från mark
genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988), skall
omkostnadsbeloppet på återstoden av
fastigheten anses ha minskat med så
stor del av omkostnadsbeloppet för den
tidigare avstådda marken som ersättningen
i pengar utgjort av det totala
vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid
den slutliga avyttringen med ledning
av ett taxeringsvärde som åsatts efter
det att delavyttringen, markupplåtelsen
eller marköverföringen m. m. ägt
rum, äro bestämmelserna i de två föregående
styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller
därmed jämförligt reparationsoch
underhållsarbete, för vilket ersättning
på grund av skadeförsäkring
utgått, beaktas icke vid beräkning av
realisationsvinst i vidare mån än
kostnaden överstigit ersättningen.
Har ersättning på grund av skadeförsäkring
uppburits med större belopp
än det som gått åt för skadans
avhjälpande gäller följande. Fastighetens
ingångsvärde, uppräknat enligt
tionde stycket till tiden för skadetillfället,
minskas med skillnaden
mellan ersättningen och kostnaden
för skadans avhjälpande. För tid
efter skadetillfället ligger återstoden
av det uppräknade ingångsvärdet till

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

gångsvärdet till grund för uppräkning
enligt tredje stycket.

Avyttrar delägare i fämansföretag
eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen
fastighetens ingångsvärde
icke beräknas på grundval av taxeringsvärde
enligt första eller andra
stycket. Ej heller får omräkning göras
enligt tredje stycket eller tillägg göras
enligt femte stycket. Riksskatteverket
får medge undantag från bestämmelserna
i detta stycke om det kan
antagas att avyttringen skett av organisatoriska
eller andra synnerliga
skäl. Mot beslut av riksskatteverket
i sådan fråga får talan icke föras.

Föreslagen lydelse

grund för uppräkning enligt tionde
stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag
eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen
fastighetens ingångsvärde
icke beräknas på grundval av taxeringsvärde
enligt sjätte och sjunde
styckena. Ej heller får omräkning göras
enligt tionde stycket eller tillägg
göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket
får medge undantag från bestämmelserna
i detta stycke om det
kan antagas att avyttringen skett av
organisatoriska eller andra synnnerliga
skäl. Mot beslut av riksskatteverket
i sådan fråga får talan icke föras.

2. b. Avyttras aktie eder andel i aktiefond
och har aktien eller andelen
förvärvats tidigare än tvd är före ingången
av avyttringsåret (äldre aktie
eller andel), gälla bestämmelserna i
andra och tredje styckena.

Som anska ffningskostnad för äldre
aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden
för samtliga äldre aktier eller andelar
av samma slag som den avyttrade, vilka
den skattskyldige innehar vid avyttringstillfället.

Anskaffningskostnad för äldre aktie,
som är noterad på börs eller föremål
för liknande notering, och för
äldre andel i aktiefond får bestämmas
till belopp som motsvarar hälften av
vad den skattskyldige erhåller för aktien
eller andelen efter avdrag för kostnad
för avyttringen. Kan den skattskyldige
göra sannolikt att en beräkning
enligt andra stycket leder till högre
belopp, skall dock detta högre belopp
anses som anskaffningskostnad.

SkU 1975/76: 63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Framstår det å andra sidan som
uppenbart att en beräkning enligt andra
stycket leder till lägre belopp, anses
detta lägre belopp som anskaffningskostnad.

Avyttras fondandel eller teckningsrätt
till äldre aktie, som avses i tredje
stycket, äga bestämmelserna i sistnämnda
stycke motsvarande tillämpning.
Därvid avse andra och tredje meningarna
den del av anskaffningskostnadenför
aktien, beräknad enligt andra
stycket, som belöper pdfondandelen eller
teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans av
aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning
till leveransen (terminsaffär),
skall skattepliktig realisationsvinst anses
ha uppkommit, trots att aktien jorvärvas
efter avyttringen. Motsvarande
gäller om avyttringen avsett lånad
aktie, som skall återställas till
långivaren genom överlämnande av
aktie av samma slag förvärvad i anslutning
till återställandet (blankningsaffär).
Vinst eller förlust vid blankningsaffär
skall beräknas som skillnaden
mellan vad som erhåUes vid avyttringen
av den lånade aktien och anskaffningskostnaden
för motsvarande
aktie, som återställes till långivaren.
Har aktien icke återställts till långivaren
före utgången av det år, som
föijer närmast efter avyttringsåret,
skall skillnaden mellan vad den skattskyldige
erhållit för den avyttrade aktien
och värdet av motsvarande aktie -beräknat efter den lägsta betalkurs eller,
om sådan saknas, den lägsta köpkurs,
som noterats från avyttringsdagen
till utgången av sistnämnda år -

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

anses som skattepliktig realisationsvinst.
A vdragsgill realisationsförlust
skall därvid ej anses ha uppkommit.
Om vid återlämnandet av ifrågavarande
aktie denna anskaffats till ett pris,
som är lägre än det som beräknats vid
tidigare vinstberäkning, skall skillnaden
upptagas som skattepliktig realisationsvinst
det år då aktien återställts
till långivaren. Har i stället förlust uppkommit
är denna att anse som avdragsgill
realisationsförlust.

Har här i riket bosatt skattskyldig
förvärvat utländsk aktie från annan
sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat
en rättighet att omplacera aktien
i annan utländsk aktie (switchrätt)
gäller följande. Kostnad för förvärvet
av denna rättighet eller ersättning i
samband med avyttring av densamma
skall vid beräkningen av skattepliktig
realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust
i samband med avyttring
av den utländska aktien icke inräknas
i anskaffningskostnaden eller
den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs
om aktie gäller även annan egendom
som avses i 35 $ 3 mom.

2. c. Vid avyttring av egendom som
avses i 35 ,sv 4 mom. iakttages följande.
Har den skattskyldige tidigare åtnjutit
avdrag för värdeminskning eller dylikt
av egendomen, minskas omkostnadsbeloppet
med sådant avdrag, i den
mån vid avyttringen återvunna avskrivningar
icke skola upptagas som intäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse. Vad
sorn förstås med i beskattningsavseende
åtnjutet värdeminskningsavdrag
framgår av 29 1 mom. andrastycket.

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

3.11 Förlust genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsförlust) får
avdragas vid inkomstberäkningen i
enlighet med punkt 4 nedan. Realisationsförlust
skall beräknas på
samma sätt som realisationsvinst enligt
punkterna 1 och 2. Vid förlustberäkningen
får dock fastighets ingångsvärde
icke beräknas på grundval
av taxeringsvärde enligt punkt
2 första eller andra stycket. Ej heller
får omräkning göras enligt punkt 2
tredje stycket eller tillägg enligt
punkt 2 femte stycket. Har den med
förlust avyttrade egendomen innehafts
under sådan tid att, om vinst
i stället uppstått vid avyttringen, endast
del av vinsten skulle ha räknats
till skattepliktig realisationsvinst,
medgives avdrag endast för motsvarande
del av förlusten. Har förlusten
uppkommit vid fastighetsreglering i
fall som avses i punkt 4 av anvisningarna
till 35 §, medges avdrag endast
för så stor del av förlusten som
belöper på vad den skattskyldige erhållit
i pengar. / fall då motsvarande
realisationsvinst skulle ha beräknats
med tillämpning av 35 § 3 mom. andra
stycket får ingen del av förlusten avdragas.

4.121 punkt 5 av anvisningarna till
18 § angives vad som beträffande
icke yrkesmässig avyttring av egendom
ävensom deltagande i lotteri utgör
en särskild förvärvskälla. Avdrag
enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust
får göras från realisationsvinst
eller lotterivinst, som under
samma beskattningsår uppkom 11

Senaste lydelse 1971:925.

12 Senaste lydelse 1969:749.

Föreslagen lydelse

3. Förlust genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsförlust) får
avdragas vid inkomstberäkningen i
enlighet med punkt 4 nedan. Realisationsförlust
skall beräknas på
samma sätt som realisationsvinst enligt
punkterna 1 och 2. Vid förlustberäkningen
får dock fastighets ingångsvärde
icke beräknas på grundval
av taxeringsvärde enligt punkt

2.a. sjätte eller sjunde stycket. Ej
heller får omräkning göras enligt
punkt 2.a. tionde stycket eller tillägg
enligt punkt 2.a. tolfte stycket. Har
den med förlust avyttrade egendomen
innehafts under sådan tid att,
om vinst i stället uppstått vid avyttringen,
endast del av vinsten
skulle ha räknats till skattepliktig
realisationsvinst, medgives avdrag
endast för motsvarande del av förlusten.
Har förlusten uppkommit vid
fastighetsreglering i fall som avses
i punkt 4 av anvisningarna till 35 §,
medges avdrag endast för så stor del
av förlusten som belöper på vad den
skattskyldige erhållit i pengar.

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

mit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten.
Avdrag för realisationsförlust
vid avyttring av fastighet
för dock utnyttjas även genom avdrag
från realisationsvinst under senare
beskattningsår än det varunder förlusten
uppkommit, dock senast under
det beskattningsår för vilket taxering
sker sjätte kalenderåret efter
det då taxering för förluståret ägt
rum.

Föreslagen lydelse

mit i samma förvärvskälla som realisationsförlusten.
Avdrag för realisationsförlust,
som icke utnyttjas på nu
angivet sätt, för utnyttjas genom avdrag
från realisationsvinst eller lotterivinst
under senare beskattningsår
än det varunder förlusten uppkommit,
dock senast under det beskattningsår
för vilket taxering sker sjätte
kalenderåret efter det då taxering för
förluståret ägt rum.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttring av egendom, som
avses i 35 § 2 och 3 morn., om avyttringen sker efter utgången av mars
1976.

3. Har skattskyldig den 1 april 1976 innehaft aktie, andel i aktiefond
eller andel i ekonomisk förening fem år eller mera för han - i stället för
det vederlag som har erlagts vid förvärvet av aktien eller andelen - vid
beräkning av realisationvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad
upptaga två tredjedelar av det värde, till vilket aktien eller andelen
skolat upptagas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december
1974 eller - i fråga om aktie som noterats på börs eller varit föremål
för liknande notering samt i fråga om andel i aktiefond - per den 31 december

1975.

4. Vid 1977 års taxering för avdrag enligt bestämmelserna i 35 § 3 mom.
andra stycket i dess nya lydelse och avdrag enligt samma stycke i dess
äldre lydelse åtnjutas med sammanlagt högst 500 kronor. Skattskyldiga
som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. för tillsammans åtnjuta avdrag
med högst 500 kronor.

5. De nya bestämmelserna i 35 § 3 mom. sjätte stycket om förvärvstidpunkt
och anskaffningskostnad vid överlåtelse av aktie eller andel mellan
koncernföretag tillämpas även om överlåtelsen skett före utgången av mars

1976.

6. Beslut, varigenom regeringen med stöd av 35 § 3 mom. tredje stycket
medgivit befrielse från realisationsvinstbeskattning enligt samma moment
andra stycket i dess äldre lydelse, skall vid den taxering och på de villkor som
anges i beslutet äga tillämpning även i fråga om avyttri ng som skerefter utgången
av mars 1976.

7. De nya bestämmelserna i punkt 2. b. sjätte stycket av anvisningarna

SkU 1975/76:63

till 36 § om switchrätt tillämpas i fråga om switchrätt som förvärvas efter
utgången av mars 1976.

8. Genom denna lag upphäves förordningen (1959:129) om uppskov i
vissa fall med beskattning av intäkt av skogsbruk. Har fastighet avyttrats
före utgången av mars 1976 gäller dock den upphävda förordningen.

9. I frågaom fastighet som avyttrasefter utgången av mars 1976 skall det nya
andra stycket i punkt 5 av anvisningarna till 21 § iakttagas vid tillämpning av
21 § första stycket c) och punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 21 S
i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 1973.

SkU 1975/76:63

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1968:276) om uppskov
i vissa fall med beskattning av realisationsvinst

dels att 5,6 och 9 §§ ordet ”förordningen” och böjningsform av detta ord skall
bytas ut mot ”lag” och böjningsform av detta ord,
dels att rubriken till förordningen samt 1,2 och 4 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om uppskov i vissa fall med

Nuvarande lydelse

Har skattskyldig haft skattepliktig
realisationsvinst, som avses i 35 §

2 mom. tredje stycket kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr
370) och som uppgått till minst 3 000
kronor, kan han, om han så yrkar och
pådevillkorochidenomfattningsom
nedan sägs, erhålla uppskov med beskattning
enligt kommunalskattelagen
och lagen den 26juli 1947(nr 576)
om statlig inkomstskatt av realisationsvinsten.

Uppskov kan erhållas, om den
skattskyldige avser att före utgången
av tredje kalenderåret efter det år, då
realisationsvinsten uppgetts eller bort
uppges till beskattning i den skattskyldiges
självdeklaration, förvärva
fastighet (ersättningsfastighet), som
är jämförlig med den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför
sig. Anledning till uppskov föreligger
vidare, om den skattskyldige avyttrar
en bebyggd fastighet och avser

'Senaste lydelse 1971:926.

beskattning av realisationsvinst

Föreslagen lydelse

Har skattskyldig haft realisationsvinst,
som avses i 35 § 2 mom. andra
eller tredje stycket kommunalskattelagen
(1928:370) kan han, om han så
yrkar och på de villkor och i den omfattning
som angives i nämnda lagrum
och här nedan, erhålla uppskov med
beskattning av realisationsvinsten
enligt kommunalskattelagen och lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

§>

SkU 1975/76:63

Föreslagen lydelse

är jämförlig med den avyttrade fastigheten.
Uppskov kan även erhållas
för den vinst som belöper på byggnaden,
om den skattskyldige avser
att utföra ny-, till- eller ombyggnad
på mark som han äger eller förfogar
över för att därigenom erhålla en
byggnad jämförlig med den som
funnits på den avyttrade fastigheten.
Sorn förutsätt ning för att uppskov skall
kunna erhållas gäller att ersättningsfastigheten
förvärvats eller att ny-, tilleller
ombyggnaden utförts före utgången
av tredje kalenderåret eller - i fråga
om fastighet som avses i 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) -andra kalenderåret efter det år, då
realisationsvinsten uppgetts eller bort
uppges till beskattning i den skattskyldiges
självdeklaration. Har ersättningsfastighet
förvärvats eller byggnad
uppförts före den avyttring varigenom
realisationsvinsten uppkommit,
får uppskov meddelas, om det
kan antagas att förvärvet skett eller
by ggnaden u ppförts för att ersätta den
avyttrade fastigheten eller byggnaden.

Om den skattskyldige icke förvärvat ersättningsfastighet innan uppskovsbeslut
meddelats, gäller som förutsättning för uppskov, att den skattskyldige
till länsstyrelsen i det län, där han taxeras till statlig inkomstskatt, överlämnat
en av svensk bank eller, efter länsstyrelsens medgivande, annan svensk
kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse i vilken kreditinrättningen förklarat
sig svara för ett skattebelopp, avseende statlig eller kommunal inkomstskatt,
som beräknas till 50 procent av den vid taxering till statlig
inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som uppskovet avser.

Länsstyrelsen utfärdar intyg om överlämnad garantiförbindelse.

Garantiförbindelsen skall gälla till utgången av andra taxeringsåret efter det
beskattningsår, dåersättningsfastighet enligt första stycket senast skulle ha förvärvats.
Förbindelsen skall vara utfärdad enligt formulär som riksskatteverket
fastställer.

Nuvarande lydelse

att inom nämnda tid förvärva en fastighet
och på denna utföra ny-, tilleller
ombyggnad i den omfattning
som behövs för att erhålla en ersättningsfastighet
som är jämförlig med
den avyttrade fastigheten. Uppskov
kan även erhållas för den vinst som
belöper på byggnaden, om den skattskyldige
avser att inom samma tid utföra
ny-, till- eller ombyggnad på
mark som han äger eller förfogar
över för att därigenom erhålla en
byggnad jämförlig med den som
funnits på den avyttrade fastigheten.
Har ersättningsfastighet förvärvats
eller byggnad uppförts före den avyttring
varigenom realisationsvinsten
uppkommit, får uppskov meddelas,
om det kan antagas att förvärvet
skett eller byggnaden uppförts
för att ersätta den avyttrade fastigheten
eller byggnaden.

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §‘

Medges uppskov innebär detta i första hand att frågan om beskattning
av realisationsvinst som avses i 1 § får anstå i avvaktan på att den skattskyldige
förvärvat ersättningsfastighet. Har den skattskyldige icke inom den
föreskrivna tiden förvärvat ersättningsfastighet, skall realisationsvinsten
upptagas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår,
då skattskyldighet för realisationsvinsten uppkom.

Anskaffar den skattskyldige inom föreskriven tid ersättningsfastighet upptages
frågan om fortsatt uppskov snarast till behandling och gäller därvid
följande.

1 den mån det vederlag, till vilket realisationsvinsten hänför sig, efter
avdrag för försäljningsomkostnader eller motsvarande kostnader, motsvarar
eller understiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, anstår
frågan om beskattning av realisationsvinsten till dess ersättningsfastigheten
avyttras. Om förstnämnda vederlag, efter avdrag som nyss nämnts, överstiger
det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, får uppskov med
beskattningen icke längre åtnjutas för den del av realisationsvinsten som
motsvarar det överskjutande beloppet. Denna del av realisationsvinsten skall
upptagas till beskattning i enlighet med första stycket andra punkten.

Vid beräkning av realisationsvinst Vid beräkning av realisationsvinst
eller realisationsförlust genom avytt- eller realisationsförlust genom avyttring
av ersättningsfastigheten skall ring av ersättningsfastigheten skall

det ingångsvärde, som gäller för denna avdrag, som enligt anvisningarna till

fastighet enligt anvisningarna till 36 36 $ kommunalskattelagen får göras

§ kommunalskattelagen, minskas vid beräkningen av vinsten eller för med

beloppet av den skattepliktiga lusten, minskas med beloppet av den

realisationsvinst eller del av sådan realisationsvinst eller del av sådan

vinst som uppskovet avser. vinst som uppskovet avser.

Det åligger skattskyldig som erhållit uppskov att, när anskaffningen skett,
utan dröjsmål anmäla detta för skatterätten.

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. Bestämmelserna i 1 och 2 §§ i deras nya lydelse tillämpas i fråga om
realisationsvinst på grund av avyttring som sker efter utgången av mars
1976.

‘Senaste lydelse 1971:926.

SkU 1975/76:63 33

3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya lydelse tillämpas i fråga om avyttring
av ersättningsfastighet, om den tidigare avyttringen skett efter utgången
av mars 1976.

3 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet Härigenom

föreskrives i fråga om förordningen(1967:752)om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

dels att i 5,8,9,10, Hoch 13 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot
”lag”,

dels att rubriken till förordningen samt 2 och 4 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för
återanskaffning av fastighet

Nuvarande lydelse

Avdrag erhålles endast om den avyttrade
fastigheten använts i rörelsen
och den skattskyldige har för avsikt
att anskaffa annan fastighet (ersättningsfastighet)
för användning i rörelse.
Med anskaffning av ersättningsfastighet
avses även ny-, tilleller
ombyggnad på fastighet för användning
i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av
4 § andra eller tredje stycket, för ett
beskattningsår icke överstiga dubbla
det belopp för vilket garanti ställts
enligt 3 §. Avdraget får ej heller
överstiga beloppet av den vid taxering
till statlig inkomstskatt skattepliktiga
realisationsvinst som uppkommit
genom avyttringen och som belöper
påden i rörelsen an vända delen av fastigheten.

Föreslagen lydelse

Avdrag erhålles endast om den
avyttrade fastigheten använts i rörelsen
och den skattskyldige anskaffat
eller har för avsikt att anskaffa
annan fastighet (ersättningsfastighet)
för användning i rörelse. Med
anskaffning av ersättningsfastighet
avses även ny-, till- eller ombyggnad
på fastighet för användning i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av
4 § andra eller tredje stycket, för ett
beskattningsår icke överstiga dubbla
det belopp för vilket garanti ställts
enligt 3 §. Avdraget får ej heller
överst iga beloppet a v den real isat ionsvinst
som uppkommit genom avyttringen
och som belöper på den i rörelsen
använda delen av fastigheten.

4 §2

Avsatta medel får tagas i anspråk för avskrivning av byggnad som anskaffats
under beskattningsåret av den skattskyldige och är avsedd för an 1

Senaste lydelse 1971:927.

2 Senaste lydelse 1970:911.

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vändning i hans rörelse. Till byggnaden räknas icke sådana tillgångar, vilka
enligt kommunalskattelagen skall hänföras till maskiner och andra inventarier
i rörelse vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

Har den skattskyldige avyttrat och
anskaffat fastighet undersamma beskattningsår,
får medel som kunnat
avsättas till återanskaffningsfond i
första hand tagas i anspråk för avskrivning
av byggnad som hör till den
nya fastigheten. Därvid anses som
om medlen avsatts till återanskaffningsfond
och därefter omedelbart
tagits i anspråk för sitt ändamål. Garantiförbindelse
enligt 3 § fordras
icke i sådant fall.

Har den skattskyldige anskaffat
fastighet under samma beskattningsår
som fastighet avyttrats eller
har han redan under tidigare beskattningsår
anskaffat fastighet, som är avsedd
som ersättning för den avyttrade,
får medel som kunnat avsättas till
återanskaffningsfond i första hand
tagas i anspråk för avskrivning av
byggnaden. Därvid anses som om
medlen avsatts till återanskaffningsfond
och därefter omedelbart tagits
i anspråk för sitt ändamål. Garantiförbindelse
enligt 3 § fordras icke
i sådant fall.

Har den skattskyldige anskaffat fastighet efter utgången av det beskattningsår
då han avyttrat sådan fastighet men före den 1 april taxeringsåret,
och ger omständigheterna skälig anledning antaga att fonden kommer att
tagas i anspråk för sitt ändamål, kan länsstyrelsen medge, att garanti icke
ställes eller ställes för belopp motsvarande skälig del av anskaffningskostnaden.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

i fråga om avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

SkU 1975/76:63

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrives att 3 § 2 och 4 mom. lagen (1951:763)om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2 m o m .2 I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola
lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt av skogsbruk genom avyttring
av växande skog i samband
med avyttring av marken;

2) intäkt genom ersättning för
skada å växande skog på grund av
brand eller annan därmed jämförlig
av den skattskyldiges åtgöranden
oberoende anledning samt intäkt
genom avyttring av skog och skogsprodukter,
om avverkningen framtvingats
av brand, stormfällning, torka,
insektsskador eller dylikt eller av
vattenuppdämning eller framdragande
av kraftledning, allt under förutsättning
att intäkten icke föranlett
avdrag för insättning å skogskonto;

3) intäkt i form av engångsersättning
vid upplåtelse eller upphörande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
och vid överlåtelse av nyttjanderätt;

4) intäkt, som uppkommit genom
att egendom tagits i anspråk genom
expropriation eller liknande förfarande
eller eljest avyttrats under sådana
förhållanden att dylik tvångsförsäljning
måste anses vara för handen,
under förutsättning att intäkten icke
föranlett avdrag för insättning å
skogskonto eller för avsättning till
särskilda investeringsfonder för för -

1) intäkt genom ersättning för
skada å växande skog på grund av
brand eller annan därmed jämförlig
av den skattskyldiges åtgöranden
oberoende anledning samt intäkt
genom avyttring av skog och skogsprodukter,
om avverkningen framtvingats
av brand, stormfällning, torka,
insektsskador eller dylikt eller av
vattenuppdämning eller framdragande
av kraftledning, allt under förutsättning
att intäkten icke föranlett
avdrag för insättning å skogskonto;

2) intäkt i form av engångsersättning
vid upplåtelse eller upphörande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
och vid överlåtelse av nyttjanderätt;

3) intäkt, som uppkommit genom
att egendom tagits i anspråk genom
expropriation eller liknande förfarande
eller eljest avyttrats under sådana
förhållanden att dylik tvångsförsäljning
måste anses vara för handen,
under förutsättning att intäkten icke
föranlett avdrag för insättning å
skogskonto eller för avsättning till
särskilda investeringsfonder för för -

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1974:860.

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

lorade inventarier och lagertillgångar; 5)

intäkt i form av skadestånd eller
annan ersättning avseende inkomstbortfall
till följd av skador och
intrång å fastighet, som föranletts av
industriell eller därmed jämförlig
verksamhet;

6) intäkt vid avyttring av djur i
samband med upphörande av djurskötsel; 7)

intäkt vid avyttring i samband
med upphörande av jordbruksdrift
av för stadigvarande bruk i jordbruksfastigheten
avsedda maskiner
eller andra inventarier, vilka icke vid
beräkning av värdeminskningsavdrag
äro att hänföra till byggnad,
ävensom av varor och produkter i
jordbruksfastigheten; samt

8) intäkt, som uppkommit därigenom
att avsättning till särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar återförts
till beskattning under sådana förhållanden
att, därest det återförda beloppet
i stället utgjort köpeskilling
för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen
enligt 6/eller 7jovan skulle
ansetts såsom ackumulerad inkomst,
dock att ränta som tillägges det återförda
beloppet icke skall anses utgöra
sådan inkomst.

4 m o m .3 I fråga om inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet
gälla lagens bestämmelse,
såvitt avser realisationsvinst,
endast intäkt genom vinst,
beräknad enligt 35,sv 3 mom. andra
stycket kommunalskattelagen, vid avyttring
av aktie eller andel i bolag

3 Senaste lydelse 1968:611.

Föreslagen lydelse

lorade inventarier och lagertillgångar; 4)

intäkt i form av skadestånd eller
annan ersättning avseende inkomstbortfall
till följd av skador och
intrång å fastigheten, som föranletts
av industriell eller därmed jämförlig
verksamhet;

5) intäkt vid avyttring av djur i
samband med upphörande av djurskötsel; 6)

7) intäkt, som uppkommit därigenom
att avsättning till särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar återförts
till beskattning under sådana förhållanden
att, därest det återförda beloppet
i stället utgjort köpeskilling
för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen
enligt 5/eller6/ovan skulle
ansetts såsom ackumulerad inkomst,
dock att ränta som tillägges det återförda
beloppet icke skall anses utgöra
sådan inkomst.

4 mom. 1 fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet
gällalagensbestämmelser,
såvitt avser realisationsvinst, vid avyttring
av aktie eller andel i bolag
vars aktier eller andelar vid tiden för
avyttringen ägdes eller innehades på
sätt som anges i 54 § femte stycket

SkU 1975/76:63

Nuvarande lydelse

vars aktier eller andelar vid tiden för
avyttringen ägdes eller innehades på
sätt som anges i 54 § femte stycket
nämnda lag samt sådan vinst vid avyttring
av fastighet som till mer än
hälften utgöres av återvunna avdrag
för värdeminskning av den avyttrade
fastigheten.

Föreslagen lydelse

nämnda lag och förvärvats tidigare än
två år före ingången av det år då avyttringen
sker, samt sådan vinst vid
avyttring av fastighet som avses i35
2 mom. andra stycket sagda lag eller
som till mer än hälften utgöres av
återvunna avdrag för värdeminskning
av den avyttrade fastigheten.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
i fråga om realisationsvinst på grund av avyttring som sker efter utgången
av mars 1976.

SkU 1975/76:63

5 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrives att 48 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 mom. Skattskyldig, som avyttrat
fastighet eller rörelse eller del
av sådan tillgång mot betalning under
minst tre år, kan, om till följd
härav hans till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst blivit mer än dubbelt
så stor som medeltalet av hans
motsvarande taxerade inkomster för
närmast föregående tre beskattningsår,
efter ansökan beviljas anstånd
av lokal skattemyndighet med
erläggande av kvarstående skatt för
det taxeringsår, då försäljningen tagits
till beskattning. Anstånd får
avse högst två tredjedelar av den
kvarstående skatten. Det belopp, för
vilket anstånd medges, skall erläggas
med halva beloppet före utgången av
april månad under ettvart av de två
år, som följer närmast efter det år,
då den kvarstående skatten enligt
debiteringen skolat erläggas.

Har avyttringen föranlett debitering
medges efter motsvarande grunder.

4 mom. Skattskyldig, som avyttrat
fastighet eller rörelse eller del
av sådan tillgång eller aktie eller andel
i bolag, vars aktier eller andelar vid
tiden för avyttringen ägdes eller innehades
på sätt som anges i 54 § femte
stycket kommunalskattelagen, mot
betalning under minst tre år, kan,
om till följd härav hans till statlig
inkomstskatt taxerade inkomst blivit
mer än dubbelt så stor som medeltalet
av hans motsvarande taxerade
inkomster för närmast föregående
tre beskattningsår, efter ansökan
beviljas anstånd av lokal skattemyndighet
med erläggande av
kvarstående skatt för det taxeringsår,
då försäljningen tagits till beskattning.
Anstånd får avse högst två
tredjedelar av den kvarstående skatten.
Det belopp, för vilket anstånd
medges, skall erläggas med halva beloppet
före utgången av april månad
under ettvart av de två år, som följer
närmast efter det år, då den kvarstående
skatten enligt debiteringen
skolat erläggas.

av tillkommande skatt, får anstånd
(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
i fråga om avyttring som sker efter utgången av mars 1976.

'Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

SkU 1975/76:63

Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1975/76:2427 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid beräkning av realisationsvinst för fastigheter, som ej omfattar
byggnad huvudsakligen avsedd för bostadsändamål, avdrag också för göras
med verkliga kostnaden för förbättringar som för år räknat understiger 3 000
kr.;

1975/76:2428 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om dispensregel vid tvångsavyttring och motsvarande av fastighet
innebärande att tidsfristen för anskaffande av ersättningsfastighet skall kunna
förlängas med ytterligare högst tre år om svårigheter skulle föreligga
att anskaffa sådan;

1975/76:2447 av herr Jansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag beträffande beskattning av vinster
vid försäljning av konst, antikviteter o. d.;

1975/76:2479 av herr Fridolfsson m. fl. (m,c,fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.

35 S

3 mom. Realisationsvinst på (= prop.) föregående åren.

Avyttrar skattskyldig (= prop.) detta stycke. För icke börsnoterade
aktier som innehafts i minst 10 dr än20 procent av vinsten skattepliktig.

2. att punkt 2 b andra stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Som anskaffningskostnad (= prop.) vid avyttringstillfället. För

aktier som icke noterats på börs skall som anskaffningsvärde räknas det förmögenhetsvärde
som rätteligen skulle deklarerats av fysisk person per den
31 december 1975.

1975/76:2480 av herrar af Ugglas (m) och Nyquist (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. i första hand

att emissionsstämpeln för obligationer och därmed jämställda skuldebrev
samt för aktier upphävs liksom - i konsekvens därmed - den s. k. införselstämpeln
för utländska obligationer och därmed jämställda skuldebrev
samt utländska aktier, och

att 1908 års förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper upphävs;

SkU 1975/76:63

2. i andra hand, i enlighet med aktiefondsutredningens förslag,

an emissionsstämpeln och införselstämpeln för obligationer och därmed
jämställda skuldebrev upphävs, och

an 1908 års förordning angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper upphävs;

1975/76:2481 av herrar af Ugglas (m) och Nyquist (fp) vari hemställs
att riksdagen med ändring av propositionen beslutar om sådan lydelse av
35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370) att detta stycke
icke omfattar aktiefonds avyttring av egendom som avses i detta moment;

1975/76:2482 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen beslutar

1. att den framräknade vinsten vid fastighetsförsäljningar skall beskattas
till 75 96 om fastigheten innehafts mer än sex år och i sin helhet om fastigheten
innehafts kortare tid,

2. att jordbrukare som avyttrar hela sin jordbruksfastighet med undantag
av mangårdsbyggnad med tillhörande tomt får åtnjuta s. k. 3 000 kr.-tillägg
i enlighet med vad som har anförts i motionen, samt

3. att schablonavdraget vid försäljning av aktier höjs från 500 till 1 000
kr. per år;

1975/76:2512 av herr Bergqvist (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen föreslagna utvidgningen
av rätten till uppskov med realisationsvinstskatt i samband med försäljning
av villor och jordbruksfastigheter, samt

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning för att pröva möjligheterna
till särskild behovsprövning av rätten till uppskov med realisationsvinstskatt
vid fastighetsförsäljningar;

1975/76:2513 av herr Olsson i Järvsö (c) vari hemställs att riksdagen vid
sin behandling av propositionen beslutar

1. att gränsen mellan yngre och äldre aktier vid realisationsvinstberäkningen
skall sättas till två år räknat från förvärvsdagen,

2. att den i propositionen föreslagna schablonmetoden för beräkningen
av anskaffningskostnader för aktier skall få utnyttjas såväl beträffande börsnoterade
som icke börsnoterade aktier, samt

3. att ingångsvärdet för äldre icke börsnoterade aktier enligt övergångsbestämmelserna
skall få tas upp till motsvarande belopp som deklarationsvärdet
den 31 december 1975;

1975/76:2514 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen beslutar att aktiefonder inte skall vara
skattskyldiga för realisationsvinst på aktier, som innehafts mer än två år
utöver anskaffningsåret;

1975/76:2515 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen avslår förslaget att i punkt 2 a tolfte

SkU 1975/76:63

stycket av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) tillägga
orden ”och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat
byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor”;

1975/76:2519 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att endast den verkliga vinst som uppkommer
vid försäljning av aktier och dylika värdehandlingar beräknas genom indexreglering
av anskaffningsvärdena på sätt som i motionen anförts samt
att 75 % av den sålunda framräknade vinsten tas upp till beskattning om
minst två år förflutit sedan tidpunkten för anskaffandet av egendomen,

2. att riksdagen beslutar att schablonavdraget vid beskattning av realisationsvinster
vid aktieförsäljning sätts till 1 000 kr.,

3. att lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ges en häremot
svarande lydelse,

4. att riksdagen beslutar att ändringarna i samtliga i propositionen berörda
lagar träder i kraft den dag författningstexten utkommit i Svensk författningssamling; 1975/76:2520

av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att avslå förslaget i propositionen om borttagandet av det fasta 3 000
kr.-avdraget och indexuppräkningen av anskaffningskostnaden för fastigheter
köpta före 1952 för tid före detta år,

2. att den skattskyldige som alternativ till anskaffningskostnaden vid beräkning
av ingångsvärdet skall få ta upp 150 % av taxeringsvärdet år 1952,

3. att vid försäljning av fastighet efter 2 års innehav liksom nu den skattepliktiga
vinsten skall begränsas till 75 % av den framräknade vinsten,

4. att regeringen eller myndighet som regeringen bestämt skall kunna
förlänga den föreslagna treåriga tidsfristen för anskaffning av ersättningsfastighet
vid uppskov med realisationsvinstbeskattning i ytterligare upp till
tre år,

5. att hos regeringen hemställa om förslag till indexreglering av aktievinstbeskattningen,

6. att i avvaktan på en indexreglerad aktievinstbeskattning skatteplikten
begränsas till 30 % av vinsten efter 2 års aktieinnehav och till 20 % efter
10 års innehav,

7. att den 30-procentiga och den 20-procentiga beskattningen skall inträda
2 respektive 10 år efter den dag då aktierna inköpts,

8. att avslå förslaget att som anskaffningskostnad för äldre aktie skall
anses den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier
av samma slag som den avyttrade, vilka den skattskyldige innehar vid avyttringstillfället,

9. att gifta skattskyldiga skall åtnjuta ett avdrag om 1 000 kr. från den
beräknade skattepliktiga realisationsvinsten,

10. att som anskaffningsvärde för andra aktier än börsnoterade sådana

SkU 1975/76:63

som innehafts i minst 5 år skall gälla förmögenhetsvärdet per den 31 december
1975,

11. att de ändrade realisationsvinstskattereglerna skall gälla från och med
den 1 juli 1976, samt

12. att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen anförts;

1975/76:2521 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
med godkännande i övrigt av propositionen beslutar

1. att hos regeringen begära tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning
och företagsskatteberedningen innebärande att utredningarna bygger sina
förslag om reformering av realisationsvinstbeskattningen på följande principer: a.

Hela realisationsvinsten bör i princip vara skattepliktig.

b. Även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för personligt
bruk bör vara skattepliktig.

c. Beskattningen av realisationsvinster bör vara av minst samma skärpa
som beskattningen av arbetsinkomster;

2. att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370)ges en sådan innebörd
att 75 (i stället för 40) % av vinsten vid avyttring görs skattepliktig och
erhåller följande lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

35 §

3 mom. Realisationsvinst på föregående åren.

Avyttrar skattskyldig egendom Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som som avses i detta moment och som

den skattskyldige har förvärvat tidi- den skattskyldige har förvärvat tidigare
än två år före ingången av av- gare än två år före ingången av avyttringsåret,
är 40 procent av vinsten yttringsåret, är 75 procent av vinsten

skattepliktig. skattepliktig.

Från detta stycke.

Kan tillämpning avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta

moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2

mom. andra stycket första mening- mom. andrastycket första meningen

en, är - oavsett tidpunkten för för- är-oavsett tidpunkten för förvärvet

värvet -endast 40 procent av vinsten - 75 procent av vinsten skattepliktig,

skattepliktig.

Bestämmelsen i och fosterbarn.

3. att punkten 2 a i anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen ändras
och ges en sådan innebörd att endast den del av ingångsvärdet som fastighetsägaren
själv finansierat får indexuppräknas samt att omräkningen

SkU 1975/76:63

skall ske med ledning av en indexserie, grundad på nettoprisindex (i stället
för som nu konsumentprisindex) och dessutom att den bestämmelse som
medger avdrag med 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret,
utgår och punkt 2 a således ges följande lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Anvisningar till 36 §

2 a. Skall vid avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning
av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket
fastställer årligen omräkningstalen.
Har avyttring av fastighet omfattat
byggnad, som i huvudsak är avsedd
alt användas för bostadsändamål och
som vid avyttringstillfället varit eller
bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde
av lägst 10 000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3 000 kronor
för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret
som bostadsbyggnaden under
innehavstiden funnits på fastigheten,
dock icke för tidigare år än år
1952. Finnes på fastigheten mer än
en bostadsbyggnad beräknas nu avsett
avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med
utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo
år före avyttringen enligt sjätte
stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt sjunde stycket
ovan eller motsvarande värden, får
avdrag enligt detta stycke ej ske för
tidigare år än tjugo år före avyttringen
eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts genom
brand eller liknande, skall vid tillämpning
av bestämmelserna i detta stycke
bostadsbyggnad anses ha funnits på
fastigheten även under denna tid, om
arbetet med att uppföra ersättningsbyggnad
igångsatts inom ett år. Motsvarande
skall gälla om en bostads -

Omräkningen sker med ledning
av en indexserie, grundad på nettoprisindex
och omfattar endast den del
av ingångsvärdet som fastighetsägaren
själv finansierat. Riksskatteverket
fastställer årligen omräkningstalen.

SkU 1975/76:63

Regeringens förslag Motionärernas förslag

byggnad under högst ett dr tagits i anspråk
huvudsakligen för annat ändamål
än bostadsändamål.

Vinstberäkning på icke föras.

4. att i regeringens förslag till 35 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) det stycke utgår som börjar med ”Uppskov enligt” och slutar
med "en förvärvskälla”.

1975/76:2522 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid
sin behandling av propositionen beslutar

1. att uppräkningsfaktorn 133 96 vid beräkningen av fastighets ingångsvärde
skall gälla först fr. o. m. 1975 års taxeringsvärden,

2. att 1 kr.-schablonen vid delavyttring av fastighet får tillämpas även
vid försäljningar av enstaka fritidstomter,

3. att de föreslagna bestämmelserna rörande fastighetsinventarier vid beräkningen
av fastighets ingångsvärde endast skall tillämpas på rörelsefastigheter
som förvärvats efter utgången av juni månad 1969 och jordbruksfastigheter
som förvärvats efter utgången av år 1972,

4. att samtliga förbättringskostnader som uppförts på plan skall grunda
avdragsrätt vid beräkningen av realisationsvinst på fastighet,

5. att det skattefria beloppet i samband med engångsersättningar sätts
till 5 000 kr.,

6. att riksskatteverket när det gäller uppskov med realisationsvinstbeskattningen
i särskilda fall får medge undantag från bestämmelsen om att
ersättningsfastighet skall ha förvärvats före utgången av tredje kalenderåret,
samt

7. att övergångsbestämmelserna kompletteras med en regel enligt vilken
dagen för meddelande av expropriationstillstånd eller liknande förfarande
skall vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas i expropriationsfallen; 1975/76:2523

av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att den skattskyldige vid vinstberäkning av under ett år erhållna engångsersättningar
skall åtnjuta avdrag med 5 000 kr.,

2. att det fasta tillägget med 3 000 kr. per år får - av den som så begär
- tillgodoräknas vid försäljning av jordbruksdelen av jordbruksfastighet och
då mangårdsbyggnaden med tillhörande tomtmark behålls,

3. att hos regeringen begära förslag om rätt för skattskyldig, som avyttrar
del av annan fastighet men behåller bostadshuset med tillhörande tomtmark,
att tillgodoräkna sig det fasta tillägget med 3 000 kr. per år därest han så
begär,

4. att uppskov med beskattning av realisationsvinst vid avyttring av jord -

SkU 1975/76:63

bruksfastighet, på vilken den skattskyldige varit mantalsskriven, skall få
åtnjutas även när ersättningsfastigheten på vilken den skattskyldige skall
mantalsskrivas är en fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) (en- eller tvåfamiljsvillafastighet).

1975/76:2524 av fru Troedsson (m) att riksdagen beslutar att hänsyn till
latent skatteskuld skall tas vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen
av aktier på sätt som i motionen föreslagits;

1975/76:2525 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att aktiefonder och liknande institutioner som har som enda mål att förvalta
andelsägarnas kapital inte skall beskattas för sina realisationsvinster;

1975/76:2526 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådana regler
vid realisationsvinstbeskattning att försäljning av marken från mindre jordbruksfastigheter
med endast en mangårdsbyggnad underlättas i enlighet med
vad i motionen anförts;

1975/76:2527 av fru Troedsson (m) och herr Regnéll (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att - som alternativ till schablonavdraget - medge
skattefri försäljning av flerårsaktier för sammanlagt 5 000 kr. under beskattningsåret
och till det dubbla för sambeskattade skattskyldiga tillsammans.

dels de vid 1975 års riksmöte väckta motionerna

1975:17 av herr Sjöholm (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att av
regeringen begära förslag till sådana ändringar i skattelagstiftningen, att de
lindringar i beskattningen som nu förekommer beträffande vinst vid icke
yrkesmässig försäljning av aktier och beträffande visst slag av inkomst av
kapital undanröjs;

1975:437 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
begär hos regeringen att motionen överlämnas till realisationsvinstkommittén
för beaktande;

1975:438 av herr Petersson i Röstånga m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att realisationsvinstkommittén med
förtur utarbetar förslag om möjligheter till uppskov med realisationsvinstbeskattningen
för den som avyttrar egnahemsfastighet och på annan ort
anskaffar likvärdig bostad,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förslag enligt punkten 1 snarast
läggs fram;

1975:439 av herr Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen förelägger riksdagen förslag om ändrade regler för realisationsvinstbeskattning
vid byte av bostadsort;

SkU 1975/76:63

1975:696 av herrar Johansson i Vrångebäck (m) och Andersson i Ljung
(m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att nya regler vid
beräkning av ingångsvärde på mark utarbetas i enlighet med vad som i
motionen anförs;

1975:1038 av herr Bergqvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om

1. att i den personliga förmögenhetsbeskattningen få med de allra största
privata samlingarna av konst och dylikt,

2. att få en samordnad förmögenhetsbeskattning av smycken och konst,

3. att utsträcka femårsperioden för realisationsvinstbeskattning vid försäljning
av konst och dylikt,

4. att registrera stora köp av konst och dylikt,

5. åtgärder för att komma till rätta med sådan kapitalflykt till utlandet
vilken sker via handel med konst;

1975:1095 av herrar af Ugglas (m) och Persson i Heden (c) vari hemställs
att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 35 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

35 § 2

Avyttras fastighet

Skattskyldig, som haft skattepliktig
realisationsvinst på grund av avyttring
eller marköverföring enligt
föregående stycke eller på grund av
att han fått engångsersättning för inskränkning
i förfoganderätten till sin
fastighet enligt naturvårdslagen den
11 december 1964 (nr 822) eller för
motsvarande inskränkningar enligt
andra författningar eller för upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till fastigheten på obegränsad tid,
kan, om han förvärvat eller avser att
förvärva fastighet (ersättningsfastighet),
som är jämförlig med den fastighet
till vilken realisationsvinsten

Föreslagen lydelse
mom.

samma lag.

Skattskyldig, som haft skattepliktig
realisationsvinst på grund av avyttring
enligt första stycket av jordbruksfastighet
eller fastighet för vilken
intäkten skall beräknas enligt 24 § 2
mom. eller på grund av avyttring eller
marköverföring enligt föregående
stycke eller på grund av att han fått
engångsersättning för inskränkning
i förfoganderätten till sin fastighet
enligt naturvårdslagen den 11 december
1964 (nr 822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra
författningar eller för upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till
fastigheten på obegränsad tid, kan,

SkU 1975/76:63

om han förvärvat eller avser att förvärva
fastighet (ersättningsfastighet),
som är jämförlig med den fastighet
till vilken realisationsvinsten
hänför sig, fl uppskov med beskattning
av realisationsvinsten i enlighet
med särskilda bestämmelser därom.
Uppkommer fråga om beskattning
av realisationsvinst eller om beräkning
av realisationsförlust på grund
av avyttring av ersättningsfastighet,
beräknas vid tillämpning av vad i
första stycket sägs innehavstiden för
ersättningsfastigheten som om avyttringen
avsett den tidigare innehavda
fastigheten. Vad nu sagts gäller
dock endast om den realisationsvinst
som uppskovet avser helt eller
delvis avräknats från ersättningsfastighetens
ingångsvärde.

Har avyttrad den 1 januari 1973.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

dels de vid 1975/76 års riksmöte under den allmänna motionstiden väckta
motionerna

1975/76:457 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag syftande till att villaägare,
t. ex. pensionärer, som av tvingande ekonomiska skäl måste sälja sin villa,
skall medges nedsättning i realisationsvinstbeskattningen;

1975/76:707 av herr Stridsman m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hemställer
hos regeringen om förslag till ändring i realisationsvinstbeskattningen
innebärande att medel som influtit genom tvångsmässig försäljning av fastighet
efter insättning på särskilt konto e. d. får fördelas över viss tid i
syfte att uppnå resultatutjämning i skattehänseende;

1975/76:882 (jfr 881) av herr Korpås m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag till sådana ändringar i beskatt -

hänför sig, få uppskov med beskattning
av realisationsvinsten i enlighet
med särskilda bestämmelser därom.
Uppkommer fråga om beskattning
av realisationsvinst eller om beräkning
av realisationsförlust på grund
av avyttring av ersättningsfastighet,
beräknas vid tillämpning av vad i
första stycket sägs innehavstiden för
ersättningsfastigheten som om avyttringen
avsett den tidigare innehavda
fastigheten. Vad nu sagts gäller
dock endast om den realisationsvinst
som uppskovet avser helt eller
delvis avräknats från ersättningsfastighetens
ingångsvärde.

SkU 1975/76:63

ningsreglerna, att nuvarande nackdelar med realisationsvinstbeskattningen
elimineras vid ianspråktagande av mark för militära ändamål;

1975/76:961 av herr Carlström m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om sådana lagändringar att kapitalvinstbeskattningsreglerna
görs tillämpliga jämväl vid enskild näringsidkares avyttring av rörelse; 1975/76:1007

av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Gustafsson
i Stenkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att vid ianspråktagande av mark för militärt ändamål tidsfristen för
anskaffande av ersättningsfastighet får utsträckas från nuvarande tre till
sex år,

2. att som ersättningsfastighet för jordbruksfastighet, som tagits i anspråk
för militärt bruk, får utöver jordbruksfastighet även förvärvas annan fastighet; 1975/76:1010

av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana lagregler att möjlighet ges
till uppskov med beskattningen i de fall som i motionen anförts;

1975/76:1020 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till ändring av kommunalskattelagen,
innebärande att ett grundavdrag på 5 000 kr. införs vid beräkning av realisationsvinstskatten
på kontantersättning, som utgår för mark vid fastighetsreglering
enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988);

1975/76:2111 (jfr 2110) av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari under punkten
1 hemställs att riksdagen beslutar att upphäva nuvarande bestämmelser angående
möjlighet till befrielse från realisationsvinstbeskattning vid företagsfusioner.

Punkten 2 i motionen 1975/76:2111 har utskottet behandlat i betänkandet
SkU 1975/76:53.

Skrivelser

Till utskottet har ingivits skrivelser i ärendet från Lantbrukarnas skattedelegation,
Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges aktiesparares riksförbund och Sveriges industriförbund.

Utskottet

Realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning

Realisationsvinstbeskattningen fick sin nuvarande utformning under senare
delen av 1960-talet. Vinst vid icke yrkesmässig avyttring av egendom

4 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

beskattades tidigare efter en fallande skala efter innehavstidens längd, och
beskattningen bortföll helt om innehavstiden uppgick till minst 10 år för
fastigheter och 5 år för annan egendom. Nuvarande lagstiftning innebär
bl. a. att skattskyldighet - i motsats till tidigare - föreligger för vinst vid
försäljning av fastigheter och aktier även om de avyttrade tillgångarna förvärvats
genom arv, gåva e. d. För fastigheter gäller att hela vinsten beskattas,
om avyttring sker inom två år från förvärvet, och att därefter 75 % av
vinsten är skattepliktig oavsett innehavstidens längd. Kostnaderna för inköp
och förbättring av fastigheten indexuppräknas vid vinstberäkningen och beträffande
fastighet med bostadsbyggnad medges avdrag med 3 000 kr. för
varje år av innehavet. Beträffande aktier o. d. beskattas hela vinsten om
innehavstiden understiger 2 år. Därefter reduceras skatteplikten stegvis till
25 % av vinsten. Efter 5 års innehav tillämpas en schablonregel som innebär
att 10 % av försäljningspriset i allmänhet skall anses som skattepliktig inkomst.
Beträffande annan lös egendom än aktier o. d. gäller samma fallande
skala som för aktier. Vinst som uppkommer efter 5 års innehav är emellertid
skattefri, och om egendomen förvärvats genom arv, gåva e. d. föreligger
skattefrihet även om egendomen säljs tidigare.

Propositionen grundar sig på realisationsvinstkommitténs betänkande
(SOU 1975:53) Beskattning av realisationsvinster. Kommitténs förslag var i
huvudsak av teknisk karaktär och syftade i första hand till större likformighet
vid behandlingen av de tre olika slagen av tillgångar. Beträffande fastigheter
innebar kommittéförslaget ingen annan ändring av de grundläggande principerna
än att uppskovsreglerna vid tvångsförsäljning utvidgades också till
frivilliga försäljningar. 1 fråga om aktier föreslog kommittén att den fallande
skalan och 10 %-schablonen skulle ersättas av en enhetlig regel för alla
aktier, som innehafts två år eller mer, av innebörd att 30 % av vinsten
vid avyttringen beskattas. Beträffande annan egendom - dvs. tillgångar som
f. n. endast är underkastade en tidsbegränsad realisationsvinstbeskattning
- föreslogs dets att obligationer, andra värdepapper och rättigheter skulle
behandlas på samma sätt som aktier, dock med en viss lindring i fråga
om aktier och andelar i s. k. äkta bostadsföretag, och dels att även sådant
lösöre som konst, antikviteter, ädelstenar m. m. skulle underkastas en i
tiden obegränsad realisationsvinstbeskattning.

Förslaget i propositionen innebär bl. a. att fastighetsvinster - efter indexuppräkning
av anskaffningsvärde, 3 000-kronorstillägg m. m. - alltid
skall beskattas i sin helhet men att den som säljer en fastighet där han
är bosatt under vissa förutsättningar får uppskov om han förvärvar en likvärdig
ersättningsfastighet. Beträffande aktier föreslås att hela vinsten vid
avyttringen beskattas, om aktierna förvärvats under beskattningsåret eller
något av de två föregående åren, och beträffande äldre aktier att 40 % av
vinsten beskattas. Beträffande fastigheter och aktier föreslås också andra
betydelsefulla detaljändringar av bestämmelserna. Till dessa ändringar, som
innebär såväl skärpningar som lättnader i beskattningen, återkommer ut -

SkU 1975/76:63

skottet senare.

När det gäller annan egendom än fastigheter och aktier avvisar departementschefen
kommitténs förslag, bl. a. med hänvisning till kontrollsvårigheter
vid försäljning av lösöre och till att vinstbeskattningen beträffande
aktier och andelar i s. k. äkta bostadsföretag bör lösas i ett större bostadspolitiskt
sammanhang.

Flertalet av de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang
berör olika detaljer i realisationsvinstbeskattningen. 1 vissa motioner tar
emellertid motionärerna upp grundläggande frågor rörande beskattningens
utformning eller ställer långtgående yrkanden, som innebär en väsentligt
ändrad inriktning av realisationsvinstbeskattningen i förhållande till nuläget
och till vad som föreslås i propositionen. Sålunda yrkas i motionen
1975/76:2521 tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning och företagsskatteberedningen
av innebörd bl. a. att realisationsvinster bör beskattas i sin
helhet i minst samma utsträckning som arbetsinkomster och att beskattningen
bör omfatta även lösöre m. m. 1 avvaktan på dessa utredningars
förslag yrkas omedelbara ändringar i skärpande riktning beträffande såväl
fastighets- som aktievinstbeskattningen. Även i motionen 1975:17 yrkas
förslag av innebörd att realisationsvinster på aktier inte längre skall beskattas
lindrigare än arbetsinkomster. Motionären framställer motsvarande yrkande
också beträffande beskattningen av bankräntor. I motionen 1975/76:2447
yrkas utredning och förslag om realisationsvinstbeskattning av konst, antikviteter
o. d. Motsvarande yrkande framställs i motionen 1975:1038, som
också innehåller yrkanden om förmögenhetsbeskattning av tillgångar av
detta slag, registrering av försäljning av konst m. m. och åtgärder mot kapitalflykt
till utlandet via konsthandeln. Motionärerna i motionen
1975/76:2482 däremot godtar propositionen i stora drag som ett provisorium
i avvaktan på skatteutredningens och företagsskatteberedningens översyn,
dock att endast 75 % av fastighetsvinster bör beskattas vid avyttring efter
sex års innehav. Motionärerna i motionen 1975/76:2519 godtar de i propositionen
föreslagna ändringarna beträffande fastighetsvinster men yrkar
att aktievinster indexberäknas och att endast 75 % av den reala vinsten
vid aktieförsäljningar beskattas. I motionen 1975/76:2520 tillbakavisar motionärerna
samtliga de skärpningar, som propositionen innehåller, och begär
bl. a. förslag om indexreglering av aktievinstbeskattningen.

Som framhålls i propositionen bör realisationsvinstbeskattningen i princip
inte ses isolerad utan som ett led i ett samlat skattesystem. Realisationsvinstkommitténs
uppdrag har emellertid - som nyss anförts - varit av företrädesvis
teknisk art, och den genomgripande översyn av skattesystemet,
som pågår inom 1972 års skatteutredning och företagsskatteberedningen,
bör såsom departementschefen funnit avvaktas innan ställning tas till frågan
om en mer genomgripande omläggning av realisationsvinstbeskattningen.
Förslagen i propositionen är således i första hand av teknisk karaktär och
innebär - även om utredningens syfte att uppnå enhetliga regler inte uppnås

SkU 1975/76:63

- väsentliga förbättringar beträffande den tekniska utformningen av realisationsvinstbeskattningen
av fastigheter och aktier. Den skärpning av vinstbeskattningen
för tillgångar av detta slag som samtidigt föreslås i propositionen
bör enligt utskottets uppfattning ses som en försiktig uppräkning
som kan anses motiverad av rättvise- och fördelningspolitiska skäl och som
för fastighetsvinsternas del åtminstone delvis balanseras av utvidgade uppskovsregler.

Med anledning av de motionsyrkanden som framställs om en väsentligt
skärpt realisationsvinstbeskattning vill utskottet framhålla, att beskattningens
nuvarande konstruktion medför avsevärda begränsningar av beskattningsmöjligheterna
eftersom beskattningen endast träffar tillgångar som säljs
eller omplaceras. Såvitt nu kan bedömas torde sådana skärpningar som motionärerna
avser medföra ej önskvärda låsningseffekter och ej acceptabla
snedvridningar av annat slag.

Av det anförda framgår att utskottet i prinicip ansluter sig till inriktningen
av de i propositionen framlagda förslagen.

Innan utskottet i det följande går in på de nu aktuella ändringsförslagen
tar utskottet i detta sammanhang ställning till vissa utredningskrav m. m.,
som framställs i de ovannämnda motionerna.

Av vad som anförts i propositionen framgår att realisationsvinstbeskattningen
är en av de komponenter i skattesystemet, som uppmärksammas
inom 1972 års skatteutredning, och att flera frågor som behandlas inom
företagsskatteberedningen också har betydelse för den framtida utformningen
av realisationsvinstbeskattningen. Enligt utskottets uppfattning kan de
i motionen 1975/76:2521 yrkade tilläggsdirektiven till dessa utredningar om
allmänna skärpningar av realisationsvinstbeskattningen endast anses ägnade
att fördröja utredningsarbetet. Utskottet, som återkommer till den i motionen
berörda frågan om beskattningen av lösöre, avstyrker således detta
utredningsyrkande i övriga delar. Motsvarande invändningar kan riktas mot
yrkandet beträffande beskattningen av vissa arbetsfria inkomster i motionen
1975:17 som behandlas i detta sammanhang i den mån den avser annat
än omedelbara ändringar i aktievinstbeskattningen. Utskottet avstyrker således
även motionen 1975:17 i denna del.

Ett av yrkandena i motionen 1975/76:2520 innebär att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad som anförs i motionen angående beskattningens
utformning m. m. Utskottet behandlar de olika delarna i motionen i sitt
sammanhang nedan och anser att det yrkade tillkännagivandet inte är erforderligt.
Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:2520 i denna del.

Avyttring av fastighet

Allmänna principer för vinstberäkningen

Beträffande fastigheter innebär förslaget i propositionen som redan nämnts

SkU 1975/76:63

att den nuvarande indexuppräkningen av anskaffningskostnaden i princip
behålls liksom också det fasta tillägget med 3 000 kr. för varje år som bostadsbyggnad
under innehavstiden funnits på fastigheten. Den beräknade
vinsten vid avyttringen skall däremot alltid beskattas fullt ut, vilket innebär
att nuvarande reducering till 75 96 efter två års innehav slopas. Samtidigt
föreslås andra väsentliga detaljändringar i fråga om beskattningens utformning,
bl. a. att ingångsvärdet för fastigheter som förvärvats före 1952 skall
tas upp till 150 96 av 1952 års taxeringsvärde, om inte den erlagda köpeskillingen
är högre, och att indexberäkning och 3 000-kronorstillägg endast
skall medges för tid fr. o. m. 1952. Utskottet återkommer till dessa detaljer
i det följande.

I motionen 1975/76:2520 tillbakavisas samtliga i propositionen föreslagna
skärpningar av realisationsvinstbeskattningen. Motionärerna yrkar sålunda
bl. a. att beskattningen även i fortsättningen reduceras till 75 96 av vinsten
efter två års innehav i syfte att undvika en väsentlig skärpning av beskattningen
beträffande avyttring av fastigheter som förvärvats lång tid tillbaka.

I samma syfte yrkas i motionen 1975/76:2482 att beskattningen reduceras
till 75 96 av vinsten efter sex års innehav. Motionärerna i motionen
1975/76:2519 däremot godtar de ändringar som föreslås i propositionen beträffande
beskattningen av fastighetsvinster, särskilt med hänsyn till att
skärpningarna i de flesta fall kompenseras av vidgade regler för uppskov
med beskattningen.

Utskottet har redan inledningsvis uttalat sin anslutning till huvudlinjerna
i de i propositionen framlagda förslagen. Dessa innebär i fråga om fastigheter
i princip att ordinära vinster, som i huvudsak beror på penningvärdets fall,
fortfarande undantas från beskattning. Med hänsyn till de fördelningspolitiska
skäl, som talar för en skärpt realisationsvinstbeskattning, kan det
emellertid inte längre anses motiverat att - utöver vad som följer av indexberäkningen,
reglerna om 3 000-kronorstillägg m. m. - undanta en viss
del av den beräknade vinsten från beskattning. Därtill kommer att olägenheterna
med en skärpt beskattning för villaägare m. fl. som byter bostad
på sätt framhålls i motionen 1975/76:2519 motverkas genom en utbyggnad
av uppskovsreglerna. Utskottet instämmer således i den i motionen
1975/76:2519 redovisade uppfattningen att propositionen bör godtas och
avstyrker motionerna 1975/76:2482 och 2520 i denna del.

Fastighets ingångsvärde m. m.

Vid realisationsvinstberäkningen tar man f. n. i princip upp köpeskillingen
som fastighetens ingångsvärde, vilket sedan indexberäknas med hänsyn till
prisutvecklingen efter förvärvet. Om innehavstiden är längre än 20 år får
man i stället ta upp 150 96 av taxeringsvärdet 20 år före avyttringen såsom
ingångsvärde. Kan innehavstiden ledas tillbaka till år 1914 eller tidigare
får man även välja 150 96 av 1914 års taxeringsvärde.

SkU 1975/76:63

Efter arv, gåva eller bodelning utgår man i princip från närmast föregående
köp vid realisationsvinstberäkningen. Efter arv eller bodelning i anledning
av makes död tillkommer ytterligare en regel. Ingångsvärdet får här enligt
den skattskyldiges val också tas upp till 150 % av taxeringsvärdet året före
dödsfallet.

Enligt propositionen skall köpeskillingen i princip fortfarande utgöra fastighetens
ingångsvärde. Fastighet, som förvärvats före 1952, skall dock anses
anskaffad den 1 januari 1952 och hänsyn skall inte tas till omständigheter
som inträffat dessförinnan. Ingångsvärdet skall i dessa fall anses motsvara
150 % av 1952 års taxeringsvärde eller köpeskillingen om den är högre.
Samtidigt behålls emellertid övriga alternativ för beräkning av anskaffningsvärde
med ledning av taxeringsvärdet. Ingångsvärde som beräknas med
utgångspunkt från taxeringsvärdet vid 1970 eller senare års fastighetstaxering
får dock tas upp endast till 133 % av taxeringsvärdet.

Förslaget innebär bl. a. att indexberäkning och 3 000-kronorstillägg inte
får avse tid före 1952.

I motionen 1975/76:2520 framställs ett yrkande, som innebära» anskaffningskostnaden
före 1952 skall kunna godtas vid inkomstberäkningen med
indexuppräkning och 3 000-kronorstillägg m. m. på samma sätt som hittills.
Motionärerna anser att avyttring av fastigheter, som innehafts sedan lång
tid tillbaka, annars kan träffas av ej acceptabla skatteskärpningar.

Som anförts i propositionen skall vid vinstberäkningen hänsyn tas till
flera faktorer såsom förbättringskostnader, värdeminskningsavdrag, delavyttringar
och annat som inträffat under innehavstiden, vilket självfallet ger
upphov till betydande utredningsproblem. Förslaget i propositionen medför
att storleken av dessa kostnader inte längre behöver utredas såvitt avser
tid före 1952, vilket innebär betydande praktiska fördelar.

Systemet att beräkna anskaffningsvärdet för en fastighet med utgångspunkt
i ett senare års taxeringsvärde innebär en automatisk indexreglering
av beskattningen. Enligt kommitténs undersökningar överensstämmer
150 % av 1952 års taxeringsvärde ganska väl med uppräknade faktiska anskaffningskostnader
för långtidsinnehavda fastigheter. Redan detta schablonvärde
med indexuppräkning för tid efter 1952 torde medföra att flertalet
normala fastighetsavyttringar blir helt eller så gott som helt skattefria. Med
departementschefens förslag innebär reglerna om 3 000-kronorstillägg
för bostadsbyggnad dessutom att ytterligare 75 000 kr. därutöver undantas
från beskattning redan vid försäljningar som sker i år.

Det bör också framhållas att realisationsvinstberäkningen även i övrigt
till stor del vilar på schabloner, som inte kan anses missgynna ägare av
långtidsinnehavda fastigheter. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motionen 1975/76:2520 i denna del.

Förslaget att sänka uppräkningstalet 150 % till 133 % i fråga om ingångsvärdeberäkning
med ledning av taxeringsvärde som hänför sig till 1970

SkU 1975/76:63

eller senare års fastighetstaxering motiveras i propositionen med att taxeringsvärdenivån
fr. o. m. detta års fastighetstaxering höjts från 2/3 till
3/4 av marknadsvärdet.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att sänkningen av uppräkningsfaktorn
tillämpas först fr. o. m. 1975 års fastighetstaxering, eftersom den högre
taxeringsnivån inte lagfästs förrän med verkan fr. o. m. denna fastighetstaxering.

Vid utformningen av schablonregler för beräkning av ingångsvärde med
ledning av taxeringsvärde bör man enligt utskottets uppfattning givetvis
ta hänsyn till den taxeringsnivå som faktiskt tillämpats vid fastighetstaxeringen.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motionen 1975/76:2522 i denna del.

Fasta inventarier

Beträffande jordbruksfastighet eller fastighet, som ingår i den skattskyldiges
rörelse, gäller särskilda regler för sådana delar av fastigheten som
vid beräkning av värdeminskningsavdrag belöper på maskiner och inventarier.
Den del av vederlaget för fastigheten, som belöper på sådana tillgångar,
skall nämligen tas upp som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse och
skall således inte beaktas vid realisationsvinstberäkningen.

I propositionen föreslås att behandlingen av dessa tillgångar vid realisationsvinstberäkningen
regleras mer utförligt än f. n. Förslaget innebär i
princip att kostnad för ifrågavarande fastighetsdelar inte får medräknas vid
realisationsvinstberäkningen. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av
taxeringsvärdet skall detta reduceras med den del därav som kan anses
belöpa på ifrågavarande inventarier. I förenklingssyfte föreslås dock att om
mindre än 25 % av hela köpeskillingen belöper på sådana inventarier någon
reducering inte skall ske.

1 motionen 1975/76:2522 yrkas att de nya bestämmelserna om fastighets!
nventarier skall tillämpas endast på rörelsefastigheter som förvärvats
efter utgången av juni 1969 och jordbruksfastigheter som förvärvats efter
utgången av 1972. Motionärerna åberopar att kostnaderna för tillgångar av
detta slag annars inte alls kommer att beaktas vid beskattningen på grund
av den utformning reglerna om värdeminskningsavdrag hade dessförinnan.

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning men anser att frågan
lämpligen bör lösas med utgångspunkt i hur dessa tillgångar behandlats
vid inkomsttaxeringen. Om tillgångarna faktiskt behandlats enligt reglerna
för maskiner och andra inventarier, skall vad som influtit vid avyttringen
tas upp som intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse. I sådana fall bör
omkostnaderna för tillgångarna, som då fått dras av i någon av dessa
förvärvskällor, givetvis inte beaktas även vid realisationsvinstberäkningen.
Om tillgångarna däremot vid inkomsttaxeringen behandlats på samma sätt
som fastigheten i övrigt, bör kostnaderna för dem få beaktas vid realisa -

SkU 1975/76:63

tionsvinstberäkningen, oavsett om de senare bytts ut och kostnaderna för
denna nyanskaffning behandlats enligt reglerna för inventarier. Motsvarande
bör också gälla i de fall ingångsvärdet för fastigheten beräknas med utgångspunkt
i taxeringsvärde.

Med ovan angiven ändring tillstyrker utskottet motionen 1975/76:2522
i denna del.

Samtidigt bör nämnas att - som utskottet återkommer till senare - kostnader
för värdeminskningsavdrag för byggnad återförs till beskattning vid
realisationsvinstberäkningen. Detta gäller också värdeminskningsavdrag för
sådana byggnadsinventarier, som icke hänförs till maskiner och inventarier
i avskrivningshänseende.

Även i fråga om annan fastighet som hyrs ut till rörelse, kan enligt punkt
3 andra stycket av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (KL) reglerna
om avdrag för värdeminskning av maskiner och inventarier i vissa
fall tillämpas på motsvarande sätt som för jordbruks- och rörelsefastigheter.
Eftersom vederlaget vid avyttringen i dessa fall inte skall tas upp till beskattning
på annat sätt än vid realisationsvinstberäkningen, bör genom en
hänvisning till ifrågavarande bestämmelser klargöras att dessa värdeminskningsavdrag
bör återföras vid realisationsvinstberäkningen. I sammanhanget
bör också hänvisningen till punkt 2 a av anvisningarna till samma paragraf
ändras till att avse hela anvisningspunkten.

Utskottets förslag i dessa hänseenden föranleder ändring i punkt 2 a första,
fjärde och åttonde styckena av anvisningarna till 36 § KL.

Förbättringskostnader

Enligt gällande bestämmelser får vid realisationsberäkningen hänsyn tas
till förbättringskostnader, om de uppgått till minst 3 000 kr. per år.

1 propositionen föreslås ingen ändring i detta hänseende, bortsett från
ett förtydligande av rent teknisk karaktär.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att samtliga förbättringskostnader som
uppförts på plan skall grunda avdragsrätt. Även i motionen 1975/76:2427
yrkas att förbättringskostnader under 3 000 kr. skall kunna beaktas. Med
hänsyn till det samband 3 000-kronorsspärren har med reglerna om 3 000-kronorstillägg begränsas emellertid yrkandet i den sistnämnda motionen
till fastigheter som ej omfattar byggnad för bostadsändamål.

3 000-kronorsspärren i fråga om förbättringskostnader har tillkommit
främst av praktiska skäl för att undvika utredningssvårigheter beträffande
smärre belopp. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att
en beloppsspärr av detta skäl bör behållas, även om rättviseskäl givetvis
kan tala för att spärren slopas i enlighet med kommitténs förslag. Med
hänsyn bl. a. till att utredningssvårigheter inte föreligger beträffande sådana
förbättringskostnader som uppförts på värdeminskningsplan, vill utskottet
emellertid förorda att spärren ändras på sätt som föreslås i motionen

SkU 1975/76:63

1975/76:2522. Utskottet tillstyrker således motionen i denna del. Därmed
torde också syftet med motionen 1975/76:2427 vara i huvudsak tillgodosett.
Utskottets förslag föranleder ändring av punkt 2 a andra stycket av anvisningarna
till 36 § KL.

Indexuppräkning

I propositionen föreslås att anskaffningskostnader och nedlagda förbättringskostnader
liksom hittills skall uppräknas med hänsyn till förändringarna
i det allmänna prisläget. Till skillnad från vad som nu är fallet skall emellertid
även de värdeminskningsavdrag som återförs till beskattning vid realisationsvinstberäkningen
indexuppräknas. Som utskottet redan anfört i samband
med behandlingen av frågan om beräkning av anskaffningskostnad
för långtidsinnehavda fastigheter får indexberäkningen inte avse tid före
1952.

I motionen 1975/76:2521 yrkas att endast den del av ingångsvärdet, som
fastighetsägaren själv finansierat, skall få indexuppräknas och att uppräkningen
skall göras med hänsyn till utvecklingen av nettoprisindex i stället
för konsumentprisindex.

Departementschefen har - i likhet med kommittén - med hänvisning
till praktiska problem avvisat en uppdelning av anskaffningskostnaden på
en uppräkningsberättigad och en ej uppräkningsberättigad del. Några lämpliga
schabloner för sådan uppdelning har inte ens diskuterats. Motionärernas
förslag innehåller inte heller några användbara lösningar av tilllämpningsproblemen.
På grund härav instämmer utskottet i departementschefens
uppfattning att hela ingångsvärdet bör få uppräknas. Samtidigt bör
framhållas att vissa opåkallade lättnader, som indexberäkningen medför i
andra avseenden, delvis elimineras genom de förslag om indexberäkning
även av återvunna värdeminskningsavdrag m. m. som utskottet nyss berört
ovan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1975/76:2521 i denna del.

Som utskottet anfört tidigare syftar indexuppräkningen till att undanta
den vinst som beror på penningvärdets fall från realisationsvinstbeskattning.
Enligt utskottets uppfattning bör denna målsättning tills vidare bestå. Med
det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2521 även i vad avser
övergång till nettoprisindex i stället för konsumentprisindex.

Yrkandet i motionen 1975:696 om indexuppräkning av anskaffningskostnad
är som framgår av det anförda tillgodosett.

3 OOO-kronorstillägget

Om fastighetsavyttringen omfattat en bostadsbyggnad, medges ett fast
tillägg till omkostnaderna med 3 000 kr. för varje år som bostadsbyggnaden
funnits under innehavstiden, dock inte för tidigare år än 1914. Även om

SkU 1975/76:63

det finns flera bostadsbyggnader på fastigheten, medges endast ett 3 000-kronorstillägg per år. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt i taxeringsvärdet
20 år före avyttringen eller året före dödsfallet får avdrag ej medges
för tidigare år än 20 år före avyttringen eller året före dödsfallet.

Det i propositionen framlagda förslaget angående ingångsvärdeberäkningen
innebär, som framgått av det föregående, att hänsyn inte skall tas till
vad som inträffat före 1952, och att denna princip skall gälla även beträffande
3 000-kronorstillägget. Enligt departementschefens uppfattning bör 3 000-kronorstillägget med denna begränsning, som utskottet redan tillstyrkt, behållas
i stort sett oförändrat.

Motionärerna i motionen 1975/76:2521 anser däremot att ifrågavarande
tillägg medför alltför stora skattelättnader och yrkar att tillägget slopas.

Som anförs i propositionen spelar 3 000-kronorstillägget förhållandevis liten
roll för hyresfastigheter, dyrbarare villor och jordbruksfastigheter. Ett
slopande av tillägget skulle i första hand drabba försäljningar av egnahem,
fritidshus och mindre jordbruksfastigheter, som innehafts under en lång
följd av år. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motionen 1975/76:2521 i denna del.

3 000-kronorstillägg skall icke kunna åtnjutas vid försäljningar som enbart
avser mark. Om en försäljning av mark från en jordbruksfastighet delas
upp i två led så att avtal träffas om försäljning av hela egendomen, varefter
säljaren omedelbart återköper mangårdsbyggnad med tillhörande markområde,
kan emellertid - såsom reglerna tillämpas i praktiken - säljaren komma
i åtnjutande av 3 000-kronorstillägg.

Departementschefen anser att det beskrivna tillvägagångssättet innebär
ett kringgående av skattelag och att, om åtgärder visar sig nödvändiga för
att komma till rätta med denna form av skatteflykt, sådana åtgärder bör
övervägas i samband med den förestående lagstiftningen mot andra skatteflyktst
ransaktioner.

1 motionerna 1975/76:2482,2523 och 2526 yrkas i överensstämmelse med
kommitténs förslag att ett fast tillägg medges även om bostadsbyggnaden
med tillhörande tomtområde undantas vid fastighetsförsäljningen. Förslaget
innebär i nära anslutning till rådande praxis att 3 000-kronorstillägget i så
fall konsumeras för tid före delförsäljningen.

Enligt utskottets uppfattning bör ställningstagandet till frågan, om det
angivna tillvägagångssättet innebär ett kringgående av skattelag som bör
förhindras eller om gällande praxis bör godtas även i fortsättningen, anstå
tills vidare. Med hänvisning härtill och till att syftet med motionerna åtminstone
delvis är tillgodosett i rättstillämpningen avstyrker utskottet motionerna
1975/76:2482, 2523 och 2526 i denna del.

I propositionen föreslås vidare att 3 000-kronorstillägg inte skall kunna
medges beträffande byggnad vars värde är alltför obetydligt och att rätt
till sådant tillägg därför skall föreligga endast om byggnadens taxeringsvärde

SkU 1975/76:63

är lägst 10 000 kr.

I motionen 1975/76:2515 yrkas att 10 OOO-kronorsgränsen skall utgå.

Utskottet instämmer i syftet med propositionen. Det kan emellertid inte
uteslutas att 10 OOO-kronorsgränsen drabbar t. ex. jordbruksfastigheter i glesbygder
med taxerade byggnadsvärden som av olika skäl blivit låga. För
att förebygga oskäliga verkningar av 10 OOO-kronorsgränsen föreslår utskottet
en komplettering av innebörd att avdrag alltid skall kunna medges för tid
då byggnaden under innehavstiden faktiskt utnyttjats till stadigvarande bostad.
Utskottet tillstyrker propositionen med denna ändring och avstyrker
motionen 1975/76:2515 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd.

Vidare föreslås i propositionen - i överensstämmelse med kommitténs
förslag - att 3 000-kronorstillägg skall beräknas även för den tid en riven
eller förstörd bostadsbyggnad funnits på fastigheten, om arbete med att
uppföra ersättningsbyggnaden igångsatts inom ett år. Om en bostadsbyggnad
under mer än ett år tas i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än
bostadsändamål är avsikten att 3 000-kronorstillägget helt eller delvis skall
bortfalla.

Utskottet har inga erinringar mot förslaget men föreslår ett förtydligande
av bestämmelserna i författningstexten.

Utskottets förslag i angivna hänseenden berör punkt 2 a tolfte stycket
av anvisningarna till 36 § KL.

Försäljning av del av fastighet

Vid försäljning av en del av en fastighet skall ingångsvärdet för fastigheten
proportioneras på de olika delarna av fastigheten. I propositionen föreslås
vissa förenklingar i detta hänseende, bl. a. att ingångsvärdet för avstyckad
tomtmark för bostadsändamål schablonmässigt får tas upp till 1 kr./m2,
under förutsättning att köpeskillingen för tomtmarken understiger 10 %
av fastighetens taxeringsvärde.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att denna schablon skall få tillämpas även
vid försäljning av enstaka fritidstomter.

Som förslaget i propositionen utformats är detta motionsyrkande tillgodosett.
Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i denna del
och tillstyrker således förslaget.

Marköverföring och markupplåtelse

Kontant ersättning i samband med fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen
(FBL) medför skatteplikt endast om ersättningen överstiger
5 000 kr.

I syfte att eliminera nackdelarna med en frigräns av detta slag föreslås
i propositionen att denna gräns ändras till ett skattefritt bottenbelopp så
att ersättningar av detta slag beskattas endast till den del de överstiger

SkU 1975/76:63

5 000 kr.

Det yrkande i detta hänseende, som framställts i motionen 1975/76:1020,
är därmed tillgodosett.

Motsvarande regler föreslås också beträffande klyvning enligt 11 kap. FBL.

Utskottet har inte något att erinra mot förslagen och tillstyrker således
propositionen i dessa delar.

Upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt på obegränsad tid mot engångsersättning
jämställs enligt gällande regler med avyttring av fastigheten.
Vid realisationsvinstberäkningen medges ett schablonavdrag från sådana
ersättningar med 2 000 kr.

I motionerna 1975/76:2522 och 2523 yrkas att avdraget höjs till 5 000
kr. Som skäl härför åberopar motionärerna penningvärdets fall och att en
motsvarande behandling som beträffande marköverföringar kan anses motiverad.

Det nu ifrågavarande avdraget syftar endast till att undanta bagatellbelopp
från beskattning. Enligt utskottets uppfattning har tillräckliga skäl inte anförts
för att nu höja detta avdragsbelopp. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1975/76:2522 och 2523 i denna del.

I detta sammanhang tar utskottet upp en helt annan fråga. I propositionen
konstaterar departementschefen att den skärpning, som nu föreslås beträffande
realisationsvinster vid avyttring av fastigheter, på grund av skogsbeskattningsreglernas
utformning medför att den del av realisationsvinsten
som tidigare kunnat beskattas som inkomst av skogsbruk alltid kommer
att realisationsvinstbeskattas. Som en provisorisk lösning i avvaktan på en
mer genomgripande översyn av skogsbeskattningen föreslås därför att nuvarande
bestämmelser om samordning av skogsbeskattningen och realisationsvinstbeskattning
upphör att gälla.

Utskottet instämmer i förslaget och har inte något att erinra mot att
andra följdändringar får anstå i avvaktan på nämnda översyn. Förslaget
medför emellertid enligt vad som framhålls i Lantbrukarnas skattedelegations
skrivelse till utskottet en oavsiktlig skärpning av de regler som gäller
för beskattning av skog som avverkas i samband med markupplåtelser av
ifrågavarande slag. I syfte att undvika detta förordar utskottet ett tillägg
till övergångsbestämmelserna enligt vilket äldre bestämmelser om avdrag
för värdeminskning av skog fortfarande skall gälla i dessa fall.

Uppskovsbestämmelserna

Enligt gällande bestämmelser kan uppskov med realisationsvinstbeskattning
medges om fastigheten avyttrats på grund av expropriation eller liknande
tvångsförfarande. Spm förutsättning härför gäller att realisationsvinsten
uppgått till 3 000 kr. och att den skattskyldige inom viss tid förvärvar
en jämförlig ersättningsfastighet. Beskattning av vinsten realiseras i så fall

SkU 1975/76:63

först vid avyttring av ersättningsfastigheten genom att uppskovsbeloppet
avräknas från ingångsvärdet för denna fastighet.

I propositionen föreslås att uppskovsreglerna utvidgas till att avse även
frivilliga fastighetsförsäljningar under förutsättning att den skattskyldige utnyttjat
den avyttrade fastigheten som permanentbostad och skall mantalskrivas
på ersättningsfastigheten. Av praktiska skäl föreslås också att uppskovsrätten
begränsas till sådana fall där en omedelbar beskattning skulle
utgöra en väsentlig påfrestning på den skattskyldiges ekonomi. Uppskov
skall därför komma i fråga endast om realisationsvinsten överstiger 10 %
av köpeskillingen för den avyttrade fastigheten och är större än 15 000 kr.
Det kan också nämnas att möjligheterna till uppskov påverkas avsevärt
om köpeskillingen för ersättningsfastigheten är lägre än köpeskillingen för
den avyttrade fastigheten. Rätten till uppskov minskar i så fall i motsvarande
mån.

1 motionerna 1975/76:2512 och 2521 yrkas avslag på förslaget om utökade
uppskovsmöjligheter. Motionärerna anser att reglerna är alltför förmånliga.

1 den förstnämnda motionen åberopas också att reglerna kommer att styra
valet av boendeform och att förslaget som det utformats medför ej acceptabla
tröskeleffekter.

Som utskottet inledningsvis anfört kan den nuvarande realisationsvinstbeskattningen
medföra uppenbara svårigheter för den som avyttrar ett eget
hem för att flytta till en annan likvärdig bostad. Det är därför naturligt
att den föreslagna skärpningen av denna beskattning aktualiserar tidigare
framställda krav på förbättrade uppskovsregler. Enligt utskottets uppfattning
kan det förhållandet, att den skattskyldige byter en bostad mot en annan
likvärdig bostad inte i allmänhet sägas ha förbättrat hans ekonomiska situation
på ett sådant sätt att bytet bör utlösa en beskattning. Man får givetvis
inte bortse från att de föreslagna uppskovsreglerna i vissa fall kan medföra
sådana ej önskvärda effekter som påtalas i den förstnämnda motionen. Å
andra sidan eliminerar uppskovsreglerna ej acceptabla låsningseffekter av
annat slag. Enligt utskottets uppfattning kan nämligen realisationsvinstreglerna
och bristande uppskovsregler försvåra eller t. o. m. förhindra i och
för sig önskvärda bostadsbyten, t. ex. i samband med ändrad arbetsort. Enligt
utskottets uppfattning föreligger skäl för att uppskovsreglerna skall få omfatta
även frivilliga försäljningar. Erfarenheterna av reglerna bör bedömas
när resultatet av 1972 års skatteutrednings översyn av skattesystemet föreligger.
Utskottet avstyrker således motionerna 1975/76:2512 och 2521 i
denna del och tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget.

Förslaget i propositionen torde i allt väsentligt tillgodose de yrkanden
om uppskovsregler som framställs i motionerna 1975:437,438,439,1095 och
1975/76:457, 1007 och 2523. 1 den mån så inte är fallet avstyrker utskottet
desamma.

Som förslaget utformats innebär de i KL angivna förutsättningarna för
uppskov inte något hinder för den som säljer en jordbruksfastighet att såsom

SkU 1975/76:63

ersättningsfastighet förvärva exempelvis en schablontaxerad villa, under förutsättning
att fastigheterna är likvärdiga i den meningen att den skattskyldige
skall utnyttja ersättningsfastigheten som stadigvarande bostad. Något krav
på att ersättningsfastigheten även i andra hänseenden skall vara jämförlig
med den avyttrade fastigheten uppställs inte enligt de nya reglerna. Föreskrifterna
i 2 § uppskovslagen om att fastigheterna skall vara jämförliga
hänför sig till nuvarande bestämmelser om tvångsförsäljning och bör för
undvikande av missförstånd utgå.

Eftersom de nu föreslagna reglerna för frivilliga försäljningar torde kunna
användas alternativt till nuvarande regler om uppskov vid tvångsförsäljning,
torde de yrkanden om lättnader i nyssnämnda hänseende, som framställs
i motionerna 1975:437, 1007 och 1975/76:2523 beträffande tvångsförsäljningar
m. m., åtminstone i viss utsträckning vara tillgodosedda. Utskottet
återkommer nedan till vissa tidsfrister. 1 övrigt avstyrker utskottet motionerna
i denna del.

För att uppskov skall kunna medges fordras enligt de nuvarande reglerna
att ersättningsfastigheten förvärvas före utgången av tredje kalenderåret efter
deklarationsåret. I propositionen anför departementschefen bl. a. att denna
tidsfrist bör kunna begränsas och för villor bestämmas till en tvåårsperiod
räknat från beskattningsåret.

I motionerna 1975:437, 882 och 1007 samt 1975/76:2428, 2520 och 2522
yrkas att tidsfristerna skall kunna förlängas upp till sex år. Yrkandena avser
närmast tvångsförsäljningar av jordbruksfastigheter och motiveras med att
de på grund av det begränsade utbudet av sådana fastigheter kan vara förenat
med problem att inom den angivna tiden förvärva en lämplig ersättningsfastighet.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att en förhållandevis
kort tidsfrist i allmänhet kan anses tillräcklig, särskilt i fråga om
förvärv av villor. Utskottet vill emellertid inte förneka att de föreslagna
tidsfristerna i speciella fall kan anses oskäligt korta. Med hänsyn till att
frågan i enskilda fall kan ha väsentlig ekonomisk betydelse och till att något
mer generösa regler i detta hänseende inte kan anses medföra påtagliga lättnader
i beskattningen,anser utskottet att en dispensregel bör införas i syfte att tillgodose
de fall där särskilda skäl kan anses medföra att en längre
tidsfrist är oundgänglig. Dispensfrågan bör lämpligen anförtros åt riksskatteverket.
För att i görligaste mån minska de praktiska olägenheterna med
en dispensregel bör de i propositionen föreslagna tidsgränserna två år för
villor och tre år förandra fastigheter räknas från utgången av deklarationsåret.
Dessa tidsfrister bör genom dispens kunna förlängas med ytterligare högst
tre år. Härmed torde syftet med motionerna 1975:437, 882, 1007,
1975/76:2428, 2520 och 2522 i denna del i allt väsentligt vara tillgodosett.

Utskottets ovannämnda förslag föranleder ändringar i 2 § uppskovslagen.

I övrigt har utskottet inte något att erinra mot propositionen i denna
del.

SkU 1975/76:63

Aktier

Huvudprinciper

Som anförts tidigare innebär propositionen beträffande aktievinster att
beskattningen efter en förhållandevis kort innehavstid anordnas som en
enhetlig beskattning av 40 % av realisationsvinsten. 100 % av vinsten skall
beskattas om aktien förvärvats under beskattningsåret eller något av de
två närmast föregående kalenderåren. 40 %-regeln är avsedd att ersätta såväl
den nuvarande avtrappningen av vinstbeskattningen som 10 % -schablonen
enligt vilken 10% av försäljningspriset för femårsaktier skall tas upp till
beskattning.

Utskottet återkommer till detaljutformningen av förslaget. Redan i detta
sammanhang bör emellertid nämnas att den nya vinstbeskattningen av äldre
aktier i förenklingssyfte och av andra skäl kombinerats med föreskrifter
att anskaffningskostnaden skall tas upp till ett genomsnitt för aktier av
samma slag eller - beträffande börsnoterade aktier - alternativt till 50 %
av nettoförsäljningspriset.

I motionen 1975/76:2521 yrkas - mot bakgrund av motionärernas inställning
att realisationsvinstbeskattningen bör ha minst samma skärpa som
beskattningen av arbetsinkomster - att 75 % av vinsten vid försäljning av
äldre aktier skall beskattas. Även motionären i motionen 1975:17 begär
förslag från regeringen om en skärpning bl. a. av aktievinstbeskattningen.

I motionen 1975/76:2519 däremot yrkas att aktievinstbeskattningen indexregleras
så att endast värdestegring utöver penningvärdeförändringarna
beaktas och att 75 % av den på detta sätt beräknade reala realisationsvinsten
tas upp till beskattning. I motionen 1975/76:2520 begärs förslag från regeringen
i samma syfte. I avvaktan härpå yrkas i den sistnämnda motionen
att beskattningen begränsas till 30 % av vinsten vid försäljning av aktier
som innehafts två år eller mer och till 20 % efter 10 års innehav. Till stöd
härför åberopar motionärerna bl. a. att fiktiva vinster som hänför sig till
penningvärdets fall redan enligt nuvarande regler föranleder realisationsvinstbeskattning
och anför att beskattningsreglerna underminerar grunden
för aktiesparandet och försvårar näringslivets försörjning med riskvilligt kapital.

Med anledning av vad som anförs i motionerna bör framhållas att den
i tiden obegränsade beskattning, som 10 %-schablonen innebär, genomförts
av fördelningspolitiska skäl och för att öka rörligheten på aktiemarknaden.
Reglerna innebär emellertid att skatteuttaget på aktievinster blir avsevärt
lägre än för ordinära inkomster. Som anförs i propositionen talar starka
rättvisekrav och fördelningspolitiska skäl för en skärpning av denna beskattning.
Samtidigt bör framhållas att skillnaderna i skattebelastning vid
avyttring av olika slags tillgångar inte bör bli alltför stora. Förslaget i propositionen
att efter en förhållandevis kort innehavstid gå över till en enhetlig
beskattning av 40 % av vinsten kan givetvis inte utan vidare jämföras med

SkU 1975/76:63

nuvarande bruttobeskattning efter 10 96 av försäljningspriset. Kommitténs
förslag om en nettobeskattning på 30 96 avsågs leda till en totalt sett oförändrad
skattebelastning i förhållande till 10 %-schablonen. Propositionen
innebär en viss begränsad skärpning av aktievinstbeskattningen sett som
helhet men medför i en del fall också lättnader, som kan anses motiverade
av principiella skäl.

Som skäl förde yrkanden som framställs i motionerna 1975/76:2519 och
2520 om indexberäkning vid aktievinstbeskattningen åberopas bl. a. indexberäkningen
i fråga om fastighetsvinster. Vid utformningen av fastighetsvinstbeskattningen
har kommittén framhållit att man av bl. a. markpolitiska
skäl medvetet bortsett från att indexberäkningen medför att beskattningen
blir lägre än som från renodlad skatterättvisesynpunkt kan framstå som
skäligt. Aktievinstbeskattningen bör givetvis avvägas på sådant sätt att den
inte i alltför hög grad avviker från fastighetsbeskattningen och realisationsvinstbeskattningen
i övrigt. Som anförs i propositionen bör emellertid andra
medel än indexberäkning tillgripas för att uppnå önskade effekter i detta
hänseende. Utskottet vill framhålla att en indexberäkning av aktievinstbeskattningen
skulle innebära att vinster som i viss utsträckning kan hänföras
till normal avkastning undantas från beskattning och att aktiesparandet
otillbörligt gynnas exempelvis i förhållande till banksparandet. De problem
som penningvärdeförändringarna medför bör enligt utskottets uppfattning
i första hand mötas med andra åtgärder än indexreglering.

Enligt utskottets uppfattning behöver en så begränsad skärpning av aktievinstbeskattningen,
som föreslås i propositionen, inte medföra grundade
farhågor för negativa återverkningar på aktiesparandet och företagens kapitalförsörjning.
En mer väsentlig skärpning torde emellertid - som utskottet
redan antytt - kunna medföra avsevärda olägenheter av skilda slag. Därtill
kommer att frågor av denna art inte bör prövas nu utan först när resultatet
av den pågående översynen av skattesystemet föreligger. Med hänvisning
till det anförda finner utskottet att propositionen får anses innebära
en skälig avvägning av aktievinstbeskattningen. Utskottet tillstyrker
således propositionen och avstyrker såväl motionerna 1975/76:2519 och
2520 som motionerna 1975:17 och 1975/76:2521 i nu ifrågavarande delar.

De nu föreslagna reglerna bör enligt utskottets uppfattning gälla för såväl
börsnoterade som icke börsnoterade aktier. Utskottet avstyrker således det
yrkande som framställs i motionen 1975/76:2479 om en begränsning av
beskattningen till 20 96 av vinsten efter 10 års innehav på icke börsnoterade
aktier.

Som nya aktier skall enligt propositionen anses aktier som förvärvats
under avyttringsåret eller något av de två närmast föregående kalenderåren,
medan aktier som förvärvats tidigare betraktas som äldre aktier. Förslaget
motiveras med att initialperioden inte bör vara alltför kort och att det av
kontrollskäl är till fördel att gränsen kommer att gå vid ett årsskifte.

I motionerna 1975/76:2513, 2519 och 2520 påtalas emellertid att denna

SkU 1975/76:63

gränsdragning kan medföra olägenheter på aktiemarknaden genom att i ej
önskvärd omfattning påverka utbud och efterfrågan kring årsskiftena.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att förslaget i propositionen
från de angivna synpunkterna inte är helt lämpligt och att de fördelar
från praktisk synpunkt, som står att vinna med det i propositionen framlagda
förslaget, inte kan anses uppväga dessa nackdelar. Med hänsyn härtill tillstyrker
utskottet motionerna 1975/76:2513,2519 och 2520 i vad de innefattar
yrkanden om att gränsen mellan nya och äldre aktier fastställs till två år
från inköpsdagen. Utskottets förslag föranleder ändring i 35 § 3 mom. första
och andra styckena samt punkt 2 b första stycket av anvisningarna till
36 § KL.

Beräkning av anskaffningskostnad

När det gäller anskaffningskostnaden för avyttrade äldre aktier föreslås
i propositionen att en genomsnittsberäkning skall läggas till grund för beskattningen
i stället för vad som faktiskt erlagts för aktierna i fråga. Avsikten
är att genomsnittliga anskaffningskostnaden i princip skall beräknas så, att
man beträffande aktier av samma slag utgår från genomsnittsvärdet vid
årets ingång, lägger till inköpsvärdena för under beskattningsåret fram till
försäljningsdagen nytillkomna äldre aktier och fördelar summan av dessa
värden på samtliga aktier som den skattskyldige innehade vid försäljningstillfället.

1 motionen 1975/76:2520 yrkas avslag på propositionen i denna del.

Utskottet finnér att de kontrolltekniska och andra skäl som åberopas

1 propositionen utgör tillräcklig grund för att genomföra det angivna förslaget.
Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen
1975/76:2520 i denna del. För undvikande av missförstånd av reglernas
innebörd föreslås emellertid viss omredigering av bestämmelserna i punkt

2 b andra stycket anvisningarna till 36 § KL.

Förslaget har kombinerats med en schablonregel enligt vilken anskaffningskostnaden
för börsnoterade äldre aktier i allmänhet får tas upp till
50 % av försäljningspriset. Denna regel innebär en avsevärd förenkling av
beskattningen och kan också innebära vissa lättnader i beskattningen efter
en längre tids innehav. Utskottet tillstyrker propositionen i detta avseende.

I motionen 1975/76:2513 yrkas att 50 96-regeln skall få tillämpas även
beträffande icke börsnoterade aktier.

Att utsträcka 50 %-regeln till icke börsnoterade aktier kan medföra ej
acceptabla lättnader beträffande beskattningen av aktier i fämansföretag,
varför utskottet avstyrker detta motionsyrkande.

Schablonavdraget

I propositionen föreslås vidare att det nuvarande schablonavdraget på 500
kr., som medges vid tillämpning av 10 96-schablonen, skall överföras oför 5

Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

ändrat till det nya systemet för vinstbeskattning av äldre aktier.

Motionärerna i motionerna 1975/76:2482 och 2519 anser att avdraget bör
fördubblas, medan motionärerna i motionen 1975/76:2520 begränsar sig till
en fördubbling av avdragsrätten för makar till ett gemensamt belopp av
1 000 kr. Som alternativ yrkas i motionen 1975/76:2527 att försäljningslikvider
för äldre aktier skall undantas från beskattning intill ett belopp
av 5 000 kr. eller för makar 10 000 kr. gemensamt.

Som anförts i propositionen talar praktiska och administrativa skäl för
ett schablonavdrag vid försäljning av smärre poster äldre aktier och teckningsrätter
eller delbevis till sådana aktier.

Enligt utskottets uppfattning innebär motionerna omotiverade lättnader
i beskattningen utöver vad som direkt föranleds av det angivna förenklingssyftet.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet i princip propositionen
och avstyrker motionerna 1975/76:2482, 2519, 2520 och 2527 i denna del.

Schablonavdraget bör givetvis endast få utnyttjas från inkomst som totalt
sett uppkommit vid avyttring av äldre aktier. Utskottet föreslår därför att
den sammanlagda realisationsvinsten på äldre aktier skall minskas med
eventuella förluster på äldre aktier samma år, innan 500-kronorsavdrag kommer
i fråga, vilket föranleder en ändring i 35 § 3 mom. andra stycket KL.

Ingångsvärde vid övergången

Enligt förslaget i propositionen skall den skattskyldige i samband med
övergången till de nya reglerna i vissa fall få ta upp ett högre ingångsvärde
på aktierna än den faktiska anskaffningskostnaden. Förslaget avser aktier
som den skattskyldige den 1 april 1976 innehaft fem år eller mer. Sådana
femårsaktier skall få tas upp till två tredjedelar av deklarationsvärdet per
den 31 december 1974 eller - i fråga om börsnoterade aktier eller andelar
i aktiefond - per den 31 december 1975.

1 motionerna 1975/76:2479, 2513 och 2520 yrkas att ingångsvärdet för
icke börsnoterade aktier skall få tas upp till hela deklarationsvärdet per den
31 december 1975.

Utskottet instämmer i uppfattningen att en hjälpregel av angivet slag
behövs även för icke börsnoterade aktier, även om reglerna kan medföra
betydande skattelättnader i enskilda fall. Som anförts i motionerna, kan
det emellertid också hävdas att de i propositionen föreslagna reglerna är
oförmånliga förde icke börsnoterade aktierna, eftersom förmögenhetsvärdet
för deras del i allmänhet är förhållandevis lågt.

För att i viss mån tillmötesgå motionärerna förordar utskottet därför att
aktierna i dessa fall skall få tas upp till tre fjärdedelar av värdet den 31
december 1975.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
med angivna ändring. I den mån motionerna 1975/76:2479, 2513
och 2520 inte är tillgodosedda genom utskottets förslag avstyrker utskottet
desamma i denna del.

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag föranleder ändring i punkt 3 av övergångsbestämmelserna.
Samtidigt föreslår utskottet vissa ändringar i detta författningsrum
för att anknyta ifrågavarande ingångsvärden till den obligatoriska genomsnittsberäkningen
för äldre aktier och för att klargöra att anskaffningsvärden
som beräknas enligt dessa bestämmelser skall kunna övergå till ny ägare
genom s. k. benefika fång.

Organisationsaktier och dispensreglerna vid strukturrationalisering

Överlåtelse av aktier och andelar inom en koncern är under vissa förutsättningar
skattefri. I propositionen föreslås att denna skattefrihet behålls
men att överlåtelsen inte längre skall medföra nytt anskaffningsvärde eller
ny innehavstid.

Förslaget, som utskottet hälsar med tillfredsställelse, innebär att en lucka
i beskattningen täpps till.

En likartad fråga, som utskottet uppmärksammat tidigare år, är dispensreglerna
vid strukturrationalisering. Om aktievinstbeskattning enligt schablonregeln
kan antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från
allmän synpunkt, kan regeringen medge befrielse helt eller delvis från beskattningen.

I propositionen föreslås i enlighet med kommitténs förslag att dispensmöjligheterna
bör finnas kvar även vid försäljningar av äldre aktier i det
nya systemet. Däremot avvisar departementschefen av tekniska skäl kommitténs
förslag att som ett alternativ till full dispens medge uppskov med
beskattningen.

1 motionen 1975/76:2111 yrkar motionärerna att dispensreglerna i strukturrationaliseringsfallen
upphävs. Motionärerna i motionen 1975/76:2482
har inget särskilt yrkande på denna punkt men anför att dispensreglerna
bör tillämpas restriktivt och omprövas när resultatet av företagsskatteberedningens
förslag föreligger.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av denna fråga uttalat att de
definitiva skattelättnader som följer av att dispensen ej endast avser uppskov
med beskattningen närmast får ses som en teknisk komplikation, som är
ägnad att försvåra dispensgivningen. Enligt utskottets uppfattning kan det
beklagas att de uppskovsregler kommittén föreslagit inte f. n. kan anses
genomförbara. Av kommitténs uttalanden och av tidigare riksdagsbehandling
av frågan framgår å andra sidan att avsikten har varit att dispensreglerna
skall tillämpas restriktivt. Utskottet anser att den föreslagna dispensregeln
skall tillämpas restriktivt, särskilt när köpeskillingen för aktierna helt eller
till väsentlig del betalas kontant. Som anförs i motionen 1975/76:2482 bör
reglerna givetvis omprövas så snart förutsättningar härför kan anses föreligga.
Med hänvisning till det anförda och till att dispensregler i någon form fortfarande
torde erfordras för att inte hindra strukturrationalisering, som är
önskvärd från allmän synpunkt, tillstyrker utskottet propositionen och av -

SkU 1975/76:63

styrker motionen 1975/76:2111 i ifrågavarande del i den mån den inte kan
anses tillgodosedd genom vad utskottet anfort.

Övriga frågor

Annan lös egendom än aktier o. d.

Vinst vid försäljning av annan lös egendom än aktier o. d. beskattas i
full utsträckning om innehavstiden understiger 2 år. Därefter trappas skatteplikten
av stegvis och upphör helt beträffande tillgångar som innehafts
5 år eller mer.

I motionerna 1975:1038, 1975/76:2447 och 2521 yrkas utredning i syfte
att införa vinstbeskattning av konst, antikviteter m. m. som innehafts mer
än 5 åc. Den förstnämnda motionen innehåller också yrkanden om förmögenhetsbeskattning
av konst o. d. och om åtgärder för att komma till
rätta med sådan kapitalflykt som sker via handel med konst.

Departementschefen har vid sin behandling av hithörande frågor konstaterat
att det visserligen kan framstå som önskvärt att även vinster vid försäljning
av annan lös egendom än aktier beskattas oavsett innehavstidens
längd. I propositionen avvisas emellertid kommitténs förslag i detta hänseende
bl. a. med hänsyn till svårigheterna att kontrollera en sådan beskattning.
Utskottet instämmer i departementschefens bedömning i detta hänseende
men förutsätter att frågan tas upp på nytt inom 1972 års skatteutredning
eller i samband med ställningstagandet till utredningens förslag.
Utskottet avstyrker därför motionerna 1975:1038, 1975/76:2447 och 2521
i denna del.

Det ånförda gäller i motsvarande mån också förmögenhetsbeskattningen
av konstsamlingar m. m. Med hänvisning härtill och till att frågan om kapitalflykt
till utlandet uppmärksammas inom riksbanken och riksskatteverket
avstyrker utskottet motionen 1975:1038 även i övriga delar.

R ealisationsforlust

Realisationsförlust får enligt gällande regler dras av mot realisationsvinst
samma år, med viss begränsning med hänsyn till reglerna om rätt beskattningsort
vid taxeringen till kommunal inkomstskatt. Förlust vid avyttring
av fastighet får avräknas mot realisationsvinst något av de sex följande
åren efter förluståret.

I propositionen föreslås bl. a. att rätten att avräkna visst års realisationsförlust
mot senare års realisationsvinster utvidgas till att omfatta även förluster
vid avyttring av lös egendom.

Utskottet tillstyrker förslaget, som dock bör utformas så att förlusten
i första hand skall utnyttjas under det beskattningsår som förlusten uppkommit.
Punkt 4 av anvisningarna till 36 § K.L föreslås ändrad i enlighet
härmed.

SkU 1975/76:63

Ackumulerad inkomst m. m.

I propositionen föreslås att vinst vid tvångavyttring av fastighet skall
behandlas enligt reglerna om ackumulerad inkomst. Motsvarande yrkanden
framställs i motionerna 1975:437 och 1975/76:882.

Utskottet har inte något att erinra mot förslagen och tillstyrker propositionen
i denna del, vilket innebär att motionerna 1975:437 och 1975/76:882
är tillgodosedda i denna del.

I motionen 1975/76:707 yrkas att vinst vid tvångsförsäljning av fastighet
får fördelas över viss tid enligt en kontometod.

Med förslaget i propositionen torde syftet med motionen 1975/76:707
vara till väsentlig del tillgodosett. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet
densamma.

Aktiefonder

I motionerna 1975/76:2481, 2514 och 2525 yrkas att aktiefonder eller liknande
institutioner inte skall beskattas för realisationsvinst. 1 de förstnämnda
motionerna avser undantaget aktier som innehafts mer än två år. Bakgrunden
till förslaget är att gällande regler medför en viss dubbelbeskattningseffekt,
eftersom värdeökningen åter träffas av realisationsvinstskatt om andelen
i aktiefonden avyttras.

Motsvarande yrkande prövades 1974 i samband med genomförandet av
lagstiftningen beträffande aktiefonder (prop. 1974:181, SkU 64). De skäl som
då anfördes mot en lindring av realisationsvinstbeskattningen för aktiefonder
gäller fortfarande. I likhet med departementschefen anser utskottet att nuvarande
regler bör behållas oförändrade. Utskottet avstyrker således motionerna
1975/76:2481, 2514 och 2525.

För att undvika att uttrycket "fondandel” i 35 § 3 mom. och punkt 2 b
av anvisningarna till 36 § KL förväxlas med "andel i aktiefond” i samma
lagrum föreslås att ordet byts ut mot den mera gängse beteckningen delbevis.

Emissions- och fondstämplar

Också frågan om slopande av de s. k. emissions- och fondstämplarna
behandlades av riksdagen i nyssnämnda sammanhang. Med hänsyn framför
allt till det avsevärda arbete fondstämplarna medför för bankväsendet instämde
utskottet (SkU 1974:64) då i uppfattningen att stämpelfrågorna borde
omprövas i samband med ställningstagandet till kommitténs förslag rörande
aktievinstbeskattningen. I motionen 1975/76:2480 yrkas att emissionsstämpeln
och fondstämpeln slopas. Motsvarande yrkande framställs av Svenska
bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen i en till utskottet inkommen
skrivelse.

Av tidigare uttalanden i dessa frågor framgår att utskottet har förståelse

SkU 1975/76:63

för att fondstämplarna kan medföra ett avsevärt merarbete för bankerna.
En bidragande orsak härtill är givetvis att reglerna om uppbörden av denna
stämpel är föråldrade. Som framgår av propositionen avser bankinspektionen
att föreslå vissa ändringar som syftar till en teknisk modernisering. Inspektionens
förslag kan enligt vad utskottet inhämtat förväntas inom en nära
framtid. Enligt utskottets uppfattning bör inspektionens förslag givetvis avvaktas
innan ställning tas till frågan om en avveckling av fondstämpeln.
Med hänvisning härtill och till att utskottet inte heller är berett att nu
ta upp frågan om slopande av emissionsstämpeln avstyrker utskottet motionen
1975/76:2480.

Latent skatteskuld

1 motionen 1975/76:2524 yrkas att latent inkomstskatteskuld på aktier
skall beaktas vid förmögenhetsbeskattningen samt arvs- och gåvobeskattningen.

Enligt utskottets uppfattning kan de nu aktuella ändringarna i realisationsvinstbeskattningen
inte anses så väsentliga att omedelbara ändringar
i detta hänseende är motiverade. Samtidigt vill utskottet erinra om att kapitalbeskattningen
ingår i 1972 års skatteutrednings översyn och att det
givetvis kan bli aktuellt att i detta sammanhang ta upp de frågor som nu
aktualiserats i motionen.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975/76:2524.

Rörelse

I motionen 1975/76:971 yrkas att realisationsvinstreglerna skall tillämpas
även beträffande försäljning av en rörelse. Vidare yrkas i motionen
1975/76:1010 att regler om uppskov vid beskattningen i form av återanskaffningsfond
eller liknande införs beträffande avyttring av enskild firma.

De frågor som tas upp i motionerna berör grundläggande problem, som
ingår i företagsskatteberedningens översyn av företagsbeskattningen och bör
bedömas i sitt större sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna 1975/76:971 och 1010.

Övergångsbestämmelser

I propositionen föreslås att de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. den
1 april 1976, dvs. fr. o. m. den dag då propositionen bordlädes i riksdagen.

Motionärerna i motionerna 1975/76:2519 och 2520 anser av principiella
skäl att de nya reglerna skall träda i kraft efter det att riksdagen beslutat
i frågan. I den förstnämnda motionen yrkas att ändringarna skall gälla
fr. o. m. den dag bestämmelserna utkommer i Svensk författningssamling
och i den sistnämnda motionen fr. o. m. den 1 juli 1976.

SkU 1975/76:63

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning så till vida att retroaktiv
lagstiftning av såväl principiella som praktiska skäl bör undvikas i möjligaste
mån. I skattelagstiftningen har det emellertid vid flera tillfällen förekommit
att skatteskärpningar, som formellt trätt i kraft från och med påföljande
taxeringar, tillämpas redan på förhållanden som inträffat före ikraftträdandet.
Enligt utskottets uppfattning bör möjligheterna härtill hållas öppna för att
i undantagsfall kunna utnyttjas då detta av allmänna skäl är påkallat. Som
förutsättning härför bör givetvis i allmänhet gälla att tillräcklig information
lämnats om de ändringar som är aktuella. Av vad som anförs i motionen
1975/76:2520 framgår att denna uppfattning också delas av dem som står
bakom denna motion.

Även om de principiella skiljaktigheterna således inte är stora, kan man
givetvis ha olika uppfattningar om vad som från skilda utgångspunkter är
lämpligt i detta fall.

De nya reglerna kan i speciella fall leda till avsevärda fördelar eller nackdelar
jämfört med nuvarande regler. Enligt departementschefens uppfattning
skulle det vara olämpligt, om den skattskyldige genom tidigare- eller senareläggning
av en försäljning själv kan bestämma vilka regler som skall
gälla. Förslaget i propositionen avser att förhindra spekulation av detta slag.
Det kan också framhållas att erfarenheterna från tidigare omläggning av
fastighetsvinstbeskattningen visar att en skärpning av beskattningen medför
en risk för att ett antal brådstörtade försäljningar vidtas i samband med
övergången och att det i propositionen föreslagna ikraftträdandet är ägnat
att i viss utsträckning motverka sådana ej önskvärda effekter. Därtill kommer
att många, som förlitat sig på att de nya reglerna skall tillämpas på försäljningar
fr. o. m. den 1 april i år, redan kan ha inrättat sig efter de nya
reglerna och att en senareläggning av ikraftträdandet i sådana fall kan medföra
betydande skatteskärpningar i förhållande till vad som föreslås i propositionen.

Av anförda skäl anser utskottet sig böra tillstyrka propositionen och avstyrka
motionerna 1975/76:2519 och 2520 i denna del.

Vissa särskilda övergångsproblem beträffande tvångsavyttring genom expropriation
eller liknande förfarande tas upp i motionen 1975/76:2522. Enligt
motionärernas uppfattning bör dagen för meddelande av expropriationstillstånd
vara avgörande för vilka regler som skall tillämpas i dessa fall.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att särskilda övergångsbestämmelser
erfordras i de avsedda fallen. Enligt utskottets uppfattning
bör man emellertid i dessa fall i allmänhet utgå från den dag då talan väckts
i målet i enlighet med de regler som gällde i samband med 1967 års omläggning
av fastighetsvinstbeskattningen (prop. 1967:153, BeU 64, prop.
1968:88, BeU 43). Utskottet föreslår således att övergångsbestämmelserna
ändras i överensstämmelse med dessa regler. Därmed torde syftet med motionen
1975/76:2522 vara tillgodosett.

SkU 1975/76:63

Utskottet hemställer

1. beträffande realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:2520 punkten 12,

b. motionen 1975/76:2521 punkterna 1 a och c,

c. motionen 1975:17 i vad den inte behandlas i moment 12
a nedan;

2. beträffande de allmänna principerna för fastighetsvinstberäkningen att

riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2482 punkten
1 och 1975/76:2520 punkten 3 bifaller propositionen i denna
del;

3. beträffande fastighets ingångsvärde
att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76:2520 punkterna 1 och 2
bifaller propositionen i motsvarande del,

b. med avslag på motionen 1975/76:2522 punkten 1 bifaller
propositionen i motsvarande del;

4. beträffande fasta inventarier

att riksdagen bifaller propositionen i denna del med de ändringar
utskottet i betänkandet förordat och avslår motionen
1975/76:2522 punkten 3 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd; 5.

beträffande förbättringskostnader
att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975/76:2522 punkten 4 antar propositionen
i denna del med den ändring utskottet i betänkandet
förordat,

b. avslår motionen 1975/76:2427 i den mån den inte är tillgodosedd
genom vad utskottet ovan hemställt;

6. beträffande indexuppräkning vid fastighetsvinstbeskattningen
att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76:2521 punkten 3 i denna
del antar propositionen såvitt nu är i fråga,

b. avslår motionen 1975:696;

7. beträffande 3 000-kronorstillägget
att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975/76:2521 punkten 3 i denna
del bifaller propositionen i motsvarande del,

b. avslår motionerna 1975/76:2482 punkten 2, 1975/76:2523
punkterna 2 och 3 och 1975/76:2526,

c. antar den i propositionen föreslagna 10 000-kronorsgränsen
med den ändring utskottet i betänkandet förordat och avslår
motionen 1975/76:2515 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd; -

SkU 1975/76:63

8. beträffande försäljning av del av fastighet

att riksdagen bifaller propositionen i denna del varigenom yrkandet
i motionen 1975/76:2522 punkten 2 är tillgodosett;

9. beträffande marköverföring

att riksdagen bifaller propositionen i denna del varigenom yrkandet
i motionen 1975/76:1020 är tillgodosett;

10. beträffande markupplåtelser m. m.
att riksdagen

a. avslår motionerna 1975/76:2522 punkten 5 och
1975/76:2523 punkten 1,

b. bifaller propositionen i vad avser skogsbeskattningen med
det tillägg till övergångsbestämmelserna som utskottet i betänkandet
förordat;

11. beträffande uppskovsreglerna
att riksdagen

a. med avslag på motionerna 1975/76:2512 och 1975/76:2521
punkten 4 bifaller det i propositionen framlagda förslaget att
uppskov skall kunna medges även beträffande vinster vid frivilliga
försäljningar samt avslår

1. motionen 1975:437 i motsvarande del,

2. motionen 1975:438,

3. motionen 1975:439,

4. motionen 1975:1095,

5. motionen 1975/76:457,

6. motionen 1975/76:1007 punkten 2

7. motionen 1975/76:2523 punkten 4,

i den mån de inte är tillgodosedda genom förslaget i propositionen,

b. bifaller propositionen i vad avser tidsfristen beträffande uppskovsreglerna
med de ändringar utskottet i betänkandet förordat
och avslår motionerna 1975:437 i motsvarande del,
1975/76:882 i motsvarande del, 1975/76:1007 punkten 1,
1975/76:2428, 1975/76:2520 punkten 4 och 1975/76:2522
punkten 6 i den mån de inte därigenom är tillgodosedda;

12. beträffande huvudprinciperna för aktievinstbeskattningen
att riksdagen

a. med avslag på motionen 1975:17 i vad den inte behandlats
i moment 1 ovan samt på motionerna 1975/76:2479 punkten
1, 1975/76:2519 punkten 1 med undantag för tidsgränsen,
1975/76:2520 punkterna 5, 6 och 7 i vad den inte behandlas
under b nedan och 1975/76:2521 punkten 2 bifaller propositionen
i denna del,

b. bifaller motionerna 1975/76:2513 punkten 1, 1975/76:2519
punkten 1 och 1975/76:2520 punkten 7 i vad de avser att tidsgränsen
mellan nya och äldre aktier skall beräknas till två år

SkU 1975/76:63

från inköpsdagen och med denna ändring antar propositionen
i motsvarande del;

13. beträffande beräkningen av anskaffningskostnaden för aktier
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:2520 punkten 8,

b. motionen 1975/76:2513 punkten 2;

14. beträffande schablonavdraget

att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2482 punkten
3, 1975/76:2519 punkterna 2 och 3, 1975/76:2520 punkten 9
och 1975/76:2527 bifaller propositionen i denna del;

15. beträffande ingångsvärdet vid övergången

att riksdagen bifaller propositionen i denna del med de ändringar
utskottet i betänkandet förordat och avslår motionerna
1975/76:2479 punkten 2, 1975/76:2513 punkten 3 och
1975/76:2520 punkten 10 i den mån de inte därigenom är tillgodosedda; 16.

beträffande dispensreglerna vid strukturrationalisering

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2111 punkten 1 i den
mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet i betänkandet
anfört;

17. beträffande annan lös egendom än aktier, m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:1038,

b. motionen 1975/76:2447,

c. motionen 1975/76:2521 punkten 1 b;

18. beträffande realisationsförlust

att riksdagen bifaller propositionen med den ändring utskottet
i betänkandet förordat;

19. beträffande ackumulerad inkomst m. m.
att riksdagen

a. bifaller propositionen i denna del, varigenom motionerna
1975:437 och 1975/76:882 i vad de inte behandlats ovan i moment
11 är tillgodosedda,

b. avslår motionen 1975/76:707;

20. beträffande aktiefonder
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:2481,

b. motionen 1975/76:2514,

c. motionen 1975/76:2525;

21. beträffande emissions- och fondstämplar

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2480;

22. beträffande latent skatteskuld

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2524;

23. beträffande rörelse
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:961,

SkU 1975/76:63

b. motionen 1975/76:1010;

24. beträffande övergångsbestämmelserna
att riksdagen

a. med avslag på motionerna 1975/76:2519 punkten 4 och
1975/76:2520 punkten 11 bifaller förslaget i propositionen att
de nya reglerna skall tillämpas beträffande avyttringar som sker
efter utgången av mars 1976,

b. bifaller motionen 1975/76:2522 punkten 7 på sätt utskottet
i betänkandet förordat;

25. beträffande övriga ovan ej behandlade frågor

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar;

26. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts och i betänkandet
anförts antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att dels 35 § 3 mom. punkterna 2 a, 2 b och 4 av
anvisningarna till 36 § och punkt 3 av övergångsbestämmelserna
erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse
som framgår av bilaga 1, dels till övergångsbestämmelserna
fogas två nya punkter, 10 och 11, av den såsom utskottets förslag
betecknade lydelse som framgår av bilaga 1,

2. lagom ändring i förordningen(1968:276)om uppskov i vissa
fall med beskattning av realisationsvinst med den ändringen
att 2 § erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse
som framgår av bilaga 2,

3. lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning
av fastighet,

4. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Stockholm den 20 maj 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s). Josefson (c). Carlstein
(s), Mundebo (fp), Wikner (s). Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olsson
i Järvsö (c), fru Normark (s), herr Hallenius (c) och fru Troedsson (m).

SkU 1975/76:63

Reservationer

beträffande realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 51 med "Sorn
framhålls” och slutar på s. 52 med ”framlagda förslagen” bort ha följande
lydelse:

Som redan nämnts hade realisationsvinstkommitténs uppdrag en företrädesvis
teknisk inriktning. En mer genomgripande översyn av skattesystemet
i dess helhet pågår inom 1972 års skatteutredning och inom företagsskatteberedningen.
Redan dessa förhållanden innebär, enligt utskottets
mening, att någon mer genomgripande omläggning av realisationsvinstbeskattningen
inte bör genomföras nu. Allra minst bör några väsentliga skärpningar
företas. Däremot bör de förbättringar av teknisk natur som ufredningen
föreslog redan nu tas till vara.

I motionen 1975/76:2520 av herr Bohman m. fl. understryks betydelsen
av att man tar tillvara möjligheterna för samtliga medborgare att fl personlig
del i förmögenhetstillväxten i samhället. Sådana skatteformer som förmögenhetsbeskattning
och realisationsvinstbeskattning måste därför hållas
inom rimliga gränser. Samhällets totala välstånd och framåtskridande får
inte äventyras genom att det riskvilliga kapitalet stagnerar i tillväxt.

Såsom inslag i strävandena att skapa ett ägardemokratins samhälle ingår
ett spritt bostadsägande, ett decentraliserat ägande i mindre och medelstora
företag liksom hushållens bank- och aktiesparande. Med de orimligt höga
marginalskatterna inom inkomstbeskattningen har möjligheterna för de enskilda
hushållen att spara försvårats. Småföretagandet missgynnas genom
den förda näringspolitiken och visar en tendens till avtagande. Genom inflationen,
som statsmakterna inte kunnat hålla inom rimliga gränser, blir
det ofta en rent fiktiv avkastning av kapitalet och denna fiktiva avkastning
reduceras dessutom genom beskattningen. Detsamma kan vid en oriktigt
utformad beskattning även gälla den nominella förmögenhetsökning som
en aktieägare får genom försäljning av aktier.

De år 1967 införda realisationsvinstreglerna avseende fastigheter utformades
såsom ett led i de markpolitiska strävandena. Det uttalades klart
från riksdagen att den eviga realisationsvinstbeskattningen av fastigheter
som då infördes inte skulle drabba ordinära vinster vid försäljning av egnahem
och jordbruksfastigheter. Beskattningen avpassades med hjälp av
olika specialregler så att detta syfte kunde upprätthållas. Det ansågs vara
av vikt, i de fall spekulationssyfte över huvud taget inte förelåg att ha
begränsningar i beskattningen och den borde dessutom träffa reella vinster.

Utskottet anser att denna politiska inriktning alltjämt bör stå fast.
Ingenting har inträffat som är ägnat att rubba huvudinriktningen. Detta
har också till stor del erkänts av realisationsvinstkommittén. Utskottet kan
därför inte ansluta sig till den skärpta beskattningen vid fastighetsförsäljning

SkU 1975/76:63

som föreslås i propositionen. Utskottet är inte berett att mot riksdagens
tidigare klara ställningstagande ta detta första steg till den marksocialisering
som dessvärre vunnit förespråkare på vissa håll.

I ytterst få andra länder än Sverige tillämpas såväl en aktievinstbeskattning
som en förmögenhetsbeskattning. 1 Sverige finns emellertid bådadera samtidigt
som inkomstbeskattningen ligger på en betydligt högre nivå än i flertalet
andra länder. Då den eviga aktievinstbeskattningen infördes 1966 diskuterades
en 30-procentig vinstbeskattning vilken emellertid inte kunde
genomföras bl. a. på grund av tekniska svårigheter. I stället stannade regeringen
och riksdagen för en schablon med en beskattning av aktier som
innehafts minst 5 år med 10 % av försäljningsvärdet.

Av väsentlig betydelse är att aktievinstbeskattningen utformas på ett sådant
sätt att låsningseffekter undviks. Beskattningen bör också läggas på
en sådan nivå att de som placerar sparade medel i aktier inte drabbas av
en alltför uppdriven beskattning då de omplacerar sina tillgångar. I och
för sig leder den omständigheten att en vinst vid försäljning av aktier tas
fram inte till någon ökad skattekraft, om försäljningssumman omedelbart
placeras i andra liknande tillgångar.

Såvitt gäller lösöre och annan lös egendom än aktier och andelar har
i propositionen inte föreslagits någon ändring av nu gällande regler att försäljning
efter 5 års innehav av dylika tillgångar går fri från beskattning.
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen
och som stöds av flertalet remissinstanser, då det av kontrollskäl inte är
möjligt att införa en beskattning vid försäljning av lösöre som innehafts
längre tid. En avgörande risk finns för att en beskattning av sådana försäljningar
skulle leda till ojämna och slumpartade resultat. Denna skattefria
behandling bör emellertid beaktas då det blir fråga om att fastställa nivån
för beskattning av andra tillgångar. Det finns inte något samhällsintresse
av att direkt gynna denna typ av placeringar framför andra.

Av detta följer att utskottet inte delar den uppfattning som uttrycks i
propositionen, nämligen att realisationsvinstbeskattningen bör skärpas av
rättvise- och fördelningspolitiska skäl. Däremot är utskottet berett att förorda
sådana ändringar som minskar de med beskattningen förenade inlåsningseffekterna
och snedvridningarna. Samtidigt är utskottet berett att
tillstyrka ändringar i syfte att underlätta reinvesteringar i liknande tillgångar
som de sålda.

Av det anförda framgår att utskottet i princip ansluter sig till de i motionen
1975/76:2520 framlagda förslagen och att utskottet inte biträder den allmänna
inriktningen i propositionen.

dels att det avsnitt som på s. 52 börjar med "Ett av” och slutar med
”denna del” bort utgå;

dels att utskottet under moment 1 a bort hemställa

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2520 punkten 12 i den mån
den inte är tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

SkU 1975/76:63

beträffande de allmänna principerna för fastighetsvinstberäkningen m. m.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har redan inledningsvis angivit sin inställning till de i propositionen
framlagda förslagen. Enligt utskottets mening bor vid fastighetsförsäljning
uppkomna ordinära vinster, som i huvudsak beror på penningvärdets
fall, fortfarande undantas från beskattning. Att av förment fördelningspolitiska
motiv förorda en till 100 96 skärpt realisationsvinstbeskattning
kan inte anses motiverat. Liksom tidigare bör genom indexberäkning, reglerna
om 3 000-kronorstillägg m. m. en viss del av den beräknade nominella
vinsten undantas från beskattning. Samhället kan inte ha något intresse
av att beröva pensionärer och andra, som inte har möjlighet att på ålderns
höst behålla sitt egna hem, någon del av helt ordinära vinster vid avyttringen.
Utskottet delar således inte den i motionen 1975/76:2519 redovisade uppfattningen
att skärpningen i propositionen bör godtas utan ansluter sig till
de i motionen 1975/76:2520 framförda synpunkterna. Därmed tillgodoses
också motionen 1975/76:2484.

dels att utskottet under momenten 2 och 26 bort hemställa
att riksdagen

1. bifaller motionen 1975/76:2520 punkten 3 samt avslår propositionen
i motsvarande del och motionen 1975/76:2482 punkten
1 i vad den inte därigenom är tillgodosedd,

2. till följd härav beslutar

a. beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

dels att ingressen skall ha följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Ut sko t tets förslag

Härigenom föreskrives i fråga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dets att punkt 8 av anvisningarna till
22 # skall upphöra att gälla,

dels att 35 § 2 och 3 morn., 36
§, punkt 5 av anvisningarna till 21 §,
punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna
till 35 § samt punkterna 1-4 av
anvisningarna till 36 § skall ha nedan
angivna lydelse.

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives att 35 § 2
och 3 morn., 36 §, punkt 4 av anvisningarna
till 35 § samt punkterna
1-4 av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

SkU 1975/76:63

dels att 35 § 2 mom. erhåller följande såsom reservanternas

förslag betecknade lydelse:

Utskottets .förslag Reservanternas förslag

35 §

2 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av fastighet är i sin
helhet skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats under
sådana förhållanden att tvångsförsäljning
måste anses vara för handen
kan - såvida det icke skäligen kan
antagas, att avyttringen skulle ha ägt
rum även om tvång icke förelegat
- den skattskyldige få uppskov med beskattning
av realisationsvinst enligt vad
som stadgas i lagen (1968:276) om
uppskov i vissa fall med beskattning
av realisationsvinst. Uppskov enligt
nämnda lag får vidare åtnjutas vidfastighetsavyttring,
som utgör led i åtgärder
för jordbrukets eller skogsbrukets
yttre rationalisering, och sådan
avyttring av fastighet till staten som
ägt rum, därför att fastigheten på
grund av flygbuller icke kan bebos
utan påtagligt olägenhet, samt vidare
när mark överföres till ny ägare
genom fastighetsreglering enligt 5
kap. fastighetsbildningslagen

2 mom. Avyttras fastighet, som
innehafts mindre än två år, är hela
realisationsvinsten skattepliktig utom i
fall som avses i nästa stycke. Har fastigheten
vid avyttringen innehafts två
år eller mera är endast 75 procent av
vinsten skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats under
sådana förhållanden att tvångsförsäljning
måste anses vara för handen,
och kan det icke skäligen antagas,
att avyttringen skulle ha ägt
rum även om tvång icke förelegat,
är endast 75 procent av vinsten skattepliktig
även om fastigheten innehafts
mindre än två år. Detsamma gäller i
fråga om fastighetsforsäljning, som utgör
led i åtgärder för jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering,
och sådan avyttring av fastighet till
staten som ägt rum, därför att fastigheten
på grund av flygbuller icke
kan bebos utan påtaglig olägenhet,
samt vidare när mark överföres till
ny ägare genom fastighetsreglering
enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen
(1970:988) eller på grund av inlösen
enligt 8 kap. samma lag.

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag

skränkningar enligt andra författningar
eller för upplåtelse av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till fastigheten pä
obegränsad tid. Som förutsättning för
uppskov gäller att den skattskyldige
har förvärvat eller avser att förvärva
fastighet (ersättningsfastighet) som
är jämförlig med den fastighet till
vilken realisationsvinsten hänför sig
samt att realisationsvinsten uppgått
till minst 3 000 kronor.

Uppskov enligt
Har avyttrad
Vad som

Reservanternas förslag

av nyttjanderätt eller servitutsrätt till
fastigheten på obegränsad tid, kan få
uppskov med beskattning av realisationsvinsten
enligt vadsom stadgas i lagen
(1968:276) om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst.
Som förutsättning för uppskov gäller
att den skattskyldige har förvärvat eller
avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet)
som är jämförlig
med den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig samt att
realisationsvinsten uppgått till minst
3 000 kronor. Uppkommer fråga om
beskattning av realisationsvinst eller
om beräkning av realisationsförlust på
grund av avyttring av ersättningsfastighet,
beräknas vid tillämpning av vad i
första stycket sägs innehavstiden för
ersättningsfastigheten som om avyttringen
avsett den tidigare innehavda
fastigheten. Vad nu sagts gäller dock
endast om den realisationsvinst som
uppskovet avser helt eller delvis avräknats
från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

en förvärvskälla.

närmast dessförinnan,
till vattenkraft.

dels att punkt 2 a av anvisningarna till 36 § tillfogas ytterligare
ett nytt stycke, som tas in sist i anvisningspunkten, av följande
lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Vid avyttring av fastighet skall beräkning
av realisationsvinst och realisationsförlust
göras särskilt för varje
avyttrad taxeringsenhet eller del av
taxeringsenhet.

SkU 1975/76:63

dels i fråga om övergångsbestämmelserna att punkterna 8-10

utgår och att punkten 11 till följd härav betecknas såsom punkt

b. beträffande förslaget till lag om ändring i förordningen
(1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst
att 1 och 4 §§ erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Har skattskyldig haft realisationsvinst,
som avses i 35 § 2 mom. andra
eller tredje stycket kommunalskattelagen
(1928:370) kan han, om han
så yrkar och på de villkor och i den
omfattning som angives i nämnda
lagrum och här nedan, erhålla uppskov
med beskattning av realisationsvinsten
enligt kommunalskattelagen
och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

1 §

Reservanternas förslag

Har skattskyldig haft realisationsvinst,
som avses i 35 § 2 mom. tredje
eller fjärde stycket kommunalskattelagen
(1928:370) kan han, om han
så yrkar och på de villkor och i den
omfattning som angives i nämnda
lagrum och här nedan, erhålla uppskov
med beskattning av realisationsvinsten
enligt kommunalskattelagen
och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

4 §

Medges uppskov realisationsvinsten uppkom.

Anskaffar den därvid följande.

I den andra punkten.

avdrag, som enligt anvisningarna till avdrag, som enligt anvisningarna till

36 § kommunalskattelagen får göras 36 § kommunalskattelagen får göras

vid beräkningen av vinsten eller för- vid beräkningen av vinsten eller förlusten
minskas med beloppet av den lusten, minskas med beloppet av den

realisationsvinst eller del av sådan skattepliktiga realisationsvinst eller

vinst som uppskovet avser. del av sådan vinst som uppskovet

avser.

Det åligger för skatterätten.

c. beträffande förslaget till lag om ändring i förordningen
(1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till
fond för återanskaffning av fastighet att 2 § erhåller följande
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

6 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

UIskot tets förslag

Reservanternas förslag

2 §

Avdrag erhålles

Avdrag får, om ej annat foijer av
4 § andra eller tredje stycket, för ett
beskattningsår icke överstiga dubbla
det belopp för vilket garanti ställts
enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga
beloppet av den realisationsvinst
som uppkommit genom avyttringen
och som belöper på den i rörelsen
använda delen av fastigheten.

-- i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av
4 § andra eller tredje stycket, för ett
beskattningsår icke överstiga dubbla
det belopp för vilket garanti ställts
enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga
belopppet av den skattepliktiga
realisationsvinst som uppkommit
genom avyttringen och som belöper
på den i rörelsen använda delen av
fastigheten.

d. beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763)
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst
att ingressen erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Ut skot tets förslag

Härigenom föreskrives att 3 § 2
och 4 mom. lagen (1951:753) om beräkning
av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst skall ha nedan
angivna lydelse.

3. av herrar Andersson i Knäred (c),
Hallenius (c) som ansett

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives att 3 § 4
mom. lagen (1951:763) om beräkning
av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst skall ha nedan
angivna lydelse.

Josefson (c), Olsson i Järvsö (c) och

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 53 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del”, bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen att den framräknade vinsten på fastigheter skall
beskattas i sin helhet oavsett innehavets längd kommer i första hand att
gå ut över äldre fastighetsinnehav. Utskottet anser därför i likhet med vad
som anförts i motionen 1975/76:2482 att denna skärpning av beskattningen
bör begränsas till fastigheter som säljs inom sex år efter förvärvet. När det
är fråga om långvarigare innehav, har vinsten som regel tillkommit under
en följd av år. Det progressiva skattesystemet leder då till en mycket hård
beskattning, om hela vinsten måste tas upp på en gång.

Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975/76:2482 i denna del. Därmed
tillgodoses delvis också motsvarande yrkande i motionen 1975/76:2520.

dels att utskottet under momenten 2 och 26 bort hemställa

1. att riksdagen bifaller motionen 1975/76:2482 punkten 1 samt
avslår propositionen i motsvarande del och motionen

SkU 1975/76:63

1975/76:2520 punkten 3 i den mån den inte därigenom är tillgodosedd,

2. att riksdagen till följd härav beslutar

dels att 35 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag

2 mom. Realisationsvinst pä
grund av avyttring av fastighet är i sin
helhet skattepliktig.

R eservanternas förslag
§

2 mom. Avyttras fastighet, som
innehafts mindre än sex är, är hela
realisationsvinsten skattepliktig utom i
fall som avses i nästa stycke. Har fastigheten
vid avyttringen innehafts sex
är eller mera är endast 75 procent av
vinsten skattepliktig.

dels att anta de i reservationen 2 upptagna författningslagen
i övrigt.

4. av herr Mundebo (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Systemet
att” och slutar med ”1975/76:2520 i denna del” bort har följande lydesle:

Systemet att (= utskottet) helt skattefria. Härtill kommer att

reglerna om ett fast tillägg med 3 000 kr per år innebär att ytterligare 75 000
kr undantas från beskattning vid försäljning av långtidsinnehavda fastigheter
som sker i år. Utskottet är därutöver - för att tillgodose det av utskottet
ovan angivna syftet att ordinära vinster vid försäljning av fastighet skall
vara fria från beskattning - berett att förorda att det fasta tillägget skall
kunna tillgodoräknas för längre tid än departementschefen föreslår. Det kan
exempelvis finnas fall där en fastighet inköpts för länge sedan till ganska
lågt pris och där ägaren själv gjort förbättringar som endast delvis kan tillgodoräknas
och där fastighetens värde under de gångna åren väsentligt stigit.
Genom att medge 3 000-kronorstillägg för ytterligare exempelvis tio år
skulle också dessa försäljningar helt eller så gott som helt kunna bli skattefria.
Som realisationsvinstkommittén framhåller behöver det inte innebära någon
större komplikation att beräkna fast tillägg också för tid före 1952. Utskottet
vill därför förorda att fast tillägg skall kunna tillgodoräknas från det verkliga
anskaffningsåret, dock icke för tidigare år än år 1942.

Det bör också framhållas dels att realisationsvinstberäkningen även i övrigt
till stor del vilar på schabloner, som kan anses vara betydelsefulla vid försäljning
av fastighet och dels att frågan om realisationsvinstbeskattningen
ingår i 1972 års skatteutrednings uppdrag och att i det sammanhanget kan

SkU 1975/76:63

prövas om ytterligare förändringar av lagstiftningen är motiverade. Med
det anförda och med ovan förordad ändring tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motionen 1975/76:2520 i denna del.

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Det
i” och slutar med ”1975/76:2521 i denna del” bort ha följande lydelse:

Det i (= utskottet) beträffande 3 000-kronors tillägget. Utskottet

har ovan förordat att detta tillägg bibehålls och att det skall kunna tillgodoräknas
från det verkliga anskaffningsåret, dock icke för tidigare år än
år 1942.

Motionärerna i (= utskottet) tillägget slopas.

Utskottet anser att ett slopande av tillägget skulle i första hand drabba
försäljningar av egnahem, fritidshus och mindre jordbruksfastigheter, som
innehafts under en lång följd av år och tillstyrker därför propositionen med
ovan förordad ändring och avstyrker motionen 1975/76:2521 i denna del.

dels att utskottet under momenten 2, 7a och 26 bort hemställa
att riksdagen

1. med avslag på motionerna 1975/76:2482 punkten 1,
1975/76:2520 punkten 3 och 1975/76:2521 punkten 3 i denna
del bifaller propositionen i motsvarande delar med den ändring
i fråga om 3 000-kronorstillägg för tid före 1952 som utskottet
i betänkandet förordat,

2. till följd härav beslutar att punkt 2.a tolfte stycket av anvisningarna
till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
såsom reservantens förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservantens förslag

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag

stadigvarande bostad. Avdrag medgives
icke för tidigare år än år 1952.
Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag
endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen
med utgångspunkt från taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen enligt
sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt
sjunde stycket ovan eller motsvarande
värden, får avdrag enligt
detta stycke ej ske för tidigare år än
tjugo år före avyttringen eller året
före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts genom brand eller
liknande, skall avdrag enligt detta
stycke medgivas även för tid då denna
byggnad funnits på fastigheten,
om den skattskyldige inom ett år
igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad
under mer än ett år tagits
i anspråk huvudsakligen för annat
ändamål än bostadsändamål medgives
avdrag enligt detta stycke endast
för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.

beträffande fastighets ingångsvärde

Reservanternas förslag

stadigvarande bostad. Avdrag medgives
icke för tidigare år än år 1942.
Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag
endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen
med utgångspunkt från taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen enligt
sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt
sjunde stycket ovan eller motsvarande
värde, får avdrag enligt
detta stycke ej ske för tidigare år än
tjugo år före avyttringen eller året
före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts genom brand eller
liknande, skall avdrag enligt detta
stycke medgivas även för tid då denna
byggnad funnits på fastigheten,
om den skattskyldige inom ett år
igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad
under mer än ett år tagits
i anspråk huvudsakligen för annat
ändamål än bostadsändamål medgives
avdrag enligt detta stycke endast
för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 54 med ”Motionärerna
anser” och slutar på s. 55 med ”1975/76:2522 i denna del” bort
ha följande lydelse:

Motionärerna anser att avyttring som pensionärer och andra gör av fastigheter,
som innehafts sedan lång tid tillbaka, eljest skulle träffas av skatteskärpningar
som inte är godtagbara.

Systemet att beräkna anskaffningsvärdet för en fastighet med utgångspunkt
i ett senare års taxeringsvärde kan i sig innebära en viss indexuppräkning
av anskaffningsvärdet. Då det gäller äldre taxeringsvärden är emel -

SkU 1975/76:63

lertid taxeringsvärdet en mycket ojämn måttstock. Realisationsvinstkommittén
gjorde vissa undersökningar som enligt dess mening skulle påvisa
att 150 % av 1952 års taxeringsvärde ganska väl överensstämde med uppräknade
faktiska anskaffningskostnader för långtidsinnehavda fastigheter.
Kommitténs resultat var dock inte entydigt. Bl. a. hade kommittén förbisett
att mycket stora snedvridningar skulle uppstå i sådana fall då en tomt inköpts
och sedan bebyggts. Kommittén ville nämligen inte inräkna sådana påtagliga
förbättringskostnader som nybyggnad i anskaffningskostnaden. Denna
brist har bibehållits i propositionen.

För att nå ett godtagbart beskattningsresultat bör enligt utskottets mening
möjlighet föreligga att i samma omfattning som hittills vid försäljning av
fastigheter som anskaffats före 1952 få räkna upp anskaffningsvärdet med
fast tillägg om 3 000 kr. och med index från anskaffningsåret även såvitt
avser tid före 1952; Vidare bör hänsyn i samma omfattning som nu tas
till utförda förbättringsarbeten. Alternativt bör emellertid den skattskyldige,
om han så vill, vid beräkning av ingångsvärdet få ta upp 150 % av fastighetens
taxeringsvärde år 1952 och göra uppräkningar från sistnämnda
år.

1 propositionen föreslås att uppräkningstalet 150 % skall sänkas till 133 %
såvitt gäller ingångsvärdeberäkning med ledning av taxeringsvärde som hänför
sig till 1970 eller senare års fastighetstaxeringar. Detta har motiverats
med att taxeringsvärdenivån fr. o. m. 1970 års fastighetstaxering höjts från
2/3 till 3/4 av marknadsvärdet.

I motionen 1975/76:2522 yrkas att sänkningen av uppräkningsfaktom
inte skall börja tillämpas förrän först fr. o. m. 1975 års fastighetstaxering.
Den högre taxeringsnivån har enligt motionärerna inte lagfästs tidigare utan
först med verkan fr. o. m. denna fastighetstaxering.

Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen och föreslår med
avslag på propositionen i denna del att uppräkningsfaktorns 133 % skall
börja tillämpas först fr. o. m. 1975 års fastighetstaxering.

I skrivelse från Sveriges industriförbund har påpekats att såvitt gäller arvsfall
motiveringen till uppräkningen med 150 % är en helt annan än den
departementschefen sökt hävda. Procenttalet 133 föreslogs redan av 1963
års markvärdekommittén men höjdes till 150 i den slutliga lagstiftningen.
Skälet till detta var att man ansåg att rimlig kompensation måste ges för
arvskatten. Den som ärvde en fastighet borde i princip inte beskattas för
den värdestegring som ägt rum under den tid arvlåtaren innehaft fastigheten
genom såväl arvsskatt som inkomstskatt. Utskottet utgår ifrån att denna
fråga ägnas uppmärksamhet av företagskatteberedningen under dess fortsatta
arbete.

SkU 1975/76:63

dels att utskottet under momenten 3 och 26 bort hemställa
att riksdagen

1. bifaller motionerna 1975/76:2520 punkterna 1 och 2 och
1975/76:2522 punkten 1 samt avslår propositionen i motsvarande
del,

2. till följd härav beträffande förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) beslutar att punkt 2 a av anvisningarna
till 36 § erhåller följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 36 §

2.a. Skall vid andra inventarier.

Som förbättringskostnad 3 000 kronor.

Kostnad enligt som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbe- Vid beräkning av omkostnadsbeloppet
skall fastighet, som förvärvats loppet må fastighet, som förvärvats

före år 1952, anses förvärvad den 1 före år 1952, anses förvärvad den 1

januari 1952. Ingångsvärdet skall januari 1952. Ingångsvärdet skall

därvid anses utgöra 150 procent av därvid anses utgöra 150 procent av

fastighetens taxeringsvärde för år fastighetens taxeringsvärde för år

1952. Hänsyn skall vid vinstberäk- 1952. Hänsyn skall i sådant föll vid

ningen icke tagas till kostnader och vinstberäkningen icke tagas till kostavdrag
som belöper på tid före år nader och avdrag som belöper på tid

1952. Dock får det vidförvärvet erlag- före år 1952. Fanns taxeringsvärde

da vederlaget för fastigheten upptagas ej åsatt för år 1952, får motsvarande

som ingångsvärde, om den skattskyldi- värde uppskattas med ledning av

ge kan visa att köpeskillingen öveisti- taxeringsvärdet för fastighet, i vilken

ger 150 procent av taxeringsvärdet för den avyttrade egendomen ingått, elfl/-
1952. Fanns taxeringsvärde ej ler närmast därefter åsätta taxerings åsatt

för år 1952, får motsvarande värde. I intet fall skall omkostnadsbe värde

uppskattas med ledning av lopp minskas med avdrag för värde taxeringsvärdet

för fastighet, i vilken minskning som åtnjutits för år före

den avyttrade egendomen ingått, el- år 1914.

ler närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen in- Har fastighet vid avyttringen innehafts
mer än tjugo år får den skatt- nehafts mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen som skyldige vid vinstberäkningen som

ingångsvärde upptaga ett belopp ingångsvärde upptaga ett belopp

motsvarande 150 procent av det tax- motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde,
som gällde tjugo år före eringsvärde, som gällde tjugo år före

avyttringen. Har taxeringsvärdet avyttringen. Har fastigheten Jörvär -

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag

åsatts vid fastighetstaxering som
verkställts år 1970 eller senare får
dock som ingångsvärde upptagas endast
133 procent av taxeringsvärdet.
Om ingångsvärdet beräknas med
ledning av det taxeringsvärde som
gällde tjugo år före avyttringen, skall
hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till kostnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på
sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats
genom arv eller testamente eller
genom bodelning i anledning av makes
död, får den skattskyldige, i stället
för köpeskilling eller motsvarande
vederlag för fastigheten vid närmast
föregående köp, byte eller därmed
jämförliga fång eller i stället för
ett med stöd av föregående stycke
framräknat värde, som ingångsvärde
upptaga 150 procent av fastighetens
taxeringsvärde året före det år då
dödsfallet inträffade eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande
värde, förutsatt att dödsfallet ägt
rum efter år 1952. Ägde dödsfallet
rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde
upptagas endast 133 procent
av taxeringsvärdet eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande
värde. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt året före det år då dödsfallet
inträffade, får motsvarande värde

Reservanternas förslag

vats dr 1914 eller tidigare får den
skattskyldige även välja att som ingångsvärde
för fastigheten räkna 150
procent av fastighetens taxeringsvärde
för år 1914. Har taxeringsvärdet
åsatts vid fastighetstaxering som
verkställts år 1975 eller senare får
dock som ingångsvärde upptagas endast
133 procent av taxeringsvärdet.
Om ingångsvärdet beräknas med
ledning av det taxeringsvärde som
gällde tjugo år före avyttringen, skall
hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till kostnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt tjugo år före avyttringen, får
motsvarande värde uppskattas på
sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats
genom arv eller testamente eller
genom bodelning i anledning av makes
död, får den skatteskyldige, i
stället för köpeskilling eller motsvarande
vederlag för fastigheten vid
närmast föregående köp, byte eller
därmed jämförliga fång eller i stället
för ett med stöd av föregående
stycke framräknat värde, som ingångsvärde
upptaga 150 procent av
fastighetens taxeringsvärde före det
år då dödsfallet inträffade eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande
värde, förutsatt att dödsfallet
ägt rum efter år 1914. Ägde dödsfallet
rum efter år 1975 får dock som
ingångsvärde upptagas endast 133
procent av taxeringsvärdet eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande
värde. Fanns taxeringsvärde ej
åsatt året före det år då dödsfallet
inträffade får motsvarande värde

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

uppskattas på sätt som angives i femte
stycket sista meningen. Har ingångsvärdet
upptagits med stöd av
bestämmelserna i detta stycke, skall
hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till kostnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än året före
dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet

Skall taxeringsvärdet

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet
- antingen detta utgör
köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen,
taxeringsvärdet för år 1952 eller
taxeringsvärdet året före dödsfallet
eller motsvarande värde - liksom de
förbättrings- eller därmed jämförliga
reparations- och underhållskostnader,
för vilka avdrag får ske och de
värdeminskningsavdrag m. m., vilka
skola minska omkostnadsbeloppet,
skola omräknas till de belopp,
vartill de skulle ha uppgått efter det
allmänna prisläget under det år då
avyttringen skedde.

uppskattas på sätt som angivits i
femte stycket sista meningen. Har
ingångsvärdet upptagits med stöd av
bestämmelserna i detta stycke, skall
hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till kostnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än året före
dödsåret.

- andra inventarier.

- vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet
- antingen detta utgör
köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen,
taxeringsvärdet för år 1914, 1952
eller taxeringsvärdet året före dödsfallet
eller motsvarande värde - liksom
de förbättrings- eller därmed
jämförliga reparations- och underhållskostnader,
för vilka avdrag får
ske, och de värdeminskningsavdrag
m. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet,
skola omräknas till de
belopp, vartill de skulle ha uppgått
efter det allmänna prisläget under
det år då avyttringen skedde.

Omräkningen sker

årligen omräkningstalen.

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag

R egeringens förslag

Vinstberäkningen på

Vad i de

varande bostad. Avdrag medgives
icke för tidigare år än år 1914. Finnes
på fastigheten mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag
endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen
med utgångspunkt från taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen enligt
sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet
året före dödsfallet enligt
sjunde stycket ovan eller motsvarande
värden, får avdrag enligt
detta stycke ej ske för tidigare år än
tjugo år före avyttringen eller året
före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts genom brand eller
liknande, skall avdrag enligt detta
stycke medgivas även för tid då denna
byggnad funnits på fastigheten,
om den 'skattskyldige inom ett år
igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad
under mer än ett år tagits
i anspråk huvudsakligen för annat
ändamål än bostadsändamål medgives
avdrag enligt detta stycke endast
för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostads -

ändamål.

än köpeskillingen.

fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit i förfoganderätten.

Har den skattskyldige under av fastighetsdelen.

Vad i föregående för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet icke tillämpliga.

Kostnad för tionde stycket.

Avyttrar delägare icke föras.

beträffande huvudprinciperna för aktievinstbeskattningen

6. av herrar Magnusson i Borås (m), Mundebo (fp) och fru Troedsson (m)
som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 64 börjar med ”Sorn
skäl” och slutar med ”än indexreglering” bort ha följande lydelse:

SkU 1975/76:63

Utskottet har i och för sig förståelse för yrkandena att även aktievinstbeskattningen
indexregleras. Detta är den enda metod som erbjuds för att
kunna begränsa beskattningen till verkliga vinster. Varje annan beskattningsmetod
leder till att rent nominella vinster drabbas av beskattning,
låt vara att denna beskattning kan hållas inom rimliga gränser genom att
nivån på den del av vinsten som skall tas upp till beskattning hålls nere.
Även för att få samordning med beskattningen av fastighetsvinster vore
en indexreglering önskvärd. Principiella motiv kan således anföras för en
indexreglering även av aktievinster och den bör införas om den visar sig
praktiskt möjlig. Utskottet har i förevarande läge inte något utarbetat alternativ
för en sådan beskattning men finner frågan väl värd att undersökas
närmare. Utskottet hemställer därför att riksdagen hos regeringen begär
tillsättande av en expertutredning för att undersöka i vad mån det är möjligt
att indexreglera aktievinstbeskattningen och att därefter föreslå den procentsats
som bör kunna tillämpas på en indexreglerad vinst. Givetvis bör
aktievinstbeskattningen i ett sådant fall avvägas på sådant sätt att den inte
i allt för hög grad avviker från fastighetsbeskattningen och realisationsvinstbeskattningen
i övrigt. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen med anledning
av motionerna 1975/76:2519 och 1975/76:2520 begär utredning av
frågan.

dels ansett att utskottet under moment 12 a bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:2520 punkten
5 och 1975/76:2519 punkten 1 hos regeringen begär utredning
om indexreglering av aktievinstbeskattningen.

7. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 64 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”börsnoterade aktier” bort ha följande lydelse:
Den skärpning av aktievinstbeskattningen som föreslagits i propositionen
medför risk för negativa återverkningar på aktiesparandet och därmed på
företagens kapitalförsörjning. Denna risk blir större ju längre efter inköpstillfället
beskattningen kvarstannar på den höga nivån. Enligt utskottets
mening bör en ren vinstbeskattning inte tas ut efter högre procentsats än
30. Efter 10 år bör denna procentsats av förut angivna skäl sänkas till 20.
Om den av utskottet tidigare förordade indexreglerade vinstbeskattningen
kan komma till stånd kan lämpligen en enda procentsats användas efter
viss kortare tids innehav.

Utskottet förordar således att realisationsvinst beskattas efter följande system: Innehavstid

0-2 år: 100 96
lnnehavstid 2-10 år: 30 96
Innehavstid 10 år-: 20 96

SkU 1975/76:63

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 65 börjar med ”När
det” och slutar med ”detta motionsyrkande” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att någon nämnvärd förenkling i förhållande till kommitténs
förslag inte uppnås genom den i propositionen valda ordningen.
Många remissinstanser och departementschefen själv har ansett kommitténs
förslag såsom allt för komplicerat. Några nämnvärda svårigheter att tillämpa
den nuvarande ordningen har inte kunnat konstateras. Om i samband med
försäljning anteckning görs om anskaffningstiden för de försålda aktierna,
bör det därför även fortsättningsvis vara möjligt att tillämpa nu rådande
ordning utan att myndigheterna därigenom får sämre möjligheter till betryggande
kontroll. Om den av utskottet såsom önskvärd ansedda indexregleringen
kommer till stånd är det uppenbarligen nödvändigt att utgå
från rätt anskaffningsår för att lagstiftningen i så fall skall få effekt. Att
under en mellantid införa ett system som sedan måste brytas finner utskottet
direkt olämpligt. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionen
1975/76:2520 i denna del.

dels att utskottet under momenten 12 a, 13 och 26 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2520 punkten 6 och
med avslag på propositionen i motsvarande del i fråga om förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
beslutar att 35 § 3 mom. andra stycket första meningen och
fjärde stycket samt punkt 2 b av anvisningarna till 36 § erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

35 § 3 mom.
andra stycket första meningen:

Avyttrar skattskyldig egendom Avyttrar skattskyldig egendom

som avses i detta moment och som som avses i detta moment och som

den skattskyldige innehaft två år el- den skattskyldige innehaft två men

ler mera, är 40 procent av vinsten inte tio år är 30 procent av vinsten

skattepliktig. skattepliktig. Har egendomen innehafts
tio är eller mera är 20 procent

av vinsten skattepliktig.

fjärde stycket:

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan

tvångsförsäljning som anges i 2 tvångsförsäljning som anges i 2

mom. andra stycket första mening- mom. andra stycket första meningen,
är - oavsett tidpunkten för för- en, är - oavsett tidpunkten för förvärvet
- endast 40 procent av vinsten värvet - endast 20 procent av vinsten

skattepliktig. skattepliktig.

SkU 1975/76:63

Uisko nels förslag R eservanternasförslag

Anvisningar
till 36 §

2.b. Avyttras aktie eller andel i aktiefond
och har aktien eller andelen
innehafts två dr eller mera (äldre aktie
eller andel), gälla bestämmelserna i
andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre
aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden
för samtliga äldre aktier eller andelar
av samma slag som den avyttrade, beräknat
med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader
och inträffade
förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie,
som är noterad på börs eller föremål
för liknande notering, och för
äldre andel i aktiefond för bestämmas
till belopp som motsvarar hälften av
vad den skattskyldige erhåller för aktien
eller andelen efter avdrag för kostnad
för avyttringen. Kan den skattskyldige
göra sannolikt att en beräkning
enligt andra stycket leder till högre
belopp, skall dock detta högre belopp
anses som anskaffningskostnad.

Framstår det å andra sidan som
uppenbart att en beräkning enligt andra
stycket leder till lägre belopp, anses
detta lägre belopp som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt
till äldre aktie, som avses i tredje stycket,
äga bestämmelserna i sistnämnda
stycke motsvarande tillämpning. Därvid
avse andra och tredje meningarna
den del av anskaffningskostnaden för
aktien, beräknad enligt andra stycket,
som belöper pä fondandelen eller teckningsrätten.

Vid avyttring avdragsgill realisationsförlust.

Har här för aktien.

SkU 1975/76:63

Utskottetsförslag

Vad i femte och sjätte styckena
sägs om aktie gäller även annan
egendom som avses i 35 § 3 mom.

Reservanternasförslag

Vad i första och andra styckena
sägs om aktie gäller även annan
egendom som avses i 35 § 3 mom.

beträffande schablonavdraget

8. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c),
Mundebo (fp), Olsson i Järvsö (c). Hallenius (c) och fru Troedsson (m) som
ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 66 börjar med ”Sorn
anförts” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Schablonavdragets hittillsvarande utformning och storlek har gjort det
möjligt att sälja ”femårsaktier” skattefritt för 5 000 kr. varje år. Det har
inneburit en betydande stimulans för aktiesparandet. I det föreslagna nya
systemet svarar ett avdrag på 500 kr. mot en vinst på 1 250 kr. Det beloppet
motsvarar i sin tur som regel en betydligt lägre försäljningssumma än 5 000
kr. Utskottet anser därför att schablonavdraget bör sättas till 1 000 kr. i
det nya systemet. Det bör också framhållas att det nuvarande beloppet på
500 kr. har varit oförändrat i närmare 10 år.

Utskottet tillstyrker alltså motionerna 1975/76:2482 och 2519 i denna
del. Därmed tillgodoses även motsvarande yrkanden i motionerna
1975/76:2520 och 2527.

dels att utskottet under momenten 14 och 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2482 punkten 3
och 1975/76:2519 punkterna 2 och 3 samt med anledning av
motionerna 1975/76:2520 punkten 9 och 1975/76:2527 i fråga
om 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen(1928:370)
beslutar att andra och tredje meningarna erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Från sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 500 kronor. Har den
skattskyldige under beskattningåret
varit gift och levt tillsammans med
sin make, får sådant avdrag åtnjutas

Reservanternas förslag

Från sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med I 000 kronor. Har den
skattskyldige under beskattningåret
varit gift och levt tillsammans med
sin make, får sådant avdrag åtnjutas

SkU 1975/76:63

Utskottets förslag Reservanternas förslag

för dem båda gemensamt med 500 för dem båda gemensamt med I 000
kronor. kronor.

beträffande ingångsvärdet vid övergången

9. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskotets yttrande som på sid. 66 börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med "förhållandevis lågt” bort ha följande
lydelse:

Realisationsvinstkommittén föreslog såvitt gäller aktier i icke börsnoterade
företag o. dyl. att ingångsvärdet skulle få tas upp till hela förmögenhetsvärdet
den sista december året innan lagstiftningen om ändrad realisationsvinstbeskattning
sattes i kraft. Anledningen till detta var att statsmakterna medvetet
genom olika åtgärder sökt hålla nere förmögenhetsvärdet vid förmögenhetstaxeringen.
Även om resultatet inte blivit helt jämnt så torde man
likväl kunna utgå ifrån att förmögenhetsvärdet sänkts i förhållande till
vad som gällde tidigare. Detta förmögenhetsvärde bör enligt utskottets mening
sänkas ytterligare för att inte familjeföretagen skall drabbas av orimliga
pålagor på sin i företaget placerade förmögenhet vilket i sin tur medför
att de måste från företaget söka ta ut medel för betalning av förmögenhetsskatt.
På detta sätt utarmas företaget och möjligheten till behövliga
investeringar minskar. Dessa effekter har skärpts väsentligt genom att uttagen
lön också blir föremål för höjda socialförsäkringsavgifter och den allmänna
arbetsgivaravgiften. Utskottet anser av dessa skäl och av de skäl
som en enig realisationsvinstkommitté redovisade och vilka tillstyrkts av
det övervägande antalet remissinstanser att såsom ingångsvärde i detta fall
bör få användas hela förmögenhetsvärdet på aktierna. Ingångsvärdet för
de icke börsnoterade aktierna bör även bedömas med hänsyn till deklarationsvärdet
vid 1976 års taxering.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motionerna 1975/76:2479, 2513
och 2520 i denna del. Utskottets förslag föranleder ändring i punkt 3 av
övergångsbestämmelserna.

dels att utskottet under punkterna 15 och 26 bort hemställa
att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1975/76:2479 punkten 2, 2513
punkten 3 och 2520 punkten 10 antar det i propositionen framlagda
förslaget angående ingångsvärde för icke börsnoterade
aktier med den ändring som ovan förordats.

b. till följd härav beslutar att punkt 3 av övergångsbestämmelserna
till lagen om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

SkU 1975/76:63

Utskottets .förslag Reservanternas förslag

Övergångsbestämmelser

3. Har skattskyldig den 1 april
1976 innehaft aktie, andel i aktiefond
eller andel i ekonomisk förening
fem år eller mera får han -i stället för det vederlag som har erlagts
vid förvärvet av aktien eller andelen
- vid beräkning av genomsnittlig
anskaffningskostnad upptaga tre
fjärdedelar av det värde, till vilket aktien
eller andelen skolat upptagas i
allmän självdeklaration för fysisk
person per den 31 december 1975 eller
- i fråga om aktie som noterats
på börs eller varit föremål för liknande
notering samt i fråga om andel
i aktiefond - två tredjedelar av detta
värde. Härvid har bestämmelserna i
35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande
tillämpning.

3. Har skattskyldig den 1 april
1976 innehaft aktie, andel i aktiefond
eller andel i ekonomisk förening
fem år eller mera får han -i stället för det vederlag som har erlagts
vid förvärvet av aktien eller andelen
- vid beräkning av realisationsvinst
eller realisationsförlust som anskaffningskostnad
upptaga det värde,
till vilket aktien eller andelen
skolat upptagas i allmän självdeklaration
för fysisk person per den 31
december 1975 eller - i fråga om aktie
som noterats på börs eller varit
föremål för liknande notering samt
i fråga om andel i aktiefond - två
tredjedelar av detta värde. Härvid
har bestämmelserna i 35 § 2 mom.
fjärde stycket motsvarande tillämpning.

beträffande dispensreglerna vid strukturrationalisering

10. av herr Mundebo (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på sid. 67 med ”Utskottet
har” och slutar på sid. 68 med ”utskottet anfört”, bort ha följande
lydelse:

Vid försäljning av aktier utgår normalt realisationsvinstskatt. Regeringen
har emellertid möjligheter att medge befrielse från beskattning i syfte att
underlätta strukturrationaliseringar. Några närmare riktlinjer för i vilka fall
denna befrielse kan beviljas finns emellertid inte och alla handlingar rörande
befrielse från realisationsvinstbeskattning är hemligstämplade. Någon möjlighet
till insyn eller kontroll från riksdagens sida finns därför inte.

Skäl kan anföras för att möjligheterna till skattebefrielse i vissa fall är
nödvändiga för att företagssamgåenden skall komma till stånd. Men samtidigt
är det uppenbart att de flesta stora företagsförsäljningar är goda affärer
både för säljare och köpare. Enligt utskottets mening finns det därför för
närvarande inte något behov av extra stimulanser för fusionsaktiviteten inom
näringslivet. Denna ligger tvärtom redan på en nivå, som inger vissa farhågor
från koncentrationssynpunkt.

Den nuvarande ordningen är enligt utskottets mening inte tillfredsstäl -

SkU 1975/76:63

lande. Utskottet anser därför att nuvarande rätt att meddela befrielse från
realisationsvinstbeskattning vid företagsfusioner bör avskaffas. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionen 1975/76:2111

dels att utskottet under momenten 16 och 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2111 punkten 1
och med avslag på propositionen i motsvarande del beträffande
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
beslutar att 35 § 3 mom. tredje stycket skall utgå.

beträffande aktiefonder

11. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på sid. 69 börjar med ”Motsvarande
yrkande” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Motsvarande yrkanden prövades år 1974 i samband med genomförandet
av lagstiftningen beträffande aktiefonder (prop 1974:181, SkU 64). Redan
då konstaterades att det i realiteten inträder en dubbelbeskattningseffekt
genom att först aktiefonden beskattas om innehavda värdepapper försäljs
med vinst och att i andra hand delägaren i aktiefonden blir beskattad om
han därefter säljer sin del i aktiefonden med vinst. Utskottet anser det
därför orimligt att bibehålla nuvarande regler för andelar och värdepapper
som någondera parten innehaft mer än 2 år. Utskottet tillstyrker därför
motionerna 1975/76:2481, 2514 och 2525 i vad motionerna avser undanröjande
av dubbelbeskattningen på värdepapper som innehafts 2 år.

dels att utskottet under momenten 20 och 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2481,
1975/76:2514 och 1975/76:2525 och med avslag på propositionen
i motsvarande del i fråga om förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) beslutar att till 35 § 3 mom.
andra stycket fogas en mening med följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Bestämmelserna i detta stycke gäller
inte avyttring, som görs av aktiefond.

beträffande latent skatteskuld

12. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på sid. 70 börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motionen 1975/76:2514” bort ha följande lydelse: -

7 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

Enligt utskottets uppfattning är de nu aktuella skärpningarna i realisationsvinstbeskattningen
så väsentliga att omedelbara ändringar i detta hänseende
är motiverade. Emellertid vill utskottet erinra om att kapitalbeskattningen
är föremål för utredning. Denna fråga bör tas med i sådant sammanhang.
Utskottet förordar därför att riksdagen ger regeringen till känna
att frågan bör bringas till snar lösning efter de riktlinjer som angivits i motionen.

Med hänvisning härtill finner utskottet motionen 1975/76:2524 besvarad

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet med anledning
av motionen 1975/76:2514 anfört och avslår densamma i vad
den inte därigenom är tillgodosedd.

beträffande övergångsbestämmelserna

13. av herrar Magnusson i Borås (m), Mundebo (fp) och fru Troedsson (m)
som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på sid. 71 börjar med ”Utskottet
instämmer i motionärernas uppfattning så till” och slutar med
”1975/76:2519 och 2520 i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att retroaktiv lagstiftning
i skärpande riktning av såväl principiella som praktiska skäl bör undvikas.
Medborgarna måste vid varje tillfälle kunna överblicka följderna av
sitt handlande och lagar med tillbakaverkande kraft skall inte kunna försätta
dem i nya och oväntade situationer. Utskottet är medvetet om att det undantagsvis
finns situationer då det från allmän synpunkt kan vara motiverat
att en lagstiftning får tillbakaverkande kraft, men då måste synnerliga skäl
föreligga. Sådana skäl saknas enligt utskottets mening i det nu aktuella
förslaget om beskattning av realisationsvinster m. m. Det är självfallet angeläget
att i samband med lagändringar undvika spekulationer av olika slag,
men det är likaså angeläget att lagstiftningens innebörd är klar då försäljning
av fastigheter och aktier sker.

Det måste vara fel att invagga medborgarna i den tron att en framtida
lagstiftnings innehåll är givet i och med att regeringen lagt en proposition.
Ett sådant betraktelsesätt får inte binda riksdagen vid dess ställningstagande
till regeringens förslag. Utskottet har förordat flera ändringar i förslaget och
på vissa punkter finns delade meningar inom utskottet. Lagstiftningens innehåll
är naturligtvis inte klart förrän riksdagen fattat sitt beslut. Det är
också angeläget att lagstiftningen finns tillgänglig i Svensk författningssamling.
Utskottet anser därför att de nya reglerna kan börja gälla fr. o. m. den
dag bestämmelserna utkommer i Svensk författningssamling.

SkU 1975/76:63

dels att utskottet under momenten 24 a och 26 bort hemställa
att riksdagen

a. med avslag på propositionen i denna del och med anledning
av motionerna 1975/76:2519 punkten 4 och 2520 punkten 11
beslutar att de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. den dag
författningstexten utkommer i Svensk författningssamling;

b. till följd härav beslutar

1. att punkterna 2, 3, 5-9 och 11 övergångsbestämmelserna
till lagen om ändring i kommunalskattelagen(1928:370)erhåller
följande såsom reservanternas forslas betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Övergångsbestämmelser

2. De nya bestämmelserna tillämpas
i fråga om avyttring av egendom,
som avses i 35 § 2 och 3 morn., om
avyttringen sker efter utgången av
mars 1976.

3. Har skattskyldig den 1 april 1976
innehaft aktie, andel i aktiefond eller
andel i ekonomisk förening fem år
eller mera lår han - i stället för det
vederlag som har erlagts vid förvärvet
av aktie eller andelen - vid beräkning
av genomsnittlig anskaffningskostnad
upptaga tre fjärdedelar
av det värde, till vilket aktien eller
andelen skolat upptagas i allmän
självdeklaration för fysisk person per
den 31 december 1975 eller - i fråga
om aktie som noterats på börs eller
varit föremål för liknande notering
samt i fråga om andel i aktiefond -två tredjedelar av detta värde. Härvid
har bestämmelserna i 35 § 2
mom. fjärde stycket motsvarande
tillämpning.

5. De nya bestämmelserna i 35 §
3 mom. sjätte stycket om förvärvstidpunkt
och anskaffningskostnad
vid överlåtelse av aktie eller andel
mellan koncernföretag tillämpas
även om överlåtelsen skett före utgången
av mars 1976.

2. De nya bestämmelserna tillämpas
i fråga om avyttring av egendom,
som avses i 35 § 2 och 3 morn., om
avyttringen sker efter ikraftträdandet.

3. Har skattskyldig vid ikraftträdandet
innehaft aktie, andel i aktiefond
eller andel i ekonomisk förening
fem år eller mera får han -i stället för det vederlag som har erlagts
vid förvärvet av aktie eller andelen
- vid beräkning av genomsnittlig
anskaffningskostnad upptaga
tre fjärdedelar av det värde, till
vilket aktien eller andelen skolat
upptagas i allmän självdeklaration
för fysisk person per den 31 december
1975 eller - i fråga om aktie som
noterats på börs eller varit föremål
för liknande notering samt i fråga om
andel i aktiefond - två tredjedelar
av detta värde. Härvid har bestämmelserna
i 35 § 2 mom. fjärde stycket
motsvarande tillämpning.

5. De nya bestämmelserna i 35 §
3 mom. sjätte stycket om förvärvstidpunkt
och anskaffningskostnad
vid överlåtelse av aktie eller andel
mellan koncernföretag tillämpas
även om överlåtelsen skett före
ikraftträdandet.

SkU 1975/76:63

100

Utskottets förslag

6. Beslut, varigenom regeringen
med stöd av 35 § 3 mom. tredje
stycket medgivit befrielse från realisationsvinstbeskattning
enligt
samma moment andra stycket i dess
äldre lydelse, skall vid den taxering
och på de villkor som anges i beslutet
äga tillämpning även i fråga om avyttring
som sker efter utgången av
mars 1976.

7. De nya bestämmelserna i punkt
2.b. sjätte stycket av anvisningarna
till 36 § om switchrätt tillämpas i fråga
om switchrätt som förvärvas efter
utgången av mars 1976.

8. Genom denna lag upphäves förordningen
(1959:129) om uppskov i
vissa fall med beskattning av intäkt
av skogsbruk. Har fastighet avyttrats
före utgången av mars 1976 gäller
dock den upphävda förordningen.

9. 1 fråga om fastighet som avyttras
efter utgången av mars 1976 skall
det nya andra stycket i punkt 5 av
anvisningarna till 21 § iakttagas vid
tillämpning av 21 § första stycket c)
och punkt 2 sista stycket av anvisningarna
till 21 § i dessa bestämmelsers
lydelse före den 1 januari 1973.

11. Äldre bestämmelser gäller
även i fråga om expropriation eller
liknande förfarande om talan i målet
väckts före den 1 april 1976 eller om
egendomen tagits i besittning före
nämnda dag. I fråga om engångsersättning
på grund av inskränkning
i förfoganderätt till fastighet enligt
naturvårdslagen eller andra författningar
gäller äldre bestämmelser, om
inskränkningen trätt i kraft före den
1 april 1976.

Reservanternas förslag

6. Beslut, varigenom regeringen
med stöd av 35 § 3 mom. tredje
stycket medgivit befrielse från realisationsvinstbeskattning
enligt
samma moment andra stycket i dess
äldre lydelse, skall vid den taxering
och på de villkor som anges i beslutet
äga tillämpning även i fråga om avyttring
som sker efter ikraftträdandet.

7. De nya bestämmelserna i punkt
2.b. sjätte stycket av anvisningarna
till 36 § om switchrätt tillämpas i fråga
om switchrätt som förvärvas efter
ikraftträdandet.

8. Genom denna lag upphäves förordningen
(1959:129) om uppskov i
vissa fall med beskattning av intäkt
av skogsbruk. Har fastighet avyttrats
före ikraftträdandet gäller dock den
upphävda förordningen.

9. I fråga om fastighet som avyttras
efter ikraftträdandet skall det nya
andra stycket i punkt 5 av anvisningarna
till 21 § iakttagas vid tillämpning
av 21 § första stycket c) och
punkt 2 sista stycket av anvisningarna
till 21 § i dessa bestämmelsers
lydelse före den 1 januari 1973.

11. Äldre bestämmelser gäller
även i fråga om expropriation eller
liknande förfarande om talan i målet
väckts före ikraftträdandet eller om
egendomen tagits i besittning före
nämnda dag. I fråga om engångsersättning
på grund av inskränkning
i förfoganderätt till fastighet enligt
naturvårdslagen eller andra författningar
gäller äldre bestämmelser, om
inskränkningen trätt i kraft före
ikraftträdandet.

SkU 1975/76:63

101

2. att punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna till lagen
om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

2. Bestämmelserna i 1 och 2 §§ i
deras nya lydelse tillämpas i fråga om
realisationsvinst på grund av avyttring
som sker efter utgången av mars
1976.

3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya
lydelse tillämpas i fråga om avyttring
av ersättningsfastighet, om den tidigare
avyttringen skett efter utgången
av mars 1976.

Reservanternas förslag

2.Bestämmelserna i 1 och 2 §§ i
deras nya lydelse tillämpas i fråga om
realisationsvinst på grund av avyttring
som sker efter ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya
lydelse tillämpas i fråga om avyttring
av ersättningsfastighet, om den tidigare
avyttringen skett efter ikraftträdandet.

3. att övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i förordningen
(1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning
till fond för återanskaffning av fastighet erhåller följande
såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag

R eservanternasförslag

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och tilllämpas
i fråga om avyttring som sker
efter utgången av mars 1976.

4. att övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i lagen
(1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och till -

R eservanternas förslag

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och till -

8 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 63

SkU 1975/76:63

102

Utskottets förslag Reservanternas förslag

lämpas i fråga om realisationsvinst lämpas i fråga om realisationsvinst

på grund av avyttring som sker efter på grund av avyttring som sker efter

utgången av mars 1976. ikraftträdandet.

5. att övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i uppbördslagen
(1953:272) erhåller följande såsom reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Utskottetsförslag

Reservanternasförslag

Särskilt yttrande

beträffande indexreglering av aktievinstbeskattningen

av herrar Andersson i Knäred (c), Josefson (c), Olsson i Järvsö (c) och Hallenius
(c):

De senaste årens starka inflation har medfört ökade krav på en indexreglering
på skilda områden, bl. a. beträffande sparandet. 1 utskottsbetänkandet
behandlas två motioner, där det ställs krav på indexuppräkning av
aktievinster för att eliminera den fiktiva vinst som uppstår på grund av
inflationen.

Skäl kan tala för ett sådant system men enligt vår uppfattning kan man
inte införa ett indexskyddat aktiesparande utan att samtidigt ta upp motsvarande
problem vid banksparande.

Genom tillkomsten av aktiefonderna har goda möjligheter skapats även
för småspararna att spara i aktier. Därmed framstår det som nödvändigt
att vid en eventuell utredning av indexbundet aktiesparande också utreda
möjligheterna till ett indexbundet banksparande.

Då det inte tillkommer skatteutskottet att ta ställning till ett krav på
en förutsättningslös utredning om ett allmänt inflationsskyddat sparande,
har vi på detta sätt framfört våra synpunkter på denna fråga.

SkU 1975/76: 63

103

Bilaga 1

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i kommunalskattelagen

Utskottets förslag

(1928:370)

Regeringens förslag

3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av a k t i e , andel
i aktiefond, fondandel
eller teckningsrätt
till aktie eller andel i
ekonomisk förening eller
i handelsbolag eller annan
rättighet som är jämförlig med
här avsedd andelsrätt eller aktie,
dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag
eller i bostadsförening som
avses i 24 § 3 morn., är i sin helhet
skattepliktig, om egendomen har förvärvats
under det är dä avyttringen
skett (avyttringsåret) eller något av de
två närmast föregående åren.

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige har förvärvat tidigare
än två år före ingången av avyttringsåret,
är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 500 kronor. Har
den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 500 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke.

35 §

3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till
aktie eller andel i ekonomisk
förening eller i
handelsbolag eller annan rättighet
som är jämförlig med här avsedd
andelsrätt eller aktie, dock ej
aktie eller andel i bostadsaktiebolag
eller i bostadsförening som avses i
24 § 3 morn., är i sin helhet skattepliktig,
om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år eller
mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med förlust vid avyttring
samma är av egendom som avses
i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 500 kronor. Har
den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 500 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke minskat med förlust som nyss
nämnts.

SkU 1975/76:63

104

Regeringens förslag Utskottets förslag

Kan tillämpning avyttringen sker.

Har egendom vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i detta moment.

Överlåtes aktie överlåtelsen sker.

Har fastighet av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig icke föras.

Avyttrar skattskyldig detta stycke.

Som närstående och fosterbarn.

Anvisningar

till 36 §

2.a. Skall vid beräkning av realisationsvinst
på grund av avyttring
av fastighet vederlaget för viss del
av fastigheten upptagas som intäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr
punkt 1 av anvisningarna till 35 §)
får i omkostnadsbeloppet icke inräknas
kostnad som hänför sig till sådan
del av fastigheten.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad annan
fastighet eller i förekommande
fall del därav beräknats enligt 24 §

2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation
och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den mån
den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad
och därmed jämförlig
reparations- eller underhållskostnad
får dock inräknas i omkostnadsbeloppet
endast för år då de nedlagda
kostnaderna uppgått till minst

3 000 kronor.

2.a. Skall vid beräkning av realisationsvinst
på grund av avyttring
av fastighet vederlaget för viss del
av fastigheten upptagas som intäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse Ofr
punkt 1 av anvisningarna till 35 $)
får i omkostnadsbeloppet icke inräknas
kostnad som hänför sig till sådan
del av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen
behandlats enligt reglerna
för maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad annan
fastighet eller i förekommande
fall del därav beräknats enligt 24 !j
2 eller 3 morn., har nedlagts på reparation
och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den mån
den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet. Förbättringskostnad,
som icke uppförts
på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad
jämförlig reparationseller
underhållskostnad får dock inräknas
i omkostnadsbeloppet endast
för år då de nedlagda kostnaderna
uppgått till minst 3 000 kronor.

SkU 1975/76:63

105

Regeringens förslag Utskottets förslag

Kostnad enligt som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall mins- Omkostnadsbeloppet skall minskas
med värdeminskningsavdrag, kas med värdeminskningsavdrag,

som belöper på tid före avyttringen som belöper på tid före avyttringen

av fastigheten, såsom avdrag för vär- av fastigheten, såsom avdrag för värdeminskning
av skog eller annan na- deminskning av skog eller annan naturtillgång
eller för värdeminskning turtillgång eller för värdeminskning

av täckdiken eller andra markan- av täckdiken eller andra markanläggningar
(jfr punkt 4 fjärde-sjätte läggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte

styckena av anvisningarna till 22 § styckena av anvisningarna till 22 §

samt punkt 16 femte och sjätte samt punkt 16 femte och sjätte

styckena av anvisningarna till 29 $)• styckena av anvisningarna till 29 5j).

På samma sätt skall omkostnadsbe- På samma sätt skall omkostnadsbeloppet
minskas med avdrag för vär- loppet minskas med avdrag för värdeminskning
av byggnad samt där- deminskning av byggnad m. m. (jfr

med vid beräkning av värdeminsk- punkt 3 tredje stycket och punkt 4

ningsavdrag likställda tillgångar (jfr tredje stycket av anvisningarna till

punkt 3 tredje stycket och punkt 4 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra

tredje stycket av anvisningarna till stycket av anvisningarna till 25 § och

22 § samt punkt 2 b första stycket punkt 16 fjärde stycket av anvisningav
anvisningarna till 25 § och punkt arna till 29 §), dock icke för år då

16 fjärde stycket av anvisningarna avdraget understigit 3 000 kronor,

till 29 S), dock icke för år då avdraget Omkostnadsbeloppet skall minskas

understigit 3 000 kronor. Omkost- även med belopp varmed fastigheten

nadsbeloppet skall minskas även avskrivits i samband med ianspråk med

belopp varmed fastigheten av- tagande av investeringsfond e. d.

skrivits i samband med ianspråktagande
av investeringsfond e. d.

Vid beräkning åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet sista meningen.

Har avyttrad före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med led- Beräknas ingångsvärdet med ledning
av taxeringsvärde skall, såvida ning av taxeringsvärde skall, såvida

viss del av taxeringsvärdet avser viss del av taxeringsvärdet avser

egendom som vid beräkning av vär- egendom som /' kostnadshänseende

deminskningsavdrag hänföres till ma- hänförts till maskiner och andra in skiner

och andra inventarier (jfr ventarier i jordbruk eller rörelse (jfr

punkt 1 av anvisningarna till 35 £), punkt 1 av anvisningarna till 35 S),

taxeringsvärdet reduceras med den taxeringsvärdet reduceras med den

del därav som kan anses belöpa på del därav som kan anses belöpa på

egendom av nyss angivet slag. Sådan egendom av nyss angivet slag. Sådan

reducering skall dock icke göras om reducering skall dock icke göras om

SkU 1975/76:63

106

Regeringens förslag

Utskottets förslag

mindre än 25 procent av hela vederlaget
för den avyttrade fastigheten
belöper på egendom, som vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet vid fastighetstaxeringen.

Det för avyttringen skedde.

Omräkningen sker årligen omräkningstalen.

mindre än 25 procent av hela vederlaget
för den avyttrade fastigheten
belöper på egendom, som vid beräkning
av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Har avyttring av fastighet omfattat
byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål
och som vid avyttringstillfället
varit eller bort vara åsatt ett taxerat
byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor,
avdrages ytterligare ett belopp
av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
före taxeringsåret som bostadsbyggnadenunderinnehavstidenfunnits

på fastigheten, dock icke för
tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten
mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag endast för
fastighetens huvudbyggnad. Sker
vinstberäkningen med utgångspunkt
från taxeringsvärdet tjugo år
före avyttringen enligt sjätte stycket
ovan eller från taxeringsvärdet året
före dödsfallet enligt sjunde stycket
ovan eller motsvarande värden, får
avdrag enligt detta stycke ej ske för
tidigare år än tjugo år före avyttringen
eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts
genom brand eller liknande, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i detta
stycke bostadsbyggnad anses ha funnits
pä fastigheten även under denna
tid, om arbetet med att uppföra ersättningsbyggnad
igångsatts inom ett
är. Motsvarande skall gälla om en
bostadsbyggnad under högst ett år ta -

Har avyttring av fastighet omfattat
byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål
och som vid avyttringstillfället
varit eller bort vara åsatt ett taxerat
byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor,
avdrages ytterligare ett belopp
av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
före taxeringsåret som bostadsbyggnadenunderinnehavstidenfunnits

på fastigheten. Om det taxerade
byggnadsvärdet icke uppgått eller
bort uppgå till 10 000 kronor, avdrages
3 000 kronor för varje påbörjat
kalenderår under innehavstiden som
byggnaden utnyttjats till stadigvarande
bostad. Avdrag medgives icke för tidigare
år än år 1952. Finnes på fastigheten
mer än en bostadsbyggnad
beräknas nu avsett avdrag endast för
fastighetens huvudbyggnad. Sker
vinstberäkningen med utgångspunkt
från taxeringsvärdet tjugo år
före avyttringen enligt sjätte stycket
ovan eller från taxeringsvärdet året
före dödsfallet enligt sjunde stycket
ovan eller motsvarande värden, får
avdrag enligt detta stycke ej ske för
tidigare år än tjugo år före avyttringen
eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts
genom brand eller liknande, skall avdrag
enligt detta stycke medgivas även

SkU 1975/76:63

107

Utskottets förslag

för tid då denna byggnad funnits pä
fastigheten, om den skattskyldige inom
ett år igångsatt arbete med att uppföra
ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad
under mer än ett år tagits
i anspråk huvudsakligen för annat
ändamål än bostadsändamål medgives
avdrag enligt detta stycke endast
för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på än köpeskillingen.

Vad i de fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit i förfoganderätten.

Har den skattskyldige under av fastighetsdelen.

Vad i föregående för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet icke tillämpliga.

Kostnad för tionde stycket.

Avyttrar delägare icke föras.

Regeringens förslag

gits i anspråk huvudsakligen för annat
ändamål än bostadsändamål.

2. b. Avyttras aktie eller andel i
aktiefond och har aktien eller andelen
förvärvats tidigare än två år före
ingången av avyttringsåret (äldre aktie
eller andel), gälla bestämmelserna i
andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre
aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden
för samtliga äldre aktier eller andelar
av samma slag som den avyttrade,
vilka den skattskyldige innehar
vid avyttringstillfället.

Anskaffningskostnad för som

2. b. Avyttras aktie eller andel i
aktiefond och har aktien eller andelen
innehafts två år eller mera (äldre
aktie eller andel), gälla bestämmelserna
i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre
aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden
för samtliga äldre aktier eller andelar
av samma slag som den avyttrade,
beräknat med hänsyn till faktiska
anskaffningskostnader och inträffade
förändringar beträffande innehavet.

anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt
till äldre aktie, som avses i tredje
stycket, äga bestämmelserna i sistnämnda
stycke motsvarande tilllämpning.
Därvid avse andra och
tredje meningarna den del av an -

SkU 1975/76:63

108

Regeringens förslag

Utskottets förslag

skaffningskostnaden för aktien, beräknad
enligt andra stycket, som belöper
pk fondandelen eller teckningsrätten.

skaffningskostnaden för aktien, beräknad
enligt andra stycket, som belöper
på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring avdragsgill realisationsförlust.

Har här för aktien.

Vad i 35 § 3 mom.

4. I punkt 5 av anvisningarna till
18$ angives vad som beträffande
icke yrkesmässig avyttring av egendom
ävensom deltagande i lotteri utgör
en särskild förvärvskälla. Avdrag
enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust
får göras från realisationsvinst
eller lotterivinst, som under
samma beskattningsår uppkommit
i samma förvärvskälla som realisationsförlusten.
Avdrag för realisationsförlust,
som icke utnyttjas på
nu angivet sätt, lår utnyttjas genom
avdrag från realisationsvinst eller
lotterivinst under senare beskattningsår
än det varunder förlusten
uppkommit, dock senast under det
beskattningsår för vilket taxering
sker sjätte kalenderåret efter det då
taxering för förluståret ägt rum.

4. I punkt 5 av anvisningarna till
18 § angives vad som beträffande
icke yrkesmässig avyttring av egendom
ävensom deltagande i lotteri utgör
en särskild förvärvskälla. Avdrag
enligt punkt 3 här ovan för realisationsförlust
får göras från realisationsvinst
eller lotterivinst, som under
samma beskattningsår uppkommit
i samma förvärvskälla som realisationsförlusten.
Avdrag för realisationsförlust,
som icke kunnat utnyttjas
på nu angivet sätt, får utnyttjas
genom avdrag från realisationsvinst
eller lotterivinst under senare
beskattningsår än det varunder förlusten
uppkommit, dock senast under
det beskattningsår för vilket taxering
sker sjätte kalenderåret efter
det då taxering för förluståret ägt
rum.

Övergångsbestämmelser

SkU 1975/76:63

109

Regeringens förslag

- i fråga om aktie som noterats på
börs eller varit föremål för liknande
notering samt i fråga om andel i aktiefond
- per den 31 december 1975.

Utskottets förslag

på börs eller varit föremål för liknande
notering samt i fråga om andel
i aktiefond - två tredjedelar av detta
värde. Härvid har bestämmelserna i
35 § 2 mom. fjärde stycket motsvarande
tillämpning.

10. Aldre bestämmelser i punkt 8
av anvisningarna till 22 § gäller fortfarande
i fall som avses i tredje stycket
nämnda anvisningspunkt.

11. A Idre bestämmelser gäller även
ifråga om expropriation eller liknande
förfarande om talan i målet väckts före
den 1 april 1976 eller om egendomen
tagits i besittning före nämnda dag.
1fråga om engångsersättning på grund
av inskränkning i förfoganderätt till
fastighet enligt naturvårdslagen eller
andra författningar gäller äldre bestämmelser,
om inskränkningen trätt i
kraft före den 1 april 1976.

SkU 1975/76:63

110

Bilaga 2

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i förordningen (1968:276)
om uppskov i vissa fall med beskattningen av realisationsvinst

Regeringens förslag

Uppskov kan erhållas, om den
skattskyldige avser att förvärva fastighet
(ersättningsfastighet), som är
jämförlig med den fastighet till vilken
realisationsvinsten hänför sig. Anledning
till uppskov föreligger vidare,
om den skattskyldige avyttrar en bebyggd
fastighet och avser att förvärva
en fastighet och på denna utföra
ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning
som behövs för att erhålla
en ersättningsfastighet som är jämförlig
med den avyttrade fastigheten.
Uppskov kan även erhållas för den
vinst som belöper på byggnaden, om
den skattskyldige avseratt utföra ny-,
till- eller ombyggnad på mark som
han äger eller förfogar över för att
därigenom erhålla en byggnad jämförlig
med den som funnits på den
avyttrade fastigheten. Som förutsättning
för att uppskov skall kunna erhållas
gäller att ersättningsfastigheten
förvärvats eller att ny-, till- eller
ombyggnaden utförts före utgången
av tredje kalenderåret eller - i fråga
om fastighet som avses i 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) -andra kalenderåret efter det år, då
realisationsvinsten uppgetts eller
bort uppges till beskattning i den
skattskyldiges självdeklaration. Har
ersättningsfastighet förvärvats eller
byggnad uppförts före den avyttring
varigenom realisationsvinsten uppkommit,
får uppskov meddelas, om
det kan antagas att förvärvet skett

Utskottets förslag

Uppskov kan erhållas, om den
skattskyldige avser att förvärva fastighet
(ersättningsfastighet). Anledning
till uppskov föreligger vidare,
om den skattskyldige avyttrar en bebyggd
fastighet och avser att förvärva
en fastighet och på denna utföra
ny-, till- eller ombyggnad i den omfattning
som behövs för att erhålla
en ersättningsfastighet. Uppskov
kan även erhållas för den vinst som
belöper på byggnaden, om den skattskyldige
avser att utföra ny-, till- eller
ombyggnad på mark som han
äger eller förfogar över för att därigenom
erhålla en byggnad jämförlig
med den som funnits på den avyttrade
fastigheten. Som förutsättning
för att uppskov skall kunna erhållas
gäller att ersättningsfastigheten förvärvats
eller att ny-, till- eller ombyggnaden
utförts före utgången av
tredje kalenderåret eller - i fråga om
fastighet som avses i 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) -andra kalenderåret efter det år, då
realisationsvinsten uppgetts eller
bort uppges till beskattning i den
skattskyldiges självdeklaration. Om
särskilda skäl föreligger får riksskatteverket
medgiva att nämnda tidsfrist förlängs
högst tre år. Har ersättningsfastighet
förvärvats eller byggnad uppförts
före den avyttring varigenom
realisationsvinsten uppkommit, får
uppskov meddelas, om det kan antagas
att förvärvet skett eller bygg -

SkU 1975/76:63

lil

Regeringens förslag Utskottets förslag

eller byggnaden uppförts för att er- naden uppförts för att ersätta den avsätta
den avyttrade fastigheten eller yttrade fastigheten eller byggnaden,

byggnaden.

Om den uppskovet avser.

Länsstyrelsen utfärdar överlämnad garantiförbindelse.

Garantiförbindelsen skall riksskatteverket faställer.

SkU 1975/76:63

112

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Huvudsakligt innehåll 1

Författningsförslagen 3

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 3

2. lag om ändring i förordningen (1968:276) om uppskov i vissa

fall med beskattning av realisationsvinst 30

3. lag om ändring i förordningen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av
fastighet 34

4. lagom ändring i lagen (1951:763)om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst 36

5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 39

Motionerna 40

Skrivelser 49

Utskottet

Realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning 49

Avyttring av fastighet 52

Allmänna principer för vinstberäkningen 52

Fastighets ingångsvärde m. m 53

Fasta inventarier 55

Förbättringskostnader 56

Indexuppräkning 57

3 000-kronorstillägget 57

Försäljning av del av fastighet 59

Marköverföring och markupplåtelse 59

Uppskovsbestämmelsema 60

Aktier 63

Huvudprinciper 63

Beräkning av anskaffningskostnad 65

Schablonavdraget 65

Ingångsvärde vid övergången 66

Organisationsaktieroch dispensreglerna vid strukturrationalisering 67

Övriga frågor 68

Annan lös egendom än aktier o. d 68

Realisationsförlust 68

Ackumulerad inkomst m. m 69

Aktiefonder 69

Emissions- och fondstämplar 69

Latent skatteskuld 70

SkU 1975/76:63 113

Rörelse 70

Övergångsbestämmelser 70

Hemställan 72

Reservationer 76

Realisationsvinstbeskattningens allmänna utformning 76

De allmänna principerna för fastighetsvinstberäkningen m. m. ... 78

Fastighets ingångsvärde 85

Huvudprinciperna för aktievinstbeskattningen 90

Schablonavdraget 94

Ingångsvärdet vid övergången 95

Dispensreglerna vid strukturrationalisering 96

Aktiefonder 97

Latent skatteskuld 97

Övergångsbestämmelserna 98

Särskilt yttrande, indexreglering av aktievinstbeskattningen 102

Bilaga 1, utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) 103

Bilaga 2, utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i
förordningen(1968:276)om uppskov i vissa fall med beskattningen
av realisationsvinst 110

Slockholm 1976