SkU 1975/76:53

Skatteutskottets betänkande
1975/76:53

med anledning av motioner om företagsbeskattningen

Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:973 av herr Gustafsson i Stockholm (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen anhålla om utredning syftande till att en ny skattegrupp
införs för konstnärliga och litterära yrkesutövare,

2. att frågan skyndsamt behandlas av företagsskatteberedningen och pensionskommittén; 1975/76:984

av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om utredning av oljebranschens beskattning
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. hos regeringen begär skyndsam prövning samt förslag angående ökade
insatser för kontinuerlig taxeringsrevision genom offentliga revisorer främst
i större internationellt verksamma koncerner;

1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m)vari - med hänvisning till motionen
1975/76:1979 - under punkterna 1 och 2 hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att genom skattelättnader
och andra åtgärder stimulera till nyföretagande,

2. hos regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i företagens
redovisningsregler som är motiverade av nuvarande höga inflationstakt, däribland
införande av rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet;

1975/76:2111 av herr Ahlmark m. fl (fp) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:2110 - under punkten 2 hemställs att riksdagen beslutar
att förslag om beskattning av multinationella företag föreläggs riksdagen;

1975/76:2117 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:2116 - hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
utredning och förslag till särskilda lättnader i beskattningshänseende för
att underlätta för de anställda att träda in som ägare vid försäljning av
företag;

1975/76:2124 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:2122 - under punkterna A 3 samt B 1 och B 2 hemställs

A. att riksdagen uttalar angelägenheten av att företagsskatteberedningen
snarast lägger fram förslag i syfte att

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 53

SkU 1975/76:53

3. undanröja den relativt högre skattebelastning, som personalintensiva
foretag nu åläggs, och därmed bättre anpassa företagsbeskattningen efter
företagets bärkraft,

B. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående 1.

särskilda skattebestämmelser syftande till att underlätta drift av nystartade
företag,

2. avdragsrätt för utbildnings- och liknande kostnader som företagare har
för sin verksamhet i företaget;

1975/76:2129 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:2128 - under punkten 2 hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en förbättring av den näringspolitiska miljön genom att företagsledares
utbildning blir avdragsgill kostnad inte bara för aktiebolag.

Med anledning av motionen 1975/76:984 har till utskottet ingivits en
skrivelse från Svenska Esso AB.

Yrkandet under punkten 3 i motionen 1975/76:1990 behandlas i betänkandet
SkU 1975/76:42 och yrkandet under punkten 4 i samma motion
i betänkandet SkU 1975/76:49.

Yrkandet underpunkten 1 i motionen 1975/76:2111 behandlar utskottet
i annat sammanhang.

Yrkandena under A 1 och A 2 i motionen 1975/76:2124 behandlas i betänkandet
SkU 1975/76:52 och yrkandet under punkten A 4 i samma motion
i betänkandet SkU 1975/76:49.

Yrkandet under punkten 1 i motionen 1975/76:2129 behandlas i betänkandet
SkU 1975/76:42.

Direktiven för företagsskatteberedningen

Enligt direktiven för företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), som har i
uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen m. m., skall utredningen
pröva huruvida den nuvarande avvägningen är den riktiga mellan å ena
sidan möjligheten till vinstreglerande dispositioner genom bl. a. förmånliga
av- och nedskrivningsregler och å andra sidan storleken av den vinstbeskattning
som träffar företagen. Utredningen är oförhindrad att överväga även andra
konstruktioner inom nettovinstbeskattningens ram, där behovet av konsolidering
och stimulans till realkapitalutbyggnad avvägs mot önskemålet om
rörlighet och risktagande. 1 anslutning härtill skall också undersökas om
de existerande av- och nedskrivningsreglerna har några selektiva, från struktur-
eller allokeringssynpunkt mindre önskvärda verkningar. De konsekvenser
beskattningssystemet har för företagsstruktur, investeringsurval och resursanvändning
skall vidare studeras. Också de skilda förhållanden, som

SkU 1975/76:53

råder mellan familjeföretag och företag med spritt ägande i fråga om möjligheterna
att tillgodogöra sig avkastningen av företagets verksamhet, skall
uppmärksammas. Utredningen skall dessutom söka utröna i vad mån beskattningsreglerna
kan sägas stimulera familjeföretagens ägare att överlåta
sina företag till de stora koncernerna och därigenom tillgodogöra sig en
under företagets livstid ackumulerad vinst i form av kapitalvärdestegring.

Nettovinstbeskattningen med tillhörande av- och nedskrivningsregler
skall också granskas från stabiliseringspolitisk synpunkt. 1 samband därmed
framhålls i direktiven att de nuvarande liberala av- och nedskrivningsreglerna
tenderar att förstärka likviditeten hos företagen framför allt i högkonjunkturlägen,
eftersom det är i sådana situationer som företagens investeringar
och bruttointäkter brukar vara högst.

Utredningen skall också överväga att i utjämnande syfte åstadkomma
temporära insättningar av vinstmedel på spärrkonto. I direktiven framhålls
att systemet med konjunkturinvesteringsfonder har en så väsentlig roll i
stabiliseringspolitiken att det inte bara bör bibehållas utan också om möjligt
byggas ut. Även lagerinvesteringarna bör mer effektivt än för närvarande
inordnas i systemet. Möjligheterna att använda investeringsfondssystemet
för andra ändamål, t. ex. att främja forskning, skall också undersökas. I
samband därmed skall utredningen pröva om några fördelar i form av överskådlighet
och enkelhet i tillämpningen kan vinnas genom att de skilda
regelkomplexen för olika slag av fondinsitut vid beskattningen samordnas
och sammanförs.

Vidare skall övervägas att komplettera nettovinstbeskattningen med rörliga
bruttoskatter, som kan användas i stabiliseringspolitiskt syfte, i första
hand investerings- och arbetsgivaravgifter. Utredningen skall bl. a. undersöka
verkningarna av dylika avgifter från olika synpunkter, såväl stabiliseringspolitiska
som strukturpolitiska, och utreda hur ett system med rörliga
avgifter bör konstrueras för att ge största möjliga handlingsfrihet inom den
ekonomiska politiken utan att därför i icke acceptabel utsträckning störa
företagens planering.

En första uppgift är att i möjligaste mån söka kartlägga de fördelningspolitiska
verkningarna såväl av den nuvarande företagsbeskattningen som
av de förändringar härav som kan komma att föreslås. I utredningsuppdraget
ingår vidare att kartlägga hur företagsbeskattningen verkar i olika företagsformer
och i företag med skilda förutsättningar i fråga om lönsamhet, produktivitetsutveckling
och marknadsläge.

Utgångspunkten för utredningens överväganden i fråga om utrymmet
för privat förmögenhetsbildning bör vara att företagsbeskattningen, sedd
tillsammans med övriga komponenter i skattesystemet, bör bidra till en
jämnare och mera rättvis fördelning av inkomster och förmögenheter. Särskilt
angeläget är att utforma företagens beskattning så, att den inte gynnar
uppkomsten av stora förmögenhetskoncentrationer och därmed motverkar

1*Rikvlt/ufi! 6 sunil. \r W

SkU 1975/76:53

strävandena till en minskad koncentration av ekonomisk makt i enskilda
händer. Vidare skall en avvägning göras mellan de fördelningspolitiska målen
och företagsbeskattningens funktion att möjliggöra en fortsatt utbyggnad,
tillväxt och nyetablering av företag med beaktande inte bara av de traditionella
formerna för kapitaltillskott i företagen utan också av de nya institutionella
sparandeformer, som är under framväxt eller kan tillkomma.
Vid sitt ställningstagande skall utredningen ta hänsyn även till de effekter
på kapitalavkastning och förmögenhetsutveckling som uppkommer för företagens
ägare vid varierande utdelningspolitik genom beskattningen av fysiska
personers inkomster, förmögenheter och kapitalvinster. Därvid skall
beaktas önskvärdheten av att uppnå likartade effekter i fråga om kapitalavkastningens
beskattning oberoende av företagens ägarstruktur och deras
associationsform. Inte minst familjeföretagens situation bör uppmärksammas.

Möjligheterna att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma avsättningar
av särskilt goda företagsvinster för investerings- och utvecklingsändamål
skall också undersökas. Sådana avsättningar skall ha det dubbla
syftet att dels stabilisera lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens
fortsatta tillväxt.

Enligt direktiven skall utredningen eftersträva att åstadkomma så enkla
och lättillämpliga beskattningsregler som möjligt. Det bör emellertid också
beaktas att det för närvarande i viss utsträckning förekommer att aktiebolagsformen
använts av vissa företagare för att vinna icke avsedda lättnader
vid beskattning, bl. a. genom möjligheten att driva verksamhet i s. k. enmansbolag
samt genom handel med s. k. förlustbolag.

Utredningens överväganden innefattar också ett ställningstagande till frågan
huruvida motiv alltjämt föreligger att behålla nuvarande skillnad i skattebelastning
vid den statliga inkomstbeskattningen mellan aktiebolag och
flertalet ekonomiska föreningar. Vidare bör den nuvarande avdragsrätten
för kommunala utskylder avskaffas för nämnda skattskyldiga.

Slutligen ingår i utredningsuppdraget att pröva med vilken grad av frihet
i förhållande till viktigare avnämare- och leverantörsländer företagsbeskattningens
höjd och utformning kan fastställas mot bakgrund av önskemålet
om fortsatt konkurrenskraft och tillväxt i näringslivet. Likaså skall utredningen
beakta de resultat som kan komma att uppnås inom olika organ
för harmoniering av företagsbeskattningen i olika länder.

Företagsskatteberedningen har genom tilläggsdirektiv i mars 1975 bl. a.
fått i uppdrag att utreda en differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften.

Frågornas tidigare behandling

Motionsyrkanden om skattelättnader för nystartade företag, om avskrivning
på återanska/fningsvärden och om avdragsrättför utbildningskostnader har prö -

SkU 1975/76:53

vats av riksdagen senast förra året (SkU 1975:16) och avvisats med hänsyn till
att frågorna ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.

1 en motion vid 1974 års riksdag yrkades att inkomst av konstnärlig verksamhet
skulle få redovisas enligt kontantprincipen. V rkandet avvisades av
skatteutskottet, som i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1974:48
bl. a. framhöll att speciella regler, som undantog konstnärerna från bokföringsmässig
redovisning, inte kunde anses motiverade.

Frågan om kulturarbetarnas socialförsäkringsavgifter behandlades i socialförsäkringsutskottets
av riksdagen godkända betänkandet SfU 1975/76:17
om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster
m. m. 1 en motion yrkades att möjligheten att sluta begränsade
likställighetsavtal borde bibehållas för den som yrkesmässigt bedriver konstnärlig
eller litterär verksamhet. Socialförsäkringsutskottet ansåg det inte
motiverat att införa särregler för en speciell yrkesgrupp. Med förslaget i
prop. 1975/76:46 om en generell avgiftsskyldighet för uppdragsgivare att
erlägga socialförsäkringsavgifter och om möjligheten för rörelseidkare att
även i fortsättningen träffa likställighetsavtal om avgifter för inkomster av
uppdrag, som eljest ingår i rörelsen, hade man enligt utskottets mening
i huvudsak undanröjt de orättvisor som ett borttagande av avgiftstaket vid
oförändrade regler kunnat väntas medföra. I nämnda betänkande hemställde
socialförsäkringsutskottet dessutom att vissa motioner rörande behandlingen
i beskattningshänseende av egenföretagares avgifter till socialförsäkringarna
skulle överlämnas till företagsskatteberedningen för övervägande.

Vid 1970 års riksdag begärde riksdagen (BeU 1970:53) en utredning angående
de multinationella företagens beskattning. Som svar på en enkel fråga
anförde chefen för finansdepartementet vid 1972 års riksdag att erfarenheterna
från de undersökningar av dessa skatteproblem, som pågick inom
OECD:s skattekommitté och på gemensam nordisk bas, borde avvaktas
innan en speciell svensk utredning tillsattes. Sedermera har en särskild arbetsgrupp
tillsatts, bestående av tjänstemän inom statsdepartementen under
ordförandeskap av statsrådet Carl Lidbom, för att allsidigt granska de multinationella
företagen. Dessa företag kommer också att uppmärksammas
inom utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag,
vari även skatteexperter ingår, vilken utredning beräknas slutföra sitt
arbete under år 1976, liksom inom utredningen (H 1974:05) rörande översyn
av konkurrensbegränsningslagen.

SkU 1975/76:53

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motioner, som innehåller
yrkanden om ändringar i företagsbeskattningen och som berör företagsskatteberedningens
utredningsuppdrag. Dessutom behandlas ett par motioner
rörande de multinationella företagens beskattning.

Stimulans av nyjöretagandet m. m.

1 motionen 1975/76:1990 punkten 1 begärs utredning om möjligheterna
att genom skattelättnader och andra åtgärder stimulera nyföretagandet, och
i motionen 1975/76:2124 punkten B 1 begärs utredning och förslag om särskilda
skatteregler för att underlätta driften av nystartade företag. En närliggande
fråga uppmärksammas i motionen 1975/76:2117, vari motionärerna
hemställer om utredning och förslag om speciella beskattningsregler för att
underlätta för anställda att träda in som köpare vid försäljning av företag.
Som motivering för sistnämnda yrkande framhålls i motionen 1975/76:2116
att det ligger i såväl samhällets som de anställdas intresse att framgångsrika,
mindre och medelstora familjeföretag inte köps upp av stora företag eller
investmentbolag.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för direktiven för företagsskatteberedningen
framgår, att beredningen bl. a. skall beakta företagsbeskattningens
funktion att möjliggöra en fortsatt utbyggnad och nyetablering
av företag och att familjeföretagens situation särskilt skall uppmärksammas.

De anställdas rättigheter och möjligheter att träda in som köpare, när
ett företag överlåts, är i första hand näringspolitiska frågor, som det inte
ankommer på skatteutskottet att ta ställning till. Frågan om och i vad mån
beskattningsreglernas nuvarande utformning kan anses försvåra sådana företagsöverlåtelser,
som avses i motionen 1975/76:2117, ligger inom ramen
för företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.

Då de i motionerna uppmärksammade frågorna således redan är föremål
för prövning inom företagsskatteberedningen, som beräknas slutföra sitt
arbete under innevarande år, avstyrker utskottet bifall till utredningsyrkandena
i motionerna 1975/76:1990 punkten 1, 2117 och 2124 punkten B 1.

Skattelättnader för personalintensiva företag

I motionen 1975/76:2124 punkten A 3 begärs ett riksdagsuttalande av
innebörd att företagsskatteberedningen snarast skall lägga fram förslag för
att undanröja den höga skattebelastningen på personalintensiva företag och
bättre anpassa företagsbeskattningen efter bärkraften hos sådana företag.
Av motiveringen för yrkandet, som återfinns i motionen 1975/76:2122, framgår
att motionärerna i första hand åsyftar arbetsgivaravgifterna.

SkU 1975/76:53

I företagsskatteberedningens uppdrag ingår bl. a. att kartlägga hur företagsbeskattningen
verkar i skilda företagsformer och i företag med olika
förutsättningar i fråga om lönsamhet, produktivitetsutveckling och marknadsläge.
Beredningen har också efter initiativ av riksdagen fått tilläggsdirektiv
att utreda frågan om en differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften.

Med hänvisning härtill och till att resultatet av utredningens överväganden
kommer att redovisas inom en nära framtid avstyrker utskottet yrkandet
under punkten A 3 i motionen 1975/76:2124.

Beskattningen av konstnärliga och litterära yrkesutövare

Inkomst av yrkesmässigt bedriven konstnärlig och litterär verksamhet
beskattas enligt de regler som gäller för inkomst av rörelse, dvs. enligt bokföri
ngsmässiga grunder, vilket bl. a. innebär att hänsyn skall tas till värdet
av in- och utgående lager m. m. Inkomst av mer tillfällig sådan verksamhet,
som inte kan betraktas som rörelse, beskattas däremot enligt de regler som
gäller för inkomst av tjänst, dvs. enligt kontantprincipen.

I motionen 1975/76:973 begärs skyndsam utredning inom företagsskatteberedningen
och pensionskommittén om införande av en ny skattegrupp
för konstnärliga och litterära yrkesutövare. Som motivering för yrkandet
anförs att det visat sig svårt för dessa yrkesutövare att träffa Ii kställ ighetsavtal
med uppdragsgivarna och att kulturarbetarna därför själva måste erlägga
socialförsäkringsavgifter för sina uppdragsinkomster.

Socialförsäkringsutskottet har vid sitt ställningstagande i höstas till prop.
1975/76:46 om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter
på uppdragsinkomster m. m. (SfU 1975/76:17) avfärdat tanken på att införa
speciella regler för konstnärliga och litterära yrkesutövare men samtidigt
påpekat att reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsfinansiering i socialförsäkringssystemet
är föremål för fortsatta överväganden inom pensionskommittén
(S 1970:40). Skatteutskottet vill härutöver erinra om att den från
allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen höjts från 10 000 till 18 000
kr. fr. o. m. inkomståret 1976 för att bereda egenföretagarna ytterligare avgiftslättnader,
vilket torde vara av betydelse inte minst för de ifrågavarande
yrkesutövarna. Även de av regeringen aviserade ändringarna och i motioner
tidigare föreslagna åtgärderna rörande egenavgifterna torde komma att eliminera
vissa av de i motionen kritiserade effekterna av avgiftssystemet.

Kulturrådet har i betänkandet (SoU 1975:14) Konstnärerna i samhället
bl. a. berört frågan om enhetlighet i taxeringsmyndigheternas bedömning
av konstnärernas deklarationer och de sociala avgifterna. Även konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) har i en skrivelse i maj
1975 till justitie-, social-, finans-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen
framfört vissa synpunkter på bl. a. kulturarbetarnas skatte- och
avgiftssituation. Av prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3

SkU 1975/76:53

framgår att Kulturrådets förslag och Klys skrivelse i dessa frågor f. n. övervägs
inom finansdepartementet. Givetvis kommer också företagsskatteberedningen
vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning
att beakta de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas speciella förhållanden.
I fråga om undantag från bokföringsmässig redovisning bör dock liksom
tidigare (SkU 1974:48) framhållas att en sådan inkomstredovisning ofta är
till fördel och sällan till nackdel för de skattskyldiga och att ett generellt
undantag från de allmänna beskattningsprinciperna för konstnärliga och litterära
yrkesutövare inte kan anses motiverad.

Av det anförda framgår att konstnärliga och litterära yrkesutövares skatteoch
avgiftssituation redan är uppmärksammad i flera olika utredningssammanhang.
Utskottet finner därför inte skäl tillstyrka utredningsyrkandet
i motionen 1975/76:973.

A vskrivning pä äteranskaffningsvärdet

1 motionen 1975/76:1990 punkten 2 begärs förslag till sådana ändringar
i företagets redovisningsregler, som kan anses motiverade av nuvarande
höga inflationstakt, bl. a. rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet.

Även denna fråga ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag,
varför utskottet avstyrker bifall till yrkandet under punkten 2 i motionen
1975/76:1990.

A vdragsrätt för utbildningskostnader

1 motionerna 1975/76:2124 punkten B 2 och 2129 punkten 2 begärs utredning
och förslag om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader.
Motionärerna hänvisar till att kostnader för företagsledares utbildning är
avdragsgilla för aktiebolag men inte för företag, som drivs i handelsbolagsform
eller som enskild firma.

När ett liknande motionsyrkande behandlades förra året konstaterade utskottet
(SkU 1975:16) att denna fråga prövas av företagsskatteberedningen.
Frågan har också viss anknytmng till det utredningsarbete som bedrivs
inom 1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21), som har till uppgift att utreda
frågor om handelsbolag m. m.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1975/76:2124
punkten B 2 och 2129 punkten 2.

De multinationella företagens beskattning

I motionen 1975/76:984 begärs dels utredning om oljebranschens beskattning,
dels förslag om ökade insatser för kontinuerlig taxeringsrevision genom
offentliga revisorer främst i större, internationellt verksamma koncerner.
Vidare hemställer motionärerna i motionen 1975/76:2111 punkten 2 om

SkU 1975/76:53

förslag rörande beskattningen av multinationella företag.

De multinationella företagens verksamhet har under senare år ägnats allt
större uppmärksamhet både utomlands och i vårt land. Sålunda bedrivs
ett omfattande och differentierat utredningsarbete rörande dessa företag
inom olika internationella organisationer, såsom OECD, ILO och UNCTAD.
Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet i nämnda organisationer.
Frågan om utlandsägda företags beskattning undersöks f. n. både inom
OECD:s skattekommitté och på initiativ av Nordiska skattevetenskapliga
forskningsrådet.

Även i vårt land undersöks f. n. vilka åtgärder som bör vidtas för att
möjliggöra en ökad insyn i och kontroll av de multinationella företagens
verksamhet från samhällets sida. Koncentrationsutredningen har bl. a. haft
i uppdrag att göra en undersökning av konsekvenserna för svensk ekonomi
och ekonomisk politik av de internationella företagens växande betydelse.
Resultatet av undersökningen har redovisats i utredningens betänkande
(SOU 1975:50) Internationella koncerner i industriländer. Sedan riksdagen
år 1970 begärde en utredning om de internationella företagens beskattning
haren särskild arbetsgrupp tillsatts inom statsdepartementen för att allsidigt
granska de multinationella företagen. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska
övertaganden av svenska företag, som enligt uppgift i årets kommittéberättelse
beräknas slutföra sitt arbete under detta år, har bl. a. i
uppdrag att undersöka möjligheterna till skärpt kontroll över utlandsägda
företags skötsel. Utredningen har också skatteexperter till sitt förfogande.
Även utredningen (H 1974:05) rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen
skall uppmärksamma de multinationella företagens verksamhet.

Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av pågående utredningsarbete
på det nationella och internationella planet avvaktas, innan ställning tas
till en speciell utredning rörande de multinationella företagens beskattning.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:984
och 2111 punkten 2.

Utskottet hemställer

1. beträffande stimulans av ny för et amande t tn. m.

att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:1990 punkten 1,

b. motionen 1975/76:2117,

c. motionen 1975/76:2124 punkten B 1;

2. beträffande skattelättnader för personalintensiva företag,

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2124 punkten A 3;

3. beträffande beskattningen av konstnärliga och litterära yrkesutövare att

riksdagen avslår motionen 1975/76:973;

4. beträffande avskrivning på återanskaffningsvärdet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1990 punkten 2;

SkU 1975/76:53

5. beträffande avdrags/ ätt för utbildningskostnader
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:2124 punkten B 2,

b. motionen 1975/76:2129 punkten 2;

6. beträffande de multinationella företagens beskattning
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:984,

b. motionen 1975/76:2111 punkten 2.

Stockholm den 6 april 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Nätyarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s), Josefson (c). Carlstein
(s), Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors (s), Olsson
i Järvsö (c), fruar Normark (s), Troedsson (m) och herr Hörberg (fp).

Reservation

av herr Hörberg (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med ”punkten 2.” bort ha följande lydelse:

Som framgår av det ovan anförda pågår f. n. framför allt inom internationella
organ ett intensivt arbete för att komma till rätta med de problem
som de multinationella företagen utgör. Eftersom det här rör sig om frågor
av stor vikt för vårt land, måste det svenska utredningsarbetet på detta
område påskyndas och förslag om beskattning av multinationella företag
utan onödigt dröjsmål föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2111 punkten 2
och med anledning av motionen 1975/76:984 hos regeringen
begär att förslag om beskattning av multinationella företag föreläggs
riksdagen.

SkU 1975/76:53

Särskilda yttranden

Beträffande moment I och 2 i hemställan

1. av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson
i järvsö (c) och Hörberg (fp):

De frågor som tas upp i det föreliggande betänkandet rörande stimulans
åt nyföretagandet och skattelättnader för personal intensiva företag måste
enligt vår uppfattning få en snabb lösning. Etableringarna av nya företag
har under senare år sjunkit kraftigt och kompenserar inte på långt när bortfallet
genom nedläggningar och sammanslagningar. En sådan utveckling
får snabbt stora skadeverkningar. Åtgärder måste därför sättas in, bl. a. på
det skattepolitiska fältet, för att stödja nya företag i startskedet då de som
regel möter de största svårigheterna.

Det är enligt vår uppfattning också nödvändigt att anpassa uttaget av
löneskatter på ett bättre sätt till de enskilda företagens bärkraft. Detta kan
ske genom exempelvis en differentiering av avgifterna. Den nuvarande ordningen
medför att de personalintensiva företagen träffas mycket hårt av
de olika löneskatterna, något som i sin tur inverkar negativt på bl. a. sysselsättningen.

Som utskottet framhåller behandlas båda dessa ämnesområden av företagsskatteberedningen.
Bi. a. när det gäller frågan om differentiering av
arbetsgivaravgifterna har utredningen fått tilläggsdirektiv i enlighet med
tidigare uttalanden från riksdagen. Då arbetet väntas bli slutfört under innevarande
år bör företagsskatteberedningens förslag avvaktas innan riksdagen
tar några nya initiativ.

Beträffande moment 1 och 4 i hemställan

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):

Moderata samlingspartiet har i motionen 1975/76:1990 begärt att åtgärder
för att stimulera till ett ökat nyföretagande inom näringslivet blir föremål
för utredning. Det tidigare livliga nyföretagandet i vårt land, särskilt inom
småföretagsamhetsområdet, har varit en av de starkast bidragande orsakerna
till att vi kunnat hävda oss i konkurrensen såväl på hemmamarknaden
som ute på exportmarknaderna. De senaste årens minskade aktivitet på
detta område inger därför allvarliga farhågor inför framtiden. Det måste
vara något fel i dagens företagsklimat, då intresset för aktiviteter på nybildningsområdet
sjunker. Det är därför av största betydelse att företagsskatteberedningen
verkligen ägnar detta problem allt intresse.

I samma motion har även ställts krav på utredning om åtgärder för att
bevara näringslivets konkurrenskraft med hänsyn till den starka penningvärdeförsämringen.
Denna medför att återanskaffningskostnaderna för bygg -

Skll I‘>75/76:53

naclér och maskiner snabbt avlägsnar sig från de historiska anskaffningskostnaderna.
Den snabba inflationen gör också att traditionella redovisningsmetoder
ger en mindre exakt bild av verkligheten och ofta tenderar att
överskatta företagens lönsamhet.

Avskrivningsreglerna är i nuvarande inflationstakt således inte till fyllest.
Vi utgår från att företagsskatteberedningen i sitt arbete överväger en anpassning
av dessa till återanskaffningsvärdena.

Beträffande moment 5 i hemställan

3. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c),
Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c), fru Troedsson (m) och herr Hörberg (fp):

I motionerna 1975/76:2124 punkten B 2 och 2129 begärs utredning och
förslag om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader.

Dagens samhälle ställer stora krav på företagsledarna. För att de skall
kunna klara dessa krav behöver de en successiv vidareutbildning då det
gäller produktionsteknik och företagsekonomi - för att klara konkurrensen
- samt juridik - för att kunna följa med i den för företagen viktiga lagstiftningen.
Denna utbildning är en avdragsgill kostnad för aktiebolag men
inte för handelsbolag och enskilda firmor. Vi förväntar oss att företagsskatteberedningen
som har denna fråga under prövning kommer att lägga
förslag ägnade att ge frågan om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader
en från rättvise- och likformighetssynpunkt tillfredsställande lösning.

Beträffande moment 6 i hemställan

4. av herrar Andersson i Knäred (c). Josefson (c). Sundkvist (c) och Olsson
i Järvsö (c):

Redan 1970 begärde riksdagen en utredning av de internationella företagens
beskattning. En särskild arbetsgrupp tillsattes också i departementen
som en följd av riksdagens beslut. Något resultat i skattefrågan har emellertid
inte redovisats från detta utredningsarbete. Inte heller har skälen mot en
nationell lagstiftning redovisats.

Mot denna bakgrund är det angeläget, att den särskilda arbetsgruppens
överväganden och eventuella förslag snarast redovisas. Därmed kan behovet
av ytterligare utredning enligt motionen 1975/76:984 liksom hemställan i
motionen 1975/76:2111 punkten 2 bättre bedömas. Vi utgår också ifrån
att arbetsgruppens material kan ge en grund för ställningstagandet, om det
internationella arbetet angående beskattning av internationellt verksamma
företag behöver inväntas.

GOTAB 51591 Stockholm 1976