SkU 1975/76: 52

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 52

med anledning av motioner angående kapitalbeskattningen

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:199 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari under punkten A 2 hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning i syfte att befria de
fria samfunden - innefattande även deras regionala och lokala organisationer
- från skyldigheten att erlägga arvsskatt;

1975/76:201 av herr Fågelsbo (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
höja det skattefria avdraget för gåvor till 4 000 kr.;

1975/76:398 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning om ”avveckling
av sambeskattningens orättvisor inom förmögenhetsbeskattningen”
och att i avvaktan därpå skattepliktsgränsen för makars sammanlagda
förmögenheter höjs till 300 000 kr.;

1975/76:698 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om den ändringen i 3 $ lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt att orden ”de frikyrkliga samfunden” tilläggs
enligt nedan föreslagen lydelse av lagrummet varigenom frikyrkorna ges
möjligheter att bedriva sin verksamhet på i skattehänseende samma ekonomiska
villkor som svenska kyrkan
3 $ Från skattskyldighet enligt denna lag är befriade

staten eller forskning;

de frikyrkliga samfunden.

Skattebefrielse enligt eller sammanslutning.

1975/76:706 av herr Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att förslag beträffande ändringar i kapitalbeskattningen
i syfte att begränsa skärpningen av förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen
till följd av taxeringsvärdehöjningarna vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering skyndsamt framläggs;

1975/76:951 av fru Andersson i Hjärtum (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att det arbetande kapitalet i familjeföretag,
även jord- och skogsbruk, undantas från förmögenhets- och arvsskatt, tills
det tas ut ur företaget;

1975/76:974 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar anta följande författningslag

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 52

SkU 1975/76: 52

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom

förordnas att 11 ii 1 mom. förordningen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angiven lydelse.

11 §

I mom. Statlig förmögenhetsskatt familjestiftelse utgöra: när den

beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kr.: 2 % av den
del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 200 000 kr.;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 275 000 kr. men icke
400000 kr.: 1 500 kr. för 275 000 och 2,5 % av återstoden; 400 000 men
icke 1 000 000 kr.: 4 625 kr. för 400 000 kr. och 3 % av återstoden; 1 000 000
kr.: 22 625 kr. för 1 000 000 kr. och 3,5 % av återstoden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser
gäller vid 1976 års taxering och vid eftertaxering för år 1976 eller tidigare
år.

2. att riksdagen beslutar slopa reduceringsreglerna för förmögenhetsbeskattning; 1975/76:978

av herr Hovhammar m. fl. (m,c,fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att företagsskatteberedningen framlägger förslag
till lösning av familjeföretagens kapitalskatteproblem före den 1 januari
1977;

1975/76:992 av herr Kristiansson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning och förslag angående de problem beträffande
markförvärv och förmögenhetsredovisning som redovisats i motionen;

1975/76:1029 av fru Sundberg (m) och fru Troedsson (m) vari hemställs
att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 1 5 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Till staten givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets- Vid taxeringen till förmögenhetsskatt
skola bestämmelserna i 3 och skatt skola bestämmelserna i 3 och

4 64 2 mom. och 65 $ kommu- 4 §§, 64 § 2 mom. och 65 ii kommu -

SkU 1975/76: 52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nalskattelagen (1928:370) äga mot- nalskattelagen (1928:370) äga motsvarande
tillämpning. Beskattnings- svarande tillämpning, dock au med

år är dock alltid det kalenderår som barn avses endast egna barn och styv närmast

föregått taxeringsåret. I den barn. Beskattningsår är dock alltid

mån bestämmelserna i kommunal- det kalenderår som närmast föregått

skattelagen eller i denna lag med- taxeringsåret. I den mån bestämmel delade,

med stadganden i kommu- serna i kommunalskattelagen eller i

nalskattelagen likartade bestämmel- denna lag meddelade, med stadgan ser

äga tillämpning vid taxeringen den i kommunalskattelagen likartill
förmögenhetsskatt, skola likale- tade bestämmelser äga tillämpning

des anvisningarna till kommunal- vid taxeringen till förmögenhets skattelagen

i motsvarande delar län- skatt, skola likaledes anvisningarna

da till efterrättelse. till kommunalskattelagen i motsva rande

delar lända till efterrättelse.

1975/76:1988 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:1979 - under punkten 2 hemställs att riksdagen beslutar
att de lokala församlingarna inom svenska kyrkan och de fria trossamfunden
och deras lokalorganisationer skall befrias från skyldigheten att erlägga arvsskatt; 1975/76:1989

av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att motionen 1975/76: 1979 till den del den behandlar
förmögenhets- och arvsbeskattning överlämnas till 1972 års skatteutredning;

1975/76:2124 av herr Fälldin m. fl. (c) vari under punkterna A 1 och
A 2 hemställs

A. att riksdagen uttalar angelägenheten av att företagsskatteberedningen
snarast lägger fram förslag i syfte att

1. avsevärt minska beskattningen på i mindre företag arbetande kapital,

2. underlätta generationsväxling i företagen i samband med arvsbeskattningen.

Punkten A 1 i motionen 1975/76:199 har behandlats i betänkandet SkU
1975/76:51 och punkten B i betänkandet SkU 1975/76:42.

Punkten 1 i motionen 1975/76:1988 behandlas i betänkandet SkU
1975/76:51.

Motionen 1975/76:2124 behandlas såvitt avser punkten A 4 i betänkandet
SkU 1975/76:49 samt punkterna A 3 och B i betänkandet SkU 1975/76:53.

Frågornas tidigare behandling

Skatteskalan för förmögenhetsskatten m. m.

I prop. 1974:98 föreslogs med hänsyn till utvecklingen av penningvärdet
och den förväntade höjningen av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna

SkU 1975/76: 52

fastighetstaxering en uppräkning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsbeskattningen
från 150 000 till 200 000 kr. Samtidigt föreslogs att skattepliktsgränsen
för vissa juridiska personer, som inte ändrats sedan år 1947,
uppräknades från 5 000 till 15 000 kr.

Skatteutskottet anförde i sitt enhälliga av riksdagen godkända betänkande
1974:38 att skäl inte förelåg att då ta upp frågan om förmögenhetsskattens
avvägning och fördelning men att - i likhet med vad som
skett inför tidigare års höjningar av taxeringsvärdena i samband med allmänna
fastighetstaxeringar - förmögenhetsskatten emellertid borde justeras
i sina nedre skikt. Utskottet tillstyrkte den av departementschefen föreslagna
uppräkningen. Vissa skäl talade emellertid enligt utskottets uppfattning också
för att - som en följd av denna uppräkning - den övre gränsen i det
lägsta skiktet borde höjas något. En lämplig kompromiss mellan de olika
ståndpunkter som förelåg ansågs vara att höja denna gräns till 275 000 kr.

Den beslutade skatteskalan har fr. o. m. 1975 års taxering följande utseende
för fysiska och vissa juridiska personer:

Den beskattningsbara förmögenheten uppgår till
200 000-275 000 kr.: 1 96 av den del som överstiger 200 000 kr.;

275 000-400 000 kr.: 750 kr. för 275 000 kr. och 1,5 96 av återstoden;
400000-1000 000 kr.: 2 625 kr. för 400 000 kr. och 2 96 av återstoden;

1 000 000 kr. eller mer: 14 625 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5 96 av återstoden.

Påföljande år hade utskottet (SkU 1975:25) att behandla dels en motion
om skärpning av skatteskalan och de begränsningsregler enligt vilka inkomstskatten
och förmögenhetsskatten i princip inte får överstiga 80 96 av
beskattningsbar inkomst upp till 200 000 kr. resp. 85 96 av överskjutande
belopp, dels motioner angående ändringar i syfte att eliminera den höjning
som skulle följa på höjda taxeringsvärden. Det förstnämnda motionsyrkandet
ingick som ett led i en annan finansiering än som föreslagits i prop.
1975:92 beträffande den då aktuella skatteomläggningen. Eftersom utskottet
i huvudsak tillstyrkt det i propositionen framlagda finansieringsförslaget
avstyrkte utskottet motionen. Beträffande övriga motioner erinrade utskottet
om att riksdagens ovannämnda beslut 1974 delvis motiverats med de väntade
höjningarna av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna fastighetstaxering
och att ändrade värderingsregler i fråga om vissa tillgångar nedlagda
i företag medfört lättnader i kapitalbeskattningen för familjeföretagen. På
grund därav och då företagsskatteberedningen fått tilläggsdirektiv att utreda
frågan var utskottet inte berett tillstyrka ytterligare lättnader i förmögenhetsbeskattningen
på grund av höjda taxeringsvärden.

I en reservation (nr 13) till utskottets betänkande ansåg samtliga borgerliga
ledamöter att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen - på förslag
av skatteutskottet - förra året begärde utredning om möjligheterna till änd -

SkU 1975/76: 52

ringar i kapitalbeskattningen i syfte att underlätta små och medelstora företags
problem med avseende på kapitalbeskattningen i samband med bl. a.
generationsväxlingar i företagen. Finansministern har senare i särskilda tillläggsdirektiv
gett företagsskatteberedningen i uppdrag att ta upp frågan.

Enligt utskottets uppfattning är det under dessa omständigheter angeläget
att hindra ytterligare skärpningar av kapitalbeskattningen under den tid som
utredningsarbetet pågår. Höjningarna av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering kommer genom sina verkningar på både förmögenhets-
och arvsbeskattningen alt försvåra familjeföretagens situation ytterligare.
Justeringar bör därför skyndsamt vidtas i gällande lagstiftning för
att begränsa verkningarna när det gäller kapitalbeskattningen av de höjda
taxeringsvärdena. Förslag härom bör i enlighet med yrkandena i motionerna
194, 684 samt 708 läggas fram för riksdagen under hösten 1975. Utskottet
tillstyrker således bifall till de nämnda motionerna.

Reservationen segrade i riksdagen, och i enlighet med reservanternas hemställan
begärde riksdagen förslag till hösten 1975 beträffande ändringar i
kapitalbeskattningen i syfte att begränsa skärpningen av förmögenhets- och
arvs- och gåvobeskattningen till följd av taxeringsvärdehöjningarna vid 1975
års allmänna fastighetstaxering.

Förslag i nämnda hänseende har icke förelagts riksdagen.

Sambeskattningen av förmögenhet

Vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt beräknas den beskattningsbara
förmögenheten gemensamt för makar. Föräldrar beskattas för hemmavarande
omyndigt barns förmögenhet, om barnet inte har till statlig inkomstskatt
beskattningsbar inkomst. Hemmavarande omyndigt barn, som
taxeras till statlig inkomstskatt för en beskattningsbar inkomst överstigande
100 kr., sambeskattas vid förmögenhetstaxeringen med föräldrarna. År 1970
jämställdes fosterbarn med egna barn i syfte att ge fosterföräldrarna samma
förmåner vid inkomstbeskattningen som andra föräldrar. För det fall att
fosterbarnet har förmögenhet medför de nya reglerna givetvis också sambeskattning
av förmögenhetsinnehavet med fosterföräldrarnas förmögenhet
i enlighet med de allmänna regler som gäller för föräldrar och barn.

1 utredningsdirektiven till 1972 års skatteutredning har utredningen ålagts
att också se över förmögenhetsbeskattningen. Vid tidigare års behandling
av motionsyrkanden angående sambeskattningen av förmögenhet har skatteutskottet
(senast SkU 1975/76:8) anfört att dessa frågor ej är av sådan
karaktär att utredningens pågående arbete härmed bör föregripas. Vad angår
fosterbarn framhöll utskottet i nämnda betänkande att lagstiftningen i första
hand avsåg barn som borde mantalsskrivas hos fosterföräldrarna. Utskottet
var liksom tidigare medvetet om att en sambeskattning med fosterbarn
endast i sällsynta fall kunde anses motiverad. Motionärerna hade emellertid
enligt utskottets uppfattning inte påvisat att sambeskattningen, när den blev
aktuell i dessa fall, medförde sådana olägenheter att omedelbar lagstiftning

Skll 1975/76: 52

borde tillgripas på denna punkt.

Med det anförda avstyrkte utskottet föreliggande motioner på detta område.

Det gåvoskat lefria bollenbeloppet

Vid 1970 års riksdag ändrades det skattefria gränsbelopp om 2 000 kr.,
som dittills gällt vid gåvobeskattriingen, till ett grundavdrag på samma belopp.
I samband därmed anförde bevillningsutskottet (BeU 1970:4Datt någon
höjning av beloppets storlek, såsom yrkats i vissa motioner, inte var motiverad.

Frågan om en höjning av det gåvoskattefria bottenbeloppet har därefter
prövats av riksdagen hösten 1975. I sitt av riksdagen godkända betänkande
SkU 1975/76:8 anförde utskottet följande:

Med anledning av vad som anförts i motionen bör påpekas att reglerna
om skattefrihet för gåva ändrats väsentligt på senare tid. Det skattefria beloppet
2 000 kr. konstruerades fr. o. m. 1971 om till ett skattefritt grundavdrag,
så att gåvor beskattas endast till den del de överstiger detta belopp.
Tidigare beskattades gåvan i sin helhet om värdet översteg 2 000 kr. År
1974 utvidgades också gåvoskattefriheten för lösöre till att omfatta inte enbart
s. k. inre lösöre utan även annat lösöre, samtidigt som en beloppsgräns
infördes på 10000 kr.

Bakgrunden till att tidigare förslag om ytterligare lättnader i gåvobeskattningen
tillbakavisats är bl. a. att gåva till makar eller från makar inte behandlas
såsom en gåva enligt vad kapitalskatteberedningen föreslagit, utan
liksom tidigare medför rätt till två eller flera grundavdrag. Med hänsyn
härtill och till gåvoskattens syfte att utgöra en spärr mot kringgående av
arvsbeskattningen och mot uppdelning av skattskyldigheten för en förmögenhet
på flera händer för att uppnå lättnader vid beskattningen avstyrker
utskottet motionen 1975:198.

Trossamfundens ställning vid arvsbeskattningen

Svenska kyrkan i dess egenskap av statligt organ liksom stiftelser och
sammanslutningar, som främjar vissa i särskilt hög grad allmännyttiga ändamål,
är befriade från såväl arvsskatt som gåvoskatt, medan de fria trossamfunden
och andra allmännyttiga organisationer är befriade endast från
gåvoskatt.

Motionsyrkanden som syftar till att befria de fria trossamfunden från
arvsskatt har vid upprepade tillfällen avvisats av riksdagen. Vid 1974 års
riksdag konstaterade skatteutskottet (SkU 1974:38), som tidigare hänvisat
till att frågan tagits upp i betänkandet Samhälle och trossamfund (SOU
1972:36), att inget förslag varatt vänta från regeringen angående förhållandet
mellan stat och kyrka. Frågan hade därför kommit i ett annat läge och
olikheterna mellan Svenska kyrkan och de fria trossamfunden kunde beräknas
kvarstå relativt lång tid framåt. Utskottet anförde:

SkU 1975/76: 52

Det ligger nära till hands att i dagsläget göra jämförelser mellan de fria
trossamfunden och övriga ideella organisationer. Såväl trossamfundens som
övriga ideella organisationers beskattningsregler är f. n. föremål för översyn
inom 1971 års föreningsskatteutredning. Av direktiven för denna utredning
framgår inte klart om kapitalskattefrågorna också skall utredas, men utskottet
förutsätter att frågor rörande arvsskatter ändå blir föremål för prövning
antingen hos utredningen eller hos Kungl. Majit när föreningsskatteutredningens
resultat föreligger och proposition på grund härav övervägs.

Med anledning av det anförda fann utskottet enhälligt att skäl inte förelåg
att biträda yrkandet i föreliggande motioner att tillsätta en särskild utredning
i frågan och avstyrkte således bifall till motionerna. Även påföljande år
avstyrkte skatteutskottet (SkU 1975/76:8) enhälligt föreliggande motioner
i ämnet, eftersom några omständigheter, som borde föranleda annat ställningstagande
i denna fråga än 1974, inte ansågs föreligga.

Föreningsskatteutredningen har i sitt slutbetänkande Beskattning av ideella
föreningar (DsFi 1975:13) inte tagit upp arvsskattefrågan. Betänkandet
är f. n. föremål för remissbehandling, och remisstiden går ut den 15 maj.
Avsikten är att proposition beträffande beskattningen av de ideella föreningarna
skall läggas fram hösten 1976.

Kapitalbeskattningen Jör familjeföretag

I samband med 1970 års omläggning av kapitalbeskattningen infördes
provisoriska regler i syfte att undvika skatteskärpningar för förmögenhet
som investerats i små eller medelstora familjeföretag och som kunde sägas
representera ett arbetande kapital i företaget. Samtidigt fick kapitalskatteberedningen
i uppdrag att utreda frågan om särregler för familjeföretagen.
Remissutfallet beträffande beredningens förslag i detta hänseende blev splittrat.
Från näringslivshåll krävdes lättnader för familjeföretagen utöver vad
beredningen föreslagit, medan andra remissorgan kritiserade förslaget bl. a.
från den synpunkten att kapitalbeskattningen borde inordnas i ett större
skattemässigt sammanhang vari företagsbeskattningen i sin helhet borde
prövas.

Vid 1974 års riksdag genomfördes nya regler för familjeföretagen (prop.
1974:98, SkU 38). Dessa regler innebär sammanfattningsvis att inventarier
och lager i jordbruk och rörelse skall få värderas till det värde som kunnat
användas vid den skattemässiga inkomstredovisningen. I syfte att utjämna
de skillnader, som kan uppkomma beroende på hur tillgångarna fördelar
sig i företaget, skall enligt en spärregel företagets förmögenhetsvärde i vart
fall tas upp till lägst 60 % av värdet enligt vanliga värderingsregler. Med
anledning av denna lagstiftning har riksskatteverket meddelat nya anvisningar
angående värdering av icke börsnoterade aktier (RSV Dt 1974:27).

Vid sin behandling av frågan förordade skatteutskottet enhälligt att företagsskatteberedningen
skulle få tilläggsdirektiv att i sitt utredningsarbete

SkU 1975/76: 52

behandla vissa frågor angående kapitalbeskattningens utformning med hänsyn
till familjeföretagen. Riksdagen godkände utskottets förslag, och beredningens
utredningsuppdrag har utvidgats i enlighet med vad utskottet
anfört.

Vid sin behandling av motsvarande frågor påföljande år anförde utskottet
(SkU 1975/76:16) enhälligt följande:

Samtidigt som vissa lättnader i beskattningen av förmögenhet i företag
genomfördes förra året uppnåddes - som framgår av den tidigare redogörelsen
- enighet inom utskottet om att de likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen
och arvsbeskattningen innebär för familjeföretagen borde
tas upp inom företagsskatteberedningen till allsidig bedömning i sitt större
sammanhang och att beredningen givetvis borde ta ställning även till frågan
vilka åtgärder som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar
i mindre och medelstora företag. Beredningen har också fått tillläggsdirektiv
av detta innehåll. Samtliga de frågor som berörs i motionerna
kommer således att behandlas av företagsskatteberedningen i samband med
utformningen av företagsbeskattningen i övrigt. I enlighet med sitt ställningstagande
lill likartade motionsyrkanden förra året avstyrker utskottet
således motionerna .

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet vissa motionsyrkanden, som återkommer
från tidigare år, på förmögenhetsbeskattningens och arvs- och gåvobeskattningens
område. Gemensamt för motionerna är att de behandlade
frågorna ingår i 1972 års skatteutrednings resp. företagsskatteberedningens
utredningsuppdrag eller uppmärksammas i annat sammanhang.

Skatteskalor för förmögenhetsskatten m. m.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen begärde riksdagen
år 1975 - i enlighet med reservation 13 i utskottets betänkande SkU
1975:25 - förslag från regeringen till hösten 1975 om ändringar i förmögenhets-
och arvsbeskattningen i syfte att undvika skatteskärpningar för
familjeföretagarna genom höjda taxeringsvärden vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.
Regeringen har emellertid inte lagt fram förslag i detta hänseende.

I motionen 1975/76:706 yrkas att regeringen skyndsamt lägger fram det
förslag som riksdagen begärt. I motionen 1975/76:974 däremot yrkas en
kraftig skärpning av förmögenhetsskatten genom en höjning av procentsatserna
i skatteskalan och slopande av reduceringsreglema för förmögenhetsskatten.

Skatteutskottet föreslog år 1974 enhälligt att skatteskalan för förmögenhetsskatten
skulle få sin nuvarande utformning med hänsyn bl. a. till väntade
höjningar av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna fastighetstaxering och

SkU 1975/76: 52

att företagsskatteberedningen skulle få tilläggsdirektiv att utreda frågan om
en lösning av de särskilda problem som kapitalbeskattningen medför för
familjeföretagen. Därtill kommer att kapitalbeskattningens höjd och allmänna
utformning f. n. utreds inom 1972 års skatteutredning. I avvaktan på
resultatet av det pågående utredningsarbetet i dessa frågor, som väntas föreligga
inom en nära framtid, är utskottet inte berett att ta ställning vare
sig till de yrkanden om lättnader i beskattningen, som framställs i motionen
1975/76:706, eller till de skatteskärpningar som föreslås i motionen
1975/76:974. Utskottet avstyrker således dessa motioner.

Sambeskattningen av förmögenhet

I motionen 1975/76:398 yrkas dels tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning
om avveckling av den enligt motionärernas uppfattning orättvisa
sambeskattningen av makars förmögenhet, dels att skattepliktsgränsen för
makars gemensamma förmögenhet i avvaktan på förslag från utredningen
höjs till 300 000 kr. Vidare yrkas i motionen 1975/76:1029 att sambeskattningen
av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet slopas.

Utskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden tidigare år
anfört att dessa frågor ej är av sådan karaktär att skatteutredningens pågående
arbete härmed bör föregripas. Vad angår fosterbarnen har utskottet framhållit
att dessa år 1970 jämställts med egna barn i syfte att ge fosterföräldrar
samma förmåner vid inkomstbeskattningen som andra föräldrar och att
- om fosterbarnet har förmögenhet - de nya reglerna givetvis också medför
sambeskattning av förmögenhetsinnehavet med fosterföräldrarnas förmögenhet
i enlighet med de allmänna regler som gäller för föräldrar och barn.
Samtidigt har utskottet påpekat att dessa regler i första hand avser barn
som bör mantalsskrivas hos fosterföräldrarna och att - även om en sambeskattning
med fosterbarn endast i sällsynta fall kan anses motiverad -motionärerna inte påvisat att sambeskattningen, när den blir aktuell i dessa
fall, medför sådana olägenheter att omedelbar lagstiftning bör tillgripas på
denna punkt.

Några skäl, som nu bör föranleda ändrad ståndpunkt i dessa frågor, har
inte anförts och utskottet avstyrker således motionerna 1975/76:398 och
1029.

Det gävoskattefria bottenbeloppet

Vid sin behandling av frågan om höjning av det gävoskattefria bottenbeloppet
vid gåvobeskattningen från 2 000 till 4 000 kr. förra året påpekade
utskottet att reglerna om skattefrihet för gåva ändrats väsentligt på senare
tid. Från att gåvan beskattades i sin helhet om värdet översteg 2 000 kr.
konstruerades det skattefria beloppet om fr. o. m. 1971 till ett skattefritt
grundavdrag, så att gåvor beskattas endast till den del de överstiger detta

SkU 1975/76: 52

belopp. År 1974 utvidgades också gåvoskattefriheten för lösöre tilian omfatta
inte enban s. k. inre lösöre utan även annat lösöre, samtidigt som en beloppsgräns
infördes på 10 000 kr. Som skäl för att avstyrka den då aktuella
motionen åberopade utskottet också att gåva till makar eller från makar
kan medföra rätt till två eller flera grundavdrag och att gåvobeskattningen
syftade till att spärra kringgåenden av arvsbeskattningen och att motverka
uppdelning av skattskyldigheten för en förmögenhet på flera händer i syfte
att uppnå lättnader vid beskattningen. Några nya synpunkter har inte framkommit
i denna fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet det yrkande om fördubbling
av det gåvoskattefria beloppet, som framställs i motionen
1975/76:201.

Fria trossamfund m. m.

I motionerna 1975/76:199 punkten A 2, 698 och 1988 punkten 2 yrkas
utredning resp. lagändring av innebörd att religiösa organisationer befrias
från arvsskatt. Bakgrunden härtill är bl. a. att svenska kyrkan - i motsats
till de lokala församlingarna och de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer
- inte är skyldiga att erlägga sådan skatt.

Vid behandlingen av motsvarande yrkanden senare år har enighet uppnåtts
om att frågan om att jämställa de fria trossamfunden och svenska kyrkan
i arvsskattehänseende borde prövas av föreningsskatteutredningen eller -om denna utredning inte tog upp frågan - av regeringen i samband med
ställningstagandet till utredningens förslag.

Utredningen har numera lagt fram sitt förslag men inte tagit upp den
nu aktuella frågan. Avsikten är att proposition beträffande beskattningen
av de ideella föreningarna skall läggas fram hösten 1976, vilket enligt den
redovisade planläggningen innebär att regeringen för sin del dessförinnan
skall ta ställning till arvsskattefrågan. Med hänvisning härtill och till den
överenskommelse som ligger till grund för tidigare beslut i denna fråga
avstyrker utskottet motionerna i nu ifrågavarande delar.

Familjeföretagen

1 motionerna 1975/76:951, 978, 1989 och 2124 framställs utredningsyrkanden
i syfte att lindra beskattningen av kapital i mindre och medelstora
familjeföretag eller att påskynda pågående utredningsarbete med dessa frågor.
Utredningsyrkandet i motionen 1975/76:992 angår vissa problem för
jordbruksnäringen som har samband med att jordbruksfastigheter blivit kapitalplaceringsobjekt
med därav följande prispress uppåt på sådana fastigheter.

Som framgår av den tidigare redogörelsen genomfördes vissa lättnader
i beskattningen av förmögenhet i företag år 1974. Samtidigt enades utskottet

SkU 1975/76: 52

om att de likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen
innebär för familjeföretagen borde tas upp inom företagsskatteberedningen
till allsidig bedömning i sitt större sammanhang och att beredningen
givetvis borde ta ställning även till frågan vilka åtgärder som erfordras
för att underlätta problemen vid generationsväxlingar i mindre och medelstora
företag. Samtliga de frågor som berörs i motionerna behandlas av
företagsskatteberedningen i samband med utformningen av företagsbeskattningen
i övrigt. Beredningen väntas avsluta sitt arbete innevarande år. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1975/76:951, 978, 992,
1989 och 2124 i vad de behandlas i detta betänkande.

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalor för förmögenhetsskatten m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:706,

b. motionen 1975/76:974;

2. beträffande sambeskattningen av förmögenhet
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:398,

b. motionen 1975/76:1029;

3. beträffande det gävoskattefria bottenbeloppet
att riksdagen avslår motionen 1975/76:201;

4. beträffandefria trossamfund m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:199 punkten A 2,

b. motionen 1975/76:698,

c. motionen 1975/76:1988 punkten 2;

5. beträffande familjeföretagen
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:951,

b. motionen 1975/76:978,

c. motionen 1975/76:992,

d. motionen 1975/76:1989,

e. motionen 1975/76:2124 punkten A 1 och 2.

Stockholm den 30 mars 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred
(c). Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s). Josefson (c). Carlstein
(s), Wikner (s), Stadling (s). Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö* (c),
fru Normark* (s), herr Hallenius (c), fru Troedsson (m) och herr Hörberg
(fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1975/76:52

Reservationer

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

I motionen 1975/76:398 yrkas bl. a. att 1972 års skatteutredning får tillläggsdirektiv
att utarbeta en plan för en successiv avveckling av sambeskattningen
av makar och föräldrar och barn i förmögenhetshänseende. I
motsats till den gamla sambeskattningen av inkomster, som både innebar
dubbelt ortsavdrag för makar och en gynnsammare skatteskala vid beskattningen
av den sammanlagda inkomsten, sker vid beräkningen av förmögenhetsskatten
inget hänsynstagande till skatteförmågan. Skatten påen viss
förmögenhet blir därigenom högre, om den innehas av någon vars make
eller barn också har förmögenhet, än om den innehas av en som är ensamstående.

Kravet på likformighet och rättvisa vid beskattningen blir därigenom inte
tillgodosett. Inte bara rättviseskäl utan också kravet på neutralitet från samhällets
sida talar enligt vår mening för att förmögenhetsbeskattningen så
långt möjligt utformas så, att äktenskapet inte missgynnas i förhållande
till andra samlevnadsformer. Likaså bör tillkomsten av barn, med ty åtföljande
lägre skatteförmåga, inte medföra en kraftig skärpning av förmögenhetsskatten
hos icke gifta par, i de fall deras sammanlagda förmögenhet
överstiger 200 000 kr. I sammanhanget kan också framhållas att beskattningen
av kapitalinkomster - som framgår av vår reservation till skatteutskottets
betänkande SkU 1975/76:27 - på senare tid skärpts väsentligt för
makar.

Vi instämmer i motionärernas yrkande om ökad hänsyn lill kraven på
likformighet och rättvisa också vid förmögenhetsbeskattningen och anser
att motionen bör överlämnas till 1972 års skatteutredning för beaktande.

dels ansett att utskottet under moment 2 a bort hemställa

att riksdagen hos regeringen begära» motionen 1975/76:398 överlämnas
till 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02) för beaktande.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

I motionen 1975/76:1029 yrkas att sambeskattningen av fosterföräldrar
och fosterbarn i förmögenhetshänseende slopas. Utskottet har vid sin behandling
av motsvarande yrkande tidigare år framhållit att lagstiftningen
i första hand avser barn som bör mantalskrivas hos fosterföräldrarna. Utskottet
är liksom tidigare medvetet om att en sambeskattning med fosterbarn
endast i sällsynta fall kan anses motiverad men har avstyrkt motionen med
hänvisning till 1972 års skatteutrednings uppdrag att utreda bl. a. sambeskattningsfrågorna.

Den begränsade frågan om fosterbarnens ställning vid förmögenhetsbe -

SkU 1975/76: 52

skattningen kan emellertid enligt vår uppfattning bedömas utan närmare
utredning och påverkar inte heller förutsättningarna för utredningens arbete.
Motionärerna har enligt vår uppfattning klart påvisat att sambeskattningen,
närden blir aktuell i dessa fall, kan medföra sådana olägenheter att omedelbar
lagstiftning bör tillgripas på denna punkt.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker vi motionen 1975/76:1029.

dels ansett att utskottet under moment 2 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1029 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnasatt 1 8 lagen(1947:577)om statlig förmögenhetsskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Till staten givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhets- Vid taxeringen till förmögenhets -

skatt skola bestämmelserna i 3 och
4 88,64 8 2 mom. och 65 8 kommunalskattelagen
(1928:370) äga motsvarande
tillämpning. Beskattningsår
är dock alltid det kalenderår som
närmast föregått taxeringsåret. I den
mån bestämmelserna i kommunalskattelagen
eller i denna lag meddelade,
med stadganden i kommunalskattelagen
likartade bestämmelser
äga tillämpning vid taxeringen
till förmögenhetsskatt, skola likaledes
anvisningarna till kommunalskattelagen
i motsvarande delar lända
till efterrättelse.

skatt skola bestämmelserna i 3 och
4 88,64 8 2 mom. och 65 8 kommunalskattelagen
(1928:370) äga motsvarande
tillämpning, dock att med
barn avses endast egna barn och styvbarn.
Beskattningsår är dock alltid
det kalenderår som närmast föregått
taxeringsåret. I den mån bestämmelserna
i kommunalskattelagen eller i
denna lag meddelade, med stadganden
i kommunalskattelagen likartade
bestämmelser äga tillämpning
vid taxeringen till förmögenhetsskatt,
skola likaledes anvisningarna
till kommunalskattelagen i motsvarande
delar lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1977 års taxering.

SkU 1975/76:52

Särskilda yttranden

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c),
Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), fru Troedsson (m) och herr Hörberg (fp):

Som framgår av utskottets yttrande under avsnittet Skatteskalor för förmögenhetsskatten
m. m. begärde riksdagen år 1975 - i enlighet med reservationen
i utskottets betänkande SkU 1975:25 - förslag från regeringen
om ändring i förmögenhets- och arvsbeskattningen i syfte att undvika skatteskärpningar
för familjeföretagarna genom höjda taxeringsvärden vid 1975
års allmänna fastighetstaxering.

Riksdagens begäran har ännu inte verkställts men vi förutsätter att så
kommer att ske.

Bakgrunden till riksdagens begäran 1975 är främst riksdagens enhälliga
uttalande 1974(SkU 1974:38)med anledning av motionerna 1974:1841,1842
och 1843, där det bl. a. begärdes att företagsskatteberedningen skulle ges
i uppdrag att framlägga ett samlat förslag rörande lättnader i beskattningen
av familjeföretag. Skatteutskottet uttalade bl. a. att "frågan om kapitalbeskattningens
utformning med hänsyn till familjeföretagen inte kan anses
ha fått sin slutgiltiga lösning genom de i propositionen nu föreslagna reglerna”.
Utskottet förordade därför - med bifall till de nämnda motionerna
- att beredningen skulle få tilläggsdirektiv för att kunna behandla denna
fråga.

Efter detta enhälliga ställningstagande av riksdagen är det förvånande
att regeringen inte i konsekvens med detta beslut vidtagit åtgärder för att
under den tid utredningsarbetet pågår undvika nya skatteskärpningar. Riksdagsbeslutet
1975 är en klar begäran om åtgärder för att undvika ny skärpning
av kapitalbeskattningen för familjeföretagen.

Dessa båda uttalanden från riksdagen gör att vi förutsätter att regeringen
har för avsikt att verkställa riksdagens beslut.

2. av herrar Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c). Josefson (c),
Olsson i Järvsö (c). Hallenius (c) och fru Troedsson (m):

I motionerna 1975/76:199 av herr Ahlmark m. fl. (fp), 698 av herr Johansson
i Skärstad rn. fl. (c) och 1988 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas
utredning resp. lagändring av innebörd att religiösa organisationer befrias
från arvsskatt.

Då frågan kommer upp till prövning i riksdagen under hösten 1976 i
samband med aviserad proposition beträffande beskattningen av de ideella
föreningarna saknas anledning att nu reservera sig för direkta lagstiftningsåtgärder.

3. av herr Hörberg (fp):

Vid behandlingen av folkpartiets motioner m. fl. till riksdagarna 1974

SkU 1975/76:52

och 1975 om befrielse för de fria samfunden - även deras regionala och
lokala organisationer - från skyldigheten att erlägga arvsskatt har skatteutskottet
(SkU 1974:38 och 1975/76:8) enats om att frågan om att jämställa
de fria samfunden och svenska kyrkan i arvsskattehänseende borde prövas
av föreningsskatteutredningen. Om denna utredning inte tog upp frågan
förutsatte utskottet, att regeringen i samband med prövningen av utredningens
förslag för sin del tog ställning till problemet.

Eftersom föreningsskatteutredningen i sitt betänkande inte tagit upp frågan,
återstår således - enligt tidigare överenskommelse i skatteutskottet
- att avvakta regeringens ställningstagande vid utarbetandet av propositionen,
som skall läggas fram hösten 1976.

Folkpartiet, som länge arbetat för en reform i detta hänseende, kommer
att med uppmärksamhet följa denna angelägna fråga. Skäl saknas att ha
kvar en olika och därmed orättvis behandling, när det gäller de fria samfundens
och svenska kyrkans arvsskatteskyldighet. Det kan andragas många
exempel på vilka ojämlika följder, som arvsskatten medför för de fria samfundens
del vid utövandet av en verksamhet, som är likartad med svenska
kyrkans.

Då frågan kommer upp till prövning under hösten innevarande år, saknas
anledning att nu reservera sig för direkta lagändringsåtgärder.

4. av herrar Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c). Josefson (c),
Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c), fru Troedsson (m) och herr Hörberg (fp):

Problemen i samband med generationsväxlingar i mindre och medelstora
företag hänger i hög grad samman med kapital- och arvsbeskattningen.
En hög förmögenhetsbeskattning på kapital som arbetar i företagen motverkar
lönsamhet och investeringsvilja. Den begränsar tillgången på riskvilligt
kapital till företagen. Då behovet av kapital genom den tekniska
utvecklingen ständigt ökar, är denna fråga av utomordentlig vikt för företagens
framtid.

Frågan har särskild betydelse för de mindre företagen genom deras lägre
självfinansiering. En hård kapitalbeskattning gynnar koncentrationstendenserna
i näringslivet, då endast de kapitalstarka koncernerna kan uppträda
som köpare, när företag blir till salu.

Så länge kapitalet arbetar i företag, borde enligt vår uppfattning ingen
eller ringa kapitalbeskattning förekomma. Beskattning bör i stället företrädesvis
ske, när kapital tas ut ur företag.

Som utskottet framhåller behandlas denna fråga i företagsskatteberedningen.
Vi betraktar frågan som utomordentligt viktig och angelägen och
förväntar konkreta förslag syftande till att lindra beskattningen av det i
företaget arbetande kapitalet.

Då företagsskatteberedningen väntas avsluta sitt arbete under innevarande
år, bör dess förslag i första hand avvaktas.