SkU 1975/76: 49
Skatteutskottets betänkande
1975/76: 49
med anledning av motioner om resultatutjämning vid beskattningen
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:395 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i förordningen (1960:63)
om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst att rätten till förlustutjämning
kvarstår, om den som övertagit aktier i fåmansbolag på grund
av arv, testamente eller bodelning överlåter dessa till tidigare ägare av aktier
i företaget;
1975/76:983 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inkomstutjämning
för konstnärer;
1975/76:996 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för att åstadkomma
erforderliga möjligheter till inkomstutjämning;
1975/76:1004 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att bestämmelserna om överföring av investeringsfonder,
arbetsmiljöfonder samt särskild investeringsfond inom koncern anpassas
till de bestämmelser som gäller för koncernbidrag;
1975/76:1047 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att utredning verkställs i syfte att tillförsäkra svenska
fiskeföretag att för viss tid skattefritt avsätta medel till investeringsfond;
1975/76:1990 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till innehållet
i motionen 1975/76:1979- under punkten 4 hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag om införande av avdragsgilla
forsknings- och självfinansieringsfonder;
1975/76:2107 av herr Kronmark m. fl. (m) vari - med hänvisning till
innehållet i motionen 1975/76:2106 - under punkten 1 hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att möjligheter öppnas för yrkesfiskare att
avsätta medel till särskilt investeringskonto;
1975/76:2124 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till innehållet
i motionen 1975/76:2122- under punkten A 4 hemställs att riksdagen uttalar
angelägenheten av att företagsskatteberedningen snarast lägger fram förslag
1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 49
SkU 1975/76:49
2
i syfte att skapa möjligheter till fondavsättningar enligt kontometoden avpassade
för de mindre företagen.
Yrkandena under punkterna 1 och 2 i motionen 1975/76:1990 behandlas
i betänkandet SkU 1975/76:53 och yrkandet under punkten 3 i samma
motion i betänkandet SkU 1975/76:42.
Yrkandena under punkterna 2 och 3 i motionen 1975/76:2107 har behandlats
i betänkandet SkU 1975/76:33.
Yrkandena under punkterna A 1 och A 2 i motionen 1975/76:2124 behandlas
i betänkandet SkU 1975/76:52 och yrkandena under punkterna A 3
samt Bl och B 2 i samma motion i betänkandet 1975/76:53.
Gällande bestämmelser
Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip som en
sluten enhet, och inkomstberäkningen påverkas inte av resultatet under
andra år. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för bestämmelserna
vissa möjligheter till såväl förtäckt som öppen resultatutjämning.
Förtäckt resultatutjämning möjliggörs bl. a. genom reglerna för värdering
av varulager, avskrivning av inventarier m. m. Anledning saknas att i detta
sammanhang gå in närmare på denna fråga.
Även öppen resultatutjämning medges i viss utsträckning, nämligen enligt
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,
enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering
för inkomst samt enligt särskilda bestämmelser om vissa kontoavsättningar
m. m.
Reglerna om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst avser att lindra
den progressiva statliga beskattningen för fysisk person, oskift dödsbo och
familjestiftelse, om den skattskyldige åtnjutit inkomst som hänför sig till
flera år. Reglerna innebär att skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas
som om inkomsten fördelats på det antal år vartill den hänför sig.
Rätt XxWförlustuiiämmnj’ infördes år 1960 för skattskyldig vars verksamhet
ett år lämnat underskott som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott
i annan förvärvskälla samma år. Underskottet får då utnyttjas såsom förlustavdrag
när som helst vid taxering för de följande sex åren. Som förlust
räknas inte endast underskott i egentlig mening utan även andra allmänna
avdrag, som skattemässigt inte kunnat utnyttjas. För att förlustavdrag skall
kunna medges krävs att förlusten uppkommit under ett år, då den skattskyldige
varit skyldig deklarera, samt att deklarationsskyldigheten också
fullgjorts. Uppgår förlusten under förluståret inte till 1 000 kr., får densamma
inte utnyttjas som förlustavdrag.
Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening övergår i andra händer
genom att aktierna i bolaget eller andelarna i föreningen byter ägare, medför
detta att aktiebolagets eller den ekonomiska föreningens rätt till utjämning
SkU 1975/76:49
3
av förlust upphör. Reglerna avser att förhindra missbruk och tar sikte på
fåmansbolag. Avsikten är att företag utan andra "värden" än en skattemässig
rätt till förlustavdrag inte skall kunna gå i handel. Förlustavdrag får därför
medges endast om aktierna eller andelarna helt eller så gott som helt ägs
av samma personer vid taxeringsårets utgång som vid förlustårets ingång.
Äganderättsövergång genom arv, testamente eller bodelning saknar betydelse
i detta sammanhang. Liknande regler gäller vid fusion.
Lagstiftningen om förlustutjämning grundade sig på förslag av 1957 års
skatteutredning i betänkandet (SOU 1958:35) Förlust- och resultatutjämning.
Utredningen avvisade tanken på en allmän öppen resuliaiinjänmmg genom
en kontometod med hänvisning främst till de stats- och kommunfinansiella
verkningarna av en sådan anordning. Däremot föreslogs rätt till utjämning
av statlig inkomstskatt pä mehnkomst i vissa fall, men detta förslag ledde inte
till lagstiftning.
Reglerna om skogskonto innebär att skattskyldig, som haft intäkt av skogsbruk,
enligt skogskontolagen (1954:142) kan få uppskov med taxeringen
för den del av intäkten som satts in på sådant konto. Uppskov medges
för ett och samma beskattningsår med högst 60 % av köpeskillingen för
rotsåld skog samt 40 % av köpeskillingen för leveransvirke. För skogsägare
som drabbats av stormskador har dessa procenttal för vissa år höjts till
80 resp. 50.
Av övriga bestämmelser på detta område förtjänar särskilt att nämnas
lagstiftningen om investeringsfonder för konjunkturutjänming. Enligt lagen
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning har aktiebolag,
ekonomisk förening och sparbank rätt att göra avsättning till investeringsfond.
Avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse får medges med
högst 40 % av årsvinsten före skatt. Beträffande investeringsfond för skogsbruk
får avdrag medges med högst 10 % av bruttointäkten av skogsbruk.
46 % - eller i visst fall 40 % - av avsättningen skall insättas på särskilt
konto i riksbanken. Investeringsfondernas primära uppgift är att utgöra ett
verksamt medel i den konjunkturutjämnande politiken. Fonden får i princip
disponeras endast efter beslut av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen.
Frågornas tidigare behandling
Motionsyrkanden om ändringar i förordningen om rätt till förlustutjämning
och genomförande av rätt till progressionsutjämning och allmän öppen
resultatutjämning har behandlats av riksdagen årligen alltsedan förlustutjämningsförordningen
antogs år 1960. Bevillningsutskottet har vid sin prövning
av motsvarande yrkanden ansett att bestämmelserna om förlustutjämning
av främst kontrolltekniska skäl bör bibehållas i sin nuvarande utformning.
Utskottet har inte heller ansett skäl föreligga att genomföra en rätt
till progressionsutjämning med hänvisning till att redan gällande bestämmelser
kan anses undanröja de mest iögonenfallande verkningarna i ifrå
1*
Riksdagen 1975/76. 6 samt. Nr 49
SkU 1975/76:49
4
gavarande hänseende av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen.
Beträffande frågan om en allmän öppen resultatutjämning har bevillningsutskottet
uttalat bl. a. att denna fråga är så central för det svenska skattesystemet
i dess helhet att den inte kan avgöras utan en noggrann omprövning
av gällande regler för inventarieavskri vning och varulagervärdering
och de möjligheter i övrigt till skattemässig konsolidering och resultatutjämning
som skattereglerna nu erbjuder. Vidare har såväl bevillningsutskottet
som skatteutskottet ansett att införandet av rätt till resultatutjämning
inom vissa verksamhetsområden eller för vissa yrkeskategorier skulle strida
mot grundläggande principer vid beskattningen (BeU 1970:20 och SkU
1971:55).
Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden vid 1975 års riksmöte
anförde skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1975:15
att de speciella bestämmelserna om förlustavdrag för fåmansbolag tillkommit
för att förhindra handel med förlustbolag utan andra "tillgångar" än rätt
till förlustavdrag. Utskottet var medvetet om att bestämmelserna i enstaka
fall kunde förefalla stränga men såvitt utskottet kunnat finna hade bestämmelserna
om rätt till förlustavdrag för fåmansbolag inte medfört sådana
olägenheter att utskottet med hänsyn till riskerna för missbruk ansåg sig
kunna tillstyrka en uppmjukning av ifrågavarande regler.
Yrkanden om införande av rätt till progressionsutjämning avstyrkte utskottet
med motiveringen att det var förenat med stora svårigheter att genom
en generellt verkande lagstiftning möjliggöra en utjämning av beskattningen
för skattskyldiga, som har från år till år mycket växlande inkomster, utan
att få från skatteförmåge- och rättvisesynpunkt icke önskvärda biverkningar
av lagstiftningen.
Motionsyrkanden om allmän öppen resulta/utjämning avstyrktes med hänvisning
till att företagsskatteberedningen utreder frågan om resultatutjämning
och reservbildning genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder.
Även yrkanden om införande av olika typer av fondavsättningar avstyrkte
utskottet under åberopande av att företagsskatteberedningen enligt sina direktiv
har till uppgift att bl. a. undersöka möjligheterna att inom investeringsfondsystemets
ram åstadkomma avsättningar för investerings- och
utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera lönemarknaden, dels skapa resurser
för företagens fortsatta tillväxt. Utskottet erinrade också om att
vissa av motionsyrkandena redan var tillgodosedda genom bestämmelsen
om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt och genom
den tillfälliga lagstiftningen om avsättning till särskild investeringsfond och
insättning på investeringskonto för skog.
Frågan om överförande av arbetsmiljö/om/ mellan aktiebolag och ekonomiskaföreningar
behandlades i betänkandet SkU 1974:40, vari utskottet bl. a.
anförde:
SkU 1975/76:49
5
Skatteuttaget vid den statliga taxeringen är 40 96 för aktiebolag och 32 96
för ekonomiska föreningar. Om arbetsmiljöfonden hos ett dotterbolag fick
överföras till ett moderföretag, som är ekonomisk förening, skulle detta
kunna utnyttjas för att uppnå opåkallade skattelättnader, när de outnyttjade
fondmedlen återförs till beskattning hos moderföretaget efter femårstidens
utgång. Utskottet kan därför inte tillstyrka att arbetsmiljöfond får överföras
från aktiebolag till ekonomiska föreningar.
Utskottet
1 detta betänkande behandlar utskottet motioner om förlust- och progressionsutjämning
samt om olika fondavsättningar i syfte att förbättra företagens
konsolideringsmöjligheter.
Förlustutjämning
Enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering
för inkomst har fåmansföretag rätt till förlustavdrag endast om ägarförhållandena
i företaget är i det väsentliga desamma vid förlusttillfället som
då förlustavdraget skall utnyttjas. Detta krav anses uppfyllt, om aktierna
vid dessa tillfällen helt eller så gott som helt ägs av samma personer eller
av någon eller några, som på grund av arv, testamente eller bodelning trätt
i dessa personers ställe.
I motionen 1975/76:395 yrkas att rätten till förlustavdrag skall kvarstå
om den som övertagit aktierna genom arv, testamente eller bodel ning överlåter
dessa till tidigare ägare av aktier i företaget.
Den ifrågavarande bestämmelsen i förlustutjämningsförordningen har tillkommit
för att förhindra att likvidations- eller konkursmässiga företag utbjuds
till nya ägare, som avser att påbörja eller till företaget överföra vinstgivande
verksamhet.
1 dylika fall bör självfallet de nya ägarna inte få utnyttja företagets tidigare
förlust. Risk för missbruk av bestämmelserna har i första hand ansetts föreligga
när det gäller fåmansföretag. Utskottet vill inte förneka att det i
enstaka fall vid ägarbyten kan förefalla rimligt att förlustavdrag får utnyttjas.
Mot bakgrund av de missbruk av beskattningsreglerna, som förekommit
och förekommer inom fåmansföretagssektorn och som statsmakterna genom
lagstiftningsingripanden under senare år på allt sätt sökt hindra, är utskottet
emellertid inte berett tillstyrka generella bestämmelser av det slag som motionärerna
förordar. Utskottet avstyrker således bifall till motionen
1975/76:395.
Progressionsutjänmmg
I motionen 1975/76:996 begärs snabba åtgärder för att åstadkomma erforderliga
möjligheter till inkomstutjämning med hänsyn till de beslutande
inskränkningarna i avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier, och i motionen
1975/76:983 begärs utredning om inkomstutjämning för konstnärer.
SkU 1975/76:49
6
Frågan om införande av generella regler om progressionsutjämning vid
den statliga inkomstbeskattningen har sedan 1960 årligen prövats och avvisats
av riksdagen. Såväl bevillnings- som skatteutskottet har därvid hänvisat
till de invändningar av principiell natursom vid remissbehandlingen riktades
mot skatteutredningens förslag. Det har vidare framhållits att de mest iögonenfallande
verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen
numera undanröjts genom lagstiftningen om förlustutjämning, ackumulerad
inkomst och skogskonto.
Ett av syftena med de i höstas beslutade ändringarna av beskattningsreglerna
för pensionsförsäkringar var att motverka att sådana försäkringar
utnyttjas för att åstadkomma obehöriga lättnader i progressionen vid beskattningen.
Trots de inskränkningar, som genomförts i rätten till avdrag
för pensionsförsäkringspremier, finns det fortfarande inte obetydliga möjligheter
att ta pensionsförsäkringar i inkomstutjämnande syfte. Därtill kommer
att företagsskatteberedningen enligt sina direktiv har till uppgift att
bl. a. ompröva frågan om resultatutjämning och reservbildning vid beskattningen.
Som utskottet framhöll i sitt betänkande SkU 1975/76:20 kommer
utredningen därvid givetvis att beakta konsekvenserna av de ändrade beskattningsreglerna
för pensionsförsäkringar. Även frågan om inkomstutjämning
för konstnärer faller inom ramen för företagsskatteberedningens utredningsuppdrag.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1975/76:983
och 996.
Öppen resulta/utjämning
I flera av motionerna begärs utredning och förslag om fondavsättningar
av olika slag. Sålunda begärs i motionen 1975/76:1047 utredning för att
ge yrkesfiskarna möjlighet att för viss tid skattefritt avsätta medel till investeringsfond,
och i motionen 1975/76:2107 (punkten 1) begärs rätt för
yrkesfiskare att avsätta medel till särskilt investeringskonto. I motionen
1975/76:1990(punkten 4) hemställer motionärerna om utredning och förslag
om införande av avdragsgilla forsknings-och själ vfinansieringsfonder. Vidare
begärs i motionen 1975/76:2124 (punkten A 4) ett riksdagsuttalande om angelägenheten
av att företagsskatteberedningen snarast lägger fram förslag
om fondavsättningar enligt kontometoden för de mindre företagen.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen avvisat liknande motionsyrkanden
med hänvisning till det utredningsarbete som pågår inom företagsskatteberedningen.
Beredningen har nämligen till uppgift att bl. a. undersöka möjligheterna
att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma avsättningar
för investerings- och utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera
lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Enligt
vad utskottet erfarit har beredningen för avsikt att slutföra sitt arbete under
innevarande år.
SkU 1975/76:49
7
I avvaktan på resultatet av företagsskatteberedningens arbete avstyrker
utskottet bifall till motionerna 1975/76:1047,1990 punkten 4,2107 punkten 1
och 2124 punkten A 4.
Överföring av fonder inom koncern
Om ett aktiebolag äger mer än nio tiondelar av aktiekapitalet i ett eller
flera aktiebolag kan regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen
enligt 20 S 2 mom. lagen(1955:256)om investeringsfonder
för konjunkturutjämning medge att investeringsfond hos ett av bolagen
helt eller delvis får övertas av ett annat av bolagen. En motsvarande bestämmelse
finns i 10 1: lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond
och 9 S lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond.
I motionen 1975/76:1004 yrkas att bestämmelserna om överföring av investeringsfond
för konjunkturutjämning, arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond
inom koncern anpassas till de bestämmelser som gäller för
koncernbidrag. Motionärernas förslag innebär att överföring av ifrågavarande
fondmedel skall kunna ske mellan ekonomisk förening och av föreningen
helägt bolag i endera riktningen och mellan systerbolag, som båda är helägda
bolag till samma förening. Vidare skall överföring kunna ske från moderföretag
till indirekt helägda bolag.
Det är i och för sig riktigt, som motionärerna påpekat, att en utvidgad
möjlighet att överföra fonder inom en koncern ökar möjligheterna att styra
investeringarna. Man kan emellertid inte bortse från att sådana överföringar
kan utnyttjas för att uppnå opåkallade skattelättnader genom att skatteuttaget
vid den statliga taxeringen är 40 % för aktiebolag men endast 32 % för
ekonomiska föreningar. En ytterligare komplikation i sammanhanget är det
arbetstagarinflytande på fondmedlens användning som är föreskrivet i fråga
om arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder. Även om utskottet
av anförda skäl inte är berett att tillstyrka omedelbar lagstiftning i ämnet,
har företagsskatteberedningen givetvis möjlighet att närmare utreda och
överväga motionärernas förslag.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen
1975/76:1004.
Utskottet hemställer
1. beträffande förlustutjämning
att riksdagen avslår motionen 1975/76:395;
2. beträffande progressionsutjämning
att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:983,
b. motionen 1975/76:996;
3. beträffande öppen resultatutjämning
att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:1047,
SkU 1975/76:49
8
b. motionen 1975/76:1990 punkten 4,
c. motionen 1975/76:2107 punkten 1,
d. motionen 1975/76:2124 punkten A 4;
4. beträffande överföring av fonder inom koncern
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1004.
Stockholm den 30 mars 1976
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg(s), Magnusson i Borås(m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c). Carlstein (s).
Wikner (s), Sundkvist (c), Stadling (s), Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö*
(c), fruar Normark* (s), Troedsson (m) och herr Hörberg (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer
1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5, som börjar med ”1 dylika"
och slutar med "motionen 1975/76:395", bort ha följande lydelse:
Förlustutjämning får emellertid ske, om aktier övergått till annan på grund
av arv, testamente eller bodelning. Däremot får inte rätten till förlustutjämning
kvarstå, om aktjerna överlåts till annan tidigare hälftenägare, vilket
inte är ovanligt vid den ene aktieägarens frånfälle. Utskottet biträder därför
den i motionen 1975/76:395 föreslagna ändringen att förlustutjämning skall
få utnyttjas, om den som övertar aktier i fåmansbolag är tidigare aktieägare
i företaget.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:395 hos regeringen
begär förslag till innevarande riksmöte om ändring
av förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering
för inkomst, när aktier i fåmansbolag överlåtits till tidigare
aktieägare.
2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Ett
av” och slutar med "företagsskatteberedningens utredningsuppdrag” bort
ha följande lydelse:
Den progressiva beskattningen innebär att den som under olika år har
SkU 1975/76:49
9
varierande inkomster inte sällan drabbas mycket hårt. Därför framstår behovet
av en allmän progressionsutjämning som synnerligen befogat. Efter
det beslut som riksdagen tog under fjolåret, innebärande begränsningar i
rätten att göra avdrag för pensionsförsäkringspremier, försämrades möjligheterna
till resultatutjämning i avsevärd omfattning. Med hänsyn till den
betydelse, som denna avdragsrätt tidigare av statsmakterna ansetts ha, har
krav på progressionsutjämning avvisats av riksdagen. När nu denna utjämningsmöjlighet
i avsevärd mån borttagits, finnér utskottet det motiverat
att en utredning snarast kommer till stånd för att framlägga förslag om
inrättande av en sådan allmän progressionsutjämning. Med det anförda finner
utskottet att motionen 1975/76:996 bör bifallas.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:996 och
1975/76:983 hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag
om införande av rätt till progressionsutjämning vid inkomststegring
och inkomstminskning.
Särskilt yttrande
av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c). Josefson (c),
Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c), fru Troedsson (m), och herr Hörberg
(fp), som anfört:
Som framgår av utskottets yttrande pågår inom företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) en översyn av gällande regler för företagens avskrivningar och
varulagervärdering samt de möjligheter i övrigt till konsolidering och skatteutjämning
som skattereglerna f. n. erbjuder. Beredningen skall enligt sina
direktiv också utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning genom
skattefria avsättningar till olika slag av fonder. Enligt uppgift kommer utredningens
förslag på detta område att bli framlagda under innevarande
år.
Med hänsyn härtill och då det enligt utskottets yttrande nu sker en
prövning av just de frågor som berörs i motionerna angående resultatutjämning
och fondavsättningar vill vi avvakta utredningsresultatet, vilket
vi förutsätter kommer att läggas fram under 1976.