SkU 1975/76: 44

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 44

med anledning av motioner om vissa ändringar i skogsbeskattningen

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975:193 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till generella regler beträffande vidgad
rätt till insättning på skogskonto i samband med stormfällningar, insektsangrepp
m. m. i enlighet med vad som anförts i motionen;

1975:197 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Lothigius (m)
vari hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i 41 § kommunalskattelagen
att vid inköp av skog rotposter i och med kontraktets undertecknande
får betraktas som varulager;

1975:1046 av herr Eriksson i Arvika (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär sådan ändring av punkt 2 b av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen
att värdet av försåld rotpost inte dubbelbeskattas i förmögenhetshänseende; 1975:1057

av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs att ''tillgångar” som
svarar mot avverkad skog eller avverkningsrätt till skog och som står inne
hos köparen skall få tas upp till halva värdet vid förmögenhetsbeskattningen
i enlighet med vad som anförts i motionen;

1975:1070 av herr Nisser m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen begär
att regeringen lägger fram förslag om vidgning av möjligheterna till insättning
på skogskonto i enlighet med de i motionen angivna riktlinjerna;

1975/76:1012 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s) vari hemställs ”att riksdagen
måtte ge regeringen till känna vad som anförts i motionen och vidtaga
de åtgärder som anses erforderliga”.

Skogsskattekommitténs förslag

Skogsskattekommittén hade enligt sina direktiv till uppgift att verkställa
en teknisk översyn av skogsbeskattningen för att klarlägga de problem som
föreligger på detta beskattningsområde.

I sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen konstaterar kommittén
att nuvarande system med värdeminskningsavdrag för skog och beskattning
av skogsinkomst vid fastighetsförsäljning inte fungerar nöjaktigt.
Kommittén har övervägt om möjligheter föreligger att inom ramen för nu -

1 Riksdagen 1975/76. ösarn/. Nr44

SkU 1975/76:44

varande system åstadkomma en riktigare uppskattning av skogsinkomsterna
men funnit dessa möjligheter åtminstone inom överskådlig tid så begränsade,
att någon nämnvärd förbättring knappast skulle kunna åstadkommas.

Schablonberäkning av uppskattad årlig medelinkomst av skogsmark har
kommittén funnit inte böra komma i fråga. Sådan beräkning skulle under
alla förhållanden bli vansklig att genomföra i praktiken. Resultatet skulle
komma att avvika så avsevärt från de verkliga inkomsterna att det inte
skulle kunna accepteras.

Att låta den växande skogen ingå som lagervärde i någon form av beräkning
av skogsinkomster enligt bokföringsmässiga grunder har kommittén
ansett inte innebära någon förenkling.

Det enklaste sättet att genomföra en rationell beskattning av skogsinkomsterna
är enligt kommitténs uppfattning att systemet med avdrag för
minskning av ingångsvärde och ingående virkesförråd slopas. Därmed kan
man också avstå från att beskatta skogsinkomst i samband med fastighetsavyttring.
Nackdelarna för de skattskyldiga av ojämna skogsinkomster på
grund av beskattningens progressivitet m. m. kan enligt kommitténs mening

1 huvudsak hävas genom ändringar beträffande skogskontosystemet.

Skogsskattekommitténs förslag är efter remissbehandling f. n. föremål för

överväganden inom finansdepartementet.

Beskattningen av rotpost

Enligt 10 § kommunalskattelagen (1928:370) - KL - utgör skogsbruksvärdet
ett delvärde av en jordbruksfastighets totala taxeringsvärde. I punkt

2 b) av anvisningarna till nämnda paragraf stadgas att med skogsbruks värde
förstås värdet av skogsmark med därå växande skog och de markanläggningar
som används eller är behövliga för skogsbruket. Från skogsbruksvärdet
skall skogsmarksvärdet urskiljas och särskilt anges i fastighetstaxeringslängden.
Inför 1975 års allmänna fastighetstaxering har riksskatteverket
på förfrågan meddelat, att växande träd utgör fast egendom. Så
länge avverkning av en försåld rotpost ej skett, ingår därför rotposten i
skogsbruksvärdet.

Av 13 § 1 mom. K.L framgår att omtaxering av fastighet kan äga rum
vid särskild fastighetstaxering om fastighetens värde minskat genom bl. a.
skogsavverkning. Omtaxering skall dock endast ske om taxeringsvärdet
därigenom minskat med minst en femtedel, dock minst 10 000 kr.

Enligt punkt 5 av anvisningarna till 21 § KL hänförs till intäkt av skogsbruk
bl. a. intäkt genom upplåtelse av avverkningsrätt till skog under tiden
för innehavet av fastigheten. Av punkt 1 fjortonde stycket av anvisningarna
till 41 § KL framgåratt om avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning,
som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas
upp den del av köpeskillingen, som influtit under samma år. Avdrag för
värdeminskning av skog, som upplåtaren kan vara berättigad till, skall därvid

SkU 1975/76:44

fördelas på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna
likviden. I tolfte stycket av nyssnämnda anvisningspunkt stadgas att nedskrivning
av värdet av rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej
fullgjorda köpekontrakt får godkännas endast i den mån det visas, att inköpspriset
för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade
priset, eller det görs sannolikt, att dylikt prisfall kommer att inträffa,
innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick försäljs. Enligt gällande rättspraxis skall rättighet att avverka
skog beträffande värdesättningen behandlas enligt de regler, som gäller
för rättigheter till leverans av tillgångar, avsedda för omsättning eller förbrukning
i rörelse enligt ej fullgjorda köpekontrakt, och alltså inte som varulager
(RN 1952 nr 1:3 och 1952 nr 4:5).

Enligt 4 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetskatt skall vid förmögenhetsbeskattningen
fastighet tas upp till taxeringsvärdet vid beskattningsårets
utgång. I ett rättsfall, RÅ 1958 not Fi 1833, har en fordran på grund
av upplåten avverkningsrätt upptagits som tillgång vid förmögenhetsberäkningen,
trots invändning att avverkning ännu ej skett och att fordringen
därför motvägdes av skyldighet att leverera skogsprodukter.

Skogskontolagstiftningen m. m.

Bestämmelserna om skogskonto är intagna i skogskontolagen (1954:142).
Fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse som haft intäkt av skogsbruk
har enligt denna lag rätt till uppskov med inkomsttaxeringen för
den del av skogsintäkt som satts in på särskilt konto i bank, skogskonto
(1 i). Syftet är främst att mildra verkningarna av den progressiva statliga
inkomstbeskattningen genom att möjliggöra en uppdelning i beskattningshänseende
av intäkten på flera år. Skogsägaren kan också få taxeringen
av skogskontomedlen uppskjuten till år, då han haft kostnad för vård och
underhåll av skogen. Inkomstbeskattningen av medlen sker när dessa tas
ut från skogskontot (8 S). Medlen får stå inne på kontot under högst tio
år (6 >:). Belopp, för vilket uppskov med taxeringen yrkas, skall vara inbetalat
till banken senast den dag, då den skattskyldige skall lämna sin självdeklaration
(5 §).

Rätten till uppskov enligt lagen är begränsad i fråga om beloppet
(2 §). För varje förvärvskälla får uppskovet genom avdragsgill insättning
på kontot för ett och samma beskattningsår avse högst 60 % av köpeskillingen
vid upplåtelse av avverkningsrätt, 40 96 av köpeskillingen för leveransvirke
och 40 % av saluvärdet av skogsprodukter som uttagits för förädling
i egen rörelse.

Vid flera tillfällen har rätten till avdragsgill insättning på skogskonto vidgats
provisoriskt med anledning av stormfällningar. Därvid har de ovannämnda
procenttalen för skogskontoinsättningar höjts till 80, 50 resp. 50.
De senaste bestämmelserna i ämnet, som avser beskattningsåren 1973 och

SkU 1975/76:44

1974, är intagna i lagen (1974:173) med särskilda bestämmelser om insättning
på skogskonto.

Enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst kan progressiviteten i den statliga inkomstbeskattningen
lindras bl. a. i vad avser vissa intäkter av skogsbruk. De skogsintäkter,
beträffande vilka särskild skatteberäkning kan tillämpas, utgörs
i huvudsak av intäkt genom avyttring av växande skog i samband med
marken, skogsintäkter till följd av skogsbrand, stormfällning, torka, insektsskador
e. d. eller vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning eller
skador genom industriell verksamhet e. d. samt skogsintäkter, som uppkommit
i samband med expropriation eller liknande förfarande eller tvångsförsäljning
(3 § 2 morn.). Är intäkten av det slag, att uppskov med beskattningen
kan erhållas genom insättning på skogskonto, får särskild skatteberäkning
inte ske, om intäkten föranlett avdrag för insättning på skogskonto.
Den skattskyldige har således valrätt mellan att göra insättning på
skogskonto och att begära särskild skatteberäkning.

1 sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen har skogsskattekommittén
föreslagit, att rätten till uppskov med beskattningen av på skogskonto
insatta medel för ett och samma beskattningsår skall få avse högst ett belopp
motsvarande summan av dels köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt,
dels 65 % av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och saluvärdet
av skogsprodukter som tagits ut för förädling i egen rörelse. Enligt kommitténs
uppfattning skulle en regel av denna innebörd göra det onödigt
att medge tillfällig utvidgning av uppskovsrätten vid stormfällning o. d.
Den skulle också tillgodose de behov av uppskov som kan uppkomma till
följd av nedläggning av flottleder och de stora skogsuttag som kan förekomma
vid användning av moderna avverkningsmetoder, t. ex. kalavverkning
på vissa områden o. d.

Skogsskattekommitténs förslag är, som ovan nämnts, efter remissbehandlingen
f. n. föremål för överväganden inom finansdepartementet.

1 en motion vid 1973 års riksdag begärdes att skogsägare, som drabbats
av stormfällningar, insektsangrepp o. d., skulle få göra insättning på skogskonto
med 80 "<> av köpeskilling för rotsåld skog samt med 50 "■> av köpeskilling
för leveransvirke och av saluvärde av skogsprodukter som tagits
ut för förädling i egen rörelse. På förslag av skatteutskottet (SkU 1973:58)
avslog riksdagen motionsyrkandet under hänvisning till att bestämmelserna
rörande skogsbeskattningen var föremål för överväganden inom finansdepartementet.
Liknande motionsyrkanden behandlades vid 1974 års vårriksdag.
I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1974:19 avstyrkte skatteutskottet
bifall till yrkandet i motionerna men förutsatte att frågan skulle
prövas i samband med ställningstagandet till skogsbeskattningens framtida
utformning.

I en motion vid 1974 års riksdag yrkades att bestämmelserna i skogskontoförordningen
skulle ändras så att insättning på skogskonto fick ske

SkU 1975/76:44

med 80 % av likviden för rotsåld skog samt med 50 % av likviden för
leveransvirke och av värdet av skogsprodukter som uttagits till egen rörelse.
Till stöd för yrkandet anfördes att det stora behovet av skogsprodukter
och arbetstillfällen motiverade en generell höjning av de ifrågavarande procenttalen.
Skatteutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända betänkande
SkU 1974:43 motionen i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till skogsbeskattningens
framtida utformning.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet vissa vid 1975 års riksmöte väckta
motioner om ändringar av bestämmelserna rörande skogsbeskattningen och
en vid innevarande riksmöte väckt motion om ny utredning rörande skogsbeskattningen.

Ny utredning om skogsbeskattningen

I motionen 1975/76:1012 begärs en ny utredning om skogsbeskattningen,
som bör vara inriktad på att utforma regler för beskattning av skogstillväxten.
Mot bakgrund av den förväntade knappheten på virke skulle en sådan utformning
av skogsbeskattningen enligt motionärernas mening vara ägnad
att stimulera skogsägarna till regelbundna avverkningar och skogsvårdande
åtgärder.

Skogsskattekommittén avvisade i sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen
metoden med schablonberäkning av uppskattad årlig medelinkomst
av skogsmark med hänsyn till att en sådan form av beskattning,
som tidigare tillämpats i vårt land men övergivits på grund av konstaterade
brister, skulle bli vansklig att genomföra i praktiken. Enligt kommitténs
bedömning skulle nämligen resultatet komma att avvika så avsevärt från
de verkliga inkomsterna, att det inte skulle kunna accepteras. Kommitténs
förslag, som i huvudsak innebär att det nuvarande systemet med värdeminskningsavdrag
för skog slopas och möjligheterna till insättning på skogskonto
ökas, är efter remissbehandling föremål för överväganden inom finansdepartementet.
1 avvaktan på det slutliga ställningstagandet till skogsskattekommitténs
förslag är utskottet inte berett tillstyrka en ny utredning
om skogsbeskattningen och avstyrker således bifall till motionen
1975/76:1012.

Beskattning av rotpost

Enligt gällande rättspraxis behandlas rättighet att avverka skog vid inkomsttaxeringen
enligt de regler som gäller för rättighet till leverans av
omsättningstillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt och inte som varulager.
Det innebär att nedskrivning av värdet av avverkningsrätt endast

SkU 1975/76:44

godkänns i den mån det kan visas att risk för prisfall föreligger.

I motionen 1975:197 yrkas att inköpt rotpost i beskattningshänseende
skall betraktas som varulager i och med kontraktets undertecknande.

T. o. m. 1945 års taxering gällde i rättspraxis samma regler för värdering
av kontraherade tillgångar som för varulager. Genom lagstiftning nämnda
år infördes bestämmelsen att nedskrivning av värdet av rättighet till leverans
av tillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt endast godkänns, om det kan
visas att prisfallsrisk föreligger. Skärpningen motiverades med att behovet
av nedskrivning av leveranskontrakt huvudsakligen föreligger under onormala
tider och i särskilda fall. Enligt utskottets mening har motionärerna
inte visat att det i fråga om avverkningsrätter föreligger tillräckliga skäl
att återgå till de beskattningsregler, som tidigare tillämpats. Utskottet avstyrker
därför bifall till lagstiftningsyrkandet i motionen 1975:197.

Innan en utstämplad rotpost avverkats, betraktas de växande träden fortfarande
som fast egendom och ingår i fastighetens taxerade skogsbruksvärde.
Vid förmögenhetstaxeringen skall fastigheten tas upp till taxeringsvärdet
vid beskattningsårets utgång, och även fordringen på grund av den upplåtna
avverkningsrätten skall tas upp som tillgång.

Motionären i motionen 1975:1046 begär sådan ändring av fastighetstaxeringsbestämmelserna
att försåld rotpost inte dubbelbeskattas vid förmögenhetstaxeringen,
medan yrkandet i motionen 1975:1057 går ut på att fordran
avseende avverkad skog eller avverkningsrätt skall tas upp till halva
värdet vid förmögenhetstaxeringen.

Med den nuvarande utformningen av bestämmelserna uppkommer, som
motionärerna påvisat, i vissa fall en dubbelbeskattning av värdet av en försåld
rotpost vid förmögenhetstaxeringen, nämligen om värdet av den upplåtna
avverkningsrätten överstiger tillväxten av det återstående virkesförrådet på
fastigheten. Detta är givetvis inte tillfredsställande. Som framgår av motionerna
är olika lösningar tänkbara för att eliminera den ifrågavarande dubbelbeskattningseffekten.
Utskottet är för sin del närmast böjt att biträda
den lösning som förordas i motionen 1975/76:1046, vilket innebär att omtaxering
av fastigheten bör ske, om det kan visas att den upplåtna avverkningsrätten
medfört en nedgång av fastighetens värde. Självfallet måste
vissa gränsbelopp fastställas för en sådan omtaxering. Utskottet tillstyrker
således bifall till utredningsyrkandet i motionen 1975:1046. Frågan bör lämpligen
prövas i samband med de slutliga ställningstagandena till skogsskattekommitténs
betänkande.

Någon anledning att införa speciella bestämmelser vid förmögenhetstaxeringen
i fråga om fordringar avseende avverkad skog, på sätt yrkas i motionen
1975:1057, anser utskottet inte föreligga. I övrigt torde syftet med
sistnämnda motion komma att bli tillgodosett genom vad utskottet ovan
förordat.

SkU 1975/76:44

Skogskonto

Enligt allmänna principer får i regel beskattningen av inkomster inte uppskjutas
eller fördelas på flera år, vilket kan medföra vissa nackdelar för
progressivt beskattade inkomsttagare, om inkomsterna utfaller ojämnt. För
att mildra dessa nackdelar för skogsägarna har i skogskontolagen (1954:142)
intagits bestämmelser, som gör det möjligt att i viss omfattning uppskjuta
och fördela beskattningen av skogsinkomster under högst tio år genom insättning
på skogskonto. För varje förvärvskälla får - med vissa undantag
varom nu inte är i fråga - uppskovet genom avdragsgill insättning på kontot
ett och samma beskattningsår avse högst 60 96 av köpeskillingen för rotsåld
skog samt 40 96 av köpeskillingen för leveransvirke och av saluvärdet av
skogsprodukter, som tagits ut för förädling i egen rörelse. Procenttalen för
insättning på skogskonto har genom särskild lagstiftning tillfälligt höjts till
80 resp. 50 vid sex olika tillfällen under åren 1954-1974.

I motionerna 1975:193 och 1070 begärs förslag om generella regler om
vidgad rätt till insättning på skogskonto för skogsägare, som drabbats av
stormfällningar, insektsangrepp o. d.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet först erinra
om att lindring i progressiviteten vid den statliga inkomstbeskattningen
också kan erhållas för skogsinkomster till följd av bl. a. skogsbrand, stormfällning,
torka och insektsskador enligt bestämmelserna i lagen (1951:763)
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. Särskild
skatteberäkning får dock inte ske, om uppskov med beskattningen erhållits
genom insättning på skogskonto.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har vissa ändringar i skogskontolagstiftningen
aktualiserats i skogsskattekommitténs betänkande. Utskottet
förutsätter att den i motionerna behandlade frågan kommer att prövas
senast i samband med ställningstagandet till skogsbeskattningens framtida
utformning.

Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandena i motionerna
1975:193 och 1070.

Utskottet hemställer

1. beträffande ny utredning om skogsbeskattningen
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1012;

2. beträffande beskattning av rotpost

a. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1046 och med
anledning av motionen 1975:1057 i skrivelse till regeringen
begär förslag till sådana ändringar av bestämmelserna rörande
fastighetstaxeringen att dubbelbeskattning av värdet av upplåten
avverkningsrätt undanröjs,

b. att riksdagen avslår motionen 1975:197,

c. att riksdagen avslår motionen 1975:1057 i den mån den inte
kan anses besvarad genom vad utskottet under moment 2 a
hemställt;

SkU 1975/76:44

3. beträffande skogskonto
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:193,

b. motionen 1975:1070.

Stockholm den 23 mars 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred
(c). Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s). Wikner (s). Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c), fruar Normark
(s), Troedsson (m), herrar Boström (s), Hörberg (fp) och Börjesson i Falköping*
(c).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 51515 Stockholm 1976