SkU 1975/76: 43
Skatteutskottets betänkande
1975/76: 43
med anledning av motioner om vissa ändringar rörande den bokföringsmässiga
redovisningen av inkomst av jordbruksfastighet
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1975/76:699 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att omläggningen till bokföringsmässig redovisning för jordbrukare begränsas
till att omfatta jordbruksföretag med en bruttoomsättning som överstiger
50 000 kr.;
1975/76:705 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten
av att vissa grupper jordbrukare får anstånd med övergång till redovisning
enligt bokföringsmässiga grunder;
1975/76:968 av herrar Fågelsbo (c) och Josefson (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av lagervärderingsreglerna
beträffande stamdjur vid bokföringsmässig redovisning i jordbruket i syfte
att motverka nuvarande negativa effekter av inflationen;
1975/76:994 av herr Leuchovius m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående indexreglering
av värdetillväxten av djur jämte beskattning av djurvärden.
Obligatorisk övergång från kontantmässig till bokföringsmässig redovisning
av inkomst av jordbruksfastighet
Enligt 2 § lagen (1972:742) om ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) - ikraftträdandelagen - är den, som
efter utgången av 1972 förvärvat äganderätt eller nyttjanderätt till jordbruksfastighet,
som utgör särskild förvärvskälla, skyldig att redovisa inkomsten
av fastigheten enligt bokföringsmässiga grunder.
För övriga skattskyldiga skall övergång till bokföringsmässig redovisning
ske successivt under en femårsperiod med början den 1 januari 1973. Vid
denna tidpunkt skall dels alla juridiska personer utom dödsbon, dels fysiska
personer, som enligt taxeringsnämndens beslut för beskattningsåret 1971
haft en bruttointäkt av jordbruksfastighet på minst 150 000 kr., gå över
till bokföringsmässig redovisning. För de följande åren sker en avtrappning
av omsättningsgränsen på så sätt, att övergång fr. o. m. 1974, 1975 resp.
1976 skall ske av skattskyldiga, vilkas bruttointäkter av jordbruksfastighet
1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 43
SkU 1975/76:43
2
för beskattningsåren 1972, 1973 resp. 1974 enligt taxeringsnämndens beslut
uppgått till minst 100 000, 70 000 resp. 50 000 kr. Det sista övergångsåret,
1977, skall återstoden av landets jordbrukare gå över till bokföringsmässig
redovisning. Härigenom skulle kontantprincipen upphöra med 1977 års taxering
och alla jordbrukare vid 1978 års taxering redovisa enligt bokföringsmässiga
grunder. För att inte onödigtvis belasta de skattskyldiga och taxeringsmyndigheterna
skall emellertid skattskyldig med kontantmässig redovisning,
som avvecklar jordbruksdriften under det år, för vilket han eljest
bort gå över till bokföringsmässig redovisning, inte byta redovisningsmetod
för avvecklingsåret.
Omsättningsgränserna kan behöva jämkas, sedan erfarenhet vunnits av
de första årens övergångar. Av den anledningen har regeringen bemyndigats
att förordna om avvikelse från bestämmelserna om tidpunkten för de nya
reglernas tillämpning och om storleken av bruttointäkt som skall vara avgörande
för frågan om tillämpningen.
Den som frivilligt önskar det får enligt 3 § ikraftträdandelagen gå över
till bokföringsmässig redovisning innan skyldighet att gå över föreligger.
I en med anledning av prop. 1972:120 väckt motion yrkades att obligatorisk
övergång tili bokföringsmässig redovisning inte skulle föreligga för jordbrukare
med en omsättning av högst 50 000 kr.
1 sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1972:67 avstyrkte skatteutskottet
bifall till motionen och anförde, att man inte borde underskatta
jordbrukarnas möjligheter att tillämpa den förhållandevis enkla bokföring,
som erfordrades för taxering enligt bokföringsmässiga grunder. Utskottet
erinrade också om att den obligatoriska bokföringsskyldighet, som åvilar
rörelseidkare, inte förorsakar hantverkare och andra mindre företagare nämnvärda
svårigheter. Den successiva övergången till bokföringsmässig redovisning
under en femårsperiod borde också medföra att en övergång över
huvud taget inte blev aktuell för många av de äldre jordbrukarna. Av principiella
och praktiska skäl var det enligt utskottets mening varken lämpligt
eller möjligt att annat än under en begränsad övergångstid ha två skilda
system för redovisning av inkomst av jordbruksfastighet.
I en motion vid 1974 års riksdag yrkades att bestämmelserna om obligatorisk
övergång till bokföringsmässig redovisning skulle begränsas till
jordbrukare med en bruttointäkt av jordbruksfastighet, som översteg 50 000
kr.
Skatteutskottet avstyrkte bifall till motionen i sitt av riksdagen godkända
betänkande SkU 1974:14 och anförde att det vid detta tillfälle var för tidigt
att uttala sig om verkningarna av det nya systemet, eftersom praktiska
erfarenheter inte vunnits från taxeringsarbetet efter det första årets övergångar
till bokföringsmässig redovisning av inkomst av jordbruksfastighet.
I avvaktan härpå ansåg utskottet det varken lämpligt eller nödvändigt att
redan då ta definitiv ställning till motionärernas förslag.
Den 19 februari i år lämnade finansministern följande svar på en in -
SkU 1975/76:43
3
terpellation av herr Gustavsson i Alvesta (1975/76:96) angående utsträckt
tid för övergång till redovisning av inkomst av jordbruksfastighet enligt
bokföringsmässiga grunder:
Herr Gustavsson i Alvesta tar upp en fråga som för närvarande är under
behandling inom finansdepartementet. Bakgrunden härtill är följande.
Enligt övergångsreglerna skall övergången till bokföringsmässig redovisning
av inkomst av jordbruksfastighet ske successivt under en femårsperiod
med början den 1 januari 1973. Skyldigheten att tillämpa de nya bestämmelserna
har anknutits till storleken av bruttointäkten två år före övergångsåret.
För de sista två övergångsåren gäller följande. Alla jordbrukare
som år 1974 hade 50 000 kr. eller mer i bruttointäkt skall redovisa inkomsterna
enligt bokföringsmässiga grunder fr. o. m. 1977 års taxering. Därefter
skall återstoden av landets jordbrukare omfattas av det nya systemet fr. o. m.
1978 års taxering.
Ursprungligen räknade man med att ca 12 000 jordbrukare i hela landet
skulle gå över till det nya systemet under det sista övergångsåret.
Enligt vissa nyligen gjorda beräkningar har övergångstakten utvecklats
på ett helt annat sätt. Inte mindre än ca 60 000 jordbrukare skall enligt
dessa beräkningar gå över till det nya systemet under det sista övergångsåret.
Denna icke förutsedda ökning av antalet övergångsfall skulle medföra stora
påfrestningar för taxeringsadministrationen och för de bokföringsbyråer som
anlitats av jordbrukare.
Regeringen avser därför att inom en snar framtid vidtaga åtgärder så
att övergångstiden förlängs.
Värdering av lager av djur i inkomstkällan jordbruksfastighet
Enligt punkt 1 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370)
-KL - får lager av djur på jordbruksfastighet vid inkomstberäkningen inte
tas upp till lägre belopp än 40 "o av de värden som riksskatteverket (RSV)
fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna
på dessa djurslag under en 12-månadersperiod närmast före
den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant värde inte fastställts, t. ex. i
fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuren tas upp till lägst 40 av
allmänna saluvärdet. I RSV:s anvisningar för 1976 års taxering (RSV Dt
1975:28) motsvarar värdena på djur genomsnittspriserna under tiden den
1 oktober 1974 - den 30 september 1975. 1 värdena har mervärdeskatt inte
inräknats.
En jordbrukare har vid varulagervärderingen också möjlighet att utnyttja
supplementärregel I i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL, som innebär
att djurlagret får nedskrivas med ett belopp, som motsvarar 60 av medeltalet
av värdet på djurlagret vid utgången av de två föregående beskattningsåren.
Lagret kan därvid få tas upp till negativt belopp, om avsättning
i räkenskaperna sker till ett lagerregleringskonto. Avsättningen till lagerregleringskonto
skall återföras till beskattning påföljande år och frågan om
rätt till förnyad avsättning prövas efter förhållandena vid detta års utgång.
Supplementärregel 1 är endast tillämplig då djurvärdet tagits upp till fulla
SkU 1975/76:43
4
det värde som RSV fastställt eller till fulla allmänna saluvärdet. Regeln
är avsedd att tillämpas i det fall då ett starkt nedskrivet djurlager tillfälligt
nedgått vid beskattningsårets utgång.
Enligt 20 i ikraftträdandelagen får skattskyldig, som övergått från kontantprincipen
till bokföringsmässig redovisning, utan hinder av de ovannämnda
bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL vid utgången
av de forsta tre beskattningsåren efter övergången ta upp värdet
av andra djur än stamdjur till lägst nedan angivna del av de värden som
fastställts av RSV för olika slag av djur, nämligen
för det första beskattningsåret 10 %,
för det andra beskattningsåret 20 %,
för det tredje beskattningsåret 30 96.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet vissa motioner med yrkanden om
ändringar i bestämmelserna rörande den bokföringsmässiga redovisningen
av inkomst av jordbruksfastighet.
Övergång till bokföringsmässig redovisning
Enligt gällande bestämmelser skall övergång från kontantmässig till bokföringsmässig
redovisning av inkomst av jordbruksfastighet ske successivt
under en femårsperiod med början den 1 januari 1973. Skyldigheten att
tillämpa de nya bestämmelserna för inkomstredovisningen har anknutits
till storleken av bruttointäkten av jordbruksfastighet två år före övergångsåret.
För de två sista övergångsåren, 1976 och 1977, gäller följande. Jordbrukare,
som år 1974 hade en bruttointäkt på 50 000 kr. eller mer, skall
redovisa inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga grunder
fr. o. m. 1977 års taxering. Återstoden av jordbrukarna skall gå över till
det nya systemet fr. o. m. 1978 års taxering. Om särskilda skäl föreligger
kan regeringen förordna om avvikelser från bestämmelserna om tidpunkten
för tillämpningen av de nya reglerna och om storleken av bruttointäkt, som
skall vara avgörande för frågan om tillämpningen.
I motionen 1975/76:699 yrkas sådan ändring av ikraftträdandebestämmelserna,
att övergången till bokföringsmässig redovisning tills vidare begränsas
till jordbrukare med en bruttointäkt av jordbruksfastighet, som överstiger
50 000 kr., och i motionen 1975/76:705 begärs anstånd med övergången
till 1978 eller 1979 för jordbrukare, som 1974 redovisar en bruttointäkt under
visst belopp, eller generösa dispensbestämmelser för jordbrukare, som ämnar
avveckla jordbruksdriften under de närmaste åren. Som motivering för yrkandena
anförs bl. a. att antalet jordbrukare, som skall gå över till bokföringsmässig
redovisning de sista åren, är avsevärt större än vad som tidigare
beräknats. Detta kommer att medföra så stora arbetsbelastningar för bok
-
SkU 1975/76:43
5
föringsbyråerna, att man kan befara att många jordbrukare inte kan få erforderlig
hjälp med den ekonomiska planeringen av övergången.
Ursprungligen räknade man med att ca 12 000 jordbrukare skulle gå över
till bokföringsmässig redovisning det sista året. Enligt vissa nyligen gjorda
beräkningar kommer emellertid ca 60 000 jordbrukare att gå över till det
nya systemet detta år. Denna oförutsedda ökning av antalet övergångsfall
skulle medföra stora påfrestningar på skatteadministrationen och för de bokföringsbyråer
som anlitas av jordbrukarna. Regeringen har därför den 18
mars 1976 beslutat, att jordbrukare, som 1975 har en bruttointäkt av jordbruksfastighet
på 35 000 kr. eller mer, skall tillämpa bokföringsmässig redovisning
fr. o. m. 1978 års taxering. Därefter skall jordbrukare, som 1976
har en bruttointäkt av 20 000 kr. eller mer, tillämpa bokföringsmässig redovisning
fr. o. m. 1979 års taxering. Återstoden av landets jordbrukare kommer
att omfattas av det nya systemet fr. o. m. 1980 års taxering. De ändrade
bestämmelserna kommer inom kort att publiceras i Svensk författningssamling.
Genom regeringens beslut att tiden för övergång till bokföringsmässig
redovisning skall förlängas med två år torde yrkandena i motionerna
1975/76:699 och 705 i huvudsak vara tillgodosedda.
Värdering av djurlager
Den regel för värdering av lager av djur vid bokföringsmässig redovisning
av inkomst av jordbruksfastighet som i allmänhet tillämpas innebär, att
djurlagret inte får tas upp till lägre värde än 40 % av de värden som riksskatteverket
fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval
av genomsnittspriserna för djur under en 12-månadersperiod närmast före
den 1 oktober beskattningsåret.
I motionen 1975/76:968 begärs översyn av varulagervärderingsreglerna
för djur i jordbruk med bokföringsmässig redovisning i syfte att motverka
de negativa effekterna av inflationen, och i motionen 1975/76:994 hemställer
motionärerna om indexreglering av värdetillväxten av djurlagret. Motionärerna
framhåller att värderingsreglerna för djurlagret är så utformade att
värdetillväxten av djuren blir successivt beskattad.
Det torde inte råda några delade meningar om att jordbruket i företagsekonomiskt
avseende bör betraktas på samma sätt som annan näringsverksamhet
och att de materiella beskattningsreglerna därför i allt väsentligt
bör vara enhetligt utformade för jordbruk och rörelse. Även om stamdjur,
som framhålls i motionen 1975/76:994, i viss mån kan jämställas med inventarier,
rådde vid tillkomsten av de nya jordbruksbeskattningsreglerna
allmän enighet om att alla djur borde betraktas som omsättningstillgångar
och att i konsekvens härmed de för lagertillgångar i allmänhet vid företagsbeskattningen
gällande reglerna i stort sett skulle tillämpas på djuren.
En rätt till nedskrivning av lagret av stamdjur enligt de allmänna varu
-
SkU 1975/76:43
6
lagervärderingsreglerna kan i och för sig anses medföra en skattemässigt
större förmån för vissa jordbrukare i jämförelse med rörelseidkare men har
ansetts motiverad med hänsyn till det speciella behovet av resultatutjämning
inom jordbruket på grund av riskerna bl. a. för skördeförluster. Det bör
emellertid understrykas, att det ligger i jordbrukarnas eget intresse att utnyttja
de generösa möjligheterna att nedskriva djurlagret med omdöme.
Varulagervärderingsreglerna i inkomstkällorna jordbruksfastighet och rörelse
är så konstruerade, att den nominella värdetillväxt, som lagret är utsatt
för på grund av inflationen, blir föremål för beskattning. Rörelseidkaren
beskattas för denna värdetillväxt i samband med försäljningen av lagertillgångarna.
Detsamma gäller för jordbrukare beträffande andra lagertillgångar
än djur. I fråga om djurlagret beskattas jordbrukaren successivt för
värdetillväxten av djuren, oavsett om de försäljs eller ej, i den mån ytterligare
nedskrivning av lagret inte kan göras. Det bör framhållas att djuren successivt
ersätts på samma sätt som andra varulagertillgångar och att detta
- oavsett vilken värderingsregel som används - medför att nominella vinster
uppkommer och beskattas.
Företagsskatteberedningen har bl. a. till uppgift att ta ställning till olika
former av konsolidering inom ramen för rörelsebeskattningen. Resultatet
av dessa överväganden kan komma att innebära ändrade förutsättningar
även för jordbruksbeskattningen. I den mån beredningens ställningstagande
leder till ändrade regler för varulagervärderingen bör detta givetvis medföra
motsvarande ändringar i fråga om jordbruksbeskattningen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandena
i motionerna 1975/76:968 och 994.
Utskottet hemställer
1. beträffande övergång till bokföringsmässig redovisning
att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:699,
b. motionen 1975/76:705,
i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört;
2. beträffande värdering av djurlager
att riksdagen avslår
a. motionen 1975/76:968,
b. motionen 1975/76:994.
Stockholm den 23 mars 1976
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
SkU 1975/76:43
7
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s), Wikner (s), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fruar Normark
(s), Troedsson (m), herrar Boström (s). Hörberg (fp) och Börjesson i Falköping*
(c).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c),
Olsson i Järvsö (c), fru Troedsson (m), herrar Hörberg (fp) och Börjesson
i Falköping (c), som anfort:
Djur i jordbruk behandlas enligt den nya jordbruksbeskattningen som
lager. De i en besättning ingående djuren åsätts varje år värden, som riksskatteverket
fastställer på grundval av konstaterade salupriser. Nedskrivning
får därefter ske enligt de allmänna lagervärderingsreglerna till i allmänhet
lägst 40 % av besättningens värde.
Denna ordning innebär att värdestegringen i en djurbesättning blir successivt
beskattad. I gengäld beskattas vid försäljningen bara vad som motsvarar
skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet. Systemet
har otvivelaktigt vissa förtjänster men kan samtidigt innebära stora påfrestningar
på likviditeten för enskilda jordbrukare. Inte minst i utpräglade inflationstider
är dessa problem mycket påtagliga i lantbruksföretag med omfattande
animalieproduktion.
Det är enligt vår uppfattning mycket angeläget att försöka undanröja de
i motionerna 1975/76:968 och 994 påtalade olägenheterna med de nuvarande
beskattningsreglerna för djur. Som utskottet framhåller behandlar företagsskatteberedningen
f. n. lagervärderingsreglerna i stort. Det är angeläget att
värderingsreglerna för djur prövas i detta sammanhang. Då företagsskatteberedningen
förmodligen kommer att behandla lagervärderingsreglerna
i jordbruket avvaktar vi dess förslag.
GOTAB 51560 Slockholm 1976