SkU 1975/76: 41

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 41

med anledning av motioner ang. beskattningen av vissa samfälligheter,
m. m.

Motioner

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:963 av herrar Elmstedt (c) och Petersson i Ronneby (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att skattskyldigheten för vissa föreningar
ändras enligt vad som i motionen anförts;

1975/76:982 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna
för beskattning av samfällighet att dubbelbeskattning undviks.

Gällande bestämmelser

Frågan om beskattningen av gemensamhetsanläggningar och andra samfälligheter
reglerades vid 1975 års riksdag (prop. 1975:48, SkU 22). De nya
reglerna träder i kraft fr. o. m. inkomståret 1976 och innebär i korta drag
följande.

Beträffande marksamfallighet, som utgör taxeringsenhet och sorn förvaltas av
juridisk person, är den juridiska personen skattskyldig. I övriga fall skall i
princip ägarna av delägarfastigheterna beskattas för verksamheten på samfälligheten.

1 de fall då den juridiska personen beskattas - exempelvis för inkomst
av häradsallmänningar, sockenallmänningar, gemensamhetsskogar o. d.
samfälligheter - skall inkomsten beräknas enligt de allmänna regler som
gäller för färvärvskällan. Utdelning till delägare får emellertid i fortsättningen
dras av vid inkomstberäkningen och beskattas i motsats till tidigare hos
delägarna. Statlig inkomstskatt tas ut hos den juridiska personen efter samma
procentsats som gäller för ekonomiska föreningar, dvs. efter 32 "<< av den
beskattningsbara inkomsten. I motsats till vad som gäller beträffande ekonomiska
föreningar och aktiebolag saknas föreskrifter om beskattning av
kapitalet i samfälligheten i samband med upplösning av den juridiska personen.

I samband med riksdagsbehandlingen uppmärksammades bl. a. vissa dubbelbeskattningseffekter
som kunde uppkomma i samband med övergången
till det nya systemet därigenom att vinst som beskattas hos marksamfallighet
före ikraftträdandet kommer att beskattas hos delägarna, om den delas ut
efter ikraftträdandet. Samfälligheten blir då berättigad till avdrag för ut -

1 Riksdagen IÖ75/76. 6sami. Nr4i

SkU 1975/76:41

delningen, men det är givetvis osäkert i vad mån samfälligheten kan utnyttja
denna avdragsrätt under beskattningsåret eller genom förlustavdrag senare
år. Utskottet ansåg att ej avsedda dubbelbeskattningseflekter så långt som
möjligt borde undvikas men ville samtidigt framhålla att betydelsen av det
påpekade förhållandet inte borde överdrivas, eftersom samfälligheterna hade
möjlighet att intill ikraftträdandet dela ut ifrågavarande vinster utan beskattningskonsekvenser
för delägarna. Dubbelbeskattningseffekter torde
emellertid kunna uppkomma även efter ikraftträdandet, och utskottet utgick
ifrån att regeringen - om olägenheter i nämnda eller andra hänseenden
uppkom vid den praktiska tillämpningen av det nya systemet - skulle lägga
fram de förslag som förhållandena kunde föranleda.

Andra samhälligheterän desom nyss nämnts-t. ex. vägforeningar eller vägsamfalligheter-skall
inte taxeras enligt de nya reglerna. Intäkter och kostnader
skall i stället i princip fördelas på delägarfastigheterna och beaktas
i den förvärvskälla i vilken delägarfastigheten ingår. Ligger skattskyldigheten
på ägare av delägarfastigheter, som är schablonbeskattade, och har värdet
av samfälligheten fördelats på dessa fastigheter vid fastighetstaxeringen, blir
i regel någon ytterligare beskattningsåtgärd inte aktuell utöver den inverkan
på schablonbeskattningen som ett eventuellt högre taxeringsvärde kan ha.
Avdrag medges emellertid för ränta och tomträttsavgäld, som hänför sig
till samfälligheten.

Enligt uppgift i motionen 1975/76:963 handhas vissa för en bygd gemensamma
angelägenheter, såsom väghållning och snöröjning, a v föreningar
av annan typ än vägsamfallighet. Under förutsättning att denna verksamhet
med hänsyn till sin art och omfattning har sådan karaktär, att den skall anses
såsom rörelse i kommunalskattelagens mening, skall inkomst härav
i så fall beskattas enligt vanliga regler, vilket vad beträffar den statliga inkomstskatten
innebär en skattesats av 32 "n för ekonomiska föreningar och
15 "n för ideella föreningar.

I fråga om ideella föreningar bör framhållas att en sådan sammanslutning
får karaktär av särskilt skattesubjekt endast under förutsättning att verksamheten
har ett ideellt ändamål. Även en ideell förening kan emellertid
vid sidan av sitt ideella ändamål eller som ett led däri driva verksamhet
som med hänsyn till omständigheterna bör betraktas som rörelse. Även
om föreningens huvudsakliga ändamål är att anse som samhällsnyttigt, skall
den i så fall - med vissa speciella undantag enligt 53 8 1 mom. första stycket
d kommunalskattelagen - i så fall beskattas för inkomsten härav.

Föreningsskatteutredningen har i sitt betänkande beträffande beskattningen
av ideella forén ingar (Ds Fi 1975:15) föreslagit att föreningarmed religiösa,
välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga
kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål och med inkomster som
så gott som uteslutande hänför sig till verksamhet, som har ett naturligt
samband med föreningens ändamål, under vissa förutsättningar helt skall
befrias från skattskyldighet.

SkU 1975/76:41

Utskottet

Som framgår av den tidigare redogörelsen har nya regler för beskattning
av samfälligheter genomförts med verkan fr. o. m. inkomståret 1976. Beträffande
marksamfällighet, som utgör särskild taxeringsenhet och som förvaltas
av juridisk person, innebär de nya reglerna att den juridiska personen
beskattas för inkomsten. Utdelning från samfällighet till delägarna skall
emellertid dras av vid inkomstberäkningen och i stället beskattas hos delägarna.

I motionen 1975/76:982 yrkas förslag från regeringen om att vissa dubbelbeskattningseffekter
skall elimineras. Som exempel på otillfredsställande
effekter av de nya reglerna nämns i motionen, att vinstmedel som beskattats
hos samfälligheten före ikraftträdandet men utdelas först efter ikraftträdandet
kommer att beskattas även hos delägarna. Vidare anförs att motsvarande
effekter kan uppkomma även beträffande vinster som efter ikraftträdandet
beskattas hos samfälligheten, och att exempelvis inkomst som
uppkommer i en bysamfällighets tomtstyckningsrörelse och som delas ut
i sin helhet kommer att beskattas fullt ut hos delägarna, utan de avdrag
som samfälligheten är berättigad till för ingångsvärde på marken.

Med anledning av vad som anförs i motionen bör framhållas att de nya
reglerna genomfördes av en bred majoritet i riksdagen i syfte att åstadkomma
en i möjligaste mån likformig behandling vid beskattningen av samfälligheter
av olika slag och att på ett bättre sätt än tidigare tillgodose skatteförmågeprincipen
och fördelningspolitiska synpunkter på beskattningen.
De effekter, som nu kritiseras i motionen, observerades i samband med
riksdagsbehandlingen och utgör i och för sig naturliga konsekvenser av
reformen. De har delvis sin förklaring i att det givetvis inte kan komma
i fråga att i strid mot syftet med reformen medge avdrag för utdelning
av samfällighetens anläggningskapital och andra tillgångar utan motsvarande
beskattning hos delägarna. Som utskottet framhöll förra året begränsas också
de angivna dubbelbeskattningseffekterna av att samfälligheten haft god tid
att före ikraftträdandet dela ut beskattade vinstmedel och andra tillgångar
utan skattekonsekvenser för delägarna. Det bör på samma sätt som i fjol
också påpekas, att samfälligheterna - om viss inkomst reducerats vid beskattningen
genom avdrag för ingångsvärde o. d. men i sin helhet delats
ut - i allmänhet torde kunna utnyttja sin avdragsrätt för utdelningen från
andra inkomster samma år eller genom reglerna om förlustavdrag senare
år. På lång sikt begränsas givetvis de i motionen påtalade effekterna av
samfälligheternas konsolideringsbehov och av att ansamlat kapital icke beskattas
hos delägarna i samband med upplösning av samfälligheten.

Utskottet vill dock inte förneka att vissa ej avsedda effekter kan uppkomma
i det nya beskattningssystemet. Som utskottet framhöll förra året
kan det emellertid förutsättas att regeringen - om olägenheter uppkommer
vid den praktiska tillämpningen - lägger fram de förslag som förhållandena

SkU 1975/76:41

föranleder. Med hänsyn härtill och till att motionärerna inte åberopat några
nya omständigheter, som bör föranleda annat ställningstagande än förra
året, avstyrker utskottet motionen 1975/76:982.

1 motionen 1975/76:963 anför motionärerna att föreningar, som på frivillig
grund åtagit sig att handha vissa för en bygd gemensamma angelägenheter
såsom väghållning och snöröjning, beskattas för överskott som tillfälligtvis
kan uppkomma exempelvis om ett kommunalt anslag för vinterväghållning
på grund av väderleksförhållandena inte behöver tas i anspråk fullt ut under
säsongen. Enligt motionärernas uppfattning bör ett mindre överskott i sådana
fall kunna fritas från beskattning.

Utskottet vill till en början framhålla, att beskattningskonsekvenser av
den art som berörs i motionen inte längre kan uppkomma beträffande verksamhet
som bedrivs av vägförening. Samfälligheter av detta slag skall nämligen
fr. o. m. inkomståret 1976 inte längre beskattas. Inkomsterna och utgifterna
fördelas i stället på delägarfastigheterna, vilket dock för villor och
andra schablonbeskattade fastigheter i allmänhet inte medför någon beskattning.
Bidrag till föreningar av annat slag anses som skattepliktig inkomst
endast under förutsättning att bidraget ingått i en verksamhetsgren som
med hänsyn till sin art och omfattning är att betrakta som rörelse eller
skattepliktig förvärvskälla av annan art. Om rörelse undantagsvis kan anses
föreligga i de fall som anges i motionen, torde emellertid bidragen i allmänhet
kunna lämnas i sådana former att ej avsedda beskattningskonsekvenser undviks.
Med hänvisning härtill och till pågående överväganden beträffande
föreningsskatteutredningens tidigare redovisade förslag beträffande skattebefrielse
för vissa ideella, allmännyttiga föreningar, finnér utskottet att motionärerna
inte påvisat tillräckliga skäl till initiativ i frågan från riksdagens
sida. Utskottet avstyrker således motionen 1975/76:963.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:963,

2. motionen 1975/76:982.

Stockholm den 16 mars 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s). Sundkvist (c). Westberg
i Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius* (c), Lundgren
(s), fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Hörberg (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1975/76:41

Reservation

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "I motionen”
och slutar på s. 4 med "motionen 1975/76:982” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1975/76:982 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) yrkas förslag
från regeringen om att vissa dubbelbeskattningseffekter skall elimineras.
Som exempel på otillfredsställande effekter av de nya reglerna nämns i
motionen bl. a. att vinstmedel som beskattats hos samfälligheten före ikraftträdandet
men utdelas först efter ikraftträdandet kommer att beskattas även
hos delägarna. Dubbelbeskattningen kan inte elimineras genom förlustavdrag
hos samfälligheten - väljes denna väg flyttas problemet endast över
till vinsten för det år förlustavdraget utnyttjas. Samma effekt uppkommer
i fråga om vinster som efter ikraftträdandet tas till beskattning i bolaget.

Utskottet delar i och för sig motionärernas mening att den bästa metoden
att komma till rätta med problemen vore en återgång till tidigare regelsystem
med beskattning enbart hos samfälligheten och skattefrihet hos delägarna
för mottagen utdelning. Med hänsyn till att de nya reglerna för beskattning
av samfälligheter antogs så sent som under våren 1975 är utskottet emellertid
inte berett att nu förorda deras upprivande. Det är emellertid ett oeftergivligt
rättvisekrav att riskerna för dubbelbeskattningseffekter så långt möjligt
undanröjes.

I många marksamfälligheter växlar intäkterna kraftigt år från år - detta
gäller inte minst många skogssamfälligheter. De år verksamheten främst
inriktas på skogsvårdande åtgärder kan underskott uppstå som svårligen
kan kompenseras genom förlustavdrag senare år. Marksamfälligheterna saknar
dessutom i allmänhet avskrivningsbara tillgångar och varulager. Skulle
medel fonderas drabbas de dessutom av en relativt hög skatt genom att
skattesatsen för den statliga inkomstskatten höjts till 32 96. Med anledning
av vad som anföres i motionen finns vidare anledning påpeka att riskerna
för dubbelbeskattning inte ens kan undvikas genom att dela ut hela vinsten
samma år som den uppkommer. Garantibeskattningen skulle då bli effektiv,
vilket skulle få samma effekt som en dubbelbeskattning.

Det anförda innebär att utskottet är berett att tillstyrka yrkandet i motionen
1975/76:982 om skyndsam ändring av reglerna rörande marksamfälligheter
så att den materiella rättvisans krav tillgodoses. Även möjligheterna till
resultatutjämning bör därvid beaktas.

dets att utskottet under moment 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:982 hos regeringen
anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna för beskattning
av samfällighet att dubbelbeskattning undviks.

■

' • ■

■

i-n ,