SkU 1975/76:35

Skatteutskottets betänkande
1975/76:35

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag
inom finansdepartementets verksamhetsområde för budgetåret
1976/77 jämte motioner

Skatte- och kontrollväsen

1. Tullverket: Förvaltningskostnader. Regeringen har (punkten C 1,
s. 78-86) föreslagit riksdagen att till Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 383 735 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:459 av herrar Sellgren (fp) och Ångström (fp) vari hemställs att
riksdagen uttalar att tullkamrarna i Örnsköldsvik och Skellefteå bibehålls
i sin nuvarande funktion;

1975/76:2081 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari - med hänvisning
till motionen 1975/76:2080 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär
förslag till förstärkta resurser inom tullen för att bekämpa narkotikasmugglingen.

Utskottet

När frågan om tullverkets nya distriktsorganisation behandlades vid 1973
års riksdag förelåg åtskilliga motionsyrkanden om bibehållande av olika tullkammare,
som enligt organisationsförslaget skulle dras in. Skatteutskottet,
som avstyrkte dessa yrkanden, framhöll därvid bl. a. att den nya tullproceduren
och EG-avtalets krav på ursprungskontroll skapade nya och för
näringslivet ofta bekvämare former av tullservice och att tullverket avsåg
att tillgodose behovet av tulltaxeringsutbildad personal även på annat sätt
än genom bibehållande av tullkammare. I enlighet med organisationsförslaget
har fr. o. m. 1974 elva tullkammare dragits in. Efter förnyad utredning
har beträffande vissa tullkammare, som ursprungligen avsågs bli indragna,
tullstyrelsen föreslagit att de skall ersättas av tullstationer och att indragningen
skall fullföljas beträffande en tullkammare, medan en annan tullkammare
ombildas till tullavdelning under en gränstullkammare. I enlighet
med detta förslag har tullstyrelsen i sina anslagsäskanden under punkten
7 räknat med en minskning av medelsbehovet under nästa budgetår med
närmare en halv miljon kr. Departementschefen konstaterar att det ankom -

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 35

SkU 1975/76: 35

mer på regeringen att besluta om på vilka orter tullkammare skall finnas
och meddelar att beslut i frågan kommer att föreligga före ingången av
nästa budgetår. Tullstyrelsens medelsberäkning på denna punkt godtas av
departementschefen.

I motionen 1975/76:459 begärs ett riksdagsuttalande att tullkamrarna i
Örnsköldsvik och Skellefteå, som enligt tullstyrelsens förslag skall ersättas
med tullstationer, bibehålls i sina nuvarande funktioner.

Utskottet vill med anledning härav påpeka att den nu föreslagna åtgärden
att ersätta tullkammare med tullstationer innebär en väsentlig förbättring
för näringslivet i resp. regioner i förhållande till det ursprungliga förslaget
om indragning. De lokala intressen som motsatt sig indragning av tullkamrarna
har gentemot en sådan åtgärd åberopat att den skulle leda till
dels försämrad tullservice, dels minskad sysselsättning på platsen. Skillnaden
mellan tullkammare och tullstation i fråga om antalet sysselsatta på de nu
aktuella orterna blir enligt vad utskottet inhämtat närmast marginell.

Av den utredning som verkställts inom tullstyrelsen framgår att förtullningarna
vid dessa tullkammare utanför den nya tullprocedurens hemtagningssystem
är fåtaliga och till stor del avser varor som utan olägenhet
kan förtullas vid en tullstation. För hemtagarna, som regelbundet besöks
av kvalificerad tullpersonal, är avståndet till tullkammare av mindre betydelse.
Det kan nämnas att förtullning av partigods ombesörjs av tullstation
och att det endast är den mera kvalificerade tulltaxeringen som en tullkammare
måste ta hand om. Förekomsten av en tullstation, som sorterar
under en tullkammare, innebär i sig en god tullservice eftersom tullstationen
står i fortlöpande kontakt med tullkammaren och kan förmedla eller påkalla
dess tjänster. Härtill kommer att tullstyrelsen om det skulle visa sig erforderligt
lätt kan låta tulltaxeringsutbildad personal tjänstgöra viss tid varje
vecka vid tullstationen. Det kan här förtjäna erinras om att tullstyrelsen
i samband med indragningarna av tullkammare fr. o. m. 1974 lät kvalificerad
tullpersonal tjänstgöra viss tid varje vecka i Värnamo, men att det visat
sig att behovet av sådana tjänster var så litet att denna service nu dragits
in. Det bör även framhållas att de hittills verkställda indragningarna av
tullkammare kunnat genomföras utan att tullstyrelsen erfarit några klagomål
från näringslivet. Mot denna bakgrund och med hänvisning till övriga redovisade
omständigheter anser utskottet inte att det finns skäl att göra
något särskilt uttalande om bibehållande av tullkamrarna i Örnsköldsvik
och Skellefteå, en fråga som det alltså ankommer på regeringen att pröva.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:459.

I samband med detta anslag behandlar utskottet också motionen
1975/76:2081 där motionärerna med hänvisning till motiveringen i motionen
1975/76:2080 begär att tullverket skall få förstärkta resurser för att bekämpa
narkotikasmugglingen. I en annan motion, som hänvisats till justitieutskottet,
begär motionärerna i samma syfte även ökade resurser för polisen.

SkU 1975/76: 35

Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning i fråga om angelägenheten
av att sätta in så effektiva åtgärder som möjligt mot narkotikasmugglingen.
Generaltullstyrelsen har också i sina anslagsframställningar understrukit
att tullverket anser att bekämpningen av narkotikasmugglingen alltjämt
skall ges hög prioritet inom verkets arbetsområde. Tullverkets begäran
om vissa ytterligare tjänster för tullkriminalverksamhet har godtagits i budgetpropositionen,
som i denna del tillstyrks av utskottet. Frågan om hur
man rent organisatoriskt bäst skall kunna bekämpa narkotikasmugglingen
har lösts i annat sammanhang och därvid har träffats överenskommelser
om samarbete mellan tullkriminalen och polisen. Det bör därför enligt utskottets
mening i första hand ankomma på tullverket att begära de eventuella
personal- och resursförstärkningar som verket finner erforderliga i sådant
syfte.

När det gäller det internationella polis- och tullsamarbetet kan erinras
om det avtal om tullsamarbete som träffats med Västtyskland, vilket är
särskilt inriktat mot bl. a. narkotikasmuggling, och som också skall ses som

inledningen av ett vidgat tullsamarbete för att komma till rätta med dessa

problem.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:2081.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen till Tullverket: Föivaltningskostnader för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 383 735 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:459,

b. motionen 1975/76:2081.

2. T ullverket: Anskaffning av viss materiel. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (punkten C 2, s. 86-87) och hemställer

att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 282 000 kr.

3. Riksskatteverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten C 6,
s. 90-101) och hemställer

att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 136 845 000 kr.

4. Det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning, m. m. Regeringen
har (s. 101-110)

1. föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats beträffande
antalet regionala datoranläggningar,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i
fråga om ett centralt personregister.

SkU 1975/76: 35

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:952 av herr Andersson i Knäred m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att samtliga länsstyrelser skall förses med datorer
eller att - därest detta förslag inte bifalles - antalet datoranläggningar utökas
till minst 21, fördelade på det sätt riksskatteverket föreslagit,

1975/76:965 av herr Fagerlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
ge regeringen till känna att vid en kommande utökning av datoranläggningar
Kronobergs län prioriteras i första hand;

1975/76:969 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av budgetpropositionen, bil. 9, finansdepartementet, punkt
C 6, beslutar att samtliga 24 länsstyrelser skall utrustas med egna datorer
för folkbokförings- och beskattningsuppgifter och att länen därmed skall
utgöra egna dataregioner;

1975/76:976 av herr Hjorth (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om att vid en fortsatt utbyggnad av datorresurserna Uppsala
län behandlas med förtur;

1975/76:1024 av herrar Petersson i Ronneby (c) och Elmstedt (c) vari
hemställs att riksdagen uttalar att varje län bör erhålla sin dator i direkt
kontakt med den centrala datoranläggningen;

1975/76:1048 av herr Åkerfeldt m. fl. (c, m, fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att samtliga län utrustas med dator för folkbokföring
och beskattning m. m.,

2. att riksdagen - om detta yrkande icke bifalls - beslutar om 21 datorer
i enlighet med riksskatteverkets förslag;

1975/76:1051 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen, bilaga 9 (finansdepartementet),
punkt C 6, beslutar att länsstyrelsen i Jämtlands län skall förses
med egen datoranläggning under hänvisning till vad i motionen anförts;

1975/76:1997 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:1979 - hemställs att riksdagen uttalar att antalet befolkningsregister
bör begränsas i enlighet med vad som i sistnämnda motion
anförts.

Utskottet

Regionala datorer

Riksdagen beslutade under våren 1975 att det fortsatta utvecklingsarbetet
med ett ADB-system för folkbokföring och beskattning skulle inriktas på

SkU 1975/76: 35

ett system med blandad regional och central registerföring och att de regionala
datorernas kapacitet och antal skulle fastställas efter fortsatt utredning
av frågan. Riksskatteverket (RSV) och statskontoret, som gemensamt
utrett från (RS-AFB-utredningen), har emellertid kommit till olika slutsatser
i fråga om såväl antalet datorer som tidpunkten för beslut i frågan.
Statskontoret anser att frågan lämpligen bör avgöras under kommande höst,
då ytterligare utredningsresultat väntas föreligga, och anser att - om man
nu skulle fastställa antalet län som skall få datorer - antalet datorlän bör
utökas med fyra till sammanlagt 18. RSV anser däremot att det är av stor
vikt från planeringssynpunkt att frågan avgörs nu och förordar att 21 län
förses med generella datoranläggningar för folkbokföring och beskattning.
Enligt RSV:s förslag skulle samtliga län utom Blekinge, Jämtlands och Gotlands
län få egna anläggningar och till de undantagna länen skulle om man
följer statskontoret läggas även Kronobergs, Hallands och Uppsala län. Departementschefen
ansluter sig till RSV:s uppfattning att frågan bör avgöras
under innevarande riksmöte. I fråga om antalet anläggningar finner departementschefen
emellertid att 21 anläggningar skulle innebära att överskottskapaciteten
på många län skulle bli alltför stor och inte vara ekonomiskt
försvarbar och förordar därför i likhet med statskontoret 18 s. k. generella
datorer.

I flertalet av de motioner som väckts med anledning av förslaget i budgetpropositionen
yrkas i första hand att samtliga län skall få egna datorer,
medan motionärerna i vissa motioner endast begär att de egna hemlänen
skall prioriteras. 1 motionen 1975/76:952 och 1048 framställs vidare ett andrahandsyrkande
om att 21 län bör få egna datorer om inte samtliga län
får egna anläggningar. Ett bifall till detta yrkande innebär att prioriteringsyrkandena
i motionerna 1975/76:965 och 976 avseende Kronobergs resp.
Uppsala län också blir tillgodosedda.

Som stöd för sina yrkanden erinrar motionärerna bl. a. om att RSV framhållit
att kostnaderna för ADB-driften utgör en mycket liten del av de totala
utgifterna för skatteadministrationen. I jämförelse med de skadeverkningar
som kan uppstå om ADB-systemet fungerar dåligt är kostnaderna för en
måttlig överdimensionering av den regionala datakapaciteten enligt RSV:s
mening i det närmaste försumbar. Vidare understryker motionärerna de
arbetsmässiga olägenheterna för de län som kommer att sakna datorer liksom
de merkostnader som systemet med satellitlän skulle medföra för dessa.
Även planeringsavdelningarnas växande behov av datorkraft åberopas till
stöd för att varje län bör få egen dator.

Planeringsfrågorna behandlar också civilutskottet i sitt till skatteutskottet
avgivna yttrande i ärendet, vilket yttrande fogas som bilaga till detta betänkande.
Civilutskottet motsätter sig inte att frågan avgörs under innevarande
riksmöte, men tar inte ställning till frågan orri antalet datorlän.
Civilutskottet understryker avslutningsvis att samhällsplaneringens databehov
- sett ur ett vidare perspektiv - måste anses vara lika väsentligt

SkU 1975/76: 35

som beskattningsadministrationens.

Skatteutskottet vill i frågan först framhålla att utskottet med hänsyn till
den i princip redan beslutade omorganisationen av skatteadministrationen
finner det angeläget att RSV:s tidsplan följs och att frågan därför avgörs
i detta sammanhang. Utskottet kan även ansluta sig till departementschefens
uppfattning att de här avsedda ADB-systemen bör bygga på en beprövad
och tillförlitlig teknik och att länsstyrelserna därför bör utrustas med s. k.
generella datorer.

När det gäller frågan om antalet datorer har det såväl av utredningen
som av flertalet remissinstanser framhållits att den bästa lösningen skulle
vara att samtliga län förses med egna datorer. De synpunkter som framförts
mot ett sådant system har främst gällt de merkostnader som skulle föranledas
därav och den överkapacitet som i vissa län eventuellt inte skulle kunna
utnyttjas på ett rationellt sätt. Enligt utskottets mening kan starka skäl
anföras för såväl 24 som 21 datorlän och givetvis även för 18 datorlän.
Utgår man uteslutande från befolkningsunderlaget i de olika länen kan man
även på rationella grunder tänka sig 23 län, dvs. alla län utom Gotlands,
som ju intar en särställning när det gäller antalet invånare. 1 en fråga av
denna natur är det knappast möjligt att räkna med att ett avgörande kommer
att bli bestående under en överskådlig framtid, eftersom den tekniska utvecklingen
och samhällets krav på datatjänster mycket snabbt kan undergå
helt oförutsebara förändringar. Med hänsyn härtill och till vad RSV anfört
om merkostnaderna för viss överkapacitet har utskottet funnit det motiverat
att gå något längre i fråga om antalet datorlän än vad departementschefen
förordat och därvid stannat för RSV:s förslag om 21 län. Detta innebär
också att flertalet motionsyrkanden blir helt eller delvis tillgodosedda.

Centralt personregister

I propositionen bereds riksdagen också tillfälle att ta del av vad där anförs
i fråga om ett centralt personregister. Datasamordningskommittén har framlagt
förslag om att ett statligt centralt personregister - benämnt samordnat
person- och adressuppdateringsregister (SPAR) - inrättas snarast. Efter remissbehandling
av förslaget har regeringen uppdragit åt statskontoret att
med beaktande av därvid framkomna synpunkter bedriva fortsatt utredningsarbete
i frågan. Därvid skall särskilt belysas hur efterfrågan på ett sådant
register bättre skall tillgodoses genom anpassning till kundernas behov. I
samband därmed nämner departementschefen att möjligheten att begränsa
antalet personregister kommer att undersökas inom ramen för den av riksdagen
begärda översynen av datalagen.

I motionen 1975/76:1997 begärs under hänvisning till motiveringen i motionen
1975/76:1979 ett riksdagsuttalande att antalet centrala befolkningsregister
bör starkt begränsas.

Såvitt utskottet kan finna föreligger det knappast några meningsskiljak -

SkU 1975/76: 35

tigheter mellan regeringens och motionärernas ståndpunkt i denna fråga.
Konstitutionsutskottet, på vars hemställan nyssnämnda översyn av datalagen
begärdes, underströk i sammanhanget starkt de krav på integritetsskydd som
motionärerna eftersträvar. 1 samband med föregående års principbeslut om
det central-regionala ADB-systemet för folkbokföring och beskattning framhöll
skatteutskottet (SkU 1975:32) bl. a. följande rörande skyddet för den
enskilde individen:

I integritetsfrågan vill utskottet i likhet med motionärerna framhålla att
ett betryggande skydd måste skapas mot obehörigt utlämnande av uppgifter
om individer. Sådant integritetsskydd kan skapas lika väl i ett blandat regionalt
och centralt registersystem som i ett helt regionalt. Förslaget i propositionen
bygger i stor utsträckning på regionala register, och det centrala
register, som föreslås, är avsett enbart som ett internt arbetsregister för beskattningen.
Även om valet mellan det i propositionen föreslagna systemet
och ett utpräglat regionalt system enbart för folkbokföringens och beskattningens
behov därför knappast påverkar integriteten, vill utskottet i likhet
med konstitutionsutskottet understryka att integritetsskyddet i det fortsatta
utvecklingsarbetet bör tillmätas stor betydelse. Skatteutskottet har för sin
del inte något att erinra mot att - som föreslagits från (c)- och (vpk)-håll
- frågan om en medborgarkontroll övervägs i form av särskilda ansvarsnämnder
eller inom en arbetsgrupp med särskild sammansättning men anser
att en sådan kontroll i så fall bör införas även för andra datasystem. Utskottet
utgår också från att RSV och statskontoret bedriver det fortsatta utvecklingsarbetet
i nära samarbete med datainspektionen och att ett parlamentariskt
inflytande över utvecklingen därmed tillgodoses.

Utskottet, som inte finner skäl att frånträda sina tidigare uttalade synpunkter
på integritetsfrågan, anser inte att det finns skäl för ytterligare riksdagsuttalanden
härom i avvaktan på den begärda översynen av datalagen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:1997.

Utskottet hemställer

1. beträffande regionala datorer

att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:965 och
1975/76:976 samt andrahandsyrkandena i motionerna
1975/76:952 och 1975/76:1048 och med avslag på de två sistnämnda
motionerna i övrigt och motionerna 1975/76:969,
1975/76:1024 och 1975/76:1051 i den mån motionerna inte
tillgodosetts genom bifallsyrkandet beslutar godkänna vad i
propositionen förordats beträffande regionala datoranläggningar
med den ändringen att antalet fastställs till 21 i överensstämmelse
med riksskatteverkets förslag i frågan,

2. beträffande central! personregister

1.att riksdagen inte finner anledning till erinran mot vad i
propositionen anförts i fråga om ett centralt personregister,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1997.

SkU 1975/76: 35

5. Stämpelomkostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkterna C 13-C 16, s. 114-119) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Stämpelomkostnader ett förslagsanslag av 2 251 000 kr.,

2. till Kostnader för årlig taxering m. m. ett förslagsanslag av
77 000 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd
m. m. ett förslagsanslag av 25 450 000 kr.,

4. till Kilometerbeskattning ett förslagsanslag av 1 927 000 kr.

6. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (punkten E 5, s. 128) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 125 000
kr.

7. Bidrag till vissa investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkten E 12, s. 132) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

8. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (punkten 11:13, s. 151-152) och hemställer

att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 200 000 kr.

De till skatteutskottet remitterade anslag som i budgetpropositionen upptagits
under finansdepartementets huvudtitel i avvaktan på regeringens ställningstagande
till de alkoholpolitiska frågorna men sedermera enligt prop.
1975/76:142 överförts till socialdepartementets huvudtitel behandlar utskottet
senare i samband med övriga vid detta riksmöte väckta motioner rörande
alkoholpolitiken.

Stockholm den 16 mars 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1975/76: 35

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s), Sundkvist
(c), Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Hallenius*
(c), Lundgren (s), fru Troedsson (m) och herr Hörberg (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskill yttrande

beträffande mom. 2 i utskottets hemställan om Det nya ADB-systemet
för folkbokföring och beskattning m. m. av herr Magnusson i Borås (m)
och fru Troedsson (m):

I motionen 1975/76:1997 begärs under hänvisning till motiveringen i motionen
1975/76:1979 ett riksdagsuttalande att antalet centrala befolkningsregister
bör starkt begränsas. I utskottets utlåtande görs gällande att det
knappast föreligger några meningsskiljaktigheter mellan regeringens och motionärernas
ståndpunkt i denna fråga. Vi noterar detta med tillfredsställelse
och vill i detta sammanhang erinra om vad moderata samlingspartiets ställningstagande
till ifrågavarande frågekomplex innebär, nämligen
att beslut av regering eller riksdag om inrättande av nya register skall
föregås av utlåtande från datainspektionen.

att myndigheterna endast får lagra sådan information om medborgarna
som är absolut nödvändig för att fullfölja respektive arbetsuppgifter,
att upprätthållandet av offentlighetsprincipen måste garanteras,
att stränga gallringsregler införs vid lagring av personinformation samt
att vid statistiska bearbetningar personinformationen bör avidentifieras så
snart grundbearbetningarna är gjorda,
att utbytet av personinformation myndigheterna emellan begränsas och
att s. k. samköming endast skall få förekomma i undantagsfall,
att antalet centrala personregister, dvs. register som omfattar hela eller
stora delar av totalbefolkningen, bör starkt begränsas,

att företag eller organisationer endast skall få registrera egna medlemmar
eller kunder, ej presumtiva sådana,
att registrering av s. k. mjukdata endast får förekomma i undantagsfall,
att nya ADB-rutiner inte skall få inrättas utan att den personal, som
berörs av systemen, har deltagit vid utformandet,
att en samlad översyn av det rättsliga skyddet för den enskildes integritet
företas av en särskild utredning,
att den offentliga uppgiftsinsamlingen ses över och samordnas,
att en ”statistiklag” stiftas.

SkU 1975/76:35

Bilaga

Civilutskottets yttrande
1975/76:3 y

över propositionen 1975/76: 100, bil. 9, såvitt avser nytt system för
folkbokföring och beskattning m. m. jämte motioner

Till skatteutskottet

Propositionen och motionerna m. m.

Skatteutskottet har beslutat inhämta yttrande från civilutskottet över
propositionen 1975/76: 100, bil. 9, s. 101—110 samt motionerna 1975/
76: 952, 965, 969, 976, 1024, 1048 och 1051.

I propositionen föreslås riksdagen godkänna vad som där anförts beträffande
regionala datoranläggningar. Vidare bereds riksdagen tillfälle
att ta del av vad som anförts om ett centralt personregister.

Finansministern anför att det är väsentligt för omorganisationen av
skatteadministrationen och utformningen av de nya rutinerna på området
att antalet regionala datorer bestäms under innevarande riksmöte.
Föredraganden förutsätter att de nya datoranläggningarna skall användas
främst inom folkbokförings- och beskattningsområdena men att de
skall kunna användas för andra ändamål i den mån tillräcklig överkapacitet
finns.

I motionerna hemställs om utökning av antalet s. k. datorlän utöver
vad finansministern föreslagit.

Tidigare riksdagsbehandling, m. m.

1975 års riksdags beslut

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975: 57, SkU 32) om ett nytt ADBsystem
för folkbokföring och beskattning. Riksdagen godkände förslaget
i propositionen. Detta innebar en systemstruktur med blandad regional
och central registerföring med regional registerföring avseende fastighetsredovisning
och folkbokföring, regional och central registerföring
av juridiska personer som driver rörelse eller annan verksamhet samt
fysiska personer som driver rörelse eller har någon anställd. Slutligen
sker central registerföring av arbetsregister för beskattningen med terminalåtkomst
för skattemyndigheterna och med färdigställt skatteregister
i regionerna.

Skatteutskottet, som behandlade frågan år 1975, inhämtade yttrande
i ärendet från civilutskottet (CU 1975: 3 y). Civilutskottet begränsade

SkU 1975/76:35

sitt yttrande till frågor om framtida samordning mellan ett ADB-system
för folkbokföring och beskattning och vissa andra verksamheter inom
eller med anknytning till civilutskottets beredningsområde. Mot bakgrund
härav omfattade yttrandet för det första frågan, om begränsning
av bedömningarna till folkbokföringens och beskattningens databehov
kunde ha negativ inverkan på vissa andra system, för det andra frågan,
om riktlinjerna för utvecklingen av ett system för folkbokföring och beskattning
borde prövas först sedan samhällsplaneringens behov ytterligare
utretts, samt för det tredje frågan, om ett framtida utrymme för
regional datorkraft för samhällsplaneringens behov kunde komma att
lasas. Från de ovannämnda aspekterna fann utskottet inte skäl framställa
någon avgörande invändning mot förslaget i propositionen. Emellertid
betonade utskottet att utredningsarbetet om samhällsplaneringens
behov av data bör fullföljas så att resultatet kan beaktas vid kommande
ställningstagande till folkbokföringens framtida utformning och till ett
system för fastighetsregistreringen m. m. och att detta datakrav måste
anses lika väsentligt som bcskattningsadministrationens.

Skatteutskottet instämde med civilutskottet i att samhällsplaneringens
behov av data borde kunna tillgodoses genom utnyttjande av
överkapaciteten inom länsaniäggningarna. Vidare instämde skatteutskottet
i bedömningen att utredningsarbetet om samhällsplaneringens databehov
borde fullföljas så att resultat därav kunde beaktas vid det kommande
ställningstagandet til! bl. a. folkbokföringens framtida utformning.
Riksdagen följde skatteutskottet.

1976 års förslag

Förslaget i årets budgetproposition (prop. 1975/76: 100, bil. 9, s. 101—
110) som behandlar de regionala datoranläggningarnas kapacitet och antal
grundas på en av riksskatteverket och statskontoret gemensamt gjord
utredning Regionala ADB-anläggningar på länsstyrelserna för folkbokföring
och beskattning m. m. (RS/AFB-utredningen). Utredningen har
remissbehandlats. I utredningen har bl. a. studerats alternativ med olika
datorregioner och datorer med olika kapacitetsnivåer. Utredningen har
gjort vissa kostnadsberäkningar avseende ett s. k. magnetbandsorienterat
system med i huvudsak samma utrustning som i nuvarande länsdatorer.
Undersökningar har även gjorts för att jämföra ett s. k. skivminnesorienterat
system med ett magnetbandsorienterat. Därvid har bedömts ett
alternativ i vilket tre magnetbandsstationer utgått och skivminneskapaciteten
ökats för att rymma folkbokföringsregister. I förhållande till
magnetbandsalternativet uppgår merkostnaden per år vid 18 regioner
med generell dator till 2,2 milj. kr. Med tanke på merkostnadens storlek
och inriktningen mot primärt behov för folkbokföring och beskattning
behandlas inte det skivminnesonenterade alternativet vidare i rapporten.

SkU 1975/76:35

Samhällsplaneringens behov av datorkraft

I en bilaga till utredningen har beredningsgruppen för ADB-frågor
inom länsstyrelserna (ADB-beredningsgruppen) lämnat synpunkter på
underlag för dimensionering och placering av de regionala anläggningarna.
Gruppen framhåller vikten av att samordningskraven beaktas på ett
tidigt stadium så att systemet för folkbokföring och beskattning kan användas
för att tillgodose även samhällsplaneringens behov av data — ett
behov som enligt gruppen främst kan hänföras till den regionalpolitiska
respektive den fysiska planeringens behov av ADB-stöd. För att anläggningarna
p. g. a. bristande modernitet inte skall behöva bytas ut alltför
snart anser gruppen att dessa bör baseras på hög ADB-teknisk standard.
Dessutom kan det visa sig nödvändigt att utrusta olika enheter vid länsstyrelserna
med bildskärmar med skrivare som kan hämta uppgifter för
planeringsändamål. De nya anläggningarna bör medge multibearbetningar
vilket i samband med terminal skulle ge planeringsavdelningarna
bättre möjligheter än f. n. att ta fram ADB-producerat underlag för planeringen.
Detta innebär bl. a. att möjligheter kommer att finnas att genomföra
programändring och testverksamhet.

Vid remissbehandlingen av RS/AFB-utredningen anförde bl. a. vissa
länsstyrelser att beslut om antalet regionala datorer bör fattas omgående,
medan bl. a. statskontoret, ADB-beredningsgruppen och länsstyrelsernas
organisationsnämnd anser att ställning till frågan om antalet datorer bör
anstå, bl. a. därför att man i slutet av år 1976 kommer att få en slutrapport
från ADB-beredningsgruppen i vilken den regionala samhällsplaneringens
behov av ADB-resurser kommer att behandlas. Dock anför
gruppen att, om avgörande av antalet datorer måste fattas under
hösten 1975 och om valet står mellan ett större antal datorer och ett
mindre antal bättre utrustade datorer, det senare alternativet är att föredra.
Samtliga länsstyrelser, länsstyrelsernas organisationsnämnd samt
Föreningen Sveriges länsdatachefer anser att länsanläggningarna redan
från början bör utrustas med skivminne med direktminnesteknik. Som
skäl för detta anförs samhällsplaneringens krav på att få påverka det nya
ADB-systemet för folkbokföring och beskattning. Från vissa remissinstanser
anges dessutom även som skäl kravet på direktåtkomst via terminal
till data ur det nya ADB-systemet.

Fastighetsdatakommittén (FADAK) tillkallades i mars 1974 för att
pröva frågan om ett system för fastighetsregistreringcn m. m. 1 yttrande
till finansdepartementet i november 1974 om ADB inom folkbokföring
och beskattning anförde FADAK att det mot bakgrund av tidigare utredningsarbete
beträffande ADB inom fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet
inte torde finnas några uppenbara fördelar att vinna
på en iångt gående teknisk samordning mellan ett nytt ADB-system för
folkbokföring och beskattning å ena sidan samt ett ADB-system för
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet å den andra. Däremot

SkU 1975/76:35

menade utredningen att information mellan de båda systemen borde
kunna utväxlas direkt utan manuella insatser och att en gemensam s. k.
identifikationsnyckel därför behövdes.

Datainspektionen och statistiska centralbyrån (SCB) ställer sig tveksamma
till att samhällsplaneringens krav skall vara dimensionerande för
länsanläggningarna.

I sammanhanget bör erinras om SCB:s utredningsförslag om samordning
och samarbete inom regionalstatistiken (SSRS). Förslaget syftar
till att nå samverkan i statistikfrågor mellan SCB och samhällsplanerande
organ inom länen och kommunerna och undvika dubbelarbete vid
statistikframställningen. Ett rationellt system för statistikproduktion bör
enligt SCB liksom hittills bygga på att statistiken framställs vid centralbyrån
men att det ibland kan vara lämpligare att producera statistiken i
närmare anslutning till de planerande organen. Produktionen bör samordnas
och hänsyn tas till de totala samhällsekonomiska konsekvenserna
för statistikframställningen.

Finansministern ansluter sig (prop. 1975/76: 100, bil. 9, s. 34—35) i
huvudsak till SCB:s ovan refererade förslag. Vidare beräknas i budgetpropositionen
medel för ett regionalstatistiskt kansli. Beträffande den
regionalstatistiska databasen har SCB fått i uppdrag att efter samråd
med ADB-beredningsgruppen före 1976-10-01 redovisa pågående utvecklingsarbete.

Utskottet

Nu liksom vid behandlingen år 1975 av ett nytt ADB-system inom
folkbokförings- och beskattningsområdet (CU 1975: 3 y) begränsar civilutskottet
sitt yttrande till frågorna om den framtida samordningen mellan
detta system och vissa andra verksamheter inom eller med anknytning
till utskottets beredningsområde. Denna begränsning innebär bl. a.
att utskottet inte tar ställning till antalet datorer och kapaciteten
hos dem i vidare mån än som rör frågorna om samhällsplaneringens behov
av datorkraft på regional nivå samt frågan om huruvida andra system
inverkar på det systemförslag som förs fram i propositionen.

Innan utskottet går in på denna bedömning vill utskottet erinra om
skatteutskottets — av riksdagen godkända — uttalande om att överkapaciteten
inom länsdatoranläggningarna borde kunna utnyttjas för
att tillgodose samhällsplaneringens behov av datorkraft. I sammanhanget
vill civilutskottet erinra om det förbättrade beslutsunderlag som kommer
att finnas när ADB-beredningsgruppens slutliga förslag i slutet av
år 1976 föreligger. Därvid blir det bl. a. möjligt att i ett vidare sammanhang
väga in de frågor som statistiska centralbyrån behandlat och som
bl. a. behandlar samordningen och samarbetet inom regionalstatistiken
samt frågan om en regionalstatistisk databas.

SkU 1975/76:35

Trots att pågående utredningsarbete ännu inte avslutats anser utskottet
att utnyttjande av ADB inom andra områden bör kunna utvecklas
huvudsakligen fristående från folkbokföringens och beskattningens
behov av datorkraft. Utskottet har förutsatt att ett ADB-system huvudsakligen
för folkbokföring och beskattning kommer att — om så skulle
visa sig lämpligt — erbjuda möjligheter att genom viss teknisk komplettering
av systemet tillgodose samhällsplaneringens speciella behov.

Utskottet finner mot bakgrund av det ovan anförda inte skäl motsätta
sig att beslutet om antalet regionala datorer fattas under innevarande
riksmöte.

Yrkandena i motionerna behandlar huvudsakligen folkbokföringens
och beskattningens behov av datorkraft och inte primärt de frågor utskottet
ovan behandlat varför utskottet inte finner anledning ta ställning
till de enskilda motionerna.

Slutligen vill utskottet erinra om sitt uttalande förra året om att samhällsplaneringens
databehov — sett ur ett vidare perspektiv — måste
anses vara lika väsentligt som beskattningsadministrationens.

Vad i propositionen anförts om ett centralt personregister har inte
givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Stockholm den 17 februari 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Wennerfors
(m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka
(fp), Jadestig (s), Adolfsson (m), Claeson (vpk), fru Landberg <'s).
fru Ingvar-Svensson (c), herrar Håkansson i Trelleborg (s), Andersson i
Gamleby (s) och fru Andersson i Hjärtum (c).

Särskilt yttrande

av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:

Vid prövningen av ett ADB-system för bl. a. samhällsplaneringens
behov måste integritetsfrågan tillmätas stor vikt. Denna uppfattning kom
till uttryck i ett särskilt yttrande när civilutskottet förra året (CU 1975:
3 y) behandlade frågan om ett nytt ADB-system för folkbokföring och
beskattning. Det finns skäl att erinra om denna uppfattning i detta sammanhang,
även om civilutskottet begränsat sitt yttrande till samhällsplaneringens
behov av datorkraft.

GOTA B 51541 Slockholm 1976