SkU 1975/76:31

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 31

med anledning av motioner om energibeskattningen

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:977 av herr Hovhammar (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i lagen om nedsättning
av allmän energiskatt, att för den manuella glasindustrin allmän energiskatt
utgår efter en skattesats som svarar mot 15 % av den skattesats som gäller
för det ifrågavarande energislaget;

1975/76:1028 av herr Sjönell m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att energiskatteutredningen (Fi 1975:07) får i uppdrag
att utreda frågan om

1. en sådan utformning av energiskatten att användningen av de förnyelsebara
energikällorna främjas,

2. en omfördelning av skatt, innebärande minskad skatt på arbete och
ökad skatt på energi;

1975/76:1992 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:1979 - hemställs att riksdagen beslutar att bränsle som använts
för produktion i kraftvärmeanläggningar skall undantas från den allmänna
energiskatten;

1975/76:2119 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - med hänvisning till motionen
1975/76:2118 - hemställs att riksdagen beträffande dispens från energiskatt
beslutar uttala vad som anförts i sistnämnda motion om krav på energihushållande
åtgärder.

Skatteutskottet har i betänkandet 1975:30 redovisat bakgrunden till den
omläggning av energibeskattningen som utskottet tillstyrkte i detta betänkande
och som i princip gäller fr. o. m. den 1 juli 1975. De samtidigt beslutade
nedsättningsreglerna för energiskatten har utskottet behandlat såväl i nyssnämnda
betänkande som i betänkandet 1975/76:25, där även de viktigaste
avsnitten i direktiven för den under hösten 1975 tillsatta utredningen om
energibeskattningen återgivits. Utskottet anser det därför inte erforderligt
att med anledning av de motioner som behandlas i detta betänkande och
som huvudsakligen avser frågor dels om nedsättning av eller befrielse från
energiskatt, dels om energibeskattningens framtida utformning lämna någon
redovisning av gällande bestämmelser m. m. utan hänvisar på denna punkt
till ifrågavarande betänkanden.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 51

SkU 1975/76:31

2

Utskottet

Energibeskattningens framtida utformning

Den av 1975 års riksmöte beslutade omläggningen och skärpningen av
energibeskattningen som i princip gäller från och med innevarande budgetår
hade ett dubbelt syfte, nämligen dels att hålla tillbaka energiförbrukningen,
dels att finansiera den då aktuella omläggningen av den direkta beskattningen.
Samtidigt aviserades en utredning om energibeskattningen, som
tillkallades under hösten 1975, och som enligt sina direktiv har till primär
uppgift att undersöka möjligheterna att utnyttja energiskatten som ett energipolitiskt
spar- och styrinstrument. I direktiven nämns som exempel på frågor
som utredningen skall kunna överväga nedsättning av energiskatt när energihushållningsskäl
motiverar detta som ett led i strävandena att underlätta
införandet av nya organiska bränslen på den svenska marknaden.

Med anledning av denna exemplifiering begär motionärerna i motionen
1975/76:1028 att utredningen skall få i uppdrag att utreda frågan om en
sådan utformning av energiskatten att användningen av de förnyelsebara
energikällorna främjas. Motionärerna anser att man genom beskattningen
i minst lika hög grad bör gynna användandet av sådana energikällor som
vindkraft, vågenergi, jordvärme m. m. som nya organiska bränslen. Vidare
yrkas att energiskatteutredningen också skall få i uppdrag att pröva frågan
om omfördelning av beskattningen i den riktningen att skatten på arbete
minskas och skatten på energi i motsvarande mån ökas.

Vad först angår frågan om utredningens möjligheter att pröva en skattedifferentiering
med hänsyn till energikällornas art är det enligt utskottets
mening uppenbart att denna fråga faller inom ramen för huvuduppdraget
att undersöka möjligheterna att använda energiskatten som energipolitiskt
styrmedel. Utredningen bör alltså vara oförhindrad att - om den så finner
lämpligt - föreslå differentieringar även i fråga om de energikällor motionärerna
avser. Det bör i förtydligande syfte här tilläggas att om man använder
sådana energikällor för direkt uppvärmning - exempelvis solvärme - utgår
f. n. inte någon energiskatt.

Beträffande frågan om minskad beskattning av arbete och ökad beskattning
av energi vill utskottet framhålla att problem av denna typ inte kan
anses inrymmas i energiskatteutredningens uppdrag. Detta spörsmål kommer
däremot att bli beaktat av företagsskatteberedningen. som skall pröva
arbetsgivaravgifternas framtida utformning. Beredningen torde härvid komma
att ta ställning till om dessa pålagor helt eller delvis kan ersättas genom
exempelvis avgifter på produktionsfaktorer som energi och råvaror eller på
det totala produktionsresultatet.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl tillstyrka bifall
till motionen 1975/76:1028.

SkU 1975/76:31

3

Nedsättning av energiskatt

Före ikraftträdandet av 1975 års energiskatteskärpning tillämpades en regel
som innebar att energiskattebelastningen inte skulle överstiga en procent
av salutillverkningsvärdet, fritt fabrik. Denna enprocentsregel ersattes vid
skärpningen av en motsvarande treprocentsregel. Samtidigt Fick regeringen
fullmakt att i fråga om industri med särskilt hög energiförbrukning medge
nedsättning av skatten, dock inte lägre än vad som skulle ha följt av
enprocentsregeln. Som framgår av utskottets tidigare nämnda betänkande
SkU 1975/76:25 har regeringen som ett led i de sysselsättningsfrämjande
åtgärder som föreslogs under hösten 1975 utnyttjat detta bemyndigande
fullt ut under budgetåret 1975/76. Med anledning härav begärdes i den
partimotion från centerpartiet som behandlades i nyss angivna betänkande
ett riksdagsuttalande om att statsmakterna borde visa stor restriktivitet med
dispenser i fråga om den allmänna energiskatten.

I den nu ifrågavarande motionen 1975/76:2119 begärs från samma parti
ett riksdagsuttalande om att villkoren för dispens från energiskatten skall
vara så utformade att energihushållning stimuleras.

Utskottet har för sin del inte mycket att tillägga utöver vad utskottet
anförde med anledning av den tidigare motionen. Sålunda kan utskottet
upprepa att det finns skäl att instämma i motionens syfte att förorda en
energipolitik som befrämjar sparsamhet med energi och att detta syfte är
väl förenligt med energiskatteutredningens uppdrag att granska nedsättningsreglerna
med beaktande av att beskattningen skall kunna användas
som ett instrument för en bättre energihushållning. Med erinran om att
de nu gällande temporära nedsättningarna av energiskatten främst skall bedömas
från sysselsättningspolitisk synpunkt finner utskottet därför att motionen
till stor del redan kan anses vara tillgodosedd och att det därför
saknas motiv för ett särskilt uttalande om dispensreglernas tillämpning.
Till följd härav avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:2119.

Ett nedsättningsyrkande som går ut påen sänkning av energiskatten under
enprocentsregeln för en viss bransch på grund av dess ekonomiska situation
framförs i motionen 1975/76:977. Motionärerna hävdar att den manuella
glasindustrin har fått en avsevärt ökad energiskattebörda, som kan bidra
till att äventyra branschens möjligheter att fortleva, och begär därför att
energiskatten för denna bransch skall reduceras till 15 procent av den skatt
som eljest utgår för dess energiförbrukning. Härigenom skulle man enligt
motionen komma ned till samma skattebelastning som branschen hade under
1971-1974 och få samma förmåner som handelsträdgårdarna har i fråga
om växthusuppvärmningen.

Utskottet vill i denna fråga först erinra om att den nedsättning av energiskatten
som gällde under åren 1971-1974 tillkom som ett led i de konjunkturstimulanser
som ansågs nödvändiga under 1970-talets början och
att de avvecklades när högkonjunkturen började bli påtaglig. Det bör vidare

SkU 1975/76:31

4

framhållas att den manuella glasindustrin i dag åtnjuter samma nedsättning
som den särskilt energikrävande industrin i övrigt, medan däremot nedsättningen
för växthusodlingen är av betydligt äldre datum och betingad
av särskilda klimatiska och konkurrensmässiga förhållanden. Även om utskottet
har förståelse för att den manuella glasindustrin har ekonomiska
problem att brottas med, kan utskottet inte finna att motionärerna visat
att denna bransch skulle ha drabbats hårdare av de generella energiskattehöjningarna
1975 eller av nuvarande lågkonjunktur än den särskilt energikrävande
industrin i övrigt. På grund härav och med hänvisning till att
energiskatteutredningen skall pröva nedsättningsfrågorna för sådan industri,
finner utskottet inte skäl förorda ytterligare skattelättnader förden manuella
glasindustrin. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1975/76:977.

Undanlag för kraftvärmeanläggningar

I motionen 1975/76:1992 yrkas med hänvisning till motionen
1975/76:1979 undantag från energiskatten för bränsle som används i kraftvärmeanläggningar.
Av motiveringen i den sistnämnda motionen framgår
att motionärerna anser att fjärrvärme från sådana anläggningar bör gynnas
på grund av att metoden innebär ett effektivare utnyttjande av energiråvaran
än en individuell uppvärmning och att den har påtagliga fördelar från miljösynpunkt.
Vidare förordas i syfte att premiera nybyggnader av kraftvärmeverk
vissa andra åtgärder, som det inte ankommer på- skatteutskottet
att bedöma. Till stöd för yrkandet om skattebefrielse åberopas att bränsle
som används för att generera elkraft är undantaget från energiskatt.

Utskottet finner uppgifterna om fjärrvärmens bränsleutnyttjande och miljöfördelar
troliga. Ett effektivt utnyttjande av bränslet medför givetvis sänkta
energi- och skattekostnader, och detta förhållande måste innebära ekonomiska
fördelar för kraftvärmeverken vid jämförelse med individuell uppvärmning.
Övergången från en procentuell värdeskatt på elskattesidan till
en fast styckeskatt och från en differentierad oljebeskattning till en enhetlig
har motiverats med att man därigenom premierar det ekonomiska utnyttjandet
av energiråvarorna och inte som tidigare uteslutande storkonsumenterna.
Det av motionärerna åberopade undantaget för bränsle som används
för framställning av elkraft kan inte heller anföras till stöd för något motsvarande
undantag för kraftvärmeverken. Bestämmelserna härom har nämligen
inte formen av ett undantag utan gälleravdragsrätt för beskattat bränsle
som använts för framställning av skattepliktig elkraft och avser alltså att
undanröja den dubbelbeskattning som annars skulle bli följden. Även om
en utbyggnad av kraftvärmeverken anses så angelägen att den bör få statligt
stöd, finns det enligt utskottets mening dock inte skäl att ge stödet formen
av ett undantag från energibeskattningen.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen 1975/76:1992.

SkU 1975/76:31

5

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975/76:977,

2. motionen 1975/76:1028,

3. motionen 1975/76:1992,

4. motionen 1975/76:2119.

Stockholm den 24 februari 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Näivarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s). Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp), Wikner
(s), Sundkvist (c). Olsson i Järvsö* (c), fru Normark (s), herr Hallenius (c),
fru Troedsson (m), herrar Boström (s) och Johansson i Malmö* (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser

dels alt det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet
vill” och på s. 4 slutar med "motionen 1975/76:977" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att särskilda åtgärder är erforderliga för att förbättra
den ekonomiska situationen för den manuella glasindustrin, om denna
på sikt skall kunna överleva. Utskottet finner den i motionen föreslagna åtgärden
-att energiskatten förden manuella glasindustrin skall sänkas till 15 96 av
den skatt som eljest utgår för dess energiförbrukning - väl motiverad. En
sådan skattereduktion skulle inte vara exceptionell, den tillkommer redan
handelsträdgårdar i fråga om växthusuppvärmning. Utskottet tillstyrker sålunda
bifall till motionen 1975/76:977.

dels ali utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:977 hos regeringen
anhåller om förslag till sådana ändringar i lagen om nedsättning
av allmän energiskatt, att för den manuella glasindustrin allmän
energiskatt utgår efter en skattesats som svarar mot 15 96 av den
skattesats som gäller för det ifrågavarande energislaget.

SkU 1975/76:31

6

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som
dels anför följande

1 motionen 1975/76:1992 yrkas undantag från energiskatten på bränsle som
används i kraftvärmeanläggningar. Enligt vår uppfattning är det angeläget att
en utveckling mot ökad fjärrvärmeproduktion i kraftvärmeanläggningar uppmuntras.
Såväl miljöhänsyn som strävan efter förbättrad energihushållning talar
för detta. Den i motionen 1975/76:1992 anvisade vägen för att åstadkomma
detta är väl värd en närmare undersökning med hänsyn till dess konsekvenser.
Motionen bör därför i denna del överlämnas till energiskatteutredningen.

dels anser att utskottet under punkten 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1992 begär att regeringen
överlämnar motionen till energiskatteutredningen (Fi
1975:07) för beaktande.

Särskilt yttrande

av herrar Josefson (c), Mundebo (fp). Sundkvist (c), Olsson i Järvsö(c)och Hallenius
(c):

Vi noterar med tillfredsställelse att utskottet i princip instämmer i syftet
med motionen 1975/76:2119. Utskottets uttalanden om dispensreglernas
framtida utformning måste enligt vår uppfattning likaså betraktas som en
klar anvisning till regeringen att utnyttja nuvarande långtgående dispensfullmakter
med försiktighet.

GOTAB 51326 Slockholm 1976