SfU 1975/76:9

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:9

med anledning av motion om studiemedel till vissa studerande vid
juridiska fakulteten i Lund

Motionen

1 motionen 1975:1211 av fru Lindquist (m) yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts.

Motionen syftar till att regeringen skall vidta åtgärder för att studerande
som är inskrivna vid juridiska fakulteten i Lund men bedriver sina studier
i av stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet anordnade universitetscirklar
i Göteborg skall få rätt till studiemedel.

Gällande bestämmelser m. m.

Den som vill studera för jur. kand-examen måste vara inskriven vid juridisk
fakultet. Sådan finns endast vid universiteten i Lund, Uppsala och
Stockholm.

Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, som är ett från
universitetet fristående studieförbund, har sedan vårterminen 1968 anordnat
kurser i Göteborg i ämnen som ingår i juristutbildningen. Verksamheten
är numera utbyggd så att den omfattar samtliga ämnen i jur.kand.-examen.
Kurserna är i princip upplagda för heltidsstudier. De som följer kurserna
är i många fall inskrivna vid juridiska fakulteten i Lund och utbildningen
grundar sig därvid på ett nära samarbete mellan Kursverksamheten och lärarna
vid fakulteten.

För studieförbundens verksamhet utgår på vissa villkor statsbidrag enligt
kungörelsen om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
(1963:463). Kursverksamhetens juristutbildning uppfyller inte kungörelsens
formella krav på universitetscirklar. Statsbidrag utgår därför inte till verksamheten
utan denna finansieras helt genom deltagaravgifter.

Studiemedel till studerande på högskolenivå utgår enligt 4 kap. I § studiestödslagen
vid de läroanstalter och utbildningslinjer som regeringen bestämmer.
Regeringen häri bilaga till studiestödsförordningen( 1973:418) upprättat
en förteckning över ifrågavarande läroanstalter och utbildningslinjer.
Som förutsättning för att studiemedel skall utgå vid dessa har i 1 kap. 1 §
studiestödsförordningen angetts att läroanstalten eller utbildningslinjen i fråga
är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. Enligt förteckningen
utgår studiemedel vid universitet. När det gäller av studieförbunden
meddelad utbildning finns endast viss sekreterare- och korrespondensutbildning,
som meddelas av stiftelsen Kursverksamheten vid Stock 1

Riksdagen 1975/76:9. 11 sami. Nr 9

SfU 1975/76: 9

2

holms universitet, nämnd i förteckningen.

Studiemedel utgår enligt 4 kap. 5 § studiestödslagen vid såväl heltidssom
deltidsstudier, i senare fallet under förutsättning att studierna omfattar
minst halvtid. Studiemedlen utbetalas först sedan den studerande styrkt
att han bedriver studierna vid läroanstalt eller utbildningslinje som berättigar
till studiemedel. Han måste också försäkra att han studerar vid läroanstalten
i fråga under den tid för vilken han erhållit studiemedel.

Centrala studiestödsnämnden (CSN), som i sista hand prövar rätten till
studiemedel, har inte ansett att de studerande som följer Kursverksamhetens
juristutbildning i Göteborg bedriver heltidsstudier vid universitetet i Lund,
där de är inskrivna. CSN har med hänsyn härtill och då Kursverksamheten
i Göteborg inte är sådan läroanstalt eller utbildningslinje vid vilken studiemedel
utgår vägrat studiemedel. Så har också varit fallet för deltagare
vid andraslag av universitetskurser anordnade av studieförbund. Olika framställningar
till regeringen från studieförbunden om att universitetskurserna
skulle berättiga de studerande till studiemedel har lämnats utan åtgärd.

Frågans tidigare behandling

1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63) framlade 1965 två
betänkanden angående den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor.
Under remissbehandlingen aktualiserades frågan om att förlägga en
ny juridisk fakultet til! Göteborg. I propositionen 1965:141 uttalade vederbörande
departementschef emellertid att han inte fann skäl att då förorda
inrättandet av en sådan. Han förklarade sig dela U 63:s mening att den
fortsatta utbyggnaden av de juridiska fakulteterna, liksom av de teologiska,
skulle ske genom förstärkningarav de befintliga fakulteterna. Dessa riktlinjer
godtogs av riksdagen. - Krav på inrättande av en ny juridisk fakultet, exempelvis
i Göteborg, framfördes på nytt i motioner vid 1967 års riksdag.
Som skäl härför åberopades den kraftiga ökningen av antalet studerande
vid de juridiska fakulteterna. Motionerna avslogs emellertid av riksdagen
på hemställan av statsutskottet (SU 1967:183).

Även motionsförslag om utbyggnad av den del av den juridiska utbildningen,
som i praktiken kunnat meddelas blivande juris kandidater vid
Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet p. g. a. att kursfordringarna
och undervisningen beträffande propedeutisk kurs och företagsekonomi
varit identiska för jur.kand.- och pol.mag.-examen, har avslagits
av riksdagen (SU 1967:40, 1968:41, 1969:46) med hänvisning till de år 1965
angivna riktlinjerna om utbyggnaden av de juridiska fakulteterna.

Frågan om studiemedel till de juridikstuderande som deltar i kursverksamhetens
studiecirklar i Göteborg var 1971 ämne för en interpellation i
riksdagen. Interpellationen besvarades den 26 november av statsrådet Moberg
som bl. a. erinrade om, att de av riksdagen fastlagda principerna för
det direkta studiesociala stödet innebar, att detta var kopplat till utbildning
som anordnades av statsmakterna eller med mera omfattande statligt bidrag.

SfU 1975/76: 9

3

Det var förenat med betydande principiella och praktiska svårigheter att
gå ifrån denna ordning och därmed upplösa sambandet mellan politiken
på det studiesociala området och politiken i fråga om utbildningsorganisationens
utbyggnad. Statsrådet påminde om den tidigare riksdagsbehandlingen
av frågan och framhöll att när 1968 års utbildningsutredning (U 68)
redovisat sitt arbete man skulle på nytt fl tillfälle att diskutera universitetsutbildning
från regional synpunkt. Gällande bestämmelser gav, tilläde
han, inte underlag för att bevilja studiemedel för den typ av verksamhet
som bedrevs i Göteborg.

Riksdagen behandlade 1972 två motioner som tog upp frågan om förutsättningarna
för rätt till studiemedel. Motionerna hade väckts med anledning
av att juridik- och teologistuderande, som var inskrivna vid Lunds
universitet men följde undervisning vid kurser i Göteborg, inte erhöll studiemedel.
Socialförsäkringsutskottet som behandlade motionerna i sitt betänkande
1972:25, lämnade en utförlig redogörelse för gällande bestämmelser
och frågans dittillsvarande behandling. Utskottet konstaterade att utformningen
av bestämmelserna inte medgav att studiemedel beviljades. Om
bestämmelserna ändrades så att studiemedel kunde utgå till dessa studerande
skulle detta innebära, framhöll utskottet, att man inte kunde vägra studerande
vid liknande kurser motsvarande förmån. En sådan utvidgning
skulle enligt utskottets mening innebära att statliga anslag för studiestöd
kom att användas för okontrollerad lokalisering av den högre utbildningen
på enskilt initiativ. Utskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka en författningsändring
med dessa konsekvenser och avstyrkte därför motionerna. Riksdagen
följde utskottets förslag.

Riksdagen har i år (UbU 1975:17) avslagit en motion om inrättande av
en juristlinje vid Göteborgs universitet. Motionen behandlades i samband
med propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m.
vilken byggde på förslag från bl. a. U 68. 1 överensstämmelse med propositionens
förslag, som i denna del godtogs av riksdagen, har sedermera
för planeringsuppgifter m. m. i samband med reformen inrättats en central
och sex regionala organisationskommittéer. Frågor av sådant slag som inrättande
av en juristlinje vid Göteborgs universitet borde enligt utbildningsutskottet
- vars mening biträddes av riksdagen - i ett inledningsskede
prövas samlat av organisationskommittéerna, och utskottet ansåg att riksdagen
inte borde göra något uttalande i enskilda utbyggnadsfrågor.

1 propositionen 1975:9 berördes i samband med frågor om högskolestudiernas
inriktning och organisation m. m. även frågor om samverkan mellan
studieförbunden och universiteten. Departementschefen uttalade som
sin mening (s. 447) att denna samverkan borde grundas på en klarare ansvarsfördelning
mellan högskoleorganisationen och studieförbunden än den
som f. n. rådde och meddelade att han ämnade föreslå regeringen att tillkalla
en utredning angående kompetensfördelningen mellan det offentliga utbildningsväsendet
och studieförbunden.

SfU 1975/76: 9

4

Frågan om studiemedel i de nu aktuella fallen har ingående belysts i
ett gemensamt yttrande till utbildningsdepartementet från CSN, skolöverstyrelsen
och universitetskanslersämbetet. Yttrandet, som ärdagtecknat den
27 maj i år, har begärts av regeringen med anledning av att CSN:s praxis
på området ifrågasatts från skilda håll och av att justitiekanslern i skrivelse
den 25 juni 1973 till chefen för utbildningsdepartementet aktualiserat frågan
om ett förtydligande av gällande bestämmelser rörande studiemedel i de
fall en studerande vid sidan av studier vid en läroanstalt vid vilken studiemedel
utgår även deltar i annan utbildning som inte berättigar till studiemedel.
Yttrandet innefattar en redogörelse för hittillsvarande behandling
av frågan om studiemedel till deltagare i studieförbundens universitetscirklar
och för omfattningen av utbildningen på eftergymnasial nivå i studieförbundens
regi och den i Göteborg bedrivna juridikutbildningen, samt överväganden
av skäl för och emot en utvidgning av rätten till studiemedel.
Avslutningsvis ger myndigheterna sina synpunkter på den nu aktuella frågan.
De konstaterar därvid att de juridikstuderande i Göteborg som samtidigt
är registrerade som studerande vid universitetet i Lund måste anses bedriva
sina studier huvudsakligen vid Kursverksamheten i Göteborg och att de
därför inte kan anses berättigade till studiemedel. En eventuell utvidgning
av rätten till studiestöd måste enligt myndigheterna omfatta alla studerande
i studieplansbundna universitetscirklar. Ett ökat utbud av kurser skulle under
sådana förhållanden bli följden, och studiestödet skulle då, menar myndigheterna,
bli styrande för utvecklingen och statsmakterna skulle avhända
sig kontrollen över dimensioneringen och lokaliseringen av den högre utbildningen.
Först när konkreta förslag om dimensionering och lokalisering
föreligger bör enligt myndigheternas mening en förändring i de nuvarande
grunderna för omfattningen och fördelningen av de studiesociala resurserna
komma till stånd. Myndigheterna, som framhåller att den studiesociala situationen
är otillfredsställande för dem som deltar i universitetskurser av
heltids- och halvtidsomfattning hos studieförbunden, utgår från att den aviserade
utredningen om kompetensfördelningen mellan universiteten och
studieförbunden också kommer att behandla studiestödsfrågorna.

Utskottet

Studiemedel utgår till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer
som regeringen bestämt under förutsättning att utbildningen är statlig, statsunderstödd
eller ställd under statlig tillsyn. I bilaga till studiestödsförordningen
finns angivet vid vilka läroanstalter och utbildningslinjer studiemedel
kan utgå. 1 förteckningen finns universiteten upptagna, medan studieförbundens
verksamhet, med visst undantag, inte nämns. För rätt till studiestöd
fordras också att studierna bedrivs på minst halvtid och vid den studiemedelsberättigande
läroanstalten.

Sfi) 1975/76:9

5

Universitetet i Göteborg saknar juridisk fakultet. Juridikstuderande från
Göteborg måste därför för sin utbildning vara inskrivna vid någon av de
juridiska fakulteterna i Lund, Uppsala eller Stockholm. På Göteborgs universitets
samhällsvetenskapliga fakultet kan de emellertid loija de inledande
kurserna för jur. kand.-examen eftersom dessa också ingår i pol. mag.-examen.

Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, som är ett från universitetet
fristående studieförbund, har sedan slutet av 1960-talet gett kurser i ämnen
ingående i jur. kand.-examen. Verksamheten omfattar numera samtliga
ämnen i denna examen. Verksamheten sker i samråd med lärare vid juridiska
fakulteten i Lund och dessa anlitas också huvudsakligen för undervisningen.
Många av de studerande är inskrivna vid juridiska fakulteten i Lund och
avlägger sina tentamina där. Kursverksamhetens undervisning är upplagd
som heltidsundervisning och finansieras med terminsavgifter.

De studerande som, oavsett inskrivning och tentamina vid juridiska fakulteten
i Lund, får sin undervisning vid Kursverksamheten i Göteborg
anses inte vara heltidsstuderande vid vare sig universitetet i Lund eller
i Göteborg. På grund härav och då den utbildning som ges av Kursverksamheten
i Göteborg inte berättigar till studiemedel har sådana studerande
inte ansetts kunna erhålla studiemedel.

Detta förhållande påtalas i motionen 1211 av fru Lindquist, som begär
att regeringen skall vidta sådana åtgärder att de studerande i fråga erhåller
möjlighet att få studiemedel, i den mån de uppfyller gällande krav på studiemeriter
och deltagande i obligatorisk undervisning/examination vid juridisk
fakultet.

Den invändning som rests mot en utvidgning av rätten till studiemedel
till att gälla även juridikstuderande vid Kursverksamheten i Göteborg -en utvidgning som av rättviseskäl måste gälla alla studerande på eftergymnasial
nivå vid studieförbundens cirklar - är att en sådan utvidgning skulle
få en styrande effekt på den högre utbildningen. Staten skulle avhända
sig kontrollen över såväl lokalisering som dimensionering av den högre
utbildning som på enskilt initiativ kunde komma till stånd med hjälp av
det statliga studiestödet. Enligt utskottets uppfattning bör det statliga studiestödet
liksom hittills i första hand knyta an till av statsmakterna lokaliserad
och dimensionerad undervisning med möjlighet att efter överväganden
från fall till fall i den statliga undervisningen innefatta även undervisning
tillkommen på enskilt initiativ.

Den nu redovisade inställningen innebär inte att utskottet anser rådande
förhållanden för ifrågavarande juridikstuderande tillfredsställande. Problemet
måste emellertid enligt utskottets mening lösas på annat sätt än genom
att man ändrar de grundläggande principerna för studiestödstilldelning.

Avslutningsvis vill utskottet tillägga följande. Sedan de nya riktlinjerna
för reformering av högskoleundervisningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17) i
år antagits av riksdagen har ett bättre underlag skapats för planering av

SfU 1975/76:9

6

den högre undervisningen. För uppgifter av denna art har nyligen en central
och sex regionala organisationskommittéer inrättats. När utbildningsutskottet
i sitt nämnda betänkande behandlade en motion som syftade till att
få till stånd en juridisk fakultet i Göteborg, hänvisade utskottet till att frågan
var av den art som det i ett inledningsskede av reformen ankom på organisationskommittéerna
att ta ställning till.

1 propositionen 1975:9 aviserade departementschefen att han avsåg att
föreslå regeringen att tillsätta en utredning om kompetensfördelningen mellan
det offentliga utbildningsväsendet och studieförbunden, eftersom samverkan
mellan universitet och studieförbund borde grundas på en klarare
ansvarsfördelning än för närvarande. I ett den 27 maj iårdagtecknat yttrande,
som begärts av chefen för utbildningsdepartementet från centrala studiestödsnämnden,
skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet beträffande
studiemedel för de nu aktuella juridikstuderandena, har myndigheterna
utgått från att den aviserade utredningen om kompetensfördelningen mellan
universiteten och studieförbunden också kommer att behandla studiestödsfrågorna.
Socialförsäkringsutskottet, som gör samma bedömning, avstyrker
med det anförda bifall till motionen 1211.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:1211.

Stockholm den 11 november 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Ringaby (m). Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik* (s), herrar Hyltander
(fp), Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s). Andersson
i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Edsbro (c), fröken Engman
(s) och fröken Rogestam (c).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.