SfU 1975/76:39

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:39

med anledning av motioner om vissa pensionsfrågor för invandrare
m. m.

Motionerna

1975/76:213 av herr Henmark (fp) och fru Ekelund (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring i lagen
om allmän försäkring (AFL) att utländskt barn som i adoptionssyfte placerats
i ett hem från ankomsten till hemmet i vad rör sociala förmåner betraktas
och behandlas som om adoption redan genomförts,

1975/76:677 av herrar Fridolfsson (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av försäkringsskyddet
för svenskar med anställning utom riket,

1975/76:738 av fru Hörnlund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta att bidragsförskott skall utgå till den som inte kan få barnpension
därför att han ej har svenskt medborgarskap eller ej omfattas av konvention,
men som i övrigt uppfyller kraven att få sådan pension,

1975/76:2131 (jfr 1975/76:2130) av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för folkpension ändras så
att lika villkor gäller för invandrare och svensk medborgare.

Motionärerna bakom motionen 213 återger som motivering för sitt yrkande
följande fall. Två makar hade för avsikt att adoptera ett utländskt
barn, som flyttat till deras hem i Sverige. Innan adoptionen hunnit fullföljas,
avled mannen. I denna situation tillerkändes hustrun änkepension för änka
utan barn, eftersom mannen inte var fader till barnet i juridisk mening,
och barnet kunde inte erhålla barnpension, eftersom den avlidne inte var
att anse som barnets fader i försäkringslagens mening.

Motionärerna anser det vara ett oavvisligt krav att ett utländskt barn,
som placerats i ett hem i adoptionssyfte, i fråga om sociala förmåner behandlas
på samma sätt som om adoption redan hade ägt rum.

I motionen 677 framhåller motionärerna att läkare och sjuksköterskor
i u-landstjänst i sina meriter inte får inräkna tjänsteår utomlands och att
många av dem som i uppoffrande arbete i fattiga länder tjänat mänskligheten
och representerat Sverige på ett hedrande och betydelsefullt sätt dessutom
erhåller en mycket låg ATP. Motionärerna anser det från rättvisesynpunkt
nödvändigt att pensionsförhållandena för dessa enligt motionärernas mening
i försäkringshänseende klart diskriminerade svenska medborgare utreds. En

1 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 39

Sfi! 1975/76:39

2

person som arbetar i statens eller i en organisations tjänst utomlands bör
- menar de - jämställas med den som har liknande anställning i hemlandet.

I motionen 738 tar motionärerna upp frågan om invandrarbarnens möjligheter
att få barnpension. De framhåller att familjepolitiska kommittén
i sitt betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) föreslog att bidragsförskott skulle
utgå till den som inte kunde få barnpension därför att han inte var svensk
medborgare och inte heller omfattades av någon konvention men i övrigt
uppfyllde kraven på att erhålla sådan pension. Kostnaden för att genomföra
kommitténs förslag skulle - menar motionärerna - bli ganska blygsam men
vara av stor betydelse för de invandrarfamiljer det gäller. De yrkar därför
att förslaget genomförs.

I folkpartiets partimotion 2130 slutligen, som innehåller motiveringen
för yrkandet i motionen 2131, uttalar motionärerna som sin mening att samma
regler för folkpension bör gälla för såväl invandrare som svenska medborgare.

Gällande bestämmelser m. m.

Folkpension kan utgå i form av ålderspension, förtidspension eller familjepension
och tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosatt
i Sverige eller som varit mantalsskriven här för det år under vilket han
fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan. Rätten till folkpension
är oberoende av tidigare avgiftsbetalning eller förvärvsinsats.

Utlänningars rätt till folkpension regleras genom konventioner. Sådana
har träffats med de övriga nordiska länderna 1955 (den nordiska trygghetskonventionen),
med Schweiz 1954, med Storbritannien 1956, med Italien
1957, med Jugoslavien 1968 och med Österrike 1975. Vidare har Sverige
anslutit sig till en provisorisk europeisk överenskommelse 1953 med betydelse
för, utöver redan nämnda länder, Irland, Nederländerna, Västtyskland,
Belgien, Frankrike, Luxemburg och Grekland. Genom överenskommelserna
avses att under vissa förutsättningar skapa likställighet melian
konventionslandets medborgare och svenska medborgare. När det gäller
barnpensioner är i konventionsfall barnets bosättningstid irrelevant då rätten
till förmånen i första hand är beroende av den avlidnes bosättningstid vid
dödsfallet. Enligt den nordiska trygghetskonventionen gäller således att den
avlidne skall ha vistats i Sverige tre år före dödsfallet och att barnet var
bosatt i Sverige vid dödsfallet.

A TP avser att bereda ålderspension, förtidspension och familjepension utöver
folkpensionen. Rätten till ATP grundas på inkomsten av det förvärvsarbete
som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är
avvägd i förhållande till denna inkomst.

Den inkomst, som blir pensionsgrundande inom ATP, är den försäkrades

SfU 1975/76:39

3

inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m.
det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit
eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring
är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Såsom inkomst
av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag
enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd samt utbildningsbidrag
enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger
en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet,
vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen
för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från
vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat
förvärvsarbete.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall i princip hänsyn inte
tas till lön eller annan ersättning som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare
bosatt utom riket eller från utländsk juridisk person. Lön till svensk medborgare
från utländskt dotterföretag skall emellertid räknas som inkomst
av anställning, om det svenska moderföretaget ”äger ett bestämmande inflytande
över den utländska juridiska personen” och moderföretaget enligt
en av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse åtagit sig att svara för avgift
till försäkringen för tilläggspension. Även i det fall svenska staten åtagit
sig att svara för ATP-avgiften kan inkomst av tjänst hos arbetsgivare bosatt
utom riket eller hos utländsk juridisk person räknas som pensionsgrundande
inkomst.

Tidigare gällde som villkor för rätt till bidragsförskott att barnet skulle
vara svensk medborgare och bosatt i riket. Bidragsförskott kunde även utgå
till barn utan svenskt medborgarskap om barnets vårdnadshavare var svensk
medborgare och bosatt i riket. För barn som var medborgare i annat nordiskt
land gällde enligt den nordiska trygghetskonventionen samma regler som
för svenskt barn.

På grundval av förslag i familjepolitiska kommitténs betänkande Familjestöd
(SOU 1972:34) föreslogs i propositionen 1975:1 bilaga 7 (socialdepartementet)
att medborgarskapskravet för rätt till bidragsförskott skulle
slopas och att denna förmån skulle utgå i alla de fall då vårdnadshavaren
och barnet var bosatta i Sverige. Dock skulle den begränsningen gälla att
barnet eller dess vårdnadshavare sedan minst sex månader måste ha vistats
här i riket. Förslaget bifölls av riksdagen (SoU 1975:5, rskr 80).

Såväl makar som ensamstående kan adoptera barn. Ena maken kan även
adoptera andra makens barn. Adoptivförhållandet kommer till stånd genom

SfU 1975/76:39

4

beslut av allmän domstol eller - när utländskt adoptionsbeslut föreligger
- genom godkännande av regeringen. Efter adoptionen anses barnet i
rättsliga sammanhang som barn till adoptanten eller adoptanterna och inte
till sina biologiska föräldrar.

Handläggningen av ett adoptionsärende, vari ingår utredning om att förutsättningarna
för adoptionen är uppfyllda, kan ta åtskilliga månader i anspråk.
Under denna tid vistas utländska barn under 16 år som kommer
till Sverige regelmässigt som fosterbarn i det blivande adoptionshemmet.

Folkpension i form av barnpension utgår enligt 8 kap. 5 § AFL till barn
under 18 år som förlorat någon av föräldrarna. Såsom villkor för rätt till
barnpension från folkpensioneringen krävs att barnet är svensk medborgare
och bosatt i Sverige. Skulle barnet inte uppfylla dessa villkor vid tidpunkten
för dödsfallet utan först vid en senare tidpunkt, börjar pensionen att utgå
vid denna senare tidpunkt. Adoptivbarn har i enlighet med vad ovan nämnts
sin pensionsrätt helt knuten till adoptanten. För fosterbarn är rätten till
barnpension bunden till föräldrarna och inte till fosterföräldrarna.

Utredningsarbete och tidigare riksdagsbehandling

Invandrarutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Invandrarna och minoriteterna
(SOU 1974:69) att alla invandrare som inte omfattades av konvention
skulle tillförsäkras ett minimiskydd i form av lagfäst rätt till folkpension
på samma villkor som svensk medborgare efter viss tids vistelse
i Sverige. Rätten till folkpension borde enligt förslaget föreligga åtminstone
på de kvalifikationsvillkor som gällde enligt den av Sverige biträdda europeiska
pensionsöverenskommelsen av år 1953 (SFS 1955:563), vilken innebär
att den som har vistats i Sverige minst 15 år efter fyllda 20 år, varav
minst fem år omedelbart före pensionsansökan, skall äga rätt till folkpension
enligt samma regler som svensk medborgare så länge han är bosatt i Sverige.
Vissa särskilda villkor borde enligt utredningen uppställas för förtidspension.

Efter remissbehandling av invandrarutredningens förslag har chefen för
socialdepartementet i tilläggsdirektiv till pensionskommittén, dagtecknade
den 13 november 1975 och avseende översyn av bestämmelserna om folkpensionsförmåner
vid bosättning utomlands m. m. framhållit att frågan om
invandrarnas rätt till folkpension bör bli föremål för ytterligare överväganden.
Han anför bl. a.

Jag vill understryka de möjligheter till folkpension som redan står en
invandrare till buds efter förvärv av svenskt medborgarskap eller på grund
av konvention. Kommittén bör mot denna bakgrund förutsättningslöst pröva
för- och nackdelar med en anordning i form av lagfästa minimiregler för
invandrares rätt till folkpension. Det kan därvid finnas skäl att anlägga
skilda betraktelsesätt i fråga om olika kategorier av folkpensionsförmåner.
Här bör särskilt uppmärksammas barnpensioner och vårdbidrag för svårt
handikappade barn, vilka förmåner ingår bland samhällets åtgärder för stöd
till barnfamiljerna. Frågan om samordning av svenska och utländska pensionsförmåner
bör beaktas.

SfU 1975/76:39

5

Socialutskottet behandlade år 1975 en motion med samma innehåll som
motionen 738 av fru Hörnlund m. fl. Utskottet avstyrkte (SoU 1975:5) bifall
till motionen med hänvisning till invandr^rutredningens förslag och till att
den av motionärerna aktualiserade frågan skulle komma att bli föremål för
särskild prövning. Riksdagen biföll socialutskottets hemställan.

Vid 1974 års riksdag behandlade socialförsäkringsutskottet en motion av
i huvudsak samma innebörd som motionen 213 av herr Henmark och fru
Ekelund. Utskottet avstyrkte bifall till motionen och anförde därvid (SfU
1974:29) bl. a. följande.

Barnpensioner grundar sig på principen att samhället skall ge ekonomiskt
skydd i fall där barnet på grund av förälders död mister den som lagligen
är skyldig att försörja det. Motsvarande skydd har inte ansetts påkallat i
fall när t. ex. släkting eller fosterförälder utan laglig skyldighet åtagit sig
att sörja för barnet men sedan avlider. Motionärens förslag syftar till att
barnpension efter skälighetsprövning skall kunna utgå även då något bortfall
av underhållsskyldigheten inte föreligger. Utskottet, som inte är berett att
förorda en förändring av den hittills gällande principen, kan inte biträda
motionsförslaget. Tilläggas bör att det även skulle strida mot de allmänna
grundsatserna i AFL att avgöra frågan om viss förmån skall utgå eller ej
efter en skälighetsprövning. En bestämmelse av angiven art kan dessutom
knappast ges en utformning som möjliggör en enhetlig rättstillämpning.

Utskottet

I de förevarande motionerna behandlas frågor om rätt till folkpension
för invandrare och om försäkringsskydd för svenska medborgare med anställning
utom riket.

I motionen 2131 yrkar herr Ahlmark m. fl., med åberopande av motivering
i motionen 2130, att riksdagen hos regeringen skall begära sådan ändring
av lagen om allmän försäkring att folkpension kan utgå till invandrare på
samma villkor som för svensk medborgare. Fru Hörnlund m. fl. yrkar i
motionen 738 lagstiftning av innebörd att barn, som inte kan erhålla barnpension
därför att det saknar svenskt medborgarskap och inte heller omfattas
av konvention men i övrigt uppfyller de krav som gäller för rätt till sådan
pension, i stället skall vara berättigat till bidragsförskott på de villkor som
gäller i fråga om bidragsförskott till invandrarbarn. Motionärerna framhåller
att familjepolitiska kommittén i sitt betänkande Familjestöd (SOU 1972:34)
föreslog en regel av sådant innehåll och menar att ett genomförande av
kommitténs förslag skulle vara ägnat att garantera invandrarbarn, vars ena
eller båda föräldrar avlidit, en ekonomisk grundtrygghet. Herr Henmark
och fru Ekelund tar i motionen 213 upp en fråga om barnpension till utländskt
adoptivbarn. Motionärerna relaterar ett fall där en blivande adopti
vfader avled innan adoptionen av ett utländskt barn hunnit fullföljas, vilket
hade till följd bl. a. att barnet inte blev berättigat till barnpension. Motionärerna
menar att utländskt barn, som i adoptionssyfte redan hunnit

SfU 1975/76: 39

6

placeras i ett hem, redan från ankomsten till hemmet i fråga om rätten
till sociala förmåner bör behandlas som om adoption redan genomförts.

Av den redogörelse som lämnas på s. 4 i detta betänkande framgår att
pensionskommittén genom tilläggsdirektiv den 13 november 1975 erhållit
regeringens uppdrag att se över bestämmelserna om folkpensionsförmåner
vid bosättning utomlands och att i samband därmed också pröva frågan
om invandrares rätt till folkpension. Kommittén skall förutsättningslöst undersöka
för- och nackdelar med en anordning i form av lagfästa minimiregler
för invandrares rätt till folkpension. Chefen för socialdepartementet har i
direktiven särskilt uttalat att det kan finnas skäl anlägga skilda betraktelsesätt
i fråga om olika kategorier av folkpensionsförmåner och att man härvid
särskilt bör uppmärksamma barnpensioner och vårdbidrag för svårt handikappade
barn.

Av dessa tilläggsdirektiv framgår att frågor av den art som aktualiserats
i motionerna 213, 738 och 2131 numera ligger inom pensionskommitténs
utredningsuppdrag. Utskottet anser att ett ställningstagande till yrkandena
i motionerna bör anstå till dess resultatet av kommitténs arbete föreligger
och avstyrker därför bifall till samtliga nu berörda motioner.

Herrar Fridolfsson och Nilsson i Agnäs begär i motionen 677 en översyn
av försäkringsskyddet för svenskar med anställning utom riket. Motionärerna
framhåller bl. a. att läkare, sjuksköterskor och andra i u-landstjänst
erhåller en mycket låg ATP och menar att en person som arbetar i statens
eller i en organisations tjänst utomlands bör jämställas med den som har
liknande anställning i hemlandet.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst av anställning skall i princip
hänsyn inte tas till lön eller annan ersättning som försäkrad åtnjutit från
utländsk arbetsgivare eller utländskt företag. Om svenska staten eller, där
lönen härrör från utländskt företag i vilket ett svenskt moderföretag äger
ett bestämmande inflytande, det senare företaget åtagit sig att svara för
den anställdes ATP-avgift, skall emellertid inkomsten räknas som pensionsgrundande.

Svenskar som tjänstgör i av svenska staten anordnad biståndsverksamhet
utomlands torde således alltid kunna tillgodoräkna sig pensionspoäng för
inkomst av denna tjänstgöring och detsamma gäller enligt vad utskottet
erfarit även i sådana fall då tjänsten fullgörs vid biståndsorgan hos övriga
nordiska länder.

Inkomst av anställning liksom inkomst av annat förvärvsarbete beräknas
på grundval av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt. I princip
kan alltså endast inkomster för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige
grunda pensionsrätt. En svensk som under vistelse utomlands uppbär avlöning
eller åtnjuter annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning
där är med vissa undantag - avseende bl. a. inkomst av anställning hos
staten eller kommun - inte skattskyldig för denna inkomst i Sverige, om
anställningen och vistelsen i utlandet varat eller kan antas komma att vara

SfU 1975/76: 39

7

minst ett år. Ett bifall till motionärernas yrkande förutsätter att man inför
en regel av innebörd att pensionspoäng generellt kan tillgodoräknas för inkomster
som inte beskattas och för vilka någon ATP-avgift inte erläggs
i Sverige. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 677.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:213, 1975/76:677,
1975/76:738 och 1975/76:2131.

Stockholm den 12 maj 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Augustsson
(s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik* (s), herrar Hyltander*
(fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson
(m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm
(vpk) och Andersson i Edsbro (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av herr Carlsson i Vikmanshyttan (c), fröken Pehrsson (c) och herr Fridolfsson
(m).

Enligt vår uppfattning är det otillfredsställande att många läkare, sjuksköterskor
och andra som under många år utför ett betydelsefullt arbete
i u-landstjänst f. n. inte kan få ett tillfredsställande pensionsskydd inom
den allmänna försäkringens ram. Vi har viss förståelse för att det kan vara
förenat med svårigheter att praktiskt tillgodose kravet.på ATP för en inkomst
som inte beskattas i Sverige men vill erinra om att rätten att här i landet
få tillgodoräkna sig pensionspoäng för en viss inkomst inte nödvändigtvis
förutsätter att inkomsten är skattepliktig i Sverige. När fråga är om anställning
i nordisk biståndsorganisations tjänst kan nämligen redan nu i
vissa fall pensionspoäng tillgodoräknas även för sådan inkomst som inte
tas upp till beskattning här. Såvitt vi kan bedöma bör det vara möjligt
att införa en liknande ordning när det gäller biståndsarbete över huvud
taget.

Den i motionen aktualiserade frågan har samband med såväl spörsmålet
om intjänande av pensionspoäng som avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna.
Båda dessa frågor utreds f. n. av pensionskommittén. Vi förutsätter
att kommittén i sitt fortsatta arbete kommer att ta upp också frågan om
pensionsrätt för u-landsarbetare och har därför avstått från att reservera
oss till förmån för yrkandet i motionen 677.

Slockholm 1976