Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:30

med anledning av dels propositionen 1975/76:100 i vad avser visst
anslag för budgetåret 1976/77 till allmän försäkring m. m., dels
propositionen 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen
m. m. jämte motioner

Propositionerna

I budgetpropositionen 1975/76:100, bilaga 7 (socialdepartementet), under
litt. C, punkten 3 Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen (s.
54 och 55) har regeringen föreslagit riksdagen

att till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 000 kr.

1 propositionen 1975/76:133 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att antaga de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om rätt till föräldraledighet.

I propositionen 133 läggs fram förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Samtidigt föreslås en ny lagstiftning om rätt till föräldraledighet
med anknytning till förmånsreglerna i föräldraförsäkringen. De nuvarande
reglerna om sjukpenning vid vård av sjukt barn ersätts av ett nytt system
med rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom hos barnet eller dess
ordinarie vårdare. Liksom nu skall ersättning också utgå när fadern stannar
hemma för att ta hand om barn vid annat barns födelse i familjen. Den
nya föräldrapenningen föreslås vidare utvidgad till att omfatta besök inom
den förebyggande barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverksamheten.
Antalet dagar med rätt till föräldrapenning i dessa situationer
föreslås ökat till 12 dagar om året i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer
med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Vidare föreslås
att föräldrar skall få rätt till resekostnadsersättning från den allmänna sjukförsäkringen
när de besöker barn som vårdas på sjukhus.

Adoptivföräldrar har utöver föräldraförsäkringens övriga förmåner f. n.
en särskild rätt till föräldrapenning i 20 dagar vid adoption av barn som
är äldre än nio månader. Ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen
till adoptivföräldrar föreslås då båda föräldrarna förvärvsarbetar ökad till
90 dagar om barnet är under sex år och till 45 dagar om barnet är mellan
sex och tio år.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas
uppgå till ca 100 milj. kr. per år. De nya reglerna föreslås träda

1 Riksdagen 1975/76. II saini. Nr 30

SfU 1975/76:30

i kraft den 1 januari 1977.

I propositionen läggs också fram förslag om fosterförälders rätt till sjukpenning
och föräldrapenning och om vissa andra ändringar i lagen om allmän
försäkring.

Utskottet har inhämtat inrikesutskottets yttrande över prop. 1975/76:133
i vad den innehåller förslag till lag om föräldraledighet.

De i propositionen 1975/76:133 intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1975/76:30

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 3 kap. 9 och 14 §S skall upphöra att gälla,
dets att 3 kap. 8, 10, 12, 13 och 16-18 §§, 4 kap. 1—6 §§, 7 kap. 3 §,
10 kap. 2 och 4 §§, 18 kap. 7 §, 19 kap. 1 § och 20 kap. 2 och 3 §§ samt
rubrikerna till 3 och 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 2 kap. 10-14 §§ och 4
kap. 7-11 §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §

Sjukvårdsersättning utgives av den
allmänna försäkringskassa, hos vilken
den försäkrade är inskriven eller skulle
hava varit inskriven, därest han uppfyllt
äldersvillkoret i 1 kap. 4 §.

Sjukvårdsersättning åt försäkrad,
som icke är och ej heller under förutsättning
som sagts i första stycket skulle
hava varit inskriven hos allmän försäkringskassa,
utgives av den kassa, inom
vars verksamhetsområde vården erhållits.

11 §

Har ersättning för sjukhusvård utgivits
för nittio dagar i följd eller föreligger
eljest skälig anledning, skall den
allmänna försäkringskassan, i den utsträckning
riksförsäkringsverket så föreskriver,
undersöka huruvida skäl föreligger
att vidtaga åtgärd, som är ägnad
att förkorta sjukdomstiden eller
att eljest helt eller delvis förebygga eller
häva nedsättning av den försäkrades

1 Lagen omtryckt 1973:908. Senaste lydelse av 3 kap. 14 5 1974:87.

Föreslagen lydelse
arbetsförmåga. Beftnnes åtgärd som
nu sagts erforderlig, skall kassan tillse
att lämplig sådan vidtages.

För utgifter för läkarundersökning
och läkarutlåtande sorn foranledes av
undersökning enligt första stycket utgår
ersättning i enlighet med vad regeringen
förordnar.

För tid efter ingången av den månad.
varunder försäkrad fyllt sjuttio år
eller dessförinnan börjat åtnjuta Itel ålderspension
enligt denna lag, må ersättning
för sjukhusvård utgå för högst
trehundrasextiofem dagar. Vad nu
sagts äger motsvarande tillämpning för
tid, varunder den försäkrade åtnjuter
hel förtidspension och skall med sådan
tid jämställas efterföljande tid, därest
förtidspensionen upphört att utgå med
månaden näst före den, varunder den
försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.

Vad i första stycket stadgas med avseende
på förtidspension äger motsvarande
tillämpning där den försäkrade
skulle hava kommit i åtnjutande av sådan
pension, om han varit svensk medborgare.

Drabbas någon, som är försäkrad
enligt denna lag, av skada för vilken
han är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen om yrkesskadeförsäkring, må för
tid efter utgången av den i /1 sv sistnämnda
lag omförmälda samordningstiden
sjukvårdsersättning ej utgivas
med anledning av skadan.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Omfattas skadan av frivillig försäkring
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
må för tid efter det den skadade
blivit berättigad till livränta enligt sagda
lag sjukvårdsersättning ej utgivas
med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag
än lagen om yrkesskadeförsäkring eller
enligt särskild författning eller enligt
regeringens förordnande medför rätt
till motsvarande ersättning, som bestämmes
av eller utbetalas från riksförsäkringsverket,
utgives sjukvårdsersättning
endast i den mån beloppet
därav överstiger vad som i motsvarande
hänseende utgår enligt den andra
lagen, den särskilda författningen eller
förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning vid sjukdom,
som medför rätt till ersättning enligt
utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

14 §

Har försäkrad, utan att bestämmelserna
i 12 f först a stycket äro tillämpliga,
efter ingången av den månad, varunder
han uppnått sextiofem års ålder,
åtnjutit ersättning för sjukhusvård under
trehundrasextiofem dagar, må allmänförsäkringskassa
besluta att sådan
ersättning icke längre skall utgå.

3 kap.

Om sjukpenning och föräldrapen- Om sjukpenning
ning

8 §

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan föreligger
skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, särskilt beaktas

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urståndsatt att utföra
sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.

Är den försäkrade föremål för åt- Är den försäkrade föremål för åtgärd
av beskaffenhet, som angives gärd av beskaffenhet, som angives

i 4 kap. 2 skall arbetsförmågan an- i 2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan

ses nedsatt i den mån den försäkrade anses nedsatt i den mån den försäk på

grund av åtgärden är hindrad att rade på grund av åtgärden är hindrad

utföra förvärvsarbete. att utföra förvärvsarbete.

Åtnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning
av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga
ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger
till grund för utgående pension.

10 §

För den dag då sjukdomsfallet in- För den dag då sjukdomsfallet inträffade
utgår i annat fall än som avses träffade utgår sjukpenning endast

/ 9 § sjukpenning endast om den för- om den försäkrade på grund av sjuk säkrade

på grund av sjukdomen gått domen gått miste om dagpenning

miste om dagpenning från erkänd ar- från erkänd arbetslöshetskassa eller

betslöshetskassa eller kontant ar- kontant arbetsmarknadsstöd enligt

betsmarknadsstöd enligt lagen lagen (1973:371) om kontant arbets (1973:371)

om kontant arbetsmark- marknadsstöd eller sjukperioden

nadsstöd eller sjukperioden börjar börjar inom tjugu dagar efter före inom

tjugu dagar efter föregående gående sjukperiods slut.

sjukperiods slut.

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet
inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava
utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån
antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger
två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

c) sjukpenning till försäkrad, som avses i 1 § andra stycket.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet
gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan
anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider
av sjukdom som avses i 7 §.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Försäkrad förälder som icke förvärvsarbetar
äger i samband med
barns födelse rätt till föräldrapenning.

Föräldrapenning utgår om föräldern
varit inskriven hos allmän försäkringskassa
under minst etthundraåttio dagar
i följd närmast före barnetsfödelse
eller den beräknade tidpunkten för
denna. Föräldrapenning får utgå även
om föräldern icke varit inskriven hos
försäkringskassa enligt vad nu sagts
men skulle ha varit inskriven om kassan
ägt kännedom om samtliga de förhållanden
som förelegat.

Hel föräldrapenning utgår med tjugufem
kronor om dagen (garantinivå).
Har föräldern under minst tvåhundrasjuttio
dagar i följd före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten härför
varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan
haft kännedom om samtliga
föreliggande förhållanden, ha varit
försäkrad för en sjukpenning överstigande
nämnda belopp, utgårföräldrapenningen
med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning enligt 4 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin
vård, utgår föräldrapenning över garantinivån
till fadern endast under förutsättning
att även modern är eller enligt
vad förut sagts bort vara försäkrad
för sjukpenning överstigande garantinivån.
Undantag från vad nu sagts får
medgivas när det visas att modern till
följd av sjukdom eller av andra särskilda
skäl icke kan anses ha möjlighet att
vårda barnet.

Villkor om inskrivning hos försäkringskassa
eller försäkring för viss sjuk -

Vårdarförsäkrad annans barn under
aderton år i hemmet som fosterbarn
eller under därmed jämförliga
förhållanden och utgår ersättning för
värden för tid då sjukpenning kommer
i fråga, bedömes rätten till sjukpenning
med bortseende från ersättningen.
Sjukpenningens storlek fastställes därvid
på grundval aven sjukpenninggrundande
inkomst som ej omfattar sådan
ersättning.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

penning som angives i denna paragraf
anses uppfyllt om det berott på åldersregeln
i 1 kap. 4 § att villkoret ej kunnat
uppfyllas.

Moder äger rätt till föräldrapenning
tidigast från och med den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten
för barnets födelse. Förtiden efter barnets
födelse är den av föräldrarna som
till huvudsaklig del ombesörjer vården
om barnet berättigad till föräldrapenning.
Moder äger dock rätt till föräldrapenning
till och med den tjugunionde
dagen efter förlossningsdagen
även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning utgår under högst
tvåhundratio dagar sammanlagt för
föräldrarna. Den får utgå längst till
tvåhundrationde dagen efter den då
barnet fötts eller, då föräldrarna till
följd av barnets sjukdom under viss de!
av denna tid varit förhindrade att vårda
barnet, däremot svarande längre
tid, dock längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter barnets födelse.

1 fråga om föräldrapenning skola
bestämmelserna i 7 § första och andra
styckena äga motsvarande tillämpning.
Föräldrapenning får ej utgå i den
mån den försäkrade uppbär sjukpenning
enligt denna lag.

Föräldrapenning utgår ej till båda
föräldrarna.för samma dag. Utan hinder
härav får dock halv föräldrapenning
utgå till båda föräldrarna för
samma dag, när de avlösa varandra i
vården av barnet.

Bestämmelserna i 2 kap. 10 f första
stycket, 11 och 13 §§ äga motsvarande
tillämpning i fråga om sjukpenning.

Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i
fråga om förtidspension äga motsvarande
tillämpning där den försäkrade
skulle ha kommit i åtnjutande av sådan
pension, om han varit svensk medborgare.

Har försäkrad, utan att bestämmelserna
i 3 kap. 3 H första stycket äro tilllämpliga,
efter ingången av den månad,
varunder han uppnått sextiofem
års ålder, åtnjutit sjukpenning under
etthundraåttio dagar, må allmän försäkringskassa
besluta att sjukpenning
icke längre skall utgå.

2 Senaste lydelse 1974:87.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 S3

Beträffande arbetstagare, som enligt
statliga föreskrifter eller på grund
av bestämmelse, som beslutats av
kommun eller landstingskommun,
är berättigad att uppbära lön vid
sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av
barns födelse, äger regeringen föreskriva
undantag helt eller delvis från
vad som är stadgat om rätt till sjukpenning
och föräldrapenning.

Har undantag som i forsta stycket
sägs icke föreskrivits eller gäller det
endast delvis, äger arbetsgivaren i
den ordning regeringen bestämmer
från allmän försäkringskassa erhålla
arbetstagaren tillkommande sjukpenning
eller föräldrapenning, i den
mån nämnda förmåner icke överstiga
den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgivare,
som vid arbetstagares sjukdom
eller ledighet för vård av sjukt barn eller
med anledning av barns födelse utgivit
lön till arbetstagaren, skall hos
allmän försäkringskassa äga uppbära
arbetstagaren tillkommande sjukpenning
eller föräldrapenning är bindande
för kassan endast såframt
överenskommelsen har form av kollektivavtal
och å arbetstagarsidan
slutits eller godkänts av organisation,
som enligt lagen om föreningsoch
förhandlingsrätt är att anse såsom
huvudorganisation. Föreligger dylikt
kollektivavtal, må det av arbetsgivare,
som är bunden av avtalet,
efter överenskommelse åberopas

Beträffande arbetstagare, som enligt
statliga föreskrifter eller på grund
av bestämmelse, som beslutats av
kommun eller landstingskommun,
är berättigad att uppbära lön vid
sjukdom, äger regeringen föreskriva
undantag helt eller delvis från vad
som är stadgat om rätt till sjukpenning.

Har undantag som i första stycket
sägs icke föreskrivits eller gäller det
endast delvis, äger arbetsgivaren i
den ordning regeringen bestämmer
från allmän försäkringskassa erhålla
arbetstagaren tillkommande sjukpenning,
i den mån denna icke överstiger
den utbetalda lönen.

Överenskommelse att arbetsgivare,
som vid arbetstagares sjukdom
utgivit lön till arbetstagaren, skall
hos allmän försäkringskassa äga
uppbära arbetstagaren tillkommande
sjukpenning är bindande för kassan
endast såframt överenskommelsen
har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan
slutits eller godkänts
av organisation, som är att anse såsom
huvudorganisation. Föreligger
dylikt kollektivavtal, må det av arbetsgivare,
som är bunden av avtalet,
efter överenskommelse åberopas
jämväl beträffande arbetstagare, vilken
icke omfattas av avtalet men
sysselsättes i sådant arbete för vilket
avtalet gäller.

3 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämväl beträffande arbetstagare, vilken
icke omfattas av avtalet men
sysselsättes i sådant arbete för vilket
avtalet gäller.

Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhållit underhåll
genom utrikesförvaltningens försorg, äger förvaltningen i den ordning
regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade
tillkommande sjukpenning, i den mån sjukpenningen icke överstiger
utgivet underhåll.

17 §

Sjukpenning må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad

a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäkringskassan
erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;

b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna
försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan medgivit
att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;

c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 § första stycket, anmäla
sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse för rätten
till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

Vad i första stycket sägs äger motsvarande
tillämpning i fråga om föräldrapenning.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här
avses stadgas i 20 kap. 3 §.

18 S4

På framställning av nykterhetsnämnd
eller styrelse för vårdanstalt
för alkoholmissbrukare äger allmän
försäkringskassa besluta, att sjukpenning
eller föräldrapenning tillkommande
försäkrad, som är hemfallen
åt alkoholmissbruk och beträffande
vilken föreligger omständighet
i övrigt som i 15 5 lagen
(1954:579) om nykterhetsvård sägs,

På framställning av nykterhetsnämnd
eller styrelse för vårdanstalt
för alkoholmissbrukare äger allmän
försäkringskassa besluta, att sjukpenning
tillkommande försäkrad,
som är hemfallen åt alkoholmissbruk
och beträffande vilken föreligger
omständighet i övrigt som i 15 5
lagen (1954:579) om nykterhetsvård
sägs, helt eller delvis skall utbetalas

4 Senaste lydelse 1974:244.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

helt eller delvis skall utbetalas till
kommunal myndighet eller den försäkrades
make eller annan person att
användas till den försäkrades samt,
vad angar sjukpenning, hans familjs
och, i fråga om föräldrapenning, barnets
nytta.

Beträffande föräldrapenning, som
tillkommer försäkrad vilken ej uppnått
aderton års ålder, må försäkringskassan
på framställning av barnavårdsnämnd
besluta om utbetalning till annan
enligt vad i första stycket sägs.

Är kvinna vid tiden för barnets födelse
intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola,
fångvärdsanstalt eller
vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
må försäkringskassan på framställning
av föreståndare för inrättningen besluta,
att kvinnan tillkommande föräldrapenning
skall utbetalas till honom att
användas till kvinnans och barnets nytta.

Särskilda bestämmelser om sjukförsäkring -

Ersättning enligt 2 och 3 kap. utgives
av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den försäkrade är inskriven eller
skulle hava varit inskriven, därest han
uppfyllt åldersvillkoret i I kap. 4 ,ss.
Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som
icke är och ej heller under förutsättning
som nyss sagts skulle hava varit inskriven
hos allmän försäkringskassa, utgives
av den kassa, inom vars verksamhetsområde
vården erhållits.

Föreslagen lydelse

till kommunal myndighet eller den
försäkrades make eller annan person
att användas till den försäkrades och
hans familjs nytta.

kap.

Om föräldrapenning

Försäkrad förälder som är inskriven
hos allmän försäkringskassa har rätt
till föräldrapenning enligt detta kapitel.

Föräldrapenning utgår ej för tid då
föräldern förvärvsarbetar.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

2 55

Har sjukpenning eller ersättning för
sjukhusvård utgivits för nittio dagar i
följd eller föreligger eljest skälig anledning,
skall den allmänna försäkringskassan,
i den utsträckning riksförsäkringsverket
så föreskriver, undersöka
huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd,
som är ägnad att förkorta sjukdomstiden
eller att eljest helt eller delvis
förebygga eller häva nedsättning av
den försäkrades arbetsförmåga. Befinnes
åtgärd som nu sagts erforderlig,
skall kassan tillse att lämplig sådan
vidtages.

För utgifter för läkarundersökning
och läkarutlåtande sorn foranledes av
undersökning enligt forsta stycket utgår
ersättning i enlighet med vad regeringen
förordnar.

Föreslagen lydelse

Föräldrapenning i samband
med barns födelse
utgår under högst tvåhundratio dagar
sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning
tidigast från och med den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten
för barnets födelse. För tiden efter barnets
födelse är den av föräldrarna som
till huvudsaklig del ombesörjer vården
om barnet berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet isin vård
har rätt till föräldrapenning endast om
särskilda skäl föreligga. Moder har
dock alltid rätt till föräldrapenning till
och med den tjugunionde dagen efter
forlossningsdagen, även om hon ej har
barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till
tvåhundrasjuttionde dagen efter den
då barnet fötts.

3 S6

För tid efter ingången av den månad,
varunder försäkrad fyllt sjuttio år
eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension
enligt denna lag, må ersättning
för sjukhusvård utgå för högst
trehundrasextiofem dagar. Vad nu
sagts äger motsvarande tillämpning för
tid, varunder den försäkrade åtnjuter
hel förtidspension och skall med sådan
tid jämställas efterföljande tid, därest
förtidspensionen upphört att utgå med
månaden näst före den, varunder den
försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.

Föräldrapenning enligt 2 $ utgår ej
till båda föräldrarna för samma dag.
Halv föräldrapenning får dock utgå till
båda föräldrarna för samma dag, när
de avlösa varandra i vården av barnet.

5 Senaste lydelse 1975:1155.

6 Senaste lydelse 1975:379.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

Vad i 3 kap. 3, 5 och 8 §§ ävensom
3 § detta kapitel stadgas med avseende
på förtidspension skall äga motsvarande
tillämpning där den försäkrade
skulle hava kommit i åtnjutande av sådan
pension, om han varit svensk medborgare.

Föreslagen lydelse

Hel föräldrapenning enligt 2 I utgår
med tjugufem kronor om dagen (garantinivå).
Har föräldern under minst
tvåhundrasjuttio dagar i följd före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten
härför varit, eller skulle föräldern,
om försäkringskassan haft
kännedom om samtliga föreliggande
förhållanden, ha varit försäkrad för en
sjukpenning överstigande nämnda belopp,
utgår föräldrapenningen med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning
enligt 3 kap. 4 §.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin
vård, utgår föräldrapenning över garantinivån
till fadern endast under förutsättning
att även modern är eller enligt
vad förut sagts bort vara försäkrad
för sjukpenning som överstiger garantinivån.
Undantag från vad nu sagts
får medgivas när det visas att modern
till följd av sjukdom eller av andra särskilda
skäl icke kan anses ha möjlighet
att vårda barnet.

5 §7

Drabbas någon, som är försäkrad
enligt denna lag, av skada för vilken
han är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen om yrkesskadeförsäkring, må för
tid efter utgången av den i 11 § sistnämnda
lag omförmälda samordningstiden
ersättning enligt 2 och 3
kap. ej utgivas med anledning av skadan.

Omfattas skadan av frivillig försäkring
enligt lagen om vrkesskadeforsäk -

Som villkor för föräldrapenning enligt
2§ gäller att föräldern varit inskriven
hos allmän försäkringskassa
under minst etthundraåttio dagar i
följd närmast före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten för denna.
Föräldrapenning får utgå även om föräldern
icke har varit inskriven hos försäkringskassa
enligt vad nu sagts men
skulle ha varit inskriven om kassan
hade ägt kännedom om samtliga de

7 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

ring, md för tid efter det den skadade
blivit berättigad lill livränta enligt sagda
lag ersättning enligt 2 och 3 kap.
ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag
än lagen om yrkesskadeförsäkring eller
enligt särskild författning eller enligt
regeringens förordnande medför rätt
till motsvarande ersättning, som bestämmes
av eller utbetalas från riksförsäkringsverket
eller bolag varom
sägs i I $ lagen om yrkesskadeförsäkring,
utgives ersättning enligt 2 och 3
kap. endast i den mån beloppet därav
överstiger vadsom i motsvarande hänseende
utgår enligt den andra lagen,
den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning vid sjukdom,
som medför rätt till ersättning enligt
utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Har försäkrad, utan att bestämmelserna
i 3 kap. 3 § första stycket eller
4 kap. 3 § äro tillämpliga, efter ingången
av den månad, varunder han
uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit
sjukpenning under etthundraåttio dagar
elter ersättning för sjukhusvård under
trehundrasextiofem dagar, må allmänförsäkringskassa
besluta att förmån
som nu sagts icke längre skall
utgå.

Föreslagen lydelse

förhållanden som förelegat.

Villkor om inskrivning hos försäkringskassa
eller försäkring för viss sjukpenning
enligt 4 § anses uppfyllt om
det har berott på åldersregeln i 1 kap.
4 § att villkoret ej har kunnat uppfyllas.

Fosterföräldrar likställas med föräldrar
vid tillämpningen av bestämmelserna
om föräldrapenning i samband
med barns födelse.

Föräldrapenning tilt foster- eller
adoptiv föräldrar utgår ej för tid innan
de har fått barnet i sin vård och får
utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen
efter den då barnet foris.

I den mån föräldrapenning ej har
utgått till adoptivföräldrar enligt be -

8 Senaste lydelse 1975:379.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stämmelserna i 6 § ha de rätt till föräldrapenning
under sammanlagt tjugu
dagar i anslutning till att de få adoptivbarn
som ej har fyllt tio år i sin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under
minst tvåhundrasjuttio dagar i följd
närmast före barnets ankomst varit eller
enligt vad som sägs i 4 § första
stycket bort vara försäkrade för en
sjukpenning som överstiger garantinivån,
skall det i första stycket angivna
antalet dagar ökas till nittio om barnet
ej har fyllt sex år och till fyrtiofem om
barnet har fyllt sex men ej tio år. Vad
nu sagts gäller även ensamstående
adoptivförälder som under nämnda tid
har varit eller bort vara försäkrad för
en sjukpenning som överstiger ga ronti
ni vån.

Första och andra styckena äga motsvarande
tillämpning i fråga om fosterföräldrar
som mottaga barn i avsikt
att adoptera det.

Förälder har rätt tillföräIdra -penning för tillfällig
vård av barn om barnet ej har
fyllt tio år och föräldern behöver avstå
från föiyärvsarbete i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie
värdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

5. besök i förskoleverksamhet inom
samhällets barnomsorg i vilken barnet
deltar.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Föräldrapenning enligt 8 § utgår för
förälder som har barnet i sin värd eller,
om föräldrar gemensamt ha barn i sin
vård, för föräldrarna tillsammans varje
år under högst

1. tolv dagar om i familjen .finns ett
barn,

2. femton dagarom i familjen finns
två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns
tre eller flera barn.

Av det anta! dagar som anges i första
stycket får varje förälder använda
en dag för ändamål som avses i 8 .sv

5. Vid beräkning av antalet dagar med
rätt till föräldrapenning enligt första
stycket anses två dagar med halv föräldrapenning
som en dag.

Förälder, som vanligen ej har barn
i sin vård men som tillfälligt vårdar
barn, har rätt till föräldrapenning
inom ramen för det anta! dagar för
vilket föräldrapenning kan utgå till den
andre av föräldrarna enligt första
stycket.

10 §

Föräldrapenning enligt 8§ utgår
med belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Bestämmelserna
i 3 kap. 10 § fjärde stycket
och 15 $ äga motsvarande tillämpning
på föräldrapenning enligt 8 j.

11 §

Föräldrapenning utgår ej i den mån
föräldern för samma dag uppbär sjukpenning
enligt denna lag eller lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller motsvarande ersättning som utgår
enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande.

12 §

Bestämmelserna i 2 kap. 10 $ samt

3 kap. 7 $ första och andra styckena.
12$ och 16-18$$ äga motsvarande
tillämpning i fråga om föräldrapenning.
I fall som avses i 3 kap. 12 $
skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 $
alltid utgå med minst ett belopp som
motsvarar garantinivån enligt 4 kap.

4 | minskad med den sjukpenning som
skulle belöpa på vårdersättningen.

Beträffande föräldrapenning, som
tillkommer förälder vilken ej har uppnått
aderton års ålder, får försäkringskassan
på framställning av barnavårdsnämnd
besluta om utbetalning till
annan enligt 3 kap. 18$.

År moder vid tiden för barnets födelse
intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola
. fångvårdsanstalt eller vårdanstalt
för alkoholmissbrukare, får
försäkringskassan på framställning av
föreståndare för inrättningen besluta,
att den föräldrapenning som tillkommer
modern skall utbetalas till föreståndaren
för att användas till kvinnans
och barnets nytta.

7 kap.

3 §

Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den
försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmågan, varom
är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete, som motsvarar hans krafter
och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till
hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden
och därmed jämförliga omständigheter. I fråga om äldre försäkrad skall

2 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bedömningen främst avse hans förmåga och möjlighet att bereda sig fortsatt
inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat
för honom tillgängligt lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställes
i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

Ar den försäkrade föremål för åtgärd
av beskaffenhet, som angives
i 4 kap. 2 §, skall arbetsförmågan under
tiden för åtgärden anses nedsatt
i den mån den försäkrade på grund
av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Är den försäkrade föremål för åtgärd
av beskaffenhet, som angives
i 2 kap. 11 skall arbetsförmågan
under tiden för åtgärden anses nedsatt
i den mån den försäkrade på
grund av åtgärden är hindrad att utföra
förvärvsarbete.

10 kap.

2 §9

Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i fångvårdsanstalt
eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt eller
ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande folkpension
ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppehälle
är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis uppbära
sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke skall utgivas.

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller
eljest kost och bostad, må barnpension eller barntillägg ej utgå för den månaden;
dock må sådan förmån utgå för tid då barnet är inackorderat vid
nomadskola.

/ fråga om elev i specialskola må
pensionsförmån utgå man hinder av
bestämmelserna i forsta och tredje
styckena för tid då eleven vistas utom
skolan. För sådan tid äga bestämmelserna
om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje
stycket motsvarande tillämpning.

4 §

Är någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner, utgives
endast den största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter den
sist avlidne mannen.

9 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

Föreligger för samma månad rätt
till två eller flera av förmånerna
barnpension, förtidspension, änkepension
eller hustrutillägg, utgives
endast en av förmånerna. Utgives i
enlighet härmed änkepension eller
hustrutillägg, skall vid tillämpning
av 3 kap. 3,5 och 8 S5 sami 4 kap. 3 sv
anses som om den försäkrade kommit
i åtnjutande av förtidspension.

Föreslagen lydelse

Föreligger för samma månad rätt
till två eller flera av förmånerna
barnpension, förtidspension, änkepension
eller hustrutillägg utgives
endast en av förmånerna. Utgives i
enlighet härmed änkepension eller
hustrutillägg lill någon som är berättigad
till förtidspension, skall vid tilllämpning
av 2 kap. 12 sv och 3 kap.
3, 5, och 8 SS anses som om den försäkrade
kommit i åtnjutande av förtidspension.

18 kap.

7 §io

Styrelse förallmän försäkringskassa
består av ordförande och vice ordförande
som utses av regeringen
samt fyra ledamöter som utses av
landstinget eller, där fråga är om kassa
vars verksamhetsområde utgöres
av kommun, av kommunfullmäktige.
Härutöver få i styrelsearbetet deltaga
två personalföreträdare. I fråga
om dessa äger lagen (1976:000) om
rätt för arbetstagarorganisation att
utse och entlediga företrädare för de
anställda i styrelse eller annat organ
vid statlig myndighet motsvarande tilllämpning.
I styrelsen för Stockholms
läns allmänna försäkringskassa utser
landstinget sex ledamöter.
Personalföreträdare är ledamot i den omfattning som framgår av särskilda
bestämmelser.

För annan ledamot än ordförande och vice ordförande utses en suppleant.

19 kap.

1 §"

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för

10 Senaste lydelse 1974:962.

11 Lydelse enligt prop. 1975/76:77.

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan av
vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningareller naturaförmåner
i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller,där fall som avses
i 3 kap. 2 Sandra stycket sista punkten ärför handen, annan ersättning för utfört
arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren
under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner
i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för
utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande
det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade
genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall
arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas
såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre
omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per
år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen
efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare
beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift
beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak
samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas
till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått till femhundra kronor. Vad
gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare bortses från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
eller, där fråga är om arbete som utförts för annans räkning
utan att anställning förelegat, från arbetstagare som varit bosatt utomlands
och utfört arbetet utom riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension
skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön eller ersättning i vad den för
år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall vidare bortses
från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock
från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen
enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av
anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller
är bosatt härstädes, avser arbete utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetsta- Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet gares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller med an- för vård av barn eller med anledning

ledning av barns födelse till den del av barns födelse till den del lönen

lönen motsvarar sjukpenning eller motsvarar sjukpenning eller föräld föräldrapenning,

som arbetsgivare rapenning, som arbetsgivare äger

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

äger uppbära enligt 3 kap. 16 §. Avgift
erlägges ej heller för lön som arbetsgivare
utgivit till barn för arbete
utfört i hans förvärvsverksamhet i
de fall avdrag för lönen ej får ske
vid inkomsttaxeringen eller för ersättning
för vilken bevillningsavgift
erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1)
om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter.

Föreslagen lydelse

uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap.
12 §. Avgift erlägges ej heller för lön
som arbetsgivare utgivit till barn för
arbete utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej får ske
vid inkomsttaxeringen eller för ersättning
för vilken bevillningsavgift
erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.

20 kap.

2 §

Vid tillämpning av bestämmelse
i 3 kap. 1 och 9 §§ samt 21 kap. 1 §
om försäkrad, som sammanbor med
barn, skall med barn som där sägs
likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning
av bestämmelserna i 3 kap. 9 och
12-14 §§ samt 9 kap. 4 § likställas
den, med vilken förälderäreller varit
gift eller har eller har haft barn, om
de stadigvarande sammanbo.

Vid tillämpningen av bestämmelse
i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§ samt
21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn
som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning
av bestämmelserna i 4 kap. och 9
kap. 4 § likställas den, med vilken
förälder är eller varit gift eller har
eller har haft barn, om de stadigvarande
sammanbo.

3 8

Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen nedsättas, om den
som är berättigad till ersättningen

a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom eller skada, som orsakat den utgift
eller nedsättning av arbetsförmågan, för vilken ersättning begäres;

b) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid förövandet av handling, för
vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts honom;

c) vägrar att underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares
föreskrifter eller eljest gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;

3) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.

Vägrar försäkrad utan giltig anled- Vägrar försäkrad utan giltig anledning
att underkasta sig åtgärd av be- ning att underkasta sig åtgärd av beskaffenhet
som avses i 4 kap. 2$, skaffenhet som avses i 2 kap. 11 §,

må sjukpenning eller förtidspension må sjukpenning eller förtidspension

SfU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

helt eller delvis tills vidare förvägras
honom, under förutsättning att han
erinrats om denna påföljd.

Föreslagen lydelse

helt eller delvis tills vidare förvägras
honom, under förutsättning att han
erinrats om denna påföljd.

1. Denna lag träder i kraft,såvitt avser 10 kap. 2 §och 18 kap. 7 § den 1 juli 1976,
och i övrigt den 1 januari 1977.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § i sin nya lydelse och i 4 kap. 12 § första stycket
andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning och
föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.

3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har
ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

SfU 1975/76:30

2 Förslag till

Lag om rätt till föräldraledighet

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt
denna lag.

Som förälder anses vid tillämpning av denna lag även fosterförälder samt
den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn,
om de stadigvarande sammanbor.

2 § Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphäves
eller inskränkes är ogiltigt i den delen.

Ledighet i samband med barns födelse m. m.

3 § Arbetstagare har rätt till ledighet under tid då han enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkringar berättigad till föräldrapenning i samband med barns födelse
eller adoption, om han vid ledighetens början har varit anställd hos
arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader
under de senaste två åren.

Vid bestämmande av anställningstid enligt första stycket har 4 i lagen
(1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

4 § Kvinnlig arbetstagare som ej är berättigad till ledighet enligt 3 S har
rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och
sex veckor efter nedkomsten.

5 § Ledighet som avses i 3 och 4 SS för delas upp på två perioder.
Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 3 eller 4 S skall

anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början.

Andra stycket gäller ej, om behovet av ledighet föranledes av sjukdom
hos andre föräldern eller annan omständighet som arbetstagaren icke har
kunnat råda över. I sådant fall skall arbetstagaren anmäla behovet av ledighet
till arbetsgivaren utan dröjsmål.

Ledighet för tillfällig vård av barn

6 § Arbetstagare har rätt till ledighet för tillfällig vård av barn under tid
då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är berättigad till föräldrapenning
för sådant ändamål.

SfU 1975/76:30

7 § Ledighet enligt 6 § skall, om ledighetenejföranledesavsjukdom, anmälas
till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början.

Återgång i arbete

8 § Avbryter arbetstagare ledighet som avses i 3, 4 och 6 SS, har han rätt
att åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta
arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock ej skyldig
att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att han
mottog underrättelsen.

Andra stycket gäller ej i fråga om ledighet som har varit avsedd att pågå
kortare tid än en månad.

Anställningsskydd

9 § Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att
han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot denna lag, skall åtgärden
förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid har 34-37 §§, 39 § samt
41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande
tillämpning.

10 § Vid ledighet enligt denna lag är arbetstagare ej skyldig att vidkännas
minskning av de förmåner som är förenade med anställningen i annan mån
än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagares arbetsförhållanden får
ej försämras på grund av att han begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet.

Övriga bestämmelser

11 § Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag skall han
utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill arbetstagaren på
grund av lagen kan vara berättigad, ersättning för den skada som har uppkommit.
Härvid har 38 §tredjeoch fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12)om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

12 § Mål om tillämpningen av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Lagen gäller ej om ansökan
om ledighet har gjorts före ikraftträdandet.

Genom lagen upphäves lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller
avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap
m. m. Har uppsägning eller avskedande skett före ikraftträdandet, tillämpas
alltjämt den äldre lagens regler.

SfU 1975/76:30

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 1975176:133:

1975/76:2231 av fröken Mattson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen måtte besluta

a. att rätten till ledighet med föräldrapenning vid barns födelse utökas
till 8 månader,

b. att tiden fördelas så att ingen av föräldrarna får utnyttja mer än 7
månader av ledigheten,

2. att riksdagen måtte hemställa hos regeringen att förhandlingar upptas
med Kommunförbundet i syfte att uppnå en snabb utbyggnad av kommunernas
barnvårdarverksamhet,

1975/76:2240 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

a. förslag till riksdagen i höst om rätt till förkortning av arbetsdagen
för småbarnsföräldrar och införande av delföräldrapenning,

b. förslag till utökad rätt till föräldrapenning för de dagar barn vårdas

på sjukhus, i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anta sådan lydelse av lagen om ändring i lagen
om allmän försäkring

a. att adoprivföräldrar erhåller rätt till föräldrapenning under samma tid
som vid barns födelse, räknat från dagen för barnets ankomst till familjen,

b. att sista stycket 4 kap. 2 $ utgår,

c. att fadern erhåller rätt till föräldrapenning enligt 4 kap. 9 § även vid
första barnets födelse,

d. att åldersgränsen i 4 kap. 8 § höjs från tio år till tolv år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om höjning av åldersgränsen för rätt till resekostnadsersättning
vid besök hos barn på sjukhus,

1975/76:2241 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
vid sin behandling av propositionen 133 beslutar att föräldrapenning
i samband med adoption av barn under 10 år skall utgå lika lång tid som
vid eget barns födelse och att dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna
skall vara utgångspunkt för beräkning av ersättningstiden,

1975/76:2242 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 133 beslutar att hos regeringen begära
förslag om förlängd ersättningstid inom föräldraförsäkringen vid barns fördelse
till höstsessionen med 1976/77 års riksmöte,

1975/76:2243 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att föräldrapenning vid adoption av barn under tio års ålder skall oavsett
åldersläge utgå under lika lång tid som gäller vid eget barns födelse och
att tiden skall räknas från barnets ankomst till adoptivföräldrarna,

SfU 1975/76:30

1975/76:2244 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att lagen om ändring i lagen om allmän försäkring 4 kap. 6, 7, 8
och 9 erhåller följande såsom motionärernas förslag angivna lydelse:

Propositionens förslag

Fosterföräldrar --

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid innan
de har fått barnet i sin vård och

får utgå längst till tvåhundrasjuttionde
dagen efter den dä barnet föns.

I den mån föräldrapenning ej har
utgått till adoptivföräldrar enligt bestämmelserna
i 6 j ha de rätt till föräldrapenning
under sammanlagt tjugu
dagar i anslutning till att de få adoptivbarn
som ej har fyllt tio år i sin
vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under
minst tvåhundrasjuttio dagar i följd
närmast före barnets ankomst varit eller
enligt vad som sägs i 4 § första
stycket bort vara försäkrade för en
sjukpenning som överstiger garantinivån
skall der i första stycket angivna
antalet dagar ökas till nittio om barnet
ej har fyllt sex år och till fyrtiofem om
barnet har fyllt sex men ej tio år. Vad
nu sagts gäller även ensamstående
adoptivförälder som under nämnda tid
varit eller bort vara försäkrad för en
sjukpenning som överstiger garantinivån.

Första och andra styckena äga motsvarande
tillämpning i fråga om fosterföräldrar
som mottaga barn i avsikt
att adoptera det.

Motionärernas förslag

6 8

födelse.

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid innan
de har fått barnet i sin vård.

Föräldrapenning till adoptivföräldrar
utgår under en tid av tvåhundratio
dagar i anslutning till att de få adoptivbarn
som ej fyllt fjorton år i sin
vård.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fråga om fosterföräldrar
som mottaga barn i avsikt att adoptera
det.

SfU 1975/76:30

Propositionens förslag

Förälder har rätt till föräldrapenning
för till fä Ilig
vård av barn om barnet ej har
fyllt tio år och föräldern behöver avstå
från förvärvsarbete i samband
med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie
vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. annat barns fördelse,

5. besök i förskoleverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken
barnet deltar.

Föräldrapenning enligt 8 § utgår
för förälder som har barnet i sin vård
eller, om föräldrar gemensamt ha
barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans
varje år under högst

/. tolv dagar om i familjen,finns ett
barn,

2. femton dagar om i familjen finns
två barn,

3. aderton dagar om i familjen finns
tre eller flera barn.

Motionärernas förslag

Förälder har rätt till fö rä I d r a -penning för tillfällig
vård av barn om barnet ej har
fy\\l fjorton år samt därefter om särskilda
medicinska skäl föreligger och
föräldern behöver avstå från förvärvsarbete
i samband med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie
vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

5. besök i förskoleverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilken
barnet deltar.

Föräldrapenning enligt 8 $ utgår
för förälder som har barnet i sin vård
eller, om föräldrar gemensamt ha
barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans
varje år under högst tjuga
dagar samt därjämte för besök i förskoleverksamheten
fyra dagar för vart
och ett av de barn i familjen som deltar
i förskola.

Rätt till föräldrapenning kan medges,
för tid utöver den som anges i första
stycket om barn vistas på sjukhus och
förälders närvaro bedöms som värdefull
för värden av barnet.

Vid beräkning första stycket.

2. att hos regeringen hemställa om en utredning i syfte att klarlägga
behovet av en differentiering av antalet dagar med rätt
till föräldrapenning för tillfällig vård av barn,

1975/76:2245 av herr Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
anta sådan lydelse av lagen om allmän försäkring att fader erhåller rätt
till trettio dagars ledighet i samband med barns födelse.

Sfi! 1975/76:30

1975/76:2246 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar sådan lydelse av 4 kap. 2 $ lagen om ändring i lagen om
allmän försäkring att föräldrapenning i samband med barns födelse utgår
under högst tvåhundrafyrtio dagar sammanlagt för föräldrarna,

1975/76:2247 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att en förlängning
av ersättningstiden från föräldraförsäkringen vid barns födelse från sju till
åtta månader bör prioriteras vid kommande förbättringar av stödet till barnfamiljerna,

1975/76:2248 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänst skall medges den som erhåller
föräldrapenning enligt riktlinjerna i motionen och att vederbörande utskott
utarbetar eventuellt erforderlig lagtext,

1975/76:2249 av fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 133 beslutar att föräldrapenning vid adoption
skall utgå från barnets ankomst till adoptivföräldrarna och på samma villkor
som för biologiska barn,

1975/76:2250 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att föräldrapenning vid adoption av barn mellan nio månaders och
10 års ålder skall kunna tas ut helt eller delvis som halv föräldrapenning
för att i motsvarande mån medge förlängd ersättningstid,

2. att ersättningstidens längd, 90 respektive 45 dagar, vid adoption av
barn som uppnått nio månaders respektive sex års ålder skall gälla även
om adoptivförälders rättmätiga sjukpenning ej överstiger garantinivån,

Motionen 2240 har i vad avser yrkandet 1 a överlämnats till socialutskottet.

Utskottet har inhämtat försvarsutskottets yttrande över motionen
1975/76:2248 (se Bilaga).

Motioner väckta vid riksmötets början

1975/76:181 av herr Torwald (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär utredning om och förslag beträffande anpassning av antalet ledighetsdagar
för vård av sjukt barn till barnens åldersläge resp. antalet barn
i familjen.

1975/76:210 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om en snar ändring eller ett tillägg i 3
kap. 13 § andra stycket lagen om allmän försäkring så att förlängd tid för
föräldrapenning utgår även i de fall då föräldern på grund av sjukdom i
samband med barns födelse inte varit förmögen handha vårdnaden om barnet
samt att samma regler beträffande förlängningen skall gälla i dessa fall
som i de fall då barnet på grund av sjukdom inte kunnat vårdas av föräldern.

SfU 1975/76:30

1975/76:308 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den aviserade propositionen
om föräldrapenning bör utgå från att föräldrapenningen vid adoption skall
räknas från dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna och utgå lika
länge som för biologiska barn.

1975/76:404 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillläggsdirektiv
till familjestödsutredningen.

1975/76:406 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om rättvisare sjukpenning vid vård av sjukt barn
för sådana deltidsarbetande som har sitt förvärvsarbete koncentrerat till några
dagar i veckan.

1975/76:470 av herr Lindkvist (s) och fru Gradin (s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om
regeringens aviserade förslag om föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar.

1975/76:553 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla att den utarbetar förslag till lämpliga
åtgärder för att ekonomiskt underlätta för blivande adoptivföräldrar att
genomföra en internationell adoption.

1975/76:555 av fru Ohlin m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en utvidgning av möjligheterna att erhålla föräldrapenning
i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:556 av herr Svensson i Malmö (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär sådana ändringar i instruktioner för försäkringskassorna,
att fäder kan beviljas ledighet - med rätt till föräldrapenning - i
samband med sina barns födelse, även för det fall de icke är sammanboende
med modern.

1975/76:735 av fru Håvik (s) och fru Hörnlund (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att nuvarande lagstiftning beträffande rätt
till vårdbidrag blir föremål för översyn i syfte att icke svensk medborgare
blir berättigad till denna förmån.

1975/76:737 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag om att även
fader utan barn i hemmet att vårda får rätt till ledighet med föräldrapenning
under 10 dagar i samband med barns födelse.

1975/76:1181 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora (fp)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring
i 9 kap. 4 § lagen om allmän försäkring att vårdbidrag utgår även då barnet
vårdas i annat enskilt hem.

SfU 1975/76:30

1975/76:1184 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar att anta följande

Förslag till
Lag om

ändring i lagen om allmän försäkring (1962:381) 3 kapitlet 9 sv

Nuvarande lydelse

Hos allmän försäkringskassa inskriven
förälder som för vård av
sjukt barn, vilket ej fyllt tio år, behöver
helt eller delvis avstå från förvärvsarbete,
äger rätt till sjukpenning
om hans sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till i 1 § första
stycket angivet belopp. Därvid äga
bestämmelserna i 7 § första och andra
styckena motsvarande tillämpning.

Även om

Sjukpenning enligt första och andra
styckena utgår för högst tio dagar
varje år för försäkrad förälder som
har barn i sin vård eller, där föräldrarna
gemensamt ha barn i sin vård,
för föräldrarna tillsammans. Utan
hinder av vad som nu sagts får förälder,
som vanligen icke har barn i
sin vård men som tillfälligt vårdar
barn, i fall som avses i första eller
andra stycket åtnjuta sjukpenning
enligt vad där sägs inom ramen för
det antal dagar, för vilket sjukpenning
kan utgå till den andre av föräldrarna
enligt första punkten.

Föreslagen lydelse

Hos allmän försäkringskassa inskriven
förälder som för vård av
sjukt barn, vilket ej fyllt fjorton år,
behöver helt eller delvis avstå från
förvärvsarbete, äger rätt till sjukpenning
om hans sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till i 1 $ första
stycket angivet belopp. Därvid äga
bestämmelserna i 7 § första och andra
styckena motsvarande tillämpning.

Sjukpenning enligt första och andra
styckena utgår för högst tjugo dagar
varje år för försäkrad förälder
som har barn i sin vård eller, där föräldrarna
gemensamt ha barn i sin
vård, för föräldrarna tillsammans.
Utan hinder av vad som nu sagts
får förälder, som vanligen icke har
barn i sin vård men som tillfälligt
vårdar barn, i fall som avses i första
eller andra stycket åtnjuta sjukpenning
enligt vad där sägs inom ramen
för det antal dagar, för vilket sjukpenning
kan utgå till den andre av
föräldrarna enligt första punkten.

Föreligger särskilda medicinska skäl
kan, utan hinder av vad som sagts i
törsta och tredje styckena, sjukpenning
u'gå till förälder för värd av hemmavarande
barn som icke fyllt aderton
år under mer än tjugo dagar varje är.

förutsättningarna.

SfU 1975/76:30

1975/76:1195 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Mattsson i
Skee (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan
om att utsträcka rätten för förälder att uppbära sjukpenning när ett barn
utsätts för sjukdom att omfatta alla barn för vilka vårdbidrag utgår.

1975/76:1212 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utredning och förslag angående vidgad rätt till
sjukpenning vid vård av sjukt barn i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:2002 (jfr 1975/76:1979) av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen

1. hos regeringen begär utredning och förslag syftande till att de sociala
förmånerna vid deltidsarbete förbättras,

2. hos regeringen begär förslag till sådan lagändring, att det inom föräldraförsäkringen
medges möjlighet till gemensam ledighet för föräldrar i
samband med första barnets hemkomst från sjukhuset.

Utskottet

Inledning

Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr. 198)
om införande av föräldraförsäkringen genomfördes betydande förbättringar
av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer, särskilt i samband med
barns födelse och vid vård av sjukt barn. En ytterligare utbyggnad av försäkringen
beslöts av 1974 års riksdag (prop. 1974:15, SfU 1974:5, rskr 37).
Bestämmelserna innebär i sin nuvarande lydelse i korthet att förälder, som
stannar hemma från arbetet i samband med barns födelse, har rätt till föräldrapenning
i sju månader med belopp som motsvarar 90 % av förvärvsinkomsten.
Förälder som inte förvärvsarbetar är berättigad till ett grundläggande
försörjningsskydd i form av föräldrapenning med 25 kr. om dagen
under sju månader i anslutning till barns födelse. Förälder har också rätt
att i viss utsträckning uppbära sjukpenning som vid egen sjukdom om
han/hon behöver stanna hemma från sitt arbete för att ta vård om sjukt
barn under tio års ålder. Ersättningsrätten är i dessa fall begränsad till tio
dagar per familj och år. Dessa dagar får också utnyttjas av en far som stannar
hemma för att ta vård om barn i samband med att ytterligare barn föds
i familjen.

Föräldrapenningen utgör liksom sjukpenningen skattepliktig och ATPgrundande
inkomst.

Samtidigt med att föräldraförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974
tillkallades en sakkunnig med uppdrag att göra en första sammanställning
och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna och att utreda förutsättningarna
för att i vissa avseenden utvidga förmånerna inom föräldraförsäkringen.
I ett delbetänkande avlämnat i juli 1975 (Förkortad arbetstid

SfU 1975/76:30

för småbarnsföräldrar, SOU 1975:62) har utredningen, som antagit benämningen
familjestödsutredningen, redovisat erfarenheterna från föräldraförsäkringens
första tillämpningsår och lagt fram förslag till dess fortsatta utbyggnad.
Propositionen, som i huvudsak bygger på detta förslag, innebär
bl. a. att de nuvarande bestämmelserna om sjukpenning vid vård av sjukt
barn ersätts av ett system med rätt till föräldrapenning i samband med
sjukdom inte bara hos barnet utan även hos dess ordinarie vårdare. Ersättningsrätten
utvidgas också till att omfatta besök inom den förebyggande
barnhälsovården och förälders kontakt med förskoleverksamheten. Förälder
skall också ha rätt till resekostnadsersättning från den allmänna sjukförsäkringen
för besök hos barn som vårdas på sjukhus. Ersättningstiden, 20
dagar, för den särskilda föräldrapenning som adoptivförälder f. n. äger uppbära
vid adoption av barn över nio månaders ålder föreslås förlängd till
90 dagar om barnet är under 6 år och till 45 dagar om barnet är mellan
sex och tio år. Propositionen innehåller också förslag till bestämmelser i
syfte att undanröja vissa olägenheter som nuvarande regler om sjukpenning
och föräldrapenning kan innebära för fosterförälder.

I propositionen 1975/76:92, hänvisad till socialutskottet, läggs fram förslag
om ett utbyggnadsprogram för samhällets barnomsorg under den närmaste
femårsperioden, omfattande 100 000 nya daghemsplatser, 50 000 nya platser
i fritidshem och en ökning av platstillgången i kommunala familjedaghem.
De åtgärder inom föräldraförsäkringen som föreslås i propositionen
1975/76:133 och som är avsedda att utgöra ett komplement till en utbyggd
barnomsorg har bemötts i huvudsak positivt vid remissbehandlingen av
familjestödsutredningens förslag. Detta gäller i synnerhet omvandlingen av
sjukpenningen vid vård av sjukt barn till en särskild föräldrapenning i samband
med bl. a. barns eller ordinarie vårdares sjukdom och rätten till resekostnadsersättning
för besök hos barn som vårdas på sjukhus.

Även utskottet anser de föreslagna åtgärderna vara angelägna utvidgningar
av familjestödet och värdefulla komplement till den utbyggnad av barnomsorgen
som föreslås i propositionen 92. Förslagen är enligt utskottets mening
väl ägnade att förbättra den ekonomiska tryggheten för föräldrarna i samband
med sjukdom m. m. och att skapa förutsättningar för en bättre kontakt
mellan föräldrarna och daghemmen. Utskottet tillstyrker därför i princip
bifall till propositionen men föreslår med anledning av motioner vissa ändringar
av de regler som gäller rätten att disponera föräldrapenning och ersättningstiden
för föräldrapenning till adoptivföräldrar. I det följande behandlar
utskottet huvudsakligen de delar av propositionen som tas upp
i de med anledning av propositionen väckta motionerna. Utskottet tar till
behandling också upp vissa motioner från riksmötets början vilka rör frågor
om föräldraförsäkring och vårdbidrag.

SfU 1975/76:30

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Förälder har f. n. rätt till sjukpenning om han/hon helt eller delvis behöver
avstå från förvärvsarbete för att vårda ett sjukt barn. Detta innebär att förmånen
i princip bara gäller i familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar
och i familjer med en ensamstående förälder som förvärvsarbetar. Sjukpenning
för vård av sjukt barn utgår under högst tio dagar per år och familj.
Dessa tio dagar får också tas i anspråk av fader för att ta vård om barn
i anslutning till annat barns födelse. Även till förälder som vanligen inte
har barn i sin vård men tillfälligt handhar vårdnaden kan sjukpenning utgå
under angivna förutsättningar. Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgår
redan fr. o. m. den första frånvarodagen men i övrigt gäller samma bestämmelser
som för sjukpenning vid egen sjukdom.

Förslaget i propositionen innebär att den nuvarande rätten till sjukpenning
ersätts av en rätt till föräldrapenning i samband med sjukdom antingen
hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Med ordinarie vårdare kan därvid
förstås antingen hemarbetande förälder eller någon tredje person, exempelvis
dagbarnvårdare, barnpraktikant eller någon nära släkting. Föräldrapenning
skall också kunna utgå för besök inom samhällets förebyggande barnhälsovård
och för kontakter med förskoleverksamheten inom samhällets barnomsorg,
dvs. daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem. I sistnämnda
fall kan ersättning utgå för högst en hel dag eller två halva dagar
om året för varje förälder. Ersättningsrätten i samband med barns födelse
är enligt förslaget densamma som nu, dvs. en fader kan ta ledigt för att
ta hand om äldre barn i familjen. Propositionen innehåller slutligen också
förslag om förlängning av ersättningstiden. Dagantalet för vad som i propositionen
kallas tillfällig vård av barn har därvid differentierats så att familjer
med ett barn får rätt till ersättning högst 12 dagar, familjer med två barn
högst 15 dagar och familjer med tre eller flera barn högst 18 dagar per
år. Genom denna differentiering av antalet ersättningsdagar är yrkandet
i motionen 181 av herr Torwald om anpassning av antalet ledighetsdagar
för vård av sjukt barn till antalet barn i familjen tillgodosett. Propositionens
förslag förutsätter beträffande det olika dagantalet att samtliga barn är under
10 år. Någon differentiering av ersättningstiden med hänsyn till barnens
ålder finner utskottet inte påkallad och avstyrker därför bifall till denna
motion.

Fru Hörnlund och fru Håvik framhåller i motionen 737 att föräldraförsäkringen
har stor betydelse när det gäller att uppnå jämställdhet mellan
män och kvinnor. De anser det därför önskvärt och nödvändigt att allt
fler män begagnar sig av möjligheten att vara hemma någon tid i samband
med förlossningen och under de första månaderna av barnets liv. Ett sätt
att söka åstadkomma detta anser motionärerna vara att mannen får rätt
till ledighet med föräldrapenning i tio dagar redan i samband med första
barnets födelse. Samma yrkande återfinns i motionen 2240 av herr Ahlmark

3 Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

m. fl. Motionärerna bakom motionen 2002, herr Bohman m. fl., anser det
angeläget att fader för ökade möjligheter till en nära kontakt med sitt nyfödda
barn och att föräldraförsäkringen inom ramen för det totala antalet ersättningsdagar
därför bör ge rätt till gemensam ledighet för föräldrarna i samband
med första barnets hemkomst från sjukhuset. Herr Hörberg går i motionen
2245 väsentligt längre och menar att varje fader bör ha en särskild rätt
till ledighet med föräldrapenning under 30 dagar i samband med barns födelse.
Denna rätt bör inte påverkas av att det redan finns barn i familjen
och den bör gälla vid sidan av den nuvarande rätten till föräldrapenning
för vård av sjukt barn.

En huvudprincip i föräldraförsäkringen är att det för rätt till ersättning
skall föreligga en faktisk vårdsituation. Det förutsätts alltså att det verkligen
förelegat ett behov av att föräldern stannat hemma för att ta hand om
barnet. Ett bifall till förslaget i motionerna skulle strida mot denna princip.
Utskottet vill erinra om att förslaget i propositionen innebär att föräldrapenning
för tillfällig vård av barn skall kunna utgå inte bara vid barnets
utan även vid den ordinarie vårdarens sjukdom. Om modern efter förlossningen
är så svag att fadern behöver stanna hemma och ta hand om det
nyfödda barnet kommer han alltså i fortsättningen att bli berättigad till
ersättning från föräldraförsäkringen i 12 dagar eller ännu längre om det
finns fler barn under tio år i familjen. På grund av det anförda avstyrker
utskottet bifall till samtliga nu berörda motionsyrkanden.

I åtskilliga motioner, väckta både vid riksdagens början och med anledning
av propositionen, har framställts yrkanden om utvidgningar i olika hänseenden
av rätten till ersättning för tillfällig vård av barn. Sålunda begär
herr Hermansson m. fl. i motionen 1184 från riksmötets början en förlängning
av ersättningstiden till 20 dagar och att ersättningsrätten skall gälla
barn under 14 år. I vissa fall - motionärerna nämner medicinska skäl -bör ersättningstiden kunna förlängas utöver dessa 20 dagar och åldersgränsen
höjas till 18 år. I den partimotion från vpk, 2244, som väckts med anledning
av propositionen, återkommer motionärerna med sina krav men med den
ändringen att rätten till förlängning av ersättningstiden utöver 20 dagar
skall gälla utan särskild åldersgräns i sådana fall då barnet vistas på sjukhus
och förälders närvaro bedöms som värdefull för vården av barnet. Motionärerna
anser att föräldrarna för besök i förskoleverksamhet tillsammans
bör ha rätt till föräldrapenning i fyra dagar för varje barn i familjen som
deltar i förskola, och de begär också en utredning för att klarlägga behovet
av och formerna för en differentiering av antalet dagar med rätt till föräldrapenning
för tillfällig vård av barn. 1 partimotionen 2240 från fp, undertecknad
av herr Ahlmark m. fl., begärs förslag till ersättning utöver de
i propositionen angivna dagarna i de fall då föräldrar avstår från förvärvsarbete
för att besöka barn på sjukhus. I samma motion yrkas att rätten
till ersättning för tillfällig vård av barn skall gälla till dess barnet fyllt 12

SfU 1975/76:30

år. 1 de vid riksdagens början väckta motionerna 1195 av herrar Mattsson
i La ne-Herrestad och Mattsson i Skee samt 1212 av fru Skantz m. fl. tas
också frågan om åldersgränsen upp. Motionärerna anser att rätten till ersättning
för vård av handikappat barn bör gälla så länge barnet inte fyllt
16 år. Enligt motionen 1212 bör i dessa fall också ersättningstiden förlängas
till 20 dagar.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att förslagen i propositionen innebär
betydande utvidgningar och kompletteringar av nu gällande föräldraförsäkring.
Beträffande antalet ersättningsdagar vid tillfällig vård av barn
vill utskottet peka på att propositionens förslag innebär den nyheten att
om föräldrarna haft två dagar med halv föräldrapenning endast en dag avräknas
från den disponibla ersättningstiden. Denna regel ökar familjernas
möjligheter att utnyttja förmånerna på ett flexibelt sätt. Kostnaderna för
utvidgningen av ersättningsrätten vid tillfällig vård av barn har beräknats
till 85 milj. kr.

Mot bakgrund av den betydande utbyggnad och förbättring av föräldraförsäkringen
som propositionens förslag innebär och den utvärdering av
erfarenheterna av föräldraförsäkringen som pågår inom familjestödsutredningen
är utskottet inte berett tillstyrka de i motionerna aktualiserade och
ytterligare kostnadskrävande förändringarna av ersättningsreglerna. Utskottet
avstyrker således motionerna 1184,1195,1212,2240 och 2244, sistnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

Enligt gällande bestämmelser är förälder som inte förvärvsarbetar berättigad
till föräldrapenning med 25 kr. om dagen under sju månader i anslutning
till barns födelse. Om föräldern under 270 dagar före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten för denna varit eller bort vara försäkrad
för en högre sjukpenning än 25 kr. om dagen utgår föräldrapenning med
samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten upp till
ett maximum av 7,5 gånger basbeloppet. Föräldrapenningen utgår till den
av barnets föräldrar som ombesörjer den huvudsakliga vården av barnet.
Föräldrarna får alltså själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma
hos barnet och uppbära föräldrapenningen. Föräldrapenning kan utgå tidigast
fr. o. m. den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse
och längst till 210:e dagen efter den dag då barnet fötts. Saknar föräldrarna
till följd av barnets sjukdom möjlighet att under viss tid efter förlossningen
vårda barnet, har de rätt att disponera föräldrapenningen längst t. o. m. 270:e
dagen efter barnets födelse.

Motionerna 2231 av fröken Mattson m. fl., 2242 av herr Carlshamre
m. fl., 2246 av herr Lindahl i Hamburgsund och 2247 av fru Lundblad
m. fl. innehåller alla yrkanden om en förlängning av ersättningstiden från

SfU 1975/76:30

sju till åtta månader. Fröken Mattson m. fl. begär omedelbar lagstiftning
av sådan innebörd, utformad i enlighet med familjestödsutredningens förslag,
dvs. med viss skyldighet för föräldrarna att dela upp ledigheten sinsemellan.
Även herr Lindahl i Hamburgsund begär omedelbar förlängning
av ersättningstiden, dock utan kvotering mellan makarna. Herr Carlshamre
m. fl. yrkar att förslag om en förlängning skall föreläggas riksdagen i höst,
medan fru Lundblad m. fl. begär ett riksdagsuttalande om att en förlängning
av ersättningstiden bör ges prioritet vid kommande förbättringar av stödet
till barnfamiljerna.

Familjepolitiska kommittén, vars förslag låg till grund för föräldraförsäkringsreformen,
prövade ingående frågan om längden av den tid för vilken
föräldrapenning skulle kunna utgå. Kommittén föreslog en ersättningstid
om åtta månader. Familjestödsutredningens förslag till utbyggnad av föräldraförsäkringen
innefattar också en förlängning av ersättningstiden från
7 till 8 månader för föräldrar som stannar hemma i samband med barns
födelse samt införandet av en ny ersättningsform som avser att ge småbarnsföräldrarna
möjlighet att förkorta sin arbetsdag till 6 timmar. Den åttonde
månaden av den förlängda heltidsledigheten föreslås kunna bytas
ut mot fem månaders deltidsledighet. Förslaget syftar till att ge föräldrarna
ökade möjligheter att umgås med sina barn och att begränsa långa vistelsetider
för barn i daghem. I propositionen framhålls att det därför är
en angelägen reform.

Vid remissbehandlingen av utredningsförslaget har bl. a. från löntagarnas
organisationer framhållits att ett beslut i denna fråga förutsätter att de praktiska
problemen på arbetsmarknaden kan lösas och att åtgärder kan vidtas
för att slå vakt om småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Som ett
led i den fortsatta behandlingen av denna del av utredningsförslaget har
regeringen efter överläggningar med löntagarorganisationerna tillsatt en arbetsgrupp
med representanter för arbetsmarknadens parter för att klarlägga
de frågor som har aktualiserats vid remissbehandlingen. Enligt vad utskottet
inhämtat genomför arbetsgruppen sina undersökningar med största möjliga
skyndsamhet.

Av det anförda framgår att det av familjestödsutredningen framlagda utbyggnadsprogrammet
för föräldraförsäkringen omfattar den i motionerna
aktualiserade förlängningen av ersättningstiden till 8 månader och införande
av delföräldrapenning för att möjliggöra en förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.
Utskottet finnér det angeläget att ett ställningstagande till de berörda
frågorna om föräldraförsäkringens fortsatta utbyggnad kan ske snarast
möjligt sedan den av regeringen tillsatta arbetsgruppen har redovisat resultaten
av sina undersökningar. Med det anförda avstyrker utskottet bifall
till lagstiftningsyrkandena i motionerna 2231 och 2246. Motionerna 2242 och
2247, som utskottet anser besvarade med vad utskottet anfört, bör inte
heller föranleda någon riksdagens åtgärd.

SfU 1975/76:30

Rätten att disponera föräldrapenning

Av den tidigare lämnade redogörelsen för gällande bestämmelser framgår
att föräldrapenning f. n. kan utgå för högst 210 dagar men att rätten att
disponera förmånen kan förlängas till 270:e dagen efter barnets födelse,
om föräldrarna till följd av barnets sjukdom under viss del av denna tid
varit förhindrade att vårda barnet.

Genom förslaget i propositionen blir ersättningstiden oförändrad men föräldrarna
kommer att ha fri dispositionsrätt till föräldrapenningen i 270 dagar.
Även sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kommer härigenom att medföra
rätt till förlängning av den tid under vilken föräldrapenningen kan disponeras.
Utskottet välkomnar detta förslag som tillgodoser önskemål vilka
riksdagen framförde år 1975 (jfr SfU 1975:1).

Herr Ahlmark m. fl. yrkar i motionen 2240 att regeln om begränsning
i rätten att skjuta upp uttaget av föräldrapenning tas bort helt. Bestämmelsen
innebär - menar motionärerna - att de familjer som tvingas ha sitt nyfödda
barn på sjukhus mer än två månader inte kan utnyttja hela föräldrapenningen
när barnet kommer hem och att förälder som drabbas av exempelvis epidemisk
sjukdom under ersättningsberättigad tid gör samma förlust. Med
en liknande motivering yrkar herr Börjesson i Falköping m. fl. i den vid
riksdagens början väckta motionen 210 att även sjukdom hos föräldrar skall
medföra rätt till uppskov av uttag av föräldrapenning men inom den tidsgräns
av 270 dagar som nu gäller. Yrkandet i denna motion är alltså tillgodosett
med förslaget i propositionen.

Utskottet vill ansluta sig till den i motionen 2240 framförda uppfattningen
att behovet av samvaro mellan föräldrar och barn inte minskar därför att
barnet måste tillbringa de första månaderna av sitt liv på sjukhus. Även
i det fall föräldrarna på grund av sjukdom varit förhindrade att vårda barnet
under dess första tid bör de enligt utskottets mening ha möjlighet att efter
tillfrisknandet umgås med sina barn under den tid de är berättigade till
föräldrapenning. Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen om
fri dispositionsrätt till föräldrapenning under 270 dagar men anser att förälder
som p. g. a. egen eller barnets sjukdom varit förhindrad att vårda barnet
efter dess födelse skall ha möjlighet att uppbära föräldrapenningen även
efter denna tidsgräns. Rätten till uppskov av uttag av föräldrapenning bör
endast avse sådana situationer då ingen av föräldrarna haft någon möjlighet
att vårda barnen. Utskottets ställningstagande föranleder en ändring av 4
kap. 2 § i förslaget till lag om ändring i AFL.

K valifikationsreglerna

Som tidigare nämnts gäller för föräldraförsäkringen en garantinivå om
25 kr. om dagen. Den som är eller eventuellt borde ha varit försäkrad för

SfU 1975/76:30

en högre obligatorisk sjukpenning får föräldrapenning med motsvarande
belopp. Härför krävs emellertid en kvalifikationstid på 270 dagar. För att
föräldrapenning över garantinivån skall utgå till fader med barn under föräldrarnas
gemensamma vårdnad krävs dessutom att även modern är eller
bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån
kan dock medges om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att vårda
barnet.

Fru Ohlin m. fl. framhåller i motionen 555 att det med nuvarande bestämmelser
finns föräldrar som av ekonomiska skäl inte kan dra fördel
av möjligheten till uppdelning av ledigheten. Om fadern skall kunna utnyttja
sin rätt och sin förmån att ta del av vårdnadsansvaret för barnet bör han
enligt motionärernas mening erhålla föräldrapenning beräknad efter sin sjukpenninggrundande
inkomst, oavsett om modern uppfyller kravet på sjukpenninggrundande
inkomst under 270 dagar eller ej.

Den här aktuella bestämmelsen avser bl. a. att förhindra att föräldrapenning
över garantinivån utgår till en fader som stannar hemma fastän modern,
som även tidigare varit hemmafru, också är hemma och i realiteten är den
som vårdar barnet. I sådana fall uppnås - anser man - inte syftet att fadern
skall avlösa modern i vården av barnet.

Av uppgifter i propositionen framgår att antalet fäder som utnyttjar föräldraförsäkringen
någon tid under barnets första månader ännu är mycket
begränsat. I november 1974 begagnade sig endast 2,7 % av fädema av denna
möjlighet. I slutet av år 1975 var motsvarande siffra ca 6 96. Utskottet finner
det angeläget att fäderna i ökad omfattning tar del i vårdnaden av barnen
och delar motionärernas uppfattning att det som ett led i arbetet på att
förverkliga detta syfte kan finnas skäl ompröva de kvalifikationsregler som
i dag gäller i fråga om rätten att uppbära föräldrapenning. Med hänsyn
till att familjestödsutredningen vid sin utvärdering av föräldraförsäkringen
också kommer att behandla frågor av den art som aktualiserats i motionen
bör dock denna enligt utskottets mening inte föranleda någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

Rätten till föräldrapenning för icke sammanboende förälder

En förutsättning för rätt till föräldrapenning under 210 dagar i anslutning
till barns födelse är f. n. i regel att föräldern har barnet i sin vård. Modern
har dock rätt till föräldrapenning under 29 dagar efter förlossningen även
om denna förutsättning inte är uppfylld.

I propositionen föreslås-i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande
praxis - att föräldrapenning, när särskilda skäl föreligger, skall kunna utgå
även efter dessa 29 dagar till en förälder som inte har barnet i sin vård.
Sådana särskilda skäl kan vara att barnet vistas på sjukhus under obestämd
tid och föräldern inte tillälligt kan återgå i förvärvsarbete eller att föräldern

SfU 1975/76:30

ammar eller i övrigt behöver hålla kontakt med barnet medan det vistas
på sjukhus.

Herr Svensson i Malmö begär i motionen 556 sådana ändringar i instruktionerna
för försäkringskassorna att en fader kan beviljas ledighet -med rätt till föräldrapenning - i samband med barns födelse även för det
fall han inte är sammanboende med modern. Motionären framhåller bl. a.
att det förhållandet att föräldrar inte sammanbor inte utesluter en önskan
och strävan hos dem att gemensamt ansvara för barnet och fördela vårdnadsarbetet
mellan sig.

Enligt utskottets mening finns det inte något i reglerna för föräldrapenning
i samband med barns födelse som hindrar att förälder som inte har den
rättsliga vårdnaden om barnet eller som inte sammanbor med den andra
föräldern kan få föräldrapenning när föräldrarna är överens därom. Som
framhållits i prop. 1973:47 när föräldraförsäkringen infördes bör det när det
gäller fader till barn utom äktenskap i regel krävas att faderskapserkännande
föreligger från hans sida.

Adoptiv- och fosterföräldrar

Adoptiv- och fosterföräldrar är enligt gällande bestämmelser för föräldraförsäkringen
i princip jämställda med biologiska föräldrar. Föräldrapenningen
utgår emellertid endast för tid efter det de fått barnet i sin vård
och i likhet med vad som gäller för biologiska föräldrar längst till 270:e
dagen efter barnets födelse. Härigenom är adoptiv- och fosterföräldrar, som
tar emot barn i adoptionssyfte, uteslutna från möjligheten att erhålla föräldrapenning
i sådana fall då barnet är 9 månader eller äldre. För att även
i dessa fall underlätta barnets anpassning till dess nya miljö har införts
en särskild rätt för adoptivföräldrar att uppbära föräldrapenning under högst
20 dagar sammanlagt. Denna ersättningsrätt gäller under förutsättning att
barnet inte fyllt tio år.

I propositionen föreslås en utvidgning av adoptiv- och fosterföräldrars
rätt till föräldrapenning. Den nuvarande rätten till föräldrapenning under
20 dagar i samband med att barn adopteras eller tas emot i adoptionssyfte
blir grundnivå även i fortsättningen för familjer där en av föräldrarna är
hemmamake. I familjer där båda föräldrarna arbetar skall enligt förslaget
föräldrapenning utgå under en tid av 90 dagar om adoptivbarnet är under
sex års ålder. Har barnet fyllt sex men inte tio år utgör ersättningstiden
45 dagar.

Frågan om adoptiv- och fosterföräldrars rätt till föräldrapenning har tagits
upp i ett flertal motioner. I de vid riksdagens början väckta motionerna
308 av herr Romanus m. fl. och 470 av herr Lindkvist och fru Gradin begärde
motionärerna att riksdagen skulle ge till känna att den då ännu inte framlagda
propositionen 133 borde innehålla förslag om att föräldrapenning vid adop -

SfU 1975/76:30

tion skall räknas från dagen för barnets ankomst till familjen. Utskottet
har vid sammanträde den 10 februari 1976 beslutat bordlägga dessa motioner
för behandling i samband med behandlingen av propositionen 133. De med
anledning av propositionen väckta motionerna 2240 av herr Ahlmark m. fl.,
2241 av herr Andersson i Nybro m. fl., 2243 av herr Henmark, 2244 av
herr Hermnsson m. fl. och 2249 av fru Sundberg innehåller alla yrkanden
om att ersättningstiden för föräldrapenning vid adoption skall räknas från
dagen för barnets ankomst till adoptivföräldrarna. Enligt motionen 2244
bör denna regel gälla så länge barnet inte har fyllt 14 år, medan enligt
motionen 2249 föräldrapenningen fr. o. m. barnets tioårsdag bör avtrappas
med belopp motsvarande den avräkning som nu sker när adoptivbarnet
är under nio månader. Ett genomgående argument i motionerna är att den
i propositionen föreslagna ersättningstiden är alltför kort för att föräldrar
och barn skall kunna skapa den nödvändiga känslomässiga kontakten och
barnen hinna vänja sig vid sin nya miljö.

Familjestödsutredningen framhöll att man inte generellt kunde jämställa
adoptivbarn med nyfödda barn. Adoptivbarnen hade, menade utredningen,
speciella och varierande anpassningsproblem som gjorde det svårt att ange
en generall tidsperiod som behövdes för att dessa barn på ett harmoniskt
sätt skulle växa in i den nya familjen. Utredningen föreslog dock en förlängning
av den särskilda ersättningstiden från 20 till 90 dagar.

Det övervägande antalet remissinstanser vilka berört frågan om föräldrapenning
vid adoption har ansett 90 dagar vara en alltför kort ersättningstid
och menat att denna bör avsevärt förlängas. Så t. ex. har Adoptionscentrum
betonat att adoptivbarnen ofta har behov av en tämligen lång anpassningsperiod
för att etablera nära och djupa relationer till den nya krets av människor
de knutits till och för att få trygghet i sin nya miljö.

Nämnden för internationella adoptioner (NIA) har gett uttryck åt en liknande
uppfattning men anser att föräldrapenning inte bör utgå för hela
ersättningstiden om ersättning för barnet redan utgått under lika lång eller
i det närmaste lika lång tid enligt reglerna om föräldrapenning i samband
med eget barns födelse.

På grund av vad som framkommit vid remissbehandlingen av familjestödsutredningens
förslag har utskottet, som i andra sammanhang uttalat
sig för en utvidgning av adoptivföräldrarnas rätt till ersättning i samband
med adoption av barn över nio månaders ålder, ansett sig böra föreslå en
förlängning av ersättningstiden vid adoption till 210 dagar eller densamma
som gäller i fråga om föräldrapenning i anslutning till barns födelse och
att denna tid räknas från dagen för barnets ankomst till den nya familjen.
Vid detta ställningstagande har utskottet fäst särskilt avseende vid att det
övervägande antalet adoptioner under 1974, avseende barn under sju år,
gällde utländska barn.

Utskottet har vid en prövning av frågan vid vilken åldersgräns rätten
till den längre ersättningstiden bör upphöra stannat för sju år. Har barnet

SfU 1975/76:30

fyllt sju men inte tio år bor ersättningstiden i enlighet med propositionen
begränsas till 45 dagar. Utskottet förutsätter att familjestödsutredningen i
sitt fortsatta arbete kommer att ytterligare pröva frågan om adoptivföräldrarnas
ställning inom föräldraförsäkringen och att utredningen därvid också
kommer att ta upp frågan om rätten till ersättning för familjer med egna
barn där det förekommer problem av liknande slag som i adoptivfamiljer.
Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat samtliga de motionsyrkanden
som går ut på en förlängning av ersättningstiden för adoptivföräldrar. Någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 308, 470, 2240,
2241, 2243, 2244 och 2249 är enligt utskottets mening inte erforderlig. Utskottets
förslag, som kan bersknas medföra en ytterligare kostnad för statsverket
om ca 25 milj. kr. utöver förslaget i propositionen, föranleder en
ändring i 4 kap. 6 och 7 §§ i den föreslagna lagen om ändring i AFL men
bör enligt utskottets mening inte medföra någon uppräkning av anslaget
i budgetpropositionen till föräldraförsäkringen.

Om föräldrapenning i samband med barns födelse eller adoption börjat
utgå enligt äldre bestämmelser och fortfarande utgår när de nya reglerna
träder i kraft den 1 januari 1977 bör enligt utskottets mening dessa regler
tillämpas i fråga om ersättningstidens längd. Med hänsyn härtill föreslår
utskottet ett tillägg tili ikraftträdandebestämmelserna."

Fru Troedsson tar i motionen 2250 upp ett par andra frågor avseende
föräldrapenning vid adoption. Hon anser att man i avvaktan på införandet
av en vårdnadsersättning för barn under tre års ålder bör ha möjlighet att
ta ut föräldrapenning för barn i åldern mellan nio månader och tio år helt
eller delvis som halv föräldrapenning och därigenom i motsvarande mån
förlänga ersättningstiden. Hon menar också att ersättningstidens längd inte
bör påverkas av om föräldrarnas sjukpenning ligger - eller borde ligga -över eller under garantinivån.

Som framgår av vad tidigare anförts föreslår utskottet en icke oväsentlig
utvidgning av adoptiv- och fosterföräldrars rätt att disponera föräldrapenning.
Även om utskottet har viss förståelse för motionärens krav på att
föräldrapenning i vissa fall skall kunna tas ut som halv föräldrapenning
med motsvarande förlängning av tiden för dispositionsrätten finns det enligt
utskottets mening mot bakgrunden av utskottets förslag ingen anledning
att biträda detta yrkande i motionen. Med hänsyn härtill och då den av
motionären aktualiserade kvalifikationsregeln tillhörde frågor som kommer
att prövas av familjestödsutredningen i dess fortsatta arbete avstyrker utskottet
bifall till motionen 2250.

Herr Jonsson i Alingsås begär i motionen 553 förslag om lämpliga åtgärder
för att ekonomiskt underlätta internationella adoptioner. Han framhåller
att kostnaderna för sådana adoptioner kan bli höga.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att socialutskottet i sitt
betänkande SoU 1975/76:30 angående socialhuvudtiteln för nästkommande

SfU 1975/76:30

budgetår (punkten 5) föreslagit att Adoptionscentrum förbudgetåret 1976/77
får ett bidrag av 200 000 kr. Detta innebär en höjning i förhållande till
regeringens förslag med 50 000 kr. och i förhållande till innevarande budgetår
med 100 000 kr. Beslutet innebär även att NIA för nästkommande budgetår
erhåller viss personalförstärkning. Med hänsyn till de ökade resurser som
sålunda ställs till förfogande för internationella adoptioner under budgetåret
1976/77 avstyrker utskottet bifall till motionen.

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus

Enligt regler tillämpliga fr. o. m. den 1 januari 1976 kan förälder eller
annan anhörig i vissa fall få ersättning för resekostnader i samband med
barns sjukdom även om barnet inte självt är med vid resan. Denna ersättningsrätt
är av betydelse främst när barnet behandlas inom den psykiska
barna- och ungdomsvården (PBU). F. n. föreligger emellertid ingen rätt till
resekostnadsersättning för föräldrar som besöker barn som vårdas på sjukhus.

I propositionen föreslås att ersättning skall kunna utgå från den allmänna
försäkringen för en sådan resa fram och åter i veckan förutsatt att barnet
är under tio år. För att begränsa ersättningsrätten till sådana fall där resekostnaderna
är så stora att de kan tänkas hindra eller allvarligt försvåra
besök hos de sjuka barnen har föreslagits att ersättning endast skall utgå
med belopp motsvarande den del av förälderns resekostnader som överstiger
30 kr. per besök. Med förälder skall jämställas adoptiv- eller fosterförälder.

Herr Ahlmark m. fl. yrkar i motionen 2240 att rätten till resekostnadsersättning
för besök hos barn på sjukhus skall gälla till dess barnet fyllt
12 år.

Vad utskottet tidigare anfört i fråga om föräldrapenning vid tillfällig vård
av barn m. m. innebär enligt utskottets mening ett besvarande också av
detta yrkande. Utskottet finner förslaget väl avvägt och anser sig i vart
fall i nuläget inte ha anledning att gå utöver förslaget i propositionen. Utskottet
avstyrker således bifall till motionen 2240 även i denna del.

Övriga frågor

Fröken Mattson m. fl. understryker i motionen 2231 angelägenheten av
att den kommunala barnvårdarverksamheten byggs ut och får en sådan
omfattning att förvärvsarbetande och studerande föräldrar kan få hjälp med
tillsynen vid barnens sjukdom. Motionärerna begär att regeringen i sådant
syfte skall uppta förhandlingar med Kommunförbundet.

Med anledning härav bör erinras om att 1974 års riksdag (prop. 1974:141,
SoU 41, rskr 345) beslutat om provisoriska ändringar av det statliga stödet
till kommunernas kostnader för hemhjälp avseende åren 1975-1977. Beslutet

SfU 1975/76:30

innebär bl. a. att sådant bidrag skall beräknas på kommunernas bruttokostnader
- i stället för som tidigare på nettokostnaderna - för verksamheten.
Socialutskottet betonade i samband med riksdagsbehandlingen av propositionen
141 angelägenheten av att de nya bidragsreglerna följdes upp och
utvärderades. Mot bakgrund härav och då departementschefen i propositionen
angående föräldraförsäkringen understrukit angelägenheten av att
förbättringar i denna försäkring inte får leda till begränsningar i den kommunala
barnvårdarverksamheten saknar enligt socialförsäkringutskottets
mening riksdagen anledning att hos regeringen begära förhandlingar med
Kommunförbundet om en ytterligare utbyggnad av denna verksamhet. Utskottet
avstyrker därför bifall till detta yrkande i motionen.

Herr Romanus begär i motionen 2248 att den som uppbär föräldrapenning
i samband med barns födelse skall ha lagenlig rätt att erhålla anstånd eller
tjänstledighet vid militärtjänst. Denna rätt bör enligt motionären gälla både
då fadern önskar utnyttja sin del av de sju månaderna och då han vill
vara ledig samtidigt med modern i anslutning till förlossningen. Utskottet
har inhämtat yttrande över motionen från försvarsutskottet. Yttrandet är
fogat som bilaga till detta betänkande. Försvarsutskottet, som enhälligt avstyrkt
bifall till motionen, framhåller bl. a. att det vid prövning av anstånd
med repetitionsutbildning inte finns anledning ta hänsyn till den värnpliktiges
rätt att vara ledig under tid då han uppbär föräldrapenning i anslutning
till barns födelse. När det gäller grundutbildning kan - menar försvarsutskottet
- beroende på hur tiden för sådan utbildning sammanfaller
med tiden för rätt till föräldraledighet finnas större anledning att ta sådan
hänsyn. Beträffande rätten till ledighet från arbete för tillfällig vård av barn
gör försvarsutskottet också skillnad mellan grundutbildning och repetitionsutbildning.
Vid den senare menar utskottet att det under fredsförhållanden
bör vara huvudregel att anstånd beviljas den som har ett starkt önskemål
att få vara med vid eget barns födelse och som avses tjänstgöra på sådan
plats att han - om anstånd inte beviljas - har små möjligheter att hinna
till förlossningen. Vid grundutbildning blir det i detta fall snarare fråga
om tjänstledighet än om anstånd.

Av försvarsutskottets yttrande framgår att man vid prövningen av behovet
av anstånd och tjänstledighet för värnpliktiga har att ta hänsyn till värnpliktsutbildningens
förutsättningar och den avsedda militärtjänstgöringens
längd men att man när det gäller privatlivet, alltid måste beakta den enskilde
värnpliktiges situation.

Mot bakgrund av försvarsutskottets uttalande saknas enligt socialförsäkringsutskottets
mening anledning biträda lagstiftningsyrkandet i motionen
2248.

Sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av den inkomst
en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget
arbete. Hel sjukpenning utgör för dag 90 % av den sjukpenninggrundande
inkomsten delad med trehundrasextiofem.

SfU 1975/76:30

Även för dem som regelmässigt har förvärvsarbete under endast vissa
tider av året beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval
av den framtida årliga arbetsinkomsten. Genom att den sjukpenninggrundande
inkomsten för dag räknat utgör en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten
utgår inte full kompensation för denna grupp försäkrade för inkomstbortfallet
vid sjukdom under arbetsperiod, medan vid sjukdom under
övriga perioder sjukpenning utgår trots att något inkomstbortfall inte uppkommer.

För rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn - i propositionen ersatt
med föräldrapenning för tillfällig vård av barn - krävs att den försäkrade
tvingats avstå från förvärvsarbete. Föräldrapenning utgår alltså inte för ledig
dag. Däremot utgår föräldrapenning - i motsats till sjukpenning - från första
sjukdomsdagen.

Fru Troedsson framhåller i motionen 406 från riksmötets början att den
berörda bestämmelsen leder till att deltidsarbetande som har sitt förvärvsarbete
koncentrerat till ett par dagar per vecka alltid blir starkt underkompenserad.
Motionären begär förslag om en rättvisare ersättning vid vård
av sjukt barn för sådana deltidsarbetande.

Inom riksförsäkringsverket pågår f. n. ett arbete med att se över reglerna
om sjukpenning i syfte att få till stånd en förbättring av de ogynnsamma
effekter som kan uppstå för delårs- och deltidsarbetande bl. a. genom att
sjukpenningen endast kompenserar ett inkomstbortfall som utgör en trehundrasextiofemtedel
av årsinkomsten. Till den del den påtalade underkompensationen
från föräldraförsäkringen hänför sig till detta förhållande
kan motionsyrkandet således komma att bli tillgodosett. Utskottet anser
däremot, med hänsyn bl. a. till att föräldrapenning utgår redan fr. o. m. första
sjukdomsdagen, att det inte finns skäl kompensera den försäkrade för dagar
då vederbörande ändå har möjlighet att vårda barnet.

Herr Bohman m. fl. begär i motionen 2002 att riksdagen hos regeringen
skall begära utredning och förslag om förbättring av de sociala förmånerna
vid deltidsarbete. Med anledning härav vill utskottet erinra om det utredningsarbete
som nu pågår inom pensionskommittén och som bl. a. syftar
till att förbättra de deltidsanställdas ställning i pensionshänseende. Vidare
är, som redan nämnts, en arbetsgrupp inom riksförsäkringsverket f. n. sysselsatt
med att se över reglerna om sjukpenning i syfte att få till stånd
en förbättring av de ogynnsamma effekter som med gällande bestämmelser
kan uppstå för deltids- och delårsaarbetande. Även på andra områden än
socialförsäkringsområdet pågår ett omfattande utredningsarbete i syfte att
förbättra de deltidsarbetandes ställning. Utskottet avstyrker med hänsyn
härtill utredningsyrkandet i motionen 2002.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om föräldraledighet är avsett
att ersätta lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande
av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. Den

SfU 1975/76:30

nya lagen som - i motsats till 1945 års lag - ger förälder möjlighet till
ledighet från anställning i alla de fall då han/hon är berättigad till föräldrapenning,
har enhälligt tillstyrkts av inrikesutskottet, som yttrat sig över
propositionen i denna del. Även socialförsäkringsutskottet tillstyrker detta
förslag.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Utskottet behandlar avslutningsvis tre motioner i vilka tas upp frågor
om vårdbidrag. Sådant bidrag tillkommer fr. o. m. den 1 januari 1974 försäkrad
förälder som till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen
och vården av handikappat barn. Med förälder jämställs adoptivförälder
samt den med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn,
om de stadigvarande sammanbor. Fosterföräldrar äger däremot inte rätt
att uppbära vårdbidrag.

Herrar Gustavsson i Alvesta och Jonsson i Mora framhåller i motionen
1181 att vårdbidrag till skillnad från bl. a. barnpension, inte utgår i de fall
barnet bor i annat enskilt hem än föräldrahemmet på bekostnad av landstingskommun
eller kommun som inte tillhör landstingskommun. Motionärerna
anser att man - i de fall då vård i föräldrahemmet inte är möjlig
- bör öka möjligheterna till rekrytering av andra lämpliga enskilda hem
och därigenom söka åstadkomma en rättvisare fördelning av kostnaderna
mellan å ena sidan staten och å den andra landsting/kommun. Detta kan
enligt motionärerna ske genom att man utger vårdbidrag även vid vård
i annat enskilt hem.

Ett motionsyrkande av samma innebörd avvisades av riksdagen på förslag
av socialförsäkringsutskottet såväl 1974 (SfU 1974:5) som 1975 (SfU 1975:1)
med hänvisning till att Kommunförbundet i skrivelse i oktober 1973 till
barnavårdsnämnderna och de sociala centralnämnderna uttalat att dessa för
tiden efter den 1 januari 1974, dvs. den tidpunkt då de nya bestämmelserna
om vårdbidrag trätt i kraft, borde överväga en justering av ersättningen
till fosterföräldrar i de fall överenskommen ersättning för samhällsvård i
enskild hem bestämts med hänsyn till de vårdbidragsbelopp som utgick
före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Enligt utskottets mening saknar
riksdagen anledning frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt och utskottet
avstyrker därför bifall till motionen 1181.

Herr Börjesson i Falköping har i motionen 404 tagit upp frågan om ferievårdbidrag.
Han framhåller att ferievårdbidrag kan utgå för barn som
vårdas på enskild anstalt till vars drift bidrag lämnas av landsting eller kommun
och att bidrag kan utgå för varje dag som barnet vistas utanför anstalten.
Däremot har förälder, vars barn på bekostnad av kommun eller landsting
är inackorderat i s. k. vistelsehem och går i hörselklass inom det reguljära
skolväsendet eller i hörselförskola, inte rätt till vårdbidrag då barnet vistas
hemma.

SfU 1975/76:30

Motionären begär att familjestödsutredningen i tilläggsdirektiv skall ges
i uppdrag att utreda frågan om vårdbidrag även till sådana barn.

1 samband med behandlingen av propositionen 1974:129 med förslag till
sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år föreslog utskottet
(SfU 1974:32) med anledning av en framställning från Handikappförbundens
centralkommitté (HCK) att frågan om vårdbidrag för barn vilka endast tidvis
vistades hemma eller under vissa veckodagar vistades utanför föräldrahemmet
skulle bli föremål för översyn inom familjestödsutredningen. Utskottets
hemställan bifölls av riksdagen. När herr Börjesson i Falköping i motion
vid 1975 års riksmöte ställde samma yrkande som nu återkommit i motionen
404, framhöll utskottet (SfU 1975:1) att frågan om ferievårdbidrag för hörselskadade
hade nära anknytning till frågan om vårdbidrag i de av HCK
aktualiserade fallen och att det därför kunde förutsättas att den skulle komma
att behandlas av familjestödsutredningen. Motionen avslogs med denna
motivering av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen i sitt arbete att pröva
också frågan om vårdbidrag i de fall herr Börjesson avser. Motionen 404
bör enligt utskottets mening därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vårdbidraget ingår bland folkpensionsförmånerna enligt AFL och är beloppsmässigt
direkt anknutet till vad som gäller för folkpension. Detta i
sin tur innebär att den som vårdar ett barn, för att komma i åtnjutande
av vårdbidrag, måste vara svensk medborgare. I en familj där den förälder
som vårdar barnet är av utländsk nationalitet kan vårdbidrag alltså i princip
inte utgå.

Fru Håvik och fru Hörnlund begär i motionen 735 utredning i syfte att
även icke svensk medborgare skall bli berättigad till vårdbidrag.

Pensionskommittén har genom tilläggsdirektiv erhållit regeringens uppdrag
att se över vissa frågor rörande bl. a. pensionsförmåner för invandrare.
Denna översyn skall också omfatta de regler för vårdbidraget som aktualiserats
i motionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att bestämmelserna
i sin nuvarande utformning i vissa fall leder till konsekvenser
som inte kan accepteras men anser att ett ställningstagande till yrkandet
i motionen bör anstå i avvaktan på resultatet av pensionskommitténs arbete.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. såvitt avser föräldrapenning för tillfällig vård av barn

a. beträffande ersättningstidens längd

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:133 i motsvarande
del samt med anledning av motionerna 1975/76:1184

SfU 1975/76:30

och 1975/76:2244, båda i motsvarande del, antar den i propositionen
föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § lagen om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring;

b. beträffande utredning m. m. angående ersättningstidens längd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1212 i motsvarande del
och motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 b);

c. beträffande utredning om differentiering av antalet ersättningsdagar att

riksdagen avslår motionerna 1975/76:181 och 1975/76:2244
sistnämnda motion i motsvarande del;

d. beträffande åldersgränsen

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244,
båda i motsvarande del, samt motionen 1975/76:2240 (yrkandet
2d);

e. beträffande utredning om åldersgränsen

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:1195 och 1975/76:1212,
sistnämnda motion i motsvarande del;

f. beträffande föräldrapenning vid första barnets födelse

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:2240 (yrkandet 2 c) och
1975/76:2245;

g. beträffande utredning om föräldrapenning vid första barnets födelse
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:737 och 1975/76:2002 (yrkandet
2);

h. att riksdagen antar den i propositionen 133 föreslagna lydelsen
av 4 kap. 8 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring;

2. såvitt avser föräldrapenning i samband med barns födelse

a. beträffande ersättningstidens längd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2231 (yrkandena 1 a och
b) samt motionen 1975/76:2246;

b. beträffande utredning m. m. om ersättningstidens längd

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:210, 1975/76:2242 och
1975/76:2247;

SfU 1975/76:30

c. beträffande kvalifikationsreglerna

att riksdagen avslår motionen 1975/76:555;

d. beträffande föräldrapenning för icke sammanboende

att riksdagen avslår motionen 1975/76:556;

e. beträffande 270-dagarsgränsen

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och med bifall
till motionen 1975/76:2240(yrkandet 2 b)beslutar att rätten att
disponera föräldrapenning skall kunna förskjutas utöver 270
dagar i de fall sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss
tid hindrat föräldrarna från att vårda barnet;

f. att riksdagen antar den i propositionen 133 föreslagna lydelsen
av 4 kap. 2 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring med den ändringen att författningsrummet erhåller
följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse Utskottets förslag

4 kap.

2 S

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst tvåhundratio
dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde
dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter
barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer
vården om barnet berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast
om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning
till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon
ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst till Föräldrapenning får utgå längst till

tvåhundrasjuttionde dagen efter den tvåhundrasjuttionde dagen efter den

då barnet fötts. dag då barnet fötts. Har sjukdom hos

barnet eller föräldrarna under viss tid
hindrat föräldrarna från att vårda barnet
förlänges den i första punkten angivna
tiden i motsvarande mån.

3. såvitt avser föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och motionerna
1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a),
1975/76:2241, 1975/76:2243, 1975/76:2249 och 1975/76:2244,

SfU 1975/76:30

sistnämnda motion i motsvarande del, samt med avslag på
motionen 1975/76:2250 antar den i propositionen föreslagna
lydelsen av 4 kap. 6 och 7 §§ lagen om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring med de ändringar att dessa författningsrum
erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade
lydelse:

Propositionens lydelse Utskottets förslag

4 kap.

Fosterföräldrar likställas med föräldrar
vid tillämpningen av bestämmelserna
om föräldrapenning i samband
med barns födelse.

Föräldrapenning till foster- eller
adoptivföräldrar utgår ej för tid innan
de har fått barnet i sin vård och får
utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen
efter den då barnet forts.

I den mån föräldrapenning ej har
utgått till adoptivföräldrar enligt bestämmelserna
i 6 § ha de rätt till föräldrapenning
under sammanlagt tjugu
dagar i anslutning till att de få adoptivbarn
som ej har fyllt tio år i sin vård.

Ha båda adoptivföräldrarna under
minst tvåhundrasjuttio dagar i följd
närmast före barnets ankomst varit
eller enligt vad som sägs i 4 § första
stycket bort vara försäkrade för en
sjukpenning som överstiger garantinivån.
skall det i första stycket angivna
antalet dagar ökas till nittio om
barnet ej har fyllt sex år och till fyrtiofem
om barnet har fyllt sex men
ej tio år. Vad nu sagts gäller även
ensamstående adoptivförälder som
under nämnda tid har varit eller bort
vara försäkrad för en sjukpenning
som överstiger garantinivån.

Första och andra styckena äga
motsvarande tillämpning i fråga om

Fosterföräldrar likställas med föräldrar
vid tillämpningen av bestämmelserna
om föräldrapenning i samband
med barns födelse. Föräldrapenning
utgår ej för tid innan de ha
fått barnet i sin vård.

Adoptivföräldrar ha från den dag de
få barnet i sin vård rätt till föräldrapenning
under sammanlagt högst

1. tvåhundratio dagar om barnet ej
har fyllt sju år.

2. fyrtiofem dagar om barnet har
fyllt sju men ej tio år och båda föräldrarna
eller ensamstående förälder
under minst tvåhundrasjuttio dagar i
följd närmast före den tidpunkt då de
få barnet i sin vård varit eller enligt
vad som sägs i 4 § första stycket bort
vara försäkrade för en sjukpenning
som överstiger garantinivån,

3. tjugu dagar i övriga fall om barnet
ej har fyllt tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning
i samband med barns födelse äga
motsvarande tillämpning på föräldrapenning
enligt första stycket. Tidpunkten
då adoptivföräldrarna få barnet i
sin vård jämställes därvid med tidpunkten
för barnets födelse.

4 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

Första och andra styckena äga
motsvarande tillämpning i fråga om
fosterföräldrar som mottaga barn i
avsikt att adoptera det, /' den män
föräldrapenning ej utgår till dem enligt
bestämmelserna i 6§.

4. såvitt avser internationella adoptioner
att riksdagen avslår motionen 1975/76:553;

5. såvitt avser resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2240 (yrkandet 3);

6. såvitt avser förhandlingar med Kommunförbundet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2231 (yrkandet 2);

7. såvitt avser sociala förmåner vid deltidsarbete

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2002 (yrkandet 1);

8. såvitt avser anstånd eller tjänstledighet vid militärtjänstgöring
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2248;

9. såvitt avser föräldrapenning för deltids- och korttidsanställda
att riksdagen avslår motionen 1975/76:406;

10. såvitt avser vårdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:404, 1975/76:735 och
1975/76:1181;

11. såvitt avser forfattningsförslagen i övrigt
att riksdagen antar

a. de delar av det i propositionen 133 intagna förslaget till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring vilka icke
behandlats under 1 a och h, 2 f samt 3 ovan med den ändringen
att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom Utskottets
förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 10 kap. 2 § och 18 kap. 7 § den
1 juli 1976, och i övrigt den 1 januari 1977.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § i sin nya lydelse och i 4 kap. 12 § första

fosterföräldrar som mottaga barn i
avsikt att adoptera det.

SfU 1975/76:30

stycket andra punkten äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenning
och föräldrapenning för tid från och med den 1 juli 1976.

3. De nya bestämmelserna om föräldrapenning
i samband med barns födelse
eller adoption tillämpas även i
de fall föräldrapenning som har börjat
att utgå enligt äldre bestämmelserfortfarande
utgår vid lagens ikraftträdande.

4. Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift
sorn har ersatts genom bestämmelse
i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

3. Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse
i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

b. det i propositionen intagna förslaget till lag om rätt till föräldraledighet; 12.

såvitt avser anslagets storlek

att riksdagen med bifall till regeringens i propositionen 1975/76:100
under punkten C 3 framlagda förslag till Bidrag till sjukförsäkringen
för föräldraförsäkringen för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 220 000 000 kr.

Stockholm den 1 april 1976

På social försäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander
(fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Fridolfsson
(m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm
(vpk) och Andersson i Edsbro (c).

SfU 1975/76:30

Reservationer

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn (1 i utskottets hemställan)

vid a. beträffande ersättnings/idens längd

1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i andra stycket på s. 32 som
börjar med ”Genom denna” och slutar med ”denna motion.” bort utgå,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Av
vad” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är den utbyggnad av föräldraförsäkringen som
propositionen föreslår alltför begränsad och, i fråga om differentieringen
av antalet dagar, alltför litet underbyggd. Således bör ersättningstiden utsträckas
till tjugo dagar utan differentiering i avvaktan på att ett utredningsunderlag
för differentieringens utformning framarbetas. Vidare anser
utskottet att i de fall särskilda medicinska skäl föreligger, ersättningstiden
bör kunna förlängas utöver tjugo dagar. I propositionen påpekas mycket
riktigt vikten av att förbättra föräldrarnas kontakt med förskolan. Enligt
utskottets mening är emellertid det förslag som ges i propositionen alltför
begränsat, och utskottet anser att antalet ersättningsdagar bör anges till fyra
per år och barn som deltar i förskoleverksamheten samt att denna ersättningstid
skall utgå utöver de tjugo dagarna för tillfällig vård av barn. Utskottet
tillstyrker således bifall till motionerna 1184 och 2244 i berörda delar
och avstyrker motionerna 1195, 1212 och 2240, sistnämnda motion såvitt
nu är i fråga.

I enlighet med vad utskottet anfört i ovanstående stycke, börén utredning
företas för att klarlägga de olika problemställningar som finns i samband
med differenteringen av ersättningstiden. Utskottet tillstyrker således motionen
2244 även i denna del. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat
motionen 181 av herr Torwald om anpassning av antalet ledighetsdagar
till antalet barn i familjen.

Den i propositionen föreslagna åldersgränsen tio år är enligt utskottets
mening alltför låg och bygger på felaktiga föreställningar om barnens möjligheter
att klara sig själva när de är sjuka. Åldersgränsen bör därför fastställas
till fjorton år. Dessutom bör möjlighet finnas att utge föräldrapenning för
vård även av äldre barn när särskilda medicinska skäl föreligger. Utskottet
vill härvid peka på sjukdomstillstånd som snabbt kan undergå en dramatisk
förändring, exempelvis vid astma och vid cystisk fibrös hos barn, och tillstyrker
därför motionerna 1184 och 2244 i motsvarande delar.

och dels att utskottet under 1 a bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:133 och
motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244 båda i motsvarande
del

SfU 1975/76:30

a. antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 9 § lagen
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b. hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande
riksmöte om förlängning av antalet ledighetsdagar för
tillfällig vård av barn i enlighet med vad i motionen
1975/76:2244 anförts;

vid b. beträffande utredning m. m. angående ersättnings/idens längd

2. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med "i fråga.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening förtjänar vad i motionen 2240 anförts om föräldrapenning
för dagar då barn vårdas på sjukhus beaktande. Erfarenheterna
hittills av föräldrapenningen visar att maximitiderna bara utnyttjas av dem
som verkligen har behov av det. Förlängningen av maximitiderna bör därför
göra det möjligt att utan onödig prövning av enskilda fall förbättra stödet
för de familjer som är särskilt drabbade av sjukdom hos barnen. Enligt
utskottets mening bör riksdagen samtidigt höja åldersgränsen för rätt till
ersättning. Enligt nuvarande och föreslagna bestämmelser föreligger rätt
till denna form av ersättning bara om barnet ej har fyllt tio år. Det är
uppenbart att inte alla tioåringar vid sjukdom kan klara sig helt utan föräldrarnas
stöd när de blir sjuka. Det gäller kanske särskilt för klena barn
och sådana barn som lider av någon kronisk sjukdom. I dessa fall innebär
en akut infektion eller dylikt krav på särskilt omsorgsfull vård. Erfarenheterna
hittills av föräldraförsäkringen tyder på att åldersgränsen kan höjas
utan att fler än de som verkligen behöver stödet utnyttjar det. Utskottet
föreslår därför att åldersgränsen för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård
av barn höjs till tolv år. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen
i höst. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna
1184, 1195, 1212, 2240 och 2244, sistnämnda båda motioner såvitt nu är
i fråga.

dels att utskottet under 1 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 b)
och med anledning av motionen 1975/76:1212 i motsvarande
del hos regeringen begär förslag om utökad rätt till föräldrapenning
för de dagar barn vårdas på sjukhus i enlighet med
vad i motionen anförts;

vid c. beträffande utredning om differentiering av antalet ersättningsdagar

3. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som med åberopande av motivering
i reservationen 1 anser att utskottet under 1 c bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2244 i motsvarande

5 Riksdagen 1975/76. II sami. Nr 30

SfU 1975/76:30

del och med anledning av motionen 1975/76:181 hos regeringen
begär utredning i syfte att klarlägga behovet av en differentiering
av antalet dagar med rätt till föräldrapenning för tillfällig
vård av barn;

vid d. beträffande åldersgränsen

4. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som med åberopande av motivering

1 reservationen 1 anser att utskottet under 1 d bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:1184 och
1975/76:2244, båda i motsvarande del, samt motionen
1975/76:2240 (yrkandet 2 d) hos regeringen begär förslag till
höstsessionen med nästkommande riksmöte om höjning av
åldersgränsen för föräldrapenning för tillfällig vård av barn från
10 till 14 år; *

5. av herr Hyltander(fp)som med åberopande av motivering i reservationen

2 anser att utskottet under 1 d bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2240 (yrkandet
2 d) samt motionerna 1975/76:1184 och 1975/76:2244, båda
i motsvarande del hos regeringen begär förslag till höstsessionen
med nästkommande riksmöte om höjning av åldersgränsen
för föräldrapenning för tillfällig vård av barn från 10 till 12
år;

vid f. beträffandc föräldrapenning vid Järsta barnets födelse

6. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”En
huvudprincip” och slutar med "berörda motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den av motionärerna framförda uppfattningen att det
är av stor betydelse för faderns möjlighet att få en nära kontakt med sitt
barn att han redan från början ges tillfälle att delta i skötseln av barnet.
Med utgångspunkt i strävandena att uppnå jämställdhet mellan män
och kvinnor skulle det vara önskvärt, att föräldraförsäkringen gav fadern
möjlighet att avstå från förvärvsarbete i samband med varje barns födelse
i familjen under längre tid än vad ramarna för tillfällig vård av barn medger.
Utskottet förutsätter, att detta förslag kommer att prövas vid en fortsatt
utbyggnad av familjestödet. Även om det inte finns fler barn under tio
år i familjen skulle det emellertid innebära ett viktigt stöd för modern,
om fadern kunde vara hemma den första tiden efter moderns och det nyfödda
barnets hemkomst. Förslaget i motionen 2240 ligger således väl i linje med
huvudprincipen i föräldraförsäkringen, att det skall föreligga en faktisk vårdsituation.
Utskottet vill därför föreslå en ändring i 4 kap. 8 §, som öppnar

SfU 1975/76:30

en sådan möjlighet. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat samtliga
nu berörda motionsyrkanden.

dels att utskottet bort hemställa
under 1 f

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2240 (yrkandet 2 c)
och motionen 1975/76:2245 beslutar att fader skall ha rätt till
föräldrapenning redan vid första barnets födelse,
under 1 h

att riksdagen antar den i propositionen 133 föreslagna lydelsen
av 4 kap. 8 § lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring med den ändringen att författningsrummet erhåller
följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens lydelse

Utskottets förslag

4 kap.

Förälder har rätt till föräldrapenning
ej har fyllt tio år och föräldern behöver
med

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie
vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

5. besök i förskoleverksamhet inom
net deltar.;

för tillfällig vård av barn om barnet
avstå från förvärvsarbete i samband

/. barns födelse,

2. sjukdom hos barnet,

3. sjukdom hos barnets ordinarie
vårdare,

4. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,

samhällets barnomsorg i vilken har -

vid g. beträffande utredning om föräldrapenning vid första barnets födelse m. m.

1. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”En
huvudprincip” och slutar med ”berörda motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

En huvudprincip i föräldraförsäkringen är att det för rätt till ersättning
skall föreligga en faktisk vårdsituation. Det förutsätts alltså att det verkligen
förelegat ett behov av att föräldern stannat hemma för att ta hand om
barnet. Utskottet är emellertid berett biträda ett avsteg från den principen
till förmån för gemensam ledighet för föräldrarna i samband med första
barnets hemkomst från sjukhuset. Visserligen innebär förslaget i propo -

SfU 1975/76:30

sitionen att föräldrapenning för tillfällig vård av barn skall kunna utgå inte
bara vid barnets utan även vid den ordinarie vårdarens sjukdom. Om modern
efter förlossningen är så svag, att fadern behöver stanna hemma och ta hand
om det nyfödda barnet, kan han alltså i fortsättningen bli berättigad till
ersättning från föräldraförsäkringen. Förutsättningen är emellertid att sjukdom
anses föreligga. Utskottet menar att den förutsättningen saknar relevans
i det här sammanhanget och biträder intentionerna bakom nu berörda motionsyrkanden.
Förslag bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under 1 g bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2002 (yrkandet 2)
samt med anledning av motionen 1975/76:737 hos regeringen
begär förslag till höstsessionen med nästkommande riksmöte
om rätt till gemensam ledighet för föräldrar i samband med
första barnets hemkomst från sjukhuset;

Föräldrapenning i samband med barns födelse (2 i utskottets hemställan)
vid b. beträffande utredning m. m. om ersättningstidens längd

8. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande i sista stycket på s. 36 som
börjar med "Utskottet finnér” och slutar med "riksdagens åtgärd.” bort
ha följande lydelse:

Utskottet finnér det dock angeläget att riksdagen bereds möjlighet att
före utgången av innevarande år ta ställning till ett förslag om förlängd
ersättningstid. Därmed biträder utskottet det i motionen 2242 framförda
yrkandet att riksdagen hos regeringen begär sådant förslag till höstsessionen
med 1976/77 års riksmöte. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
lagstiftningsyrkandena i motionerna 2231 och 2246. Motionen 2247 är med
det anförda besvarad.

dels att utskottet under 2 b bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2242, med anledning
av motionen 1975/76:2247 och med avslag på motionen
1975/76:210 hos regeringen begär förslag till höstsessionen med
nästkommande riksmöte om förlängning av ersättningstiden
för föräldrapenning i samband med barns födelse från sju till
åtta månader;

Föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar (3 i utskottets hemställan)

9. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med "Utskottet
har” och slutar på s. 41 med ”till föräldraförsäkringen” bort ha
följande lydelse:

SfU 1975/76:30

Utskottet har vid en prövning av frågan vid vilken åldersgräns rätten
till ersättning bör upphöra stannat för fjorton år. Det bör härvid påpekas
att det årligen inte rör sig om mer än ett hundratal barn som kommer
till adoptivföräldrarna efter det att de fyllt sex år. Vägledande för utskottets
ställningstagande har varit att ge adoptivbarnen möjlighet till en tämligen
lång anpassningsperiod för att etablera goda relationer med den nya kretsen
av människor men också att få ett gott kontinuerligt stöd vid inträdet
i skolan. Utskottet förutsätter att familjestödsutredningen i sitt fortsatta
arbete kommer att ytterligare pröva frågan om adoptivföräldrarnas ställning
inom föräldraförsäkringen och att utredningen därvid också kommer att
ta upp frågan om rätten till ersättning för familjer med egna barn där det
förekommer problem av liknande slag som i adoptivfamiljer. Utskottet
tillstyrker motionen 2244 i här berörda delar. Någon ytterligare riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna 308, 470, 2240, 2241, 2243 och 2249
är enligt utskottets mening inte erforderlig. Utskottets förslag, som kan
beräknas medföra en ytterligare kostnad för statsverket om ca 25 milj. kr.
utöver förslaget i propositionen, föranleder en ändring i 4 kap. 6 och 7 §§
i den föreslagna lagen om ändring i AFL. Enligt utskottets mening bör
riksdagen hos regeringen hemställa om förslag om höjning av åldersgränsen
till 14 år.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och motionerna
1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a),
1975/76:2241, 1975/76:2243, 1975/76:2249 och 1975/76:2244,
sistnämnda motion i motsvarande del, samt med avslag på
motionen 1975/76:2250

a. antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och
7 §§ lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
med de ändringar som framgår av utskottets hemställan,

b. hos regeringen begär förslag till riksdagen om sådan ändring
av gällande bestämmelser om rätt till föräldrapenning för adoptiv-
och fosterföräldrar att sådan föräldrapenning kan utgå till
dess barnet fyllt 14 år;

10. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 41 som börjar i första
stycket med ”Utskottet förutsätter” och slutar med ”motionen 2250.” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid, liksom motionären i motionen 2250, att det
då bör stå de försäkrade fritt att tillämpa samma möjlighet till halv ersättning
som inom sjukpenningförsäkringen. På det sättet skulle maximalt 90 halva
dagars ersättningstid kunna utnyttjas. En sådan uppmjukning av 45-da -

SfU 1975/76:30

garsregeln måste anses rimlig med hänsyn till att adoptivbarn, som vid
ankomsten är över 7 års ålder, när de språkliga och emotionella förutsättningarna
för skolgång finns, inte behöver heldagstillsyn i hemmet. Vidare
skulle två adoptivföräldrar kunna dela tillsynen dagligen under arbetsveckorna.
Dessutom mildras övergången från full ersättningstid enligt vad utskottet
nyss föreslagit för adoptivbarn som är under 7 år vid ankomsten
i den mån adoptivföräldrarna till barn, som är äldre, kan utnyttja halv föräldrapenning.

Utskottet förutsätter (= utskottet) till ikraftträdandebestämmelserna.

Fru Troedsson tar också upp en annan fråga i motionen 2250. Hon menar
att ersättningstidens längd inte bör påverkas av om föräldrarnas sjukpenning
ligger - eller borde ligga - över eller under garantinivån. Ligger sjukpenningen
under garantinivån skulle de enligt propositionens förslag erhålla
högst 20 dagars ersättning från föräldraförsäkringen, varvid 25 kronor per
dag utbetalas som föräldrapenning. Motionärens krav har emellertid även
mot den bakgrunden fortfarande relevans i de fall adoptivbarnen är äldre
än 7 år vid ankomsten. Adoption innebär ofta stora utgifter för föräldrarna,
oavsett barnens ålder. I den mån adoptivföräldrarnas sjukpenning ligger
under garantinivån kan det knappast vara en logisk konsekvens att de skulle
erhålla en så mycket lägre sammantagen ersättning från föräldraförsäkringen
än föräldrar som har rätt till sjukpenning över garantinivån. Utskottet
tillstyrker således bifall till motionen 2250 även i den här berörda delen.
Förslag till erforderliga författningsändringar bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 133 och motionerna
1975/76:308, 1975/76:470, 1975/76:2240 (yrkandet 2 a),
1975/76:2241,1975/76:2243,1975/76:2249,1975/76:2250 samt
motionen 1975/76:2244, sistnämnda motion i motsvarande del,

a. antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 4 kap. 6 och
7 §§ lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
med de ändringar som framgår av utskottets hemställan,

b. hos regeringen begär förslag till riksdagen om sådan ändring
av bestämmelserna om föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar,
att föräldrapenning vid adoption av barn mellan
nio månader och tio års ålder skall kunna tas ut helt eller delvis
som halv föräldrapenning och att ersättningstiden vid adoption
av barn som uppnått sju års ålder skall gälla även om förälderns
rättmätiga sjukpenning ej överstiger garantinivån i enlighet
med vad i motionen anförts;

SfU 1975/76:30

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus (5 i utskottets hemställan) 11.

av herr Hy Itänder (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med tillfredsställelse förslaget om resekostnadsersättning
för besök hos barn som vårdas på sjukhus men anser i likhet med motionärerna
i motionen 2240 att rätt till sådan ersättning bör föreligga så
länge barnet inte fyllt tolv år. Förslag om författningsändring bör föreläggas
riksdagen i höst.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2240 (yrkandet
3) hos regeringen begär förslag till höstsessionen med nästkommande
riksmöte om sådan ändring av bestämmelserna om
resekostnadsersättning för besök hos barn som vårdas på sjukhus
att sådan ersättning kan utgå till dess barnet fyllt tolv år;

Föräldrapenning för deltids- och korttidsanstälida(9 i utskottets hemställan)

12. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Inom
riksförsäkringsverket” och slutar med ”vårda barnet.” bort ha följande lydelse: Inom

riksförsäkringsverket pågår f. n. en översyn av reglerna om sjukpenning
i syfte att få till stånd en förbättring av de ogynnsamma effekter
som kan uppstå för delårs- och deltidsarbetande bl. a. genom att sjukpenningen
endast kompenserar ett inkomstbortfall som utgör en trehundrasextiofemtedel
av årsinkomsten. Den underkompensation som motionären
talar om i motionen är emellertid främst en följd av den bestämmelse som
för rätt till föräldrapenning kräver att den försäkrade tvingats avstå från
förvärvsarbete för att kunna vårda barnet. För en förälder som arbetar bara
två eller tre dagar i veckan kan den berörda regeln uppenbarligen leda till
en stark underkompensation. Utskottet anser därför att bestämmelsen bör
omprövas. Detta bör lämpligen ske inom ramen förfamiljestödsutredningens
översyn. Utskottet förordar att motionen överlämnas till utredningen för
beaktande.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:406 hos regeringen
begär att motionen överlämnas till familjestödsutredningen
för beaktande.

SfU 1975/76:30

Särskilda yttranden

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

(1. i utskottets hemställan)

Vid f och g beträffande föräldrapenning vid första barnets födelse

1. av fru Håvik (s) som anför:

I motionen 737 om vidgad rätt till föräldrapenning hemställs om utredning
och förslag om att även fader utan barn i hemmet att vårda får rätt till
ledighet med föräldrapenning under tio dagar i samband med barns födelse.

Utskottet framhåller att en huvudprincip i föräldraförsäkringen är att för
rätt till ersättning skall föreligga en faktisk vårdsituation. Utskottet framhåller
vidare att ett bifall till motionen skulle strida mot denna princip.

Principen om vårdansvar för rätt till ersättning för fadern i samband med
barns födelse ger inte förstagångsfäderna möjlighet att från början känna
ansvar för ett barns skötsel och följa dess utveckling från första stadiet.
Jag anser att det är angeläget att varje fader får möjlighet att vara ledig
i samband med moderns och barnets hemkomst från sjukhus. Detta skulle
vara av betydelse för tidig kontakt pappa-barn, och det skulle med all säkerhet
betyda ett välbehövligt stöd för en många gånger osäker förstabarnsmamma.

Jag vill understryka att de yngsta männen knappast fastnat i traditionellt
tänkande och de bör därför vara mest påverkbara när det gäller jämställdhetsoch
könsrollsfrågor. Jag vill även peka på den omständigheten att det i
en stor andel av de svenska familjerna endast föds ett barn och därför
är det ännu viktigare att fadern vid detta barns födelse får del av familjegemenskapen
redan från början.

Jag hoppas att huvudprincipen om vårdansvar undanröjs inom en snar
framtid. Principen bör ändras till en rätt för båda föräldrarna att gemensamt
vårda sitt barn under den första tiden i hemmet. Jag utgår från att det
är av budgetskäl som denna möjlighet inte finns i dag och att det inte
är ett nytänkande som behövs.

Avslutningsvis vill jag erinra om alt när familjepolitiska kommittén 1972
framlade förslaget om införande av föräldraförsäkring och föräldrapenning
ingen begränsning förordades till de fäder som redan förut hade barn att
vårda. Jag hoppas att familjestödsutredningen skall beakta dessa synpunkter
i sitt fortsatta arbete.

Föräldrapenning i samband med barns födelse

(2. i utskottets hemställan)

Vid a och b beträffande ersättnings/idens längd

2. av fru Håvik (s) som anför:

I motionerna 2231 av fröken Mattson m. fl. (s) och 2247 av fru Lundblad
m. fl. (s) framförs ett angeläget krav på en förlängning av ersättningstiden

SfU 1975/76:30

vid barnsbörd från nuvarande sju till åtta månader. Motionärerna anser att
en generell utökning av ersättningstiden till åtta månader inte bör vålla
problem på arbetsmarknaden, vilket en avkortning av arbetstiden för småbarnsföräldrar
uppenbarligen gör. Alla remissinstanser som uttalat sig om
en förlängning av ersättningstiden till åtta månader är positiva och tillstyrker
en sådan reform.

Jag delar motionärernas uppfattning att det finns en risk för att en så
lång ledighet som åtta månader, om den utnyttjas enbart av kvinnor, får
negativa följder för jämställdheten mellan män och kvinnor både i hemmen
och på arbetsmarknaden.

Det är att beklaga att under den tid föräldraförsäkringen funnits endast
en liten andel män utnyttjat rätten till föräldrapenning i samband med barns
födelse. Det har inneburit att de förväntningar man hade då föräldraförsäkringen
infördes inte infriats. Det måste därför vara angeläget att, om
det finns en fader i familjen, han måste utnyttja minst trettio dagar av
ersättningstiden.

Det är av stor vikt att förutsättningar skapas för en nära och tidig kontakt
mellan fäder och barn.

Anledningen till att fadern i så ringa omfattning utnyttjat sina möjligheter
att stanna hemma från arbetet för att vårda sitt barn kan ha varit att mannen
upplevt en negativ inställning från såväl arbetsgivare som arbetskamrater.

I motionen 2231 framhålls att det genom kvotering kommer att bli självklart
att fäderna är med och tar hand om sin del av föräldraansvaret.

Jag delar denna uppfattning. Arbetsgivaren kommer inte att ha samma
möjligheter att utöva utpressning mot en far, som vill vara hemma och
utnyttja föräldraförsäkringens förmåner, om arbetsgivaren är medveten om
att villkoret för att barnet skall ha förmånen av att ha en förälder hemma
under längst åtta månader är att fadern utnyttjar minst trettio dagar av
ersättningstiden.

I motionen 2231 betonas att frågan om en förlängning av ersättningstiden
inte behöver utredas ytterligare.

Familjepolitiska kommittén (SOU 1972:34) föreslog i sitt slutbetänkande
(SOU 1973:34) åtta månaders ledighet i samband med barnsbörd i första
hand därför att många kvinnor på grund av arbetets art är tvingade att
ta ut föräldrapenningen redan två månader före den beräknade tidpunkten
för förlossningen.

Även fami!jestödsutredningen(SOU 1975:62) har kommit fram till samma
resultat som familjepolitiska kommittén när det gäller tidsgränsen. Denna
utredning föreslår att försäkringen skall omfatta åtta månader men att samtidigt
en regel införs som innebär att ingen av föräldrarna får utnyttja mer
än sju månader.

Jag påstår att den kvinna som på grund av arbetets art utnyttjar två månader
av föräldraförsäkringen före förlossningen och därigenom endast har
fem månader kvar av ledigheten efter barnsbörden upplever sin situation

SfU 1975/76:30

som djupt otillfredsställande, när hon finner att hon på grund av svårigheterna
att få in barnet på daghem före sex månaders ålder måste klara
sig utan inkomster under en månad. Detta gäller särskilt ensamstående
förälder.

Jag hyser den förhoppningen att när regeringen i höst skall ta ställning
till familjepolitikens fortsatta utformning man inser vikten av att en utbyggnad
av ersättningstidens längd måste prioriteras. Enligt min mening
är behovet av en utbyggnad så angelägen att en reform bör genomföras
fr. o. m. den 1 januari 1977.

3. av herr Hyltander (fp) som anför:

I folkpartiets partimotion 472 framhålls att ersättningstidens längd för
föräldrapenning i samband med barns födelse bör förlängas, på sikt till 12
månader, och i ett första steg till åtta månader. Familjestödsutredningen
har föreslagit att föräldrapenning i samband med barns födelse skall kunna

utgå under åtta månader, dock att den åttonde månaden skall kunna bytas

ut mot delföräldrapenning under motsvarande längre tidsperiod. Familjestödsutredningen
har härutöver föreslagit införande av delföräldrapenning
som ersättning för inkomstbortfallet för småbarnsföräldrar som förkortar
sin arbetsdag till sex timmar. Dessa förslag framläggs emellertid inte i propositionen.
I motionen framhålls att rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar
samt delföräldrapenning för att täcka inkomstbortfallet bör införas
under budgetåret 1976/77. Utredningens förslag bör i sina huvuddrag utgöra
underlag för en reform. Då dessa frågor behandlas av socialutskottet har
jag inte nu ansett mig böra framställa yrkande om en förlängning av ersättningstiden.

vid d beträffande föräldrapenning för icke sammanboende

4. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anför:

Med anledning av yrkandet i motionen 556 av herr Svensson i Malmö
(vpk) om att även icke sammanboende föräldrar skall kunna uppbära föräldrapenning
har utskottet förklarat att ett sådant arrangemang inte möter
några hinder i gällande bestämmelser. Då det är bekant att ett flertal lokala
försäkringskassor ställer sammanboende som villkor för rätt till föräldrapenning,
förutsätter jag att sådana avvikelser från bestämmelsernas avsikt
och anda i fortsättningen inte skall behöva förekomma.

Internationella adoptioner

(4. i utskottets hemställan)

5. av herr Hyltander (fp) som anför:

Utskottets förslag till utvidgning av adoptivföräldrarnas rätt att disponera
föräldrapenning innebär ett stort steg framåt för folkpartiets strävanden.
Socialutskottet har dessutom föreslagit en höjning av bidraget till Adoptionscentrum
för nästa budgetår med 50 000 kr. i förhållande till regeringens

SfU 1975/76:30

förslag. Med anledning härav anser jag det inte nu nödvändigt att ställa
något yrkande om ytterligare åtgärder för att ekonomiskt underlätta internationella
adoptioner. Förslaget i motionen 553 bör dock enligt min mening
förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid.

Vårdbidrag

(10. i utskottets hemställan)

6. av herrar Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander(fp), fröken Pehrsson
(c), herrar Andersson i Nybro (c) och Andersson i Edsbro (c) vilka anför:

Före den 1 januari 1974 utgick vårdbidrag i form av invaliditetsersättning
till barn under 16 år som på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet,
vanförhet eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning
var i behov av särskild tillsyn och vård. Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillkommer
vårdbidraget den förälder som vårdar barnet. Enligt 20 kap. 2 8
lagen om allmän försäkring skall med barn jämställas fosterbarn. Bestämmelsen
i fråga tar emellertid uteslutande sikte på sjukförsäkringen, hemmamakeförsäkringen
och den därtill anslutna frivilliga försäkringen. Vårdbidrag
som tidigare utgick i form av invaliditetsersättning till barnet men
som numera skall uppbäras av förälder kan - med den utformning bestämmelserna
erhållit - inte utgå för sjukt, utvecklingsstört eller handikappat
barn som vårdas av fosterföräldrar. Detta förhållande kan enligt vår uppfattning
inte anses tillfredsställande. Vi förutsätter att familjestödsutredningen
snabbt prövar frågan om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och
föreslår de ändringar av gällande bestämmelser som kan finnas påkallade.

SfU 1975/76:30

Bilaga

Försvarsutskottets yttrande
1975/76:3y

över motionen 1975/76:2248 med anledning av propositionen
1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet harden 16 mars 1976 beslutat inhämta yttrande
från försvarsutskottet över motionen 1975/76:2248 av herr Romanus (fp).

Propositionen

I anslutning till förslaget om en utbyggnad av föräldraförsäkringen föreslås
i propositionen 1975/76:133 en ny lag om rätt till föräldraledighet
som anknyter till föräldraförsäkringens förmånssystem. Enligt lagförslaget
har arbetstagare som är förälder rätt till ledighet i samband med barns födelse
eller adoption under den tid då föräldrapenning utgår, dvs. f. n. under högst
sju månader i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under
tio månaders ålder. Rätt till ledighet föreligger också för tillfällig vård av
barn. Även här gäller som en förutsättning för rätt till ledighet att föräldrapenning
utgår. Föräldrapenning föreslås utgå för tillfällig vård av barn
för föräldrarna sammanlagt i högst 12-18 dagar varje år, beroende på antalet
barn i familjen.

Motionen

Med hänvisning till propositionsförslagen hemställs i motionen
1975/76:2248 av herr Romanus (fp) att riksdagen beslutar att anstånd eller
tjänstledighet vid militärtjänst skall medges den som erhåller föräldrapenning,
enligt riktlinjerna i motionen.

Motionären anser det vara angeläget att föräldrarna utnyttjar möjligheten
att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Militärtjänst bör inte få utgöra
hinder, om inte mycket starka skäl talar för detta. Anstånd eller tjänstledighet
bör därför enligt motionen normalt beviljas i samtliga fall då förälder har
rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse. Detta bör enligt
motionärens mening gälla både då fadern önskar utnyttja sin del av de
sju månaderna och då han vill vara ledig samtidigt med modern i anslutning
till förlossningen. Motionären förutsätter att det sker en prövning i det enskilda
fallet.

SfU 1975/76:30

Gällande bestämmelser m. m.

Anstånd med värnpliktstjänstgöring beviljas med stöd av föreskrifter i
kungörelsen om värnpliktigas tjänstgöring m. m. (1969:380). Enligt 22 § kan
anstånd med att börja tjänstgöring eller att fullgöra påbörjad tjänstgöring
beviljas värnpliktig som visar att tjänstgöringen skulle medföra avsevärt
avbräck i påbörjade studier eller vålla väsentlig olägenhet i hans arbete eller
bereda honom eller nära anhörig till honom väsentliga svårigheter.

Ansökan om anstånd med värnpliktsutbildning i samband med eget barns
födelse prövas individuellt och med hänsyn till medicinska, sociala och
ekonomiska förhållanden. När det inte är att vänta några komplikationer
vid förlossningen inriktas prövningen på vilka möjligheter som finns att
ordna en god vård för familjens övriga barn.

Önskemålet att fadern skall vara närvarande vid förlossningen avses i
första hand bli tillgodosett genom tjänstledighet. Sådan beviljas med stöd
av föreskrifter i tjänstereglementet för försvarsmakten (kap. 11 mom. 25)
och får inte utan viktiga skäl vägras för eget barns födelse. Ledighet i samband
med eget barns födelse för att sköta annat barn som är yngre än
tio år och som står under den värnpliktiges vård får beviljas under högst
tio dagar. I annat fall får ledighet i samband med eget barns födelse inte
utan synnerliga skäl omfatta mer än fem dagar (mom. 27).

Bestämmelserna i tjänstereglementet är föremål för en total översyn. Härvid
skall enligt direktiven för utredningen (Fö 1976:14) eftersträvas att så
långt möjligt anpassa föreskrifterna till motsvarande regler inom samhället
i övrigt. Särskild omsorg bör läggas ned på att få fram moderna föreskrifter
på sådana områden som har samband med privatlivet.

Utskottet

Som anförs i motionen har riksdagen under det nu pågående riksmötet
behandlat frågan om anstånd med värnpliktsutbildning vid eget barns födelse.
I betänkandet FöU 1975/76:6 anförde försvarsutskottet bl. a. följande:

Som motionärerna påpekar kan möjligheten till tjänstledighet i vissa fall
vara otillräcklig för att fadern med säkerhet skall kunna vara med vid förlossningen.
Enligt utskottets mening bör det därför under fredsförhållanden
vara huvudregel att anstånd beviljas den som har ett starkt önskemål att
få vara med vid eget barns födelse och som avses tjänstgöra på sådan plats
att han annars har små möjligheter att hinna i tid till förlossningen. Utskottet
anser det alltså vara motiverat med en generös prövning i de fall då nämnda
villkor är uppfyllda. En individuell bedömning krävs alltjämt och utskottet
är inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig i enlighet med motionärernas
förslag. Motionen bör därför avslås.

Ansökan om anstånd med värnpliktstjänstgöring prövas i sista instans
av värnpliktsnämnden. Nämnden har under hösten 1975 inhämtat yttranden
från försvarsgrenscheferna angående deras principiella syn rörande anstånd

SfU 1975/76:30

i samband med eget barns födelse och beträffande tillämpningen av bestämmelserna
om tjänstledighet i sådana fall. Vid sammanträde den 7 januari
1976 beslöt nämnden att vid sin prövning av hithörande ärenden bedöma
anståndsfrågan enligt de riktlinjer som försvarsutskottet har angett i FöU
1975/76:6.

Värnpliktsnämndens beslut om praxis i ärenden där eget barns födelse
åberopas som skäl för anstånd med repetitionsutbildning torde - som utskottet
anförde i betänkandet 1975/76:21 - bli vägledande för de myndigheter
som beslutar i lägre instans. Det är sannolikt att fler värnpliktiga
kommer att beviljas anstånd med tjänstgöring och därför inte behöver söka
ledighet från pågående tjänstgöring.

Försvarsutskottet erinrar om att värnpliktsutbildningen är en del av landets
säkerhetspolitik och därför inte kan jämställas med förvärvsarbete. Det
är emellertid naturligt att prövningen av behovet av anstånd och tjänstledighet
för värnpliktiga påverkas av att föräldrarna har ett gemensamt ansvar
för sina barn och av de regler för föräldraledighet som gäller för arbetstagare.
Särskilt när det gäller privatlivet måste den enskilde värnpliktiges
situation alltid beaktas (jfr FöU 1975:13 s. 17). Att så sker har betydelse
såväl för honom själv och hans familj som för utbildningsresultatet.

Värnpliktsutbildningens förutsättningar och den avsedda militärtjänstgöringens
längd har särskild betydelse i sammanhanget. Liksom motionären
anser utskottet att det behövs en individuell prövning även i fortsättningen.

Värnpliktig som kallas till repetitionsutbildning tillhör ett krigsorganiserat
förband och skall om möjligt övas tillsammans med övrig personal i förbandet.
En krigsförbandsövning är relativt kortvarig och täcker endast omkring
en månad av de sju månader efter födelsen under vilka föräldrarna
har rätt att välja vem av dem som skall vara ledig från sitt arbete med
föräldrapenning. Utskottet kan därför inte tillstyrka att man vid prövning
av behovet av anstånd med repetitionsutbildning tar särskild hänsyn tili
den värnpliktiges rätt att vara ledig från sitt arbete enligt 3 § i den föreslagna
lagen om rätt till föräldraledighet. Beträffande grundutbildning (8-\ 5 månader)
kan - beroende på hur tiden för grundutbildning sammanfaller med tiden
för rätt till föräldraledighet - finnas större anledning att ta sådan hänsyn.

När det därefter gäller rätten till ledighet från arbete för tillfällig vård
av barn (lagförslaget 6 §) - aktualiserad genom motionen endast såvitt avser
vård av barn i samband med annat barns födelse - finns också anledning
att göra skillnad mellan grundutbildning och repetitionsutbildning. Vid repetitionsutbildning
är det - som förut nämnts - aktuellt med en ändring
av praxis i fråga om anstånd, närmast i syfte att ge större möjligheter för
den värnpliktige att vara närvarande vid förlossningen. Samma synsätt bör
enligt utskottets mening prägla bedömningen när ansökan primärt gäller
vården av familjens övriga barn. Vid grundutbildning blir det i detta fall

SflJ 1975/76: 30

snarare fråga om tjänstledighet än om anstånd. Bestämmelserna för tjänstledighet
omfattas av det pågående utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker försvarsutskottet bifall till motionen
1975/76:2248.

Stockholm den 23 mars 1976

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström
(s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström (s). Gernandt (c), Hedberg
(s) och Konradsson (s).

SfU 1975/76: 30

Innehållsförteckning

Propositionerna 1

Förslag till lag om ändring i lagen om allmän försäkring .... 3

Förslag till lag om rätt till föräldraledighet 23

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen 1975/76:133 25

Motioner väckta vid riksmötets början 28

Utskottet

Inledning 31

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 33

Föräldrapenning i samband med barns födelse 35

Rätten att disponera föräldrapenning 37

Kvalifikationsreglerna 38

Rätten till föräldrapenning för icke sammanboende förälder . . 38

Adoptiv- och fosterföräldrar 39

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus 42

Övriga frågor 42

Hemställan 46

Reservationer

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 52

Föräldrapenning i samband med barns födelse 56

Föräldrapenning för adoptiv- och fosterföräldrar 56

Resekostnadsersättning för besök hos barn på sjukhus 59

Föräldrapenning för deltids- och korttidsanställda 59

Särskilda yttranden

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 60

Föräldrapenning i samband med barns födelse 60

Internationella adoptioner 62

Vårdbidrag 63

Försvarsutskottets yttrande 1975/76:3y 64

GOTAB 51660 Stockholm 1976