SfU 1975/76:3
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:3
med anledning av motioner om rätt till barnpension i vissa fall m. m.
Motionerna
I motionen 1975:32 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär
1. förslag till skyldighet för pastorsexpeditionerna att vid ensamstående
förälders bortgång underrätta tingsrätten om dödsfallet,
2. att förbättrade rutiner vid försäkringskassorna införs för att underrätta
försäkrade om deras rättigheter vid inträffade relevanta förändringar i familjesituationen.
Motionen behandlas i detta betänkande endast såvitt avser yrkandet under
punkten 2. Yrkandet under punkten 1 har behandlats av lagutskottet i dess
betänkande LU 1975:17.
I motionen 1975:1200 av herr Hammarberg (s) hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen anhåller om sådan ändring av lagen om allmän
försäkring, att barnpension kan utgå för längre tid tillbaka än 3 månader
före ansökningsmånaden i enlighet med vad som i motionen anförts.
Motionären ger i motionen olika exempel på fall då barn på grund av
fastställande av faderskapet efter den försäkrades död eller efterlevande makes
sjukdom, depression eller bristande insikt i ansökningsförfarandet gått
miste om barnpension. Han föreslår därför en bestämmelse av innehåll att
tiden för beviljande av barnpension utsträcks till två år före ansökningsmånaden.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna, i de delar de behandlas
av utskottet, från riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.
Försäkringskasseförbundet har i sin tur inhämtat yttranden från
försäkringskassorna i Hallands, Jönköpings, Kronobergs och Värmlands län
och från Malmö allmänna försäkringskassa ävensom beträffande motionen
1975:32 från försäkringskassorna i Kristianstads, Norrbottens och Västmanlands
län.
Gällande bestämmelser m. m.
Barnpension från folkpensioneringen utgår till barn under 18 år, vars fader
eller moder eller båda föräldrar avlidit. Om den avlidne har eller skulle
varit berättigad till tilläggspension utgår barnpension även från tilläggspensioneringen
till dess barnet fyllt 19 år. Pension utgår fr. o. m. den månad
förälder avled eller, om denne vid sin död åtnjöt ålderspension eller för
-
1 Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 3
SfU 1975/76:3
2
tidspension, från och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet inträffade.
Barnpension utgår oberoende av om barnet är fött inom eller utom
äktenskapet. Rätt till barnpension föreligger dock endast under vissa förutsättningar
för barn utom äktenskapet om fadern fullgjort sin underhållsskyldighet
genom ett engångsbelopp. Adoptivbarn har rätt till pension efter
adoptivföräldrarna och inte efter de biologiska föräldrarna.
För rätt till barnpension fordras liksom i regel för rätt till andra allmänna
pensionsförmåner enligt AFL en pensionsansökan till allmän försäkringskassa.
Pensionsförmånerna kan därvid beviljas retroaktivt under högst tre
månader före ingången av den månad under vilken ansökan gavs in till
försäkringskassan.
Försäkringskassan får för närvarande kännedom om ett dödsfall genom
avisering från länsstyrelsen ungefär en vecka efter det att dödsfallet anmälts
till pastorsexpeditionen. Denna avisering, s. k. snabbavisering, innebär att
en kopia av den avlidnes personavi översänds till kassan. På personavin
har noterats att den försäkrade är avliden samt dagen för dödsfallet. I de
fall den avlidne var gift och efterlämnar änka, tillställer kassan dödsboet
en blankett som innehåller upplysningar om rätten till änke- och barnpension.
Till denna blankett är fogad en ansökningsblankett för änkepension
och broschyren Familjepension m. m. I övriga fall utsänds endast nämnda
broschyr. Uppbär änka ålderspension utsänds ingen underrättelse. I stället
prövas hennes rätt till tilläggspension i form av änkepension utan ansökan.
Varje vecka erhåller försäkringskassan dessutom en förteckning, vilken
framställs av riksförsäkringsverket på grundval av uppgifter om folkbokföringsändringar,
bl. a. dödsfall. Denna förteckning kommer till kassan ungefär
3-4 veckor efter det att dödsfallet anmälts till pastorsexpeditionen. Innehåller
förteckningen uppgifter om dödsfall, som inte redan snabbaviserats,
underrättar kassan dödsboet enligt ovan.
Någon bevakning av att ansökan inkommer sker inte på försäkringskassorna.
Frågans tidigare behandling
Vid 1%7 års riksdag väcktes en motion syftande dels till en förlängning
av retroaktivtiden för barnpension till ett år, dels till möjlighet att under
vissa förutsättningar utge barnpension utan ansökningsförfarande. Andra
lagutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 att det
var ytterst angeläget att de som hade rätt till förmåner från socialförsäkringarna
eller andra sociala anordningar verkligen fick del därav och att
det effektivaste medlet att nå detta mål torde vara individuell information
till personer som kunde tänkas vara berättigade till förmåner. Utskottet
hade inhämtat att när det gällde barnpension riksförsäkringsverket övervägde
att inom den närmaste tiden utöka försäkringskassornas underrät
-
SfU 1975/76:3
3
telseplikt, som var begränsad till nyblivna änkor, till att även omfatta änklingar.
Utskottet ansåg att i avvaktan på resultatet av en sådan reform frågan
om lagändringar borde anstå tills vidare och hemställde att motionen inte
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Remissyttrandena
Någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av yrkandet i motionen
1975:32 om förbättrade underrättelserutiner vid försäkringskassorna anser
remissinstanserna inte påkallad. Däremot tillstyrker de bifall till motionen
1975:1200.
Riksförsäkringsverket upplyser följande beträffande underrättelserutinerna
i anledning av inträffat pensionsfall.
Inom en nära framtid kommer underrättelser till dödsbon att framställas
maskinellt och utsändas från riksförsäkringsverkets dataanläggning i Sundsvall.
Om den avlidne var gift och efterlämnar änka, tillställs dödsboet blanketten
FKF 2210, ansökningsblankett för änkepension samt broschyren Familjepension
m. m. I övriga fall utsänds blanketten FKF 2209 jämte en
broschyr.
För att så snabbt som möjligt underrätta de efterlevande om deras möjligheter
att erhålla pension, kommer försäkringskassan att redan i anledning
av snabbaviseringen inrapportera uppgifter om dödsfallet till riksförsäkringsverkets
dataanläggning. Denna inrapportering utlöser en underrättelse enligt
ovan.
Till grund för dödsfallsaviseringen ligger personavin. Varken personavin
eller det försäkringskort, som ännu någon tid kommer att finnas hos försäkringskassornas
lokalkontor, innehåller uppgifter om eventuella barn. Inte
heller kommer den sjukförsäkringsdatabas, som är under uppbyggnad, att
innehålla uppgifter om samhörighet mellan föräldrar och barn. 1 ADB-registret
för allmänna barnbidrag finns emellertid uppgifter om samhörighet
mellan barn och bidragsmottagare. I de fall bidragsmottagaren är gift finns
anknytning även till maken. Barnbidrag utgår längst till och med det kvartal
under vilket barnet fyller 16 år. Uppgifter om barn som en gång registrerats
i ADB-systemet finns emellertid kvar till dess det uppnått 18 år. Kassan
har således möjlighet att genom terminal kontrollera om den avlidne efterlämnar
barn i äktenskap under 18 år.
1 fråga om barn utom äktenskap och barn, vars föräldrar lever åtskilda
på grund av äktenskapsskillnad, har kassan ingen möjlighet att få vetskap
om att förälder, som inte är barnets vårdnadshavare, avlidit. En lösning
av problemet är att riksskatteverket skapar utrymme för uppgifter om barn
vid avisering om dödsfall. Det skulle emellertid uppstå svårigheter att införskaffa
fullständiga uppgifter från pastorsämbetena eftersom utomäktenskapliga
barn födda före år 1968 inte finns antecknade i faderns personakt
utan endast i moderns. Riksförsäkringsverket hade överläggningar med dåvarande
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden angående möjligheten
av att vid dödsfall alltid avisera försäkringskassan om huruvida den
avlidne efterlämnar barn under 19 år. Nämnden förklarade sig därvid beredd
att ta upp frågan, men några anvisningar för en utvidgad avisering utfärdades
SfU 1975/76:3
4
inte. Verket avser nu att aktualisera denna fråga hos riksskatteverket. Om
en sådan avisering kommer till stånd har verket möjlighet att maskinellt
tillställa dödsboet även ansökan om barnpension.
I detta sammanhang vill riksförsäkringsverket även peka på de möjligheter
till avisering om barnpension som kan erbjudas om administrationen av
bidragsförskotten kommer att övertas av försäkringskassorna och verket.
Verket utgår ifrån att det i bidragsförskottsfallen då kan skapas förutsättningar
för att nå den vårdnadshavare, som för närvarande inte kan aviseras
om barnets rätt till pension.
Riksförsäkringsverket har inte utfärdat några föreskrifter som ålägger försäkringskassorna
att bevaka att ansökningar om pension kommer in från
barn vars förälder erhållit underrättelse enligt vad ovan sagts. Verket skall
vidtaga åtgärder för att åstadkomma bevakning med hjälp av verkets dataanläggning.
I avvaktan på en lösning av frågan om avisering från riksskatteverket
om huruvida den avlidne efterlämnar barn under 19 år kommer
verket vidare att undersöka möjligheten att manuellt bevaka att ansökan
om pension kommer in för sådana barn.
Vid ett genomförande av de sålunda planerade åtgärderna anser riksförsäkringsverket
motionärens i motionen 1975:32 önskemål tillgodosedda.
Trots de ytterligare förbättringar av aviseringssystemet som sålunda kan
ske utesluter riksförsäkringsverket inte hell möjligheten att barn, som är
berättigade till pension, går miste om sådan därför att ansökan inkommer
för sent. I detta sammanhang hänvisar verket till vad det anfört härom
i ett yttrande till socialdepartementet den 1 april 1970. Verket framhöll
därvid bl. a.
Skäl för en relativt kort retroaktivtid gör sig främst gällande i fråga om
förtidspensioner. Beträffande dessa är det ofta svårt att bedöma pensionsrätten
för förfluten tid. Samordningen mellan sjukförsäkring och pensionering
minskar också behovet av att bevilja förtidspension retroaktivt. För
barnpensionernas del är situationen en annan. Visserligen kan förhållandena
också i fråga om dessa pensioner tänkas bli komplicerade om retroaktivtiden
blir lång. Det kan bli svårt att avgöra vem som skall uppbära pensionen
och det kan bli besvärligt att avgöra om och i så fall vilken avräkning
som skall göras för andra samhällsförmåner som inte skulle ha utgått om
barnpension utbetalts. Men rätten till pension är lätt att konstatera.
Riksförsäkringsverket anser att frågan om förlängning av retroaktivtiden
- eller t. o. m. ett slopande av bestämmelsen för barnpensionernas del -snarast bör tas upp till behandling samt att en eventuell bestämmelse om
förlängning bör göras tillämplig så långt tillbaka som förhållandena medger.
Försäkringskasseförbundet anser i sitt yttrande att nuvarande aviseringsförfarande
fungerar väl, men föreslår att frågan om särskild bevakningsrutin
löses, vilket delvis skulle kunna ske genom att som föreslagits i motionen
1975:32 man efterforskar orsaken till att ansökan ej inkommit. Förbundet
anvisar som en alternativ väg att man som ansökningsdatum fastställer
det datum då försäkringskassan på ett eller annat sätt får kännedom om
dödsfallet, t. ex. genom avisering från länsstyrelsen. Förbundet framhåller
att med hjälp av riksförsäkringsverkets dataanläggning bevakningen kan
SfU 1975/76:3
5
skötas mycket effektivt och förbundet förutsätter att verket beaktar bevakningsbehovet
och utarbetar behövliga rutiner ävensom att, om administrationen
av bidragsförskotten överförs till försäkringskassorna, gemensamma
bevakningsrutiner utarbetas för dessa två förmåner. Enligt förbundet
skulle någon lagändring i så fall inte behöva göras.
En annan väg att gå anser förbundet vara att som föreslås i motionen
1975:1200 förlänga retroaktivtiden, därvid om tiden förlängdes till två år
de i motionerna aktualiserade problemen borde kunna lösas i flertalet fall.
Förbundet framhåller avslutningsvis att ett annat sätt att undvika att
pension eller andra förmåner utgår för sent eller blir felaktigt fastställda
skulle vara att överföra folkbokföringen på försäkringskassorna, varigenom
dessa skulle ha tillgång till erforderliga aktuella uppgifter.
Utskottet
När försörjningsskyldig förälder avlider blir efterlevande barn under 18
år berättigat till barnpension från folkpensioneringen. När förutsättningar
föreligger för barnpension från tilläggspensioneringen är barnet berättigat
till sådan pension till dess det fyllt 19 år. För att barnpension skall börja
utgå fordras att en ansökan ges in till försäkringskassan. Pensionrätten uppkommer
i princip fr. o. m. den månad då föräldern avlidit, men pensionsförmånerna
kan inte utgå för längre tid tillbaka än 3 månader före ansökningsmånaden.
När försäkringskassan får vetskap om ett dödsfall, vilket i allmänhet sker
en vecka efter det dödsfallet anmälts till pastorsämbetet, underrättar kassan
dödsboet om vilka möjligheter det finns för efterlevande att få pensionsförmåner.
Om den avlidne efterlämnar änka översänder kassan också ansökningshandlingar.
Kassorna brukar däremot inte bevaka att ansökningar
om pension verkligen kommer in.
Motionärerna framhåller att rättsförluster i flera fall uppkommit när det
gäller barnpension på grund av att ansökan inkommit senare än tre månader
efter dödsfallet. Motionären i motionen 32, herr Westberg i Ljusdal, föreslår
därför att försäkringskassorna automatiskt skall underrätta anhöriga till en
avliden om eventuella pensionförmåner och även ges möjlighet att - om
pensionsansökan inte kommer in till kassan - undersöka orsaken härtill.
Herr Hammarberg framhåller i motionen 1200 att problemen med rättsförluster
skulle kunna lösas om retroaktivtiden för barnpension förlängdes
från 3 månader till 2 år före ansökningsmånaden.
Som framgår av riksförsäkringsverkets yttrande i ärendet kommer underrättelse
till dödsbo om familjepension att inom en nära framtid utsändas
centralt från verkets dataanläggning. På grund av svårigheter att få fram
uppgifter om barn till avlidna föräldrar, som inte varit vårdnadshavare, saknar
verket för närvarande möjlighet att maskinellt tillställa dödsboet ansökan
om barnpension. Verket kommer därför att hos riksskatteverket aktualisera
SfU 1975/76:3
6
frågan om utökning av dödsfallsaviseringen till försäkringskassorna till att
även omfatta uppgift om efterlämnade barn under 19 år. Med en sådan
komplettering kan såväl utskickning av ansökningshandlingar som bevakning
av att ansökan kommer in ske maskinellt.
Genom de förbättringar i underrättelserutinerna och möjligheterna till
bevakning av ansökningarna som sålunda successivt kan förväntas bli
genomförda tillgodoses väsentligen önskemålen i motionen 32. 1 sammanhanget
vill utskottet också erinra om att den s. k. RAFA-utredningen föreslagit
att administrationen av bidragsförskotten skall överföras från kommunerna
till riksförsäkringsverket. Om en sådan överföring kommer till
stånd, skapas ytterligare förutsättningar för riksförsäkringsverket att bevaka
barnpensionsansökningar.
Utskottet anser därför att någon åtgärd från riksdagens sida i enlighet
med yrkandet i motionen 32 i nu aktuell del inte är påkallad.
Trots de förbättringar i underrättelserutinerna som i enlighet med det
sagda kan förväntas komma att bli genomförda är det, som riksförsäkringsverket
framhållit, inte uteslutet att rättsförluster kan uppstå på grund av
att barnpensionsansökningar inkommer senare än tre månader efter dödsfallet.
Utskottet finner det angeläget att förhindra sådana förluster. De skäl
mot en förlängd retroaktivtid som föreligger beträffande vissa andra pensionsförmåner,
bl. a. svårigheter att kontrollera pensionsrättens inträde och
förhindrande av utbetalning av alltför höga kapitalbelopp som kan förta
pensionen dess karaktär av löpande konsumtionsstöd, väger inte lika tungt
när det gäller barnpensionsförmånerna. Enligt utskottets mening bör därför
en ändring ske i rätten att uppbära barnpension retroaktivt. Innan en lagändring
sker torde det emellertid bli nödvändigt att överväga vissa frågor,
såsom hur lång retroaktivtiden skall vara, om ändring av retroaktivtiden
bör ske även när det gäller andra pensionsförmåner och hur retroaktiv barnpension
skall samordnas med och avräknas mot andra sociala förmåner,
främst bidragsförskott. Det är enligt utskottets mening angeläget att frågan
får en snar lösning. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1975:32 (yrkande 2),
2. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1200 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 15 oktober 1975
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
SfU 1975/76:3
7
Nänarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Augustsson
(s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar Hyltander
(fp). Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Nilsson i Kristianstad
(s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson
i Edsbro (c) och Nisser (m)*.
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 9902 S Stockholm 1975