SfU 1975/76:27

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76: 27

med anledning av motioner om beräkning av sjukpenning
Motionerna

1975/76:736 av fru Håvik (s) och fru Hörnlund (s) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att hos regeringen anhålla om att sociala samordningsutredningen
får i uppdrag att utreda frågan om fridagsregelns ogynnsamma
effekter i synnerhet för de deltidsarbetande.

1975/76:1180 av herr Gillström (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en översyn av sjukpenningförsäkringen i vad gäller
sjukpenninggrundande inkomst.

Sistnämnda motion syftar till ett bättre ekonomiskt skydd vid sjukdom
för dem som har tillfälliga anställningar, i synnerhet säsongarbetare.

Gällande bestämmelser m. m.

Bestämmelserna om sjukpenning vid sjukdom återfinns i 3 kap. lagen
om allmän försäkring (AFL). Enligt dessa bestämmelser äger hos allmän
försäkringskassa inskriven försäkrad rätt till sjukpenning vid sjukdom, som
förorsakat förlust av arbetsförmågan med minst hälften, om hans sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till minst fyratusenfemhundra kronor. Samma
rätt tillkommer vissa hemarbetande utan inkomst till nämnda belopp
(s. k. hemmamakeförsäkring).

Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den inkomst i penningar
eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antagas för år räknat
komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete, antingen på grund av anställning
eller genom annat förvärvsarbete. Inkomsten, som avrundas till
närmaste hundratal kronor, fastställs av försäkringskassan med ledning av
olika föreliggande uppgifter om den försäkrade och efter förfrågan hos denne
eller arbetsgivaren om den framtida beräknade årsinkomsten. Vid beräkningen
av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst överstigande
sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet..

När ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens
storlek kommit till försäkringskassans kännedom skall kassan ompröva
tidigare beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen samt i
förekommande fall fastställa ny sjukpenninggrundande inkomst. Ändring
i sjukpenningförmånen sker därvid inte förrän trettio dagar efter det att
försäkringskassan litt kännedom om inkomständringen.

1 Riksdagen 1975/76. 11 sami. Nr 27

SfU 1975/76:27

2

Hel sjukpenning utgör- bortsett från sjukpenning från hemmamakeförsäkringen
- för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med trehundrasextiofem.

För den dag sjukdomsfallet inträffar utgår utom i vissa undantagsfall
ingen sjukpenning. Om sjukperioden varar högst sex dagar utöver den dag
då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag då den försäkrade
icke skulle ha utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning endast
i den mån antalet sådana dagar, insjuknandedagen oräknad, överstiger två
(fridagsregeln).

De angivna reglerna tillämpas för regelbundet delårsari>etande på samma
sätt som för helårsarbetande. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas
sålunda även för delårsarbetande på grundval av den inkomst vederbörande
kan antas få kommande år och sjukpenning utgår för dag med
en trehundrasextiofemtedel av den sjukpenninggrundande inkomsten, oavsett
om sjukdomen inträffar under period av arbete eller av arbetsuppehåll.

Genom beslut av 1973 års riksdag utgör sjukpenningen fr. o. m. den 1
januari 1974 skattepliktig och pensionsgrundande inkomst. Riksdagsbeslutet
innebar samtidigt att sjukpenningen blev bättre anpassad till inkomstbortfallet,
bl. a. genom att tidigare gällande sjukpenningklassplacering slopades
och kompensationsnivån fastställdes till nittio procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.

Utskottet behandlade föregående år (SfU 1975:8) en motion som berörde
olika problem i anslutning till sjukpenningförmånerna för deltids- och delårsarbetande,
bl. a. fridagsregelns inverkan. I motionen begärdes en översyn
av bestämmelserna så att sjukpenningen bättre än f. n. skulle ersätta inkomstbortfallet
för dessa grupper. Utskottet, som fann de av motionärerna
anförda synpunkterna värda beaktande, hänvisade då till att riksförsäkringsverket
redan tillsatt en arbetsgrupp för att se över de aktuella reglerna och
föreslå förbättringar av desamma.

Den i motionen 736 nämnda sociala samordningsutredningen tillkallades
enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för att verkställa en översyn
av det socialpolitiska bidragssystemet från samordningssynpunkt. Utredningsarbetet
kommer att innefatta en systematisk genomgång av lagen
om allmän försäkring med beaktande av samordningsfrågorna både inom
denna lag och i förhållande till andra bidragsförfattningar. Enligt direktiven
bör kommittén samråda med pågående utredningar som har i uppdrag att
pröva olika delar av det socialpolitiska bidragssystemet.

Utskottet

Sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av den inkomst
en försäkrad kan antas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta av eget

SfU 1975/76:27

3

arbete. Hel sjukpenning utgör för dag räknat 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten delad med trehundrasextiofem.

Även för dem som regelmässigt har förvärvsarbete under endast vissa
tider av året beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval
av den framtida årliga arbetsinkomsten. Genom att den sjukpenninggrundande
inkomsten för dag räknat utgör en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten
utgår inte full kompensation för denna grupp försäkrade för inkomstbortfallet
vid sjukdom under arbetsperiod, medan vid sjukdom under
övriga perioder sjukpenning utgår trots att något inkomstbortfall inte uppkommer.

Några bestämmelser om egentlig karenstid innan sjukpenning kan börja
utbetalas finns numera inte i AFL. Däremot gäller två begränsningar i rätten
att erhålla sjukpenning. Sjukpenning utgår sålunda i princip inte för insjuknandedagen
och vidare gäller enligt den s. k. fridagsregeln att sjukpenning
vid sjukperiod som varar högst sex dagar, insjuknandedagen oräknad,
i princip inte utgår för dag då den försäkrade, även om han varit
frisk, inte skulle ha utfört sitt huvudsakliga arbete. Denna regel tillämpas
emellertid inte om antalet sådana dagar överstiger två, då sjukpenning utgår
för överskjutande antal arbetsfria dagar.

De förevarande motionerna syftar båda till att få till stånd en bättre anpassning
av sjukpenningen till inkomstbortfallet för främst deltids- och delårsarbetare.
I motionen 736 ger motionärerna, fru Håvik och fru Hörnlund,
exempel på fridagsregelns ojämna effekter beroende på hur arbetet är förlagt
till de olika veckodagarna. Herr Gillström pekar i motionen 1180 på svårigheterna
att rätt beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten för ett
år framåt för säsongarbetarna och framhåller att reglerna leder till att en
sådan arbetare tillförsäkras en sjukpenning som är orimlig i förhållande till
den inkomst han förlorar om han blir sjuk under arbetssäsongen. Motionärerna,
såväl i motionen 736 som 1180, vill därför ha en översyn av de
aktualiserade bestämmelserna inom sjukförsäkringen. 1 den förra motionen
förordas att den socialpolitiska samordningsutredningen skall verkställa
översynen.

Som utskottet inledningsvis redovisat pågår f. n. inom riksförsäkringsverket
ett arbete med att se över reglerna om sjukpenning i syfte att få
til! stånd en förbättring av de ogynnsamma effekter som kan uppstå för
deltids- och delårsarbetande. Även fridagarsregelns inverkan kommer att
ses över, eftersom dess effekter främst berör de deltidsarbetande. Utskottet
anser att resultatet av nämnda utredningsarbete bör avvaktas innan någon
åtgärd från riksdagens sida är påkallad. Det kan förutsättas att den socialpolitiska
samordningsutredningen, inom vars utredningsarbete även de
nu aktualiserade frågorna ryms, kommer att samråda med arbetsgruppen
inom riksförsäkringsverket. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna
är därför inte påkallad.

SfU 1975/76:27

4

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:736 och 1975/76:1180.

Stockholm den 9 mars 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Nänarande: herrar Fredriksson (s), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i
Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken
Pehrsson (c), herrar Lindström (s). Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad
(s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping*
(s), Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 51426 Stockholm 1976