SfU 1975/76: 23

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:23

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser anslag för
budgetåret 1976/77 till studiesociala åtgärder jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1975/76: 100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. H. Studiesociala åtgärder punkterna H 1—H 8
och IV. Statens utlåningsfonder punkten IV: 5 föreslagit riksdagen att
(H 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 22 531 000 kr.,

(H 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(H 2) godkänna att 151 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs
anslaget Studiebidrag m. m.,

(H 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 625 000 000 kr.,

(H 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kr.,

(H 4) godkänna att 1 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de
beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget
Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd,

(H 4) till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1976/
77 anvisa ett förslagsanslag av 2 502 000 kr.,

(H 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
505 000 kr.,

(H 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr.,

(H 7) i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Ersättning till
vissa lärarkandidater för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av
31 742 000 kr.,

(H 8) godkänna att 8 867 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1976/77 tillförs anslaget
Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

1 Riksdagen 1975/76.11 sami. Nr 23

SfU 1975/76: 23

(H 8) till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

(IV: 5) godkänna att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden för 1976/77 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

(IV) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag
av 455 000 000 kr.

Utskottet har vid sammanträde den 10 februari i år beslutat att överlämna
propositionen såvitt avser punkten H 7. Ersättning till vissa lärarkandidater,
till utbildningsutskottet som behandlar den i samband med
propositionen 1975/76: 89.

Det i propositionen 1975/76: 100 intagna författningsförslaget är följande.

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives att 3 kap. 5, 7, 11 och 29 §§, 4 kap. 19 och
39 §§, 5 kap. 4 § och 6 kap. 6 § studiestödslagen (1973: 349)1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
3 kap.

5 §

Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga
studiemedel utgår
även för tid under vilken den studerande
är sjuk enligt vad som
anges i 13—19 §§.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga
studiemedel utgår
även för tid under vilken den studerande
är sjuk enligt vad som
anges i 13—19 §§, om ej annat
följer av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta
det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet
som regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under
det eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

7 §

Inackorderingstillägg utgår med
170 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.

1 Lagen omtryckt 1975: 359.

Inackorderingstillägg utgår med
190 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.

SfU 1975/76: 23

Nuvarande lydelse

Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närmare
bestämmelser som meddelas
av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

Föreslagen lydelse

Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närmare
bestämmelser som meddelas
av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

11 §

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med
högst 110 kronor i månaden. högst 130 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

29 §

Uppbär heltidsstuderande lärlingslön eller annan sådan ersättning,
kan den studiehjälp som enligt bestämmelserna ovan i detta kapitel
tillkommer honom på grund därav minskas enligt grunder som regeringen
fastställer.

Motsvarande gäller i fråga om
studerande vars uppehälle helt eller
till väsentlig del bekostas av
staten eller kommun.

Motsvarande gäller dels i fråga
om studerande vars uppehälle
helt eller till väsentlig del bekostas
av staten eller kommun, dels
i fråga om annan grupp av studerande
enligt bestämmelser som
regeringen meddelar.

4 kap.

19 §

För deltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första
stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
30 dagar med fyra tjugosjundedelar
av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 125 procent
av basbeloppet.

För deltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första
stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
30 dagar med en niondel av den
del av den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret som överstiger
140 procent av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som
enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, två
fyrtiofemtedelar av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas
det belopp som utgår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar
av den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som överstiger
330 procent av basbeloppet.

f2 Riksdagen 1975176.11 sami. Nr 23

SfU 1975/76: 23

Nuvarande lydelse

Är den studerande gift men
lever han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och andra
stycket motsvarande tillämpning,
i den mån detta följer av
bestämmelse som meddelas av regeringen
eller, efter regeringens
bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

Föreslagen lydelse

Är den studerande gift men

lever han ej tillsammans med maken,
äger andra stycket 2 och
tredje stycket motsvarande tillämpning,
i den mån detta följer
av bestämmelse som meddelas av
regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

39 §

Bestämmelse i detta kapitel som
gäller studerande som är gift, med
undantag av 17 § tredje stycket
och 19 § tredje stycket, äger motsvarande
tillämpning på den som
utan att vara gift lever tillsammans
med annan person, med vilken
han tidigare varit gift eller
med vilken han gemensamt har
eller har haft barn.

Bestämmelse i detta kapitel som
gäller studerande som är gift, med
undantag av 17 § tredje stycket
och 19 § fjärde stycket, äger motsvarande
tillämpning på den som
utan att vara gift lever tillsammans
med annan person, med vilken
han tidigare varit gift eller
med vilken han gemensamt har
eller har haft barn.

5 kap.

4§

Timstudiestöd utgör 18 kronor

för studietimme.

Timstudiestöd utgör 20 kronor
för studietimme.

6 kap.

6§

Inkomstbidrag utgör 90 kronor för varje dygn.

Intematbidrag utgör 70 kronor Intematbidrag utgör 80 kronor
för varje dygn. för varje dygn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

Motionerna

I motionen 1975/76: 403 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om det studiesociala stödet
för handikappade blir föremål för utredning och att förslag till förbättringar
för denna grupp föreläggs riksdagen.

I motionen 1975/76: 742 av fru Sandéhn (s) och fru Ekholm-Frank
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för översyn av
åldersgränser som tillämpas inom studiestödssystemet.

SfU 1975/76: 23

I motionen 1975/76: 744 av fru Ström m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att utredningen om det studiesociala stödet får
i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om provisoriska förbättringar
av studiestödet till ungdomar mellan 18 och 20 år på det gymnasiala
stadiet.

I motionen 1975/76: 884 (jfr 1975/76: 883) av herr Ahlmark m. fl. (fp)
hemställs att riksdagen beslutar

1. att antalet vuxenstudiebidrag skall uppgå till 15 000 under budgetåret
1976/77, varav 1 500 skall utgå till högskolestuderande,

2. att vuxenstudiestöden värdesäkras,

3. att tim- och dagstudiestöd i sin helhet skall kunna utgå också till
hemmaarbetande samt till lantbrukare, fiskare och småföretagare.

I motionen 1975/76: 1176 av herr Andersson i Lycksele (s) hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande
bestämmelserna om inackorderade elevers hemreseersättning.

I motionen 1975/76: 1183 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs
att riksdagen beslutar uttala sig för och hos regeringen begär förslag om

1. införande av studielön till alla studerande över 16 år,

2. att höja studiemedlen till 160 procent av gällande basbelopp,

3. att bidragsdelen av studiemedlen höjs till 25 procent av studiemedlen,

4. att bidragsdelen av studiemedlen skall vara knuten till basbeloppet,

5. att en plan utarbetas för en ytterligare höjning av bidragsdelens
andel av studiemedlen,

6. att barntillägget görs icke återbetalningspliktigt,

7. att äktamakeprövningen avskaffas såväl vid tilldelning som vid
återbetalning av studiemedel,

8. att inackorderingstillägget utgår med 250 kr. per månad,

9. att det inkomstprövade tillägget utgår med maximalt 150 kr.,

10. att inkomstgränsen höjs till 35 000 kr. för det inkomstprövade tilllägget
och 42 000 kr. för det behovsprövade tillägget,

11. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall
vara 16 år,

12. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

13. att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudiestöd höjs
till 60 år,

14. att finansieringen för täckande av kostnader enligt motionens
förslag sker genom beskattning av kapitalet.

I motionen 1975/76: 1190 av fru Johansson i Uddevalla (s) och herr
Wiklund (s) hemställs att riksdagen uttalar sig för att regeringen prövar

SfU 1975/76: 23

en sådan förändring av reglerna för erhållande av vuxenstudiestödet att
stöd ges till de grupper som anförts i motionen.

I motionen 1975/76: 1194 av fru Lindquist (m) och herr Nordstrandh
(m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att studiemedel tilldelas
juris studerandena vid Stiftelsen Kursverksamheten i Göteborg.

I motionen 1975/76: 1198 av herr Molin (fp) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av särskilt
studiesocialt stöd för elever i grundläggande utbildning för vuxna,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
högsta möjliga utbildningsbidrag för elever i grundskoleutbildning för
vuxna.

I motionen 1975/76: 1199 av herrar Molin (fp) och Romanus (fp)
hemställs att riksdagen

1. uttalar att makeprövningen i studiemedelssystemet avskaffas,

2. beslutar att fribeloppet för heltidsstuderande i vad avser makes inkomst
höjs från 250 till 300 procent av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli
1976.

I motionen 1975/76: 1208 av herr Ringaby (m) och fru Fredriksson
(c) hemställs att riksdagen beslutar att fribeloppet för heltidsstuderande
avseende makes inkomst höjs från 250 % till 300 % av basbeloppet per
termin.

I motionen 1975/76: 1210 av fröken Rogestam m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att studiebidraget inom studiemedlen höjs med 180
kr. per läsår om nio månader fr. o. m. den 1 juli 1976.

I motionen 1975/76: 1213 av herrar Sundgren (s) och Hammarberg
(s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vuxenutbildningsnämndema själva får fördela
de angivna vuxenstudiestöden.

I motionen 1975/76: 1218 av herr Wijkman (m) hemställs att riksdagen
beslutar att karenstiden inom lagen om allmän försäkring skall gälla
även för de studerande och att beslutet omedelbart träder i kraft.

I motionen 1975/76: 2006 (jfr 1975/76: 1979) av herr Bohman m. fl.
(m) hemställs att riksdagen uttalar

1. att indexlånemodellen inom studiemedelssystemet skall ersättas
med statsgaranterade annuitetslån,

2. att studiemedlens bidragsdel skall fastställas till 25 procent av totalbeloppet,

3. att prövningen mot makes inkomst och förmögenhet skall slopas.

SfU 1975/76: 23

I motionen 1975/76: 2062 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, s, m,
vpk) hemställs att riksdagen beslutar

1. att vuxenstudiestöd som utgår enligt 1975 års riksdagsbeslut även
skall gälla samemas utbildningar,

2. att timstudie- och dagstudiestöden uppräknas, så att studiestöd för
samerna kan rymmas inom befintligt anslag.

3. att i övrigt ge regeringen till känna vad som anförts i motionen.

I motionen 1975/76: 2091 (jfr 1975/76: 2090) av herr Karlsson i Mariefred
m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

1. att ytterligare medel för särskilda vuxenstudiestöd vid behov anvisas
på tilläggsstat i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att en plan för den fortsatta utbyggnaden av vuxenstudiestödet redovisas
för riksdagen senast i samband med 1977 års budgetproposition.

I motionen 1975/76: 2161 (jfr 1975/76: 1442) av herr Larsson i Staffanstorp
(c) och fröken Hörlén (fp) hemställs att riksdagen beslutar

1. att tim- och dagstudiestöd kan utgå även till andra grupper än arbetstagare
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att tim- och dagstudiestöden indexregleras och

3. att hos regeringen begära att en plan för den fortsatta utbyggnaden
av tim- och dagstudiestöden redovisas för riksdagen senast i samband
med 1977 års budgetproposition.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens anslagsframställningar
på det studiesociala området, dels ett antal motioner beträffande
frågor om studiestöd.

Studiestöd

Under anslaget H 2, Studiebidrag m. m. föreslås att riksdagen anvisar
medel för studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd. Under anslaget
föreslås också medel för en ny studiestödsform, studiestöd vid grundläggande
utbildning för vuxna. Anslag till återbetalningspliktiga studiemedel
föreslås på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder IV: 5.
Studiemedelsfonden.

Studiehjälp

Elever som studerar på gymnasienivå erhåller studiestöd i form av
studiehjälp till dess de fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag,
olika tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidraget utgår
till alla elever och utgör f. n. 150 kr. i månaden. Inkomstprövat tilllägg
och behovsprövat tillägg liksom återbetalningspliktiga studiemedel

t3 Riksdagen 1975/76.11 sami. Nr 23

SfU 1975/76: 23

utgår efter prövning av elevernas och föräldrarnas eller, om eleven är
gift, egen och makes ekonomi, medan övriga tillägg, resetillägg och
inackorderingstillägg, utgår utan prövning.

I propositionen föreslås huvudsakligen förbättringar för elever som
har kostnader för resor och inackordering. Sålunda föreslås att resetilllägget
höjs från 85, 110, 145, 170 och 195 kr. i månaden till 95, 130,
175, 205 och 235 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 15, 25, 35 och
45 km. Inackorderingstillägget föreslås bli höjt från 170 kr. till 190 kr.
i månaden och den till inackorderingstillägget knutna rätten till fria
hemresor ändras så, att alla inackorderade elever som bor på ett avstånd
inom 25 mil från skolan får rätt till en hemresa per vecka.

De förslag till förbättringar i övrigt på studiehjälpens område som
propositionen innehåller hänför sig till det behovsprövade tillägget som
höjs från 110 kr. till 130 kr. per månad samtidigt med en uppräkning
av inkomstgränsen från 28 000 kr. till 31 000 kr. och till de återbetalningspliktiga
studiemedlen, som maximeras till 4 200 kr. mot 4 000 kr.

Herr Hermansson m. fl. begär i motionen 1183 ytterligare förbättringar
av studiehjälpen, innebärande en höjning av inackorderingstilllägget
till 250 kr. i månaden och av det inkomstprövade tillägget från
högst 75 kr. till högst 150 kr. i månaden samt en uppräkning av den inkomstgräns
om 28 000 kr. som f. n. gäller i fråga om såväl det inkomstprövade
som det behovsprövade tillägget till resp. 35 000 kr. och 42 000
kr. Åldersgränsen för det inkomstprövade tillägget, 17 år, bör enligt motionärerna
sänkas till 16 år.

Det studiesociala stödet är för närvarande föremål för översyn inom
den under förra året tillsatta studiestödsutredningen. Denna utredning
kommer att förutsättningslöst pröva konstruktionen av studiestödet till
elever på gymnasial nivå. Med hänsyn härtill anser utskottet sig inte
böra medverka till förbättringar av inackorderingstillägget eller det behovsprövade
tillägget, vilka går utöver förslaget i propositionen.

Det inkomstprövade tillägget är samordnat med det statliga bostadstillägget
till barnfamiljer i fråga om såväl belopp som inkomstgräns. Bostadstillägget
utgår så länge det finns barn under 17 år i en familj. Det
inkomstprövade tillägget, för vilket åldersgränsen 1972 (SfU 1972: 20)
höjdes från 16 till 17 år till följd av att en justering dessförinnan skett
av motsvarande åldersgräns för bostadstillägg, är avsett som fortsättning
härav under den tid barnet studerar. Ett förslag om hur bostadsstödet
till barnfamiljerna i fortsättningen skall vara utformat väntas i dagarna
föreläggas riksdagen. Med hänsyn härtill och då utskottet anser att sambandet
mellan de statliga bostadstilläggen och det inkomstprövade tilllägget
bör bibehållas, är utskottet f. n. inte berett tillstyrka någon ändring
av reglerna för det inkomstprövade tillägget. Utskottet avstyrker
således bifall till motionen 1183 i berörda delar.

Genom att rätten till hemresor enligt förslaget i propositionen blir

SfU 1975/76: 23

beroende av hur långt eleverna har till skolan, och inte som nu av om de
går i skola inom eller utom egen gymnasieregion, kan en försämring
uppstå för elever i skolor som ligger inom egen region men på ett större
avstånd än 25 mil från hemmet. Herr Andersson i Lycksele yrkar därför
i motionen 1176 att eleverna i dessa fall skall bibehållas vid rätten
till en hemresa per vecka.

Utskottet anser att riksdagens beslut föregående år om rätt till fria
hemresor en gång per vecka för elever som går i skola inom egen gregion
bör stå fast och tillstyrker därför bifall till motionen. Utskottet
biträder också den i propositionen föreslagna utvidgningen av rätten
till hemresor för de elever som går i skola utom egen g-region, om
skolan är belägen inom ett avstånd av 25 mil från hemmet.

Gränsdragningen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemet

Eleverna på gymnasial nivå tillhör, som tidigare nämnts, studiehjälpssystemet
till 19 års ålder och därefter, i likhet med eleverna på högskolenivå,
studiemedelssystemet. Vid tilldelningen av studiemedel, som
till övervägande delen är återbetalningspliktiga, sker en prövning mot
elevens och, beträffande gift elev, makens ekonomi. Däremot inverkar
inte — som inom studiehjälpssystemet — föräldrarnas ekonomi på
möjligheten att få studiestöd.

Frågan om den åldersgräns vid vilken elever på gymnasial nivå skall
kunna utnyttja studiemedelssystemet tas upp i motionen 742 av fru
Sandéhn och fru Ekholm-Frank och i motionen 744 av fru Ström m. fl.
Motionärerna anser att större överensstämmelse bör råda mellan myndighetsåldern
och den tidpunkt då föräldrarnas ekonomi inte längre
skall vara avgörande för den studerandes rätt till studiestöd. Motionärerna
i motionen 742 anser därför att riksdagen bör begära en översyn
av de åldersgränser som tillämpas inom studiestödssystemet, medan
motionärerna i motionen 744 vill att utredningen om det studiesociala
stödet skall få i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om provisoriska
förbättringar av studiestödet till ungdomar mellan 18 och 20 år
på det gymnasiala stadiet.

En förändrad gränsdragning mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet
hör till de frågor som studiestödsutredningen enligt sina
direktiv särskilt har att analysera. Studiehjälpen är i de fall tillägg utgår
betydligt förmånligare för eleven än om vederbörande varit hänvisad till
studiemedelssystemet. En sänkt åldersgräns är därför förenad med betydande
problem. Det har hittills också ansetts önskvärt att de studerande
på gymnasial nivå skall kunna fullfölja sina studier utan att behöva
ta återbetalningspliktiga medel i anspråk. Utskottet delar motionärernas
farhågor för att många ungdomar i åldern mellan 18 och 20 år
genom att de inte kan få studiemedel saknar möjlighet att försätta sina
studier. Utskottet har erfarit att studiestödsutredningen ser som en av

SfU 1975/76: 23

sina första arbetsuppgifter att analysera den nu berörda frågan. Utskottet
förutsätter därför att den får en snar lösning. Med det anförda anser utskottet
sig ha besvarat motionerna 742 och 744.

Studiemedel

Studiemedel kan utgå till en heltidsstuderande med 140 % av basbeloppet
per läsår om nio månader. Detta motsvarar med nuvarande
basbelopp 14 000 kr. Härav utgår 1 998 kr. som bidrag, medan återstoden
är återbetalningspliktigt. Har den studerande barn, kan barntillägg
utgå med 25 % av basbeloppet. Barntillägget är i sin helhet
återbetalningspliktigt.

I ett flertal motioner yrkas beloppsmässiga förbättringar av studiemedlen.
Herr Hermansson m. fl. begär i motionen 1183 att maximibeloppet
för studiemedlen skall höjas till 160 % av basbeloppet per
läsår om nio månader och att bamtillägget skall utgå i form av bidrag.
Samma motionärer och motionärerna i motionen 2006, herr Bohman
m. fl., vill höja och värdesäkra bidragsdelen till 25 % av studiemedlen,
medan fröken Rogestam m. fl. i motionen 1210 yrkar att bidragsdelen
skall höjas med 180 kr. till 2 178 kr. per läsår. I motionen 1183 framställs
också yrkanden om en plan för ytterligare höjningar av bidragsdelen
och om att riksdagen skall uttala sig för och begära förslag om studielön
till alla studerande över 16 år. Motionärerna i motionen 2006 slutligen
vill ersätta den återbetalningspliktiga delen av studiemedlen med ett
statsgaranterat annuitetslån.

Riksdagen har under en följd av år haft att ta ställning till motionsyrkanden
som alla haft till syfte att på olika sätt förstärka studiemedlen.
Senast föregående år (SfU 1975: 14) uttalade riksdagen att frågan
om en uppräkning av totalbeloppet borde prövas i samband med
överväganden om vilka förbättringar inom studiestödssystemet i dess
helhet som borde prioriteras och att sådana överväganden borde ankomma
på studiestödsutredningen. Någon anledning att nu frångå
denna ståndpunkt anser utskottet inte föreligga, och utskottet avstyrker
därför motionen 1183 i denna del.

När det gäller bidragsdelens nivå kan väsentligen samma synpunkter
anläggas. Utskottet har tidigare inte ansett sig kunna tillstyrka en höjning
med hänsyn främst till de utgiftsökningar som den kan beräknas
medföra. Då även denna fråga, liksom frågan om barntilläggets konstruktion,
ligger inom ramen för studiestödsutredningens arbete och
bör prövas förutsättningslöst, är utskottet inte berett tillstyrka någon
höjning av bidragsdelen. Av samma skäl kan utskottet inte medverka till
en värdesäkring eller en plan för framtida höjningar av bidragsdelen.
Med det nu anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1183,
2006 och 1210, de båda förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga.

SfU 1975/76: 23

Yrkandet i motionen 1183 att studiemedlen skall ersättas med studielön
och i motionen 2006 att den återbetalningspliktiga delen skall ersättas
med ett statsgaranterat annuitetslån berör studiestödets grundkonstruktion.
Eftersom direktiven för studiestödsutredningen ger utrymme
för en fri prövning av stödets konstruktion och ett bifall till
motionerna på denna punkt skulle rubba den förutsättningslösa översyn
av studiestödet som en enhällig riksdag begärt avstyrker utskottet bifall
även till dessa motionsyrkanden.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot den egna och i förekommande
fall makens ekonomi. Om den egna inkomsten, per kalenderhalvår
räknat, överstiger 40 % av basbeloppet för den som bedriver heltidsstudier
under minst 4 månader eller 125 % för den som bedriver
deltidsstudier under samma tid reduceras studiemedlen. En häremot
svarande reduktion sker för den som studerar kortare tid. Fribeloppsgränsen
har såvitt gäller heltidsstuderande genom riksdagsbeslut under
hösten 1975 (prop. 1975/76: 22, SfU 18, rskr 103) höjts till 55 % av
basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1976.

Prövningen mot makes inkomst medför reduktion av studiemedlen
när inkomsten i fråga överstiger 250 % av basbeloppet såvitt gäller
heltidsstuderande och 330 % av basbeloppet såvitt gäller deltidsstuderande.
Makarnas förmögenhet påverkar också studiemedlens storlek.
Även de årliga återbetalningarna av studiemedlen påverkas av
makes ekonomi.

I propositionen föreslås att fribeloppet för deltidsstuderande vid
prövningen mot egen inkomst skall höjas till 140 % av basbeloppet.
Syftet härmed är att de som studerar på deltid skall få förbättringar
motsvarande dem som de heltidsstuderande fått genom nyssnämnda
riksdagsbeslut. Den som deltidsstuderar kortare tid än fyra månader per
kalenderhalvår får motsvarande förbättringar.

Reglerna för prövning mot makes ekonomi kritiseras i ett flertal motioner.
Sålunda vill motionärerna i motionen 1183, herr Hermansson
m. fl., i motionen 1199, herrar Molin och Romanus, och i motionen 2006,
herr Bohman m. fl., att riksdagen skall uttala sig för att makeprövningen
slopas. Motionärerna i motionen 1199 vill härutöver omedelbart
införa den förbättringen att fribeloppet vid prövningen mot makes inkomst
höjs till 300 % av basbeloppet för heltidsstuderande. Samma
yrkande återfinns i motionen 1208 av herr Ringaby och fru Fredriksson.

Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen uttalat sig för en avveckling
av inkomstprövningen mot makes ekonomi (jfr SfU 1973: 17 och
1975: 14). Direktiven för studiestödsutredningen har utformats helt i
överensstämmelse med denna riksdagens uppfattning. I vilken takt avvecklingen
skall ske är emellertid en fråga som det, med hänsyn inte
minst till de betydande kostnader den kan väntas medföra, i första
hand bör ankomma på utredningen att ta ställning till. Någon omedel -

SfU 1975/76: 23

bar ändring av reglerna om makeprövningen är utskottet därför inte
berett medverka till, och utskottet avstyrker följaktligen motionerna
1183, 1199, 2006 och 1208, de tre förstnämnda såvitt nu är i fråga, i
den mån de inte kan anses besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkandet i motionen 1194
av fru Lindquist och herr Nordstrandh om att studiemedel skall kunna
utgå till de juris studerande som följer Kursverksamhetens vid universitetet
i Göteborg kurser.

Utskottet har nyligen (se SfU 1975/76: 9) haft att ta ställning till ett
yrkande av samma innebörd. I samband därmed lämnades en utförlig
redogörelse för bakgrunden till motionsyrkandet och tidigare riksdagsbehandling.
Här skall kort nämnas följande.

På grund av att universitetet i Göteborg saknar juridisk fakultet
måste juris studerande från denna stad skriva in sig och tentera vid
någon av de juridiska fakulteterna i Lund, Uppsala eller Stockholm.
Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, som är ett från universitetet
fristående studieförbund, har emellertid sedan slutet av 1960-talet gett kurser i ämnen ingående i jur. kand.examen, och verksamheten
omfattar numera samtliga ämnen i denna examen. Undervisningen
är upplagd som heltidsundervisning.

Studiemedel kan endast utgå till studerande vid de läroanstalter och
utbildningslinjer som regeringen bestämt, under förutsättning att utbildningen
är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn.
Universiteten hänförs till studiemedelsberättigande läroanstalter, vilket
inte är fallet med Kursverksamheten vid Göteborgs universitet.
För rätt till studiemedel fordras också att studierna bedrivs på minst
halvtid och vid den studiemedelsberättigande läroanstalten. Sådana
studerande som visserligen är inskrivna och tenterar vid juridisk fakultet
men bedriver sina studier vid Kursverksamheten har därför inte erhållit
några studiemedel.

Riksdagen har tidigare intagit den ståndpunkten att det i motionen
aktualiserade spörsmålet måste lösas på annat sätt än genom en ändring
av de grundläggande principerna för studiestödstilldelningen, detta med
hänsyn till att en utvidgning av studiemedelsberättigande läroanstalter
till att omfatta även på enskilt initiativ tillkommen undervisning skulle
medföra att staten avhände sig kontrollen över såväl lokalisering som
dimensionering av den högre utbildningen. Utskottet anser att riksdagen
bör vidhålla denna uppfattning.

Vid behandlingen i höstas pekade utskottet på flera andra faktorer
som skulle kunna bidra till att frågan fick en lösning och erinrade därvid
bl. a. om att utbildningsministern då ämnade föreslå regeringen att
tillkalla en utredning angående kompetensfördelningen mellan det
offentliga utbildningsväsendet och studieförbunden. Denna utredning

SfU 1975/76: 23

har numera tillsatts (Utredningen om vissa folkbildningsfrågor m. m.,
U 1975: 19).

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1194.

Studiemedel vid sjukdom

Den särskilda sjukförsäkringen för studerande innebär att den som
uppbär studiemedel får med vissa begränsningar behålla dessa under
sjukdomsperiod som gör honom oförmögen till studier. Om sjukdomsperioden
varar mer än 14 dagar behöver de studiemedel som utgår under
den fortsatta sjukdomsperioden inte återbetalas. Den som samtidigt
uppbär sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring eller lagen om
yrkesskadeförsäkring med mer än 25 kr. per dag måste dock återbetala
den del av studiemedlen som överstiger detta belopp.

Herr Wijkman anser att karenstiden om 14 dagar är för lång och
begär därför i motionen 1218 att riksdagen skall besluta att karenstiden
inom sjukförsäkringen för studerande skall vara densamma som inom
den allmänna sjukförsäkringen, dvs. endast insjuknandedagen.

När principbeslutet om en sjukförsäkring för studerande togs av riksdagen
år 1973 behandlades ett motionsyrkande om en kortare karenstid
än 14 dagar. Socialförsäkringsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända
betänkande (SfU 1973: 17) den meningen, att man borde avvakta
erfarenheterna av reformen och anslöt sig till regeringens förslag.

Att i enlighet med motionsyrkandet begränsa karenstiden till insjuknandedagen
anser utskottet inte rimligt med hänsyn till de olikartade förhållanden
som råder för en förvärvsarbetande och en studerande. För
den förre kan redan några få dagars sjukdom innebära en väsentlig
ekonomisk förlust om inte sjukpenningen kompenserar inkomstbortfallet,
medan en studerande i allmänhet har möjlighet att återhämta vad
han förlorat under en kort tids sjukdom. Utskottet anser det år som
sjukförsäkringen för studerande hittills funnits vara en alltför kort tid
för att utgöra underlag för en bedömning av frågan om den nuvarande
karenstiden är den lämpligaste. Dessutom är frågan föremål för översyn
inom studiestödsutredningen, varför utskottet avstyrker bifall till motionen.

Studiestöd till handikappade elever

Herr Börjesson i Falköping tar i motionen 403 upp frågan om studiestöd
till handikappade elever, främst de som är hörselskadade. Motionen
har samma syfte som en motion som behandlades av riksdagen under
höstsessionen av innevarande riksmöte, nämligen att få till stånd
en utredning om det studiesociala stödet till handikappade och förslag
om förbättringar för dessa grupper.

I socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända betänkande SfU
1975/76: 11 erinrade utskottet om att det från skilda håll påvisats ett

SfU 1975/76: 23

behov av en utredning om de handikappades studiefinansiella stöd och
av att man i samband därmed uppmärksammade frågor om samordning
mellan studiestödsformema och socialpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska
bidragsformer. Utskottet hänvisade till de under 1975 tillkallade
utredningarna, studiestödsutredningen och socialpolitiska samordningsutredningen,
och framhöll att det fanns befogad anledning räkna
med att frågorna om ekonomiskt stöd till handikappade elever blev föremål
för fortsatta överväganden.

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att de av motionären
aktualiserade frågorna ryms inom utredningsuppdraget för såväl
studiestödsutredningen som socialpolitiska samordningsutredningen. Dessa
utredningar kommer att rådgöra med varandra då det gäller samordningen
av det studiesociala stödet med andra socialpolitiska bidragsformer.
Utskottet vill framhålla angelägenheten av att dessa samordningsfrågor
uppmärksammas och att inte de handikappade eleverna —
på grund av sitt handikapp — förorsakas större skuldbörda för sin utbildning
än andra. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av motionen finner utskottet inte påkallad.

V uxenstudiestöd

Genom beslut av 1975 års riksdag infördes en ny studiestödsform,
vuxenstudiestödet. Reformen har i huvudsakliga delar trätt i kraft den
1 januari i år. Vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid längre som vid kortare
studier. Vid längre studier utgår ett särskilt vuxenstudiestöd, som till
sin nivå motsvarar utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning.
Stödet är avsett främst för studerande på grundskole- och gymnasienivå.
På högskolenivå är stödet tills vidare förbehållet studerande som genomgår
yrkesteknisk högskoleutbildning. Vid kortare studier utgår stödet
antingen som timstudiestöd eller dagstudiestöd. Timstudiestödet är
främst avsett för deltagare i studiecirklar, medan dagstudiestödet, som
utgår som inkomstbidrag och internatbidrag, främst är avsett för deltagare
i kortare ämneskurser vid folkhögskolor.

För att kunna komma i fråga för det särskilda vuxenstudiestödet fordras
att sökanden förvärvsarbetat i en sådan omfattning, att han tillgodoräknats
ATP-poäng för minst 4 år. Den som på grund av sjukdom eller
handikapp varit förhindrad att arbeta kan dock få stödet, även om ATPpoäng
inte tillgodoräknats honom för minst denna tid. Med år då ATPpoäng
tillgodoräknats den studerande jämställs år varunder den studerande
vårdat eget barn, som ej uppnått 10 års ålder, eller person som
på grund av handikapp, ålder eller sjukdom varit i behov av särskild
omvårdnad samt år varunder den studerande haft inkomst av förvärvsarbete.
En förutsättning är dock att verksamheten varit av minst sådan
omfattning, att den motsvarat vad som hade krävts för tillgodoräknande
av ATP-poäng. Även den som deltagit i makes förvärvsverksamhet har

SfU 1975/76: 23

under samma förutsättning rätt att få stödet. Den som fyllt 45 år är
berättigad till stöd endast om det är motiverat av särskilda skäl.

Vuxenstudiestödet vid kortare studier utgår till arbetstagare. Internatbidraget
kan dock under vissa förutsättningar utgå till annan än arbetstagare,
nämligen om den studerande bor i glesbygd, arbetar i hemmet
eller är handikappad.

Ett flertal motionärer vill utvidga vuxenstudiestödets personkrets. I
motionen 1183 av herr Hermansson m. fl. yrkas att det särskilda vuxenstudiestödet
skall kunna utgå t. o. m. 60 års ålder. Motionärerna i motionen
1190, fru Johansson i Uddevalla och herr Wiklund, vill att även
handikappade skall få del av det särskilda vuxenstudiestödet, medan
motionärerna i motionen 2062 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. framställer
olika yrkanden beträffande studiestöd till samerna. Motionärerna
framhåller att det vid tillämpningen av reglerna för tilldelning av vuxenstudiestödet
visat sig att samerna inte kunnat erhålla vuxenstudiestöd
för utbildningar som har samband med deras kultur och näringsutövning.
Motionärerna vill därför att vuxenstudiestödet skall kunna utgå till
samerna och att anslaget för tim- och dagstudiestöd skall räknas upp i
anslutning härtill. De vill också att samer, som inte tillgodoräknats ATPpoäng
men som arbetat i anhörigs renskötselföretag, skall kunna få särskilt
vuxenstudiestöd. Motionens innehåll bör, menar de, ges regeringen
till känna.

Motionärerna i motionen 884, herr Ahlmark m. fl. och motionen 2161,
herr Larsson i Staffanstorp och fröken Hörlén, anser att tim- och dagstudiestödet
bör utgå till andra grupper än arbetstagare. Motionärerna
nämner hemarbetande, småföretagare, lantbrukare och fiskare.

Åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är
densamma som gäller vid tilldelningen av vanliga studiemedel. Kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) föreslog (SOU 1974: 62) att den övre
åldersgränsen för såväl det särskilda vuxenstudiestödet som studiemedlen
skulle vara 60 år. Frågan om en höjning av gränsen berörs i direktiven
till studiestödsutredningen. Departementschefen erinrar där om
att den nuvarande åldersgränsen tillämpas förhållandevis generöst och
menar att de sakkunniga bör överväga SVUX:s förslag om att höja den
övre åldersgränsen med hänsyn till att stora grupper studerande inom
studiemedelssystemet utgörs av personer som påbörjar sina studier först
efter många års förvärvsarbete och att deras studier ofta är inriktade
på korta utbildningar. Utskottet, som förutsätter att såväl åldersgränsen
för studiemedel som för det särskilda vuxenstudiestödet kommer att
prövas av utredningen, avstyrker med hänsyn till nämnda utredningsarbete
motionen 1183 såvitt nu är i fråga.

Vuxenstudiestödet vid längre studier är främst avsett att göra det ekonomiskt
möjligt för personer som gått tidigt ut i förvärvslivet att senare
förbättra sin utbildning. I princip har man därför uppställt krav på ar t4

Riksdagen 1975/76.11 sami. Nr 23

SfU 1975/76: 23

bete i sådan omfattning att det gett eller motsvarar 4 års ATP-grundande
inkomst. Undantag har emellertid gjorts för den som på grund
av sjukdom eller handikapp inte kunnat arbeta i sådan omfattning att
han uppnått 4 års ATP-poäng. Vid prioriteringen av de än så länge begränsade
ekonomiska resurserna för vuxenstudiestödet skall i första
hand de komma i fråga som inte har möjlighet att bedriva studier på
sin fritid eller för vilka vanliga studiemedel bedöms vara tillräckliga. En
avvägning skall även göras mot andra stödformer, t. ex. arbetsmark -nadsutbildningsbidraget. Syftet är att så långt möjligt tillförsäkra sökanden
den form av studiestöd som bäst svarar mot hans behov. I propositionen
1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna
har departementschefen understrukit att särskild hänsyn bör tas till bl. a.
handikappade. Detta ger enligt utskottets mening utrymme för en generös
bedömning av vuxenstudiestöd till handikappade, om deras studieoch
utbildningsbehov inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Utskottet
anser sig med det anförda ha besvarat motionen 1190.

När det gäller studiestödet till samema kan följande anföras. Kvalifikationsgrundema
när det gäller att få del av det särskilda vuxenstudiestödet
för studier på grundskole- och gymnasienivå är desamma för samerna
som för övriga medborgare. I den mån en same arbetat med renskötsel
i minst fyra år och hans inkomster inte medfört att han tillgodoräknats
ATP-poäng har han ändå möjlighet att få det särskilda vuxenstudiestödet
så snart han under dessa år haft någon inkomst av förvärvsarbete
och hans verksamhet varit av sådan omfattning att den motsvarat
vad som hade krävts för ATP-poäng. I socialförsäkringssammanhang bedöms
den som utför arbete som renskötare i sameby som arbetstagare
och samebyn skall erlägga socialförsäkringsavgifter för honom. Han bör
liksom andra arbetstagare även kunna komma i fråga för såväl tim- som
dagstudiestöd. I detta sammanhang bör erinras om att enskild arbetstagare
alltid är berättigad att själv söka stödet. Något krav på att ansökan
skall ske genom en facklig organisation föreligger inte. Vuxenstudiestödet
utgår, såvitt gäller det särskilda vuxenstudiestödet, till utbildning
på grundskole- och gymnasienivå. Till gymnasieskolans specialkurser
hänförs bl. a. en tvåårig kurs i rennäring. Dagstudiestödet utgår vid
kortare ämneskurser vid folkhögskola om dessa sammanfaller med folkhögskolans
målsättning och är samlade kring visst ämne eller viss grupp
av ämnen. Vad slutligen angår timstudiestödet utgår detta till deltagare
i s. k. prioriterade studiecirklar. Förutom allmänna studiecirklar i svenska,
engelska, matematik och samhällskunskap, vilka i huvudsak motsvarar
utbildning enligt läroplanen för grundskolan, omfattar dessa bl. a.
fr. o. m. budgetåret 1975/76 allmänna studiecirklar i annat språk än
svenska och engelska, om deltagarna i cirkeln har språket som hemspråk
eller allmänna studiecirklar som har till syfte att meddela facklig
utbildning för medlemmar i arbetsorganisation, lantbrukarnas riksför -

SfU 1975/76: 23

bund eller Sveriges fiskares riksförbund. Någon praxis beträffande vem
som kan få vuxenstudiestöd eller vilka utbildningar som grundar rätt
till stödet har ännu inte hunnit utbilda sig. Tillämpningen av de nya reglerna
följs f. n. uppmärksamt av CSN och skolöverstyrelsen. Det ankommer
främst på dessa myndigheter att svara för att reglerna får en
enhetlig tillämpning.

Frågor om stöd åt samernas språk och kultur har övervägts av sameutredningen
som nyligen avlämnat ett betänkande Samerna i Sverige, SOU
1975: 99 och 100, till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet.
Betänkandet remissbehandlas f. n. I betänkandet behandlas bl. a. frågor
om samisk vuxenutbildning. Utredningen framhåller att fjolårets beslut
om åtgärder för en vidgad vuxenutbildning och studiestöd till vuxna bör
leda till förbättringar även för den samiska vuxenutbildningen och pekar
bl. a. på studiecirklarna i hemspråk och stödet åt deltagare i ämneskurser
vid folkhögskolor. Utredningen förutsätter att länens vuxenutbildningsnämnder
vid behandling av ansökan om studiestöd, bl. a. internatbidrag,
särskilt uppmärksammar samernas behov av stöd. Enligt vad
utskottet erfarit har frågan om studiestöd till samerna också aktualiserats
i en skrivelse från samernas riksförbund till studiestödsutredningen.
Det kan därför förutsättas att utredningen i sitt fortsatta arbete kommer
att följa upp den praxis som utvecklas på området.

Utskottet vill såväl när det gäller urvalet av sökande till stöd vid
både längre och kortare studier som när det gäller bedömningen av vilka
studiecirklar och ämneskurser som skall berättiga till stöd betona angelägenheten
av att stor hänsyn tas till samernas utbildningsbehov,
eftersom det inom denna grupp finns många personer med ofullständig
skolutbildning. Med det anförda får motionen 2062 anses besvarad.

Frågan om en utvidgning av kretsen korttidsstudiestödsberättigade till
andra än arbetstagare prövades av fjolårets riksdag vid behandlingen av
propositionen om vidgad vuxenutbildning och studiestöd för vuxna
(SfU 1975: 14). Utskottet ansåg, i likhet med vad som förordats i propositionen,
att korttidsstudiestöden företrädesvis borde tillkomma dem
med särskilt svåra arbetsförhållanden. Med hänsyn därtill och till att i
inledningsskedet efterfrågan på studiestöd kunde förväntas komma
att väsentligt överstiga antalet tillgängliga stöd kunde utskottet inte förorda
en utvidgning av kretsen bidragsberättigade. Utskottet erinrade i
sammanhanget om att internatbidraget kunde utgå till vissa grupper
som ej var arbetstagare men som bedömdes ha särskilda svårigheter
att eljest erhålla utbildning.

Reglerna om studiestöd till vuxna har ännu varit i kraft en så kort
tid att underlag för en ändrad bedömning av frågan om vilka som skall
få del av korttidsstudiestödet saknas. Utskottet vidhåller därför sin
föregående år uttalade uppfattning, vilken biträddes av riksdagen, och
avstyrker bifall till motionerna 884 och 2161, båda motionerna såvitt
nu är i fråga.

SfU 1975/76: 23

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår dels som ett skattepliktigt bidrag
motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande
skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av återbetalningspliktiga
studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp att
vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat
utbildningsbidrag. Timstudiestödet utgår med 18 kr. per timme och
dagstudiestödet med 90 kr. per dygn i inkomstbidrag och 70 kr. per dygn
i internatbidrag.

I propositionen föreslås att timstudiestödet höjs till 20 kr. per timme
och internatbidraget till 80 kr. per dygn.

Herr Ahlmark m. fl. yrkar i motionen 884 att vuxenstudiestöden
skall värdesäkras. Samma yrkande har motionärerna i motionen 2161,
herr Larsson i Staffanstorp och fröken Hörlén, beträffande tim- och
dagstudiestöden. I motionen 1183 yrkar herr Hermansson m. fl. att
vuxenstudiestödet i sin helhet skall utgå som bidrag.

Motionsyrkanden om en värdesäkring av korttidsstudiestöden väcktes
redan i samband med behandlingen av vuxenstudiestödet vid 1975 års
riksmöte. Socialförsäkringsutskottet avstyrkte bifall till motionerna, eftersom
utskottet ansåg sig kunna förutsätta att stödbeloppen fortlöpande
blev föremål för prövning. Propositionens förslag om höjningar stöder
detta uttalande, och utskottet biträder förslagen. Vuxenstudiestödet vid
längre studier är beroende av utbildningsbidragets storlek och konstruktion.
Utskottet anser att denna koppling mellan de båda stöden bör
bibehållas, och en värdesäkring nu av enbart vuxenstudiestödet kan inte
förordas. I sammanhanget bör erinras om att ett motionsyrkande om en
värdesäkring av utbildningsbidraget behandlades av utrikesutskottet i
samband med propositionen 1975: 45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen.
Inrikesutskottet (InU 1975: 14) erinrade därvid om att
utbildningsbidraget var nivåmässigt knutet till dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen.
Denna försäkring är föremål för översyn inom
1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring. Då en sådan
försäkring förutsattes bli utformad enligt inkomstbortsfallsprincipen
måste man enligt inrikesutskottets mening utgå från att även utbildningsbidraget
skulle komma att påverkas och att utredningen inte kunde förbigå
problem av den art som berörts i motionen. Utskottet ansåg därför
något initiativ från riksdagens sida inte påkallat.

Socialförsäkringsutskottet delar inrikesutskottets bedömning och avstyrker
bifall till motionerna 884 och 2161, båda i nu nämnd del.

Även frågan huruvida det särskilda vuxenstudiestödet i sin helhet
borde utgå som bidrag på samma sätt som utbildningsbidraget aktualiserades
vid fjolårets riksdag. I sitt betänkande SfU 1975: 14, som i
denna del bifölls av riksdagen, framhöll utskottet att det, med hänsyn till
de olika syften som de båda utbildningsstöden hade, inte kunde förorda
att även vuxenstudiestödet utgick som bidrag. Utskottet anser att

SfU 1975/76: 23

riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och avstyrker bifall till motionen
1183 i berörd del.

I propositionen föreslås medel för kommande budgetår för särskilt
vuxenstudiestöd vid längre studier i en omfattning som motsvarar 8 650
årsplatser. Stödet på högskolenivå föreslås skola utgå endast till dem
som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Medel för korttidsstudiestöd
föreslås i en omfattning som motsvarar 29 000 timstudiestöd om
35 timmar och 9 500 dagstudiestöd om 5 dagar. Antalet tim- och dagstudiestöd
kommer därvid att motsvara vad kommittén för försöksverksamhet
med vuxenutbildning (FÖVUX) i sitt betänkande SOU 1974: 54
förordat för första verksamhetsåret, medan det särskilda vuxenstudiestödet
vid längre studier inte kommer att nå upp till det antal som
kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) i sitt betänkande SOU
1974: 62 föreslog för samma verksamhetsår.

Motionärerna bakom motionen 884, herr Ahlmark m. fl., vill att medel
för särskilda vuxenstudiebidrag skall beräknas i en omfattning som motsvarar
15 000 stöd eller samma antal som SVUX föreslog. Av dessa
bidrag bör — menar de — 1 500 tillkomma högskolestuderande. Herr
Larsson i Staffanstorp och fröken Hörlén begär i motionen 2161 en
plan i 1977 års budgetproposition för utbyggnad av tim- och dagstudiestöden.
Samma yrkande framförs i motionen 2091 av herr Karlsson i
Mariefred. Sistnämnda motion innehåller också ett yrkande om att
ytterligare medel för särskilda vuxenstudiestöd vid behov skall anvisas
på tilläggsstat.

I utskottets betänkande SfU 1975: 14 behandlades även motionsyrkanden
om vuxenstudiestödets omfattning och fortsatta utbyggnad. Utskottet
påpekade då att en jämförelse mellan det antal stöd SVUX
föreslagit och det antal som föreslogs i propositionen 1975: 23 inte var
rättvisande, eftersom SVUX förslag innebär en mindre bidragsdel per
stöd och varje stöd därmed blir mer kostnadskrävande. Utskottet, som
förutsätter att vuxenstudiestödet successivt byggs ut efter hand som
resurserna medger det och med beaktande av efterfrågan, anser sig
böra biträda propositionens förslag beträffande omfattningen av stödet.
Med hänsyn till att behovet av vuxenstudiestöd torde vara störst bland
personer med låg utbildning har utskottet, i likhet med föregående år,
inte heller något att erinra mot att stöden företrädesvis utgår för studier
på grundskole- och gymnasienivå medan de på högskolenivå tills vidare
förbehålls dem som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna 884
och 2161, båda i denna del, samt motionen 2091.

De medel till vuxenstudiestöd, som beräknas under anslaget studiebidrag
m. m. disponeras med vissa belopp för respektive vuxenstudiebidrag,
timstudiestöd och dagstudiestöd. Vuxenstudiebidraget i sin tur
disponeras med vissa belopp för respektive yrkesteknisk högskoleutbild -

SfU 1975/76: 23

ning, studier på gymnasienivå och studier på grundskolenivå. Medlen
betalas ut till CSN som, med undantag för medlen till studerande i yrkesteknisk
högskoleutbildning, fördelar dem mellan de för varje län inrättade
vuxenutbildningsnämndema. Medlen till studerande vid yrkesteknisk
högskoleutbildning fördelas på studiestödsnämndema. CSN har
möjlighet att göra mindre omfördelningar inom ramen för det särskilda
vuxenstudiebidraget. Vuxenutbildningsnämndema har däremot ingen
möjlighet att använda medlen till annan stödform än den för vilken de
är avsedda.

Vuxenutbildningsnämndema fördelar de medel de tilldelats för första
halvåret 1976 vid två tillfällen, i december 1975 och i mars 1976. CSN
har i oktober 1975 meddelat vissa riktlinjer för fördelningen. Enligt dessa
bör högst 25 % av det särskilda vuxenstudiestödet tilldelas sökande som
avser att genomgå utbildning som omfattar ett år eller mer. Härigenom
undviks att stödet binds för alltför lång tid. Medlen för dessa mera omfattande
studier fördelas redan i december 1975. Av övriga 75 % bör
60 % fördelas vid samma tidpunkt medan 15 % fördelas i mars 1976.
Med hänsyn till att flertalet studiecirklar som berättigar till timstudiestöd
antas starta i början av vårterminen 1976 bör 85 % av medlen för timstudiestöden
ha fördelats redan vid fördelningstillfället i december, medan
återstoden bör fördelas i mars. Medlen för dagstudiestöd bör däremot
fördelas med hälften i december och hälften i mars, eftersom ämneskurser
vid folkhögskolor kan antas komma att spridas jämnt över året.
CSN har ansett att erfarenheterna av verksamheten under de närmaste
månaderna får utvisa om fördelningsgrunderna bör ändras inför budgetåret
1976/77.

I motionen 1213 av herrar Sundgren och Hammarberg yrkas att
vuxenutbildningsnämndema själva skall få fördela de medel de blir anvisade
mellan de olika stödformerna. Bakgrunden till yrkandet är att det
i vissa delar av landet förekommit en betydligt större efterfrågan på timstudiestöd
än den begränsade delen av anslaget tillåter, medan däremot
medlen för dagstudiestöd till internatkurser räckt bättre till.

Hittills föreligger erfarenheter från endast ett fördelningstillfälle. Även
den uppsökande verksamheten befinner sig i ett inledningsskede. Det
är därför svårt för att inte säga omöjligt att redan nu dra några säkra
slutsatser om efterfrågan på studiestöd under kommande budgetår, vare
sig det gäller den geografiska spridningen eller de olika stödformerna.

Utskottet vill som sin mening framhålla att i den mån det vid sista
ansöknings- och beslutstillfället visar sig att en vuxenutbildningsnämnd
inte disponerat samtliga för visst budgetår anvisade medel — antingen
det gäller ett eller flera slag av stöd — det bör finnas viss möjlighet att
göra en omfördelning av medel som är avsedda för de olika stödformerna.
Som i begränsad utsträckning redan skett, bör det inte vara uteslutet
att göra en omfördelning mellan de olika vuxenutbildningsnämn -

SfU 1975/76: 23

derna av medel som fördelats av CSN. Det anförda bör med anledning
av motionen 1213 ges regeringen till känna.

Studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna

I enlighet med vad som förutskickades i propositionen om vidgad
vuxenutbildning och studiestöd för vuxna förordar nu departementschefen
ett särskilt studiestöd som kan utgå till deltagare i nuvarande undervisning
på grundskolenivå av ungdomar och vuxna, vilka fått ofullständig
eller ingen undervisning. Stödet är utformat så att det lätt skall
kunna anpassas till en eventuell framtida förändring av den grundläggande
utbildningen för vuxna. För dem som fyllt 20 år skall stödet alltid
utgå i form av timersättning under högst 25 timmar per vecka och högst
det antal timmar som motsvarar 40 veckors heltidsundervisning. En ytterligare
förutsättning är att den studerande deltagit i studier lägst 5
timmar per vecka. För den som förlorat arbetsinkomst, ersättning från
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd genom att delta i
undervisningen bör ersättningen beräknas till 18 kr. per timme medan
den som har hemarbete som huvudsaklig sysselsättning bör få ett stöd
om 8 kr. per timme. Stödet avses bli skattepliktigt och pensionsgrundande.

För ungdomar mellan 16 och 20 år föreslås timersättning kunna utgå
endast om de genom att delta i undervisningen förlorar arbetsinkomst,
ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd.
Andra ungdomar föreslås få samma studiehjälp som kan utgå till jämnåriga
elever på gymnasial nivå med det undantaget att reglerna om studiehjälp
under sjukdom inte skall gälla.

Herr Molin tar i motionen 1198 upp frågan hur man bäst skall kompensera
dem som deltar i den aktuella undervisningen. Motionären anser
att utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen ger ett bättre
stöd åt gruppen i fråga än den föreslagna timersättningen. Han yrkar
därför att riksdagen skall avslå propositionens förslag i denna del och
i stället ge regeringen till känna vad som anförts i motionen.

Studiesocialt stöd för dem som deltar i grundläggande utbildning för
vuxna har hittills inte funnits. Frågan har provisoriskt lösts så att utbildningsbidrag
kunnat utgå i vissa fall. Utskottet anser det därför tillfredsställande
att frågan om ekonomiskt stöd till denna grupp nu löses.

Enligt utskottets mening är det principiellt riktigt att stödet till en
utbildning av ifrågavarande slag, som innebär en förbättring av ofullständiga
grundskolekunskaper och inte omedelbart leder fram till en
yrkesutbildning, ges i form av studiestöd och inte i form av utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning. För gruppen studerande som helhet
innebär den föreslagna timersättningen en väsentlig förbättring av
de ekonomiska villkoren. Det högsta belopp som kan utgå per vecka och
som avser 25 timmars undervisning ligger på samma nivå som det be -

SfU 1975/76: 23

lopp som kan utgå för 5 dagars inkomstbortfall vid arbetsmarknadsutbildning
för den som inte är arbetslöshetsförsäkrad. Detta måste enligt
utskottets mening vara en skälig kompensation.

Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker motionen.

Anslagsframställningarna m. m.

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad ovan anförts vad regeringen
föreslagit under punkterna H 2. Studiebidrag m. m. och IV: 5. Studiemedelsfonden.
Utskottets ställningstagande innebär att yrkandet i motionen
1183 av herr Hermansson m. fl. att finansieringen för täckande
av kostnader enligt motionens förslag skall ske genom en beskattning
av kapitalet förfallit. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad
regeringen föreslagit under punkterna H 1. Centrala studiestödsnämnden
m. m., H 3. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti, H 4. Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd, H 5. Bidrag
till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m., H 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande och H. 8.
Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.

De i propositionen föreslagna författningsändringarna föranleder ingen
erinran från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande inackorderingstillägg, inkomstprövat tillägg och
behovsprövat tillägg avslår motionen 1975/76: 1183 (yrkandena
8-11),

2. beträffande hemresor för inackorderade elever med bifall till
motionen 1975/76: 1176 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande åldersgränsen för studiemedel avslår motionerna
1975/76: 742 och 1975/76: 744,

4. beträffande studiemedlens storlek avslår motionen 1975/76:
1183 (yrkande 2),

5. beträffande barntillägget avslår motionen 1975/76:1183 (yrkande
6),

6. beträffande uppräkning av studiebidraget inom studiemedlen
avslår motionerna 1975/76: 1183 (yrkande 3), 1975/76: 1210 och
1975/76: 2006 (yrkande 2 i motsvarande del),

7. beträffande värdesäkring av studiebidraget inom studiemedlen
avslår motionerna 1975/76: 1183 (yrkande 4) och 1975/76: 2006
(yrkande 2 i motsvarande del),

SfU 1975/76: 23

8. beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedlen
avslår motionen 1975/76: 1183 (yrkande 5),

9. beträffande studiestödets konstruktion avslår motionerna
1975/76: 1183 (yrkande 1) och 1975/76: 2006 (yrkande 1),

10. beträffande fribeloppsgränsen för makes inkomst avslår motionerna
1975/76: 1199 (yrkande 2) och 1975/76: 1208,

11. beträffande slopande av prövningen mot makes inkomst avslår
motionerna 1975/76: 1183 (yrkande 7), 1975/76: 1199 (yrkande
1 i motsvarande del) och 1975/76: 2006 (yrkande 3 i motsvarande
del),

12. beträffande slopande av prövningen mot makes förmögenhet
avslår motionerna 1975/76: 1199 (yrkande 1 i motsvarande del)
och 1975/76: 2006 (yrkande 3 i motsvarande del),

13. beträffande studiemedel till vissa juris studerande avslår motionen
1975/76: 1194,

14. beträffande studiemedel vid sjukdom avslår motionen 1975/76:
1218,

15. beträffande studiestöd till handikappade elever avslår motionen
1975/76: 403,

16. beträffande åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd
avslår motionen 1975/76: 1183 (yrkande 13),

17. beträffande vuxenstudiestöd till handikappade avslår motionen
1975/76: 1190,

18. beträffande vuxenstudiestöd till samer avslår motionen 1975/76:
2062,

19. beträffande rätt till internatbidrag avslår motionerna 1975/76:
884 (yrkande 3 i motsvarande del) och 1975/76: 2161 (yrkande
1 i motsvarande del),

20. beträffande rätt till timstudiestöd och inkomstbidrag avslår

motionerna 1975/76: 884 (yrkande 3 i motsvarande del) och

1975/76: 2161 (yrkande 1 i motsvarande del),

21. beträffande värdesäkring av det särskilda vuxenstudiestödet
avslår motionen 1975/76: 884 (yrkande 2 i motsvarande del),

22. beträffande värdesäkring av tim- och dagstudiestöden avslår

motionerna 1975/76: 884 (yrkande 2 i motsvarande del) och

1975/76: 2161 (yrkande 2),

23. beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda
vuxenstudiestödet avslår motionen 1975/76: 1183 (yrkande 12),

24. beträffande omfattningen av det särskilda vuxenstudiestödet
avslår motionerna 1975/76: 884 (yrkande 1) och 1975/76: 2091
(yrkande 1),

25. beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestöden avslår
motionerna 1975/76: 2091 (yrkande 2) och 1975/76: 2161
(yrkande 3),

26. beträffande vuxenutbildningsnämndernas fördelning av medel

SfU 1975/76: 23

för vuxenstudiestöd ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionen 1975/76: 1213,

27. beträffande studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna
med avslag på motionen 1975/76: 1198 och med bifall till propositionen
antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 3
kap. 5 och 29 §§ i lagen om ändring i studiestödslagen (1973:
349),

28. beträffande finansieringen av förslagen i motionen 1975/76:1183
avslår motionen i denna del (yrkande 14),

29. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 22 531 000 kr.,

30. antar förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)
i de delar det inte behandlats under punkten 27 ovan,

31. godkänner att 151 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1976/77 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,

32. till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 625 000 000 kr.,

33. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
200 000 kr.,

34. godkänner att 1 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1976/77 tillförs anslaget Ersättning till postverket, riksbanken
och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt
stöd,

35. till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 502 000 kr.,

36. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 505 000 kr.,

37. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 880 000 kr.,

38. godkänner att 8 867 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1976/77 tillförs anslaget Administration av och information om
vuxenstudiestöd m. m.,

39. till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

40. godkänner att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller stats -

SfU 1975/76: 23

verket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för 1976/77 tillförs
anslaget Studiemedelsfonden,

41. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag
av 455 000 000 kr.

Stockholm den 9 mars 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar

TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c),
fru Håvik (s), herrar Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c),
herrar Lindström (s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Olsson
i Stockholm* (vpk), Nilsson i Norrköping* (s) och Andersson i Edsbro
<c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

beträffande inackorderingstillägg, inkomstprövat tillägg och behovsprövat
tillägg

1. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Det
studiesociala” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget.
Den i propositionen förordade höjningen är emellertid
inte tillräcklig. Inackorderingstillägget bör enligt utskottets mening
höjas till 250 kr. per månad. Genom denna höjning blir det möjligt för
inackorderade elever att få täckning för merkostnaderna vid inackordering
i betydligt större utsträckning än f. n.

En av de viktigaste åtgärderna för att komma från den nuvarande
sociala snedrekryteringen till högre studier är att samhällets stöd till
studerande på gymnasial nivå är av sådan omfattning att förmånerna
är rekryteringsbefrämjande. Även det inkomstprövade tillägget bör därför
räknas upp väsentligt samtidigt med att inkomstgränserna för detta
och för det behovsprövade tillägget höjs. I enlighet med vad som yrkats
i motionen 1183 bör det inkomstprövade tillägget höjas till 150 kr. i
månaden och inkomstgränserna för detta och för det behovsprövade
tillägget höjas till 35 000 resp. 42 000 kr. Åldersgränsen för inkomstprövat
tillägg bör sänkas till 16 år. Författningsförslag bör föreläggas
riksdagen senare i år.

SfU 1975/76: 23

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen beträffande inackorderingstillägg, inkomstprövat
tillägg och behovsprövat tillägg med bifall till motionen 1975/
76: 1183 (yrkandena 8—11) ger regeringen till känna vad utskottet
anfört;

beträffande åldersgränsen för studiemedel

2. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sista raden
på s. 9 med ”Utskottet har” och slutar på s. 10 med ”och 744.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser därför att studiestödsutredningen bör få i uppdrag
att skyndsamt lägga fram förslag om provisoriska förbättringar av studiestödet
till ungdomar mellan 18 och 20 år på det gymnasiala stadiet.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen beträffande åldersgränsen för studiemedel med bifall
till motionen 1975/76: 744 och med anledning av motionen
1975/76: 742 ger regeringen till känna vad utskottet an
fört;

beträffande studiemedlens storlek

3. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”Riksdagen har” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Maximibeloppet för studiemedel har utgjort samma andel av basbeloppet
alltsedan den studiesociala reformen år 1964. Det torde inte kunna
bestridas att de studerande, trots indexregleringen, fått vidkännas en
betydande standardförsämring framför allt under senare år. Priserna
på de tunga posterna i de studerandes konsumtion, mat och bostad, torde
ha ökat inte oväsentligt snabbare än studiemedlen. Enligt utskottets
mening är det otillfredsställande att de studerande skall vara hänvisade
uteslutande till sådana förbättringar av sina ekonomiska förhållanden
som följer av förändringar i den allmänn prisnivån. Utskottet anser sig
därför böra biträda yrkandet i motionen 1183 om en höjning av studiemedlen
till 160 % av basbeloppet per läsår om 9 månader. Utskottet
förutsätter att förslag av denna innebörd föreläggs riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiemedlens storlek med bifall till
motionen 1975/76: 1183 (yrkande 2) ger regeringen till känna
vad utskottet anfört;

SfU 1975/76: 23

beträffande barntillägget

4. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”När det” och slutar med ”i fråga.” bort i fråga om barntillägget ha
följande lydelse:

Ett stort studiehinder för den vuxne, som hunnit bilda familj och fått
underhållsskyldighet mot barn, är försörjningen. Studieskuldema stiger
mycket kraftigt för denna grupp, vilket försvårar fortsatt utbildning.
Ur studiesocial synpunkt och även ur jämlikhetssynpunkt anser utskottet
det därför befogat att återbetalningsskyldigheten slopas för bamtilläggen.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande barntillägget med bifall till motionen
1975/76: 1183 (yrkande 6) ger regeringen till känna vad utskottet
anfört;

beträffande uppräkning och värdesäkring av studiebidraget inom studiemedlen 5.

av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m) och Olsson i Stockholm (vpk)
vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”När det” och slutar med ”i fråga.” bort i fråga om uppräkning och
värdesäkring av studiebidraget ha följande lydelse:

När studiebidraget infördes motsvarade det 25 % av då utgående
studiemedel. Genom de snabba basbeloppsförändringarna framför allt
under senare år har studiebidragsdelen av studiemedlen blivit allt mindre
med en därav följande ökad skuldsättning för de studerande. I samband
med den studiesociala reformen år 1964 framhöll vederbörande departementschef
att bl. a. intresset av en socialt rättvis rekrytering talade för
att det fanns ett inslag av bidrag eller stipendium i studiemedelssystemet.
Mot bakgrund av detta uttalande förefaller det utskottet anmärkningsvärt
att man under hela den tid studiemedelsreformen varit i kraft
inte försökt att ens tillnärmelsevis bibehålla den ursprungliga relationen
mellan bidrag och lån i systemet. Studiebidragsdelen motsvarar numera
endast 14 % av studiemedelsbeloppet, vilket enligt utskottets mening
är ett alltför lågt belopp för att hålla de studerandes skuldsättning på en
rimlig nivå. Utskottet vill särskilt erinra om att vid remissbehandlingen
av SVUX och även tidigare studiemedelsutredningens förslag flera remissinstanser
gett uttryck åt den uppfattningen att studiebidragsdelen
borde uppräknas och värdesäkras. Med det anförda anser utskottet sig
böra biträda yrkanden om en uppräkning av studiebidragsdelen till
25 % av studiemedlen och om en värdesäkring av bidraget på denna
nivå.

SfU 1975/76: 23

dels att utskottet bort hemställa
under 6

att riksdagen beträffande uppräkning av studiebidraget inom
studiemedlen med bifall till motionerna 1975/76: 1183 (yrkande

3) och 1975/76: 2006 (yrkande 2 i motsvarande del) och med
anledning av motionen 1975/76: 1210 ger regeringen till känna
vad utskottet anfort,

under 7

att riksdagen beträffande värdesäkring av studiebidraget inom
studiemedlen med bifall till motionerna 1975/76: 1183 (yrkande

4) och 1975/76: 2006 (yrkande 2 i motsvarande del) ger regeringen
till känna vad utskottet anfört;

6. av herrar Carlsson i Viksmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Edsbro (c) vilka beträffande
uppräkning av studiebidraget inom studiemedlen anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”När det” och slutar med ”i fråga.” bort i fråga om uppräkning av studiebidraget
ha följande lydelse:

När riksdagen 1974 beslöt att bidragsdelen inom studiemedelssystemet
skulle höjas till 1 998 kr. för nio månader hade bidragsdelen varit oförändrad
sedan studiemedelssystemet infördes. I samband med förslaget
om en höjning av bidragsdelens storlek diskuterades också frågan om
eventuell värdesäkring. Utskottet som avstyrkte en sådan underströk
angelägenheten av att bidragsdelen inom studiemedelssystemet — på
samma sätt som förmånerna inom studiehjälpen — i fortsättningen
blev föremål för mer regelbundna omprövningar och anpassades till
förändringar i penningvärdet.

Den 1974 genomförda höjningen medförde att bidragsdelen kom att
motsvara 16,8 % av studiemedlens totalbelopp. Basbeloppet är numera
10 000 kr. Studiebidraget motsvarar f. n. endast 14,2 % av studiemedlens
totalbelopp.

Med hänsyn till 1974 års riksdags uttalande och till utvecklingen av
studiebidragets storlek i förhållande till de återbetalningspliktiga studiemedlen
anser utskottet att en uppjustering av studiebidraget bör ske
med 180 kr. per läsår om nio månader innebärande att bidragsdelen
återställs till den andel av studiemedlens totalbelopp som den hade 1974,
nämligen 16,8 %. Merkostnaden för statsverket blir 18 milj. kr. Däremot
kan utskottet inte biträda den i motionerna 1183 och 2006 förordnade
uppräkningen till 25 % av totalbeloppet, innebärande en höjning
av studiebidraget till 3 500 kr. per läsår, med hänsyn till den belastning
på statsbudgeten som en sådan uppräkning skulle medföra.

SfU 1975/76: 23

dels att utskottet bort hemställa
under 6

att riksdagen beträffande uppräkning av studiebidraget inom
studiemedlen med bifall till motionen 1975/76: 1210 och med
anledning av motionerna 1975/76:1183 (yrkande 3) och 1975/
76: 2006 (yrkande 2 i motsvarande del) antar följande såsom
Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4 kap. 24 § studiestödslagen.

Reservanternas förslag
4 kap.

24 §

I studiemedel ingår studiebidrag.

Nuvarande lydelse

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar
för deltidsstuderande utgör studiebidraget
lil kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt
10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21—
23 §§ utgår med lägre belopp än

7,78 procent av basbeloppet utgör
studiebidraget dock endast så stor
del av lil kronor som svarar mot
förhållandet mellan det belopp
som utgår och 7,78 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för
deltidsstuderande utgör studiebidraget
121 kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt
10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21—
23 §§ utgår med lägre belopp än

7,78 procent av basbeloppet utgör
studiebidraget dock endast så stor
del av 121 kronor som svarar mot
förhållandet mellan det belopp
som utgår och 7,78 procent av basbeloppet.

— återbetalningspliktiga studiemedel.

under 32, under förutsättning av bifall till reservanternas hemställan
under 6 ovan,

att riksdagen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 643 000 000 kr.;

beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedlen

7. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”När det” och slutar med ”i fråga” bort i fråga om en plan för höjning
av studiebidraget ha följande lydelse:

Den i reservationen 5 förordade uppräkningen av studiebidraget bör
endast vara det första steget på väg mot studielön. I enlighet med vad
som föreslås i motionen 1183 bör en plan utarbetas för en etappvis ytterligare
höjning av bidragsdelen. Planen bör tillämpas i avvaktan på resultatet
av den i reservationen 8 förordade utredningen om studielön. Vad

SfU 1975/76: 23

utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet förutsätter
att författningsändringar av nu angiven innebörd kommer att
föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande en plan för höjning av studiebidraget
inom studiemedlen med bifall till motionen 1975/76: 1183
(yrkande 5) ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

beträffande studiestödets konstruktion

8. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Yrkandet i” och slutar med ”dessa motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

Studiemedelssystemet tillgodoser i sin nuvarande utformning inte
rimliga rättvisekrav. Undersökningar utvisar att endast en av tio ungdomar
från socialgrupp 3 går till högskoleutbildning mot åtta av tio
från socialgrupp 1. Trots att utbildningssektorn på senare år expanderat
starkt förefaller utbildning utöver grundskola och gymnasium inte vara
tillgänglig för ekonomiskt och i studiehänseende eftersatta grupper. Det
väsentligaste syftet med 1964 års studiesociala reform, nämligen att bryta
den sociala snedrekryteringen till högre utbildning, har alltså ännu inte
kunnat tillgodoses. Ett verksamt medel att nå det angivna syftet skulle
enligt utskottets mening kunna vara att införa studielön. Frågan om och
i vad mån en sådan studiefinansieringsform skulle kunna positivt påverka
ekonomiskt eftersatta gruppers vilja att studera eller vilken effekt
en studielön skulle kunna få på vuxenutbildningen i ett system med
återkommande utbildning som inslag har ännu aldrig utretts. Utskottet
biträder därför yrkandet i motionen 1183 att studielön skall införas för
alla studerande över 16 år och att förslag härom bör föreläggas riksdagen.

Yrkandet om att den återbetalningspliktiga delen skall ersättas med
ett statsgaranterat annuitetslån avstyrks.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiestödets konstruktion med bifall
till motionen 1975/76: 1183 (yrkande 1) och med avslag på motionen
1975/76: 2006 (yrkande 1) ger regeringen till känna
vad utskottet anfört;

9. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Yrkandet i” och slutar med ”dessa motionsyrkanden.” bort ha följande
lydelse:

SfU 1975/76: 23

Det nuvarande studiemedelssystemet har så stora svagheter, att ca
50 % av de studerande inte ansett sig vilja finansiera sin utbildning med
studiemedel. En åtgärd som skulle kunna förbättra detta förhållande
är att man ersätter indexlånemodellen inom studiemedelssystemet med
ett statsgaranterat annuitetslån. Det anförda bör ges regeringen till
känna.

Utskottet avstyrker bifall till yrkandet om att studiemedlen skall
ersättas med studielön.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiestödets konstruktion med bifall
till motionen 1975/76: 2006 (yrkande 1) och med avslag på motionen
1975/76: 1183 (yrkande 1) ger regeringen till känna vad
utskottet anfört;

beträffande fribeloppsgränsen för makes inkomst och slopande öv prövningen
mot makes inkomst och förmögenhet

10. av herrar Ringaby (m), Hyltander (fp) och Fridolfsson (m) vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med
”Riksdagen har” och slutar på s. 12 med ”utskottet anfört.” bort ha
följande lydelse:

Under senare år har i den studiesociala debatten reglerna om prövning
mot makes ekonomi allt häftigare kritiserats. Tanken att rätten
till studiemedel skall vara oberoende av makes inkomst- och förmögenhetsförhållanden
grundas på principen att alla, oavsett kön, samlevnadsform
och ekonomisk standard, skall betraktas som ekonomiskt självständiga
individer så långt det kan anses rimligt med hänsyn till samhällsutvecklingen
i övrigt. Den i motionerna 1199 och 1208 förordade
omedelbara höjningen av den gräns där makes inkomst påverkar studiemedelstilldelningen
ligger i linje härmed och biträds av utskottet.
Emellertid är denna höjning inte i fortsättningen tillräcklig och förslag
om att makeprövningen helt slopas bör därför föreläggas riksdagen
snarast. Med det anförda tillgodoses yrkandena i motsvarande del i motionerna
1183, 1199 och 2006.

dels att utskottet bort hemställa

under 10

att riksdagen beträffande fribeloppsgränsen för makes inkomst
med bifall till motionerna 1975/76: 1199 (yrkande 2) och
1975/76: 1208 antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse av 4 kap. 17 § studiestödslagen.

SfU 1975/76: 23

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

17 §

Utöver vad

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar dessutom
med två fyrtiofemtedelar av den
del av makens inkomst under
kalenderhalvåret som överstiger
två och ett halvt basbelopp.

Är den

gånger basbeloppet.

centrala studiestödsnämnden.

under 11

att riksdagen beträffande slopande av prövningen mot makes
inkomst med bifall till motionerna 1975/76: 1183 (yrkande 7),
1975/76: 1199 (yrkande 1 i motsvarande del) och 1975/76:2006
(yrkande 3 i motsvarande del) ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

under 12

att riksdagen beträffande slopande av prövningen mot makes förmögenhet
med bifall till motionerna 1975/76: 1199 (yrkande 1
i motsvarande del) och 1975/76: 2006 (yrkande 3 i motsvarande
del) ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

11. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som beträffande slopande av prövningen
mot makes inkomst anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s.ll med
”Riksdagen har” och slutar på s. 12 med ”utskottet anfört.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att prövningen mot makes inkomst
bör slopas vid såväl tilldelning som återbetalning av studiemedel.
Bedömningen av möjligheten att erhålla studiemedel måste utgå från
den enskilde individens önskan och möjlighet att bedriva studier och bör
vara helt oberoende av makes eller makas benägenhet att ekonomiskt
medverka härtill. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1183
såvitt här är i fråga. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen
snarast.

Det anförda innebär att yrkandena i motionerna 1199, 1208 och 2006
i aktuella delar i huvudsak tillgodoses. I övrigt avstyrker utskottet bifall
till motionerna såvitt nu är i fråga.

SfU 1975/76: 23

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen beträffande slopande av prövningen mot makes inkomst
med bifall till motionerna 1975/76: 1183 (yrkande 7),
1975/76: 1199 (yrkande 1 i motsvarande del) och 1975/76:2006
(yrkande 3 i motsvarande del) ger regeringen till känna vad
utskottet anfört;

beträffande studiemedel till vissa juris studerande

12. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
”Riksdagen har” och slutar på s. 13 med ”motionen 1194.” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att de juris studerande
vid Lunds universitet som bedriver sina studier vid Kursverksamheten
vid Göteborgs universitet går miste om en så väsentlig förmån
som studiemedlen utgör. Det är därför angeläget att en lösning med det
snaraste kommer till stånd så att studiemedel kan utgå även till dessa
elever. Utskottet biträder sålunda motionen 1194.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiemedel till vissa juris studerande
med bifall till motionen 1975/76: 1194 hos regeringen begär att
studiemedel tilldelas juris studerande vid Stiftelsen Kursverksamheten
i Göteborg;

beträffande åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd

13. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), herrar Olsson i Stockholm (vpk) och Andersson
i Edsbro (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Åldersgränsen för” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:
Behovet av vidareutbildning torde för dem som fyllt 45 år vara särskilt
framträdande eftersom den obligatoriska skola, som fanns när de
var barn, endast omfattade 6 årsklasser. Med hänsyn till den betydande
konkurrensen om det särskilda vuxenstudiestödet och till att arbetslivserfarenhet
för längre tid än 10 år inte kommer att innebära någon särskild
merit vid tilldelningen torde de undantagsbestämmelser som finns
för personer över 45 år komma att få ringa betydelse i praktiken. Utskottet
förordar därför att åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd
höjs till 60 år. Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen
under innevarande år.

SfU 1975/76: 23

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen beträffande åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd
med anledning av motionen 1975/76: 1183 (yrkande
3) ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

beträffande vuxenstudiestöd till samer

14. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Olsson i Stockholm (vpk)
och Andersson i Edsbro (c) vilka anför

dels att den mening av utskottets yttrande på s. 17 rad 27 som börjar
med ”Med det” och slutar med ”anses besvarad.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning inebär detta att samemas speciella utbildningar
i enlighet med vad som sägs i motionen 2062 bör grunda rätt
till vuxenstudiestöd vid såväl längre som kortare studier. Likaså bör
samiska vara att betrakta som hemspråk för samema. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen 2062 bör riksdagen ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 2062 ger rege
ringen till känna vad utskottet anfört;

beträffande rätt till internatbidrag

15. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson i
Nennesholm (c), Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson
(m) och Andersson i Edsbro (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
”Frågan om” och slutar med ”i fråga.” bort i fråga om intematbidraget
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det rimligt att intematbidraget kan utgå
till alla eftersom det inte bara bland personer som bor i glesbygd, arbetar
i hemmet eller är handikappade torde finnas korttidsutbildade icke
arbetstagare i behov av studiestöd. Utskottet förordar därför att internatbidraget
skall utgå till alla utan begränsning till vissa grupper.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

att riksdagen beträffande rätt till internatbidrag med bifall till
motionerna 1975/76: 884 (yrkande 3 i motsvarande del) och
1975/76: 2161 (yrkande 1 i motsvarande del) antar följande såsom
Reservanternas förslag betecknade

SfU 1975/76: 23

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom förskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 39)

dels att 6 kap. 3 § skall upphöra att gälla,

dels att 6 kap. 2, 8 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

6 kap.

Dagstudiestöd kan utgå till studerande
som är arbetstagare. Stödet
utgår i form av inkomstbidrag
och internatbidrag.

Dagstudiestöd utgår i form av
inkomstbidrag och internatbidrag.
Inkomstbidrag kan endast utgå
till studerande som är arbetstagare.

8 §

Dagstudiestöd får — —

Det belopp

3. studerande som avses i 3 §
och som är bosatt i länet, när han
ger in ansökan om dagstudiestöd.

Regeringen eller

regeringen meddelar.

tillhöra länet,

3. studerande som ej är arbetstagare
och som är bosatt i länet,
när han ger in ansökan om dagstudiestöd.

av studerande.

9 §

' Vid beviljande —

Vid beviljande av internatbidrag
till studerande som avses i 3 § ges
företräde åt studerande som har
särskilt svåra studiehinder på
grund av att han bor i glesbygd,
arbetar i hemmet eller är handikappad.
Därefter ges företräde åt
studerande med kort tidigare utbildning
framför studerande med
längre utbildning.

längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag
till studerande som ej är arbetstagare
ges företräde åt studerande
som har särskilt svåra studiehinder
på grund av att han bor i glesbygd,
arbetar i hemmet eller är
handikappad. Därefter ges företräde
åt studerande med kort tidigare
utbildning framför studerande
med längre utbildning.

Bestämmelser om vad som vid
tillämpning av andra stycket skall
anses vara glesbygd och om vad
som skall anses utgöra handikapp
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

SfU 1975/76: 23

beträffande rätt till timstudiestöd och inkomstbidrag

16. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Edsbro
(c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med
”Frågan om” och slutar med ”i fråga.” bort i fråga om rätt till timstudiestöd
och inkomstbidrag ha följande lydelse:

Genom att timstudiestöden och inkomstbidragen inom dagstudiestöden
endast kan utgå till arbetstagare är t. ex. hemarbetande, småföretagare,
lantbrukare och fiskare uteslutna från rätten till dessa stödformer.
En sådan begränsning är svår att förstå, då det finns många
korttidsutbildade även inom dessa grupper, som bör ges ökade möjligheter
att ta del av samhällets utbildningssatsningar. Även i de fall ett
direkt inkomstbortfall ej föreligger är ett ekonomiskt bidrag nödvändigt
för att dessa grupper skall kunna delta i studieverksamhet utan att
åsamkas stora kostnader för barntillsyn, vikarie eller dylikt. Utskottet
biträder därför yrkandena i aktuella delar i motionerna 884 och 2161.
Förslag till författningsändringar bör föreläggas riksdagen under innevarande
år.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

att riksdagen beträffande rätt till timstudiestöd och inkomstbidrag
med anledning av motionerna 1975/76: 884 (yrkande 3
i motsvarande del) och 1975/76: 2161 (yrkande 1 i motsvarande
del) ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

beträffande värdesäkring av det särskilda vuxenstudiestödet

17. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar på rad
21 med ”Vuxenstudiestödet vid” och slutar med ”nämnd del.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det särskilda vuxenstudiestödet på samma sätt som
studiemedlen inom studiestödssystemet bör vara fortlöpande anpassat
efter penningvärdeförsämringen och anknytas till basbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring. Detta bör ske genom en indexreglering av
utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning till vilket det särskilda
vuxenstudiestödet är bundet. Utskottet biträder på grund av det anförda
motionen 884 i berörd del.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen beträffande värdesäkring av det särskilda vuxenstudiestödet
med anledning av motionen 1975/76: 884 (yrkande
2 i motsvarande del) ger regeringen till känna vad utskottet
anfört;

SfU 1975/76: 23

beträffande värdesäkring av tim- och dagstudiestöden

18. av herrar Carlsson i Viksmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Edsbro
(c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med
”Motionsyrkanden om” och slutar 6 rader längre ner med ”biträder
förslagen.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna höjningarna av timstudiestödet
och internatbidraget. Utskottet anser emellertid att timoch
dagstudiestöden på samma sätt som studiemedlen inom studiestödssystemet
fortlöpande bör vara anpassade efter penningvärdeförsämringen
och anknutna till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
Utskottet biträder därför motionerna 884 och 2161 i nu aktuella delar.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen beträffande värdesäkring av tim- och dagstudiestöden
med anledning av motionerna 1975/76: 884 (yrkande 2
i motsvarande del) och 1975/76:2161 (yrkande 2) ger regeringen
till känna vad utskottet anfört;

beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet 19.

av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med
”Även frågan” och slutar på s. 19 med ”berörd del.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en generell studielön framför allt för de grupper
som åsyftats med vuxenstudiestödsreformen redan borde ha genomförts.
Den betydelse detta stöd kommer att få är betydligt övervärderat.
På grund av den stora återbetalningspliktiga delen kommer stödet inte
att få de förutsatta effekterna. Stödet är visserligen bättre än det som
ges inom det nuvarande studiemedelssystemet, men skillnaden är
ändock inte så stor att den kommer att upplevas som särskilt förmånlig
för personer som hunnit skaffa sig stora fasta utgifter. Enligt utskottets
mening är det nödvändigt att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som
bidrag. Utskottet tillstyrker därför motionen 1183 i berörd del. Utskottet
förutsätter att förslag till författningsändringar föreläggs riksdagen
under innevarande år.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av bidragsdelen inom det
särskilda vuxenstudiestödet med bifall till motionen 1975/76:
1183 (yrkande 12) ger regeringen till känna vad utskottet anfört; -

SfU 1975/76: 23

beträffande omfattningen av det särskilda vuxenstudiestödet

20. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”1 utskottets” och slutar med ”motionen2091.” bort i fråga om omfattningen
av det särskilda vuxenstudiestödet ha följande lydelse:

Propositionens förslag om särskilt vuxenstudiestöd är enligt utskottets
mening inte tillräckligt omfattande. De som kan få del av de särskilda
vuxenstudiestöden vid längre studier utgör endast en ringa andel
av dem som nu deltar i vuxenutbildning. Utskottet anser därför att
antalet stöd bör utökas till 15 000. Fördelningen av ett ökat antal särskilda
vuxenstudiestöd vid längre studier bör därvid göras så att stöden
utgår även till andra högskolestuderande än till dem som genomgår
YTH-utbildning. Totalt 1 500 stöd bör kunna disponeras för högskolestuderande.
Såvitt angår antalet tim- och dagstudiestöd kan utskottet
ansluta sig till förslaget i propositionen.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande omfattningen av det särskilda vuxenstudiestödet
med anledning av motionerna 1975/76: 884 (yrkande
1) och 1975/76: 2091 (yrkande 1) ger regeringen till
känna vad utskottet anfört;

21. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Edsbro (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”1 utskottets” och slutar med ”motionen 2091.” bort i fråga om omfattningen
av det särskilda vuxenstudiestödet ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening tveksamt om de i propositionen anvisade
medlen räcker till för att tillgodose behovet av särskilda vuxenstudiestöd.
Mycket tyder på att så inte är fallet. En minimimålsättning
bör vara att tillkommande studerande i lika stor utsträckning som
varit fallet för studerande under innevarande läsår skall kunna få särskilt
vuxenstudiestöd. Av stöden bör omkring 1 000 avse högskolestuderande.
Om det skulle visa sig nödvändigt för att nå denna målsättning
bör ytterligare medel anvisas på tilläggsstat i enlighet med vad som
yrkats i motionen 2091.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande omfattningen av det särskilda vuxenstudiestödet
med bifall till motionen 1975/76: 2091 (yrkande 1)
och med anledning av motionen 1975/76: 884 (yrkande 1) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört;

SfU 1975/76: 23

beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet

22. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), herr Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Edsbro
(c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”1 utskottets” och slutar med ”motionen 2091.” bort i fråga om en plan
för utbyggnad av vuxenstudiestödet ha följande lydelse:

Även med den ökning av antalet stöd för vuxna vid såväl kortare som
längre studier som föreslagits i propositionen kommer tillgången till
studiestöd att vara starkt begränsad. Härtill kommer att den som en
gång beviljats särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning och som fullföljer
utbildningen alltid kommer att få företräde till fortsatt stöd.
Eftersom antalet terminskurser är relativt få, innebär detta att de föreslagna
vuxenstudiestöden för längre studier kommer att vara intecknade
för ett antal terminer. Andra studerande kan således erbjudas det särskilda
vuxenstudiestödet endast om nya stöd inrättas. Utskottet anser
på grund av det anförda att det är nödvändigt att en snabb utbyggnad
sker under de närmaste åren för att allt fler vuxna skall få del av
stöden. Regeringen bör därför i nästa års budgetproposition lägga fram
förslag om fortsatt utbyggnad av dels det särskilda vuxenstudiestödet,
dels timstudie- och dagstudiestöden.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet
med bifall till motionerna 1975/76: 2091 (yrkande 2)
och 1975/76: 2161 (yrkande 3) ger regeringen till känna vad
utskottet anfört;

beträffande studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna

23. av herr Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med
”Studiesocialt stöd” och slutar på s. 22 med ”avstyrker motionen.”
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att personer med mycket ofullständig
grundskoleutbildning stimuleras att skaffa sig tillfredsställande grundskolekunskaper.
De som inom den kommunala vuxenutbildningen deltagit
i s. k. förberedande grundskolekurs för vuxna som ej fullföljt
grundskolan har tidigare erhållit utbildningsbidrag. Eleverna har då
kunnat få grundbidrag, hyresbidrag och särskilda bidrag. Genom anpassningen
till tidigare inkomst i förvärvsarbete har den ekonomiska
situationen för eleverna nu försämrats, bl. a. till följd av att flera av
dem tidigare haft ersättning från arbetslöshetskassa. Propositionens förslag
innebär därför en försämring och försvårar rekryteringen av elever

SfU 1975/76: 23

med särskilt dålig kunskapsgrund, vilket enligt utskottets mening står i
strid med en av principerna inom vuxenutbildningen, nämligen att satsa
på de lågutbildade. Utskottet avstyrker på grund av det anförda propositionens
förslag om studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna
och tillstyrker motionens förslag om att elever i den angivna typen av
utbildning i stället bör få högsta möjliga utbildningsbidrag. Det anförda
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 27 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiestöd för grundläggande utbildning
för vuxna med avslag på propositionens förslag i motsvarande
del och med bifall till motionen 1975/76: 1198 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört;

beträffande finansieringen av förslagen i motionen 1975176:1183

24. av herr Olsson i Stockholm (vpk) som under förutsättning av bifall

till reservationerna 1, 3—5, 7, 8, 11, 13, 14 och 19 anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 22 som börjar på rad 8
med ”Utskottets ställningstagande” bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar att finansieringen av de förslag med anledning av
motionen 1183 som utskottet tidigare biträtt skall ske genom beskattning
av kapitalet. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

att riksdagen beträffande finansieringen av förslagen i motionen
1975/76: 1183 med bifall till motionen (yrkande 14) ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

av herr Hyltander (fp) som anför:

I enlighet med vad som från folkpartiets sida tidigare anförts i en rad
motioner anser jag en förbättring av studiemedelssystemet nödvändig.
Två huvudpunkter i en kommande reform bör vara att bidragsdelen
av studiemedlen räknas upp så att den kommer att motsvara 25 procent
av totalbeloppet och att totalbeloppet höjs till 150 procent av basbeloppet
per läsår. Det anförda bör enligt min mening vara vägledande för
studiestödsutredningens arbete.

SfU 1975/76: 23

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen 1

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen 2

Motionerna 4

Utskottet 7

Studiestöd 7

Studiehjälp 7

Gränsdragningen mellan studiehjälps- och studiemedelssystemet . . 9

Studiemedel 10

Studiemedel vid sjukdom 13

Studiestöd till handikappade elever 13

Vuxenstudiestöd 14

Studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna 21

Anslagsframställningarna m. m 22

Utskottets hemställan 22

Reservationer 22

Inackorderingstillägg, inkomstprövat tillägg och behovsprövat till lägg

(vpk) 25

Åldersgränsen för studiemedel (m) 26

Studiemedlens storlek (vpk) 26

Barntillägget (vpk) 27

Uppräkning och värdesäkring av studiebidraget inom studiemedlen

(m, vpk), 27

Uppräkning av studiebidraget inom studiemedlen (c) 28

Plan för höjning av studiebidraget inom studiemedlen (vpk) .... 29

Studiestödets konstruktion (vpk), (m) 30

Fribeloppsgränsen för makes inkomst (m, fp) 31

Slopande av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet (m,

fp) 31

Slopande av prövningen mot makes inkomst (vpk) 32

Studiemedel till vissa juris studerande (m) 33

Åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd (c, vpk) 33

Vuxenstudiestöd till samer (c, fp, vpk) 34

Rätt till internatbidrag (c, m, fp) 34

Rätt till timstudiestöd och inkomstbidrag (c, fp) 36

Värdesäkring av det särskilda vuxenstudiestödet (fp) 36

Värdesäkring av tim- och dagstudiestöd (c, fp) 37

Storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet

(vpk) 37

Omfattningen av det särskilda vuxenstudiestödet (fp), (c) 38

Plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet (c, fp) 39

Studiestöd för grundläggande utbildning för vuxna (fp) 39

Finansieringen av förslagen i motionen 1975/76: 1183 (vpk) 40

Särskilt yttrande (fp) 40

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760051