SfU 1975/76: 13

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:13

med anledning av motion om översyn av statliga myndigheters sjuklönesystem
m. m.

Motionen

I motionen 1975:1229 av herr Wijkman (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär

1. på lämpligt sätt genomförd översyn av statliga myndigheters sjuklönesystem,
syftande till att - bl. a. för undvikande av diskriminering av kvinnlig
arbetskraft - en sådan ändring sker, att statliga myndigheters utgifter
för sjuk- resp. föräldrapenning vid de anställdas sjukdom och barnledighet
ersätts i första hand av den allmänna försäkringen,

2. att lämpliga åtgärder i avvaktan på resultatet av en översyn enligt
föregående yrkande skyndsamt vidtas, syftande till att donationer, stiftelser
och liknande, från vilka anslag utgår exempelvis för forskningsverksamhet,
skall erhålla restitution av stats- eller försäkringsmedel för arbetsgivarinträde
vid sjukdom i enlighet med vad i motionen anförts.

Motionären anser det anmärkningsvärt att den allmänna försäkringen inte
ersätter de statliga myndigheter, för vilka reglerna om arbetsgivarinträde
gäller vid sjukdom och barnledighet, för belopp som utges vid sjukdom
och barnledighet och att inte ens de anställdas sjukförsäkringsavgifter tillgodoförs
dessa myndigheter utan tas upp som inkomst i riksstaten. Myndigheterna
får härigenom en extra belastning på sina anslag, vilken blir
särskilt kännbar när sjukdomen eller barnledigheten medför att vikarie måste
anställas och dubbel avlöning utges trots oförändrade anslag.

Synnerligen prekär blir - menar motionären - situationen när fråga är
om verksamhet som bedrivs på bekostnad av donationsanslag. 1 donationerna
finns inte utrymme för arbetsgivarinträde vid sjukdom, barnsbörd
eller vid annan frånvaro. Följden härav blir att donationsmedlen inte bara
används till angelägen forskning utan också delvis förbrukas som sjuklön.

Enligt motionärens mening bör stiftelser eller liknande organisationer för
donationer som, trots att de inte i egentlig bemärkelse är huvudmän i anställningshänseende,
ändå finansierar anslagen erhålla restitution för medel
som använts till sjukersättning.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från riksrevisionsverket
och finansutskottet. Verket upplyser i sitt remissvar inledningsvis att under
budgetåret 1969/70 skedde en anslagsteknisk omläggning av innebörd att

1 Riksdagen 1975/76. 11 sand. Nr 13

SfU 1975/76: 13

2

lönekostnadsanslag och andra anslag från vilka löner bestrids också skulle
belastas med de sociala arbetskraftskostnaderna. I anslaget ingår ett lönekostnadspålägg
(LKP), avsett att täcka dels de generella avgifter som samtliga
arbetsgivare enligt lag har att erlägga, dels de kostnader som är förknippade
med de statliga anställningsförmånerna. LKP fastställs av regeringen till
viss procent av utgiven lön i pengar och naturaförmåner i form av kost
och bostad. Procentsatsen är enhetlig för samtliga myndigheter. Inom statsbidragsområdet
- där mycket stora variationer råder i fråga om täckning
av kostnader för pensionsförmåner och sociala förmåner - kan dock ett
enhetligt LKP ej tillämpas. Storleken av det LKP som skall tillämpas fastställs
här i varje särskilt fall av regeringen. För verksamheter som finansieras
med gåvo- och donationsmedel som omhänderhas av statlig myndighet
gäller samma bestämmelse som för statliga myndigheter.

LKP krediteras den i riksstaten uppförda inkomsttiteln Pensionsmedel
m. m. Som ersättning för arbetsgivarinträdet uppbär staten personalsjukpenningar
från försäkringskassorna till belopp motsvarande 2,7 % av den
totala statliga lönesumman eller ca 250 milj. kr. Hänsyn till denna ersättning
tas när LKP fastställs. Procentsatsen för pålägget reduceras nämligen i motsvarande
mån, och pålägget belastas sålunda inte med den totala bruttokostnaden
för sjukförsäkringen.

I fråga om det i motionen framställda yrkandet om en översyn av det
statliga sjuklönesystemet konstaterar verket att myndigheterna kompenseras
kollektivt för arbetsgivarinträdet genom personalsjukpenningar, vilka i sin
tur påverkar LKP, och att detsamma gäller verksamhet som finansieras med
gåvo- och donationsmedel. För myndigheterna som ett kollektiv skulle därför
det i motionen förordade systemet inte innebära någon ekonomisk förändring.
Ersättningarna från den allmänna försäkringen skulle helt uppvägas
av ökade kostnader för myndigheterna till följd av att ett högre LKP skulle
behöva tillämpas. För enskilda myndigheter skulle vissa skillnader kunna
uppstå men dessa bedöms som marginella med hänsyn till den riskutjämning
som föreligger. Systemet skulle dessutom innebära väsentliga administrativa
merkostnader.

När det gäller den gåvo- och donationsfinansierade verksamheten - oftast
gäller det forskningsverksamhet - föreligger enligt verkets mening inte samma
möjligheter till kompensation för sjukfrånvaro. Sådan verksamhet specialdestineras
nämligen till bestämda forskningsområden eller projekt, och
det nuvarande systemet för reglering av sjuk- och barnledighetslöner ger
därför delvis andra konsekvenser inom detta område än inom statsfinansierad
verksamhet. Inte heller när det gäller den gåvo- och donationsfinansierade
verksamheten anser emellertid verket att det restitutionssystem
som motionären förordar för verksamheten, sedd som helhet, skulle innebära
någon ekonomisk fördel med hänsyn till de administrativa merkostnader
som ett särskilt system skulle medföra. Verket avstyrker därför bifall till
motionen.

SfU 1975/76:13

3

Finansutskottet, som yttrat sig över motionen från allmänna budgettekniska
synpunkter, har förklarat att utskottet inte har något att tillägga utöver
vad riksrevisionsverket anfört. Utskottet understryker emellertid att det därmed
inte tagit ställning till huruvida särskilda åtgärder är påkallade när
det gäller gåvo- och donationsfinansierad verksamhet.

Motionen 1975:1385

Herr Larsson i Staffanstorp (c) hemställde i motion (1975:1385) till 1975
års riksmöte att riksdagen hos regeringen skulle begära åtgärder i syfte att
komma till rätta med den dubbla ekonomiska belastning som drabbar forskningsanslagen
i de fall då anställd personal är sjuk- eller barnledig. Motionen
hänvisades till utbildningsutskottet, som inhämtade yttrande över densamma
från universitetskanslersämbetet, styrelsen för teknisk utveckling, forskningsrådens
samarbetsdelegation och riksbankens jubileumsfond.

Samtliga remissinstanser tillstyrkte bifall till motionen.

Utbildningsutskottet har i betänkande 1975/76:10 med hänvisning till
de vid remissbehandlingen framförda synpunkterna och till att fr. o. m. den
1 juli 1974 arbetsgivarinträde är obligatoriskt även för personal som anställs
på forskningsanslag och donationsmedel hemställt, att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att frågan om ersättning för sjuklön m. m.
till personal med lön som utgår av donationsmedel och anslag från forskningsråd
bör bli föremål för prövning. Utbildningsutskottets betänkande
har godtagits av riksdagen den 26 november i år (rskr 37).

Utskottet

I motionen begärs en utredning i syfte att statliga myndigheters utgifter
för sjuk- resp. föräldrapenning vid de anställdas sjukdom och barnledighet
skall kunna ersättas i första hand av den allmänna försäkringen. I avvaktan
på resultatet av en sådan översyn yrkar motionären att lämpliga åtgärder
vidtas, så att donationer, stiftelser och liknande från vilka anslag utgår exempelvis
för forskningsverksamhet skall erhålla restitution av stats- eller
försäkringsmedel för arbetsgivarinträde vid sjukdom.

Riksrevisionsverket som yttrat sig över motionen har framhållit att det
av motionären förordade systemet för reglering av statliga myndigheters
sjuk- och barnledighetslöner skulle kunna innebära marginella fördelar för
vissa myndigheter men att dessa fördelar inte på långt när uppväger de
administrativa merkostnader som ett sådant system skulle medföra. Verket
erinrar också om att staten som ersättning för arbetsgivarinträdet uppbär
personalsjukpenningar från försäkringskassorna. När det gäller den gåvooch
donationsfmansierade verksamheten konstaterar verket att det nuvarande
systemet för reglering av sjuk- och barnledighetslöner ger delvis
andra konsekvenser med hänsyn till att gåvo- och donationsmedel som

SfU 1975/76: 13

4

regel specialdestineras till bestämda forskningsområden. Även i fråga om
sådan verksamhet anser emellertid verket att ett restitutionssystem i enlighet
med motionärens förslag skulle medföra endast marginella fördelar men
administrativa merkostnader, vilka skulle innebära en ytterligare belastning
på verksamheten totalt. Sammanfattningsvis avstyrker riksrevisionsverket
bifall till motionen.

Med hänsyn till vad riksrevisionsverket anfört är utskottet inte berett
medverka till den i motionen begärda översynen av det statliga sjuklönesystemet.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till detta yrkande. Vad
särskilt angår den i motionen aktualiserade rätten för donationer och stiftelser
m. fl. att erhålla restitution av stats- eller försäkringsmedel för arbetsgivarinträde
vid sjukdom har - som framgår av den inledningsvis lämnade
redogörelsen - utbildningsutskottet i betänkande 1975/76:10 hemställt att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om ersättning
för sjuklön m. m. till personal med lön som utgår av donationsmedel och
anslag från forskningsråd bör bli föremål för prövning. Utbildningsutskottets
hemställan har bifallits av riksdagen den 26 november i år (rskr 37). Härigenom
får motionen i nämnda del anses vara i huvudsak tillgodosedd.

Motionen bör alltså enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:1229.

Stockholm den 2 december 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s). Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander (fp),
Marcusson* (s), Lindström (s). Fridolfsson (m), Andersson i Nybro (c), Olsson
i Stockholm (vpk), Nilsson i Norrköping (s), Andersson i Edsbro (c), fröken
Engman (s) och herr Larsson i Vänersborg (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 75 10434 S Stockholm 1975