SfU 1975/76:1

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:1

med anledning av motioner om vidgad rätt till sjukpenning vid
havandeskap

Motionerna

I motionen 1975:107 av fru Bergander m. fl (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 3 kap. 7 $ lagen om allmän
försäkring, att lagen innefattar rätt till sjukpenning även i förebyggande
syfte vid havandeskap.

1 motionen 1975:751 av fru Fraenkel (fp) och fru Swartz (fp) hemställs
att riksdagen beslutar att sjukpenning skall utgå till gravid kvinna vid frånvaro
från arbetet på grund av smittorisk för röda hund.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från riksförsäkringsverket,
socialstyrelsen och Försäkringskasseförbundet. Försäkringskasseförbundet
har i sin tur inhämtat yttranden från försäkringskassorna i Jämtlands,
Jönköpings, Kristianstads, Norrbottens, Skaraborgs, Uppsala, Värmlands,
Västmanlands och Örebro län samt från Malmö allmänna försäkringskassa.

Gällande bestämmelser m. m.

Sjukpenning utgår enligt 3 kap. 7 $ lagen om allmän försäkring vid sjukdom,
som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften.
Den som i sjukdomsförebyggande syfte, t. ex. vid havandeskap, avhåller
sig från förvärvsarbete har således ingen rätt till sjukpenning.

I samband med barns födelse utgår till förälder som inte utför förvärvsarbete
föräldrapenning med lägst 25 kronor per dag under 210 dagar. För
den som är försäkrad för en sjukpenning över detta belopp motsvarar föräldrapenningen
vederbörandes sjukpenning, dvs. 90 % av vederbörandes
sjukpenninggrundande inkomst. Föräldrapenning utgår tidigast från och
med 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

En särskild ersättning för inkomstbortfall kan utgå av statsmedel till smittbärare
enligt den s. k. smittbärarlagen (1956:293). Med smittbärare avses
enligt lagen den som, utan att till följd därav ha förlorat sin arbetsförmåga,
är behäftad med smittsam sjukdom eller eljest är smittförande samt den
som misstänks föra smitta. Ersättning motsvarar för tillfälliga smittbärare
i regel hans eller hennes sjukpenning.

Socialstyrelsen har år 1969 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa
en utredning om utvecklingen av hälsoundersökningar och annan förebyg -

1 Riksdagen 1975 / 76. II sami. Nr 1

SfU 1975/76:1

2

gande hälsovård (hälsokontrollundersökningen) samt därvid undersöka hur
denna verksamhet kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt
inordnas i det system som gäller för den av samhället bedrivna sjukvården.
Styrelsen skall under utredningsarbetet i samråd med riksförsäkringsverket
överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas
av allmänna försäkringen.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket anför i sitt remissyttrande att verket har förståelse
förde synpunkter som framförts av motionärerna. Enligt verkets uppfattning
kan emellertid gravid kvinna bli tvungen att avhålla sig från förvärvsarbete
även vid andra sjukdomar på arbetsplatsen än röda hund. En närmare utredning
av avgränsningsproblemen torde därför erfordras. Eftersom frågan
har samband med det utredningsuppdrag som socialstyrelsen fått angående
hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård, vid vilket uppdrag
styrelsen skall samråda med riksförsäkringsverket när det gäller avgränsningen
av de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas från den allmänna försäkringen,
avser riksförsäkringsverket att inom en nära framtid ta upp frågan
vid samrådet.

Socialstyrelsen anser att motionerna inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. Styrelsen framhåller att, om en gravid kvinna insjuknar i rubella
(röda hund) under ett tidigt skede av graviditeten, fostret löper betydande
risk att bli fysiskt eller psykiskt skadat och att av den anledningen abort
oftast utförs när det konstaterats att den blivande modern smittats av denna
sjukdom. Styrelsen anför vidare:

Socialstyrelsen har givit ut cirkulär den 26 november 1970 (MF*nr 88)
angående diagnostik och profylax m. m. vid rubella-infektion under graviditet.
Risken för bestående skada hos barn till mödrar som haft klinisk
rubella under de första 12 veckorna av graviditeten är hög: 10-50 96. under
de första 4 veckorna, 10-30 % under 5-8:e veckorna och 5-15 % under
9-12:e veckorna. Under 13—16:e veckorna är risken mindre, men hörselskador
kan fortfarande uppträda. Om sjukdomen inträffar före konceptionen
är risken sannolikt ringa; fall av skada har dock beskrivits vid rubella inom
två veckor före befruktningen. Frekvenssiffror för fosterskador efter subklinisk
infektion saknas. Sådana skador kan dock förekomma.

Idealet vore att genom allmän vaccination skapa immunitet hos unga
flickor före fertil ålder. 1974 beviljade också riksdagen medel till ett väsentligt
utvidgat program för vaccination mot rubella, bland andra omfattande flickor
i årskurs 6 i grundskolan (Jfr MF 1974:42). Med tiden kan detta väntas
i stort sett eliminera risken för rubella under graviditet.

Möjlighet finns att genom immunglobulin skydda gravida kvinnor som
utsatts för rubella-smitta. Det har visats att mycket höga doser av antikroppar
tillförda ett dygn efter en experimentell infektion förhindrar virusförökning
och viremi.

*Medicinalväsendets författningssamling

SfU 1975/76:1

3

Om gravid kvinna under de första 4 månaderna av graviditeten utsatts
för risken att smittas av rubella får hon genom mödrahälsovården kostnadsfritt
injektion av immunglobulin som skyddsläkemedel. Någon anledning
för henne att stanna hemma från arbetet föreligger därefter inte. Dylik
injektionsbehandling kan med god verkan upprepas om infektionsrisken
skulle kvarstå under en längre tid.

Försäkringskasseförbundet föreslår också att motionerna avslås. Förbundet
anser att problemet på lång sikt bör lösas genom att rätt till ersättning
för förebyggande åtgärder införs i lagen om allmän försäkring. Det utredningsuppdrag
som socialstyrelsen och riksförsäkringsverket har i fråga om
ersättning för förebyggande vård bör enligt Förbundet snarast möjligt redovisas
så att denna mycket angelägna fråga snart kan lösas. Förbundet
framhåller vidare att frågan om ersättning till gravid kvinna som måste
avhålla sig från arbete p. g. a. risk för smitta av röda hund också skulle
kunna lösas inom föräldraförsäkringen. Genom en lagändring skulle då ersättningen
kunna utbetalas tidigare än 60:e dagen före den beräknade födseln
om särskilda skäl föreligger, t. ex. risk för smitta av röda hund. De dagar
som på detta sätt tas ut före den 60:e dagen för födseln skulle enligt förbundets
mening inte behöva avräknas från de 210 dagar föräldrarna har
rätt till i övrigt i samband med barns födelse.

De flesta försäkringskassor som försäkringskasseförbundet hört står
bakom den uppfattning förbundet framfört. Kassorna i Norrbottens och Örebro
län anser dock att vaccination bör kunna lösa de problem som aktualiserats
i motionerna. Den senare försäkringskassan pekar på de svåra
och mycket grannlaga bedömningar som försäkringskassorna skulle ställas
inför om ersättningsrätt förelåg för den som avhåller sig från arbete på grund
av risk för smitta. Smittovägarna kan - menar kassan - aldrig förutses och
bedömningen av smittorisken måste ske med stor urskiljning.

Utskottet

En förutsättning för att sjukpenning skall utgå från sjukförsäkringen är
att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller
därmed jämförbart följdtillstånd efter sjukdom. Försäkrad som avhåller sig
från arbete för att undvika att smittas av sjukdom kan därför inte få sjukpenning
som kompensation för inkomstbortfallet.

1 samband med barns födelse utgår föräldrapenning under högst 210 dagar
till förälder som inte förvärvsarbetar. Föräldrapenningen kan utgå till modern
för tid före barnets födelse, dock tidigast fr. o. m. sextionde dagen före den
beräknade tidpunkten för nedkomsten.

Enligt den s. k. smittbärarlagen kan staten ge ersättning för inkomstbortfall,
utan att sjukdom föreligger, till vissa smittbärande personer som måste
avhålla sig från arbete. Den som löper risk att bli smittad omfattas inte
av lagen.

På grund av de stora risker för fosterskador som föreligger om en gravid

SfU 1975/76:1

4

kvinna smittas av röda hund under havandeskapets forsta månader har
ett program successivt byggts ut för att förebygga sådana skador genom
vaccination. Vid fjolårets riksdag beviljades sålunda medel för ett vaccinationsprogram
omfattande dels flickor i årskurs 6 i grundskolan, dels undersökning
genom mödrahälsovårdens försorg av förekomst av antikroppar
mot sjukdomen hos gravida kvinnor. Om i det senare fallet undersökningen
visar att tillfredsställande immunitet saknas, sker vaccination efter förlossningen.
Har den gravida kvinnan utsatts för risken att smittas av röda hund
finns möjlighet att ge henne skydd mot sjukdomen genom injektioner av
immunglobulin. Behandlingen kan upprepas om infektionsrisken kvarstår
under längre tid.

I motionerna 107 av fru Bergander m. fl. och 751 av fru Fraenkel och
fru Swartz begärs sådan ändring av lagen om allmän försäkring att sjukpenning
kan utgå till gravid kvinna som stannar hemma från arbetet för
att förebygga sjukdom. Motionärerna syftar närmast på kvinnor som riskerar
att smittas av röda hund.

Ingen av de remissinstanser som utskottet berett tillfälle yttra sig över
motionerna har biträtt motionärernas krav. Socialstyrelsen hänvisar till det
vaccinationsprogram som finns och till möjligheterna att ge smittskydd mot
röda hund genom immunglobulin, ett skydd som enligt styrelsen gör frånvaro
från arbetet obehövlig. Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet
är i och för sig positivt inställda till motionärernas synpunkter
men anser en närmare utredning om avgränsningsproblemen nödvändig.
Bl. a. åberopas att en gravid kvinna kan behöva avhålla sig från arbetet
på grund av andra sjukdomar på arbetsplatsen än röda hund. De båda remissinstanserna
hänvisar i sammanhanget till socialstyrelsens uppdrag att
utreda utvecklingen av hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård
och i samråd med riksförsäkringsverket överväga avgränsningen av
de sjukvårdsåtgärder som skall ersättas av den allmänna försäkringen.

Enligt utskottets mening kan den fråga som aktualiserats i motionerna
inte ses isolerad från andra frågor om åtgärder i syfte att förebygga sjukdomar.
Frågan i vad mån sådana åtgärder skall berättiga till ersättning från den
allmänna försäkringen bör därför behandlas i ett sammanhang. Utskottet
har inhämtat att riksförsäkringsverket redan tagit upp den av motionärerna
väckta frågan i den utredning som pågår inom socialstyrelsen i samråd med
verket. Utredningens arbete beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1975/76.

På grund av det anförda anser utskottet någon riksdagens åtgärd i anledning
av motionerna 107 och 751 inte erforderlig.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975:107 och 1975:751.

Stockholm den 15 oktober 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

SfU 1975/76:1

5

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c). Augustsson
(s). Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar Hyltander
(fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Nilsson i Kristianstad
(s), Andersson i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk). Andersson
i Edsbro (c) och Nisser (m)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.