NU 1975/76:8

Näringsutskottets betänkande
1975/76:8

med anledning av regeringens skrivelse 1975:88 med överlämnande
av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motion

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels Statsföretag AB:s årsredovisning för
år 1974, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse
1975:88 (industridepartementet), dels motionen 1975/76:4, som har väckts
med anledning av skrivelsen.

Motionen redovisas nedan. Med anledning av skrivelsen har avlämnats
ytterligare en motion, 1975/76:6. Denna, som gäller planeringen av Stålverk
80, avser utskottet att behandla i annat sammanhang.

Verkställande direktörerna för Statsföretag AB och förLuossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Motionen

Yrkande

1 motionen 1975/76:4 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk)
hemställs att riksdagen uttalar

A. att gruvbrytningen snarast [bör] påbörjas vid Kaunisvaara, såvitt möjligt
redan under 1976,

B. att den statliga företagsamhetens utveckling - såväl som tillgodoseendet
av viktiga regionala och sysselsättningsintressen - kräver en markerad
nyorientering från Statsföretag AB:s sida på att utveckla industrin genom
bl. a.:

1. en långtgående förädling av den norrbottniska malmen;

2. anläggandet av ett valsverk i NJA:s egen regi;

3. industriell spridning inom regionen i anslutning till NJA:s fortsatta
utbyggnad; samt

4. utveckling av den statliga träindustrin genom finförädling av pappersproduktionen,
ökad träkemisk forskning samt industriell uppföljning av sågverksindustrin.

Motivering

Motionärerna erinrar om de investeringar som Statsföretag har gjort i
Norrbottens län och betonar att dessa är nödvändiga och positiva. Det har
emellertid avslöjats, framhåller motionärerna, hur konjunkturkänsliga de

1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami. Nr 8

NU 1975/76: 8

2

statliga företagen i länet är. Den nuvarande situationen sägs inge oro. Utom
”den kapitalistiska världskrisen” anges de statliga företagens huvudsakliga
inriktning på export av råvaror och halvfabrikat förorsaka svårigheterna.

I fråga om LKAB kräver motionärerna att hela företagets exportpolitik
omprövas. I stället för fortsatta mycket höga malmuttag bör en långt driven
förädling av malmen på malmfälten eftersträvas. Ett minskat malmuttag
i nuvarande gruvor bör förenas med brytning av andra fyndigheter, i första
hand i Kaunisvaara.

En mera långtgående förädling, med ytterligare differentiering av produktionen
utöver vad Stålverk 80 leder till, rekommenderas också i fråga
om Norrbottens Järnverk AB (NJA). Riksdagen bör, menar motionärerna,
uttala sig för planering av ett valsverk i NJ A:s egen regi och mot ett samarbete
på detta område med Kruppverken. Att söka åstadkomma bredaste möjliga
industrispridning i anslutning till NJA:s utbyggnad är enligt motionärerna
en angelägen uppgift.

Ambitionen hos AB Statens Skogsindustrier (ASSI) att driva förädlingen
av sina produkter vidare hälsas med tillfredsställelse av motionärerna, som
emellertid kräver mera långtgående insatser. ASSI får, uttalar de, för sin
investeringsverksamhet inte vara beroende av vare sig konjunkturens svängningar
eller tillgången på egna medel. Erforderliga medel för en snabb utbyggnad
av den statliga träindustrin bör ställas till förfogande genom regeringens
och Statsföretag AB:s försorg.

Med hänvisning till den minskande sysselsättningen i Jokkmokks kommun
begär motionärerna att Statsföretag skall planera för anläggande där
av ett aluminiumverk eller annan industri med motsvarande sysselsättningseffekt.

Tidigare riksdagsbehandling av frågor som berörs i motionen

Frågan om gruvbrytning i Kaunisvaara har behandlats av riksdagen våren
1974 och våren 1975 (NU 1974:40, 1975:18). Vid det förra tillfället förelåg
motionsyrkanden om att gruvbrytning skulle igångsättas där. De avstyrktes
av näringsutskottet med hänvisning till pågående undersökningar och avslogs
av riksdagen. I en reservation (vpk) föreslogs en hemställan till Kungl.
Maj:t om att åtgärder i det angivna syftet skyndsamt skulle vidtas. Vid
det senare tillfället erinrade utskottet på nytt om undersökningarna, som
fortsattes, och sade sig utgå från att det nödvändiga utredningsarbetet bedrevs
i så snabb takt som möjligt.

Vid det nämnda tillfället år 1974 - inom ramen för behandlingen av
den första propositionen angående finansiering av Stålverk 80 - fanns också
motionsyrkanden om en undersökning av förutsättningarna för en differentiering
av malmkommunernas näringsliv och om åtgärder i detta syfte,
om bättre samordning mellan de statliga företagen i Norrbottens län, om
integrerad planering av näringslivets utveckling inom länet i samråd mellan

NU 1975/76: 8

3

Statsföretag AB och länets kommuner och landsting och om samplanering
av verksamhet och resursanvändning mellan SJ, LKAB, statens vattenfallsverk
och NJA samt mellan dessa företag, kommunerna och landstinget.
Vissa av önskemålen tillgodosågs, menade utskottet, genom den pågående
regionala utvecklingsplaneringen, länsplanering 1974. Utskottet underströk
att det var betydelsefullt att de statliga företag som var verksamma inom
länet gjorde insatser för en konsolidering och utbyggnad av näringslivet.
Några särskilda åtgärder eller uttalanden från riksdagens sida ansåg utskottet
inte erforderliga. Åtgärder för att åstadkomma ett mera differentierat näringsliv
i de kommuner där gruvbrytningen nu är förhärskande måste anses
angelägna, anförde utskottet vidare. Särskilda förhoppningar måste för
malmkommunernas del knytas till LKAB:s möjligheter att bidra till ett
rikare näringsliv. I enlighet med utskottets rekommendation avslog riksdagen
motionerna. I reservationer begärdes från moderata samlingspartiets
sida ett program för åtgärder i syfte att stödja sysselsättningen i Norrlands
inland och från vänsterpartiet kommunisternas sida utarbetande av ett statligt
industriprogram med syfte att skapa sysselsättning och regional balans
i Norrbotten.

Våren 1975 begärde riksdagen enligt näringsutskottets förslag hos regeringen
att förutsättningarna för sammanläggning av LKAB och NJA skulle
utredas. Utskottet underströk sakens vikt för industriutvecklingen och sysselsättningen
i Norrbottens län. Centerpartiets, moderata samlingspartiets
och folkpartiets representanter i utskottet reserverade sig mot förslaget. Ett
yrkande om begränsning av råvaruexporten från malmfälten avstyrktes med
hänvisning till det pågående arbetet inom mineralpolitiska utredningen
(I 1974:02) med långsiktiga prognoser för Sveriges försörjning med mineraliska
råvaror. Utredningsarbetet borde, sade utskottet, kunna ge underlag
för en välgrundad planering av hur malmtillgångarna i Norrbotten skal!
utnyttjas. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet anförde
i en reservation att frågan hade en rad aspekter utanför det mineralpolitiska
området och att initiativ måste tas av regeringen och riksdagen. Ett uttalande
av riksdagen med denna innebörd föreslogs. I fråga om industrispridning
i Norrbottens län upprepade utskottet delvis sina synpunkter från föregående
år. Dessutom nämndes att en arbetsgrupp under ledning av landshövdingen
i Norrbottens län undersökte möjligheterna att få till stånd konkreta åtgärder
för att förbättra sysselsättningsläget i Tornedalen. Utskottet avstyrkte motionsyrkanden
om initiativ från riksdagens sida. Enligt en reservation (vpk)
borde regeringen lägga fram en plan för industrispridning i anslutning till
utbyggnaden av NJA. Riksdagen avslog samtliga här nämnda motionsyrkanden.

Motioner om ökad skogsindustriell forskning har behandlats av riksdagen
åtskilliga gånger, senast åren 1973, 1974 och 1975 (NU 1973:52, 1974:47
och 1975:11). Näringsutskottet hänvisade tidigare i år till pågående insatser
från statens och näringslivets sida och ansåg sig kunna konstatera att de

NU 1975/76: 8

4

problem som påtalats var uppmärksammade. Utskottet tyckte inte att det
fanns skäl för någon framställning i ämnet till regeringen. I en reservation
(vpk), som närmast gällde förstatligande av skogsindustrin, hävdades att
skogsindustrins forsknings- och utvecklingsarbete måste byggas ut och ges
ett i förhållande till rådande läge radikalt förändrat mål. De här avsedda
motionerna har avslagits av riksdagen.

Frågan om utbyggnad av ASSLs anläggning i Karlsborg i Norrbotten behandlades
i riksdagen den 4 november 1975. Chefen för industridepartementet
statsrådet Johansson besvarade då en interpellation av herr Lövenborg (vpk),
vari frågades om statsrådet var beredd att medverka till att den utbyggnad
som planerats kunde genomföras och när regeringen avsåg att fatta beslut
i ärendet. I svaret meddelades att ett samlat näringspolitiskt program för
skogsindustrin beräknas bli klart under år 1977. Innan programmet föreligger
måste stor restriktivitet iakttas med råvarukrävande utbyggnader inom
skogsindustrin, sade statsrådet. Han meddelade att den planerade utbyggnaden
skulle prövas av regeringen enligt 136 a § byggnadslagen och att remissyttranden
i ärendet väntades föreligga tidigast vid årsskiftet 1975-1976.

Utskottet

Utskottet har granskat Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1974 och
därvid inte funnit anledning till något särskilt uttalande med avseende på
den period som redovisningen omfattar.

Motionen 1975/76:4 har sina utgångspunkter i årsredovisningen men avser
den framtida utvecklingen av företag inom Statsföretagsgruppen, framför
allt i Norrbottens län. Motionärerna förespråkar minskat uttag av råvaror,
kraftigt ökad förädlingsgrad samt största möjliga industrispridning inom
länet. De tre företag som främst berörs av dessa önskemål är LuossavaaraKiirunavaara
AB (LKAB), Norrbottens Järnverk AB (NJA) och AB Statens
Skogsindustrier (ASSI).

Beträffande LKAB framställs bl. a. krav på att bolaget skall påbörja gruvbrytning
i Kaunisvaara. En undersökning av förutsättningarna för en sådan
verksamhet har just genomförts inom LKAB. Utskottet förutsätter att riksdagen
så snart det kan ske får kännedom om de slutsatser som utvärderingen
av denna undersökning leder till. Något nytt uttalande i ämnet från riksdagens
sida i dagens läge vill utskottet inte förorda.

Förslaget om anläggande av ett valsverk i NJA:s regi kan enligt utskottets
mening inte lämpligen prövas annat än i samband med frågan om fortsatta
investeringar i Stålverk 80, en fråga som riksdagen kan beräknas få ta ställning
till våren 1976. För dagen synes motionsyrkandet i denna del inte
böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Övriga uppslag i motionen är - såsom framgår av den redogörelse som
har lämnats i det föregående - inte nya utan har behandlats av riksdagen
vid olika tillfällen, senast våren 1975. Utskottet kan i allt väsentligt hänvisa

NU 1975/76: 8

5

till vad sorn då anfördes. Detta innebär också att utskottet avstyrker motionärernas
förslag om ett uttalande av riksdagen rörande de statliga företagens
utveckling. Det är en självklar uppgift för Statsföretag och berörda
dotterbolags ledning att bedriva en långsiktig planering som skapar förutsättningar
för nya, kvalificerade produktionsinsatser. Vad LKAB beträffar
har utskottet vid ärendets behandling fått en särskild redogörelse som bekräftar
att företaget är inriktat på en alltmera mångsidig verksamhet på
mineralområdet, innefattande också förädling, och att flera av dess initiativ
berör Norrbottens län. Motsvarande gäller i fråga om de övriga statliga företag
som nämns i motionen. Till stor del omfattas de frågor som motionärerna
tar upp också av utredningsverksamhet utanför Statsföretags ram, i flera
fall utan begränsning till Norrbotlensregionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1975:88 till handlingarna,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:4 punkten A,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:4 punkten B.

Stockholm den 25 november 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson
i Örebro (fp). Rask (s). Sjönell (c). Hovhammar (m), fru Radesjö (s), herrar
Pettersson i Helsingborg (s). Sivert Andersson i Stockholm (s) och fru Oskarsson
(c).

GOTAB 75 10383 S Slockholm 1975