NU 1975/76: 72

Näringsutskottets betänkande
1975/76:72

med anledning av propositionen 1975/76:207 om finansiering av
stålverk i Luleå jämte motioner

Ärendet

1 propositionen 1975/76:207 har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för
fullföljande av projekteringen av en stålverksutbyggnad i Luleå,

2. till Lån till Norrbottens Järnverk AB för budgetåret 1976/77 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 275 000 000 kr.,

3. till Aktieteckning i Statsföretag AB för finansiering av stålverk i Luleå
för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag
av 175 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner.

1 anslutning till propositionen behandlar utskottet också en motion som
har väckts med anledning av regeringens skrivelse 1975:88 med överlämnande
av årsredovisning för Statsföretag AB och fem motioner som har
väckts under allmänna motionstiden.

Utom yrkanden med mera direkt anknytning till stålverksprojektet förekommer
i motionerna yrkanden angående bl. a.

förstatligande av stålindustrin,

strukturutredning för stålindustrin,

uttalanden beträffande gruvdrift och järn- och stålindustri i Bergslagen,

gruvdrift i Kaunisvaara i Norrbotten.

Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av ordföranden i styrelsen
för Norrbottens Järnverk AB (NJA) f. d. generaldirektör Erik Grafström,
t. f. verkställande direktören i NJA P.O. Boman och projektledaren
för Stålverk 80 direktör Jan Friberg samt av verkställande direktören i Statsföretag
AB Per Sköld.

Norbottens handelskammare har inkommit med en skrivelse i ärendet.
Propositionen

De riktlinjer för fullföljande av projekteringen av en stålverksutbyggnad
i Luleå som föreslås i propositionen avser en modifiering av Stålverk 80-projektet. De går ut på att Norrbottens Järnverk AB (NJA) skall genomföra
utbyggnaden av ett metallurgiskt centrum i Luleå i första hand anpassat

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 72

NU 1975/76:72

till den svenska stålindustrins behov och att denna utbyggnad skall ge minst
samma sysselsättningseffekt som angavs i propositionen 1974:64 om finansiering
av ett nytt stålverk i Luleå, nämligen 2 300 anställda. Huvuddelen
av ämnesproduktionen vid stålverket skall enligt de redovisade planerna
i framtiden kunna levereras till ett bandvalsverk i vilket NJA skall ha ägarintressen.
Samtidigt med att ett nytt stålverk uppförs för produktion av
ämnen skall resurserna för valsning och vidareförädling inom NJA:s nuvarande
ståldivision väsentligt förstärkas.

För finansiering av projekteringen föreslås för budgetåret 1976/77 investeringsanslag
om sammanlagt 450 milj. kr. Avsikten är att förslag beträffande
den slutliga utformningen av stålverksprojektet och beträffande ytterligare
finansiell medverkan av staten skall föreläggas riksdagen under år 1977.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1975/76:2546 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs

1. att riksdagen uttalar

A. att en stålverksutbyggnad bör komma till stånd i Luleå inom ramen
för nuvarande NJA,

B. att slutgiltig ställning till utbyggnadens utformning skall tas först då
ett på det fortsatta projekteringsarbetet grundat beslutsunderlag förelagts
riksdagen,

C. att utbyggnaden skall utformas så att

1. största möjliga hänsyn tas till den inre och yttre miljön,

2. bästa möjliga energihushållning uppnås,

3. spridnings- och sysselsättningseffekterna i Norrlands inland blir så stora
som möjligt,

II. att riksdagen ger till känna vad som i övrigt anförs i motionen beträffande
det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet,

1975/76:2547 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. med bifall till propositionens förslag om lån till NJA och aktieteckning
i Statsföretag och med avslag på regeringens förslag till riktlinjer för projektering
godkänner de i motionen föreslagna riktlinjerna för åtgärder för
att skapa ökad, lönsam och trygg sysselsättning i Luleå,

2. hos regeringen hemställer om förslag om program för åtgärder inom
Norrbottens inland i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:2548 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. beträffande stålverksutbyggnaden låter anstå med fastställande av riktlinjer
i avvaktan på bättre beslutsunderlag,

2. godkänner regeringens förslag till investeringsanslag för budgetåret
1975/76 om 450 milj. kr..

NU 1975/76:72

3. uttalar att det modifierade stålverksprojektet utformas för att underlätta
etablering av vidareförädlingsindustrier i övriga delar av övre Norrland,

4. uttalar att övriga delar av övre Norrland skall tillföras arbetstillfällen
i den storleksordning som den nu planerade stålverksutbyggnaden beräknas
ge med syfte att åstadkomma inomregional balans,

5. uttalar att forskning bedrivs för att utveckla metoder på stålverksområdet
som åstadkommer god och stimulerande arbetsmiljö samt låg energiförbrukning
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76:2549 av herr Hagberg i Borlänge m. fl. (vpk), vari hemställs att
riksdagen i anledning av propositionen 1975/76:207 beslutar att utredningar
om stålindustrins framtid skall utgå från följande utgångspunkter:

1. att storfinansen bortkopplas från ägande och inflytande över järn- och
stålindustrin och att denna därför förstatligas,

2. att bruksorterna i Bergslagen även i en framtida järn- och stålindustri
skall garanteras nödvändiga investeringar så att de kan leva vidare,

3. att prospektering företas i Bergslagen i syfte att utröna förekomsten
av malmtillgångar och brytningsmöjligheter,

1975/76:2550 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
med anledning av propositionen 1975/76:207 beslutar uppdra åt regeringen
att i enlighet med följande riktlinjer för svensk stålindustris utveckling
genomföra:

1. att den svenska stålindustrin i sin helhet förstatligas och infogas i
en ny industripolitik, byggd på bättre råvaruhushållning, långt driven förädling
och specialteknik,

2. att Stålverk 80 i fortsättningen samordnas med den här beskrivna industriella
nyorienteringen,

3. att Stålverk 80 byggs på med en ökad förädling av stålämnen, så att
industriprojektets ursprungliga, totala omfång garanteras,

4. att förädlingsindustrins långsiktiga utbyggnad kopplas till en regionpolitisk
planering, bl. a. ägnad att i gruv- och järnbruksområdena avvärja
följderna av rovdrift och ensidigt vinsttänkande.

De övriga motioner som behandlas här är följande:

1975/76:6 av fru Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen anhåller
om att regeringen tillsätter en grupp för att bistå i planeringen av Stålverk
80, enligt vad som i motionen anförts,

1975/76:190 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c),
vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att gruvbrytning startas i Kaunisvaara med tilllämpning
av offertsystemet,

NU 1975/76:72

2. hos regeringen begär att transport av malm från Kaunisvaara sker i
enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76:446 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund (vpk), vari hemställs
att riksdagen uttalar sig för att med utgångspunkt i den inledda satsningen
på NJA och Stålverk 80 hos regeringen hemställa om utarbetandet
av ett kompletterande brett statligt industriprogram i syfte att skapa bl. a.
filialindustrier från NJA i olika delar av länet,

1975/76:1801 av herr Mathsson i Fagersta m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att en strukturutredning för stålindustrin
tillsätts i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975/76:1808 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen anhåller om att regeringen utfärdar direkti v till underlydande myndigheter,
med anmaning att beakta de särskilda behov som uppstår inom
dessas verksamhetsområde genom den forcerade utbyggnaden av stålindustrin
i Luleå,

1975/76:1827 av herr Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att anhålla att regeringen ånyo prövar frågan om en eventuell gruvbrytning
i Kaunisvaara,

2. att anhålla att regeringen låter infordra offert på gruvdriften,

3. att erforderliga resurser skall ställas till förfogande för en snabb undersökning
av kvartsfyndigheter vid Råneträsk och Kompelusvaara.

Tidigare riksdagsbehandling

Riktlinjer för finansieringen av ett nytt stålverk i Luleå godkändes av
riksdagen i maj 1974 (prop. 1974:64, NU 1974:40, rskr 1974:263). Härvid
anvisades också ett investeringsanslag av 175 milj. kr. för ändamålet.

Ett nytt, lika stort investeringsanslag anvisades i maj 1975 (prop. 1975:1
bil. 15 s. 188, NU 1975:31, rskr 1975:192).

Motionsyrkanden rörande industrispridning i anslutning till stålverksutbyggnaden
i Luleå behandlades av näringsutskottet i ett betänkande våren
1975 (NU 1975:18). På hemställan av utskottet i samma betänkande uttalade
sig riksdagen för viss forskning rörande utvecklingsproblematiken kring Stålverk
80 (rskr 1975:18).

En interpellation (1975/76:26) om finansieringen av Stålverk 80 besvarades
av chefen för industridepartementet statsrådet Johansson den 4 november
1975 (RD 1975/76:16 s. 16). Den 20 april 1976 besvarade industriministern
i ett sammanhang tre interpellationer (1975/76:118, 1975/76:137 och
1975/76:144) om Stålverk 80.

Chefen för jordbruksdepartementet statsrådet Lundkvist besvarade den

NU 1975/76:72

18 mars 1976 (RD 1975/76:86 s. 136) i ett sammanhang två interpellationer
(1975/76:122, 1975/76:126) om miljövårdsåtgärder i anslutning till Stålverk
80.

En interpellation (1975/76:77) om gruvdrift i Kaunisvaara besvarades av
industriministern den 12 februari 1976 (RD 1975/76:65 s. 120).

Utskottet

Riksdagen godkände våren 1974 riktlinjer för finansieringen av ett nytt
stålverk i Luleå, ”Stålverk 80”. Statens bidrag till finansieringen - genom
teckning av aktier via Statsföretag AB i Norrbottens Järnverk AB (NJA)
-beräknades då till 700 milj. kr. Härav anvisades 175 milj. kr. för budgetåret
1974/75. När frågan om ett motsvarande anslag för budgetåret 1975/76
behandlades i riksdagen våren 1975 hade det blivit uppenbart att den ursprungliga
kostnadsramen, 4 600 milj. kr., inte skulle kunna hållas. En betydande
ökning av kostnaderna för projektet hade konstaterats, och näringsutskottet
(NU 1975:31) betecknade finansieringen av Stålverk 80 som
ett allvarligt problem. När utskottet vid detta tillfälle tillstyrkte den begärda
medelsanvisningen uttalade utskottet att det förutsatte att regeringen så
snart lämpligen kunde ske skulle återkomma till riksdagen med en fullständig
finansieringsplan för Stålverk 80. Innan stålverksfrågan nu på grundval
av propositionen 1975/76:207 åter behandlas av riksdagen har den ett
par gånger varit föremål för interpellationsdebatter. Näringsutskottet har
också under mellantiden fått upplysningar om projektets utveckling, bl. a.
genom en ingående föredragning inför utskottet i oktober 1975.

I propositionen uttalar industriministern att förutsättningarna för Stålverk
80 med den inriktning som angavs år 1974 har förändrats i väsentliga hänseenden.
Mot bakgrund härav föreslås i propositionen en modifierad projektinriktning.

Enligt det ursprungliga projektet skulle stålverkets produktion efter full
utbyggnad bli ca 4 miljoner ton råjärn per år. Tillverkningen skall inriktas
på stålämnen för leverans främst till den europeiska marknaden. Ca 2 300
personer beräknades bli sysselsatta vid stålverket sedan det hade blivit fullt
utbyggt. Därtill skulle givetvis komma indirekta effekter på sysselsättningen
inom regionen. Stålverk 80 bedömdes ha förutsättningar att ge en god avkastning
företagsekonomiskt sett. Frågan om utbyggnad av valsningskapacitet
i anslutning till Stålverk 80 aktualiserades i slutet av 1974. Vissa planer
presenterades för riksdagen i en interpellationsdebatt i april 1975.

De förslag som nu läggs fram går ut på att det nya stålverkets produktion
skall inriktas på att bidra till en trygg ämnesförsörjning för den svenska
stålindustrin. Det skall alltså leverera stål i första hand för vidareförädling
inom landet. Huvuddelen av ämnesproduktionen skall på längre sikt kunna
levereras till ett nytt bandvalsverk, i vilket NJA skall ha ägarintressen.
I propositionen redovisas planer på att ett sådant valsverk, ett bredbands 1*

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 72

NU 1975/76:72

valsverk, skall förläggas till Gävle. Sammanfattningsvis föreslås målinriktningen
för projektarbetet för stålverket i dess modifierade form bli att NJA
skall genomföra utbyggnaden av ett metallurgiskt centrum i Luleå, i första
hand anpassat till den svenska stålindustrins behov, och att denna utbyggnad
skall ge minst samma sysselsättningseffekt som angavs år 1974, nämligen
2 300 anställda. Kapaciteten vid det nya ämnesverket i Luleå beräknas nu
till 2,5 miljoner ton ämnen per år. Den principiella utformningen av ämnesverket
blir emellertid densamma som tidigare tänkts.

Industriministern rekapitulerar i propositionen den hittillsvarande utvecklingen
av Stålverk 80-projektet. Han anger därvid bl. a. de omständigheter
som enligt hans mening ligger bakom den betydande fördyring av det ursprungliga
projektet som har kunnat konstateras. Marknadsutvecklingen
har förändrats. Anläggningskostnaderna har ökat starkt till följd av dels
prisökningar, dels ökade krav på miljöåtgärder och infrastruktur för stålverket.
Det förändrade läget på stålmarknaden har till stor del föranletts
av den internationella energikrisen 1973-1974. I sin redogörelse för den
hittillsvarande utvecklingen upplyser industriministern också om hur de
medel som hittills har anslagits till Stålverk 80-projektet har utnyttjats. Han
lämnar därefter en översikt över den svenska stålindustrins utveckling. Utmärkande
drag är bl. a. ett allt starkare utlandsberoende och en internationellt
sett stark uppsplittring av produktionen på många mindre anläggningar.
Vidare anges några drag i utvecklingen av Västeuropas stålindustri. Här
konstateras bl. a. en påtaglig koncentration av stålproduktionen till ett mindre
antal stora företag. Den statligt ägda stålindustrin bedöms ha kommit
att spela en alltmer central roll i branschutvecklingen.

Ett avsnitt i propositionen ägnas åt industripolitiska motiv för det nya
stålverket. Här berörs också stålindustrins betydelse inom vissa regioner
i Mellansverige. Industriministern erinrar om att den svenska stålindustrins
marknadsförutsättningar har påverkats av Sveriges handelsavtal med den
europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA). Såsom priserna nu bestäms
tenderar, hävdar han, den samhällsekonomiska lönsamheten av stålproduktionen
i Sverige att vara högre än den företagsekonomiska. Som en
grundtanke bakom inriktningen mot ett metallurgiskt centrum i Luleå
nämns att en integration mellan stålindustrin och de stora malmtillgångarna
i norra Sverige härigenom kan åstadkommas. Till de allmänna industripolitiska
motiven för den planerade stålverksutbyggnaden kommer de regionalpolitiska
motiven. I ett särskilt avsnitt diskuteras sysselsättningen i
Norrbottens län. Här uttalas bl. a. att en positiv utveckling i Luleå är en
förutsättning för en balanserad utveckling i länet i övrigt.

Huvudpunkterna i den modifierade inriktning av stålverksprojektet som
nu föreslås har refererats ovan. Målinriktningen berörs närmare i ett avslutande
avsnitt i propositionen, där också projektets ekonomi behandlas.
Här anmäls bl. a. vad som från NJA:s sida har anförts om behovet av en
fortsatt utveckling av produktionsapparaten inom nuvarande NJA. Indu -

NU 1975/76:72

striministern förklarar att några detaljerade kostnadskalkyler beträffande den
aktuella utbyggnaden inte nu kan redovisas. Härav följer också att lönsamheten
för det nya projektet inte kan anges. Den bedöms dock bli bättre
än den skulle bli i det gamla efter den förändring av marknadsläget som
har inträffat efter de ursprungliga kalkylerna. Det riksdagsbeslut som nu
begärs av regeringen avser uteslutande det fortsatta projekteringsarbetet.
Detta skall bedrivas så att ett detaljerat beslutsunderlag, som kan läggas
till grund för ett slutligt ställningstagande, föreligger i början av år 1977.
Projekteringsarbetet i vad avser ämnesverket inriktas på att leveranser skall
kunna äga rum år 1981.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för fullföljande
av projekteringen av en stålverksutbyggnad i Luleå som industriministern
anger i propositionen. Vidare föreslås att tillsammans 450 milj. kr. anvisas
för budgetåret 1976/77, därav 275 milj. kr. för lån till NJA och 175 milj.
kr. för aktieteckning i Statsföretag AB, avsedd att ge medel för finansiering
av stålverket. Industriministern räknar med att Statsföretag under år 1976
därutöver skall med egna medel teckna aktier i NJA för 350 milj. kr. På
det sättet möjliggörs att vissa beställningar kan läggas ut med betalning
senare än under budgetåret 1976/77.

Med anledning av propositionen har fem motioner avlämnats, av vilka
fyra är partimotioner som var och en ger uttryck för ett samlat ställningstagande
till vad som föreslås i propositionen. I anslutning till propositionen
och dessa fem motioner behandlar utskottet också en motion rörande stålverksprojektet
som väcktes i oktober 1975 med anledning av årsredovisningen
för Statsföretag AB och fem motioner från allmänna motionstiden
i år.

Mer eller mindre utförligt utvecklas i de nu avlämnade motionerna kritiska
synpunkter på den hittillsvarande handläggningen av stålverksprojektet och
de successiva ändringarna av målinriktningen. De av regeringen föreslagna
riktlinjerna för fullföljande av projekteringen av stålverksutbyggnaden i Luleå
godtas inte i någon av partimotionerna. Enligt flera av dessa är beslutsunderlaget
otillfredssställande. Förslaget om att 450 milj. kr. nu skall
anslås för det fortsatta projekteringsarbetet stöds emellertid allmänt.

Med anledning av vad som föreslås i propositionen begärs i motionen
1975/76:2548 att riksdagen skall låta anstå med fastställande av riktlinjer
för stålverksutbyggnaden i avvaktan på bättre beslutsunderlag. Motionärerna
anger en del principiella mål för utbyggnaden av NJA. De förespråkar en
intensiv regionalpolitisk insats för vidareförädling av malmen, innefattande
bl. a. uppbyggnad av verkstadsindustri. Till vissa speciella synpunkter i motionen
återkommer utskottet senare.

1 motionen 1975/76:2546 anförs att det nuvarande NJA bör vara utgångspunkten
för en ändrad planering av det nya stålverket. Motionärerna betonar
att upprustningen och moderniseringen av NJA bör fullföljas, vilket kräver
en fortsatt investeringsverksamhet inom NJA. Den i propositionen före -

NU 1975/76:72

slagna inriktningen av projektet bedöms av motionärerna som mera realistisk
än den som har legat till grund för den hittillsvarande planeringen men
sägs samtidigt innehålla många osäkerhetsmoment. Motionärerna föreslår
ett uttalande av riksdagen att en stålverksutbyggnad bör komma till stånd
i Luleå inom ramen för nuvarande NJA men att slutlig ställning till utbyggnadens
utformning skall tas först då ett beslutsunderlag, grundat på
det fortsatta projekteringsarbetet, har förelagts riksdagen. I anslutning härtill
berörs en del olika frågor som utskottet behandlar i det följande.

Motionen 1975/76:2547 innehåller den mest utförliga kritiska framställningen.
Även i denna motion ägnas intresse åt problemen i det nuvarande
NJA. Motionärerna vill att riksdagen skall avslå regeringens förslag till riktlinjer
för projektering och i stället godkänna de riktlinjer för åtgärder ”för
att skapa ökad, lönsam och trygg sysselsättning i Luleå” som föreslås i
motionen. Liksom regeringen anser motionärerna att den fortsatta projekteringen
bör inriktas på att 2 300 nya arbetsplatser skall tillkomma i Luleåområdet.
Det väsentliga i de riktlinjer som motionärerna föreslår synes
vara att projekteringen skall utgå från att även alternativ till skapandet av
ett stålcentrum vid NJA skall utredas och sålunda fler alternativa vägar
att uppnå sysselsättningsmålet prövas. Även denna motion innehåller synpunkter
som tas upp särskilt i det följande.

Motionen 1975/76:2550 har andra principiella utgångspunkter än de hittills
nämnda motionerna och utmynnar i helt andra krav än dessa. Motionärerna
uttalar att stålindustrin i sin helhet måste nationaliseras. Stålverksprojektet
i dess första form har, menar motionärerna, liksom andra satsningar inom
stålindustrin varit underordnade profitens och rovdriftens principer. Den
nationaliserade svenska stålindustrin bör i stället infogas i en annorlunda
utformad, samlad industripolitik, kännetecknad av att råvaruutvinningen
görs måttfull, att förädlingsindustrin planmässigt byggs ut och att exporten
av råvaror och halvfabrikat begränsas. Motionärerna vill att riksdagen hos
regeringen skall begära att riktlinjer av denna innebörd dras upp för den
svenska stålindustrins fortsatta utveckling.

Utskottet har vid sin behandling av stålverksfrågan haft tillgång till utredningsmaterial
som har ställts till utskottets förfogande av industridepartementet.
Utskottet har vidare denna gång liksom tidigare fått redogörelser
dels av ledningen för NJA och projektledaren för stålverksutbyggnaden,
dels av verkställande direktören i Statsföretag AB. Utskottet går
först in på frågan om allmänna riktlinjer för den fortsatta projekteringen. Därefter
tar utskottet upp en rad särskilda frågor som aktualiseras inom ärendets
ram.

Det förslag till modifiering av stålverksprojektet som framläggs i propositionen
har inte kommit oväntat. De ursprungliga utbyggnadsplanerna
och de förändringar i förutsättningarna för deras fullföljande som har inträffat
är ett ämne som i hög grad har tilldragit sig uppmärksamhet och väckt

NU 1975/76:72

engagemang. Utskottet konstaterar att det föreligger en bred enighet om
att den förändrade uppläggning av projektet som föreslås i propositionen
är uttryck för en välmotiverad omprövning av de ursprungliga planerna,
med hänsynstagande till de betydande ändringar i förutsättningarna för projektet
som har inträtt sedan planerna ursprungligen gjordes upp. Ett undantag
härvidlag är motionen 1975/76:2550. Till det häri framförda önskemålet
att stålindustrin skall nationaliseras återkommer utskottet i det följande.
I detta sammanhang tar utskottet upp motionärernas krav att stålverket
skall kompletteras med en så omfattande förädling av stålämnen att industriprojektets
ursprungliga totala omfång garanteras. Utskottet avstyrker
motionen 1975/76:2550 i denna del.

De yrkanden beträffande riktlinjer för stålverksutbyggnaden som framförs
i de tre övriga motioner som har refererats ovan har något olika innebörd.
Enligt motionen 1975/76:2548 skulle riksdagen låta anstå med att fastställa
riktlinjer, detta samtidigt som 450 milj. kr. anslås för den fortsatta projekteringen.
Utskottet finner det uppenbart att riksdagen vid sitt beslut om
medelsanvisning måste ange vissa riktlinjer med positivt innehåll. Även
motionen 1975/76:2546 tycks förespråka ett mindre deciderat ställningstagande
av riksdagen än det som begärs i propositionen. En huvudsynpunkt
hos motionärerna är att det nuvarande NJA skall vara utgångspunkten för
den ändrade planeringen. Investeringsprogrammet skall således enligt motionärerna
utformas med särskild hänsyn till investeringsbehov inom det
nuvarande järnverkets ram. Utskottet vill framhålla att industriministern
i sitt uttalande om inriktningen av den fortsatta projekteringen ansluter
sig till vad NJA har föreslagit också beträffande utvecklingen av det nuvarande
järnverket.

I propositionen understryks att det fortsatta projekteringsarbetet skall inriktas
på att ett detaljerat beslutsunderlag skall tas fram för ett slutligt ställningstagande
år 1977. Utskottet kan inte finna att den nu berörda motionen
kommer med något egentligt alternativ till den uppläggning av projekteringsarbetet
som föreslås i propositionen.

Innebörden i de från propositionens avvikande riktlinjer som föreslås i
motionen 1975/76:2547 tycks bl. a. vara att den fortsatta projekteringen skall
bedrivas så förutsättningslöst att även alternativ till anläggandet av ett metallurgiskt
centrum i Luleå skall utredas. Utskottet vill framhålla att riksdagens
beslut om att projekteringsmedel skall ställas till NJA:s förfogande
rimligen måste innefatta att det är ett fullföljande av stålverksprojektet som
avses. I den mån de nu nämnda motionerna går ut på avvikelser från de
i propositionen angivna riktlinjerna för det fortsatta projekteringsarbetet avstyrks
de av utskottet. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet sålunda bakom
den målrinriktning för projektarbetet som industriministern har formulerat.
I den ingår att riksdagen senare skall få tillfälle att på grundval
av ett utförligt beslutsunderlag definitivt ta ställning till stålverksprojektets
utformning.

NU 1975/76:72

Med hänvisning till vad ovan sagts tillstyrker utskottet de förslag beträffande
anslag till lån och till aktieteckning som framläggs i propositionen.

Utskottet går därefter in på olika allmänna eller mera speciella frågor
som har anknytning till stålverksfrågan och som tas upp i de här behandlade
motionerna.

I motionen 1975/76:2550 framställs, som ovan sagts, förslag om ett totalt
förstatligande av stålindustrin. Motionärerna hävdar att kravet på samhällelig
kontroll över stålindustrin inte kan tillgodoses med mindre. De ser också
nationaliseringen som ett organisatoriskt medel för att infoga industrigrenen
i en ny, progressiv politik som kännetecknas bl. a. av att utvecklingen bestäms
av folkflertalets långsiktiga intressen. Samma synpunkter och förslag
återfinns i motionen 1975/76:2549.

Vad som föreslås i propositionen är en storståtlig satsning på stålindustrins
område. Denna satsning ställer mycket stora ekonomiska anspråk på samhället.
Den sker inom ramen för de långtgående krav i fråga om fysisk
miljö, arbetsmiljö osv. som numera gäller. Den utgör också ett led i en
samlad industripolitik, vars olika beståndsdelar riksdagen fortlöpande får
ta ställning till. Utskottet finner inte ett förstatligande av stålindustrin vara
erforderligt för att samhällets intressen på detta område skall tillgodoses
och avstyrker motionerna 1975/76:2549 och 1975/76:2550 i här ifrågavarande
delar.

En framställning till regeringen om en strukturutredning för stålindustrin
föreslås i motionen 1975/76:1801, som väcktes under allmänna motionstiden.

Som framgår av propositionen (s. 21) pågår ett omfattande utredningsarbete
rörande stålindustrin. Stålbranschrådet har i samarbete med industrin inlett
en genomgripande undersökning av den svenska handelsstålindustrin, och
för specialstålindustrins del görs en motsvarande undersökning av Jernkontoret.
Staten medverkar i det senare projektet, och båda undersökningarna
genomförs med deltagande av representanter för de anställda. Utskottet
finner att motionärernas önskemål kan anses tillgodosett genom de här
redovisade aktiviteterna och avstyrker således motionen.

Ett krav på den nu planerade stålverksutbyggnaden som särskilt framförs
i hemställan i motionen 1975/76:2546 är att den skall utformas med största
möjliga hänsyn till den inre och yttre miljön och med sikte på bästa möjliga
energihushållning. Samma synpunkter återfinns i motionen 1975/76:2548.
Där föreslås också ett uttalande av riksdagen att forskning bör bedrivas
för utveckling av metoder på stålverksområdet som åstadkommer både stimulerande
arbetsmiljö och låg energiförbrukning. Motionärerna tycks närmast
tänka på inriktningen av forskningsinsatserna i Luleå.

Omsorg om både den inre och den yttre miljön är ett självklart krav
vid varje industriutbyggnad och accentueras när det är fråga om ett stort

NU 1975/76:72

projekt med avsevärd inverkan på levnadsbetingelserna i den aktuella regionen.
De krav som måste uppfyllas uttrycks till stor del i lag. Forskning
och utredningsarbete ägnas också i stor utsträckning åt de problemområden
som här nämns. Det är naturligt att också de växande forskningsinsatserna
i Luleå präglas av den intresseinriktning som här har nämnts. Mot bakgrund
av vad här sagts finnér utskottet inte något särskilt uttalande från riksdagens
sida med anledning av de nu berörda motionsyrkandena vara erforderligt.

I anslutning till detta ämne tar utskottet upp yrkandet i motionen
1975/76:6 att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en särskild expertgrupp
för att bistå vid planeringen av Stålverk 80. Motionären hänvisar
till ett projekt som pågår vid tekniska högskolan i Stockholm och som
gäller utformningen av framtidens stålverk med hänsyn till nya krav på
fysisk miljö, arbetsmiljö, resurshushållning osv. Utskottet förutsätter att
projekteringsarbetet för stålverket i Luleå sker i nära kontakt med företrädare
för olika forskningsgrenar som är betydelsefulla i sammanhanget och att
projektledningen i sin strävan att finna bästa möjliga utformning av stålverket
tar till vara de bidrag som olika forskare och forskningsinstitutioner
kan lämna. Att riksdagen skulle ge anvisningar för planeringsarbetet i den
form som föreslås i motionen 1975/76:6 finner utskottet inte lämpligt. Utskottet
avstyrker alltså denna motion.

Bland de riktlinjer för svensk stålindustris utveckling vilka i motionen
1975/76:2550 betecknas som önskvärda är bl. a. att förädlingsindustrins långsiktiga
utbyggnad skall kopplas till en regionalpolitisk planering, som bl. a.
skall vara ägnad att i gruvindustri- och järnbruksområdena avvärja följderna
av rovdrift och ensidigt vinsttänkande.

Utskottet vill understryka att både det aktuella stålverksprojektet och
hela den industripolitiska planeringen på stålområdet baseras på principen
att den svenska malmråvaran skall förädlas i större utsträckning och på
ett mera kvalificerat sätt än hittills. Bakom denna strävan finns insikten
att utnyttjandet av våra naturtillgångar måste infogas i en långsiktig hushållningsplan
präglad av ansvar för framtiden. Denna allmänna inställning
måste givetvis bli bestämmande också för den fortsatta planeringen beträffande
våra gruv- och järnbruksområden. Något särskilt uttalande med
anledning av motionen 1975/76:2550 i här berörd del finner utskottet följaktligen
inte anledning att föreslå.

Frågan om gruvdrift i Kaunisvaara i Pajala kommun har flera gånger tidigare
behandlats i riksdagen. Den tas åter upp i två av de motioner som väcktes
under allmänna motionstiden. I motionen 1975/76:190 föreslås att riksdagen
skall begära hos regeringen att gruvbrytning startas i Kaunisvaara med tilllämpning
av offertsystemet och att i samband därmed malmtransporterna
i den mån så är möjligt genomförs med utnyttjande av den nedläggningshotade
järnväg som har sin ändpunkt i Övertorneå. I motionen 1975/76:1827

NU 1975/76:72

är önskemålet att riksdagen skall uppmana regeringen att på nytt pröva
frågan om en eventuell utbyggnad i Kaunisvaara och att låta infordra offert
på gruvdriften. Dessutom föreslås i denna motion en snabb undersökning
av vissa kvartsfyndigheter i Norrbotten.

LKAB har på uppdrag av nämnden för statens gruvegendom studerat
förutsättningarna för gruvbrytning i Kaunisvaara. Resultatet av studien presenterades
i en rapport som överlämnades till nämnden i januari i år. Det
mest lönsamma av olika studerade alternativ skulle enligt denna undersökning
vara en produktion av 2,6 miljoner ton kulsinterperår med transport
av slig genom pumpning från Kaunisvaara till Luleå och kulsinterverk i
Luleå. Antalet sysselsatta i detta projekt skulle i drift uppgå till 750 å 830
personer. Projektet skulle emellertid enligt LKAB:s bedömning inte ge rimlig
förräntning.

På anmodan av nämnden för statens gruvegendom är statens industriverk
nu sysselsatt med en studie av de samhällsekonomiska konsekvenserna
av gruvdrift i Kaunisvaara. Verket skall därvid översiktligt beskriva de verkningar
som en eventuell gruvverksamhet i Kaunisvaara kan få direkt eller
indirekt för Pajalaorten, framför allt med hänsyn till sysselsättningen. Studien
skall innefatta en samhällsekonomisk kalkyl över eventuella samhälleliga
insatser och om möjligt en bedömning av storleksordningen av de
finansiella verkningarna för stat och kommun av sådana insatser. Dessutom
skall industriverket beräkna hur stora samhälleliga insatser som från samhällsekonomisk
synpunkt är rimliga för att skapa industriell sysselsättning
i Pajalaområdet av den storleksordning som gruvprojektet skulle ge. I det
sammanhanget nämns att industridepartementet har anmodat Statsföretag/
Svetab att avge en offert på kostnaderna för att skapa industriell sysselsättning
i annat än gruvdrift i Pajalaområdet.

Mot bakgrund av vad här sagts är det enligt utskottets mening uppenbart
att riksdagen inte, som föreslås i motionen 1975/76:190, nu kan fatta ett
beslut som innebär att gruvbrytning skall startas i Kaunisvaara. Med hänsyn
till det aktuella sysselsättningsläget i den berörda regionen är det emellertid
angeläget att ett beslut i frågan om utnyttjande av Kaunisvaaramalmen
kan komma till stånd med det snaraste. Utskottet finner det därför önskvärt
att beslutsunderlaget i frågan kompletteras med en offert från LKAB:s sida
som klart anger vilka kostnader staten skulle behöva ikläda sig för att få
en gruvbrytning till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen
detta till känna som sin mening.

Vad gäller undersökning av kvartsfyndigheter är utskottet inte berett att
förorda något initiativ från riksdagens sida.

I tre av motionerna finns yrkanden om åtgärder i anslutning till stålverksprojektet
för ökad sysselsättning i övre Norrlands inland. Stor uppmärksamhet
måste vid den förnyade planeringen ägnas åt hur man skall få så
stora spridningseffekter som möjligt av en utbyggnad av NJA, säger mo -

NU 1975/76:72

tionärerna. I motionen 1975/76:2547 föreslås riksdagen hos regeringen begära
ett förslag om ett program för åtgärder inom Norrbottens inland. Åtgärderna
skall syfta till en stabilisering av utvecklingen i inlandet. I programmet
bör, säger motionärerna, redovisas vilka möjligheter som finns att uppnå
spridningseffekter så att mindre företag både i Luleå och i inlandet kan
dra nytta av expansionsplanerna inom NJA. I motionen 1975/76:2548 föreslås
ett uttalande av riksdagen att övriga delar av övre Norrland, dvs.
de som ligger utanför Luleåregionen, skall tillföras arbetstillfällen i samma
omfattning som den planerade stålverksutbyggnaden beräknas ge, detta i
syfte att inomregional balans skall åstadkommas.

I propositionen (s. 24) framhåller industriministern att en viktig regionalpolitisk
aspekt på utbyggnaden av NJA rör de spridningseffekter som
utbyggnaden kan ge upphov till. I detta sammanhang nämns en utredning
som företagareföreningen i Norrbottens län i samarbete med NJA och landstinget
har gjort beträffande legotillverkning och serviceverksamhet i anslutning
till NJA-utbyggnaden. Ytterligare redovisas åtgärder från Statsföretags
sida i syfte att skapa ytterligare sysselsättningstillfällen inom främst
det inre stödområdet. Industriministern erinrar också om att förslag till nya
riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet skall framläggas inom kort och
säger sig ha för avsikt att då förorda att fonden i ökad utsträckning inriktas
på de nordligaste länens inland med syfte att sysselsättningen och näringslivet
där skall stimuleras. Sammanfattningsvis uttalar industriministern att
utbyggnaden av NJA utgör en förutsättning för att en positiv utveckling
i Norrbottens län som har inletts skall fortsätta. Han menar att utbyggnaden
kommer att bidra inte bara till att säkerställa Fyrkanten (Luleå, Piteå, Boden,
Älvsbyn) som primärt centrum utan också till att på sikt förbättra betingelserna
för ökad industriell verksamhet i angränsande kommuner.

Utskottet kan instämma i industriministerns uttalande. Detta betyder
dock inte att utskottet betraktar sysselsättningssituationen i övre Norrland
såsom väsentligt mindre problemfylld i framtiden än den har varit på senare
tid. I synnerhet vill utskottet understryka tidsfaktorns betydelse. I de områden
som ligger utanför stålverksutbyggnadens direkta influensområde
måste insatser göras utan dröjsmål, om inte sysselsättningsläget skall ytterligare
försämras och de berörda kommunernas läge bli kritiskt. Vid behandlingen
av liknande motionsyrkanden förra året (NU 1975:18) anförde
utskottet att framförda synpunkter och förslag i viss mån tillgodosågs genom
den pågående regionala utvecklingsplaneringen. Utskottet fann det dock
uppenbart att sysselsättningsläget i Norrlands inland och särskilt i Tornedalskommunerna
motiverade speciella åtgärder. 1 det sammanhanget hänvisade
utskottet till den särskilda arbetsgrupp under ledning av landshövdingen
i Norrbottens län som undersöker möjligheterna att få till stånd
konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i Tornedalen. Vad
utskottet då anförde är fortfarande giltigt. Med hänsyn till de uttalanden
av industriministern som utskottet här har refererat och till de insatser av

NU 1975/76:72

olika regionala organ som redovisas anser utskottet att någon särskild framställning
till regeringen med anledning av de här berörda motionsyrkandena
inte är erforderlig.

I motionen 1975/76:446 begärs att riksdagen skall uttala sig för att ett
brett upplagt, kompletterande program för etablering av statliga industrier skall
utarbetas med utgångspunkt i den inledda satsningen på stålverket i Luleå.

Utskottet hänvisar tili vad ovan sagts dels om förväntade spridningseffekter
av NJA-utbyggnaden, dels om det modifierade stålverksprojektets
allmänna inriktning mot ökad vidareförädling. Ett uttalande om ytterligare
statliga industrisatsningar av den räckvidd som motionärerna önskar är utskottet
inte berett att förorda. Utskottet avstyrker alltså motionen
1975/76:446.

Liksom flera av de tidigare behandlade motionerna har motionen
1975/76:1808 en regionalpolitisk prägel. Motionärerna påpekar att expansionen
i samband med stålverksprojektet ställer starkt ökade krav på samhällsservice
i Luledomrddet i form av vägbyggande, rättsskydd, utbildning,
social verksamhet osv. Detta är, framhåller de, verksamhetsområden där
staten, om inte annat genom statsbidrag, bestämmer insatsernas omfattning.
Motionärerna vill att myndigheterna i Luleåregionen skall få direktiv att
beakta de särskilda behov som uppstår inom deras verksamhetsområden
genom den forcerade utbyggnaden av stålindustrin i Luleå.

Enligt utskottets bedömning tyder allt på att berörda myndigheter är väl
medvetna om de förhållanden som motionärerna tar upp. Hur snabbt samhällets
service i olika avseenden kan byggas ut är en resursfråga. De avvägningsproblem
som aktualiseras därvidlag kan inte lösas genom direktiv
av den typ som förespråkas i motionen 1975/76:1808. Med erinran om industriministerns
uttalande i propositionen (s. 28) att Luleå kommuns möjligheter
att fullgöra de åtaganden som faller på kommunen i fråga om samhällelig
service m. m. självfallet måste uppmärksammas - ett uttalande som
också bör gälla statens andel av denna service - avstyrker utskottet motionen
1975/76:1808.

I anslutning till propositionen tar motionen 1975/76:2549 upp frågan om
utveckling av gruvdriften och järn- och stälindustrin i Bergslagen och därmed
om denna regions framtid. För trygga arbetsförhållanden i Bergslagen krävs,
säger motionärerna, en helt ny samhällsekonomisk planering av järn- och
stålindustrin, där både Bergslagen och Norrbotten ingår. Bland utgångspunkterna
för utredningar om branschens framtid bör därför enligt motionärerna
vara att bruksorterna i Bergslagen även i framtiden skall garanteras nödvändiga
investeringar, så att de kan leva vidare, och att prospektering skall
företas i Bergslagen för att förekomsten av brytvärda malmtillgångar skall
utrönas.

NU 1975/76:72

Utskottet vill vad gäller prospektering hänvisa till vad som anförts i detta
ämne i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 96 f.) och i utskottets
betänkande NU 1975/76:55. 1 övrigt erinrar utskottet om de båda ovannämnda
utredningarna om handelsstålindustrin och specialstålindustrin.
Båda baseras på förutsättningen att järn- och stålindustrin i Bergslagen skall
fortleva och utvecklas. Utskottet finnér inte skäl för någon framställning
till regeringen på grundval av motionen 1975/76:2549 i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering av nytt stålverk i
Luleå

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:207 punkten
1 och med avslag på

a) motionen 1975/76:2546 yrkandena I A, I B och II och motionen
1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande del, i den mån
motionerna inte i dessa delar tillgodoses enligt utskottets hemställan,

b) motionen 1975/76:2548 yrkandet 1,

c) motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment 3)
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

2. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:207 punkterna
2 och 3 samt motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och motionen 1975/76:2548 yrkandet 2 för budgetåret
1976/77 anvisar

a) till Lån till Norrbottens Järnverk AB under fonden för låneunderstöd
ett investeringsanslag av 275 000000 kr.,

b) till Aktieteckning i Statsföretag AB för finansiering av stålverk
i Luleå under fonden för statens aktier i ett investeringsanslag
av 175 000 000 kr.,

3. beträffande förstatligande av stålindustrin, m. m.
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del (moment 1),

b) motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (momenten 1
och 2),

4. beträffande strukturutredning för stålindustrin
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1801,

5. beträffande miljöhänsyn och energihushållning
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2546 yrkandet I C i ifrågavarande del
(momenten 1 och 2),

b) motionen 1975/76:2548 yrkandet 5,

NU 1975/76:72

6. beträffande särskild expertgrupp vid planeringen av stålverket i
Luleå

att riksdagen avslår motionen 1975/76:6,

7. beträffande regionalpolitisk planering av stålindustrin

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del
(moment 4),

8. beträffande gruvdrift i Kaunisvaara, m. m.
att riksdagen med anledning av

a) motionen 1975/76:190,

b) motionen 1975/76:1827

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande ökad sysselsättning i övre Norrlands inland
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2546 yrkandet I C i ifrågavarande del
(moment 3),

b) motionen 1975/76:2547 yrkandet 2,

c) motionen 1975/76:2548 yrkandena 3 och 4,

10. beträffande program för etablering av statliga industrier i anslutning
till stålverksprojektet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:446,

11. beträffande samhällsservice i Luleåområdet
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1808,

12. beträffande gruvdrift och järn- och stålindustri i Bergslagen
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del
(momenten 2 och 3).

Stockholm den 26 maj 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c).
Bengtsson i Landskrona (s). Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Storfors (s), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg
(s), fru Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk) och Wirtén (fp).

Reservationer

1. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering av nytt stålverk i Luleå (utskottets
hemställan under l)av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson
i Byske (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det
förslag” och slutar på s. 9 med ”stålverksprojektets utformning” bort ha
följande lydelse:

NU 1975/76:72

Utskottet vill i anslutning till motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548
understryka att riksdagen inte på grundval av det knapphändiga material
som nu föreligger bör fatta ett beslut som väsentligt inskränker dess framtida
handlingsfrihet. Det fortsatta arbetet med projektet bör baseras på att enighet
råder om att en betydande satsning på utbyggd stålproduktion i Luleå skall
göras. Utgångspunkten för planeringen bör vara det nuvarande NJA, vars
upprustning och modernisering bör fullföljas genom fortsatt investeringsverksamhet.
Stålverksprojektets utformning i detalj skall stå öppen för prövning
när ett fullständigt beslutsunderlag föreligger. Riksdagen måste då äga
största möjliga handlingsfrihet. Detta förutsätter att kostnader, tillgång på
finansieringsmedel, lönsamhetsberäkningar, sysselsättningseffekter, marknadsbedömningar
osv. grundligt utreds och dokumenteras för att kunna
redovisas för riksdagen. Det är också nödvändigt att riksdagen, och i synnerhet
näringsutskottet, under det fortsatta projekteringsarbetets lopp får
tillfälle att följa utvecklingen så att en god beredskap för det slutliga beslutet
byggs upp inom riksdagen. Genom vad utskottet nu har uttalat tillgodoses
önskemålen i motionen 1975/76:2547 i väsentlig mån. Utskottet kan emellertid
inte ansluta sig till tanken att projekteringsarbetet skulle läggas upp
så förutsättningslöst att t. o. m. huvudfrågan, om anläggning av ett stålcentrum
i Luleå, står öppen. Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet alltså
en sådan inriktning av projekteringsarbetet som blir ett resultat om önskemålen
i motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548 tillgodoses.

dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:207 punkten 1,
motionen 1975/76:2546 yrkandena 1 A, I B och II och motionen
1975/76:2548 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande
del, i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt
utskottets hemställan under a,

c) avslår motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment
3),

2. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering (utskottets hemställan under
1) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "Det
förslag” och slutar på s. 9 med "stålverksprojektets utformning” bort ha
följande lydelse:

Den värdering av stålverksprojektets hittillsvarande urveckling som redovisas
i motionen 1975/76:2547 utgör enligt utskottets uppfattning en naturlig
utgångspunkt för bedömningen av vad som föreslås i propositionen.

NU 1975/76:72

Särskilt betydelsefullt är att konstatera att det hittillsvarande NJA i hög
grad måste omfattas av det fortsatta investeringsprogrammet. En grundlig
prövning av dess investeringsbehov måste alltså göras inom det fortsatta
projekteringsarbetets ram. Ett ofrånkomligt krav är vidare att utbyggnadsplanerna
i fortsättningen inte längre får baseras på alltför optimistiska antaganden
beträffande projektets lönsamhet. En grundlig, realistisk lönsamhetsberäkning
måste vara ett centralt inslag i det fortsatta projekteringsarbetet.
Härav följer också att detta inte kan fl bindas till endast det alternativ
för utbyggnad som anges i propositionen. Vid projekteringen bör alltså,
såsom förordas i motionen 1975/76:2547, fler alternativa vägar att uppnå
sysselsättningsmålet prövas, av vilka en bör vara en ytterligare förädling
av NJA:s produkter. Vad utskottet här har anfört överensstämmer i väsentlig
mån med synpunkterna i motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548. Ett
gemensamt krav är att det beslut som riksdagen nu skall fatta inte får
utformas så att det binder handlingsfriheten i fortsättningen och försvårar
eller omöjliggör ett realistiskt och för den närmast berörda regionen positivt
beslut när frågan om stålverksutbyggnaden återkommer till riksdagen för
definitivt ställningstagande.

dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:207 punkten 1 och
med bifall till motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 i ifrågavarande
del godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

b) avslår motionen 1975/76:2546 yrkandena I A, I B och II
i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets
hemställan under a,

c) avslår motionen 1975/76:2548 yrkandet 1,

d) avslår motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment
3),

3. beträffande riktlinjer för fortsatt projektering (utskottets hemställan under
1) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Det
förslag” och slutar på s. 9 med ”stålverksprojektets utformning” bort ha
följande lydelse:

I motionen 1975/76:2550 framställs ett kvantitativt krav som avviker
från vad som föreslås i propositionen. Stålverk 80 bör, poängteras det, byggas
ut med ett program för vidareförädling som medför att industriprojektets
ursprungliga totala omfång garanteras. Utskottet ansluter sig till detta krav
och ställer sig kritiskt mot den reträtt som regeringen genom sitt förslag
har gjort inför en av kapitalistiska intressen dominerad reaktion mot stålverksprojektet.
Utskottet vill emellertid liksom motionärerna framhålla att
det aktuella problemet framför allt är av kvalitativ natur. Frågan om stål -

NU 1975/76:72

verket måste ses i ett väsentligt vidare perspektiv. En rad politiska spörsmål
aktualiseras. Vem skall kontrollera svensk stålindustri och bestämma dess
utveckling? Vilka regionalpolitiska perspektiv skall läggas på stålindustrins
utveckling? I vilken långsiktig handels- och industripolitisk utveckling skall
den svenska stålindustrin infogas? Hur skall en både kvantitativt och kvalitativt
tillfredsställande sysselsättningspolitisk verkan kunna uppnås? Det
måste från riksdagens sida vara ett bestämt krav att det betraktelsesätt som
utskottet här har angivit får prägla den fortsatta projekteringen av stålverksutbyggnaden.

dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:207 punkten 1,
med bifall till motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (moment
3) samt med avslag på motionen 1975/76:2546 yrkandet
I B, motionen 1975/76:2547 yrkandet 1 och motionen
1975/76:2548 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfort,

b) avslår motionen 1975/76:2546 yrkandena 1 A och 11, i den
mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets
hemställan under a,

4. beträffande förstatligande av stålindustrin, m. m. (utskottets hemställan
under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Vad
som” och slutar med ”ifrågavarande delar” bort ha följande lydelse:

Som anges i motionen 1975/76:2550 är en fullständig nationalisering av
hela stålindustrin en nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna
vinna erforderlig kontroll över denna industrigren och infoga dess verksamhet
i en progressiv industripolitik. De krav på långsiktig hushållning
med råvaruresurserna, ansvar för den fysiska miljön och positiv utveckling
av arbetsmiljön i vid mening som måste ställas kan inte tillgodoses inom
ramen för ett system som bygger på kapitalistisk dominans t. o. m. över
basindustrierna. Utskottet tillstyrker motionerna 1975/76:2549 och
1975/76:2550 i här aktuella delar.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till

a) motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande del (moment 1),

b) motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande del (momenten 1
och 2)

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om riktlinjer för den svenska stålindustrins utveckling.

NU 1975/76:72

5. beträffande miljöhänsyn och energihushållning (utskottets hemställan under
5) av herrar Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske
(c), Sjönell (c). Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Wirtén (fp)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Omsorg
om” och slutar på s. 11 med ”vara erforderligt" bort ha följande lydelse:

Motionärerna fäster uppmärksamheten på viktiga krav som måste ställas
dels på planeringen av det nya stålverket, dels på inriktningen av forskningen
på stålproduktionens område, inte minst vad gäller de växande forskningsinsatser
som görs i Luleå. Utskottet finner det angeläget att riksdagen i
ett särskilt uttalande till regeringen understryker vikten av att miljö- och
energihushållningsaspekter tillmäts stor betydelse vid planeringsarbetet och
att åtgärder vidtas för att stimulera till vidgad forskning - särskilt vid forskningsinstitutionerna
i Luleå - på de områden som här har nämnts. Med
vad nu sagts tillstyrker utskottet motionerna 1975/76:2546 och 1975/76:2548
i här berörda delar.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till

a) motionen 1975/76:2546 yrkandet 1C i ifrågavarande del (momenten
1 och 2),

b) motionen 1975/76:2548 yrkandet 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande regionalpolitisk planering av stålindustrin (utskottets hemställan
under 7) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”att föreslå" bort ha följande lydelse:

Motionärerna fäster uppmärksamheten på en grundläggande svaghet i
den hittillsvarande diskussionen om stålverksutbyggnaden. Avgörande för
produktionsinriktningen får inte vara vad som kortsiktigt ger det bästa ekonomiska
utbytet. Projekteringen måste i stället knytas till en långsiktig regionalpolitisk
planering som särskilt tar sikte på de problem som uppstår
då malmen i de nu exploaterade, rika gruvorna börjar tryta. Slutsatsen måste
härvid bli att resurshushållningens och råvaruekonomins krav i hög grad
måste få styra stålindustrins planering. Detta gäller inte bara Norrbotten
utan i väl så hög grad det mellansvenska gruv- och järnverksdistriktet.
Vad som här sagts betyder att den fortsatta planeringen av stålindustrins
utveckling skall ta sikte på en förädlingsekonomi som kännetecknas av
strikt resurshushållning och som kräver och erbjuder större insatser av högt
kvalificerat mänskligt arbete.

NU 1975/76:72

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2550 i ifrågavarande
del (moment 4) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. beträffande program för etablering av statliga industrier i anslutning till stålverksprojektet
(utskottets hemställan under 10) av herr Svensson i Malmö
(vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”motionen 1975/76:446” bort ha följande lydelse:

De insatser av regionala organ och statliga företag som utskottet ovan
har redovisat har ett positivt syfte och kan säkerligen få en viss positiv
effekt. En verklig lösning av Norrbottens problem kan dock inte åstadkommas
på detta sätt. För en sådan krävs, som motionärerna påvisar, en
långtgående industrialiserings- och sysselsättningsplan som omfattar hela
Norrbotten. Grundtanken bakom en sådan plan måste vara att maximal
effekt skall utvinnas ur de stora investeringar som görs i stålverket. Utskottet
anser det alltså angeläget att ett statligt industriprogram enligt de riktlinjer
som anges i motionen 1975/76:446 så snart som möjligt utarbetas genom
regeringens försorg.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:446 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande gruvdrift och järn- och stålindustri i Bergslagen (utskottets hemställan
under 12) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet
vill” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen i de mellansvenska gruv- och bruksbygderna har länge präglats
av storfinansens exploatering av malmtillgångarna. Det samgående mellan
staten och privata storbolag som nu tycks vara aktuellt med sikte på
att ett valsverk skall uppföras vid ostkusten öppnar oroväckande perspektiv
för Bergslagen. Som motionärerna framhåller måste man här ställa frågan
om det i framtiden kommer att finnas vilja till och resurser för investeringar
i regionen. Utskottet instämmer i motionärernas krav på att bruksorterna
i Bergslagen skall garanteras nödvändiga investeringar och att prospekteringen
inom regionen skall intensifieras.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2549 i ifrågavarande
del (momenten 2 och 3) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

. .

■