NU 1975/76:70

Näringsutskottets betänkande
1975/76:70

med anledning av propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin,
m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:206 (industridepartementet) framläggs - på föredragning
av cheferna för industri- och handelsdepartementen - förslag
om ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin.

I detta sammanhang behandlar utskottet även propositionen 1975/76:100
bilaga 15 (industridepartementet) såvitt avser kostnader för räntebefrielse
vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher (punkten B 9).
Hemställan i propositionerna anges nedan.

Med anledning av propositionen 1975/76:206 har väckts åtta motioner.

I betänkandet behandlas också sju motioner väckta under allmänna motionstiden.
Två av dessa gäller lokaliserings- och sysselsättningsproblem i
Boråsregionen. 1 fyra motioner behandlas frågor rörande bestämmelser som
reglerar import av beklädnadsvaror.

Motionerna redovisas nedan (s. 3).

Försvarsutskottet har avgivit yttrande (FöU 1975/76:5y) i ärendet (bilaga

I)■

Kommerskollegium har överlämnat en promemoria angående handelspolitiska
åtgärder som Sverige sedan våren 1975 har vidtagit mot lågprisimport

(bilaga 2).

Beklädnadsarbetamas förbund avdelning 3 i Växjö har inkommit med
en skrivelse i ärendet.

Propositionen 1975/76:206

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska
åtgärder vidtas för beklädnadsindustrin. För att stärka den
långsiktiga konkurrenskraften inom i första hand konfektionsindustrin föreslås
ett särskilt rationaliseringsprogram under två år med avskrivningslån
för investeringar i effektivitetshöjande produktionsutrustning, ökat stöd till
utveckling av produktionsmetoder och -system samt bidrag till konsultinsatser
vid införandet av ny produktionsteknik i företagen. Det totala medelsbehovet
för rationaliseringsprogrammet beräknas till 54 milj. kr. Vidare
föreslås ökade ramar för exportfrämjande åtgärder och räntebefrielse vid
strukturgarantier. Ramen för strukturgarantier föreslås bli höjd med 25 milj.

1 Riksdagen 1975/76. 17 samt. Nr 70

NU 1975/76:70

kr. till 125 milj. kr.

För den grundtextila bomullsindustrin och för skoindustrin anmäls vissa
åtgärder som syftar till att samordna produktionen så att från försörjningsberedskapssynpunkt
viktig produktion kan ske i så långt möjligt effektiva
former. Vidare föreslås medel för s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån
att under vissa omständigheter utgå till företag främst inom skoindustrin.
För detta ändamål föreslås för budgetåret 1976/77 12 milj. kr. För fortsatt
försörjningsberedskapsviktig produktion av kamgarn och kardgarn av ull
vid spinneriet vid Stigtex AB föreslås under en femårsperiod högst 12,5
milj. kr. kunna utgå genom överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För budgetåret
1976/77 föreslås högst 2,5 milj. kr. för detta ändamål.

Dessutom aviseras föreskrifter om krediter i form av industrigarantilån
m. m., avsedda att underlätta beklädnadsföretagens finansiering av säsongbetingad
lageruppbyggnad.

Hemställan

I bilaga 1 till propositionen hemställs i första hand (s. 17) att riksdagen
godkänner av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för industripolitiska
åtgärder för beklädnadsindustrin.

Vidare framläggs förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77. Under
angivna punkter föreslås:

B9. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher (s. 18)

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse
i form av strukturgarantier, som inberäknat redan beviljade garantier
innebär åtaganden om högst 125 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

V: 14. Lån till ra t i o na 1 i s e r i n g s i n v e s t e r i n g a r inom
konfektionsindustrin

att riksdagen till Lån till rationaliseringsvinster inom konfektionsindustrin
för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.

I bilaga 2 till propositionen föreslås i första hand (s. 31) att riksdagen

1. godkänner de åtgärder för försörjningsberedskapen inom den grundtextila
industrin och skoindustrin som chefen för handelsdepartementet har

förordat,

NU 1975/76:70

2. bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med vad chefen för
handelsdepartementet har förordat träffa avtal med Stigtex AB.

Vidare framläggs följande förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77:

F1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (s. 31)
att riksdagen till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret
1976/77 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1975/76:152 föreslaget förslagsanslag
anvisar ytterligare 2 500 000 kr.

Försörjningsberedskapslån (s. 32)
att riksdagen till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 under
fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Propositionen 1975/76:100

1 propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) har regeringen
under punkten B 9 (Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher) dels framlagt förslag vilka återkallats
och ersatts av motsvarande förslag i propositionen 1975/76:206 (se
ovan), dels (moment 1) föreslagit riksdagen att godkänna att snickeriindustrin
omfattas av verksamheten med strukturgarantier. I sistnämnda del
behandlas propositionen i detta betänkande.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1975/76:206
är följande:

1975/76:2538 av herr Carlstein (s) och fru Hörnlund (s), vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att uttala att ett ökat statligt ägaransvar i den grundtextila tillverkningen
bör komma till stånd,

2. att rationaliseringsprogrammet för konfektionsindustrin utökas från två
till fem år,

3. att uttala sig för behovet av fortsatta regionalpolitiska insatser i Boråsregionen,
i syfte att förstärka regionens näringsliv,

1975/76:2539 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om förslag om förstatligande av de större
textilkoncernerna,

2. uttalar att det i propositionen föreslagna stödet till beklädnadsindustrin

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 70

NU 1975/76:70

bör koncentreras till småföretag och därvid förknippas med villkor om öppen
redovisning, information till och fullständiga demokratiska rättigheter för
de anställda i enlighet med vad som anges i motionen,

3. hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder för lokalisering av
annan industri än beklädnadsindustri till Sjuhäradsbygden, företrädesvis
genom medel ur AP-fonderna för skapande av nya statsägda industrier,

4. av de föreslagna medlen för rationaliseringsprogrammet avsätter ett
förslagsanslag om 5 milj. kr. för forskning om tekoindustrins problem och
framtid i enlighet med vad som föreslås i motionen,

1975/76:2540 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att samtliga ullspinnerier i Sverige skall ges möjlighet att erhålla motsvarande
stöd som Stigtex AB,

2. att till överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77
anvisa ett i förhållande till propositionen med 5 milj. kr. förhöjt anslag
om 7 500 000 kr.,

1975/76:2541 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om formerna
för samordning av den grundtextila bomullsindustrin,

1975/76:2542 av herrar Nordgren (m) och Nyhage (m), vari hemställs
att riksdagen beslutar att införa ett lånesystem för textil- och konfektionsindustrin
i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:2543 av herr Oskarson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att försörjningsberedskapslån skall kunna utgå även till den grundtextila
ylle- och trikåvävsindustrin,

1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att uttala att målet för de näringspolitiska insatserna på beklädnadsområdet
bör vara att avvärja fortsatt nedgång i sysselsättningen,

2. att uttala att rationaliseringsprogrammet samt strukturgarantierna för
beklädnadsområdet får en sådan inriktning att samgående och samverkan
mellan företag inte blir ett krav för att erhålla stödåtgärder i enlighet med
vad som anförts i motionen,

3. att uttala att den statliga upphandlingen på konfektionsområdet uteslutande
bör gälla inhemskt producerade textila produkter i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att hos regeringen anhålla om en utredning med generellt sysselsättningsstöd
i form av bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att till försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 7 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag
på 19 000 000 kr.,

NU 1975/76:70

1975/76:2545 av herr Söderström m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att de föreslagna stödåtgärderna icke begränsas till två år utan förlängs
till fem år,

2. att procentsatsen för avskrivningslånen höjs från i normalfallet 25 till
50 % och från 50 till 75 % vid förhöjt bidrag,

3. att avskrivningslån kan beviljas såväl för investeringar i produktionsutrustning
som för produktutveckling.

De övriga motioner som behandlas i detta betänkande är följande:

1975/76:374 av herr Persson i Heden m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar att statliga företag i första hand bör lägga ut beställningar, som t. ex.
lönsömnad, hos företag inom Sverige,

1975/76:1779 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s), vari hemställs
att riksdagen beslutar att strukturstödet till tekoindustrin även bör omfatta
ett överförande av resurser från tekoproduktion till andra produktområden,

1975/76:1798 av herrar Magnusson i Borås (m) och Persson i Heden (c),
vari hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen att den i motionen
upptagna frågan om decentralisering av statliga aktiviteter inriktade på beklädnadsbranschen
skyndsamt tas upp till prövning genom en allsidigt sammansatt
utredning med uppdrag att dels kartlägga statens och näringslivets
aktiviteter på området, dels utarbeta förslag till sådana aktiviteter som kan
flyttas från central till lokal nivå och förläggas till Borås,

1975/76:1799 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen

1. beslutar att inom ramen för GATT, EG och EFTA licensgivningen
avseende import tillämpas effektivare och på fler varugrupper än hittills,

2. begär att regeringen utarbetar förslag till bestämmelser, innebärande
skyldighet för importör av tekovaror, som försäljs på den svenska marknaden,
att förse sådana varor med beteckningen ”import”,

3. begär att regeringen noga följer prissättningen på importvaror, där
dumpning kan tänkas förekomma, och omedelbart vidtager åtgärder häremot,

1975/76:1814 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om sådana bestämmelser att statlig garanti kan lämnas
för lån till mindre tekoindustrier för maskininvesteringar på samma villkor
som gäller i fråga om satsningar på förbättrad arbetsmiljö,

1975/76:1819 av herrar Sundkvist (s) och Larfors (s), vari hemställs att
rikdagen uttalar att statliga produktionsföretag inte genom import skall konkurrera
ut den inhemska produktionen,

NU 1975/76:70

1975/76:2057 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar avskaffa licenstvånget för import av tekoprodukter,

2. som sin mening ger regeringen till känna att en mer restriktiv praxis
bör iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import
från u-ländema.

Motiveringen för yrkandena i motionen 1975/76:2057 finns i motionen
1975/76:2055 om u-landspolitiken. Denna motion har hänvisats till utrikesutskottet,
som har behandlat den i sitt betänkande 1975/76:14.

Utskottet

Den svenska beklädnadsindustrin har under de senaste decennierna haft
en mycket svår konkurrenssituation. Den liberalisering av främst den inomeuropeiska
handeln som har genomförts under 1960- och 1970-talen har
bidragit till att försämra industrins läge. Exportansträngningar, som för flera
produkter har varit framgångsrika, har inte kunnat kompensera en minskad
avsättning på den inhemska marknaden. Den produktionsminskning som
därigenom har skett inom flera områden har medfört att den inhemska
produktionskapaciteten i flera fall har kommit att understiga vad som med
hänsyn till försörjningsberedskapen kan anses vara erforderligt. Riksdagen
beslöt därför hösten 1975 (prop. 1975/76:37, NU 1975/76:15) om vissa åtgärder
för att på kort sikt säkerställa en från försörjningssynpunkt godtagbar
produktionskapacitet inom beklädnadsindustrin.

I propositionen redovisas att branschens redan tidigare ansträngda läge
i flera hänseenden har försämrats under år 1975. Efterfrågan från såväl den
inhemska marknaden som exportmarknaderna har på grund av den internationella
lågkonjunkturen stagnerat eller minskat inom flera varuområden.
Industriministern räknar med att den allvarliga försämring av beklädnadsindustrins
lönsamhet som har inträffat under år 1975 kommer att bli bestående
en tid framöver. Inom hela beklädnadssektorn finns risk för en
fortsatt sysselsättningsminskning. För att den långsiktiga konkurrenskraften
skall stärkas föreslås i propositionen vissa industripolitiska åtgärder. Vidare
föreslås vissa insatser förgrundtextil bomullsproduktion och skotillverkning.
Dessa syftar till att säkra produktionskapaciteten på dessa områden så att
denna inte skall komma att underskrida den nivå som behövs för försörjningsberedskapen.

De föreslagna industripolitiska åtgärderna omfattar ett tvåårigt rationaliseringsprogram
för i första hand konfektionsindustrin, ökat stöd till exportfrämjande
åtgärder samt en utvidgning av den nuvarande ramen för
strukturgarantier. Industriministern anger som utgångspunkt för åtgärdsprogrammet
att en fortsatt strukturomvandling med nedläggning av icke
konkurrenskraftiga företag som oundviklig följd måste accepteras. Struk -

NU 1975/76:70

turomvandlingen måste dock ske i sådana former och i sådan takt att de
enskilda människornas trygghet och möjligheter till alternativa sysselsättningar
bevaras. Industriministern avvisar generella subventioner för beklädnadsindustrin.
Sådana medför, anförs i propositionen, uppenbara risker för
att en långsiktigt konkurrenssvag och ineffektiv branschstruktur bevaras.
Detta kan innebära att grundläggande strukturella problem skjuts på framtiden.
Avsteg från denna princip bör ifrågakomma endast för sådan tillverkning
där särskilda försörjningsberedskapspolitiska skäl motiverar åtgärder
av subventionskaraktär.

Dessa allmänna riktlinjer för de näringspolitiska insatserna inom beklädnadsindustrin
kritiseras i motionen 1975/76:2544. Motionärerna motsätter
sig en förändring av strukturstödet som utgår från en fortsatt minskning
av sysselsättningen inom den berörda industrin. De hemställer om ett uttalande
av riksdagen att målet för de näringspolitiska insatserna på beklädnadsområdet
bör vara att avvärja en fortsatt nedgång i sysselsättningen.

I propositionen redovisas de mycket omfattande åtgärder som har vidtagits
under 1970-talet till stöd för beklädnadsindustrin. Med de åtgärder som
regeringen nu föreslår syftar dessa till att stärka beklädnadsindustrins konkurrenskraft
och därmed att i största möjliga utsträckning trygga den nuvarande
produktions- och sysselsättningsnivån. Så långt föreligger ingen
motsättning mellan det i propositionen angivna målet och motionärernas
önskemål. Utskottet ansluter sig dock till industriministerns bedömning
att en strukturomvandling måste accepteras och att det endast av hänsyn
till försörjningsberedskapen kan accepteras att icke lönsam produktion upprätthålls
med subventioner. Utskottet finnér inte anledning för riksdagen
att göra något sådant uttalande som motionärerna begär.

De åtgärder som föreslås inom ramen för det tvååriga rationaliseringsprogrammet
för konfektionsindustrin avses främja införandet av en ny produktionsteknik.
De omfattar bl. a. stöd till effektivitetshöjande investeringar
genom särskilda avskrivningslån, bidrag för konsultinsatser samt ökade insatser
för teknisk utveckling. Industriministern anger vissa principiella riktlinjer
för prövningen av avskrivningslån. De särskilda avskrivningslånen
bör, uttalar han, normalt utgå med högst 25 % av investeringskostnaderna.
1 de fall då investeringar sker i anslutning till omfattande strukturella förändringar
bör, anförs det vidare, avskrivningslån kunna ges motsvarande
högst 50 % av den totala investeringskostnaden. Fördelningen av investeringsstödet
bör ske på ett sådant sätt att genomförda investeringar står
i samklang med en ändamålsenlig strukturomvandling inom branschen.
Avskrivningslån till investeringar som långsiktigt ökar den totala produktionskapaciteten
i branschen bör normalt komma i fråga endast för sådana
tillverkningsområden där konkurrenssituationen och marknadsutvecklingen
kan bedömas ge ett på sikt naturligt utrymme för en utökad inhemsk produktion.

Flera motionsyrkanden anknyter till dessa allmänna riktlinjer. Utskottet

NU 1975/76:70

konstaterar att det föreligger en allmän enighet om behovet av näringspolitiska
åtgärder för att stärka beklädnadsindustrins konkurrenskraft och
därmed förutsättningarna för att sysselsättningen inom branschen skall kunna
upprätthållas. Motionärerna önskar i huvudsak förtydliganden och utvidgningar
av det angivna programmet.

I två motioner föreslås att den angivna tidsramen för rationaliseringsprogrammet
om två år skall utökas till fem år. Många företag kan knappast
nu ha färdiga planer på tänkbara produktionsförbättringar, påpekas i motionen
1975/76:2538. Visst utrednings- och utvecklingsarbete måste utföras
innan förslag till ny produktionsteknik kan presenteras. I motionen
1975/76:2545 erinras om att det kan ta mycket lång tid innan resultatet
av ett utvecklingsarbete föreligger i sådan form att det kan användas i produktionen.

De synpunkter rörande en förlängning av rationaliseringsprogrammet som
förs fram i motionerna bör enligt utskottets mening beaktas. Mycket talar
för att rationaliseringsprogrammet, om det skall fä en avsedd effekt, bör
förlängas och omfatta fem år. Utskottet förutsätter att denna fråga noga
övervägs i god tid innan tvåårsperioden har löpt ut och anser att riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet sålunda har
anfört med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.

Bestämmelsen om att avskrivningslån skall kunna utgå med högst 25 96
av investeringskostnaden innebär, anförs i motionen 1975/76:2545, att dessa
lån blott i begränsad utsträckning kan bidra till att öka den svenska konfektionsindustrins
konkurrenskraft. Motionärerna önskar att procentsatsen
för avskrivningslånen skall höjas från 25 till 50 96 i normalfallet och från
50 till 75 96 när det gäller förhöjt bidrag.

Lånegränserna för de avskrivningslån för försörjningsberedskapsviktig
produktion som infördes år 1972 är i huvudsak desamma som nu föreslås
gälla för de särskilda avskrivningslånen till stöd för effektivitetshöjande investeringar.
Enligt vad handelsministern uttalar i propositionen har dessa
regler visat sig ändamålsenliga. Försvarsutskottet uttalar sig för en höjning
av lånegränserna för avskrivningslånen för försörjningsberedskapsviktig industri.
Det finns enligt näringsutskottets mening skäl som talar för att bestämmelserna
för de två låneformerna bör vara likartade. Om lånegränsen
skall höjas i enlighet med motionsyrkandet bör dock även en höjning av
de ekonomiska ramarna för avskrivningslånen ske. 1 annat fall blir antalet
objekt för vilka lån kan utgå begränsat i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan höjning men förutsätter att
frågan om en höjning av lånegränserna övervägs.

I motionen 1975/76:2544 yrkas att riksdagen skall uttala sig för att rationaliseringsprogrammet
samt strukturgarantierna för beklädnadsområdet
får en sådan inriktning att samgående och samverkan mellan företagen inte
blir ett krav för att erhålla stödåtgärder. Motionärerna hävdar att inom den
mindre industrin finns en välgrundad misstro mot samverkan i sådana for -

NU 1975/76:70

mer som nu föreslås i propositionen. De uttalar skepsis mot övertron på
fusioneringar som medel för att rädda företag i svårigheter och en styrning
till förmån för storföretagsstruktur.

Syftet med rationaliseringsprogrammet är att långsiktigt stärka branschens
konkurrenskraft. Med hänsyn till branschens struktur är det rimligt att -som sker i propositionen - poängtera att för flera företag ett långtgående
samarbete eller ett samgående med andra företag kommer att vara en förutsättning
för att de skall få stöd. Utskottet anser dock inte att detta innebär
att samverkan är ett absolut krav utan menar att stöd bör kunna utgå såväl
till satsningar av ett enskilt företag som till kollektiva satsningar. Riksdagen
bör således göra ett uttalande enligt yrkandet i motionen 1975/76:2544.

Den svenska konfektionsindustrins konkurrensförmåga är, anförs i motionen
1975/76:2545, i första hand beroende av en framgångsrik utformning
av produkterna. Det är väsentligt att industrin satsar inte endast på avancerad
teknik utan även på rätt produktutformning, anser motionärerna. De hemställer
att riksdagen skall besluta att avskrivningslån skall kunna beviljas
för investeringar såväl i produktionsutrustnings- som i produktutveckling.

Det i propositionen föreslagna anslaget om 20 milj. kr. för lån till effektivitetshöjande
investeringar är beräknat för en bred satsning på avancerad
produktionsteknik. Utskottet anser sig inte böra förorda att avskrivningslån
skall kunna utgå för andra ändamål än de i propositionen föreslagna. Utskottet
avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

1 motionen 1975/76:1814 - väckt under allmänna motionstiden - föreslås
en bestämmelse om att statlig garanti skall kunna lämnas för lån till mindre
tekoindustrier för maskininvesteringar på samma villkor som gäller i fråga
om satsningar på förbättrad arbetsmiljö.

Med hänvisning till de lånemöjligheter som genom de föreslagna särskilda
investeringslånen har ställts till tekoindustriernas förfogande avstyrker utskottet
motionen.

I motionen 1975/76:2539 föreslås att riksdagen skall uttala att stödet till
beklädnadsindustrin bör koncentreras till småföretag och därvid förknippas
med villkor om öppen redovisning, information till och fullständiga demokratiska
rättigheter för de anställda i enlighet med vad som anges i motionen.
Härmed torde åsyftas ett uttalande i motionen att billigt kapital
bör ställas ”till disposition för de småföretag som kan och vill förnya sin
produktion med sikte på lönsamhet och bättre arbetsmiljö”.

Ett huvudsyfte med förslagen i propositionen är just att företagens lönsamhet
skall ökas genom att stöd ges åt investeringar i modern produktionsteknik.
Vad beträffar frågor rörande arbetsmiljön i dess helhet - alltså
även information och redovisning till de i företaget anställda - vill utskottet
påpeka att förslag härom behandlas av riksdagen i andra sammanhang. Utskottet
anser sig inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning
till regeringen i enlighet med motionsyrkandet.

Strukturstödet bör, anförs i motionen 1975/76:1779 - som väcktes under

NU 1975/76:70

allmänna motionstiden även omfatta insatser för överföring av resurser från
tekoproduktion till andra produktområden. 1 propositionen förordas att inom
ramen för branschfrämjande åtgärder konsultinsatser för teko- och skoföretag
skall kunna innefatta undersökningar av företagens förutsättningar för att
helt eller delvis gå över till produktion inom andra branscher och marknader.
Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål alltså är tillgodosett.

Förutsättningarna för beklädnadsindustrins ekonomiska och tekniska utveckling,
liksom de problem som sammanhänger med branschens koncentration
till vissa orter, bör bli föremål för vetenskapliga studier, uttalas i motionen
1975/76:2539. Motionärerna yrkar att av de föreslagna medlen för
rationaliseringsprogrammet ett förslagsanslag om 5 milj. kr. skall avsättas
för forskning om tekoindustriernas problem och framtid i enlighet med
vad som föreslås i motionen.

Utskottet finner inte anledning att tillstyrka motionsyrkandet.

I motionen 1975/76:2542 uttalas att de åtgärder till stöd för beklädnadsindustrin
som föreslås bör få generell räckvidd så att de inte leder till snedvridning
av konkurrensförhållandena inom branschen. Motionärerna presenterar
ett program för generellt stöd som bl. a. innebär att "företag inom
beklädnadsbranschen som förbinder sig att antingen upprätthålla sin sysselsättning
i Sverige, mätt i arbetade timmar, med mer än 90 % under
en tolvmånadersperiod eller att bibehålla sin beredskapsviktiga kapacitet
skall efter ansökan kunna erhålla statlig, högst femårig kreditgaranti för
s. k. avskrivningslån”. Lånebeloppet skall vara maximerat till förslagsvis
16 % av företagens förädlingsvärde. I motionen yrkas att riksdagen skall
besluta att införa det av motionärerna skisserade lånesystemet. Utskottet
menar att detta system har fått en komplicerad utformning och skulle vara
svårt att administrera. Därför anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen
att vidta några åtgärder med anledning av motionen.

I propositionen föreslås en höjning av ramen för strukturgarantierna med
25 milj. kr. till totalt 125 milj. kr. I konsekvens härmed föreslås också
att anslaget för räntebefrielse höjs med 0,8 milj. kr. till 2 milj. kr. budgetåret
1976/77. Motsvarande förslag, avseende lägre belopp, har tidigare lagts
fram i årets budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 84) och återkallats
i den nu föreliggande propositionen. I budgetpropositionen har i sammanhanget
även föreslagits att riksdagen skall godkänna att snickeriindustrin
omfattas av verksamheten med strukturgarantier. Ett anslag av 20 milj. kr.
föreslås för lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin.
De nu nämnda förslagen liksom de förordade riktlinjerna för industripolitiska
åtgärder för beklädnadsindustrin, i den mån de inte har behandlats i det
föregående, tillstyrker utskottet.

För att motverka att den inhemska produktionskapaciteten kan komma
att underskrida den nivå som behövs av försörjningsberedskapspolitiska skäl
föreslås i propositionen temporära stödåtgärder för företag inom den grundtextila
bomullsindustrin och skoindustrin. I propositionen redovisas att statens

NU 1975/76:70

industriverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) gemensamt
utreder alternativa sätt för den svenska skoindustrin att så lönsamt som
möjligt upprätthålla en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig skoproduktion.
Vidare redovisas att Statsföretag AB har inlett förhandlingar
med berörda företag inom den grundtextila bomullsindustrin i syfte att få
fram förslag till ägarmässig samordning av denna. De åtgärder som handelsministern
föreslår omfattar bl. a. statliga lån grundade på offertförfarande,
s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån. Dessa lån är i första hand
avsedda för skoindustrin men bör enligt propositionen även, om särskilda
skäl föreligger, kunna utgå till företag inom den grundtextila bomullsindustrin.

Försvarsutskottet, som tillstyrker dessa förslag, anför att de är ägnade
att under det pågående utredningsarbetet säkerställa att den inhemska produktionskapaciteten
av ifrågavarande slag inte reduceras till en nivå som
är oacceptabel från försörjningsberedskapssynpunkt. Försvarsutskottet understryker
dock lånens temporära natur och förutsätter att det av handelsministern
redovisade utredningsarbetet bedrivs skyndsamt. Försvarsutskottet
erinrar om att det tidigare vid innevarande riksmöte i yttrande - med
anledning av propositionen 1975/76:57 - till näringsutskottet (FöU
1975/76:2 y) framhöll att beklädnadsindustrins allvarliga situation motiverade
snara åtgärder till stöd för denna bransch. Försvarsutskottet ansåg att
de åtgärder som föreslogs i propositionen 1975/76:57 borde kompletteras
med kraftfulla strävanden att finna långsiktiga lösningar, särskilt inom skosektorn.
Den pågående utredningen vid industriverket och ÖEF om den
svenska skoindustrin kan enligt försvarsutskottets bedömning ge värdefullt
beslutsunderlag vid sådana lösningar.

Förslagets innebörd att försörjningsberedskapslån inte kan utgå till den
grundtextila ylleindustrin kritiseras i motionen 1975/76:2543. Motionärerna
anser att det finns all anledning att slå vakt om denna industri, vars produktion
otvivelaktigt är i hög grad försörjningsviktig. De hemställer att
riksdagen beslutar att försörjningsberedskapslån skall kunna utgå även till
den grund textila ylle- och trikåvävsindustrin. Liknande synpunkter framförs
även i motionen 1975/76:2544. Försvarsutskottet uttalar i detta hänseende
att inom den grundtextila beklädnadsindustrin även ylleindustrin är mycket
viktig för landets försörjning. Enligt vad som har inhämtats är, säger försvarsutskottet,
den senaste tidens utveckling beträffande ylleindustrin sådan
att riksdagen inte bör begränsa regeringens möjligheter att använda den
föreslagna stödformen. Försörjningsberedskapslån bör alltså, anför försvarsutskottet
i sitt yttrande, kunna ges både till skoindustrin och till företag
inom den grundtextila beklädnadsindustrin i dess helhet. Försvarsutskottet
förutsätter dock att regeringen och berörda myndigheter noga följer beklädnadsbranschens
utveckling.

Näringsutskottet ansluter sig till försvarsutskottets uppfattning och anser
alltså att försörjningsberedskapslån bör kunna utgå till såväl den grundtextila

1** Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 70

NU 1975/76:70

ylleindustrin som den grundtextila bomullsindustrin. Utskottet föreslår att
riksdagen gör en framställning till regeringen i detta syfte.

I motionen 1975/76:2544 hemställs om en vidgad tillämpning av systemet
med försörjningsberedskapslån. Motionärerna anser att alla läderskotillverkande
företag i avvaktan på ett program för skoindustrins strukturella omdaning
skall ha möjlighet att erhålla ifrågavarande lån. Vidare uttalar de
att det skulle vara olyckligt om endast sådana företag som står inför ett
nedläggningshot skulle kunna få försörjningsberedskapslån. En sådan begränsning
skulle med största sannolikhet försvåra skapandet av mer konkurrenskraftiga
företag genom en strukturell omdaning av skoindustrin. De
föreslår därför att försörjningsberedskapslån skall kunna lämnas även till
företag som inte befinner sig i akuta svårigheter. Ett vidgat utnyttjande
av försörjningsberedskapslån enligt dessa riktlinjer förutsätter, anför motionärerna,
större anslag än som föreslagits i propositionen. Motionärerna
yrkar därför att anslaget till försörjningsberedskapslån skall höjas med 7
milj. kr. utöver regeringens förslag till totalt 19 milj. kr.

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en icke obetydlig vidgning
av de ändamål för vilka försörjningsberedskapslån skall kunna komma i
fråga. Vad gäller yrkandet i motionen 1975/76:2544 vill utskottet erinra
om att dessa lån är avsedda att vara ett temporärt stöd i avvaktan på de
förslag om mera långsiktiga åtgärder som kan komma fram genom det ovan
nämnda utredningsarbetet. Utskottet anser att dessa förslag bör avvaktas
och avstyrker därför det nu nämnda motionsyrkandet.

I motionen 1975/76:2541 erinras om det förhandlingsuppdrag för Statsföretag
som redovisas i propositionen. Detta kritiseras, och motionärerna anför
att om branschen finnér en sådan samordning vara lämplig, denna bör
komma till stånd genom branschens egna åtgärder. Staten bör därvid, anser
motionärerna, om det visar sig nödvändigt kunna bistå med kreditgarantier
eller på annat jämförligt sätt. Motionärerna hemställer att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin.

Målet för de förhandlingar som Statsföretag har fått i uppdrag att genomföra
bör enligt propositionen vara att Statsföretag tillsammans med intresserade
företag i ett eller flera steg skall nå fram till den företagsstruktur
som har de bästa företagsekonomiska förutsättningarna och samtidigt svarar
mot försörjningsberedskapsbehoven. Även om flera alternativa möjligheter
till samordning kan tänkas bli aktuella bör förhandlingarna dock i första
hand syfta till att ett enda bolag, med eller utan statligt delägande bildas,
uttalar handelsministern. Bakgrunden till förhandlingsuppdraget är att det
finns särskild anledning till oro beträffande möjligheterna för företagen inom
den grundtextila bomullsindustrin att fortsätta driften i nuvarande omfattning.
Utskottet finner med hänsyn härtill förhandlingsuppdraget till Statsföretag
väl befogat och avstyrker således motionen.

Förslag om ett ökat statligt engagemang i grundtextil produktion läggs fram

NU 1975/76:70

i två motioner. I motionen 1975/76:2538 yrkas att riksdagen skall uttala
att ett ökat statligt ägaransvar i den grundtextila tillverkningen bör komma
till stånd. Omsorgen om trygghet i anställningen för dem som arbetar inom
tekoindustrierna anför motionärerna som huvudmotiv för sitt förslag. Motionärerna
anser att de kommande förhandlingarna mellan Statsföretag och
de berörda företagen bör inriktas på att staten blir ägare till den grundtextila
industrin. I motionen 1975/76:2539 hemställs om förslag om förstatligande
av de större textilkoncernerna. Ett förstatligande av tekoindustrierna är
nödvändigt, anser motionärerna, för att en bättre planering och styrning
av stödåtgärderna skall kunna uppnås.

Utskottet vill erinra om att de i propositionen aviserade förhandlingarna
inte avser den grundtextila industrin i dess helhet utan endast den grundtextila
bomullsindustrin.

Yrkandet i motionen 1975/76:2538 avser att Statsföretag skall bindas för
en bestämd lösning i fråga om branschens ägarstruktur. Utskottet anser
sig inte ha skäl för att förorda en sådan framställning från riksdagen. Yrkandet
i motionen 1975/76:2539 avstyrks av utskottet.

För att en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig produktion
av kamgarn och kardgarn skall säkras begärs i propositionen ett bemyndigande
för regeringen att träffa avtal med Stigtex AB. Avtalet innebär att
Stigtex åtar sig att under fem år upprätthålla en viss produktion av kamgarn
och kardgarn mot att bolaget erhåller ett räntefritt avskrivningslån. Detta
skall vaije år täcka, men inte överstiga, den under året uppkommande förlusten
i företagets spinnerirörelse. Det totala lånebeloppet skall maximalt
gå upp till 12,5 milj. kr., fördelat med högst 2,5 milj. kr. per kalenderår.
Detta förslag kritiseras i motionen 1975/76:2540. Motionärerna hävdar att
produktionen inom Stigtex endast motsvarar ca en tredjedel av det kapacitetsbehov
som erfordras i ett krisläge. De övriga två tredjedelarna av
kapaciteten finns hos ett flertal delvis rätt små spinnerier. Dessa företag
har haft samma kostnads-, konkurrens- och lönsamhetssituation som Stigtex.
Det stöd som enligt propositionen skall beviljas ett företag med ca en
tredjedel av kapaciteten medför en sådan snedvridning av konkurrensen,
att de företag som svarar för de övriga två tredjedelarna av kapacitetsbehovet
kommer i en mycket prekär situation med en kapacitetsminskning som
en oundviklig följd, säger motionärerna. De föreslåratt samtliga ullspinnerier
i Sverige skall ges möjlighet att erhålla motsvarande stöd som Stigtex. Med
hänvisning till de ökade kostnader en sådan utvidgning av stödet skulle
komma att medföra föreslås i motionen att det i propositionen föreslagna
anslagsbeloppet för ändamålet till ÖEF skall höjas med 5 milj. kr. till totalt
7,5 milj. kr. för kommande budgetår.

Med anledning av motionen anför försvarsutskottet att det från försörjningsberedskapssynpunkt
är angeläget att i största möjliga utsträckning bevara
landets återstående kapacitet på spinneriområdet. Det stöd som föreslås
lämnas till Stigtex bedöms enligt vad försvarsutskottet inhämtat f. n. inte

NU 1975/76:70

vara på samma sätt aktuellt för andra företag i branschen. Med vissa sådana
företag pågår förhandlingar med ÖEF i syfte att vid behov finna för företagen
anpassade stödformer. Försvarsutskottet förutsätter att stöd kommer att utgå
i sådana former som tryggar en från försörjningsberedskapssynpunkt godtagbar
produktion.

Näringsutskottet vill framhålla att stödet till Stigtex är en åtgärd som
motiveras helt från försörjningsberedskapssynpunkt. Syftet är att bibehålla
en viss inhemsk produktion av kamgarn och kardgarn. Näringsutskottet
förutsätter liksom försvarsutskottet att övriga företag inom branschen om
det finns risk för produktionsminskning blir föremål för motsvarande prövning
som Stigtex och ges möjligheter till stöd för att kunna upprätthålla
en försörjningsviktig produktion. Med vad här anförts avstyrker utskottet
motionen 1975/76:2540.

Näringsutskottet avstyrker även förslaget i motionen om en ytterligare
höjning av anslaget till ÖEF utöver vad som föreslås i propositionen. Utskottet
tillstyrker sålunda regeringens förslag vad avser medelsanvisning.

Beträffande de hittills tillämpade avskrivningslånen för investeringar inom
beklädnadsindustrin erinrar försvarsutskottet om att det beklädnadsråd som
är knutet till ÖEF har föreslagit att dessa lån fortsättningsvis skall kunna
ges för upp till 75 96 av företagets investeringar. Handelsministern anser
att gällande regler har visat sig ändamålsenliga och att det därför inte finns
anledning att nu ta ställning till frågan om ett mer allmänt inriktat kapitalstöd.
Försvarsutskottet uttalar att det är av samma mening men samtidigt
vill vidhålla sitt ställningstagande i yttrande till näringsutskottet över
propositionen 1975/76:57, nämligen att det bör vara möjligt för regeringen
att vid prövning i det enskilda fallet undantagsvis medge högre låneandel
än 50 % av kostnaden förden aktuella investeringen. Näringsutskottet delar
försvarsutskottets uppfattning och förordar att riksdagen gören framställning
av denna innebörd till regeringen. Vad i övrigt anförts och föreslagits i
propositionen i fråga om åtgärder för försörjningsberedskapen inom den
grundtextila industrin och skoindustrin har inte givit utskottet anledning
till erinran.

Enligt motionen 1975/76:2544 bör ett generellt sysselsättningsstöd övervägas
i de fall då det gäller att stödja en hel bransch. Motionärerna anser
att detta stöd borde vara av samma storleksordning som den allmänna arbetsgivaravgiften.
Detta skulle för beklädnadsindustrin innebära ett stöd
om ca 80 milj. kr. Motionärerna föreslår att frågan om ett generellt sysselsättningsstöd
i form av bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen
skall utredas.

Riksdagen hemställde hösten 1975 om utredning av möjligheterna att
för beklädnadsindustrin införa ett system med bidrag till lönekostnader (NU
1975/76:15). Industriverket har i januari i år fått i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin. I uppdraget
ingår som en särskild deluppgift att undersöka de tekniska möj -

NU 1975/76:70

ligheterna till stöd av nämnda slag för beklädnadsindustrin och de problem
som är förknippade därmed.

Utskottet anser att resultatet av det pågående utredningsarbetet bör avvaktas
och avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

Behovet av regionalpolitiska insatser i Boråsregionen tas upp i tre motioner.

I motionen 1975/76:2538 uttalas att Boråsregionens näringsliv - med hänsyn
till att tekoindustriernas tillbakagång troligen kommer att fortsätta - behöver
förstärkas. Ytterligare regionalpolitiska insatser i form av lokaliseringslån
och ianspråktagande av investeringsfondsmedel för att tillföra Boråsregionen
mer industriell verksamhet bör sättas in snabbt. Motionärerna anser vidare
att statlig verksamhet bör lokaliseras till Boråsregionen. De hemställer att
riksdagen skall uttala sig för att behovet av fortsatta regionalpolitiska insatser
i Boråsregionen tillgodoses, så att regionens näringsliv förstärks. I huvudsak
likartade synpunkter på behovet av insatser för Boråsregionen förs fram
i motionerna 1975/76:1798 och 1975/76:2539.1 den senare motionen önskas
förslag om åtgärder för lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri
till Sjuhäradsbygden. I den förra motionen föreslås att en allsidigt sammansatt
utredning skall tillsättas med uppgift att dels pröva frågan om decentralisering
av statliga aktiviteter inriktade på beklädnadsbranschen, dels
kartlägga statens och näringslivets aktiviteter på området, dels utarbeta förslag
beträffande sådana aktiviteter som kan flyttas från central till lokal
nivå och förläggas till Borås.

I propositionen 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik
läggs på grundval av sysselsättningsutredningens och
länsplaneringens material fram förslag om principerna för den framtida sysselsättnings-
och regionalpolitiken. Sysselsättningspolitikens uppgift bör enligt
propositionen vara att medverka till att undanröja hinder för förvärvsarbete
och att öka antalet arbetstillfällen så att arbete kan erbjudas alla
som vill delta i arbetslivet. Detta förutsätter bl. a. att trygghet i anställningen
kan skapas och att regional balans kan uppnås. Åtgärder som syftar till
att åstadkomma industriell expansion och tryggad samordning redovisas
i propositionen. Vidare föreslås samordning av regional- och industripolitiken.
De lokaliseringspolitiska medlen kommer att utredas. Propositionen
kommer att behandlas av riksdagen under hösten 1976. Utskottet finnér
därför inte anledning att föreslå riksdagen att nu göra någon framställning
till regeringen i enlighet med motionsyrkandena.

Olika åtgärder för att begränsa import av textilvaror föreslås i flera motioner.

1 motionen 1975/76:2544 föreslås att riksdagen skall uttala att den statliga
upphandlingen på konfektionsområdet uteslutande bör gälla inhemskt producerade
textila produkter ”i enlighet med vad som anförs i motionen”.
Försvaret bör, anför motionärerna, endast kunna köpa textila produkter som

NU 1975/76:70

producerats i Sverige.

Motionsyrkanden med i huvudsak samma syfte avstyrkte utskottet hösten
1975 vid behandlingen av regeringens förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet. Utskottet erinrade därvid om att man
när omfattningen och utformningen av stödet till beklädnadsindustrin diskuteras
inte får bortse från att internationella åtaganden pålägger Sverige
liksom andra stater vissa restriktioner i fråga om gynnande av det egna
landets industri. Utskottet sade sig räkna med att regeringen även i fortsättningen
skulle eftersträva att den svenska beklädnadsindustrin såvitt möjligt
får en betydande andel av beställningarna av skor och tekovaror för
det allmännas behov. Utskottet finnér inte skäl att med anledning av nu
föreliggande motionsyrkanden ändra sin tidigare inställning. Utskottet avstyrker
således motionen.

Swetecos planer på att lägga ut beställningar i form av lönsömnad utomlands
tas upp i motionerna 1975/76:374 och 1975/76:1819. I den förra
motionen önskas att riksdagen uttalar att statliga företag i första hand bör
lägga ut beställningar,som t. ex. lönsömnad, hos företag inom Sverige. Riksdagen
bör, yrkas i den senare motionen, uttala att statliga produktionsföretag
inte genom import skall konkurrera ut den inhemska produktionen.

Swetecos planer att lägga ut lönsömnad utomlands togs i januari i år
upp i en interpellation (1975/76:81), vari efterlystes åtgärder mot statliga
beställningar av lönsömnad utomlands. Industriministern anförde i sitt svar
12 februari 1976 (RD 1975/76:65 s. 136) att det i det aktuella fallet var
fråga om en produkt där företagets svenska tillverkning hade slagits ut från
marknaden. Från Swetecos sida hävdades att företaget i detta läge hade
att välja mellan att ge upp sin marknadsandel i fråga om berörda plagg
eller att etablera egen import. Enligt Swetecos ledning sökte man att för
egen del dra nytta av en import hellre än att överlåta detta till andra. Därmed
ökades möjligheterna att trygga sysselsättningen inom den kvarvarande
svenska tillverkningen.

Industriministern underströk att han ansåg att lönsömnad utomlands inte
löser de svenska tekoindustriernas problem på längre sikt. Under alla omständigheter
är det angeläget att åtgärder av det slaget inte vidtas som
kan få allvarligare konkurrensförskjutande effekter på den svenska marknaden,
anförde industriministern. Han betonade att åtgärder av detta slag
inte får leda till att företagen ger upp inhemsk tillverkning.

Mot bakgrund av vad industriministern har uttalat anser utskottet inte
att det finns skäl för riksdagen att företa någon åtgärd med anledning av
motionerna.

I motionen 1975/76:1799 yrkas att riksdagen skall begära hos regeringen
att inom ramen för GATT, EG och EFTA licensgivningen avseende import
tillämpas effektivt och på flera varugrupper än hittills. Det är hög tid att
något görs med tanke på den svällande importen, säger motionärerna. I
samma motion föreslås även att riksdagen skall begära att regeringen noga

NU 1975/76:70

foijer prissättningen på importvaror där dumpning kan tänkas förekomma
och omedelbart vidtar åtgärder häremot. Ytterligare ett förslag i motionen
är att regeringen skall låta utarbeta förslag till bestämmelser som innebär
skyldighet för importör av tekovaror som säljs på den svenska marknaden
att förse varorna med beteckningen "import”.

Vid sin behandling hösten 1975 av ett motionsyrkande med i huvudsak
samma syfte som det nu föreliggande erinrade utskottet om att regeringen
i sin vägning mellan olika åtgärder för att stödja den svenska beklädnadsindustrin
hade avstått från omfattande importbegränsningar med hänsyn
till önskemålet att handelspolitiska ingrepp i största möjliga utsträckning
bör undvikas. Syftet med det licenstvång för import av vissa tekovaror
som infördes hösten 1975 är att utvecklingen av tekoimporten skall kunna
övervakas på ett effektivare sätt än eljest. Utskottet utgår från att ansvariga
myndigheter uppmärksammar dessa frågor. Vad avser motionärernas önskemål
om att det särskilt skall anges på tekovaror om dessa är importerade
vill utskottet påpeka att bestämmelser i sådant syfte skulle strida mot en
rekommendation som EFTA:s medlemsstater har enats om. Någon framställning
till regeringen med anledning av motionen anser utskottet inte
motiverad.

En avveckling av importbegränsningarna föreslås i motionen 1975/76:2057.
Motionärerna anser att Sverige inte bör med handelsåtgärder motverka en
industriell uppbyggnad i u-länderna som vi främjar med biståndsmedel.
Handelspolitiken gentemot u-länderna bör utformas så att dessa inte försätts
i ett sämre konkurrensläge än många industriländer. I motionen yrkas att
riksdagen skall dels avskaffa licenstvånget för import av tekoprodukter, dels
som sin mening ge regeringen till känna att en mer restriktiv praxis bör
iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import från
u-länderna.

Den importbegränsning som infördes förra året var helt föranledd av försörjningsberedskapspolitiska
skäl. Den innebär alltså inte något principiellt
avsteg från den frihandelspolitik som sedan länge varit en riktlinje för svensk
handelspolitik. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om statsminister
Palmes uttalande i ett interpellationssvar den 4 december 1975 (RD
1975/76:35 s. 99). Statsministern anförde bl. a. att Sverige genom en aktiv
arbetsmarknads- och näringspolitik kan medverka till en omstrukturering
av svensk industri som bidrar till att bemästra svårigheter vid ökat marknadstillträde
av u-landsvaror. Ett exempel är, uttalade statsministern, de
stödprogram som vi har för ett antal industribranscher. De har till uppgift
att medverka i en planmässig modernisering och omstrukturering inför bl. a.
ett ökat importtryck.

Stöd till u-ländernas industriella uppbyggnad genom en liberalisering av
det internationella handelsutbytet bör enligt utskottets mening i första hand
komma till stånd genom överenskommelser inom de internationella organisationerna.
Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att vidta någon

NU 1975/76:70

åtgärd med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för de industripolitiska åtgärderna för beklädnadsindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2544
yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

2. beträffande tidsram för rationaliseringsprogrammet

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
1 i ifrågavarande del samt motionen 1975/76:2538 yrkandet
2 och motionen 1975/76:2545 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande lånegränserna för avskrivningslån

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2545
yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande samgående och samverkan som villkor för stöd

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1975/76:2544 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande möjlighet att erhålla avskrivningslån för produktutveckling att

riksdagen avslår motionen 1975/76:2545 yrkandet 3,

6. beträffande bestämmelser rörande statlig garantiför lån till mindre
tekoindustrier

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1814,

7. beträffande rationaliseringsprogrammets inriktning_

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2539 yrkandet 2,

8. beträffande forskning om tekoindustriernas problem och framtid
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2539 yrkandet 4,

9. beträffande lånesystern för textil- och konfektionsindustrin
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2542,

10. beträffande riktlinjerför industripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin att

riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1975/76:206
bilaga 1 i ifrågavarande del godkänner de däri förordade riktlinjerna
i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan
under 1—4,

11. beträffande insatser för att stödja övergång från tekoproduktion
till produktion inom andra branscher

att riksdagen finnér motionen 1975/76:1779 besvarad genom

NU 1975/76:70

vad utskottet anfort,

12. beträffande kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier
att riksdagen

A. - med konstaterande att i propositionen 1975/76:100 bilaga
15 framlagda förslag i ämnet har återkallats - med bifall till
propositionen 1975/76:206 bilaga 1 punkten B 9

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda
staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat
redan beviljade garantier innebär åtaganden om högst
125 000 000 kr.,

b) till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.,

B. med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punkten
B 9 moment 1 godkänner att snickeriindustrin omfattas av
verksamheten med strukturgarantier,

13. beträffande lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga
1 punkten V: 14 till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin
för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

14. beträffande försörjningsberedskapslån till grundtextil ylleindustri
att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
2 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2543 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande anslag till försörjningsberedskapslån

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2544
yrkandet 5 till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77
under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag
av 12 000 000 kr.,

16. beträffand e formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2541
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande förstatligande av grundtextil industri
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2538 yrkandet 1,

b) motionen 1975/76:2539 yrkandet 1,

18. beträffande avtal med Stigtex AB
att riksdagen

NU 1975/76:70

a) med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1975/76:2540 yrkandet
1 bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med
vad chefen för handelsdepartementet har förordat träffa avtal
med Stigtex AB,

b) med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1975/76:2540 yrkandet
2 till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret
1976/77 under tionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat förslagsanslag
(prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35) anvisar ytterligare
2 500 000 kr.,

19. beträffande avskrivningslån för investeringar

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en höjning av lånegränserna
för avskrivningslån,

20. beträffande åtgärder förförsörjningsberedskapen inom den grundtextila
industrin och skoindustrin

att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1975/76:206
bilaga 2 i ifrågavarande del godkänner de åtgärder för försöijningsberedskapen
inom den grundtextila industrin och skoindustrin
som chefen för handelsdepartementet har förordat
i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan under
punkterna 14, 16 och 19,

21. beträffande utredning om generellt sysselsättningsstöd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2544 yrkandet 4,

22. beträffande regionalpolitiska insatser för Boråsregionen
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:1798,

b) motionen 1975/76:2538 yrkandet 3,

c) motionen 1975/76:2539 yrkandet 3,

23. beträffande statlig upphandling på konfektionsområdet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2544 yrkandet 3,

24. beträffande statliga företags beställningar
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:374,

b) motionen 1975/76:1819,

25. beträffande utökat licenstvång för import av tekovaror m. m.
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1799,

NU 1975/76:70

26. beträffande upphävande av licenstvång för import öv vissa tekovaror att

riksdagen avslår motionen 1975/76:2057.

Stockholm den 28 maj 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s) (punkterna 2-26), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c) Blomkvist (s),
fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö(vpk), fru Hansson (s), fru Radesjö
(s), herrar Pettersson i Helsingborg (s) och Siebahn (m).

Reservationer

1. beträffande må! för de industripolitiska åtgärderna för beklädnadsindustrin
(utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c) och fru Hambraeus (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”motionärerna begär” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att strukturstödet till beklädnadsindustrin
måste inriktas på att förebygga en minskning av sysselsättningen
inom denna industrigren. Detta är motiverat såväl från beredskapssynpunkt
som från sysselsättningssynpunkt. Inom beklädnadsindustrin finns ett flertal
mindre företag som har avgörande betydelse för de lokala arbetsmöjligheterna.
Riksdagen bör enligt utskottets mening uttala sig för att ett mål
för de åtgärder som vidtas inom ramen för strukturstödet bör vara att en
fortsatt minskning av sysselsättningen inom beklädnadsbranschen motverkas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1975/76:2544 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande möjlighet att erhålla avskrivningslån för produktutveckling (utskottets
hemställan under 5) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det
i” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkande” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:70

För att den svenska konfektionsindustrin skall kunna hävda sig krävs
i forsta hand en framgångsrik produktutveckling. För att produkter skall
kunna avsättas på export- och hemmamarknad måste de utformas så att
de skiljer sig från gängse standardvara. Kostnaderna för utformning av produkter
är betydande. Utskottet anser liksom motionärerna att statligt avskrivningslån
bör kunna utgå även för kostnader för produktutformning.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2545 yrkandet

3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande rationaliseringsprogrammets inriktning (utskottets hemställan
under 7) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Ett
huvudsyfte” och slutar med ”med motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser i likhet med motionärerna att de småföretag som kan
och vill förnya sin produktion bör få statligt stöd genom billigt kapital.
Omstruktureringen av företagen bör syfta till bättre lönsamhet och bättre
arbetsmiljö. Ett villkor för stöd bör vara att företagen förbinder sig att lämna
en full redovisning för profit, ägarförhållanden och lönenivå, så att spekulanter
i stöd från staten hålls borta. Det bör vidare ställas krav på fullständig
information till och på fullständiga demokratiska rättigheter för de anställda
i dessa företag. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande
av denna innebörd.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande forskning om tekoindustriernas problem och framtid (utskottets
hemställan under 8) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”tillstyrkta motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Det

är enligt utskottets mening angeläget att beklädnadsindustrins ekonomiska
och tekniska utveckling blir föremål för vetenskapliga studier. I
ett sådant sammanhang bör även de regionala problem som hänger samman
med branschens koncentration till vissa orter undersökas. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motionen 1975/76:2539.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1975/76:70

5. beträffande anslag till försörjningsberedskapslån (utskottets hemställan under
15) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Örebro (fp), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nämnda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att försörjningsberedskapslån bör
kunna lämnas även till företag som inte befinner sig i en akut krissituation.
En väsentlig förutsättning för att en strukturomdaning skall lyckas är att
det finns något så när stabila företag att utgå från. Det är därför väl så
angeläget att i möjligaste mån bevara de företag som uppvisar viss lönsamhet
som att rädda nedläggningshotad produktionskapacitet. För ett sådant vidgat
utnyttjande av försörjningsberedskapslånen krävs högre anslag än vad regeringen
har föreslagit. Utskottet föreslår därför att anslaget för det kommande
budgetåret höjs med 7 milj. kr.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1975/76:2544 yrkandet 5 till Försörjningsberedskapslån för budgetåret
1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 19 000 000 kr.,

6. beträffande formerna för samordning av den grundtextila bomullsindustrin
(utskottets hemställan under 16) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Målet
för” och slutar med "således motionen” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening befogad kritik som motionärerna riktar
mot det sätt varpå regeringen söker åstadkomma en samordning av den
grundtextila bomullsindustrin. En sådan samordning bör - om branschen
så finnér lämpligt - komma till stånd genom åtgärder från branschens sida.
Staten bör därvid om så krävs bistå på olika sätt bl. a. genom kreditgarantier.
Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga
2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1975/76:2541 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

NU 1975/76:70

7. beträffande förstatligande av grundtextil industri (utskottets hemställan under
17) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att få till stånd
en sanering och modernisering av tekoindustrierna. Det finns dock - som
motionärerna påpekar - ingen anledning förmoda att de nu föreslagna åtgärderna
kan leda till att företagsstrukturen och produktionsprocesserna förändras
på ett avgörande sätt. För att en bättre planering och styrning av
de insatta åtgärderna skall uppnås måste de stora textilkoncernema förstatligas.
Det är alltså inte tillräckligt att - som föreslås i motionen
1975/76:2538 - riksdagen endast uttalar sig för ett ökat statligt ansvar i
den grundtextila tillverkningen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet
1 och med anledning av motionen 1975/76:2538 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande avtal med Stigtex (utskottets hemställan under 18) av herrar
Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Örebro (fp), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn
(m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Näringsutskottet
vill” och slutar med ”avser medelsanvisning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det stöd till Stigtex AB
som föreslås i propositionen skulle komma att medföra en sådan snedvridning
av konkurrensförhållandena att övriga företag inom yllespinneribranschen
skulle råka i en mycket svår situation. Följden härav skulle med
största sannolikhet bli en nedgång i branschens produktionskapacitet, vilket
skulle vara allvarligt med hänsyn till försörjningsberedskapen. Utskottet
anser därför att även övriga företag inom yllespinneribranschen skall erhålla
samma möjligheter till stöd som Stigtex AB. Utskottet föreslår att riksdagen
genom ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet här anfört.

Utskottet förutsätter att regeringen efter erforderlig beredning återkommer
till riksdagen med förslag till ytterligare medelsanvisning.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen

A. med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande
del och med bifall till motionen 1975/76:2540 yrkandet
1

a) bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med vad che -

NU 1975/76:70

fen för handelsdepartementet förordat träffa avtal med Stigtex
AB,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om stöd till ullspinnerier i Sverige,

B. med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande
del till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret
1976/77 under tionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat
förslagsanslag (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35) anvisar
ytterligare 2 500 000 kr. samt med anledning av motionen
1975/76:2540 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. beträffande utredning om generellt sysselsättningsstöd (utskottets hemställan
under 21) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, fru
Hambraeus och herr Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkande” bort ha följande
lydelse:

Beklädnadsindustrin, som är en arbetsintensiv bransch, har under de senaste
åren bl. a. genom arbetsgivaravgiften och det ökade uttaget av socialavgifter
försatts i en svår situation. Utskottet anser liksom motionärerna
att nian bör överväga att införa ett generellt sysselsättningsstöd. Sysselsättningsstödet
borde kunna vara av ungefär samma storlek som den allmänna
arbetsgivaravgiften. Utformningen av ett sådant generellt stöd till
branschen bör snarast utredas.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2544 yrkandet
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande regionalpolitiska insatser för Bordsregionen (utskottets hemställan
under 22) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”med motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Propositionen

1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik,
som kommer att behandlas av riksdagen under hösten 1976, innehåller
allmänna riktlinjer för den framtida politiken på berörda område.
Dessa riktlinjer är emellertid synnerligen allmänt hållna och därför knappast
tillräckliga som underlag för aktiva ingripanden i den här aktuella regionens
problematik. Rådande regionalpolitiska synsätt baserar sig dessutom på principen
om fri etableringsrätt inom ramen för ett kapitalistiskt näringsliv och
förutser sålunda endast marginella inslag av mer styrande natur.
Länsplaneringens material har i stort sett endast karaktär av kartläggning
och behovsinventering. Det utgör inte i egentlig mening ett åtgärdsprogram.

NU 1975/76:70

Effektiva åtgärder för de aktuella områdena inom Älvsborgs län förutsätter
sålunda att statliga medel mobiliseras för en planmässig industripolitisk och
annan satsning. Inom ramen för ett statligt industriprogram samt en medveten
utbyggnad av kollektiva kommunikationer och eftersläpande samhällsservice
bör bl. a. medel ur allmänna pensionsfonden mobiliseras för
insatser. Ett första etappmål bör vara att kompensera för sysselsättningsbortfall
inom regionens traditionella industri, ett andra att bekämpa redan
befintlig arbetslöshet och undersysselsättning. Med tanke på att både strukturpolitiska
och sysselsättningspolitiska skäl starkt talar för att nya industrier
bör vara inriktade på en högt driven förädling måste den programmatiska
styrningen av åtgärder särskilt beakta det utbildningsbehov som med nödvändighet
aktualiseras i sammanhanget.

Utskottet anser att riksdagen i anslutning till motionerna 1975/76:2538
och 1975/76:2539 bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
här anfört.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. a) att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet
3 och med anledning av motionen 1975/76:2538 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) att riksdagen avslår motionen 1975/76:1798,

11. beträffande upphävande av licenstvångför import av vissa t ekovaror (utskottets
hemställan under 26) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Den
importbegränsning” och slutar på s. 18 med ”av motionen” bort ha följande
lydelse:

Den svenska handelspolitiken bör utformas så att den stöder u-ländemas
ansträngningar att bygga upp en inhemsk industri. FN:s deklaration om
en ny internationell världsordning innebär att hårdare krav ställs på de industrialiserade
länderna att öka sitt bistånd till utvecklingsländerna och att
förändra sina handelsrelationer till dessa stater. Detta medför att Sverige
som ett högindustrialiserat land måste vara berett till anpassningsåtgärder
bl. a. för att kunna ta emot en växande import av färdigvaror från uländerna.
I detta hänseende är förslagen i propositionen ett steg i rätt riktning.
Sverige bör i sitt praktiska handlande söka uppfylla FN-deklarationens mål.
Viktiga åtgärder är då att - som föreslås i motionen 1975/76:2057 - licenstvånget
för import av tekoprodukter avskaffas och att en mer restriktiv
praxis iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import
från u-ländema. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2057 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1975/76:70

Bilaga I

Försvarsutskottets yttrande
1975/76: 5y

över propositionen 1975/76:206 om åtgärder för beklädnadsindustrin
jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 27 april 1976 beslutat bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen 1975/76:206 om åtgärder för
beklädnadsindustrin jämte ev. motioner. Som följdmotioner har väckts motionerna
1975/76:2538-2545.

I propositionen föreslås att ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska
åtgärder vidtas för beklädnadsindustrin.

De industripolitiska åtgärderna syftar främst till att på bästa
sätt medverka till att den långsiktiga konkurrenskraften inom beklädnadsindustrin
stärks. Åtgärderna omfattar bl. a. avskrivningslån för investeringar
i effektivitetshöjande produktionsutrustning, ökat stöd till utveckling av
produktionsmetoder och produktionssystem samt ökade ramar för exportfrämjande
åtgärder och för strukturgarantier.

De forsö rjningsberedskapspolitiska åtgärderna syftar
främst till att motverka att den inhemska produktionskapaciteten inom den
grundtextila bomullsindustrin och skoindustrin underskrider den nivå som
behövs för att trygga försörjningen i kriser och krig. Förslagen omfattar
bl. a. åtgärder för att effektivisera försörjningsviktig produktion, stöd i form
av s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån samt vissa förlustgarantier.

Försvarsutskottet begränsar i det följande sitt yttrande till vissa synpunkter
på de i propositionen föreslagna åtgärderna för att höja försörjningsberedskapen
och på motionerna 1975/76:2540, 2543 och 2544, yrkandet 5. Utskottet
har inte funnit anledning att behandla förslagen till industripolitiska
åtgärder även om dessa rent allmänt kan bedömas medföra positiva effekter
också för försörjningsberedskapen.

Åtgärder för försörjningsberedskapen inom beklädnadsindustrin

Den inhemska produktionen av beklädnadsvaror och därmed vår självförsörjningsförmåga
på berörda områden har successivt minskat under 1970-talet. Denna från försörjningsberedskapssynpunkt negativa utveckling har
vid olika tillfällen på senare tid medfört behov av ingripanden från statsmakternas
sida. Riksdagen beslöt år 1972 om särskilda åtgärder för att trygga
försörjningsberedskapen inom beklädnadsområdet (prop. 1972:127, FöU
1972:25, rskr 1972:325) och år 1975 fattades beslut om ytterligare åtgärder

NU 1975/76:70

i samma syfte (prop. 1975/76:57, NU 1975/76:15, rskr 1975/76:107). Handelsministern
uttalar i föreliggande proposition (bil. 2) att det behövs ytterligare
åtgärder för att säkerställa att en från försörjningssynpunkt godtagbar
produktionskapacitet inom beklädnadsindustrin bevaras inom landet.

För att rätt kunna bedöma den pågående branschutvecklingens konsekvenser
för vår försörjningsberedskap är det enligt försvarsutskottets mening
nödvändigt att granska behovet av produktionskapacitet på beklädnadsområdet
mot bakgrund av kravet på uthållighet inom berörda delar av det
ekonomiska försvaret. En sådan granskning genomfördes av utskottet i samband
med behandlingen av propositionen 1975/76:57. Den redovisades i
utskottets yttrande FöU 1975/76:2 y till näringsutskottet. Utskottet fann
att det på senare tid har inträffat en allvarlig försämring av den svenska
beklädnadsindustrins situation och att vi riskerar att i en ev. framtida krissituation
inte kunna uppfylla våra försörjningsmål. Utskottet anser att dessa
risker kvarstår. I nämnda yttrande till näringsutskottet framhöll utskottet
att situationens allvar motiverade snara åtgärder för att stödja den inhemska
beklädnadsindustrin. Utskottet ville därutöver för sin del förorda att de
i propositionen 1975/76:57 föreslagna åtgärderna kompletterades med kraftfulla
strävanden att finna långsiktiga lösningar, särskilt inom
skosektorn. Utskottet finner mot bakgrund av de i propositionen 1975/76:206
föreslagna åtgärderna anledning att ånyo erinra om behovet av långsiktiga
lösningar. Den pågående utredningen vid statens industriverk och överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) rörande den svenska skoindustrins
framtid liksom förslaget i propositionen att försöka åstadkomma en samordning
inom den grundtextila bomullsindustrin bedömer utskottet kunna
ge värdefullt beslutsunderlag till sådana lösningar.

I avvaktan på framtida beslut om mera långsiktiga lösningar inom redovisade
delar av den svenska beklädnadsindustrin förordar handelsministern
att ett temporärt produktionsstöd i form av s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån
skall kunna tillgripas inom skoindustrin och
den grundtextila bomullsindustrin. Vidare föreslås att ett avtal upprättas
med Stigtex AB, innebärande att företaget får täckning av statsmedel med
högst 2,5 milj. kr. per år för förluster som under fem år kan uppstå vid
driften av dess spinnerirörelse.

Utskottet vill för sin del tillstyrka dessa förslag. De är ägnade att under
det pågående utredningsarbetet säkerställa att den inhemska produktionskapaciteten
av ifrågavarande slag inte reduceras till en nivå som är oacceptabel
från försörjningsberedskapssynpunkt. Utskottet vill emellertid understryka
lånens temporära natur och förutsätter att det av föredragande
statsrådet redovisade utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.

I motionen 1975/76:2543 av herr Oskarson m. fl. (m) föreslås att de i
propositionen föreslagna försörjningsberedskapslånen skall kunna utgå även
till den grundtextila ylle- och trikåvävsindustrin. En vidare tillämpning av
sådana lån föreslås också i motionen 1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl.
(c).

NU 1975/76:70

Inom den grundtextila beklädnadsindustrin är även ylleindustrin mycket
viktig för landets försörjning. Enligt vad utskottet har inhämtat är den senaste
tidens utveckling beträffande ylleindustrin sådan att riksdagen inte
bör begränsa regeringens möjligheter att använda den föreslagna stödformen.
Försörjningsberedskapslån bör alltså kunna ges både till skoindustri och
till företag inom den grundtextila beklädnadsindustrin i dess helhet. Utskottet
förutsätter att regeringen och berörda myndigheter noga följer beklädnadsbranschens
utveckling.

I motionen 1975/76:2540 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) föreslås
att samtliga ullspinnerier i Sverige skall ges möjlighet att erhålla motsvarande
ekonomiska stöd som Stigtex AB, vilket enligt motionärerna medför ett
medelsbehov om 7,5 milj. kr. per år under fem år.

Försvarsutskottet anser att det från försörjningsberedskapssynpunkt är
angeläget att i största möjliga utsträckning bevara landets återstående kapacitet
på spinneriområdet. Utskottet avstår från att bedöma ev. risker för
snedvridning av konkurrensförhållanden eftersom sådana bedömningar ankommer
på näringsutskottet. Försvarsutskottet har inhämtat att regeringens
förslag rörande Stigtex AB är grundat på ingående undersökningar av produktions-
och avsättningsmöjligheter m. m. vid företaget. Stödformen bedöms
f. n. inte vara på samma sätt aktuell för andra företag i branschen.
Med vissa sådana företag pågår förhandlingar med ÖEF i syfte att vid behov
finna för företagen anpassade stödformer. Avskrivningslån och lånegarantier
är stödformer som enligt vad utskottet har inhämtat i första hand övervägs
för dessa företag. Utskottet förutsätter att stöd kommer att utgå i sådana
former som tryggar en från försörjningsberedskapssynpunkt godtagbar produktion.

ÖEF:s beklädnadsråd har föreslagit att hittills tillämpade avskrivningslån
för investeringar inom beklädnadsindustrin fortsättningsvis
skall kunna ges för upp till 75 % av företagens investeringar
och inte som f. n. vara begränsade till 50 96. Föredragande statsrådet anser
att gällande regler har visat sig ändamålsenliga och att det därför inte finns
anledning att nu ta ställning till frågan om ett mer allmänt inriktat kapitalstöd.
Utskottet är av samma mening men vill samtidigt vidhålla sitt
ställningstagande i yttrande till näringsutskottet över propositionen
1975/76:57 (FöU 1975/76:2 y), nämligen att det bör vara möjligt för regeringen
att vid prövning i det enskilda fallet undantagsvis medge högre
låneandel än 50 96 av kostnaden för den aktuella investeringen.

Anslagsfrågor

I propositionen föreslås (s. 31) att till ÖEF för budgetåret 1976/77, utöver
i propositionen 1975/76:152 föreslaget förslagsanslag, skall anvisas ytterligare
2,5 milj. kr. som skall utnyttjas för att vid Stigtex AB säkerställa försörjningsviktig
produktion och produktionskapacitet på spinneriområdet.

NU 1975/76:70

I propositionen föreslås vidare att för budgetåret 1976/77 på kapitalbudgeten
skall anvisas ett nytt investeringsanslag av 12 milj. kr. för försörjningsberedskapslån
under fonden för låneunderstöd. Medlen skall utnyttjas
för ett temporärt produktionsstöd till i första hand skoindustrin. I motionen
1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl. (c) föreslås en vidare tillämpning av
försörjningsberedskapslånen och i anslutning härtill att förevarande anslag
skall föras upp med 19 milj. kr., vilket innebär en ökning med 7 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag.

Försvarsutskottet, som i det föregående har tillstyrkt propositionsförslagen
om åtgärder för försörjningsberedskapen inom beklädnadsindustrin, tillstyrker
regeringens förslag även i anslagsfrågorna. Utskottet har inte prövat
medelsbehoven från näringspolitisk synpunkt. Mot bakgrund av vad utskottet
i det föregående har anfört om försörjningsberedskapslånens tilllämpning
förutsätter utskottet att regeringen vid behov underställer riksdagen
förslag till ytterligare medelsanvisning.

Stockholm den 11 maj 1976

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström
(s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström (s). Pettersson i Örebro
(c). Gustavsson i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar
Olsson i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg (s), Björk i Gävle (c) och fru
Ekelund (c).

NU 1975/76:70

Bilaga 2

KOMMERSKOLLEGIUM

Planeringssektionen

1976-04-28

Angående handelspolitiska åtgärder som Sverige vidtagit mot lågprisimport
sedan våren 1975

Frågor rörande handelspolitiska åtgärder mot lågprisimport har av kollegiet
tidigare behandlats i olika sammanhang. Här kan erinras om kollegiets skrivelser
till Riksdagens bankoutskott den 4 april 1967, den 9 april 1968, den
25 mars 1969 och den 7 april 1970 samt till Riksdagens näringsutskott den
14 april 1971, den 29 mars 1973, den 21 maj 1974 samt den 12 mars 1975.

Den svenska licenspolitiken och principerna för denna har belysts av kollegiet
bl. a. i ovannämnda skrivelser. Likaså har redogörelser lämnats för
innebörden i de handelspolitiska förpliktelser som Sverige har att iaktta
enligt olika internationella överenskommelser. 1 anslutning härtill kan följande
förändringar i vidtagna regleringsåtgärder noteras.

Den 1 januari 1976 infördes sålunda mot bakgrund av den alltmer hårdnande
importkonkurrensen licenskrav vid import av ett antal varor inom
det centrala teko-området. Därmed är från nämnda tidpunkt importen från
alla länder av berörda tekovaror föremål för licenstvång. Syftet med det
nya licensförfarandet är att följa utvecklingen av importen från omvärlden
av dessa varor- kommerskollegiets meddelande nr 82 i handelslicensärenden
(KFS 1975:15).

Vad gäller införseln av skor infördes med verkan från den 5 november
1975 ett globalkontingentsystem för vissa skodon - gummistövlar, gummikängor
samt vissa plast- och läderskor - med ursprung i andra länder
än de s. k. öststaterna1 - kollegiets meddelande nr 81 i handelslicensärenden
(KFS 1975:14). Vad särskilt gäller importen av gummistövlar och gummikängor
var dock denna redan tidigare kvantitativt begränsad vid införsel
från Sydkorea och Taiwan (fr. o. m. 18 mars 1974) samt Malaysia (fr. o. m.
1 augusti 1975).

1 det följande belyses de ändringar i vad avser skyddet mot lågprisimport
till Sverige som vidtagits inom ramen för olika bilaterala överenskommelser
sedan kollegiets skrivelse 1975-03-12 avgavs till Riksdagens näringsutskott.
Beträffande importutvecklingen under de senaste åren hänvisas till bilagd
statistik* avseende teko- och skoområdet. För belysning av utvecklingen

1 Albanien, Bulgarien, Folkrepubliken Kina, Demokratiska Folkrepubliken Korea,
Mongoliet, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska
Republiken, Ungern och Demokratiska Republiken Vietnam.

* [Återges här blott i sammandrag (se avslutningsvis i denna bilaga).]

NU 1975/76:70

under 1975 av den utpräglade lågprisimporten av kläder och av dennas
andel av totalimporten liksom till vilken andel importökningen fallit på
lågprisländerna har vissa uppgifter härom sammanställts i en särskild tabell*.
Härav kan bl. a. utläsas att av en sammanlagd importökning 1975 av trikåvaror
(med undantag av trikåväv) och andra kläder uppgående till 6 150
ton kom på u-länder och Portugal, dvs. länder där importen varit särskilt
lågprisbetonad, 4 280 ton eller 70 96. Enbart på Hongkong föll 40 96 av
den totala importökningen.

Övervakningen av importutvecklingen för varor inom de industrisektorer
som är mest utsatta för s. k. lågprisimport har fortsatt och resulterat i dels
en överenskommelse om regleringsåtgärder med ännu ett land, nämligen
Malta, dels i överenskommelser med vissa andra s. k. lågprisländer om ändringar
av tidigare införda regleringsåtgärder. Nämnda förändringar belyses
närmare i det följande.

Efter överläggningar i Hongkong under 1975 träffades en ny överenskommelse
för tiden t. o. m. 30 juni 1976 dels om begränsning av exporten därifrån
till Sverige av vissa textilvaror, dels om ett särskilt kontrollsystem för en
del andra textilvaror - kommerskollegiets meddelande nr 73 i handelslicensärenden
(KFS 1975:6). Den nya uppgörelsen innebär vissa ändringar
i förhållande till den tidigare, bl. a. i fråga om regleringens varumässiga
omfattning. Bl. a. har blusar, såväl vävda som av trikå, tillförts exportbegränsningen
medan vissa baddräkter, badbyxor och bysthållare har avförts
från kontrollsystemet.

Den senaste överenskommelsen med Sydkorea om reglering av införseln
därifrån av vissa textilvaror gäller fram till den 1 juli 1976. Någon förändring
av exportregleringens varumässiga omfattning har ej ägt rum i förhållande
till den föregående överenskommelsen - kommerskollegiets meddelande
nr 57 i handelslicensärenden (KFS 1974:9).

Efter överläggningar i Lissabon och Stockholm träffades en överenskommelse
med Portugal med syfte att möjliggöra en kontrollerad utveckling
av exporten därifrån till Sverige av vissa textilvaror fr. o. m. den 15 februari
1976 och ett år framåt - kommerskollegiets meddelande nr 83 i handelslicensärenden
(KFS 1976:1).

Överläggningar mellan Sverige och Portugal 1975 ledde till att en ny
uppgörelse träffades dels om exportreglering av vissa textilvaror, dels om
ett s. k. rapportsystem för vissa andra textilvaror, avsedda att levereras från
Macao till Sverige - kommerskollegiets meddelande nr 77 i handelslicensärenden
(KFS 1975:10). Den nya överenskommelsen, som löper t. o. m.
14 juli 1976, innebär bl. a. att trikåunderkläder har tillförts exportbegränsningssystemet.

Den med Indien i början av förra året träffade ettårsuppgörelsen - som
innebar fortsatt exportreglering av sänglinne medan övriga varor (skjortor,

* [Återges här blott i sammandrag (se avslutningsvis i denna bilaga).]

NU 1975/76:70

blusar och jackor) som tidigare var exportbegränsade, överfördes till ett s. k.
övervakningssystem - utlöpte den 29 februari 1976 men har efter svenskindiska
förhandlingar förlängts att gälla t. o. m. april månads utgång innevarande
år - kollegiets meddelande nr 69 i handelslicensärenden (KFS
1975:2).

Vad gäller den i fjol slutna ettårsöverenskommelsen med Pakistan om
exportreglering fr. o. m. den 1 mars 1975 av sänglinne, handdukar samt
vissa under- och överkläder av trikå har denna förlängts att gälla för en
ytterligare period av två månader - kollegiets meddelande nr 68 i handelslicensärenden
(KFS 1975:1).

Även överenskommelsen med Singapore för perioden 1 mars 1975-29
februari 1976 har förlängts att gälla t. o. m. maj månads utgång innevarande
år - kollegiets meddelande nr 70 i handelslicensärenden (KFS 1975:3).

Som framgår av den i kollegiets föregående skrivelse till Näringsutskottet
berörda överenskommelsen med Malaysia om exportreglering av vissa textilvaror
gäller denna för en adertonmånadersperiod fram till 1 september
1976 - kollegiets meddelande nr 71 i handelslicensärenden (KFS 1975:5).

Vad särskilt gäller importen från Japan kan nämnas att licenstvånget
för återstående icke kvantitativt importreglerade varor avvecklades den 15
juli 1975, vilket innebar att endast vissa textilvaror, hushållsporslin, skor
samt hemsymaskiner därefter var underkastade licenskrav och kvantitativ
reglering vid införsel från Japan - kollegiets meddelande nr 75 i handelslicensärenden
(KFS 1975:8). Det svenska beslutet att upphäva licenstvånget
för resterande icke kvantitativt reglerade varor föregicks av en i juni 1975
parafferad svensk-japansk överenskommelse ”Record of Discussions” som
bl. a. innehåller en konsultationsprocedur avsedd att i första hand kunna
tillgripas vid fall av marknadsstörning. Beträffande återstående kvantitativt
begränsade textilvaror har efter svensk-japanska förhandlingar inom ramen
för det internationella textilhandelsavtalet (MFA) i mars 1976 träffats en
uppgörelse som bl. a. innebär att importbegränsningen för berörda textilvaror,
med undantag av sänglinne och vissa fisknät, upphävts den 1 april
1976. För import av sänglinne från Japan innebär överenskommelsen en
fortsatt svensk importbegränsning t. o. m. 1977 års utgång.

Statistiska uppgifter

Av de detaljerade statistiska uppgifter som kommerskollegium har fogat
till promemorian återges här blott följande sammandrag.

NU 1975/76:70

1. Kvantiteter och värden av Sveriges totala import av varor inom textilområdet
(textilfibrer, garner, vävnader, trikå- och konfektionsvaror) åren
1972-1975

	tusen ton	milj. kr.
1972	210	3 529
1973	227	3 948
1974	229	4 993
1975	216	5 221

2. Resp. länders och ländergruppers procentuella andel av Sveriges totala
import av varor inom textilområdet (textilfibrer, garner, vävnader, trikåoch
konfektionsvaror) åren 1972-1975

	1972	1973	1974	1975
EG	43,0	40,8	41,2	40,1
EFTA	33,8	34.3	33,4	32,1
Portugal	7,2	7,6	7,5	6,5
Statshandelsländerna	3,6	3.4	3,8	3.6
Östeuropa	2,6	2,4	2,7	2,6
Kina	1,0	1,0	1,1	1,0
U-länder	12,0	14,1	13,4	15,8
Pakistan	0,2	0,3	0,6	0,6
Indien	2,0	2,1	1,3	1,3
Taiwan	0,6	0,7	1,0	0,7
Hongkong	5,8	5,9	4,9	6,8
Republiken Korea	1,1	1,8	1,8	2,1
Övriga länder	7,6	7,5	8,3	8,4
Spanien	0,9	0,7	0,7	0,8
Jugoslavien	1,1	1,1	0,9	0,9
Malta	0,1	0,2	0,5	0,5