NU 1975/76:56

Näringsutskottets betänkande
1975/76:56

med anledning av motion om förstatligande av skogsindustrin
Ärendet

I motionen 1975/76:838 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen uttalar sig för ett överförande av den privatägda skogsindustrin
i statlig ägo.

Motionen

Skogsindustrin har enligt motionärerna inte utvecklats på samma sätt
som andra delar av svensk industri. Inom denna industrisektor har inga
företag tillkommit för framställning av nya varor. Utvecklingen har tvärtom
präglats av omfattande rationaliseringar och strukturförändringar. Detta har
lett till nedläggningar av fabriker och därav betingade sysselsättningsproblem.
Det är de kortsiktiga profitintressena som har styrt de privata skogsbolagens
handlande, anser motionärerna. De hävdar att den svenska skogsindustrin
inte har intresserat sig för att genom forskning och utveckling
fö fram nya produkter ur skogsråvaran. Skogsbolagens intresse för forskning
och utveckling har, säger de, framför allt varit knutet till skogsredskapen
- för att fö en snabb och billig skogsavverkning och minska antalet skogsarbetare.
Fortfarande är enligt motionärerna svensk skogsindustri i huvudsak
inriktad på framställning av halvfabrikat. De stora profiterna på pappersmassa
har gjort att endast hälften av den i Sverige producerade mängden massa
vidareförädlas inom landet till papper, anförs det.

Motionärerna anser att en viss procentuell del av skogsindustrins produktionsvärde
bör satsas på avancerad forskning för att skapa nya produkter
och därmed nya sysselsättningsmöjligheter. De nämner särskilt avancerad
träkemisk forskning, bl. a. för utnyttjande av lignin, samt framställning av
protein ur skogsavfallsprodukter. Samordning av industrin och ett slut
på ett snävt profittänkande anger de som nödvändiga förutsättningar för
ett bättre utnyttjande av råvaran och för en kraftig satsning på forskning
och utvecklingsarbete.

Uppgifter i anslutning till motionen

Ägarförhållanden inom skogsindustrin

Näringsutskottet lämnade i ett betänkande år 1975 (NU 1975:1 Dorn motioner
rörande skogsindustrin följande uppgifter om ägarförhållandena inom
branschen.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 56

NU 1975/76:56

2

Av skogsindustriföretagens årsredovisningar för år 1973 framgår att av
den totala produktionen av massa i Sverige om 9,4 milj. ton staten svarade
för 8 %, konsumentkooperationen för 3 %, den producentkooperativa skogsägarrörelsen
för 16 % och de privata skogsbolagen för 73 %. För den totala
årsproduktionen av papper och papp om 5,2 milj. ton var den procentuella
fördelningen på olika ägarkategorier följande: staten 10 %, konsumentkooperationen
7 96, den producentkooperativa skogsägarrörelsen 11 % och privata
skogsbolag 72 %.

Vissa utredningar m. m.

Chefen för industridepartementet tillsatte år 1973 ett branschråd för skogsindustrin
(ordförande: planeringschef Karl-Henrik Pettersson). I en inom departementet
upprättad promemoria som anger riktlinjer för rådets verksamhet
uttalas att det med hänsyn bl. a. till de fortsatta betydande strukturella
förändringar som förestår är angeläget att få till stånd ett löpande samråd
mellan berörda samhällsorgan, företagen och de anställda angående de problem
som föreligger på skogsindustrins område för att därigenom försöka
komma fram till en samstämmig syn på denna industrigrens förutsättningar
och framtida utveckling.

Branschrådets huvudsakliga uppgift är att systematiskt följa utvecklingen
inom skogsindustrin i dess helhet och då särskilt i ett längre tidsperspektiv.
På grundval av efterfrågeprognoser för svensk skogsindustri bör rådet regelbundet
diskutera den förväntade efterfrågeutvecklingens innebörd för
skogsindustrin och för näringspolitiken.

Rådet skall ta erforderliga initiativ för att med lämplig tidsintervall sådant
underlag tas fram att den svenska skogsindustrins totala, förväntade investeringar
samt därmed sammanhängande finansieringsstruktur och sysselsättningsutveckling
kan belysas för de närmast kommande åren och diskuteras
av rådet. De på så sätt framtagna långsiktiga bedömningarna bör
av rådet stämmas av mot förväntad efterfrågeutveckling, råvarutillgång och
andra ekonomiska faktorer av betydelse för branschens utveckling. Särskild
vikt bör härvid läggas vid en analys och diskussion kring investeringarnas
inriktning vad gäller produktion och regional fördelning samt de sannolika
konsekvenserna av den angivna inriktningen främst vad gäller sysselsättning,
kapacitetsutveckling och råvarubehov.

Rådet är oförhindrat att även ta upp andra frågor som bedöms vara av
betydande gemensamt intresse för skogsindustrin.

1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande: landshövding Bengt Lyberg)
har i uppdrag att komplettera de principförslag om den framtida skogspolitiken
som skogspolitiska utredningen lade fram i betänkandet (SOU
1973:14) Mål och medel i skogspolitiken. Denna komplettering bör enligt
direktiven bl. a. omfatta utredningar om möjligheterna att öka avverkningarna
inom ramen för ett långsiktigt producerande skogsbruk. Ett system

NU 1975/76:56

3

för en rullande virkesbalansutredning bör utarbetas. Utredningen skall även
bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att säkerställa
att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas inom skogsindustrin
och därmed också en långsiktig hög intensitet i det svenska skogsbruket.

I april 1974 gav chefen för industridepartementet statens industriverk
i uppdrag att utföra visst utredningsarbete rörande trävaruindustrin. Utredningen
bör enligt direktiven komplettera de bedömningar av marknadsutvecklingen
som gjordes 1971-1972 med en bedömning fram till år 1980 samt
undersöka konsekvenserna härav för produktion, sysselsättning och anläggningsstruktur.
Utredningsuppdraget omfattar i första hand den träbearbetande
industrin. Förhållandena inom de råvarunära delarna av branschen
(sågverken, skivindustrin) skall endast beröras i den mån detta är nödvändigt
för att huvuduppgiften skall kunna fullgöras.

Industriverket fick vidare i februari 1976 i uppdrag att utreda vissa frågor
rörande sågverks- och skivindustrierna. Syftet med utredningsarbetet är att
bidra med underlag för statsmakternas näringspolitiska ställningstagande
på skogsnäringens område. Resultatet av arbetet bör föreligga senast vid
utgången av år 1976. I en promemoria som har upprättats inom industridepartementet
anges närmare de riktlinjer enligt vilka utredningsarbetet skall
bedrivas. I promemorian påpekas att även om olika åtgärder som intensifierad
skogsskötsel och bättre råvaruutnyttjande i de industriella processerna vidtas
för att öka virkestillgången denna har blivit en begränsande faktor för en
ytterligare utbyggnad av den råvaruförbrukande delen av den svenska skogsindustrin.
Hushållningen med våra skogsresurser är så betydelsefull att en
fortsatt okontrollerad förbrukningsökning framstår som oacceptabel för alla
skogsnäringens intressenter, sägs det. I promemorian påpekas vidare att
det finns andra skäl till en ökad kontroll av skogsindustrins expansion.
Knappheten på råvara kan leda till en alltför snabb strukturomvandling
som kännetecknas av ökad takt i koncentrationsprocessen med efterföljande
kapitalförstöring och utslagning av många företag, bl. a. i sysselsättningssvaga
regioner i landet.

Mot denna bakgrund har regeringen, sägs det i promemorian, nyligen
deklarerat dels att ett samlat näringspolitiskt program för skogsnäringen
skall utarbetas, dels att intill dess ett sådant program kan träda i kraft mycket
stor återhållsamhet skall iakttas i vad avser råvarukrävande utbyggnad inom
skogsindustrin. För närvarande, anförs det i promemorian, saknas ett tillfredsställande
underlag för att bedöma de långsiktiga och övergripande industripolitiska
frågorna på skogsområdet. Avsikten är därför att parallellt
med skogsut red ningens arbete intensifiera utredningsarbetet på det skogsindustriella
området. Målet är att ett samlat näringspolitiskt program för
skogsnäringen skall redovisas under år 1977.

1 promemorian erinras om att huvudansvaret för utredningsarbetet på
det skogsindustriella området åvilar industridepartementet. Som referensorgan
fungerar skogsbranschrådet. En särskild arbetsgrupp med represen -

NU 1975/76:56

4

tanter för berörda departement, industrin, de fackliga organisationerna och
statens industriverk har inrättats för att närmare följa och samordna utredningsarbetet.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom skogsindustrin

Näringsutskottet har i betänkanden åren 1973 och 1974 (NU 1973:52,
1974:47 givit ingående redogörelser för forsknings- och utvecklingsarbetet
(FoU) inom skogsindustrin. Den redovisning av FoU-kostnaderna inom
industrin som utskottet lämnade år 1974 byggde på betänkandet (SOU
1974:14) ”Svensk industri. Industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet”
och visade bl. a. att massaindustrin m. m. (dvs. massa-, pappers- och
pappersvaruindustri) under hela perioden 1967-1971 har ökat sina faktiska
FoU-kostnader, särskilt under den senare delen (med 8 milj. kr. i fasta
priser från 1969 till 1971). Totalt uppgick kostnaderna till 47 milj. kr. 1971.
I hela industrin minskade däremot kostnaderna 1969 för att sedan öka kraftigt.
Massaindustrins m. m. andel av totalt utförd FoU i hela industrin är
dock liten eller drygt 3 96.

Kostnaderna för FoU som utförts inom företagen har under perioden
1967-1971 så gott som helt täckts med industrins egna medel. Staten svarade
1971 för ca 0,3 milj. kr. av FoU-kostnaderna i massaindustrin m. m. Till
ca 80 96 har FoU-verksamheten inom branschen inriktats på utvecklingsarbete.
Samma procentuella fördelning mellan forsknings- och utvecklingsarbete
har varit rådande under hela perioden.

Den helt övervägande delen av de medel som satsas på industriägda forsknings-
och utvecklingsinstitutioner inom skogsindustrin avser massa- och
papperstillverkning och produkter därav. Forskningsverksamheten utanför
företagen, vilken i huvudsak är av kollektiv natur, har byggts upp och finansierats
dels genom fonder, dels genom bidrag från industrin och staten
till det numera halvstatliga Svenska träforskningsinstitutet, dels genom halvkollektiv
forskning vid universitetsinstitutioner inom och utom landet, baserad
på bidrag från enskilda eller grupper av företag. Utskottet lämnade
år 1973 en utförlig redovisning av ändamålet med Träforskningsinstitutets
verksamhet, dess organisation samt inriktningen av den forskning som bedrivs
där. Beträffande verksamheten vid Träforskningsinstitutet lämnade
utskottet år 1974 en redogörelse för det ramprogram för institutets verksamhet
under perioden 1974-1977 som fastställts av dess styrelse i juni
1974. Ramprogrammet baserar sig på ett avtal som träffats mellan Stiftelsen
Svensk träforskning och styrelsen för teknisk utveckling (STU). Enligt programmet
skall forskningen koncentreras framför allt lill problem i anslutning
till bättre utnyttjande av vedråvaran, fortsatt förbättring av vatten- och luftvården
samt nya och förbättrade produkter. Forskningsprogrammet syftar
primärt till att höja konkurrensförmågan hos den svenska skogsindustrin
på den internationella marknaden, att öka skogsindustrins förädlingsvärde

NU 1975/76:56

5

samt att minska skogsindustrins inverkan på den omgivande miljön. I forskningsprogrammet
framhålls att den begränsade tillgången på svensk råvara
innebär en ny situation för skogsindustrin. Skogsindustrin måste basera sin
vidare expansion på en fullständigare användning av träden och på ökad
forädlingsgrad. En rad forskningsprojekt är inriktade härpå, bl. a. försök
att framställa protein ur skogsindustriella avfallsprodukter, att tillreda liner
med upp till 50 % inblandning av termomekanisk massa och att framställa
tidningspapper med lägre ytvikt. Med hänsyn till att skogsindustrin förbrukar
mycket energi betraktas forsknings- och utvecklingsinsatser för att spara
energi som angelägna.

Inom ramprogrammet skall en betydande del av forskningsverksamheten
på massa- och pappersområdet successivt koncentreras till ett fåtal - ca
fyra - tunga projekt. Dessa skall vara klart målinriktade och syfta till resultat
som direkt kan omsättas inom industrin. Inom Träforskningsinstitutets
forskningsprogram om totalt åtta delprogram får de två program som syftar
till bättre utnyttjande av vedråvaran samt utveckling av nya och förbättrade
produkter de största anslagen. I institutets årsredogörelse för 1974/75 påpekas
att den vedsubstans (ca 50 96) som utlöses vid kemisk massatillverkning
i dag används huvudsakligen som bränsle inom fabriken vid både sulfitoch
sulfatkokning. På sikt torde den utlösta vedsubstansen även komma
att användas för tillverkning av produkter som protein och olika slag av
kemikalier. Den utlösta organiska substansen har givetvis större värde som
råmaterial för ifrågavarande produktion än som bränsle.

Forskningsprogrammet har en totalbudget på ca 24,2 milj. kr. Institutets
totala omsättning för budgetåret 1974/75 uppgick till ca 31 milj. kr. STU
stöder under innevarande budgetår forskning inom området kemi-, skogsoch
träteknik med 23,3 milj. kr. Staten och skogsindustrin kommer enligt
avtalet att satsa 82 milj. kr. på central skogsindustriforskning för den närmaste
treårsperioden. Skogsindustrin bidrar med 46, 4 milj. kr. Den sammanlagda
kostnaden för massa- och pappersindustrins FoU-insatser uppgick
år 1973 enligt uppgifter från Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen
till ca 80 milj. kr. Detta motsvarar ca 2 96 av förädlingsvärdet inom branschen.
Svensk skogsindustri beräknas under år 1975 ha satsat totalt ca 110
milj. kr. på FoU.

Tidigare behandling av motioner om skogsindustrins forskningsarbete

Frågan om skogsindustrins forskningsarbete har tagits upp i motioner
vid 1966, 1967, 1973,1974och 1975 års riksdagar(SU 1966:10, JoU 1967:13,
NU 1973:52, 1974:47, 1975:11). Motionerna har avslagits. Inom näringsutskottet
har vänsterpartiet kommunisternas representant reserverat sig till
förmån för motionsyrkanden från partiets sida.

Vid sin behandling av frågan år 1975 framhöll utskottet att utvecklingen
inom skogsnäringen och den begränsade tillgången på svensk vedråvara

NU 1975/76:56

6

otvivelaktigt motiverar ökad forskningsverksamhet och att såväl skogsindustrin
som staten under de senaste åren ökat sina insatser för träforskning.
Utskottet hänvisade även till de ramprogram för Svenska träforskningsinstitutets
verksamhet som institutets styrelse fastställt år 1974. Forskningen
skall enligt detta program koncentreras på problem som rör bättre utnyttjande
av vedråvaran, fortsatt förbättring av vatten- och luftvård samt utveckling
av nya och förbättrade produkter. Utskottet ansåg sig mot denna bakgrund
kunna konstatera att de problem som motionärerna hade pekat på blivit
uppmärksammade.

Yrkanden om förstatligande av skogsindustrin har behandlats vid 1974
och 1975 års riksdagar (NU 1974:47, 1975:11). Utskottet anförde vid båda
tillfällena att det inte fanns anledning för riksdagen att uttala sig i fråga
om förstatligande av skogsindustrin. Motionerna har avstyrkts av utskottet
och avslagits av riksdagen. Båda åren reserverade sig vänsterpartiet kommunisternas
representant i utskottet till förmån för yrkandet.

Utskottet

Förslag som syftar till att den privatägda skogsindustrin skall förstatligas
har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast våren 1975. Yrkandet
i motionen 1975/76:838 om att riksdagen skall uttala sig för att den privatägda
skogsindustrin skall föras över i statlig ägo motiveras med att skogsbolagen
inte har satsat på forskning och utveckling för att få fram nya
produkter ur skogsråvaran. Detta har bl. a., anförs i motionen, lett till sysselsättningssvårigheter
och nedläggningar av företag.

Ett omfattande utredningsarbete som berör olika delar av skogsindustrin
har - som framgår av den redovisning som lämnats ovan - inletts under
de senaste åren. Syftet med utredningsarbetet är att bidra med underlag
för ett näringspolitiskt ställningstagande på skogsnäringens område som enligt
uttalande av industriministern planeras äga rum ett av de närmaste
åren. Utskottet anser bl. a. mot denna bakgrund att det inte finns anledning
för riksdagen att uttala sig i fråga om förstatligande av skogsindustrin.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:838.

Stockholm den 13 maj 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Rask
(s), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson
i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö
(s), herr Pettersson i Helsingborg (s) och fru Oskarsson (c).

NU 1975676:56

7

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

Förslag som (=utskottet) av företag.

Den kritik mot den privata skogsindustrin som framförs i motionen kan
utskottet instämma i. Kortsiktiga profitintressen har styrt dess verksamhet.
Forsknings- och utvecklingsarbetet inom skogsindustrin har inte inriktats
på framtagande av nya produkter eller vidareförädling av pappersmassa.
Detta har lett till sysselsättningssvårigheter och nedläggningar av företag.
Utskottet anser liksom motionärerna att skogsindustrins forsknings- och
utvecklingsarbete måste byggas ut och ges ett i förhållande till nuläget radikalt
förändrat mål. Utvecklingen på råvarusidan gör det nödvändigt med
en ökad satsning på träkemisk forskning, t. ex. för framställning av nya
produkter ur lignin. Mot bakgrund av skogsindustrins hittillsvarande politik
finner utskottet att - om en förändring av forsknings- och utvecklingsarbetet
skall kunna komma till stånd - ett förstatligande av de privata skogsbolagen
är nödvändigt. Riksdagen bör därför uttala sig för ett förstatligande av den
privatägda skogsindustrin.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:838 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förstatligande
av skogsindustrin.

’

'■ • ■-