NU 1975/76:55

Näringsutskottets betänkande
1975/76:55

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag
inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:100 bilaga 15 med
undantag av följande punkter. Punkterna B 7-11 och 14 samt E 1, 2,
4, 19 och 20 på driftbudgeten behandlas i utskottets betänkande 1975/76:53
rörande företags- och bransch främjande åtgärder m. m. Punkterna D 1-8
och E 13-17 på driftbudgeten samt I. F:1 och V: 11 på kapitalbudgeten behandlas
i utskottets betänkande 1975/76:42 rörande energihushållning m. m.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten Al (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 11 668 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 2 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 245 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 3 (s. 22 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 4 (s. 23) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 225 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten A 5 (s. 24) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 194 000 kr.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 55

NU 1975/76:55

INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 1 (s. 37-42) och hemställer

att riksdagen till Starens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 19 872 000 kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 42—44) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 3 020 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 3 (s. 44-50) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

9. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 4 (s. 50) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet
m. m. för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
9 880 000 kr.

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 5 (s. 50 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 6 (s. 51 f.) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 2 261 000 kr.

12. Främjande av hemslöjden. Regeringen har under punkten B 12 (s. 87 f.)
föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden förbudgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 1 552 000 kr.

NU 1975/76:55

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:638 av herr Björk i Gävle (c) och fröken Eliasson (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om hur vävstugeverksamheten
skall stödjas blir föremål för prövning i enlighet med vad som föreslås i
motionen,

1975/76:1828 av fru Åsbrink m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att initiativ tas för att inrätta en tjänst som hemslöjdskonsulent
för invandrarkvinnor, knuten till invandrarverket.

Motionen 1975/76:1828

1 motionen 1975/76:1828 erinras om att det pågår ett omfattande arbete
för att underlätta invandrarnas anpassning till det svenska samhället. Men
det gäller också att bevara invandrarnas rotfäste i den egna kulturen. Motionärerna
pekar på att denna omställningsprocess är särskilt svår för kvinnorna.
Kvinnorna för ofta med sig hemlandets hemslöjdskultur. Om invandrarkvinnornas
skicklighet tillvaratogs skulle detta säkerligen bidra till
att stärka deras självkänsla och underlätta deras anpassning, hävdar motionärerna.
De anser även att den svenska hemslöjden härigenom skulle
kunna få intressanta bidrag. Motionärerna erinrar om att Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund (SHR) har ansökt om anslag för en femårsperiod
till en hemslöjdskonsulent för invandrarkvinnor.

Remissyttranden över motionen 1975/76:1828

Statens invandrarverk och SHR har yttrat sig över motionen.

1 invandrarverkets remissyttrande erinras om att SHR uppmärksammade
invandrarutredningen på att hemslöjdsverksamhet utgör ett inte oväsentligt
inslag i den kulturverksamhet som många invandrargrupper fört med sig
till Sverige. Med hänsyn till detta föreslog utredningen (SOU 1974:69) att
statens kulturråd skulle få förfoga över ett särskilt anslag för främjandet
av kulturell verksamhet för språkliga minoriteter. Inom detta anslag skulle
även hemslöjdsverksamheten rymmas.

Invandrarverket påpekar att ett av målen för dess verksamhet är att påverka
fackmyndigheterna att tillvarata invandrarnas intressen inom myndigheternas
ordinarie verksamhet. En nyinrättad tjänst som hemslöjdskonsulent
för invandrare borde således placeras hos statens industriverk, som
redan har ett etablerat samarbete med konsulenter på regional nivå.

Invandrarverket anför vidare att det vill framhålla vikten av att invandrarnas
kulturella traditioner tas till vara även inom andra sektorer än hemslöjden,
t. ex. teater, litteratur, musik och folklig dans. Med hänsyn till
detta torde det, säger invandrarverket, vara mer befogat att inrätta en tjänst
som kulturkonsulent för invandrare hos statens kulturråd. Denne kultur 1*

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 55

NU 1975/76:55

konsulents uppgift skulle vara att, i samråd med bl. a. invandrarnas egna
organisationer, invandrarverket, folkbildningsorganisationerna samt industriverket
och dess regionala hemslöjdskonsulenter stödja invandrarnas kulturella
aktiviteter inom alla områden. Konsulenten borde självfallet också,
som motionärerna antyder, verka för ett ömsesidigt kulturutbyte mellan
svenskarna och invandrarna.

SHR erinrar om att förbundet redan i december 1973 i skrivelse till inrikesdepartementet
tog upp frågan om inrättande av en tjänst som hemslöjdskonsulent
för invandrare. Denna skrivelse remitterades till invandrarutredningen
och har hittills ej lett till någon åtgärd. SHR anför vidare att
förbundet har all anledning att kraftigt understryka behovet av en sådan
tjänst och sålunda tillstyrker motionen. Den föreslagna konsulenttjänsten
bör enligt SHR:s mening knytas till någon av hemslöjdens institutioner.

Motionen 1975/76:638

Verksamheten vid de ca 500 vävstugorsom finns spridda över hela landet
bedrivs enligt motionen 1975/76:638 i mycket varierande former. Organisationer,
t. ex. studieförbund, hemslöjdsföreningar, hushållningssällskap,
Husmodersförbundet Hem och samhälle samt centerns kvinnoförbund, är
ibland ansvariga för verksamheten. Vanligast är dock, säger motionärerna,
att en eller flera enskilda personer med vävutbildning eller goda kunskaper
i vävning har satt i gång verksamheten och hjälper nybörjare. Vilka samhällsorgan
- statliga, regionala eller lokala - som närmast bör ansvara för
och stödja vävstugorna är inte klarlagt. Möjligheterna att få till stånd en
mer kontinuerlig verksamhet skiljer sig därför från ort till ort. De kostnader
som deltagarna ofta har svårt att täcka är lokalhyra och kostnader för elektrisk
ström, påpekar motionärerna. De hävdar att det torde råda allmän enighet
om att denna form av kulturverksamhet är mycket värdefull och väl värd
att stödjas från samhällets sida.

Uppgifter i anslutning till motionen 1975/76:638

Vissa uppgifter rörande vävstugeverksamheten i Sverige har ställts samman
genom Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR). Uppgifterna,
som hänför sig till verksamheten år 1973, har samlats in genom hemslöjdsföreningarna.
De täcker inte all verksamhet; bl. a. ingår inte de vävstugor
som drivs i mera privat regi i undersökningen. Av svaren på ett
frågeformulär som har sänts ut till de till riksförbundet anslutna föreningarna
framgår att det finns 350-400 vävstugor spridda över hela landet. Dessutom
planerades vid enkättillfallet vävstugor på olika håll. Verksamheten varierade
mellan olika län. I ett län rapporterades 52 vävstugor, i ett annat endast
en. Många olika slags lokaler utnyttjades, t. ex. nedlagda skolor samt bondgårdar,
tvättstugor, vindar, källare, kommunalhus, pensionärshem, ung -

NU 1975/76:55

doms-, hembygds- och hemvärnsgårdar. Även det sätt på vilket verksamheten
leddes skiftade kraftigt. I vissa fall förekom i en fortbildningsorganisations
regi någon kombination av kurs och vävstuga, varvid en vävlärare
eller hemslöjdskonsulent svarade för viss undervisning. Vanligast var dock
att en eller flera deltagare med vävutbildning hade ansvaret för uppsättning
av vävarna och hjälpte nybörjare med arbetet. Hemslöjdskonsulenterna spelade
en viktig roll som rådgivare. Antalet vävstolar per vävstuga varierade
från tre, fyra till ett 20-tal. Deltagarantalet per gång var också mycket växlande,
från två till tolv. Hyreskostnaderna och de vävandes avgifter var
mycket olika. I många fall stod lokal kostnadsfritt till förfogande med lyse
och bränsle genom kommun, förening, företag eller privatperson. I de fall
då hyra erlades varierade den från 10 kr. till 200 kr. per månad. Ersättning
för att få utnyttja vävstol erlades också efter olika normer.

Remissyttrande över motionen 1975176:638

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) anför att förbundet
sedan flera år har sin uppmärksamhet riktad mot vävstugeverksamheten.
Deltagarna i denna verksamhet söker sig till hemslöjden för att få bistånd
i fråga om mönster, material och tekniskt kunnande. Förbundet hänvisar
till den enkät om vävstugeverksamheten som har refererats ovan. Avslutningsvis
anförs att förbundet finnér det angeläget uttala att vävstugeverksamheten
bör stödjas, att en utredning om organisationen av denna verksamhet
bör tillsättas och att förbundet bör bli företrätt i denna utredning.

Utskottet

Den uppräkning av anslaget med 172 000 kr. till totalt 1 552 000 kr. som
föreslås i propositionen överensstämmer med statens industriverks beräkning.
Utskottet tillstyrker propositionen på denna punkt.

I motionen 1975/76:1828 föreslås att ytterligare en tjänst som hemslöjdskonsulent
skall inrättas. Motionärerna anför att denna tjänst skall inriktas
på att stödja och uppmuntra invandrarnas hemslöjdstraditioner och därför
bör inrättas vid invandrarverket.

Förslag om inrättande av en tjänst som hemslöjdskonsulent speciellt för
invandrare har - som framgår av den redovisning som har lämnats i det
föregående - förts fram av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
(SHR). Invandrarutredningen föreslog (SOU 1974:69) att statens kulturråd
skulle få förfoga över ett speciellt anslag för främjande av kulturell verksamhet
för språkliga minoriteter. Inom detta anslag skulle även hemslöjdsverksamheten
främjas.

Detta förslag har inte lett till någon åtgärd. SHR erinrar i sitt yttrande
över motionen om detta förslag och understryker behovet av en sådan konsulenttjänst.
Den bör enligt förbundets uppfattning knytas till någon av

NU 1975/76:55

hemslöjdens institutioner. Invandrarverket påpekar i sitt remissyttrande att
ett av målen för verkets insatser är att påverka fackmyndigheterna att tillvarata
invandrarnas intressen inom myndigheternas ordinarie verksamhet.
Om en tjänst som hemslöjdskonsulent för invandrare inrättas borde den
därför enligt verkets mening placeras hos industriverket. Med hänsyn till
att invandrarnas kulturella traditioner bör tas till vara även inom andra
sektorer än hemslöjden anser invandrarverket att det är mer befogat att
en tjänst som kulturkonsulent för invandrare inrättas hos statens kulturråd.
Denna kulturkonsulents uppgift skulle vara att i samråd med olika intressenter
stödja invandrarnas kulturella aktiviteter inom alla områden.

Motionärerna motiverar förslaget om att en särskild hemslöjdskonsulenttjänst
skall inrättas med att invandrarnas anpassning till det svenska samhället
på allt sätt bör understödjas. I detta syfte vidtas f. n. en rad åtgärder.
Det är härvidlag viktigt att även invandrarnas kulturella traditioner tas till
vara. Detta sker också i viss utsträckning, vilket bidrar til! att berika det
svenska kulturlivet. Enligt vad utskottet har inhämtat beaktar kulturrådet
frågor rörande invandrarnas kulturella traditioner i samband med olika kulturella
aktiviteter inom Sverige. Frågor rörande hemslöjd faller emellertid
inte inom kulturrådets verksamhetsområde. Motionärerna har pekat på ett
område där vissa insatser från det allmännas sida skulle kunna underlätta
anpassningen till svenskt samhällsliv för framför allt invandrarkvinnor. Utskottet
är dock - bl. a. med hänsyn till invandrarverkets ställningstagande
- inte övertygat om att en särskild tjänst i enlighet med motionen bör
inrättas.

Yrkandet i motionen 1975/76:638 syftar till en utredning av frågan om
hur vävstugeverksamheten skall stödjas. Motionärerna påpekar att möjligheterna
att få stöd till denna verksamhet varierar mycket. Ansvar för sådant
stöd har enligt motionärerna dels kommunerna och deras kulturnämnder,
dels landstingen via hemslöjdsföreningar och hushållningssällskap, dels staten
genom det statliga stödet till hemslöjden, till skapande kulturell verksamhet
och till studieförbunden. Dessa oklara ansvarsförhållanden
bör enligt motionärerna snarast tas upp till granskning och överväganden.
Den enkät - i korthet refererad i det föregående - om vävstugeverksamheten
som år 1973 genomfördes av SHR stödjer motionärernas uppgifter. SHR
hänvisar i sitt yttrande över motionen till enkäten och påpekar att förbundet
sedan flera år har sin uppmärksamhet riktad mot vävstugeverksamheten.
Deltagarna i denna vänder sig till hemslöjden för att få råd och hjälp i
fråga om mönster, material och tekniskt kunnande. Förbundet uttalar att
det är angeläget att vävstugeverksamheten får stöd och att den lämpliga
organisationen för denna verksamhet blir utredd.

Vävstugeverksamheten har stor omfattning. SHR beräknar att det f. n.
finns ca 500 vävstugor. Det stöd som verksamheten får från samhället varierar,
som motionärerna påpekar, kraftigt. Otvivelaktigt ligger det mycket
i motionärernas synpunkt att denna verksamhet bör ges möjligheter att

NU 1975/76:55

fortsätta och utvecklas. Utskottet finner dock att frågan om stöd från det
allmännas sida främst bör lösas på regional och lokal nivå.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Främjande
av hemslöjden för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 1 552 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:638,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1828.

13. Föreningen Svensk form. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 13 (s. 88-92) och hemställer

att riksdagen till Föreningen Svensk form för budgetåret 1976/77
anvisar ett anslag av 449 000 kr.

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

14. Sveriges geologiska undersökning. Regeringen har under punkterna
C 1-4 (s. 98-116) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1976/77

1. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information
och dokumentation anvisa ett reservationsanslag av 20 691 000
kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. anvisa ett
reservationsanslag av 17 828 000 kr.,

4. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning anvisa ett reservationsanslag
av 6 611 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975/76:247 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskning
och prospektering av bl. a. uranförekomster i Jämtlands län,

1975/76:640 av herr Gillström m. fl. (s), vari föreslås att riksdagen hos
regeringen anhåller om att inom Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s)
program snarast utförs prospektering i Nordanstigs och Ljusdals kommuner
inom Gävleborgs län samt i berörda kommuner inom angränsande län,

1975/76:1748 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående

1. betydelsen av genomförande av s. k. fullprospekteringsprogram.

2. behovet av länsgeolog, knuten till länens planeringsorgan,

3. behovet av resurser för inventering av industriella mineraler.

NU 1975/76:55

1975/76:1802 av herrar Måbrink (vpk) och Svensson i Malmö (vpk), vari,
såvitt gäller yrkandet 2, hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer
att SGU ges i uppdrag att genomfora en grundlig undersökning av malmförekomsterna
inom berörda områden i Ljusdals kommun i syfte att utröna
möjligheterna för en industriell malmbrytning,

1975/76:1809 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen begär att regeringen lämnar förslag om inriktning och kostnadsram
för en intensifierad mineralprospektering i norra Sverige.

Generaldirektör Gunnar Ekevärn och byråchef Gunnar Kautsky, Sveriges
geologiska undersökning, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Motionerna

I motionen 1975/76:1748 erinras om att Sveriges geologiska undersökning
(SGU) på uppdrag av vissa länsstyrelser och kommuner har utarbetat förslag
till s. k. fullprospekteringsprogram.

Syftet med dessa program är att erhålla en allsidig kunskap om förekomsten
av exploateringsbara mineraler och bergarter. Motionärerna påpekar
att ett genomförande av dessa program omedelbart kan leda till ökad sysselsättning
lokalt genom att den arbetskraft som finns på orten kan utnyttjas
i undersökningsarbetet. Av den orsaken har också, anför motionärerna, arbetsmarknadsverket
fått förslag om att sådana program skall utgöra sysselsättningsreserv.
Ett fullprospekteringsprogram beräknas kunna genomföras
på fyra till fem år.

Erfarenheterna av den undersökning inom Pajala kommun som SGU
har utfört visar enligt motionärerna att det är väl motiverat att genomföra
flera liknande projekt. En förutsättning för att projekten skall lyckas är,
framhåller de, att tillräckliga medel ställs till förfogande. Vidare krävs en
lämplig koordinator för dessa program. Motionärerna anser att i länen en
geolog bör knytas till planeringsorganen.

Motionärerna tar vidare upp frågan om tillgång på industrimineraler i
Sverige. De hävdar att kännedomen härom är bristfällig. Industriella mineraler
och bergarter har ett mångsidigt användningsområde. F. n. är svensk
industri till stor del hänvisad till att köpa industrimineral från utlandet.
Motionärerna hänvisar till att SGU har påpekat detta faktum och föreslagit
en omfattande inventering.

I motionen 1975/76:640 framhålls att Gävleborgs län under senare år
har haft en besvärlig arbetsmarknadssituation. Framför allt gäller detta för
de två nordligaste kommunerna, Ljusdal och Nordanstig. Det har också varit
svårt att finna lämpliga lokaliseringsobjekt för dessa två kommuner, anför
motionärerna. De påpekar att det i ett 50-tal år har pågått undersökningar
om möjligheterna till gruvdrift i Baståsen inom Nordanstigs kommun. Analyser
av prover har visat lovande malmförekomster. Motionärerna anser

NU 1975/76:55

att en fortsättning av verksamheten kräver större ekonomiska insatser än
vad berörda kommuner själva kan rå med. En eventuell gruvdrift måste
handhas av ett bolag med staten som intressent, anförs det. Motionärerna
åberopar vidare erfarna prospekterare som menar att en ny prospektering
för området bör göras med hänsyn bl. a. till att personal, metodik och instrument
har förnyats sedan tidigare undersökningar gjordes. Dessutom,
anför de, anses det nödvändigt att nu inventera även mindre fyndigheter,
då de rikare fyndigheterna efter hand avtar.

Även i motionen 1975/76:1802 erinras om den bekymmersamma arbetsmarknadssituationen
i Gävleborgs län och då särskilt i Ljusdals kommun.
Bland de olika förslag som motionärerna lägger fram är även att förutsättningarna
för att bryta malm skall undersökas. Motionärerna påpekar
att de undersökningar beträffande fyndigheternas omfattning som hittills
har genomförts inte har varit omfattande.

I motionen 1975/76:247 anförs att det torde finnas goda möjligheter att
skapa nya arbetstillfällen i Jämtlands län genom att exploatera de där befintliga
malm- och mineraltillgångarna. Mycket tyder enligt motionärerna
på att de uranfyndigheter som upptäckts i länet bör kunna exploateras utan
alltför omfattande miljöförstörelse. Motionärerna anser att det är angeläget
att staten genom SGU intensifierar forskning och prospektering av Jämtlands
och Västernorrlands län. De anför att man, även om det f. n. inte skulle
finnas behov av nya gruvor i landet, måste ta i beaktande att den
tid som erfarenhetsmässigt krävs från konstaterad brytvärdig fyndighet till
gruvbrytning är fem-tio år. Vidare gör motionärerna den bedömningen att
den bästa och snabbaste effekten uppnås om geologisk expertis fast stationeras
i området. På sikt bör därför en geologisk forskningsstation upprättas
i Jämtlands län.

I motionen 1975/76:1809 uttalas att Norrbotten snarast måste utvecklas
till att bli industriellt och ekonomiskt likställt med övriga delar av landet.
Detta kan ske genom att de resurser och mineraltillgångar som finns i Norrbotten
tas till vara. Motionärerna anser att industrialiseringen i Norrbottens
inland bör bygga bl. a. på en expanderande mineralindustri. Följande åtgärder
föreslås för att intensifiera inlandets industrilokalisering inom mineralområdet:
flygelektriska mätningar, geokemisk prospektering, prospektering efter
industriella mineraler samt sammanställning och bearbetning av hittillsvarande
mätresultat för att möjliggöra en ekonomisk värdering av fyndigheterna,
speciellt beträffande industrimineraler.

Uppgifter i anslutning till motionerna
Pågående utredningsarbete

Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande: landshövding Karl
Frithiofson) har till uppgift att ta fram underlag för överväganden rörande
den långsiktiga hushållningen med mineralresurser.

NU 1975/76:55

De sakkunniga bör, anförs i direktiven, utarbeta en långsiktig prognos
över Sveriges försörjning med mineraliska råvaror, dels för den närmaste
tioårsperioden, dels för tiden fram till år 2000. Den tioåriga, mer detaljerade
prognosen bör byggas upp av särskilda prognoser över utvinning, import,
export, förädling, användning och priser. Prognoserna bör omfatta mineralråvaror
av större betydelse för Sveriges ekonomi, dock inte mineraliska
energiråvaror eller sand och grus.

Vidare bör de sakkunniga på grundval av de gjorda prognoserna överväga
om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad
med hänsyn till samhällets långsiktiga behov. I mineralpolitiken innefattas
då även teknisk forskning och utveckling på mineralområdet samt möjligheten
att tillvarata mineral mer effektivt genom ökad återvinning.

Fråga i riksdagen

Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den 11
december 1975 (RD 1975/76:43, s. 216) en fråga (1975/76:122) av herr Gillström
(s) om eventuella initiativ för gruvdrift i Baståsen. I svaret lämnades
följande uppgifter.

De senaste undersökningarna inom Baståsens gruvfält gjordes under perioden
1930-1960. Bl. a. har Boliden AB här sökt efter koppar och guld.
Möjlighet att bryta befintliga malmtillgångar inom Baståsfältet har diskuterats
sedan länge, men diskussionerna har inte mynnat ut i konkreta förslag.
Skälet härtill är att det inte är sannolikt att det finns brytvärda malmkvantiteter
i bergytan eller på måttligt djup under denna. Visserligen har en
del analyser visat på höga blyhalter, men det har i dessa fall inte rört sig
om representativa urval utan om material ur enstaka prover.

Inom området finns i dag tre utmål, dvs. rättigheter att bryta och tillgodogöra
sig inmutningsbara mineral. Dessa ägs av Gränsfors gruvförening

u. p. a. Utmålsinnehavaren har i dag inte några konkreta planer på att ta
upp gruvdrift. Några prospekteringsinsatser inom området planeras inte heller
f. n. av Boliden AB. Nämnden för statens gruvegendom, som svarar
för huvuddelen av den statliga prospektering efter malm som utförs av
Sveriges geologiska undersökning, koncentrerar sina ansträngningar på mer
löftesrika fyndigheter.

Industriministern sade att några initiativ från hans sida i syfte att fa till
stånd gruvdrift i Baståsfältet f. n. inte är aktuella. Vidare uttalade han att
en mera allmän inventering av mineraltillgångarna i landet är aktuell och
att i det sammanhanget fyndigheterna i Baståsen kan bli uppmärksammade.

Utskottet

I de motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang föreslås olika
åtgärder för att intensifiera malmprospekteringen, främst i Norrland. Sveriges

NU 1975/76:55

geologiska undersökning (SGU) bör fl i uppdrag att undersöka malmförekomsterna
i Ljusdals och Nordanstigs kommuner i Gävleborgs län, hävdas
i motionerna 1975/76:640 och 1975/76:1802. I motiveringarna till förslagen
nämns i första hand behovet av att skapa fler arbetstillfällen i de berörda
kommunerna. I motionen 1975/76:247 uttalas att det är angeläget att staten
genom SGU intensifierar prospekteringen i Jämtlands och Västernorrlands
län. Förslag om inriktning och kostnadsram för en intensifierad mineralprospektering
i norra Sverige önskas i motionen 1975/76:1809. Enligt motionen
1975/76:1748 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
att det är betydelsefullt att s. k. fullprospekteringsprogram genomförs.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa förslag erinra om att nämnden
för statens gruvegendom har ansvaret för att gruvegendomen tas till
vara på bästa sätt och, där så är lämpligt, utökas. För prospektering utnyttjar
nämnden SGU. Enligt nämndens bedömning, som industriministern i propositionen
ansluter sig till, bör prospekteringsinsatserna koncentreras och
inriktas på slutvärdering av fyndigheter från kommersiell synpunkt utan
att den långsiktiga prospekteringsverksamheten eftersätts.

Vad gäller yrkandet i motionen 1975/76:1802, som syftar till malmprospektering
i Ljusdals kommun, vill utskottet erinra om att det ankommer
på nämnden att bedöma var i landet de statliga resurserna för prospektering
efter järn och andra metaller bör sättas in. Det är naturligt att härvidlag
i första hand möjligheterna att finna brytvärda kvantiteter malm blir avgörande.

Vad utskottet här anfört gäller även motionen 1975/76:640. Utskottet
noterar i detta sammanhang att industriministern i svar på en fråga om
ev. initiativ för att få till stånd gruvdrift i Baståsen bl. a. anförde att skälet
till att konkreta förslag om malmbrytning i Baståsen inte har lagts fram
är att det inte är sannolikt att det finns brytvärda malmkvantiteter i bergytan
eller på måttligt djup under denna. Nämnden för statens gruvegendom,
vilken - som ovan sagts - svarar för huvuddelen av den statliga prospekteringen
efter malm som utförs av SGU, koncentrerar f. n. sina ansträngningar
till mer löftesrika fyndigheter.

Med anledning av önskemålet i motionen 1975/76:1809 om intensifierad
malmprospektering i norra Sverige och de synpunkter som förs fram i motionen
1975/76:247 om malmprospektering i Jämtland vill utskottet påpeka
att nämnden för statens gruvegendom i sina anslagsäskanden för budgetåret
1976/77 har utgått från att omfattningen av den statliga prospekteringsverksamheten
i stort sett bör svara mot en ambitionsnivå som är oförändrad
i förhållande till omfattningen av SGU:s program budgetåret 1974/75.
Nämnden anser att för nya riktlinjer mineralpolitiska utredningens arbete
behöver avvaktas. I Norrbotten har nämnden koncentrerat verksamheten till
vissa särskilt intressanta objekt. I södra Norrbotten planeras en utökad borrningsverksamhet
för att man relativt snabbt skall få kännedom om den
ekonomiska potentialen i området. En utökad prospektering bl. a. av nickel

NU 1975/76:55

planeras i Västerbotten. Frågor rörande prospekteringsverksamhetens totala
omfattning och inriktning kommer mineralpolitiska utredningen att beröra
från principiella synpunkter. Utskottet anser sig inte ha skäl att med anledning
av motionerna förorda en höjd ambitionsnivå för prospekteringsverksamheten.

I motionen 1975/76:247 pekas på möjligheterna att utvinna uran ur vissa
fyndigheter i Jämtland. Svensk Kärnbränsleförsörjning AB anser - med
hänsyn bl. a. till priset på naturligt uran - att en regional inventering av
de delar av landet som bedöms ha förutsättningar för uranmineraliseringar
bör prioriteras högt inom SGU:s av statsmedel bekostade prospektering.
Beträffande ett av de områden som nämns i motionen - Tåsjöområdet -visar enligt SGU de undersökningar som utförts att fortsatta arbeten inte
bör prioriteras i jämförelse med övriga prospekteringsobjekt. Utskottet anser
sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till
regeringen i denna fråga.

Utskottet är inte berett att förorda en framställning till regeringen enligt
förslaget i motionen 1975/76:1748. Förslag till s. k. fullprospekteringsprogram
har, påpekas i motionen, utarbetats av SGU på uppdrag av länsstyrelser
och kommuner. I vissa fall har de genomförts såsom beredskapsarbeten,
i huvudsak finansierade genom arbetsmarknadsverket. Det torde fl ankomma
på berörda regionala och lokala myndigheter att ta initiativ till och verka
för genomförande av dylika program.

Motionärerna anser att en länsgeolog bör knytas till länens planeringsorgan.
Denne skulle bl. a. ha till uppgift att på länsnivå svara för geologiska
frågor och samordna fullprospekteringsprogram. I motionen yrkas på ett
uttalande av riksdagen om behovet av länsgeologer. Förslag om inrättande
av sådana tjänster har inte förts fram av SGU. Utskottet anser sig inte
ha skäl att föreslå riksdagen att göra den i motionen önskade framställningen
till regeringen rörande länsgeloger.

Vidare anför motionärerna att de svenska industrimineralresurserna inte
har undersökts tillräckligt. De anser att den inventering av industriella mineral
som SGU föreslagit bör påbörjas så snart som möjligt och vill att
riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Det är otvivelaktigt en viktig fråga som motionärerna tagit upp. SGU
har för delprogrammet industriella mineral och nyttosten beräknat ett behov
av 3 milj. kr. för kommande budgetår. Mineralpolitiska utredningen anser
att vissa insatser beträffande anslagsfinansierad prospektering efter industrimineral
kan initieras. Utredningen påpekar dock att en så kraftig expansion
av verksamheten inom industrimineralområdet som föreslås av SGU
förutsätter ett ställningstagande beträffande huvudmannaskapet för den statliga
prospekteringen efter industrimineral. Utskottet, som utgår från att frågan
om behovet av ökade insatser för prospektering av industrimineral
kommer att beaktas i kommande budgetarbete, anser inte att en framställning
i saken till regeringen är motiverad i nuläget.

NU 1975/76:55

Regeringens förslag i vad gäller anslag till SGU tillstyrks av utskottet.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt
information och dokumentation för budgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 20 691 000 kr.,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 17 828 000
kr.,

d) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 6 611 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:247 om geologiska undersökningar
i Jämtlands län,

3. att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:640 om gruvdrift i norra Hälsingland,

b) motionen 1975/76:1802 om malmbrytning i Ljusdals kommun,

4. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1748 om inventering
av industriella mineral, m. m.,

5. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1809 om intensifierad
mineralprospektering i norra Sverige.

15. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5
(s. 116 f.) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 1 057 000 kr.

16. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 6 (s. 118-125) och hemställer

att riksdagen till Starens gruvegendom för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 53 787 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M

17. Statens provningsanstalt. Regeringen har under punkterna E 5-7 (s.
212-217) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vid statens provningsanstalt inrätta två tjänster
för överingenjör i Fe 23/24,

2. till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1976/77 anvisa

NU 1975/76:55

ett reservationsanslag av 16 827 000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av utrustning till
statens provningsanstalt inom den kostnadsram som chefen för industridepartementet
har förordat,

5. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 44 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1975/76:329 av herrar
Bengtsson i Landskrona (s) och Adamsson (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om att den verksamhet som i dag bedrivs av
SEMKO så snart ske kan överförs i statens ägo och inordnas i systemet
med riksprovplatser.

Uppgifter om SEMKO

Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB (SEMKO), som bildades
år 1925 för frivillig provning av elektrisk materiel, blev år 1935 - då provningstvång
infördes - auktoriserad av Kungl. Maj:t för provning och godkännande
av provningspliktig materiel. Bestämmelser om provningstvång
och bestämmelser rörande provning av materiel utfärdas av statens industriverk
(tidigare av kommerskollegium). SEMKO:s uppgift är att från säkerhetssynpunkt
prova i första hand sådan elmateriel som är avsedd att
användas i hem och hushåll, på kontor samt i butiker, skolor och samlingslokaler.
Provning för godkännande sker genom typprovning.

Av aktierna i SEMKO ägs 3/7 av Svenska elverksföreningen, 2/7 av
Svenska brandförsvarsföreningen och 2/7 av Sveriges elektroindustriförening.
Bland de villkor som gäller för SEMKO:s verksamhet märks följande.
Ingen utdelning till aktieägarna får lämnas. Revisor i bolaget och suppleant
för denne utses av regeringen. Provning av materiel för vilken industriverket
har föreskrivit provningstvång skall utföras enligt av verket fastställda bestämmelser.
Regelbunden provning av annan materiel får endast ske i den
omfattning som verket medger.

Den tekniska verksamheten leds av SEMKO:s nämnd, den ekonomiska
av bolagets styrelse.

Nämndens ledamöter är till antalet 15. Av dessa utser regeringen nio,
däribland ordföranden. Av övriga sex ledamöter utser var och en av de
tre ägarföreningarna två. De av regeringen utsedda ledamöterna representerar
statliga myndigheter, mindre tillverkare, installatörer, importörer och konsumenter,
medan de övriga representerar strömleverantörer, större tillverkare
och brandskyddsintresset.

Nämnden utser provningsutskott och erforderligt antal normutskott. Den
fastställer anstaltens provningsavgifter och beslutar i övriga frågor som sammanhänger
med provningsverksamheten.

Styrelsen förvaltar bolagets ekonomi och tillsätter verkställande direktör
och övriga högre tjänstemän. Styrelsen har intet inflytande på provningsverksamheten.

NU 1975/76:55

Enligt lagen (1975:444) om beslutanderätt för riksprovplats som ej är myndighet
får riksprovplats, som är bolag eller stiftelse vari staten har ett bestämmande
inflytande, pröva fråga som gäller godkännande av produkt eller
anläggning eller fastställande av avgift för utförd provning. Regeringen elier
myndighet som regeringen föreskriver beslutar om närmare föreskrifter härför.

Motionen

Motionärerna påpekar att SEMKO år 1935 auktoriserades för provning
och godkännande av provningspliktig materiel inom det elektriska området.
De anser att det inte är helt tillfredsställande att SEMKO vid prov av vissa
apparater behöver anlita andra institutioner och myndigheter. Bäst vore om
hela bedömningen för godkännande gjordes av samma myndighet och på
en och samma plats, anför motionärerna. Enligt deras bedömning bör
SEMKO snarast inordnas i systemet med riksprovplatser. 1 motionen berörs
även ägarförhållandena i bolaget. Fördelningen av aktierna på Elverksföreningen,
Elindustriföreningen och Brandförsvarsföreningen innebär, säger
motionärerna, att tillverkande företag inom den elektriska branschen är aktieägare
i det företag som skall kontrollera och godkänna deras tillverkningar.
Detta ärenligt motionärernas mening ett högst diskutabelt förhållande. Provningar
och kontroller av detta slag bör bedrivas i statlig regi, hävdar de.

Utskottet

Statens provningsanstalt har med vissa undantag samordningsansvaret
för officiel] provning och kontroll. Provningsverksamheten bedrivs till övervägande
del av andra organ än provningsanstalten. Denna bereder vidare
ärenden om utseende av riksprovplatser för olika objekt som skall provas
officiellt.

Motionen 1975/76:329 syftar till att den verksamhet som i dag bedrivs
av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB (SEMKO) skall förstatligas
och inordnas i systemet med riksprovplatser.

SEMKO har sedan år 1935 auktorisation för provning och godkännande
av sådan elmateriel som är avsedd för hem, kontor, skolor, butiker och
samlingslokaler. SEMKO ägs av Svenska elverksföreningen. Svenska brandförsvarsföreningen
och Sveriges elektroindustriförening. Den tekniska verksamheten
leds av SEMKO:s nämnd. Av nämndens 15 ledamöter utser regeringen
nio, däribland ordföranden. SEMKO har vänt sig till industridepartementet
med anhållan att sådana åtgärder skall vidtas att SEMKO kan
utses till riksprovplats. SEMKO:s framställning innehåller bl. a. en förfrågan
om det finns intresse från statens sida att inträda som majoritetsaktieägare
i SEMKO. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs frågan f. n. inom industridepartementet.
Utskottet finner inte nu anledning att föreslå riksdagen

NU 1975/76:55

att göra någon framställning till regeringen med anledning av motionen.

Vad som i propositionen anförs beträffande statens provningsanstalt har
inte givit utskottet anledning till särskilt uttalande eller erinran.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att vid statens provningsanstalt inrätta
två tjänster för överingenjör i Fe 23/24,

b) till Stålens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1976/77
anvisar ett reservationsanslag av 16 827 000 kr.,

d) bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av utrustning
till statens provningsanstalt inom den kostnadsram
som chefen för industridepartementet har förordat,

e) till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1976/77
anvisar ett reservationsanslag av 44 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:329.

18. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E8-E10 (s. 218-221) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Upp drags verksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag
av 3 100 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning eli reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

19. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten Eli (s. 222) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1976/77 anvisar ett anslag av 870 000 kr.

20. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 12 (s. 222-224) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för
budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 4 610 000 kr.

21. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 18 (s. 248-251) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 42 360 000 kr.

NU 1975/76:55

DOMÄNVERKET

22. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 1 (s. 259) och hemställer att

riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1975 skall ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 142 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fondför utgifter för övertalig personal
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 160 000
kr.

23. Förvaltningsbvggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten I. G:2 (s. 297) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnadför domänverket för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

24. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 11:17 (s. 298 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för teknisk
utveckling m. m. inom i investeringsplanen uppförda
kostnadsramar i enlighet med vad chefen för industridepartementet
har förordat,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 1 700 000 kr.

Stockholm den 29 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c).
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Andersson i Storfors (s), Andersson
i Örebro (fp). Rask (s), Sjönell (c). Blomkvist (s). Hovhammar (m), Wååg
(s) (p. 1-11, 13-24), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s) (p. 12) och herr
Petersson i Ronneby (c).