Näringsutskottets betänkande
1975/76:52

med anledning av propositionen 1975/76:151 om överlåtelse av aktier
i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:151 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. medge att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts till Statsföretag
AB för 100 kr.,

2. godkänna vad chefen för industridepartementet anfört om Svenska
Utvecklingsaktiebolagets framtida verksamhet,

3. till Medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
27 000 000 kr.,

4. till Bidrag till Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1976/77
under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 26 700 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas
nedan (s. 2).

Verkställande direktören i Svenska Utvecklings AB Olof Söderström och
verkställande direktören i Sveriges Investeringsbank AB Arne Callans har
inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen

I propositionen framläggs slutligt förslag beträffande rekonstruktion och
framtida finansiering av Svenska Utvecklingsaktiebolaget. Detta bolag, som
helt ägs av staten, fick hösten 1975, sedan dess resultat kraftigt försämrats,
ett aktieägartillskott som skulle göra det möjligt för bolaget att driva sin
verksamhet fram till halvårsskiftet 1976. Nu föreslås att aktierna i bolaget
den 1 juli 1976 överlåts till Statsföretag AB. Vidare anges vissa riktlinjer
för bolagets framtida verksamhet. Bolaget skall även i fortsättningen ha
till uppgift att utveckla produkter, metoder och system som är angelägna
för samhället och att utgöra en kanal för utveckling av innovationer från
mindre företag och enskilda uppfinnare. Under de närmaste åren behöver
ett bidrag tillföras Utvecklingsbolaget för denna uppgift. För budgetåret
1976/77 beräknas ett bidrag av 3 milj. kr. under styrelsens för teknisk utveckling
forsknings- och utvecklingsanslag.

För att rekonstruktionen skall kunna genomföras föreslås ett aktieägartillskott
av 27 milj. kr., varav huvudparten beräknas bli erforderlig för direkta

1 Riksdagen 1975/76. 17 samt. Nr 52

NU 1975/76:52

insatser i samband med försäljning av kvarvarande dotterbolag. Det föreslagna
bidraget till Sveriges Investeringsbank AB skall utgöra ersättning
för ett tidigare avskrivet lån till Utvecklingsbolaget.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1975/76:2345 av herr Burenstam Linder m. fl. (m), vari hemställs

att riksdagen

1. avslår propositionen 1975/76:151,

2. hos regeringen hemställer om ny proposition med förslag till rekonstruktion
av Utvecklingsbolaget när ett fullständigt bokslut föreligger utan
vidare löpande statliga subventioner och utan ersättning till Investeringsbanken,

1975/76:2365 av herrar Wirtén (fp) och Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att

riksdagen

1. beslutar att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget skall övertas
av Statsföretag i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. i övrigt avslår propositionen 1975/76:151,

3. uttalar att en särskild företagsgrupp inte bör byggas upp inom Sveriges
Investeringsbank AB.

Motivering

I motionen 1975/76:2345 ställs först summan av tidigare och nu föreslagna
kapitalinsatser i Utvecklingsbolaget, 167 milj. kr., mot de i propositionen
angivna rekonstruktionskostnaderna, 94 milj. kr. En liknande jämförelse
görs i motionen 1975/76:2365. I båda motionerna uttrycks uppfattningen
att föga har vunnits i form av kommersiellt livskraftiga nya produkter.
Utvecklingsbolagets verksamhet betecknas som ett misslyckande, för vilket
ansvaret till stor del vilar på industridepartementet och dess chefer. Olika
delförslag i propositionen behandlas kritiskt i motionerna. Frågan om medel
till AB Carbox från statens utvecklingsfond bör, anser motionärerna, prövas
självständigt av fondens styrelse. Likaså bör bidrag från styrelsen för teknisk
utveckling (STU) lämnas endast efter STU:s bedömning av varje enskilt
fall. Mot förslaget om ersättning till Investeringsbanken för dess förlust
genom avskrivning av ett lån till Utvecklingsbolaget anförs att banken måste
gardera sig mot förluster genom noggrann kreditprövning och ta samma
ansvar för sin långivning som andra banker. Enligt motionärernas mening
har banken lånat ut beloppet i fråga utan betryggande säkerhet.

NU 1975/76:52

Att Investeringsbankens rätt att ”i undantagsfall” förvärva aktier skulle
- genom köp av Carbox - användas för att rädda ett statligt företag ur
en svår situation står inte i överensstämmelse med tankegångarna bakom
bildandet av Investeringsbanken, sägs det i motionen 1975/76:2345. Här
avvisas också tanken att Utvecklingsbolagets aktier i Stansaab Elektronik
AB skall övertas av Investeringsbanken - denna får inte bli ”någon sorts
andra klassens Statsföretag”. Det material som redovisas i propositionen
är enligt denna motion inte tillräckligt för att ge en klar bild av Utvecklingsbolagets
situation. Inga motiv har, sägs det vidare, framförts för att
Statsföretag skall subventioneras genom att för 100 kr. få förvärva ett företag
med ett aktiekapital av 2,5 milj. kr. Att de företag som övertar dotterbolag
från Utvecklingsbolaget får ersättning härför betraktas som ”högst anmärkningsvärt”.

Även i motionen 1975/76:2365 berörs Investeringsbankens roll vid övertagande
av dotterbolag. Ett sådant förvärv får endast bli temporärt, säger
motionärerna, och får inte leda till att man inom Investeringsbankens ram
skapar en ny industrigrupp. Beträffande rekonstruktionen i övrigt hänvisar
motionärerna till uttalanden hösten 1975 och hävdar att den bör kunna
genomföras utan ytterligare kapitaltillskott till Utvecklingsbolaget. I stället
för att Utvecklingsbolaget får ett fast bidrag från STU föreslås att Statsföretag
ställer medel till förfogande, varvid kravet på utdelning från Statsföretag
skall reduceras i motsvarande mån.

Utskottet

Svenska Utvecklings AB och dess verksamhet behandlades senast av riksdagen
hösten 1975 (prop. 1975/76:66, NU 1975/76:19). Bakgrunden varatt
resultatet för bolaget och dess dotterbolag hade försämrats drastiskt under
år 1975. I stället för en budgeterad förlust detta år av 17 milj. kr. förutsågs
i propositionen, som var daterad den 30 oktober 1975, en förlust av ca
45 milj. kr., i båda fallen före bokslutsdispositioner och skatter. I avvaktan
på ett slutligt förslag beträffande rekonstruktion och framtida finansiering
föreslog regeringen ett aktieägartillskott av 40 milj. kr., som skulle göra
det möjligt för bolaget att driva sin verksamhet fram till halvårsskiftet 1976
utan att likviditetsbrist eller annan tvångssituation skulle inträda. Denna
temporära lösning accepterades av riksdagens majoritet. En minoritet inom
riksdagen stödde en reservation som hade avgivits av moderata samlingspartiets
representanter i näringsutskottet och som gick ut på att riksdagen
skulle avslå propositionen och begära en ny proposition med ett fullständigt
rekonstruktionsförslag, innefattande försäljning av dotterbolagen och avveckling
av moderbolaget.

Propositionen 1975/76:66 innehåll en bedömning och kritik av Utvecklingsbolaget
från industriministerns sida. Vissa positiva effekter hade uppnåtts
genom bolagets verksamhet, uttalade han, men från främst företags -

NU 1975/76:52

ekonomiska synpunkter hade förväntningarna inte infriats. Det negativa
utfallet var, förklarades det, i inte ringa grad en följd av bristande planering
och kontroll av verksamheten. Särskilt kritiserades otillräcklig marknadsbedömning
hos flera dotterbolag.

I den nämnda propositionen aviserades att riksdagen under våren 1976
skulle få ta ställning till ett slutligt förslag till rekonstruktion av Utvecklingsbolaget.
Det är detta förslag som nu framläggs i propositionen
1975/76:151.

Industriministern rekapitulerar här inledningsvis Utvecklingsbolagets syften
och de huvudsakliga riktlinjerna för dess verksamhet. I bilaga 2 till propositionen
ges sektorsvis en översikt av moderbolagets och dotterbolagens
verksamhet fr. o. m. år 1974. Industriministern lämnar också en beskrivning
av den händelseutveckling år 1975 som föregick riksdagens beslut i höstas
om medelstillskott till Utvecklingsbolaget. Med anknytning till den bedömning
av bolaget som gjordes i förra årets proposition deklarerar industriministern
att hans kritik mot skötseln av bolaget kvarstår men att han
finner det angeläget att samtidigt framhålla "de många positiva resultaten
av bolagets verksamhet”. De näringspolitiska motiven för Utvecklingsbolaget
finns det enligt industriministern inte skäl att ifrågasätta. En samlad
bedömning av erfarenheterna hittills utmynnar, hävdar han, i att staten
även fortsättningsvis bör inte enbart genom bidrag till privata företag stödja
långsiktigt utvecklingsarbete utan också genom ett helägt utvecklingsbolag
medverka vid genomförandet av sådant arbete. Det understryks att utvecklingsverksamheten
bör vara ägarmässigt knuten till ett företag med omfattande
industriell produktion och marknadskontakt och att den inte alltid
kan bedrivas så att normal företagsekonomisk lönsamhet uppnås. En slutsats
blir att vissa löpande finansiella tillskott utifrån behövs för att den avsedda
utvecklingsresursen skall kunna upprätthållas. Samtidigt betonas att det
måste finnas såväl marknadsförutsättningar som ekonomiska förutsättningar
för de projekt som utvecklas.

Det rekonstruktionsarbete som har inletts och avses skola fullföljas gäller
dels olika dotterbolag till Utvecklingsbolaget, dels moderbolaget. I fråga
om dotterbolagen redovisas två redan genomförda försäljningar, vilka industriministern
betecknar som naturliga led i rekonstruktionen. Fyra helägda
dotterbolag - AB Samefa, AB Carbox, Edvin Gardmo AB och AB Tellusond
- kvarstår. Därtill kommer det hälftenägda Stansaab Elektronik AB. Sedan
propositionen framlades har preliminärt avtal ingåtts om att Samefa övertas
av Telub AB, i vilket företag staten - genom förenade fabriksverken - innehar
51 96 av aktiekapitalet. Carbox - som enligt propositionen kunde komma
att övertas av Sveriges Investeringsbank AB - skall enligt en motsvarande
överenskommelse övergå i Statsföretags ägo. I fråga om Stansaab anmäls
i propositionen att Investeringsbanken prövar frågan om övertagande av
Utvecklingsbolagets andel av aktierna. Beträffande de båda övriga nämnda

NU 1975/76:52

bolagen pågår förhandlingar, men frågan om överlåtelse av dem står fortfarande
öppen.

I sin framställning rörande moderbolaget utgår industriministern från vad
näringsutskottet hösten 1975 anförde om lämplig inriktning av rekonstruktionsarbetet.
Utskottet förordade att Utvecklingsbolaget skulle återföras till
Statsföretag, som därigenom skulle fl en utvecklingsenhet att utnyttjas både
för Statsföretagskoncerriens och för utomstående företags behov. I huvudsaklig
överensstämmelse med grunder som Statsföretag och Utvecklingsbolaget
gemensamt har utarbetat och framlagt för industriministern föreslås
att Statsföretag per den 1 juli 1976 övertar samtliga aktier i Utvecklingsbolaget
för 100 kr. och att därvid aktiekapitalet, som f. n. uppgår till 50,5
milj. kr., sätts ned till 2,5 milj. kr. Utvecklingsbolagets uppgift blir i framtiden
att "dels vara central utvecklingsresurs för Statsföretag, dels utgöra en kvalificerad
resurs för arbete med långsiktiga, tekniskt och kommersiellt riskfyllda,
projekt av samhällsangelägen natur, som inte ryms inom Statsföretags
målsättning”. Det förutsätts att hälften av bolagets kapacitet skall tas i anspråk
av Statsföretag.

En rekonstruktion enligt de riktlinjer som har angivits kräver enligt propositionen
olika slags finansiella insatser av staten. Statsföretags anbud är
baserat på förutsättningen att staten skall svara för att samtliga förluster
per den 31 december 1976 i de dotterbolag som vid övertagandet medföljer
moderbolaget täcks till fullo. I propositionen föreslås ett aktieägartillskott
till Utvecklingsbolaget av 27 milj. kr. Huvudparten av beloppet beräknas
för direkta insatser i samband med försäljning av kvarvarande dotterbolag.
Beloppet skall ge Statsföretag full ersättning för övertagande av moderbolaget
och eventuella dotterbolag.

En anslag av 26,7 milj. kr. föreslås för bidrag till Investeringsbanken.
Detta bidrag är avsett att täcka den förlust som banken år 1975 gjorde
genom att skriva bort en fordran på Utvecklingsbolaget, något som skedde
för att bolaget skulle få rådrum för vidare rekonstruktionsåtgärder.

Vissa medel föreslås vidare skola ställas till Utvecklingsbolagets resp. Carbox
förfogande i särskild ordning för att fortsatt utvecklingsarbete skall
möjliggöras. Härvid är det enligt industriministerns mening inte fråga om
rekonstruktionskostnader. För Utvecklingsbolagets del räknas med ett årligt
bidrag motsvarande 3 milj. kr. i 1976 års penningvärde. Det skall vara avsett
att delvis täcka kostnaderna för den del av verksamheten som inte har
samband med Statsföretag. Bidraget bör enligt propositionen utgå från anslaget
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling,
vilket i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 196 f.) har upptagits
till 238,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. För stöd under nästa budgetår
till utvecklingsverksamheten vid Carbox avses skola användas 5 milj. kr.
av de 20 milj. kr. som enligt budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil.
15 s. 255) skall anvisas till statens utvecklingsfond. Avsikten är, har utskottet
inhämtat, att regeringen skall förordna härom i sina anslagsföreskrifter för

NU 1975/76:52

budgetåret 1976/77 rörande fonden. De båda nu nämnda punkterna i statsbudgeten
behandlas i utskottets betänkande 1975/76:53.

I propositionen har intagits preliminära uppgifter om Utvecklingsbolagets
ekonomiska resultat för år 1975. Utskottet har vid sin prövning av ärendet
haft tillgång till ett preliminärt bokslut, som sedermera har antagits av bolagets
styrelse. Det upptar efter dispositioner i form av aktieägartillskott
av 40 milj. kr. och avskrivning av lån på 26,7 milj. kr. en redovisad förlust
av ca 22,9 milj. kr. Vidare har utskottet haft tillgång till den revisionsberättelse
för räkenskapsåret 1976 som bolagets revisorer har avgivit den
20 april 1976. Det kan antecknas att styrelsen och verkställande direktören
föreslår och revisorerna tillstyrker att den under året redovisade och den
från föregående år balanserade förlusten, totalt ca 47,7 milj. kr., täcks genom
utnyttjande av bolagets reservfond, vilken tillförs medel för ändamålet
genom överföring av aktiekapital och vars resterande belopp blir ca 13 milj.
kr. Det kan vidare antecknas att revisorerna hänskjuter frågan om ansvarsfrihet
för styrelseledamöter och verkställande direktör till bolagsstämman
”med hänsyn till att ägaren varit väl informerad och i vissa fall både påverkat
och deltagit i beslut som väsentligen påverkat resultat och ställning”.

Propositionen har föranlett två motioner. I den ena, 1975/76:2345, yrkas
att riksdagen skall avslå propositionen och begära att regeringen, när ett
fullständigt bokslut för Utvecklingsbolaget föreligger, kommer med ett nytt
rekonstruktionsförslag, som skall vara baserat på att inga löpande statliga
subventioner skall utgå och att Investeringsbanken inte får ersättning för
sin bortskrivna fordran. I den andra motionen, 1975/76:2365, godtas att
Utvecklingsbolaget överförs till Statsföretag men avvisas förslagen om finansiella
dispositioner i form av aktieägartillskott, bidrag till Investeringsbanken
samt bidrag till utvecklingsarbete i Utvecklingsbolaget resp. Carbox
från anslagen till styrelsen för teknisk utveckling (STU) resp. statens utvecklingsfond.
För Utvecklingsbolagets del föreslås att bidraget till utvecklingsarbete
skall ställas till förfogande av Statsföretag, som i sin tur skall
kompenseras genom en lika stor reduktion av utdelningen till aktieägaren-staten.
Riksdagen föreslås vidare uttala att det inte bör byggas upp
någon särskild företagsgrupp inom Investeringsbanken. Samma tankegång
återfinns i motiveringen i motionen 1975/76:2345.

Om den argumentation varpå motionsyrkandena stöds kan följande nämnas.
I motionen 1975/76:2345 uttalas att det saknas varje skäl för att staten
skulle ersätta Investeringsbanken för förluster som banken har gjort ”genom
att, som det visat sig, utan betryggande säkerhet låna ut pengar till Utvecklingsbolaget".
Avsaknaden av bokslut och en knapphändig framställning
i övrigt gör det enligt motionärerna svårt att med propositionens hjälp
få en klar bild av Utvecklingsbolagets situation. En subventionering av Statsföretag
i samband med övertagandet av Utvecklingsbolaget anses inte motiverad,
och det betecknas som ”högst anmärkningsvärt” att det vid överlåtelsen
av dotterbolag från Utvecklingsbolaget till andra företag skall fö -

NU 1975/76:52

rekomma särskild ersättning till dessa. I motionen 1975/76:2365 hänvisas
till att motionärerna i höstas uttalade att en rekonstruktion borde kunna
genomföras utan att riksdagen behövde tillskjuta ytterligare kapital. Motionärerna
erinrar om att Statsföretag enligt beslut av riksdagen nyligen
för ett tillskott av aktiekapital på 1 500 milj. kr. och att i en motion
(1975/76:2177) därom, som de gav sitt stöd, uttalades att målet borde vara
att ”lösa problemen för förlustbolagen” inom ramen fördetta kapitaltillskott.

Utskottet finner det angeläget att först klargöra vilka de faktiska konsekvenserna
av beslut enligt motionsyrkandena kan bedömas bli. Det kan
konstateras att Utvecklingsbolaget, vars styrelse redan har beslutat om upprättande
av likvidationsbalansräkning, kommer att fö inställa betalningarna
om medel till täckande av koncernens förluster inte ställs till förfogande.
Även styrelserna för Carbox, Samefa och Tellusond för besluta om upprättande
av likvidationsbalansräkning. Det kan inte förutsättas att Statsföretag
kommer att förklara sig villigt till ytterligare ekonomiska åtaganden
i samband med förvärv av Utvecklingsbolaget. Inte heller kan det förutsättas
att kvarvarande dotterbolag skall kunna överlåtas till nya ägare utan att
medel för förlusttäckning tillskjuts av Utvecklingsbolaget. Enligt motionen
1975/76:2345, vari begärs en ny proposition i ämnet, skall frågan om rekonstruktion
av Utvecklingsbolaget åter föreläggas riksdagen, vilket kan
ske tidigast i oktober 1976. Mot bakgrund av vad ovan sagts kan det bedömas
som sannolikt att, om propositionens rekonstruktionsförslag har avvisats,
vid det laget en slutlig avveckling av Utvecklingsbolaget och de nyssnämnda
dotterbolagen är nära förestående och att förutsättningar för en rekonstruktion
då kommer att saknas.

Förslaget'i motionen 1975/76:2365 innebär att kostnaderna för en rekonstruktion
av Utvecklingsbolaget till väsentlig del skall bäras av Statsföretag.
Som nyss sagts kan det inte förutsättas att Statsföretags ledning
frivilligt godtar en sådan lösning. Riksdagen kan inte förelägga Statsföretag
att fatta visst beslut i denna fråga. Det får vid bifall till motionen
1975/76:2365 ankomma på regeringen att - ev. genom beslut av aktieägaren-staten
vid bolagsstämma i Statsföretag - föranstalta om att statsföretag
vidtar de dispositioner som riksdagen i så fall har begärt.

Det nu berörda förslaget ger utskottet anledning att erinra om de grundläggande
principer som gäller för Statsföretags verksamhet (prop. 1969:121,
SU 1969:168, rskr 1969:381; jfr NU 1971:44). Som överordnat mål har statsmakterna
angivit att bolaget under krav på lönsamhet skall uppnå största
möjliga expansion. Vid fullföljandet av detta syfte är Statsföretag underkastat
vissa förhållningsregler och restriktioner som kan sägas markera delmål för
verksamheten. En sådan regel är att de statliga företagen vid val mellan
olika produktions- och lokaliseringsalternativ har ett särskilt ansvar att ta
hänsyn till samhällsintresset. I det sammanhanget bör observeras att bland
principerna för Statsföretags verksamhet ingår att kravet på lönsamhet är
förenat med skyldighet att lämna offert för fullgörande av sådana speciella

NU 1975/76:52

uppgifter i fråga om sysselsättning, försvarsberedskap m. m. som ägaren
begär att bolaget skall fullgöra. Det har sålunda förutsatts att ersättning
för merkostnader skall utgå om statsmakterna ålägger Statsföretag att ta
på sig uppgifter som står i strid med lönsamhetskriteriet och inte följer
av de mål i övrigt som har angivits för bolaget.

Utskottet finnér att de krav på finansiella insatser som i motionen
1975/76:2365 ställs på Statsföretag inte är förenliga med de principer som
enligt vad utskottet här angivit gäller för Statsföretags verksamhet. Den
föreliggande situationen ger enligt utskottets uppfattning inte statsmakterna
anledning att ompröva dessa principer. Oavsett hur det i motionen
1975/76:2365 framlagda förslaget beträffande täckande av kostnader för rekonstruktionen
av Utvecklingsbolaget kan bedömas i övrigt anser utskottet
att förslaget av det skäl som här angivits bör avvisas av riksdagen.

Som ovan nämnts hänvisas i samma motion till ett uttalande i motionen
1975/76:2177 om att Statsföretag borde "lösa problemen för förlustbolagen”
inom ramen för det kapitaltillskott som föreslogs - och beslöts - tidigare
i år. I anslutning till detta uttalande anförde utskottet (NU 1975/76:39)
bl. a. att det redan av det lönsamhetskrav som är primärt för Statsföretag
framgår att företaget måste ägna särskild omsorg åt sina förlustbolag. Uttalandet
i motionen avsåg emellertid förlustbolag inom Statsföretagskoncernen
och kan uppenbarligen inte åberopas till stöd för ett yrkande som
går ut på att Statsföretag skall täcka förluster som har uppkommit i bolag
utanför koncernen vilka Statsföretag föreslås förvärva.

Med anledning av att i propositionen nämns att Investeringsbanken ev.
skulle överta dels Carbox - något som inte längre är aktuellt dels Utvecklingsbolagets
aktier i Stansaab begärs i motionen 1975/76:2365 att riksdagen
skall uttala att det inte inom Investeringsbanken bör byggas upp
en ny grupp av industriföretag. I samband med beslutet om inrättande av
Investeringsbanken (prop. 1967:56, BaU 1967:33) uttalades att det inte kunde
uteslutas att en insats genom aktieteckning från bankens sida kunde framstå
som en naturlig komplettering av bankens övriga fmansieringsengagemang.
Övervägande skäl sades tala för att banken skulle fö möjlighet att i undantagsfall
förvärva aktier. F. n. innehar Investeringsbanken aktieposter i fyra
tillverkande företag. De förvärv av aktier i sådana företag som förekommit
hittills har gjorts för skyddande av fordringar eller eljest av särskilda skäl,
och avsikten har inte varit att aktieinnehaven skulle bestå på längre sikt.
Detsamma har, enligt vad utskottet inhämtat, varit avsikten beträffande
de ev. aktieförvärv som nämns i propositionen. Utskottet anser med hänsyn
härtill att det inte finns skäl för riksdagen att överväga ett sådant uttalande
rörande Investeringsbanken som föreslås i motionen 1975/76:2365.

När utskottet i höstas förordade att riksdagen skulle godta det förslag
till temporära insatser för en rekonstruktion av Utvecklingsbolaget som då
framlades refererade utskottet den kritik mot bolagsledningen som industriministern
hade framfört i propositionen och inskränkte sig för egen del

NU 1975/76:52

till att beteckna den uppkomna situationen som otillfredsställande.

Vid den återblick som nu ter sig motiverad konstaterar utskottet att vad
som har förekommit bör resultera i ingående överväganden av de problem
rörande styrning och ledning av statliga företag som har aktualiserats. I
det sagda ligger såväl en bestämd kritik mot missförhållanden i samband
med Utvecklingsbolagets verksamhet, framför allt mot att de ekonomiska
frågorna har fått stå tillbaka för de tekniska, som en uppfordran till åtgärder
för att förebygga att liknande situationer i framtiden kan uppkomma inom
den statliga företagssektorn.

Utskottet instämmer emellertid med industriministern i omdömet att det
finns många positiva resultat av Utvecklingsbolagets verksamhet och att
den omständigheten att förluster har uppkommit inte i och för sig ger anledning
till kritik. Även utskottet anser att näringspolitiska motiv talar för
att staten framgent liksom hittills bör medverka i det långsiktiga tekniska
utvecklingsarbetet genom ett helägt utvecklingsbolag. Utskottet står kvar
vid den uppfattning rörande Utvecklingsbolagets framtid som utskottet gav
uttryck åt i höstas och som industriministern nu hänvisar till. Mot bakgrund
härav är det naturligt att utskottet ställer sig positivt till grundlinjerna i
den lösning som anges i propositionen. 1 detta sammanhang vill utskottet
uttala sin tillfredsställelse över det målmedvetna och konstruktiva sätt på
vilket den senaste tidens rekonstruktionsarbete har bedrivits.

Den punkt i propositionen som gäller bidrag till Investeringsbanken tar
utskottet upp sist i betänkandet. Beträffande propositionen i övrigt gäller
allmänt att utskottet ansluter sig till regeringens förslag.

Det är enligt utskottets mening naturligt att direkta ekonomiska insatser
måste göras i samband med att vissa förlustbringande dotterbolag överlåts
till nya ägare. Det undandrar sig utskottets bedömning på vilka grunder
det i motionen 1975/76:2345 betecknas som ”högst anmärkningsvärt” att
denna inom näringslivet inte okända metod att åstadkomma mera positiva
konstellationer skulle tillämpas i detta fall.

Förslagen om att vissa för STU resp. statens utvecklingsfond avsedda
medel skall genom regeringens anslagsföreskrifter reserveras för Utvecklingsbolagets
resp. Carbox räkning och sålunda undantas från de nämnda
myndigheternas dispositioner synes visserligen extraordinära men är enligt
utskottets mening i sak motiverade. De föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Att, som föreslås i motionen 1975/76:2365, Statsföretag skulle
tillskjuta det för Utvecklingsbolaget avsedda beloppet och kompenseras
genom sänkt krav på utdelning finnér utskottet mindre lämpligt.

Genom att ansluta sig till regeringens rekonstruktionsförslag har utskottet
tagit avstånd från den handlingslinje som skulle få följas om riksdagen
bifaller motionen 1975/76:2345. Utskottet vill deklarera att det inte synes
förenligt med statens ansvar som företagsägare och arbetsgivare att låta
den beklagliga utvecklingen inom den berörda företagsgruppen utmynna
i en likvidation som skulle innebära att värden som har skapats genom

NU 1975/76:52

verksamheten går till spillo, att anställda försätts i svårigheter och att förtroendet
för staten som företagare skadas på ett helt annat sätt än som
har kunnat ske genom de missförhållanden som nu håller på att botas.

Till sist tar utskottet upp frågan om ersättning till Investeringsbanken
för den förlust som banken har gjort genom att skriva bort en fordran på
Utvecklingsbolaget. I de båda motionerna riktas invändning mot detta förslag.

Som ovan har påpekats skedde bankens eftergift för att bolaget skulle
få rådrum för vidare rekonstruktionsåtgärder. Vid tidpunkten hade Investeringsbanken
betryggande säkerhet i form av aktier i Stansaab, en säkerhet
som alltså återställdes till låntagaren. Dess förlust var sålunda inte, som
motionärerna vill göra gällande, ett resultat av misstag i kreditbedömningen.
Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet i likhet med regeringen
att det är motiverat att staten nu kompenserar banken för förlusten.

Utskottet hemställer

1. beträffande rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget,
m. m.

att riksdagen

A. med bifall till propositionen 1975/76:151 punkterna 1-3 och
med avslag på motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och yrkandet 2 samt motionen 1975/76:2365 yrkandet
2 i ifrågavarande del

a) medger att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts
till Statsföretag AB för 100 kr.,

b) godkänner vad chefen för industridepartementet i propositionen
har anfört om Svenska Utvecklingsaktiebolagets framtida
verksamhet,

c) till Medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 27 000 000 kr.,

B. avslår motionen 1975/76:2365 yrkandet 1 i den mån motionen
inte i denna del har tillgodosetts enligt utskottets hemställan
under 1,

2. beträffande Sveriges Investeringsbank AB:s företagsförvärv

att riksdagen finner motionen 1975/76:2365 i ifrågavarande del
(yrkandet 3) besvarad genom vad utskottet anfört,

3. beträffande bidrag till Sveriges Investeringsbank AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:151 punkten
4 samt med avslag på motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i
ifrågavarande del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande
del till Bidrag till Sveriges Investeringsbank AB för

NU 1975/76:52

budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 26 700 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Blomkvist (s), fru Hambraeus (c),
herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby
(c), Pettersson i Helsingborg (s) och Siegbahn (m).

Reservationer

1. beträffande rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. (utskottets
hemställan under 1) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson
i Örebro (fp) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det
nu berörda” och slutar på s. 8 med ”föreslås förvärva” bort ha följande
lydelse:

I skrivelse till industridepartementet den 5 maj 1975 förklarade sig Statsföretag
villigt att överta Utvecklingsbolaget och också berett att ge kapitaltillskott
för att tillgodose bolagets utvecklingsmöjligheter. Utskottet anser
därför att det inte innebär något brott mot de grundläggande principerna
för Statsföretags verksamhet att det övertar det vidare ansvaret, även finansiellt,
för Utvecklingsbolagets rekonstruktion.

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet
instämmer” och slutar på s. 10 med ”att botas” bort ha följande lydelse:

Industriministern talar, som ovan sagts, om att Utvecklingsbolagets verksamhet
har givit många positiva resultat. Utskottet finnér detta omdöme
överdrivet. Såsom anförs i motionen 1975/76:2365 har mycket få av de
innovationer som bolaget har varit engagerat i kommit att utvecklas vidare
och vinna framgång på marknaden.

Det sagda hindrar inte att Utvecklingsbolaget kan ha stort potentiellt
värde som utvecklingsresurs. En förutsättning för att detta värde skall kunna
tas till vara är uppenbarligen att bolaget infogas i ett sammanhang som
möjliggör en effektiv styrning av dess verksamhet och ett fruktbart samspel
mellan bolaget och väletablerade produktionsföretag. Denna förutsättning

NU 1975/76:52

kan uppfyllas om bolaget åter införlivas med Statsföretagsgruppen. Utskottet
tillstyrker alltså att så sker.

Vad gäller villkoren för en rekonstruktion med denna innebörd kan utskottet
däremot inte godta regeringens förslag. Som framgår av referat i
det föregående kritiseras detta förslag punkt för punkt i motionen
1975/76:2365.

Enligt utskottets mening bör Statsföretag snarast överta ansvaret för Utvecklingsbolaget
och därmed också för det fortsatta rekonstruktionsarbetet.
Det får ankomma på Statsföretag att bedöma vilka kapitaltillskott som blir
erforderliga för att t. ex. genomföra försäljning och avveckling av dotterbolag
så att tryggheten för de anställda inte hotas. 1 sammanhanget vill utskottet
erinra om att Statsföretags aktiekapital nyligen har höjts avsevärt och att
därmed företagets investeringsresurser väsentligt förstärkts.

Vad här sagts betyder att utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionen
1975/76:2365 att den fortsatta rekonstruktionen av Utvecklingsbolaget
bör kunna genomföras utan ytterligare kapitaltillskott från riksdagens
sida. Frågorna om bidrag från STU till Utvecklingsbolaget och från statens
utvecklingsfond till Carbox bör prövas av dessa myndigheter enligt vanliga
regler. Som föreslås i motionen 1975/76:2365 bör Utvecklingsbolaget årligen
från Statsföretag erhålla ett bidrag på 3 milj. kr. för att täcka kostnaderna
för arbete med, som det sägs i propositionen, "långsiktiga, för samhället
angelägna projekt”. Utdelningskravet på Statsföretag bör reduceras i motsvarande
mån.

Av det positiva förslag beträffande Utvecklingsbolagets framtid som utskottet
här har framlagt följeratt utskottet avstyrker motionen 1975/76:2345,

dets att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen

A. med anledning av propositionen 1975/76:151 punkterna 1 och

2 och motionen 1975/76:2365 yrkandet 1 samt med avslag
på motionen 1975/76:2345, såvitt den inte behandlas under

3 eller tillgodoses enligt utskottets hemställan,

a) medger att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts
till Statsföretag AB i enlighet med vad utskottet anfört,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget och
om bolagets framtida verksamhet,

B. med bifall till motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande
del avslår propositionen 1975/76:151 punkten 3,

NU 1975/76:52

2. beträffande rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m. (utskottets
hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Det
nu berörda” och slutar på s. 8 med ”föreslås förvärva” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka det rekonstruktionsförslag som framläggs
i propositionen. I det väsentliga ansluter sig utskottet till den bedömning
av förslaget som redovisas i motionen 1975/76:2345. Liksom motionärerna
finner utskottet det anmärkningsvärt att företag som övertar dotterbolag
från Utvecklingsbolaget förutsätts få särskild ersättning för detta. En avveckling
av dotterbolagen måste enligt utskottets mening genomföras utan
ytterligare kapitaltillskott. Vad moderbolaget beträffar föreslås i propositionen
att detta - med ett aktiekapital av 2,5 milj. kr. - införlivas med Statsföretag
såsom utvecklingsenhet. De i propositionen angivna villkoren innebär
en subventionering av Statsföretag som riksdagen inte synes böra
godtaga. Vad som anförs i propositionen övertygar inte heller om att de
dåliga resultat som har redovisats under de senaste åren kommer att förbytas
i acceptabel lönsamhet. Såvida inte Statsföretag finner skäl att utan statlig
subvention överta Utvecklingsbolaget anser utskottet att detta bör avvecklas
helt.

Den avveckling av Utvecklingsbolaget och - eventuellt - några av dess
dotterbolag som kan bli följden av utskottets förslag bör genomföras med
största möjliga hänsyn tagen till de anställdas intressen. 1 den mån detta
syfte inte blir fullt tillgodosett genom de garantier som föreligger enligt
lag och avtal bör under en övergångstid ytterligare insatser från statens
sida kunna ifrågakomma efter prövning i varje enskilt fall. Utskottet föreslår
därför att ett särskilt förslagsanslag, beräknat till 3 milj. kr., ställs till regeringens
förfogande för att användas till att enligt vad som sagts hålla
de anställda vid avvecklingsföretagen skadeslösa. Frågan om efter vilka principer
detta extra tillskott skall användas bör avgöras efter överläggningar
med de anställdas organisationer.

En ny proposition rörande Utvecklingsbolaget enligt motionen
1975/76:2345 skulle, såsom ovan har nämnts, kunna behandlas tidigast i
oktober. Som utskottet har anfört torde det då saknas förutsättningar för
att en rekonstruktion skall kunna komma till stånd. Anledningen härtill
är att Utvecklingsbolagets ställning är långt sämre än som tidigare framkommit.
Detta bestyrks inte minst av revisorernas bedömning. Mot här
angiven bakgrund ser sig utskottet föranlåtet att avstyrka motionen
1975/76:2345 såvitt den avser begäran om en ny proposition i ämnet.

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med "När
utskottet” och slutar på s. 10 med ”att botas” bort ha följande lydelse:

Vid den återblick (= utskottet, s. 9) statliga företagssektorn.

NU 1975/76:52

dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975/76:2345 yrkandet 1 i ifrågavarande
del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2 i ifrågavarande
del avslår propositionen 1975/76:151 punkterna 1-3,

b) avslår motionen 1975/76:2365 yrkandet 1 i den mån motionen
inte i denna del har avslagits enligt utskottets hemställan
under a,

c) till Kostnader för avveckling av Svenska Utvecklingsaktiebolaget
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

d) avslår motionen 1975/76:2345 yrkandet 2,

3. beträffande bidrag till Sveriges Investeringsbank AB (utskottets hemställan
under 3) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Sorn
ovan” och slutar med ”för förlusten” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att Investeringsbanken på samma
sätt som övriga banker själv måste bära de förluster som uppkommer till
följd av bankens långivning. Följaktligen bör det enligt utskottets mening
inte utgå någon ersättning till Investeringsbanken i det nu aktuella fallet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2345 yrkandet
1 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2365 yrkandet 2
i ifrågavarande del avslår propositionen 1975/76:151 punkten

GOTAB 51925 Stockholm 1976