NU 1975/76: 47

Näringsutskottets betänkande
1975/76: 47

med anledning av motion om statens vattenfalisverks redovisningsprinciper Ärendet I

motionen 1975/76:842 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att förslag till ändrade bestämmelser
rörande statens vattenfalisverks redovisningsprinciper, med beaktande av
vad i motionen anförts, framläggs senast hösten 1976.

Statens vattenfallsverk har med anledning av motionen tillställt utskottet
en promemoria i ämnet (bilaga).

Motionen

Motionärerna erinrar om frågans tidigare behandling och hänvisar till näringsutskottets
uttalande i ämnet år 1974 (se nedan).

Vissa skattebestämmelser

Vid beräkning av inkomst från särskild förvärvskälla gäller enligt kommunalskattelagen
(1928:370; KL) att från bruttointäkten får avräknas ränta
på skuld som är hänförlig till förvärvskällan (huvudregeln). Beträffande annan
fastighet än jordbruksfastighet (25 §) får sålunda dras av ränta på lånat,
i fastigheten nedlagt kapital och beträffande rörelse (29 §) bl. a. ränta på
lånat kapital som nedlagts i rörelsen.

Är skattskyldig berättigad till avdrag för ränta på upplånat kapital och
kan inte utredning vinnas hur stor del av kapitalet som hänför sig till olika
av den skattskyldige innehavda förvärvskällor, skall jämlikt 44 § KL i och
för räntans fördelning kapitalet hänföras till de olika förvärvskällorna i förhållande
till värdet av de i varje förvärvskälla nedlagda tillgångarna (supplementärregeln).

Enligt gällande beskattningsregler beräknas kommunal inkomstskatt dels
på inkomst, dels på garantibelopp för fastighet. Garantibeloppet utgör 2 %
av fastighetens taxeringsvärde (47 § KL). I den mån fastighet ingår i förvärvskälla
och garantibelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig
inkomst, får enligt stadgande i 45 § 1 mom. KL vid inkomstberäkningen
avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppet.

Av kraftverksföretagens inkomster tillfaller den del som motsvarar garantibelopp
för fastighet kraftverkskommunerna. De inkomster som över 1

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 47

NU 1975/76:47

stiger avdragsgilla garantibelopp fördelas mellan kommunerna enligt speciella
regler i 58 § KL.

Frågans tidigare behandling

Frågan om den kommunala beskattningen av statlig verksamhet uppmärksammades
vid 1928 års riksdag. På hemställan av särskilda utskottet,
som behandlat motioner i ämnet (SäU 1928:1), begärde riksdagen då en
utredning av frågan. Utskottet anförde bl. a. att staten intog en särställning
genom att framför allt de företag som föll under vattenfallsstyrelsens förvaltning
i huvudsak drevs på skuld, medan ett enskilt företag i liknande
fall i regel skulle drivas även med eget kapital, vars avkastning beskattades
i vederbörande kommuner.

Konkreta förslag till begränsning av statens gäldränteavdrag har framlagts
av särskilda sakkunniga år 1929, av 1944 års skattesakkunniga och av en
särskild sektion inom 1950 års skattelagssakkunniga. Norrlandskommittén
riktade i sitt principbetänkande (SOU 1949:1) kritik mot att statens vattenfallsverk
- genom att från sin årsvinst göra avdrag bl. a. för beräknad
ränta på hela det av staten investerade kapitalet - i stort sett hade undgått
att betala annan kommunalskatt för vattenkraftsrörelsen än fastighetsskatt.
De åtgärder som vidtagits från regeringens sida är att frågan hänskjutits
till förnyade överväganden inom affärsverksutredningen, affärsverkskommittén
och budgetutredningen.

Affärsverksutredningens förslag - i betänkandet (SOU 1968:45) Affärsverken:
Ekonomi, konkurrens och effektivitet, del 1 - syftar till att likställa
de ekonomiska förutsättningarna för affärsverken med vad som gäller för
enskilda företag. 1 fråga om statens vattenfallsverk skall enligt förslaget
en ovillkorlig kostnadsränta utgå på en del av det disponerade statskapitalet,
vilket skall uppdelas i en del eget kapital och en lånedel. Vidare skall verket
till staten inleverera en motsvarighet till aktiebolagens statliga inkomstskatt,
som skall beräknas till 40 % av redovisat överskott. Utdelningen på verkskapitalet
bör enligt utredningens förslag vara 5 96 under de fem första åren
och därefter 6 96.

Affärsverksutredningens förslag har bearbetats och vidareutvecklats av
affärsverkskommittén. I sitt betänkande Affärsverken, målsättning och styrformer
(1972, stencilerat) ansluter sig kommittén till affärsverksutredningens
förslag med vissa mindre avvikelser. Sålunda anser kommittén att frågan
om hur stor del av statskapitalet som skall utgöra statsverkslån bör fastställas
efter utredningar inom varje affärsverk och att kravet på avkastning på
verkskapitalet bör anges av regeringen för varje affärsverk för sig. Affärsverkskommitténs
betänkande har remissbehandlats. Det slutliga ställningstagandet
till förslagen har uppskjutits i avvaktan på budgetutredningens
betänkande.

Budgetutredningens förslag i betänkandet (SOU 1973:43) Budgetreform

NU 1975/76:47

innebär i fråga om affärsverkens kapitalkostnader i huvudsak följande. Dessa
kostnader bör så långt möjligt beräknas på ett enhetligt sätt för olika tillgångar.
Statens ränta på utnyttjat kapital - som utredningen kallar kapitalränta
- bör liksom avskrivningarna normalt beräknas på grundval av tillgångarnas
nyanskaffningsvärde (förmögenhetsvärdet), inte på det historiska
värdet. Den kommer på så vis att uttryckas i samma penningvärde som
övriga budgetposter. Kapitalränta bör, med hänsyn till att den uttrycker
avkastningskravet, fastställas av regeringen. Utredningen betraktar det som
otillfredsställande att välja den nuvarande normalräntan (f. n. 7,5 %), som
är ett uttryck för historiska upplåningskostnader. Utredningen föreslår emellertid
ingen ny beräkningsmetod eller formel för att beräkna kapitalräntan.
Det torde, säger utredningen, f. n. inte gå att finna någon teoretiskt tillfredsställande
och praktiskt användbar sådan metod. Kapitalräntesatsen kan
inte räknas fram genom någon formel utan bör fastställas av regeringen
efter eget bedömande.

Frågan om begränsning av statens gäldränteavdrag har med anledning
av motioner prövats av riksdagen 1963, 1967 och årligen sedan 1969 (BeU
1963:38, 1967:56, 1969:22, 1970:32; SkU 1971:43, 1972:38, 1973:52; NU
1974:9, 1975:19).

Vid 1970 års riksdag uttalade bevillningsutskottet att det inte minst från
rättvisesynpunkt var angeläget att vattenfallsverket och de enskilda kraftproducenterna
så långt möjligt jämställdes i konkurrenshänseende. Utskottet
ansåg det naturligt att landets ojämförligt största kraftleverantör skulle bidra
till kommunernas skatteintäkter i samma mån som de enskilda kraftföretagen,
och detta åstadkoms, såvitt utskottet kunde bedöma, enklast och
bäst genom att de skattemässiga förutsättningarna för vattenfallsverket likställdes
med dem som gällde för enskilda företag. Med hänsyn till att frågan
hade utretts av affärsverksutredningen och var föremål för Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet ansåg utskottet sig emellertid inte kunna medverka till
omedelbara ändringar av vattenfallsverkets redovisningsprinciper. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets hemställan att avslå de då föreliggande
motionerna. I sina av riksdagen godkända betänkanden i ämnet 1971 och
1972 intog skatteutskottet samma ståndpunkt. Sistnämnda år hänvisades
också till affärsverkskommitténs förslag.

År 1973 anförde skatteutskottet bl. a. följande:

Med anledning av vad i motionen anförts vill utskottet framhålla att
vattenfallsverket under de senaste åren erlagt kommunalskatter i samma
storleksordning som skulle utgått vid tillämpning av affärsverksutredningens
principer. Större avvikelser mellan av verket erlagd kommunalskatt och
den skatt som skulle utgått enligt affärsverksutredningens förslag föreligger
endast åren 1970 och 1971, vilka år präglades av exceptionella torrårsförhållanden
och kvardröjande effekter därav. De minskade skatteintäkterna
från vattenfallsverket dessa år har emellertid kompenserats av skatteutjämningsbidrag
för flertalet berörda kommuner.

Utskottet förutsätter att förslag till lösning av frågan om vatten -

NU 1975/76:47

fallsverkets redovisningsprinciper föreläggs riksdagen så snart detta är möjligt.

Skatteutskottet avstyrkte alltså motionen, som också avslogs av riksdagen.
Ett bi fal Isyrkande framfördes i en reservation av centerpartiets, folkpartiets
och moderata samlingspartiets representanter i utskottet.

I den motion i ämnet som väcktes 1974 hemställdes att riksdagen skulle
begära att Kungl. Majit hösten 1974 skulle förelägga riksdagen förslag till
ändrade redovisningsprinciper för vattenfallsverket. Näringsutskottet anförde
att det i detta sammanhang borde noteras dels att den gäldränta för
vilken vattenfallsverket kunde yrka avdrag beräknades efter lägre räntesats
än som vanligen gällde för företags upplåning, dels att verket under flera
år hade erlagt kommunalskatter av ungefär samma storlek som enligt den
av motionärerna förordade ordningen, vilken innebar att verkets avkastningskrav
baserades på affärsverksutredningens år 1968 framlagda förslag
i dess sedermera av affärsverkskommittén reviderade utformning. Då numera
även budgetkommitténs betänkande förelåg fanns, sade utskottet, förutsättningar
för det samlade ställningstagande till dennas och affärsverkskommitténs
förslag som borde avvaktas enligt skatteutskottets uttalande
år 1973. Med framhävande härav uttalade utskottet att det förutsatte att
förslag till lösning av frågan om vattenfallsverkets redovisningsprinciper
skulle föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Utskottet avstyrkte motionärernas
förslag om framställning till Kungl. Majit, och riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets hemställan att avslå motionen.

En motsvarande motion år 1975 - i stort sett likalydande med den nu
föreliggande - föranledde näringsutskottet att upprepa sitt uttalande år 1974.
Utskottet sade sig emotse en omprövning ”inom en snar framtid” av gällande
principer för vattenfallsverkets redovisning. Samtidigt uttrycktes förståelse
för att beredningen av budgetkommitténs förslag var relativt tidskrävande.
Utskottet fann det inte lämpligt att riksdagen krävde att en proposition
i saken skulle avlämnas inom viss angiven tid.

Utskottet

Frågan om ändrade redovisningsprinciper för statens vattenfallsverk är
sedan länge ett återkommande ämne hos riksdagen och har nu tagits upp
i motionen 1975/76:842. Bakgrunden är i korthet följande. För sin kraftverksrörelse
på olika håll i landet har vattenfallsverket att erlägga kommunal
inkomstskatt dels på garantibelopp för fastighet, dels på inkomster i övrigt.
Det skattepliktiga beloppet reduceras genom gäldränteavdrag. Motionärernas
uppfattning är att vattenfallsverket, till följd av att det av verket disponerade
statskapitalet i sin helhet är att betrakta som lånemedel, haren fördelaktigare
ställning i skattehänseende än kraftföretag med mera normal kapitalsammansättning.
De efterlyser en ändring härvidlag på basis av förslag som
för några år sedan har lagts fram av affärsverkskommittén och budget -

NU 1975/76:47 NU

utredningen. Riksdagen bör, menar de, fö tillfälle att fatta beslut i frågan
hösten 1976.

De berörda utredningsförslagen går ut på ganska omfattande förändringar
i det nuvarande budgetsystemet. Finansministern erinrar om dem i årets
budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 1 s. 55) och nämner därvid att
ytterligare synpunkter har framkommit vid remissbehandlingen av förslagen.
Ställningstagande till dessa frågor kräver, uttalar han, ett noggrant och
komplicerat förberedelsearbete, vilket f. n. pågår inom regeringskansliet. Finansministern
säger sig ha för avsikt att när beredningen av dessa frågor
är avslutad återkomma till riksdagen.

Utskottet underströk, när ämnet behandlades förra året, ett tidigare uttalande
att det fick förutsättas att förslag till lösning av den fråga som motionärerna
hade tagit upp skulle föreläggas riksdagen så snart som möjligt.
Med hänvisning härtill sade sig utskottet emotse en omprövning inom en
snar framtid av de gällande principerna för vattenfallsverkets redovisning.
Utskottet tar nu fasta på finansministerns nyss återgivna uttalande.

Vad gäller de nuvarande redovisningsprincipernas verkan i sak för de
kommuner där vattenfallsverket har kraftverksrörelse vill utskottet hänvisa
till den redogörelse för den kommunala beskattningen av verket som verket
har avlämnat (bilaga). Denna redogörelse kan visserligen betecknas sorn
en partsinlaga men bestyrker såvitt utskottet kan bedöma den uppfattning
som utskottet tidigare har givit uttryck åt, nämligen att vattenfallsverket
på grundval av gällande skatteregler har fått erlägga kommunalskatter av
ungefär samma storlek som enligt den av motionärerna avsedda ordningen.

Med vad här sagts avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:842.

Stockholm den 20 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist
(s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson
(s), herrar Petersson i Ronneby (c), Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn
(m) och fru Oskarsson (c).

1975/76:47

Reservation

av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

Frågan om (=utskottet) till riksdagen.

Dröjsmålet med lösningen av den fråga - ursprungligen aktualiserad av
riksdagen år 1928-som motionärerna tar upp är enligt utskottets uppfattning
icke godtagbart. Det är för kraftverkskommunerna av stor betydelse att
redovisningsprinciperna för statens vattenfallsverk utformas så, att verket
i fråga om kommunal beskattning reellt sett likställs med andra, motsvarande
företag. Därest en allmän budgetreform befinns kräva längre förberedelsetid
bör regeringen kunna bryta ut den här angivna frågan ur det större sammanhanget,
så att riksdagen likväl utan ytterligare uppskov kan få ta ställning
till ett förslag som tillgodoser motionärernas önskemål om en rättvis kommunal
beskattning av vattenfallsverket.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:842 hos regeringen
begär att förslag till ändrade redovisningsprinciper för statens
vattenfallsverk, med beaktande av vad utskottet anfört, föreläggs
riksdagen hösten 1976.

NU 1975/76:47

Bilaga

VATTENFALL

Administration
Ekonomibyrån

Vattenfalls kommunalbeskattning i anledning av motion 1975/76:842

Gällande skatteförhällanden

Statens Vattenfallsverk har att erlägga kommunal inkomstskatt enligt
i stort sett samma regler som gäller för andra företag. Kommunalskattelagen
är härvid tillämplig på verket liksom på andra. Verket avlämnar årligen
normal självdeklaration i vilken beräkning av skattepliktig vinst för kommunal
beskattning sker enligt samma grunder som för andra företag. Till
redovisat årsöverskott lägges i deklarationen de avskrivningar som avdragits
i räkenskaperna samt andra i skattehänseende ej avdragsgilla poster och
avdrages avskrivningar enligt skattemässigt fastställda avskrivningsplaner.

Anm. De avskrivningar som verket i skattehänseende får göra, baseras
på anskaffningsvärde för verkets anläggningar och dessas beräknade ekonomiska
livslängd. Anskaffningsvärde för sådana tillgångar, för vilka
avskrivningsanslag erhållits, ingår ej i avskrivningsunderlaget. Verket
baserar således sina avskrivningar på anskaffningsvärden liksom andra
företag men tillämpar s. k. planenlig avskrivning. Många företag tillämpar
s. k. räkenskapsenlig avskrivning, vilket medför möjligheter till en snabbare
skattemässig avskrivning än den verket tillämpar.

En principiell skillnad gentemot andra företag föreligger vad avser avdrag
för räntekostnader. Denna skillnad uppkommer genom att Vattenfall icke
har någon egen extern upplåning av kapital på samma sätt som andra företag
och därför icke har några skattemässigt avdragsgilla låneräntor. Enligt praxis
får i stället ett särskilt avdrag göras, motsvarande räntekostnader vid annan
verksamhetsform. Huruvida detta avdrag blir gynnsammare eller ogynnsammare
än vad som skulle gälla vid annan företagsform beror på hur finansieringen
skulle vara vid en sådan verksamhetsform. Avdraget bedömes
dock mot bakgrund av ett kraftföretags normala förhållanden i stort avspegla
en skälig räntekostnad.

Anm. Det särskilda räntemotsvarighetsavdraget beräknas efter medelräntefoten
på den fonderade statsskulden applicerad på totalt i genomsnitt
av verket disponerat statskapital. Räntefoten, som varit tillämplig under
åren 1973-1975, har varit 5,77, 5,93 och 6,12 96. Räntefoten ligger lägre
än den marknadsränta, som enskilda företag har att räkna med på upplånat
kapital. Å andra sidan göres ränteavdraget på totalt disponerat kapital.

Det bör i detta sammanhang nämnas att verket vid beskattning icke
äger åtnjuta vissa avdrag för koncernbidrag till företag för oljeprospektering
m. m. såsom övriga aktiebolag som deltager i sådan verksamhet.

Stockholm

1976-02-26

NU 1975/76:47

Skatteförhållanden vid alternativ verksamhetsform

Affärsverksutredningen och AfTärsverkskommittén innehöll förslag som
syftade till att öka jämförbarheten mellan affärsverken och andra företagsformer.
Dessa utredningar föreslog, att man skulle fördela verkens disponerade
statskapital på en lånedel och en del eget kapital, så att i stort samma
finansiella struktur skulle erhållas som vid drift i aktiebolagsform. På lånedelen,
affärs verkslån, skulle verken betala normal marknadsränta och på
delen eget kapital, stamkapitalet, skulle skälig utdelning lämnas. Motsvarighet
till skatt på redovisade vinster skulle erläggas enligt samma principer
som tillämpas för aktiebolag.

Anm. Stamkapitalet föreslogs enligt Affärsverksutredningen vid övergången
till den nya formen uppgå till 1/6 av anläggningens anskaffningsvärde,
vilket för Vattenfalls del i stort skulle ha motsvarat 1/4
av ianspråktaget statskapital. Utdelningen på statskapital föreslogs under
en konsolideringsperiod uppgå till 5 %. Räntan på affärsverkslån skulle
vid övergångstidpunkten motsvara den statliga normalräntan och räntan
på härefter tillkommande lån skulle bestämmas efter gällande marknadsränta
för långa lån.

En omdisponering av Vattenfalls resultat före bokslutsdispositioner och
skatter utifrån förutsättningar som i stort bygger på Affärsverksutredningens
och Affärsverkskommitténs förslag har genomförts. Med ledning av de överskott
efter avskrivningar och räntor på affärsverkslån, som skulle erfordrats
för att lämna skälig utdelning på stamkapitalet, har stats- och kommunalskatter
framräknats vid 5 % resp. 6 % utdelning.

Anm. Vid omräkningen har förutsatts att kapitalstrukturen 1968/69 skulle
vara den av Affärsverksutredningen föreslagna och att kapital därefter
anskaffats i proportionen 1/3 stamkapital och 2/3 affärsverkslån. Kapitalstrukturen
blir härvid 1974/75 ca 27 % stamkapital och 63 % affärsverkslån.
Denna kapitalstruktur synes både vid jämförelse med andra
företag i branschen och med gjorda simuleringar i internt uppgjorda kapitalmodeller
rimlig.

Räntan på affärsverkslån vid övergångstidpunkten antogs vara 6 %
motsvarande den statliga normalräntan och räntan på härefter uppkomna
lån motsvara räntesats för nyemitterade industriobligationer resp. år.

Vid skatteberäkning har - för att söka ernå ett så riktigt jämförelsetal
som möjligt när det gäller kommunalskattedelen - hänsyn också sökt
tagas till för bolag gällande Annellavdrag. I den ekonomiska analys som
ingick i verkets årsredovisning för 1973/74, upptogs effekt av Annellavdrag
endast för kapital tillkommet efter tänkt övergångstidpunkt
1968/69, medan här föreliggande jämförelse utgår från sådant fullt
genomslag av Annellavdrag, som skulle gällt vid drift i bolagsform under
en längre tid.

Resultatet av skatteberäkningarna framgår av bilaga 1.

I bilaga 2 återfinns en jämförelse med kapitalstruktur enligt genomsnittsberäkning
för Sydkraft och Skand. Elverk.

Jämförelse av kommunalskatter

Under senare år har för Vattenfall kommunalt beskattningsbar rörelseinkomst
understigit garantibeloppet vid kommunal beskattning. Vid en så -

NU 1975/76:47

dan kapitalintensiv verksamhet som Vattenfall bedriver, kommer nämligen
taxeringsvärden och garantiskatt att uppgå till förhållandevis höga belopp.

Av Vattenfall erlagda kommunalskatter resp. kommunalskatter enligt
ovan nämnda beräkningar vid en tänkt kapitalfördelning enligt för aktiebolag
gällande förhållanden är följande för närmast gångna budgetår (milj. kr.).

72/73 73/74 74/75

Verkliga kommunalskatter 23 25 28

Beräknade kommunalskatter
vid ett tänkt utdelningskrav på
5 % 24 25 25

6% 35 37 39

Anm. I samtliga fall har för Vattenfall gällande verklig kommunal utdebitering
tillämpats, vilken utgjorde 24,9 %, 25,1 % resp. 25,5 %.

Skatten skulle givetvis även i 5 96-fallet uppjusteras till samma belopp
som verkligt betalda skatter, då denna skatt är en garantiskatt.

Jämförelsen visar att i stort samma kommunala skatter som i verkligheten
erlagts skulle utgå vid drift i aktiebolagsform eller vid tillämpning av affärsverksutredningens
principer om utdelningen begränsas till 5 % på stamkapitalet.
De kommunala skatterna ligger enligt beräkningarna något högre,
om en utdelning på 6 % förutsättes krävas.

Anm. Utdelningen styr kommunalskatterna på så sätt att ju högre utdelning
som kräves, desto större överskott måste redovisas för att möta
utdelningskravet. Erforderligt överskott efter skatt bör uppgå minst till
utdelningsbeloppet. I här föreliggande beräkningar antages att bundna
fonder finns upparbetade så att några extra fondavsättningar ej erfordras.
Överskott efter skatt har satts lika med utdelningsbelopp. Vid räkenskapsenlig
avskrivning som i allmänhet tillämpas av kraftföretagen, utnyttjas
härvid avskrivningarna som utjämningspost för att få önskad
resultatredovisning. De avskrivningar som förutsatts vid jämförelseberäkningarna,
ligger i stort i samma nivå som de som gjorts i såväl redovisningen
som vid beskattningen för Vattenfall.

För bedömning av skälig utdelning kan nämnas att genomsnittsvärde
för Sydkraft och Skandinaviska Elverk vad gäller utdelning i förhållande
till bundet eget kapital, som närmast skulle motsvara stamkapitalet, för
1975 utgjorde 6 % men utdelningen baseras då å andra sidan på en lägre
andel eget kapital än vad motsvarande beräkningar för Vattenfall gör, vilket
naturligen också måste tas hänsyn till. Vissa jämförelser av totala skatter
för dessa företag i jämförelse med för Vattenfall beräknade skatter har också
gjorts (bilaga 2). Av Vattenfall betalda skatter i relation till omsättning ligger
högre än motsvarande relation i genomsnitt för Sydkraft och Skandinaviska
Elverk.

Sammanfattning

En beräkning av vilka kommunala skatter som skulle utgå vid drift i
aktiebolagsform eller modifierad affärsverksform enligt Affärsverksutredningens/Affärsverkskommitténs
förslag måste med nödvändighet bli schablonmässig.
Alla ackumulativa effekter av dispositioner m. m. kan icke rekonstrueras
i detalj. Vid de beräkningar som här gjorts av kommunalskatter

NU 1975/76:47

vid annan företagsform, har hänsyn icke heller kunnat tagas till alla skattepåverkande
faktorer. Särskilda investeringsavdrag gäller från tid till annan
för andra företag, realisationsvinstskatteregler medför särskilda skatteeffekter
m. m Dessa regler ger skattemildrande påverkan även vad det gäller
kommunala skatter direkt eller indirekt. Det synes därför sannolikt att man
vid en mer genomgripande jämförelse skulle få lägre skatteeffekter än de
som här framräknats vid alternativ verksamhetsform.

De beräkningar som här gjorts, tyder emellertid på att några väsentliga
nivåhöjningar av kommunalskatterna icke skulle ha uppkommit vid andra
principer för verksamheten. Detta har också konstaterats vid jämförelser
baserade på tidigare års förhållanden, som gjorts i anledning av motioner
i samma fråga till tidigare års riksdagar. Tidigare gjorda jämförelser har
då tillställts skatteutskottet/näringsutskottet som underlag för utskottsbehandlingen
av dessa motioner. Härvid har liksom nu också konstaterats
att Vattenfall inte synes ha bidragit proportionsvis mindre till kommunernas
verksamhet än andra kraftföretag.

Beträffande länsfördelningen av Vattenfalls kommunalskatter kan nämnas,
att ca 70 % går till Norlandslän (se bil. 3). I Norrbottens län utgjorde
skatten vid taxeringen 1975 10,6 milj. kr.

1 prognoser för de närmaste budgetåren har Vattenfalls kommunalskatter
med hänsyn till de nya taxeringsvärdena som åsatts vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering och på grund av fortsatta anläggningsutbyggnader, beräknats
enligt följande.

Budgetår 75/76 76/77 77/78 78/79

Kommunalskatter, milj. kr. 34 39 43 48

Sammanställningen över gjorda skatteberäkningar visar en utveckling som
tillförsäkrar kommunerna väsentliga skatteinkomster.

Jöran Holdo

NU 1975/76:47

Bilaga 1

RESULTATDISPOSITION OCH SKATTEBERÄKNING VID TILLÄMPNING
AV AFFÄRSVERKSUTREDNINGENS PRINCIPER

Vid 5 % utdelningskrav pi stamkapital

	1972/73	1973/74	1974/75
Resultat före skatt	522	510	612
Ränta, affarsverkslån	- 313	- 357	- 442
Kommunalskatt	- 24	- 25	- 25
Statsskatt	- 29	- 30	- 30
Utdelning, stamkapital	- 94	- 106	- 121
Dispositioner	62	- 8	- 6

Vid 6 % utdelningskrav pi stamkapital

Resultat före skatt
Ränta, affarsverkslån
Kommunalskatt
Statsskatt

Utdelning, stamkapital
Dispositioner

522	510	612
- 313	- 357	- 442
- 35	- 37	- 39
- 42	- 44	- 45
- 113	- 127	- 145
19	- 55	- 59

NU 1975/76:47

Bilaga 2

JÄMFÖRELSE AV RELATIONSTAL VATTENFALL/SKAND. ELVERK
+ SYDKRAFT

Använda förkortningar:

BEK = Bundet eget kapital
TBL = BEK och långa lån

Uppgifterna för Vattenfall avser budgetåren 1972/73, 1973/74 och
1974/75, medan räkenskapsår är lika med kalenderår för genomsnittet av
Sydkraft och Skandinaviska Elverk (förkortat till SK + SE). Samtliga uppgifter
i %.

	1972	1973	1974
Finansieringsstruktur
TBL i relation till balans	-
summor
SK + SE	74,7	76,9	80,4
Vattenfall	92,8	90,1	90,4
BEK/TBL
SK + SE	25,0	23,3	18,6
Vattenfall (vid utg. av
resp. år)	27,9	28,6	29,1
Utdelning och skatter
Utdelning/BEK
SK + SE	6,1	6,0	6,0
Vattenfall, a = utdelning 5 %	5,0	5,0	5,0
b = 6 %	6,0	6,0	6,0
Total s k a 11 / o m s ä 11 n i n g
SK + SE	2,4	1,8	1,5
Vattenfall, a = utdelning 5 %	2,6	2,7	2,4*
b = 6 %	4,9	3,9	3,7
Total skatt/vinst före skatt
SK + SE	38,6	40,2	46,8
Vattenfall, a = utdelning 5 %	36,6	34,2	31,2*
b = 6 %	40,5	38,9	36,7

*1 denna jämförelse ingående kommunalskatt motsvaras för Vattenfalls del i stort
faktiskt betald kommunalskatt vid nuvarande verksamhetsform.

Vattenfalls totala kommunalskatter fördelade på de olika länen inom riket

NU 1975/76:47

■o

rN
r— rOs
Os

Os O

so r"~
Os os

OO Os

so so

Os Os

t"- OO

so so
Os Os

■§ "I
£ =
■S §
J5t2

Bilaga 3

mJvfS^v1!?;2'r0'00f^C)fri'^<NOOOO,^'H00'Onoo
rp Os sp so •—1 SO Os t"- rsi rsi — Tf so oo to i . oo O r^- •—< ro «o i—i
r^nossoinsor^io (NO^otoooviMrtM^rHö

O oo so so —« <N L

>r) so in — ■-< so «—•

rM rsi sr-j

pMonoonosr^oooiristooTt
■'t OO -'Osrslro>—-.tornio — so ^ o
^ rsi os f—■ <—< ^ "t os >o

oj ^ ost — o

S5?IfnS^IC?29r^ONr"’~,Ti'c,oors,r^r^cos—'^osoooo

— — ^'^^'OOSf^Tl-^sO

O M f'} SO h- Os <N(NOsnooOsOO,tOOr^»OOrvO'

^ ^ n tN - <n rs. oo

OO (N — SO r—1

fN rst so

(sivonsor-rNoor-ooooosnr^
st OO h- OO M n .—■ so t"- ro O ro -—i Q

rsi —< os —n r-i rsjrj-os-H

os^oo?£ii£r^£^)£irs,r'',QrPr'l^vo,:<‘io’“*00v'000 0°r'io
O so Os rN so sO r OO OO I t"--—'Ttooh-sO^TtOOOs ro t—

2Sr^£ri^fNr^°° --osnsor^Moostsonr^-Hno

nn 3 ' 't-sooofsinrH.nis.nosstOfN

rsi fN tj- sO ' Os •—' r— O sO Os rsi

—■ rsi — tj- os

^^l,:i'fvJOs’t«ntN(N^'or^ossoso‘o^
°2 °£ °£ ^ ’— fN os (N (S| n OO h- ■^7'sOOOOOOSoO' — ro so o^
vn ^ .A ^ — sOsososOsOSO^sOror-^Tj-sO —

sosososor^-sorooo
^ so N n o (N -<>o

SO O ro —i —< SO —

grsr^ro^ooososor^-oo—-■ tj OO

ro ro M ro '—■ ro SO ro Os ro SO ro

Os — OO so so O

—* —1 —1 OO

^^SS^S^O^^soaM-HOoo-D^oor-^ooi--St OO so OO -t PnJsOso— roco<OOOsroOsVia«OsOMNO
—'OOrsisoTf oo i— oo n os co on i— os so n in

— so —^ fO-noO(N(NOrOvCfNOMOO

1 — oo — —-• oo ^ n r —

— r -

Os ro i

-'^•"OOQQTtoO
i sO —<
sO O

sosoTt—' o mo so

so oo o- —i o —1

so rsi ro —

OOfNONOSTlMO

MsOinOs^ttNrotN

roosrosorsiosooro

r- Os rsi so ■—' (N fN Tt
O Os OO -t - —• —

— so^trorsi^ — Tj-fsi^i^osoo^th'
oirososoossososorNOssorNOsrsir ■—'OrorOsOOOOs-—

SO OO — ro h —

OJ — sOsOOOSorooiOssosOTTOO
ro sooosororor^-—'fNr-sosoro

rO t}- .—' (N -h ro — OO 't

— —1 ro <N so OS

I rsi oo so —< oo tt <

(N vO fN O OO OO i

— h- oo it) — i

rsiosTj-osoosorsio
rsiososroorsior^-■'3-roOsOsiOsOOOr-'
O — OO OO Ov fN vo ro

— r- to r- o —

so (N rsi .—i

so ro r-* rsi ro —■ tJ -

ca c

E c iS 00 £?

| i2 § :0 I £

s ca E 5P -o o

* «s|s1s£b3—

=C3 B ^-o = » o u •£ ca ca :o ->

Kj W) D 050 O

OO 00 £?■§

c lillis

c i2 u w 2 E £

c ca o u u « M :Q ^ Si

^s^c5oa^SlO:<(rt>o

<u s E

“So
c .2 g

§ -e °

EJoSi

:ca :ca

o > .

OOOfNsOOs-sO
r^roa-rofNr^a-r^
—-sorsirsisoorsio

— — fNOOOOvOO^OOO — rsroro
ro Osl^-soroa-rs — fsifN*^ — —
rsi SO .—i rsi — IT) (N ro ro

—1 — ro fN Os

' rsi so

1 so — OO Tj- r-~- ro
os-rsoos^t^oinoonrofN^
fN ro — strOfNTtOfNOsr-OsOs
rsi so — cn ■—« ro On fs st

—' — ro ■—I sO OO

:ca o

> z

GOTA B 51747 Stockholm 1976