NU 1975/76: 46

Näringsutskottets betänkande
1975/76: 46

med anledning av motioner om elförsörjningen på Gotland
Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:837 av herrar Henmark (fp) och Ekinge (fp), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder så att Gotlands konsumenter
bereds möjlighet till elpris som står på jämställd nivå med medelpriset
i landets övriga delar,

1975/76:1768 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s, m), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamma åtgärder i syfte att
åstadkomma elpriser på Gotland motsvarande dem som gäller inom merparten
av de mellansvenska områdena.

Utskottet har vid besök på Gotland i mars 1976 fått information av företrädare
för länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, AB Gotlands
Kraftverk och Visby Elverk samt studerat AB Gotlands Kraftverks anläggningar
i Slite.

Uppgifter om Gotlands elförsörjning

Gotlands elförsörjning är baserad på produktion av oljebaserad kondenskraft
och dieselkraft vid anläggningar i Slite på Gotland med tillskott av
elkraft som överförs från fastlandet via en likströmskabel från Västervik
till Ygne söder om Visby. För reserveffekt finns gasturbinanläggningar på
fyra platser.

Elenergisituationen på Gotland kontrolleras i stor utsträckning av AB
Skandinaviska Elverk genom dess dotterbolag Voxnans Kraft AB och AB
Gotlands Kraftverk. Det förra handhar huvuddelen av råkraftsproduktionen
för Gotland, bl. a. genom att det har ett transiteringsavtal med statens vattenfallsverk
beträffande likströmsöverföringen till Gotlands Kraftverk, som
i sin tur levererar till det kommunägda Visby Elverk för distribution i Visbyområdet.
Utanför detta område sker distributionen direkt till abonnenterna
av Gotlands Kraftverk.

Likströmsöverföringen togs i bruk år 1956 och bekostades helt med statsmedel.
Beslutet härom grundades på ett avtal som utgick år 1965 och vars
huvudsakliga innebörd var att Gotlands Kraftverk skulle tillämpa elpriser
motsvarande statens vattenfallsverks normaltaxor. Dock skulle ett pristillägg
utgå, avsett att täcka kraftverkets merkostnader för att hålla kraftstationen
i Slite i reserv för kabelförbindelsen. Detta s. k. Gotlandstillägg kunde dock

1 Riksdagen 1975/ 76. 17 sami. Nr 46

NU 1975/76:46

slopas när den reguljära driften startade. År 1970 byggdes likströmsöverforingens
kapacitet ut från 20 till 30 MW. Denna utbyggnad bekostades
helt av Voxnans Kraft AB, som också senare har byggt ut och moderniserat
Sliteverket och kompletterat Gotlands produktionsresurser med de fyra gasturbinerna.
Den senaste utbyggnaden på Gotland är en dieselanläggning
för 24 MW i Slite. Under ett antal år kunde konsumenterna på Gotland
erhålla ett elpris som i stort sett överensstämde med det som tillämpades
i jämförbara mellansvenska områden. Till följd av ökad förbrukning i samband
med näringslivets utbyggnad på Gotland svarar likströmsöverföringen
numera för endast en mindre del av effektbehovet, vilket uppgår till ca
70 MW. Produktionsanläggningarna på Gotland kan därigenom inte längre
utnyttjas optimalt för samköming med produktionssystemen på fastlandet.
För att täcka merkostnader för befintliga och nytillkomna anläggningar på
Gotland debiteras nu ett speciellt s. k. Gotlandstillägg.

Gotlands geografiska läge gör att reservkapacitet måste finnas lokalt på
ön för att säkerställa produktionen vid bortfall av fastlandsförbindelsen.
Elenergibehovet på ön täcks, på grund av likströmsöverföringens bristande
kapacitet, nu med oljekraft i betydligt högre grad än på fastlandet, där andelen
vattenkraft är stor.

De angivna förhållandena samt oljeprisstegringama har lett till att priset
på elenergi har höjts kraftigt på Gotland. Jämförda med de elpriser som
tillämpas av vattenfallsverket inom övriga mellansvenska områden bedöms
de priser som flertalet gotländska elkonsumenter för betala ligga 40-70 %
högre.

Gotlands Kraftverk och Visby Elverk har aviserat att taxehöjningar skall
genomföras i maj 1976. Priset per kWh blir därefter på Gotland för högspänningsabonnenter
ca 4,5 öre högre och för lågspänningsabonnenter ca
5 öre högre än inom Sydkrafts distributionsområde. Denna skillnad per
kWh är 0,5 öre större än motsvarande skillnad mellan Gotland och statens
vattenfallsverks mellansvenska områden. Det högre elpriset på Gotland är
med säkerhet grundat på påvisbara merkostnader.

Totalt har merkostnaderna för Gotland vid jämförelse med de mellansvenska
områdena beräknats till uppemot 20 milj. kr. år 1975. För år 1976
kommer merkostnaderna enligt gjorda kalkyler att överstiga 20 milj. kr.

Förslag har framlagts om en ny kabelförbindelse från Simpevarp (Oskarshamnsverket)
för 100 MW. En sådan lösning önskas av bl. a. Visby
Elverk med hänsyn till leveranssäkerhet, spänningskvalitet m. m. Kostnaden
för en kabelförbindelse, i likströms- eller växelströmsutförande, beräknas
till något över 100 milj. kr. Statens vattenfallsverk förordar av tekniska
skäl en likströmskabel. Om en kabelförbindelse skall kunna tas i drift före
vintern 1978-1979 måste beställning göras våren 1976.

Även om en av staten subventionerad kabelförbindelse tillkommer, kvarstår
en merkostnad för elförsörjningen på Gotland. Merkostnaden sammanhänger
med förluster på kabelförbindelser, behovet av extra reserveffekt

NU 1975/76:46

m. m. och är av storleksordningen 2 öre per kWh.

Länsstyrelsen i Gotlands län har i länsprogram 1974 angivit att staten
bör ta ansvaret för elproduktionsreserverna på Gotland, eventuellt i samarbete
med Gotlands kommun, och att staten bör medverka till ett samgående
mellan de båda distributionsföretagen på ön i form av ett distributionsföretag
ägt antingen helt av kommunen eller av staten och kommunen
gemensamt.

Statens vattenfallsverk och Gotlands Kraftverk har undersökt förutsättningarna
för att vattenfallsverket övertar kraftverkets produktions- och distributionsanläggningar
för att eventuellt bilda ett distributionsföretag tillsammans
med Visby Elverk. Köpeskillingen för kraftverkets anläggningar
beräknas till 150 å 200 milj. kr.

1 en utredning år 1975, utförd på uppdrag av Gotlands kommun, om
energiplan för Visby centralort har även möjligheterna att utnyttja fjärrvärmeunderlaget
för elproduktion berörts.

Motionerna

I motionen 1975/76:837 ges exempel på vilka merkostnader för elkraft
som industriföretag på Gotland får bära. Industrierna kan, säger motionärerna,
knappast tåla dessa merkostnader i längden. Ännu mindre kan nya
industrier intresseras för lokalisering till ort med sådant kostnadshandikapp.
Medan övriga problem rörande Gotlands energiförsörjning kräver ingående
undersökningar borde, menar motionärerna, en prisutjämning kunna
genomföras utan dröjsmål.

De sammanlagda merkostnaderna för de gotländska elkonsumenterna under
1975 översteg, framhålls i motionen 1975/76:1768, förslagsanslaget till
transportstöd för Gotland under budgetåret 1975/76, vilket utgör 17,1 milj.
kr. Det står enligt motionärerna klart att de åtgärder som statsmakterna
har vidtagit för att bibehålla och utveckla näringslivet på ön nu hotas, om
inte den grundläggande frågan om energitillgång till rimliga priser kan lösas.
De åtgärder i form av en ny kabelförbindelse och sammanförande av de
båda eldistributionsföretagen på Gotland till ett allmänägt företag som har
föreslagits är inte tillräckliga, säger motionärerna. Snara åtgärder är, hävdar
de, nödvändiga redan i dagsläget för att åstadkomma en utjämning av elpriserna,
och en sådan prisutjämning torde kunna genomföras utan tidskrävande
utredningar.

Tidigare riksdagsbehandling av ämnet

I en motion år 1975 yrkades att riksdagen skulle hos regeringen begära
skyndsamma åtgärder avsedda att leda till varaktiga tekniska och ekonomiska
lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, inklusive elpriser
motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena.
Näringsutskottet (NU 1975:30) sade sig vara medvetet om de svå -

NU 1975/76:46

righeter som möter vid försöken att komma till rätta med de angivna problemen
men menade att det måste förhindras att den extra kostnadsbelastning
som de gotländska elkonsumenterna får vidkännas blir bestående.
Utskottet fann det angeläget att regeringen övervägde åtgärder i detta syfte.
Riksdagen beslöt enligt utskottets förslag att göra ett uttalande till regeringen
av denna innebörd.

Interpellationssvar

Chefen för industridepartementet statsrådet Johansson besvarade den 27
november 1975 (RD 1975/76:30 s. 87) en interpellation (1975/76:25) av herr
Gustafsson i Stenkyrka (c) om Gotlands energiförsörjningsproblem. Interpellanten
hade frågat (1) om statsrådet ville medverka till att skyndsamma
åtgärder vidtogs, avsedda att uppnå dels varaktiga tekniska, organisatoriska
och ekonomiska lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, dels elpriser
motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska
områdena, och (2) om statsrådet - därest svaret på den första frågan var
ja - ville redogöra för vilka åtgärder som dittills vidtagits och som regeringen
ämnade vidta för att lösa Gotlands energiförsörjningsproblem.

I svaret anfördes att frågan om hur elförsörjningen på Gotland på sikt
skall lösas var under beredning inom regeringskansliet. Det erinrades om
att förhandlingar och överläggningar hade tagits upp med berörda kraftföretag
och med Gotlands kommun i syfte att pröva lämpliga vägar till
utjämning mellan Gotlands och fastlandets elpriser. I detta sammanhang
prövades också en av Cementa AB ingiven framställning om leverans- och
prisgarantier för elström inför en planerad utbyggnad av företagets anläggning
i Slite. Industriministern betonade att de angivna frågorna var komplicerade,
eftersom de krävde överväganden av såväl teknisk som organisatorisk
och ekonomisk art. Han fann det inte möjligt att i rådande utrednings-
och förhandlingsläge uttala sig för resultatet.

Utskottet

Elkonsumenterna på Gotland måste i jämförelse med andra konsumenter
i Mellansverige bära en avsevärd merkostnad för sin energitillförsel. För
år 1976 beräknas denna merkostnad totalt uppgå till minst 20 milj. kr. Bakgrunden
är att behovet av elenergi på Gotland till större delen täcks genom
oljebaserad produktion. Den likströmskabel som finns mellan fastlandet
och ön tillgodoser bara en mindre del av behovet. Oljeprisstegringarna har
sålunda kraftigt slagit igenom på de gotländska elpriserna. En betydande
ekonomisk belastning är också kostnaderna för den reservkapacitet för elproduktion
som måste upprätthållas på Gotland för den händelse tillförseln
från fastlandet skulle brytas.

Förra året uttalade riksdagen att det måste förhindras att den extra kost -

NU 1975/76:46

nadsbelastning som de gotländska elkonsumenterna får vidkännas blir bestående.
Riksdagen betecknade det som angeläget att regeringen övervägde
åtgärder i detta syfte. 1 årets budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15
s. 142) meddelas att frågan hur elförsörjningen på Gotland på sikt skall
lösas f. n. bereds inom regeringskansliet. Förhandlingar och överläggningar
har, anförs det, tagits upp med berörda kraftföretag och med Gotlands kommun
i syfte att pröva lämpliga vägar till en utjämning av de priser som
företag och enskilda får betala för elenergin på Gotland och de priser som
betalas på fastlandet.

I underlaget för det beslut som har aviserats ingår, såsom har redovisats
i det föregående, planer på en ny kabelförbindelse mellan fastlandet och
Gotland med avsevärt högre kapacitet än den nuvarande, vilken skall bibehållas.
Förhandlingarna har bl. a. gällt ett övertagande från statens vattenfallsverks
sida av det privatägda AB Gotlands Kraftverks produktionsoch
distributionsanläggningar. Båda dessa projekt ställer stora ekonomiska
krav på staten. Det bör noteras att tillkomsten av en ny kabelförbindelse
inte innebär att skillnaden i elpris mellan Gotland och fastlandet elimineras.
Effektförluster vid överföringen av elenergi per kabel och behovet av extra
reservkapacitet medför en inte obetydlig merkostnad. Under den tid av
minst ca två och ett halvt år som det tar innan en ny kabel kan börja
fungera ligger merkostnaden för de gotländska elkonsumenterna kvar på
nuvarande nivå.

Behovet av en snar insats för lösning av Gotlands elförsörjningsproblem
ökas genom de planer som Cementa AB har på en ansenligt utvidgad cementproduktion
i Slite. Vid föredragningar inför utskottet har företrädare
för länsstyrelsen i Gotlands län och för Gotlands kommun kraftigt betonat
vilken betydelse det har för utvecklingen på ön att den avsedda utbyggnaden
av cementtillverkningen kan komma till stånd. Därvidlag, liksom i fråga
om möjligheterna till lokalisering av nya industrier till Gotland, kan det
bli avgörande att högre energipris inte framstår som en försvårande omständighet.

Mot bakgrund av de uppgifter som föreligger utgår utskottet från att regeringen
med det snaraste kommer att ta ställning till hur Gotlands elförsörjning
på längre sikt skall ordnas. Utskottet finnér det angeläget att
härvid, som antyds i budgetpropositionen, eftersträvas en utjämning av den
prisskillnad som nu råder på elområdet mellan Gotland och fastlandet. Detta
gäller även beträffande övergångsperioden till dess - såsom sannolikt är
- en ny kabelförbindelse kommer till stånd.

Vid behandlingen av motionerna har inom utskottet väckts frågan om
utnyttjande av alternativa energikällor, t. ex. vindkraft, på Gotland. Utskottet
var inne på detta ämne förra året (NU 1975:30 s. 73) med anledning
av en motion vari föreslogs att Gotland skulle utses till särskilt försöksområde
vid utvecklingen av alternativa energikällor. Detta förslag avvisades.
Det fick, sade utskottet, i första hand ankomma på Gotlands egna företrädare

NU 1975/76:46

och på intresserade forskningsorgan att ta initiativ till försöksverksamhet
med alternativa energikällor på Gotland. Utskottet vill nu hänvisa till detta
uttalande. Samtidigt vill utskottet understryka att en lösning som innebär
att Gotlands behov av elenergi normalt tillgodoses genom överföring från
fastlandet inte förringar intresset för alternativa energikällor på ön, vilka
kan visa sig tekniskt och ekonomiskt möjliga att utnyttja. Sådana energikällor
bör alltså uppmärksammas vid den långsiktiga planeringen av Gotlands
energiförsörjning i samma mån, oavsett vilka åtgärder som vidtas
för att fylla det nu aktuella behovet av ökad elkraftstillförsel.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:837 och
1975/76:1768 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 20 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c).
Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro
(fp). Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus
(c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby
(c) och Pettersson i Helsingborg (s).

Särskilt yttrande

av fru Hambraeus (c):

Enighet råder om att Gotlands näringsliv bör stödjas av staten. En subventionering
av elpriset genom att staten står för en ny kabelförbindelse
med Simpevarp (Oskarshamnsverket) har föreslagits. Frågan är om det inte
vore bättre från alla synpunkter att lägga dessa pengar så att man samtidigt
som energiförsörjningen tryggades kunde hämta värdefulla nya kunskaper
för hela landets energiframtid.

En kabel kommer inte att utjämna elpriset, utan subvention blir nödvändig
förökade driftskostnader för all framtid. Extra stor reserv för kraftproduktion
behövs dessutom på ön om kabeln skulle gå sönder, vilket ytterligare belastar
elpriset.

Ett alternativ till en kabelförbindelse skulle vara en ökad självförsörjning
med energi, baserad på motsvarande statliga stödåtgärder. Ökad användning
av soluppvärmning av bostäder, elproduktion med vindkraftverk och energiodling
är tekniskt realistiska alternativ redan i dag, vilka med utvecklingsarbete
bör kunna bli ekonomiskt realistiska inom en period av 5-10

NU 1975/76:46

år. Man räknar f. n. med att kunna producera elektricitet i vindkraftverk
för totalt ca 12 öre per kWh (uppgift från nämnden för energiproduktionsforskning).
Med utvecklingsarbete och serieproduktion, t. ex. i samarbete
med Saab-Scania AB i Linköping, borde priset snabbt kunna gå ned. Detta
kan jämföras med produktionskostnaden i kärnkraftverk, som, enligt vad
generaldirektör Jonas Norrby i statens vattenfallsverk uppgav den 11 mars
1976 inför utskottet, beräknas kosta upp till 9 öre per kWh. En statlig subvention
av vindkraft kan alltså till en början högst uppgå till 1 å 2 öre
per kWh utöver vad som skulle erfordras i kabelalternativet, samtidigt som
intressant kunskap skulle erhållas och stora chanser finnas att priset i framtiden
skulle bli lägre än i kabelalternativet. Energiodling skulle kunna bli
ett kompletterande näringsfång för lantbrukarna och ge råvara till en ny
industrigren, nämligen bränslefabriker för utvinning av t. ex. metanol. Sådana
fabriker kunde ev. samtidigt utnyttjas för energiutvinning ur avfall.

Utskottet har fått information från förenade fabriksverken (FFV) om en
Stirlingmotor som skulle kunna generera elektricitet med valfritt bränsle
och utan buller och som med kylvattnet skulle värma upp bostadsområden
”på köpet”. Detta skulle kunna vara ett lämpligt alternativ till eluppvärmning
av bostadshus, vilken nu svarar för ökningen av elkonsumtionen i
landet. FFV är beredda att starta produktionen av denna Stirlingmotor nästa
år.

En förutsättning för att dessa förslag, som på mer än ett sätt borde kunna
stimulera näringslivet på Gotland, skall kunna genomföras är givetvis att
det finns intresse hos de kommunala myndigheterna på ön.

GOTAB 51761 Slockholm 1976