Näringsutskottets betänkande

1975/76:45

med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser riktlinjer
för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet jämte motioner Ärendet I

propositionen 1975/76:100 bilaga 15 (industridepartementet) har regeringen
i ett särskilt avsnitt (s. 150-176) upptagit frågan om riktlinjer för
strukturomvandlingen på eldistributionsområdet och föreslagit riksdagen att

dels antaga förslag till

1. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar,

2. lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.,

dels

3. godkänna de riktlinjer för fortsatt strukturomvandling på eldistributionsområdet
som chefen för industridepartementet har förordat,

4. godkänna att en nämnd för frivillig värdering i samband med överlåtelse
av eldistributionsanläggning m. m. inrättas den 1 juli 1976.

Yrkanden med avseende på propositionen i angiven del framförs i tre
motioner. Dessa behandlas - helt eller delvis - i betänkandet och därjämte
en fjärde motion med anknytning till ämnet. Motionerna redovisas nedan
(s. 2).

Svenska elverksföreningen har till utskottet inkommit med en skrivelse,
vilken återges som bilaga (s. 9). Företrädare för statens vattenfallsverk, Sydsvenska
Kraft AB (Sydkraft), Riksförbundet Eldistributörerna och Svenska
elverksföreningen har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen

I samband med en genomgripande strukturrationalisering inom eldistributionen
har sedan mitten av 1940-talet antalet distributionsföretag minskat
med ca 3 000 till f. n. ca 525. De riktlinjer för en fortsatt strukturrationalisering
som framläggs i propositionen går ut på bl. a. följande. Rationaliseringen
skall i huvudsak fortgå på frivillig väg. Den skall ske med
utgångspunkt i att huvudansvaret för distributionens ordnande åvilar det
allmänna. Kommunerna skall som företrädare för lokala intressen få ett
större inflytande på eldistributionen än f. n., dock utan att alltid vara huvudmän
för verksamheten. Olika former för och kombinationer av huvudmannaskap
skall alltså kunna förekomma. Elleveranserna till industrin skall
kunna ske över ett enhetligt och driftsäkert ledningsnät. Möjligheterna till

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 45

NU 1975/76: 45

taxeutjämning skall tas till vara och de konsekvenser som en omorganisation
medför för de berörda företagens personal beaktas. Vattenfallsverkets erfarenheter
och resurser utnyttjas vid omstruktureringen. Statligt stöd åt
landsbygdens elförsörjning avses skola utgå även sedan det nuvarande stödprogrammet
har löpt ut budgetåret 1976/77.

I eilagen (1902:71 s. 1) intas enligt propositionens förslag föreskrifter om
att område för vilket områdeskoncesstion utfärdas skall utgöra en med hänsyn
till eldistributionens ändamålsenliga anordnande lämplig enhet och att
koncession för yrkesmässig distribution får meddelas endast den som från
allmän synpunkt finnes lämplig att utöva sådan verksamhet. Vidare tillkommer
en bestämmelse att lokala intressen särskilt skall beaktas vid prövning
av ansökan om områdeskoncession.

Enligt den föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
införs tillståndstvång för förvärv av sådan anläggning genom i första hand
köp, byte eller gåva men även vissa andra slags fång. Tillståndsplikten skall
omfatta också upplåtelse av distributionsanläggning med nyttjanderätt. Om
anläggning ägs av ekonomisk förening eller av aktiebolag, vars aktier inte
är noterade på fondbörsen eller fondhandlarlistan, skall tillstånd fordras även
för förvärv av andel resp. aktie. Vissa undantag från tillståndsplikten skall
gälla.

Lagförslagen återfinns i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 pås. 303-305.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1975/76:840 av herr Leuchovius (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder i syfte att tillvarata den ström som produceras
av mindre kraftverk i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:1749 av fru André m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid
sin behandling av regeringens förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning
m. m. beslutar att kommun ges förköpsrätt till eldistributionsanläggning,

1975/76:1772 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari, såvitt här är i fråga (yrkandet
1), hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om riktlinjer för eldistributionen som underlättar tillvaratagandet av lokala
kraftkällor, med skyldighet för koncessionsinnehavaren att köpa elektricitet
också från små och oregelbundna kraftkällor,

1875/76:1829 av herr Östrand m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande nya riktlinjer
för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet.

NU 1975/76: 45

Motivering

Den lokala energiplaneringen är nära sammankopplad med den övriga
samhällsplaneringen, sägs i motionen 1975/76:1749. Den föreslagna ändringen
i ellagen och den föreslagna nya lagen om förvärv av eldistributionsanläggning
m. m. kommer, anser motionärerna, inte att leda till en
tillräcklig förstärkning av kommunernas inflytande. Den förköpsrätt som
kommunerna får enligt motionärernas förslag skall icke innebära ett kommunalt
verksamhetsmonopol och inte heller att varje kommun skall vara
en distributionsenhet. Statens vattenfallsverk förutsätts vara berett att helt
eller delvis överlåta distributionsverksamhet, om kommun så önskar.

En villkorlig kommunal förköpsrätt förordas i motionen 1975/76:1829.
Vederbörande kommun eller kommunala företag bör få tillfälle att i varje
särskilt fall meddela sitt intresse till tillståndsmyndigheten, som på så sätt
får ta ställning till två förvärvsalternativ. Motionärerna hänvisar till att varje
distributionsföretag, oavsett företagsform, tillförsäkras ett monopol inom
sitt koncessionsområde. Det finns då, menar de, ingen anledning att i konkurrensfrämjande
syfte jämställa privatägda företag med kommunala. Skyldigheten
att söka tillstånd för förvärv av aktier eller andelar i eldistributionsföretag
bör gälla samtliga förvärvande företag, hävdar motionärerna.
Tillståndsmyndigheten bör vidare få möjlighet att pröva om en sådan ägarförändring
i börsnoterat aktiebolag med eldistribution skall godkännas som
innebär att det dominerande inflytandet i företaget förändras. Om aktiebolaget
till stor del bedriver annan verksamhet än eldistribution bör vederbörande
kommunala intressent kunna medges rätt att lösa in distributionsnätet.

De föreslagna riktlinjerna för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet
bygger, uttalas i motionen 1975/76:1772, på direktiv - till elutredningen
- som syftar till ökad koncentration på eldistributionsområdet.
Motionärerna förespråkar ett energiförsörjningssystem som samverkar med
naturens resursuppbyggande energiflöden och som tar till vara energi så
väl som möjligt. Detta bör enligt deras mening innebära ett decentraliserat
energiförsörjningssystem. De framför tanken att den som har koncession
på eldistributionen inom ett område skulle ha skyldighet att köpa den elektricitet
som produceras inom området från energikällor som förnyas och
den som sparas genom bättre utnyttjande av bränsle i olika industriprocesser.

Motionen 1975/76:840 fäster uppmärksamheten på den alternativa energiresurs
som utgörs av redan befintliga små vattenkraftverk som är dåligt
utnyttjade. De mindre vattenkraftsproducenterna har f. n. svårt att finna
köpare till den framtagna elkraften, säger motionärerna. Genom områdeskoncessionen
är leverans till annan än den som har koncessionsrätten utesluten.
Motionären begär en radikal ändring, som gör det möjligt att elströmmen
får matas in i det lokala elnätet till ett skäligt pris.

NU 1975/76: 45

Skrivelse från Svenska elverksföreningen

Svenska elverksföreningen ifrågasätter i sin skrivelse - vilken i sin helhet
återges som bilaga (s. 10 f.) - behovet av den föreslagna lagen om förvärv
av eldistributionsanläggning m. m. De ändringar i lagförslaget som förordas
för den händelse detta skall genomföras är att en bestämmelse om obligatorisk
remiss till vederbörande kommun av framställning om förvärvstillstånd
införs, att det föreskrivs att förvärvstillstånd ej får vägras om det
inte finns annan köpare som är beredd att betala skäligt pris samt att det
införs generellt krav på förvärvstillstånd i fråga om andelar och aktier, dock
med begränsning till transaktion varigenom aktie- eller andelsmajoritet förvärvas.

Utskottet

Eldistribution bedrivs i Sverige av ett stort antal företag. En genomgripande
strukturrationalisering har dock sedan mitten av 1940-talet minskat
antalet distributionsföretag med ca 3 000 till f. n. ca 525. Efter utredningsarbete
av elutredningen (I 1971:01), redovisat i en rapport i början av år
1975, föreslås i 1976 års budgetproposition (prop. 1975/76:100 bil. 15
s. 150-176) allmänna riktlinjer för en fortsatt strukturomvandling och i anslutning
därtill vissa ändringar i ellagen - dvs. lagen (1902:71 s. 1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar - och en ny lag
om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.

Grundtanken i regeringens förslag till riktlinjer är att den fortsatta rationalisering
av eldistributionen som anses önskvärd skall fortgå på frivillig
väg. Kommunerna får enligt dessa riktlinjer ett ökat inflytande på området.
En ordning som innebär att eldistribution inte får bedrivas av annan huvudman
än kommun eller kommunalt företag avvisas dock. Styrande för
det fortsatta rationaliseringsarbetet skall vara förutsättningen att de enskilda
el konsumenterna skall tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden.
Staten skall ta del i arbetet genom medverkan av statens vattenfallsverk.
Ett fortsatt statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning planeras också.

De föreslagna ändringarna i ellagen ger uttryck åt de riktlinjer som här
angetts. Bl. a. markeras genom dem att koncessionsområdena för eldistribution
skall vara ändamålsenligt utformade och att distributörerna måste
motsvara samhällets och konsumenternas anspråk. Beträffande överlåtelse
av eldistributionsanläggning införs genom den föreslagna lagen om förvärv
av sådan anläggning en särskild tillståndsprövning på ett tidigt stadium.
F. n. kommer ägarskiftet under samhällets bedömning först när frågan om
tillstånd till överlåtelse av koncessionen prövas. Den nya tillståndsplikten
blir i vissa hänseenden långtgående. För den som är eldistributör gäller
den även förvärv av aktie i eldistributionsföretag, dock - av hänsyn till
aktiehandeln - inte i fråga om bolag vars aktier noteras på fondbörsen eller
fondhandlarlistan.

NU 1975/76: 45

Förslaget till allmänna riktlinjer möter ingen direkt gensägelse i de motioner
där frågan om strukturomvandlingen på eldistributionsområdet behandlas.
I motionen 1975/76:1749 hävdas emellertid att kommunerna bör
få ett ytterligare ökat inflytande genom att tillförsäkras förköpsrätt när en
eldistributionsanläggning är till salu. En villkorlig kommunal förköpsrätt

- dvs. ett system som ger koncessionsmyndigheten tillfälle att i förekommande
fall välja mellan kommunal och annan spekulant på en salubjuden
anläggning, föreslås i motionen 1975/76:1829. Om något av dessa önskemål
skulle tillgodoses, torde det få ske i form av en genomgripande omarbetning
av den nu föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.

I motionen 1975/76:1749 förutsätts att utskottet skall utarbeta erforderlig
lagtext. Enligt utskottets mening borde riksdagen vid ett positivt ställningstagande
till motionen begära att det erforderliga lagstiftningsarbetet skulle
utföras genom regeringens försorg. Enligt yrkandet i motionen 1975/76:1829

- som också går ut på vissa mindre omfattande ändringar i lagförslaget

- skall riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
nya riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet. Utskottet
behandlar även denna motion i anslutning till det berörda lagförslaget och
låter sålunda yrkandet i den gälla antingen omedelbar ändring i den nu
framlagda lagtexten eller framställning till regeringen om senare förslag till
lagändring. Av de båda övriga motioner som behandlas i detta betänkande
anknyter bara den ena, 1975/76:1772, uttryckligen till förslaget i propositionen.
Utskottet tar upp dessa motioner sist i betänkandet.

Utskottet anser - med reservation för att lagstiftningsfrågorna behandlas
i det följande - att de allmänna riktlinjer för strukturomvandlingen på eldistributionsområdet
som anges i propositionen representerar en god avvägning
mellan olika intressen och är väl ägnade att bli vägledande för
det fortsatta rationaliseringsarbetet. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i denna
del. I propositionen föreslås också inrättandet av en värderingsnämnd,
dit parterna när överlåtelse av en eldistributionsanläggning är aktuell frivilligt
skall kunna hänskjuta tvister om ekonomiska villkor. Detta förslag förefaller
välmotiverat och tillstyrks även det av utskottet. I konsekvens med sitt
ställningstagande till riktlinjerna tillstyrker utskottet vidare förslaget till ändring
i ellagen.

Enligt utskottets mening anförs i propositionen goda skäl för att frågan
om tillstånd till förvärv av eldistributionsanläggning normalt bör bedömas
separat på ett tidigt stadium. Koncessionsmyndighetens nuvarande möjlighet
att pröva en ny ägares lämplighet i samband med ansökan om överförande
av koncessionen till denne ger i praktiken inte det handlingsutrymme
som är önskvärt. Svårigheterna när det gäller att avgränsa tillståndsplikten
är, som framgår av propositionen, inte obetydliga. I motionen
1975/76:1829 - och i framställning från Svenska elverksföreningen till utskottet
- förordas vissa ändringar härvidlag. Motionärerna vill att krav på
tillstånd för förvärv av aktier eller andelar i eldistributionsföretag skall gälla

NU 1975/76: 45

samtliga förvärvande företag, inte bara - såsom enligt propositionen - sådana
som själva är eldistributörer. Förvärv av aktier i börsnoterade aktiebolag
med eldistribution bör enligt motionärernas mening kräva tillstånd i sådana
fall då det innebär att det dominerande inflytandet i företaget förändras. Utskottet
anser att en utvidgning av tillståndsplikten på angivet sätt skulle medföra
olägenheter- såsom också framhålls i propositionen -och avstyrker därför
motionärernas förslag i denna del.

Svenska elverksföreningen anför i sin skrivelse till utskottet att prövningen
av framställning om förvärvstillstånd får karaktären av förhandsprövning
i koncessionsärende och därför bör föregås av samma remissförfarande som
i fråga om koncessionsärenden föreskrivs i 3 § 3 mom. ellagen. Enligt denna
föreskrift skall, om inte ansökan finnes böra omedelbart avslås, vederbörande
länsstyrelse, kommuner som berörs av anläggningen, ägare och innehavare
av fastigheter som skall utnyttjas av företag för vilket söks linjekoncession
samt annan som kan lida men av företaget fl tillfälle att yttra sig. Föreningen
anser att förslaget till lag om förvärv av eldistributionsanläggning borde
kompletteras med motsvarande anvisningar om remissförfarande. Utskottet
delar uppfattningen att de angivna intressenterna normalt bör få yttra sig även
i samband med handläggningen av ärenden rörande förvärvstillstånd. Enligt
utskottets mening kan man utgå från att koncessionsmyndigheten i dessa fall
kommer att analogt tillämpa det remissförfarande som föreskrivs och har hävd
i fråga om koncessionsärende. Någon bestämmelse i ämnet i den nya lagen synes
därför inte erforderlig.

Vad gäller frågan om kommunal förköpsrätt vill utskottet med instämmande
hänvisa till vad som i propositionen anförs om kommunernas roll
på eldistributionsområdet. Kommunerna blir i detta sammanhang i första
hand företrädare för konsumenternas intressen. Det betonas emellertid också
att uppmärksamhet bör fästas vid behovet av en rationell samordning mellan
eldistributionen och den allmänna kommunala verksamhets- och samhällsplaneringen.
Utskottet finnér inte skäl att med avseende på eldistributionsanläggningar
rekommendera en kommunal förköpsrätt - eller en villkorlig
sådan - och avstyrker därför motionen 1975/76:1749 samt motionen
1975/76:1829 i ifrågavarande del.

Med det sagda tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget
till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.

Propositionens förslag till allmänna riktlinjer och till lagstiftning avser
uteslutande eldistributionsområdet. Ringa uppmärksamhet ägnas därför åt
sambandet mellan elproduktion och eldistribution. Denna fråga tas, som
ovan nämnts, upp i den här aktuella delen av motionen 1975/76:1772 och
i motionen 1975/76:840. De förslag som framförs där kan sammanfattningsvis
sägas gå ut på att koncession för eldistribution skall förenas med åläggande
att söka utnyttja den elkraft som, ofta i starkt begränsad omfattning
och intermittent, finns att utvinna i små vattendrag eller genom andra förnyelsebara
energikällor, t. ex. medelst vindkraftverk. I motionen

NU 1975/76: 45

1975/76:840 begärs åtgärder för tillvaratagande av ström från mindre kraftverk,
i motionen 1975/76:1772 utredning och förslag med avseende på obligatoriskt
utnyttjande av lokala kraftkällor över huvud taget.

Utskottet har just i ett betänkande om energihushållning m. m. (NU
1975/76:42 s. 25 f., 42) behandlat motionsyrkanden om utnyttjande av vattenkraft
i mindre vattendrag och därvid bl. a. berört den inventering av
beståndet av små vattenkraftverk som har genomförts och det utvecklingsarbete
beträffande dylika kraftverk som Svenska kraftverksföreningen har
tagit initiativet till. Utskottet anför därvid att resultatet och utvärderingen
av utvecklingsarbetet bör avvaktas innan beslut fattas om ytterligare åtgärder.
I samma betänkande berörs också forsknings- och utvecklingsarbetet
rörande vindkraft och andra sådana förnyelsebara energikällor som avses
i motionen 1975/76:1772. Hur dessa skall kunna utnyttjas kommersiellt
är en fråga på något längre sikt. Utskottet fäster stor vikt vid insatser för
tillvaratagande av de energiresurser som motionärerna syftar på men finner
det inte lämpligt att frågan om speciella skyldigheter i detta hänseende
för eldistributörer aktualiseras på nuvarande stadium. Följaktligen avstyrker
utskottet de båda motionsyrkanden som det nu är fråga om.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för fortsall strukturomvandling pä eldistributionsområdet att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 i ifrågavarande del (s. 176 moment 3) godkänner vad chefen
för industridepartementet har förordat,

2. beträffande inrättande av värderingsnämnd

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga
15 i ifrågavarande del (s. 176 moment 4) godkänner att en
nämnd för frivillig värdering i samband med överlåtelse av
eldistributionsanläggning m. m. inrättas den 1 juli 1976,

3. beträffande ändring i ellagen

att riksdagen antager i propositionen 1975/76:100 bilaga 15
(s. 176 moment 1) framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

4. beträffande lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1749 och
1975/76:1829 antager i propositionen 1975/76:100 bilaga 15
(s. 176 moment 2) framlagt förslag till lag om förvärv av eldistributionsanläggning
m. m.,

NU 1975/76: 45

5. beträffande tillvaratagande av lokala kraftkällor
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:840,

b) motionen 1975/76:1772 yrkandet 1.

Stockholm den 20 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp),
Rask (s). Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr
Svensson i Maimö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och
Pettersson i Helsingborg (s).

Reservationer

1. beträffande lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. (utskottets
hemställan under 4) av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, fru
Hambraeus och herr Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”eldistributionsanläggning m. m.” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag leder till att kommunernas inflytande på eldistributionsområdet
förstärks. Utskottet finner denna förstärkning värdefull men
otillräcklig. Enligt utskottets mening bör kommunerna få ett avgörande inflytande
på frågan om huvudmannaskap förden lokala eldistributionen, något
som inte innebäratt de skall ha monopol på denna verksamhet. En kommunal
förköpsrätt enligt förslaget i motionen 1975/76:1749 svarar mot den princip
som utskottet här har angivit och står också i god överensstämmelse med de
allmänna riktlinjersom utskottet ovan haranslutit sig till. Med hänvisning till
vad som i det föregående sagts om handläggningen av den lagstiftningsuppgift
som det är fråga om föreslår utskottet att riksdagen hos regeri ngen begär förslag
till lagbestämmelser om kommunal förköpsrätt med avseende på eldistributionsanläggning.
Härigenom tillgodoses också motionen 1975/76:1829 i väsentlig
del.

Det i propositionen framlagda förslaget till lagom förvärv av eldistributionsanläggning
m. m. är godtagbart som ett provisorium i avvaktan på en sådan
lagstiftning som utskottet här har förordat. Med denna uttryckliga reservation
tillstyrks det av utskottet.

NU 1975/76: 45

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) med anledning av motionerna 1975/76:1749 och
1975/76:1829, den sistnämnda i ifrågavarande del, hos regeringen
begär förslag till lagstiftning om kommunal förköpsrätt med
avseende på eldistributionsanläggning,

b) med avslag på motionen 1975/76:1829 i övrigt antager i propositionen
1975/76:100 bilaga 15 (s. 176 moment 2) framlagt förslag
till lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.,

2. beträffande tillvaratagande av lokala kraftkällor (utskottets hemställan under
5)av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c),
Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser dels

att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”fråga om” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening en allvarlig svaghet i propositionens framställ
ni ng att frågan om regler för eldistributionen inte på ett mera medvetet sätt
relateras till den högaktuella frågan om vilka energikällor vi skall räkna med för
vår elförsörjning. Strävandena att tillvarata den energi som kan utvinnas ur
mindre vattendrag eller genom lokala produktionsanläggningar som utnyttjar
förnyelsebara energikällor av annat slag blir resultatlösa om inte eldistributionssystemet
utformas med hänsyn till en energitillförsel efter nya linjer. Utskottet
finner de båda här berörda yrkandena i motionerna 1975/76:840 och
1975/76:1772 välmotiverade och föreslår att riksdagen på grundval av dem begär
att regeringen låter utreda frågan om eldistributionsföretagens medverkan
när det gäller tillvaratagande av lokala kraftkällor.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:840 och motionen
1975/76:1772 yrkandet 1 hos regeringen begär utredning i enlighet
med vad utskottet anfört.

NU 1975/76: 45

Bilaga

Riksdagens Näringsutskott

Förslag till Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.

Proposition 1975/76:100, Bilaga 15 Industridepartementet, Underbilaga 2.

Svenska ElverksfÖreningen har såsom branschorganisation för eldistributionsföretagen
ingående studerat vad som i Budgetpropositionen
1975/76:100, Bilaga 15, anföres och föreslås under rubriken ”Riktlinjer för
strukturomvandlingen på eldistributionsområdet”. Föreningen har därvid
med förtur ägnat särskild uppmärksamhet åt förslaget till ”Lag om förvärv
av eldistributionsanläggning m. m.”, vilket granskats ur såväl principiell
som praktisk synpunkt. Granskningen har givit oss anledning att dels ifrågasätta
behovet av nyssnämnda lag, dels påtala vissa brister i det föreliggande
lagförslagets utformning.

ElverksfÖreningen hemställer därför att Näringsutskottet ville ta del av
och så långt möjligt beakta de synpunkter som föreningen här nedan och
i bifogade promemoria velat anföra beträffande förslaget till ”Lag om förvärv
av eldistributionsanläggning m. m.”. Föreningen är givetvis, i den mån utskottet
så skulle önska, beredd att ytterligare utveckla sina synpunkter.

En lag om förvärvstillstånd är en genomgripande åtgärd med långtgående
verkningar för berörda företag, i huvudsak till förfång för de företag som
kan komma i säljarposition men i vissa fall till fördel för företag i köparposition.
En sådan lag bör, enligt föreningens mening, endast ifrågakomma
om storleken och frekvensen av de olägenheter, som lagen avser att undanröja,
motiverar detta och om de olägenheter eller svårigheter, som lagen
föranleder, kan försummas. Föreningen vitsordar de motiv, som i propositionen
anförts för lagförslaget, men förmenar å andra sidan att olägenheterna
måhända övervärderats och att antalet överlåtelsefall där lagen skulle
kunna tillämpas i vart fall måste bli litet. Med hänsyn härtill och då man
ej heller kan bortse från de olägenheter, som kan följa med lagens tilllämpning,
finner föreningen att behovet av föreslagen lagstiftning kan ifrågasättas.
Föreningen finner det icke heller uteslutet, att lagförslagets syften
i huvudsak skulle kunna uppnås med enklare och mindre kontroversiella
medel. (Nyssnämnda synpunkter utvecklas närmare i bifogade PM, s. 1-3.)

Vad gäller lagförslagets utformning finner föreningen, att prövningen av
framställning om förvärvstillstånd får karaktären av förhandsprövning (besked)
i koncessionsärende och därför rimligen bör föregås av samma remissförfarande,
som ellagen föreskriver för prövning av koncessionsärende.
Föreskrift av denna innebörd saknas emellertid i föreliggande lagförslag.
(Jämför PM, s. 3-4.) Ur rättssäkerhetssynpunkt synes det också angeläget,
att lagen icke tillämpas så att en säljare realiter utlämnas åt en köpare som
ej är beredd betala skäligt pris, vilket givetvis också skulle motverka den
fortsatta strukturrationalisering, som enligt propositionen alltjämt anses
önskvärd. Lagförslaget bör enligt föreningens mening kompletteras även
i detta avseende. (Jämför PM, s. 6-7.)

Enligt lagförslaget skulle kravet på förvärvstillstånd i samband med förvärv
av andelar eller aktier i eldistributionsföretag begränsas till innehavare
av koncession. Föreningen ifrågasätter om icke denna begränsning baserats
på en felbedömning av förutsättningarna och befarar att den kan leda till

NU 1975/76: 45

omotiverade olägenheter i praktiken. Sålunda förordas sådan ändring av
lagförslaget, att kravet på förvärvstillstånd blir generellt (med endast de
undantag som anges i 3 §). Å andra sidan synes praktiska skäl tala för att
kravet på förvärvstillstånd begränsas till förvärv av andels- eller aktiemajoritet.
(Jämför PM, s. 4-6.)

Stockholm 1976-02-25

SVENSKA ELVERKSFÖRENINGEN
Carl-David Bredberg

/Carl Hagson

PM beträffande Förslag till Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.
(Prop. 1975/76:100, Bilaga 15 Industridepartementet, Underbilaga 2)

Behovet av lagstiftning

Motiven till den föreslagna nya lagen är i propositionen klart angivna
enligt följande (citat s. 163-164):

1. ”Ofta uppstår konkurrens mellan olika köpare vid förvärv av eldistributionsföretag.
En sådan konkurrenssituation kan komma att medföra
att köpeskillingen sätts oskäligt högt.” ”Genom ett (sådant) tillståndstvång
kan (också) konkurrenssituationen och spekulativa förvärv som är ägnade
att driva upp prisnivån till nackdel för konsumenterna förebyggas.”

2. ”Visserligen är den som förvärvar en eldistributionsanläggning skyldig
att söka tillstånd till överlåtelse av koncessionen men har överlåtelse redan
skett kommer koncessionsmyndigheten i ett sådant läge att koncession av
hänsyn till abonnenterna inte gärna kan förvägras.” ”. . . förvärv av eldistributionsanläggning
skall kräva tillstånd av koncessionsmyndigheten.
På så sätt får myndigheten möjlighet att i ett tidigare skede än f. n. kunna
följa och påverka strukturomvandlingen.”

Det kan och skall icke bestridas, att de anförda motiven är reella och
relevanta vid en bedömning av riktlinjerna för den fortsatta strukturrationaliseringen
på eldistributionsområdet. Däremot måste övervägas om de
angivna olägenheterna är av sådan storlek och frekvens att de motiverar
så långtgående ingripanden som den föreslagna lagen representerar. Vidare
måste beaktas att den föreslagna lagen inte blott kan undanröja vissa olägenheter
utan också kan skapa nya problem och olägenheter av annan art.

Såsom anges i propositionen har antalet eldistributionsföretag i landet
under de senaste tre decennierna minskat med ca 3 000 enheter och numera
återstår endast ca 500. Antalet återstående fall av överlåtelse av eldistributionsanläggningar
är alltså, sett i ett vidare perspektiv, relativt begränsat.

Det kan med skäl förutsättas, att de riktlinjer för den fortsatta strukturomvandlingen,
som uppdragits i Prop. 100, liksom de åtgärder som där
föreslagits - utöver här diskuterade lagförslag - kommer att få en både
stimulerande och styrande inverkan på den fortsatta utvecklingen. Det sistnämnda
kan för övrigt också gälla för den kommunala energiplanering,
som för närvarande utredes (1 1975:03) och där utredningsförslagen enligt
propositionen väntas föreligga innevarande år.

Att en konkurrenssituation kan leda till högre köpeskilling än som eljest

NU 1975/76: 45

skulle ha varit fallet är uppenbart men behöver inte nödvändigtvis och alltid
betyda, att köpeskillingen sätts ”oskäligt” högt. I varje fall måste man vid
bedömningen av skäligheten ta hänsyn inte blott till de presumtiva köparnas
utan minst lika mycket till de presumtiva säljarnas - ofta abonnentägda
ekonomiska föreningar - intressen. Differensen mellan förekommande anbud
är ofta liten och dess prisuppdrivande verkan bör inte övervärderas

- i realiteten kan det till och med visa sig svårt att belägga sådan prisuppdrivande
verkan.

Vid bedömningen av behovet av den föreslagna lagstiftningen bör också
observeras, att konkurrenssituationen i ett icke obetydligt antal fall av framtida
överlåtelser redan är eliminerad - av tekniska eller ekonomiska skäl
eller på den grund som i propositionen (s. 164) beskrives sålunda:

”Det förekommer att koncession meddelas för visst område, varvid i
koncessionsbeslutet anges att det forutsättes att distributören förvärvar också
distributionen inom sådan del av området där annan bedriver eldistribution
vid koncessionsbeslutets meddelande. Innehar förvärvaren redan områdeskoncession
för den aktuella distributionen saknas naturligtvis anledning
att pröva förvärvet särskilt. Undantag bör således göras för detta fall.”

Under rubriken ”Värderingsnämnd” anföres i propositionen (s. 166) med
rätta:

”Från rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att den som inte längre
bör fl eller inte längre vill bedriva eldistributionsrörelse, som skall upprätthållas,
skall kunna överlåta sina anläggningar på skäliga villkor till en
ny eldistributör.”

En eldistributionsrörelse omfattar emellertid mer eller mindre omfattande
tillgångar utöver de egentliga eldistributionsanläggningar, som avses omfattade
av lagen. Sådana tillgångar - exemplifierade i specialmotiveringen
(Prop. s. 170) - liksom till rörelsen hörande mindre kraftproduktionsanläggningar
kan ofta endast avsättas på skäliga villkor tillsammans med distributionsanläggningarna
och till köpare, som kan nyttiggöra även de sidoordnade
tillgångarna. Reglerna för beviljande av förvärvstillstånd beaktar
emellertid inte detta förhållande, vilket kan föranleda omotiverade förluster
för den frånträdande eldistributören eller utgöra hinder för önskad strukturomvandling.
Det sagda bör ses som ett exempel på problem som föranledes
av den föreslagna lagen.

Det sagda gör ej anspråk på att vara en komplett och inträngande analys
av motiven till den föreslagna lagstiftningen och ej heller av olägenheterna
därav. Däremot har exemplifierats sådana frågeställningar och bedömningar

- med tonvikt på skäl som kan anföras mot lagstiftning om förvärvstillstånd

- som bör beaktas vid det primära ställningstagandet till frågan om de i
propositionen åberopade motiven (olägenheterna) är tillräckliga för att motivera
en Lag om förvärv av eldistributionsanläggning m. m.

Med beaktande av det måttliga antal överlåtelser av eldistributionsanläggningar,
som kan bli aktuella under överskådlig tid, och därmed den
begränsade krets av säljare och köpare, som omfattas av lagförslaget, förefaller
det fullt möjligt att - såsom alternativ till den föreslagna lagen om
förvärv av eldistributionsanläggning - tillgodose merparten av lagförslagets
syften genom ett anmälningsförfarande (till koncessionsmyndigheten) beträffande
aktualiserade överlåtelser i förening med ett ”moratorium” beträffande
genomförandet. Härigenom skulle koncessionsmyndigheten i ett tidigt
stadium underrättas om förestående transaktioner, vilket redan nu ofta är
fallet, och dessutom ges tillfälle att förhandspröva koncessionsfrågan i en -

NU 1975/76: 45

lighet med de härför gällande kriterierna. Risken för handlande mot intentionerna
i ett sådant officiellt ställningstagande måste betraktas som
försumbar. Det bör även noteras, att den sålunda föreslagna alternativa ordningen
förefaller väl förenlig med det medinflytande för de anställda, som
regleras i annat sammanhang.

Remissförfarande

I den mån man - trots allt - finner att en Lag är erforderlig eller önskvärd
så är det angeläget att pröva om den föreslagna utformningen av lagen
(enligt Underbilaga 2) är ändamålsenlig. Därvid kan först konstateras, att
ansökan om förvärvstillstånd enligt lagförslagets 6 § prövas enligt samma
kriterier som gäller för prövning av koncessionsansökan. I specialmotiveringen
anföres sålunda:

”Förvärv av en eldistributionsanläggning är att se som det första steget
mot övertagande av eldistributionen inom ett område. För att bedriva distributionsverksamhet
fordras därjämte koncession. Det är därför naturligt
att prövningen av frågor om förvärvstillstånd knyter an till de synpunkter
som skall anläggas vid prövningen av koncession.”

Av vad som sålunda och i övrigt anföres i Propositionen 100 framgår,
att prövningen av ett ärende om förvärvstillstånd får - och avses få - karaktären
av förhandsprövning av det med förvärvet av eldistributionsanläggningen
sammanhängande (senare uppkommande) koncessionsärendet.
Ur förvärvarens synpunkt är det också angeläget, att beslut beträffande förvärvstillstånd
verkligen kan betraktas som ett - åtminstone för rimlig tid
bindande - besked beträffande möjligheten att senare erhålla områdeskoncession.

Mot denna bakgrund påpekas, att den föreslagna lagen om förvärvstillstånd
saknar anvisningar om remissförfarande medan ellagen beträffande
ansökan om koncession uttryckligen stadgar sådant förfarande enligt 3 §,
3 mom:

”Finnes ej ansökan böra omedelbart avslås, skall tillfälle att yttra sig
beredas vederbörande länsstyrelse, kommuner och municipalsamhällen som
beröras av anläggningen, ägare och innehavare av fastigheter, som angivas
i 1 morn., så ock annan, som kan lida men av företaget.”

Remissförfarandet i samband med ett koncessionsärende kan emellertid
lätt bli illusoriskt om ”förhandsprövning” redan skett - utan remissförfarande-genom
ärende om förvärvstillstånd. En komplettering av lagförslaget
med anvisningar om remissförfarande synes sålunda vara önskvärd.

Förvärv av andeI ar / a k t i e r

Enligt lagförslaget har det ansetts erforderligt att utöka kravet på förvärvstillstånd
till att omfatta även andelar och aktier i eldistributionsföretag.
1 den allmänna motiveringen (s. 164-165) anföres bl. a. följande:

”När eldistributör förvärvar andelar i ekonomisk förening torde avsikten
i regel vara att föreningen skall likvideras och att distributören skall överta
anläggningen för att driva verksamheten i egen regi. Då det som jag redan
har anfört är angeläget att koncessionsmyndigheten på ett så tidigt stadium
som möjligt får kontroll över transaktioner som berör elabonnenternas intressen
förordar jag att tillståndsplikten skall omfatta även eldistributörs

NU 1975/76: 45

förvärv av andel i ekonomisk förening som äger eldistributionsanläggning.”
”Enligt min mening kan kontrollen inte inskränkas till att avse endast
förvärv av eldistributionsanläggningar och andelar i ekonomiska föreningar.
Ett betydande antal distributörer driver verksamheten i bolagsform. I sådana
fall kan överlåtelser ske genom att aktierna överlåts. Någon kontroll av
sådana överlåtelser förekommer inte. Jag anser att koncessionsmyndigheten
bör ha kontroll över eldistributörernas förvärv av aktier i distributionsbolag
och förordar att tillståndsplikten får omfatta också sådana förvärv.”
Naturligtvis kan beträffande denna utvidgning av kravet på förvärvstillstårid
- och den komplikation i lagstiftningen, som den oundvikligt innebär
- samma allmänna överväganden, som nämnts under rubriken ”Behovet
av lagstiftning” här ovan, vara motiverade.

Därutöver skall här påpekas, att andelar i eldistributionsföreningar ofta,
på ett eller annat sätt, är knutna till fastigheterna. Genom fastighetsförvärv
kan sålunda t. ex. en kommun ofta bli innehavare av andelar i en eldistributionsförening,
som levererar elkraft till bl. a. ifrågavarande fastighet.
Kommunerna är emellertid också i stor utsträckning själva eldistributörer
och koncessionsinnehavare och de skulle då, i den relaterade situationen,
behöva söka förvärvstillstånd. Detsamma kan gälla för t. ex. vissa skogsbolag
m. fl. Problemet är måhända obetydligt i ett större sammanhang men är
ändå en med den föreslagna lagen sammanhängande onödig praktisk komplikation.

I lagförslaget förutsättes att förvärvstillstånd endast skall krävas av den
som själv innehar koncession. (Uppenbarligen inkluderar detta - med föreslagen
formulering av Lagförslaget 2 § - även innehavare av linjekoncession
även om de anförda motiven i många sådana fall måste anses vara
irrelevanta.) Sålunda anföres i den allmänna motiveringen (s. 164-165):
”Det torde höra till undantagen att annan än eldistributör förvärvar andelar
i ekonomisk verksamhet med sikte på att ta över distributionen. Jag anser
det därför inte motiverat att bygga ut kontrollsystemet till att omfatta samtliga
förvärv av andelar i ekonomisk förening.”

”Ett system med tillståndsprövning vid aktieförvärv innebär ett avsteg
från den inom aktiebolagsrätten rådande principen om aktiers fria överlåtbarhet.
Olägenheterna begränsas emellertid väsentligt om såsom jag förordar
tillståndsplikten omfattar endast förvärv som görs av eldistributörer.”
Gränsdragningen för kravet på förvärvstillstånd förefaller inte helt klar
och kommer säkert att leda till praktiska problem. Behöver t. ex. en kommun,
som bedriver eldistribution genom ett hel- eller delägt aktiebolag,
söka förvärvstillstånd för att få köpa andelar i en eldistributionsförening
inom en annan del av kommunen?

Det måste vidare ifrågasättas, om inte intresset bland /c/ce-koncessionsinnehavare
för att förvärva andelar eller aktier i eldistributionsföretag underskattas
i motiven. Exempelvis noteras här, att endast ca hälften av landets
kommuner direkt eller indirekt bedriver eldistribution. Övriga kommuner
kan emellertid i många fall med fog antas vara intresserade av att förvärva
sådan distribution genom köp av andelar eller aktier i lokala eldistributionsföretag.

1 vissa fall kan då konkurrens uppstå mellan närliggande kommuner (eller
andra) och i sådant fall skulle den som redan bedriver eldistribution - och
har sakkunskap på området - beträffande handlings- och förhandlingsmöjligheterna
diskrimineras i förhållande till den som vill nyetablera sig på
området. Detta förefaller ur såväl saklig som principiell synpunkt vara helt
omotiverat.

NU 1975/76: 45

Omvänt kan för övrigt också ifrågasättas om det inte innebär en otillåten
generalisering att antaga, att en koncessionsinnehavares förvärv av aktier
eller andelar - kanske en liten minoritetspost - i ett eldistributionsföretag
alltid skulle syfta till åtkomst av själva distributionsanläggningen eller åtminstone
till ett dominerande inflytande på ifrågavarande distributionsföretag.

Det förefaller sålunda motiverat, att kravet på förvärvstillstånd för köp
av aktier eller andelar i eldistributionsföretag ges generell giltighet och ej
enligt lagförslagets 2 § begränsas till koncessionsinnehavare. En annan konklusion
är, å andra sidan, att många detaljproblem och kanske en stor del
av ärendena om förvärvstillstånd skulle kunna undvikas om bestämmelsen
enligt förslagets 2 § begränsades till förvärv av aktie- eller andelsmajoriteter.

Skälig ersättning

Såsom framhållits tidigare i denna PM har i propositionen med rätta framhållits: ”Från

rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att den som inte längre
bör få eller inte längre vill bedriva eldistributionsrörelse, som skall upprätthållas,
skall kunna överlåta sina anläggningar på skäliga villkor till en
ny eldistributör.”

Den föreslagna lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m. m. förutsätter
emellertid säljaren av sådan anläggning i en mycket besvärlig situation.
Antalet alternativa köpare till en sådan anläggning jämte - såsom
tidigare påpekats - därtill hörande andra tillgångar är som regel mycket
begränsat. Detsamma gäller i stort sett även andelar eller aktier i eldistributionsföretag.

Genom att vägra förvärvstillstånd kan sålunda koncessionsmyndigheten
tillfoga säljaren allvarlig ekonomisk skada såvida icke annan köpare är villig
betala skäligt pris för anläggningen respektive andelarna eller aktierna. Från
rättssäkerhetssynpunkt förefaller det därför angeläget att förvärvstillstånd
ej vägras med mindre koncessionsmyndigheten förvissat sig om att annan
(ur koncessionssynpunkt godtagbar) köpare är beredd betala skäligt pris, t. ex.
enligt den i propositionen föreslagna värderingsnämndens bedömning. Lagförslagets
6 § borde kompletteras med anvisningar i detta syfte.

Stockholm 1976-02-23

Carl Hagson

Svenska Elverksföreningen

GOTAB 51763 Stockholm 1976