NU 1975/76: 44

Näringsutskottets betänkande
1975/76: 44

med anledning av propositionen 1975/76:124 om den statliga verksamheten
på oljeområdet, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:124 (industridepartementet) framläggs förslag rörande det

statliga Svenska Petroleum AB:s uppbyggnad och verksamhet,
utvidgad användning av statsgaranti för oljeutvinning m. m.,
stöd till oljeprospektering,
fortsatt projektering av statligt raffinaderi,

statlig medverkan i ett aktiebolag för åtgärder på naturgasområdet.
Hemställan i propositionen återges nedan (s. 2).

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner. Dessutom behandlas
två motioner om utjämning av regionala skillnader i pris på oljeprodukter
och om drivmedelsförsörjningen i glesbygd. Motionerna redovisas
nedan (s. 3).

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen anges som en huvudlinje i den svenska oljepolitiken att
en statlig organisation på oljeområdet stegvis skall byggas upp, vilken snabbt
kan utvidgas så snart försörjningsläget gör det motiverat. En central roll
i sammanhanget tilldelas Svenska Petroleum AB, som förutsätts komma
att bedriva verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt betydelsefulla
led av oljehanteringen. Bemyndigande begärs för regeringen att godkänna
ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara
AB av innebörd att vattenfallsverket inträder som hälftendelägare
i Svenska Petroleum. En uppbyggnad av bolagets finansiella resurser föreslås,
bl. a. genom en höjning under en tvåårsperiod av det egna kapitalet till
50 milj. kr., varav hälften under budgetåret 1976/77.

I propositionen föreslås även att användningsområdet för den statliga garanti
för oljeutvinning m. m. som infördes år 1975 utvidgas så att garantin
skall kunna utnyttjas vid finansiering av Svenska Petroleums och andra
svenska företags förvärv av andelar i oljefyndigheter.

Vidare föreslås att särskilda medel till oljeprospektering anvisas till Svenska
Petroleum under treårsperioden 1976/77-1978/79 för arbeten på svenskt
område och i Nordsjön. En ram av 50 milj. kr. anges för ändamålet, varav
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 44

NU 1975/76:44

20 milj. kr. föreslås utgå budgetåret 1976/77. Det förutsätts att resurserna
inom Oljeprospektering AB och Petroswede AB, vilka båda företag till hälften
ägs av staten, skall utnyttjas för arbetena.

I propositionen lämnas även en redovisning av planerna på ett nytt statligt
raffinaderi vid Brofjorden, Statsraff-projektet. Uppskov med ställningstagandet
till projektet till år 1977 föreslås mot bakgrund av bl. a. de företagsekonomiska
riskerna och osäkerhet om marknadsbedömningen. Ett investeringsanslag
av 10 milj. kr. för budgetåret 1976/77 föreslås för fortsatta
projektförberedelser.

Slutligen föreslås godkännande av ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk
och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett
aktiebolag för planering och samordning m. m. av åtgärder syftande till
att främja landets försörjning med naturgas.

Hemställan

Regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att dels godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk
och Luossavaara-Kiirunavaara AB om samarbete i aktiebolagsform
på oljeområdet, dels medge statens vattenfallsverk att träffa överenskommelse
om smärre ändringar i avtalet,

2. bemyndiga regeringen att godkänna ändringar av de åren 1969 och
1973 träffade avtalen mellan statens vattenfallsverk och vissa företag om
samarbete inom ramen för resp. Oljeprospektering AB och Petroswede AB
i enlighet med vad chefen för industridepartementet har förordat,

3. bemyndiga regeringen att dels godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk
och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett
aktiebolag för planering och samordning m. m. av åtgärder syftande till
att främja landets försörjning med naturgas, dels medge statens vattenfallsverk
att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

4. medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer
m. m. för teckning av aktier i och lån till det under 1 avsedda aktiebolaget
med åtagandena i avtalet,

5. medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer
m. m. för teckning av aktier i det under 3 avsedda aktiebolaget i
enlighet med åtagandena i avtalet,

6. godkänna den av chefen för industridepartementet förordade utvigdningen
av användningsområdet för statlig garanti för oljeutvinning m. m.,

7. till Oljeprospektering för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 20000 000 kr.,

8. till Lån till projektering av raffinaderi för budgetåret 1976/77 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,

9. till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB för budgetåret

NU 1975/76:44

1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av
10 108 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1975/76:2293 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att avslå regeringens hemställan om bemyndigande att godkänna avtalet
mellan statens vattenfallsverk och LKAB om Svenska Petroleum AB,

2. att avslå regeringens hemställan om att medel från investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. får tas i anspråk för teckning av aktier i och lån till
Svenska Petroleum AB,

3. att avslå regeringens hemställan om utvidgning av användningsområdet
för den statliga garantin för oljeutvinning,

4. att den statliga garantin för oljeutvinning endast skall medges efter
riksdagens prövning i varje enskilt fall,

5. att med avslag på propositionen hemställa om nytt förslag från regeringen
i vad avser anslag till OPAB,

6. att avslå regeringens hemställan om anslag på 10 milj. kr. för lån till
projektering av raffinaderi,

7. att avslå regeringens hemställan om anslag på 10 108 000 kr. för lån
till aktieteckning i Svenska Petroleum AB,

8. att hos regeringen hemställa om förslag till avveckling av den inom
Petroswede bedrivna verksamheten,

9. att hos regeringen hemställa om förslag till överförande av aktierna
i Svenska Petroleum AB från LKAB till Statsföretag AB,

10. att uttala att ett eventuellt svenskt engagemang i det norska s. k.
Mongstad-projektet skall underställas riksdagens prövning,

1975/76:2294 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att Svenska Petroleum AB bör ombildas till Svenska Bränsle
AB med kompetens inom hela bränsleförsörjningsområdet med inriktning
på förnyelsebara energikällor,

2. anhåller hos regeringen om förslag till anslag på tilläggsstat för budgetåret
1975/76 för att täcka bolagets ytterligare medelsbehov med anledning
av i motionen föreslagen verksamhet med de förnyelsebara energikällorna,

1975/76:2355 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förberedelser omgående för en nationalisering
av den privata oljenäringen, med undantag för den kooperativt ägda
delen,

NU 1975/76:44

2. uttalar att en nationell svensk oljepolitik bör vara frigjord från alla
imperialistiska intressen,

1975/76:2356 av herr Wirtén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande utformningen
av det statliga engagemanget inom oljebranschen samt om Svenska
Petroleum AB,

2. avslår regeringens hemställan i vad avser Lån till projektering av raffinaderi,

3. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående åtgärder
för en snabb introduktion av naturgas i Sverige.

Vidare behandlas följande två motioner som har väckts under den allmänna
motionstiden:

1975/76:1790 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär skyndsamt förslag i syfte att trygga drivmedelsförsörjningen
i glesbygden och i syfte att åstadkomma en utjämning av de regionala och
lokala prisskillnaderna på oljeprodukter,

1975/76:1797 av herr Lövenborg m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
i enlighet med vad i motionen anförts uttalar sig för en enhetlig prisnivå
på olja och bensin i hela landet och hos regeringen hemställer om skyndsamt
initiativ i syfte att uppnå detta.

Motivering

Flertalet av de åtgärder som föreslås i propositionen i syfte att oljeförsörjningen
skall säkras är inte ändamålsenliga och verkningsfulla, hävdas
i motionen 1975/76:2293. Efter att ha diskuterat vad det internationella
samarbetet inom IEA betyder för Sveriges oljeberedskap konstaterar motionärerna
att eventuella fyndigheter inom landets gränser i framtiden skulle
kunna bidra till att trygga den nödvändiga oljetillförseln och att därför den
verksamhet som bedrivs av Oljeprospektering AB (OPAB) är värd att satsa
på. Ett stort kapacitetsöverskott inom oljeindustrin gör enligt motionärerna
riskerna med ett nytt och mycket kostnadskrävande statligt engagemang
i branschen stora. Med hänvisning till dessa risker och till bristande förmåga
hos regeringen att administrera statliga näringspolitiska satsningar avstyrker
motionärerna att den statliga företagssektorn utökas på föreslaget sätt. Det
intrång på marknaden som Svenska Petroleum AB förutsätts göra kommer
att ytterligare pressa lönsamheten för nuvarande företag i branschen, anmärker
de vidare. Om detta leder till att nu fristående mindre företag övertas
av staten kommer den prispressande konkurrensen att försvagas, framhåller
de. Någon väsentligt ökad insyn i oljebranschen kommer enligt motionärernas
bedömning inte att erhållas genom Svenska Petroleum. Bristande
branschkännedom betraktar de som ett allvarligt handikapp för företaget.

NU 1975/76: 44

Som skäl mot LKAB:s engagemang i Svenska Petroleum anges att LKAB
bör inrikta sina ansträngningar på malmletning och gruvdrift; för detta talar,
säger motionärerna, även regionalpolitiska skäl. I fråga om projektering av
raffinaderi hänvisas till tidigare kritik mot Statsraff-projektet från lönsamhetssynpunkt
mot bakgrund av rådande överkapacitet i fråga om raffinaderiresurser.
Det norska Mongstadsprojektet kan, anför motionärerna, dra
höga kostnader, och riksdagen måste därför få möjlighet att förutsättningslöst
bedöma-om Sverige skall delta i det. Som skäl för avveckling av Petroswede
AB anges bristande kunskaper hos Svenska Petroleum. De resurser som
föreslås för spekulativa oljeutvinningsprojekt bör enligt motionärerna hellre
utnyttjas på områden där svenskt kunnande är en konkurrensfördel.

I motionen 1975/76:2356 uttrycks liksom i den nyssnämnda motionen
skepsis mot direkta leveransavtal med och oljeletning i länder som kan
tänkas medverka i nya oljeblockader. En statlig kontroll överoljehanteringen
måste, deklarerar motionärerna, utformas så att den ger ökad allmän insyn
och möjligheter för riksdagen att styra oljepolitiken. Osäkerheten i fråga
om konsumtionsutvecklingen och om behovet av raffinaderikapacitet m. m.
motiverar enligt motionärerna stor försiktighet när det gäller svenska insatser
på oljeområdet. Kritik mot propositionen för bristfällig redovisning av företagsekonomiska
bedömningar är ytterligare någonting för de båda motionerna
gemensamt. Även redovisningen av bolagets framtidsplaner betecknas
i motionen 1975/76:2356 som ofullständig. Motionärerna anser att
en ökad kontroll från statens sida över oljehanteringen är angelägen men
att den kan fullföljas annorledes än genom Svenska Petroleum AB. De
förordar ett vidgat samarbete mellan de inhemska intressenterna på oljeområdet.
Regeringen bör, hävdar de, ta initiativ till överläggningar härom.
En bredare branschutredning anges vara erforderlig som underlag för ytterligare
beslut. Med hänsyn till osäkerheten inom branschen och till bristande
svenska erfarenheter bör, menar motionärerna. Svenska Petroleums verksamhet
begränsas. Ett eget kapital för bolaget på 25 milj. kr. bör vara till
fyllest. Väsentliga utvidgningar av verksamheten skall föregås av utredning
och riksdagsprövning. Motionärerna finner det omöjligt att på grundval av
det material som finns ta ställning till behovet av ett nytt raffinaderi. Olika
alternativ bör, säger de, prövas ytterligare med beaktande bl. a. av miljökonsekvenser
och olika tänkbara lokaliseringar. 1 fråga om naturgas bör
enligt motionärernas mening genom ett uttalande av riksdagen klargöras
att Sverige har intresse för omfattande inköp och att staten bör medverka
till finansieringen av dess införande. Regeringen bör snabbt låta kartlägga
omfattningen av den tänkbara marknaden. Sammansättningen av naturgasbolaget
bör övervägas på nytt med utgångspunkt i att statens vattenfallsverk
inte bör vara majoritetsintressent i bolaget.

Bränslepolitiken bör, uttalas i motionen 1975/76:2294, gå ut på att successivt
göra oss oberoende av de fossila bränslena. På kort sikt bör effektivare

NU 1975/76: 44

oljeanvändning och undvikande av miljöskador eftersträvas. De som skall
arbeta i en statlig oljeorganisation bör från början få inrikta sin verksamhet
på de långsiktigt önskvärda utvecklingsmålen. En uppgift är att utveckla
och marknadsföra flytande och gasformigt bränsle, framställt ur förnyelsebart
material. Energiodling anförs som exempel på ett möjligt utvecklingsområde,
varvid dock betonas att energinettoberäkningar måste göras från helhetssynpunkt.
Ytterligare nämns utvinning av bränsle i form av metanol ur
naturgödsel och ur avfall från industrin som baseras på organiskt material.
Det nya bolaget bör, anförs det, fl sakkunskap från biologi och de areella
näringarna. Den kompetens som finns hos Svensk Metanolutveckling AB
bör tas till vara.

Ett samlat statligt grepp om oljepolitiken krävs i motionen 1975/76:2355.
De svenska konsumenterna har, hävdar motionärerna, kommit i händerna
på de stora oljebolagen och i allt väsentligt måst underkasta sig deras dispositioner.
Oljebolagens maktposition betecknas som ett latent hot mot en
oavhängig energipolitik. Det är enligt motionärerna både ekonomiskt och
politiskt orimligt att oljeområdet skall behärskas av stora privata koncerner.
Motionärerna motsätter sig inte förslagen i propositionen men betonar att
dessa inte är utformade efter vad situationen kräver. Regeringspolitikens
ideologiska bakgrundslinjer utgör, menar de, en anpassning till bestående
förhållanden. Utvecklingen underkastas inte andra mål än kommersiella.
Motionärerna kräver en långsiktig maktpolitisk målsättning, ägnad att bryta
storkapitalets dominans och röja väg för en olje- och energipolitik i folkflertalets
intresse.

I motionen 1975/76:1797 redogörs för det nuvarande systemet för prissättning
på bensin och brännolja, baserat på en zonindelning som innebär
prisskillnader med hänsyn till försäljningsorternas geografiska belägenhet.
Systemet missgynnar i högsta grad de regioner som redan brottas med stora
svårigheter, säger motionärerna. De anser i princip att bensin- och oljehandeln
bör förstatligas. Redan under nuvarande förhållanden bör emellertid,
anför de, en rättvisare ordning kunna åstadkommas. Statsmakterna
bör, hävdar de, tvinga oljebolagen att på bekostnad av bolagsvinsterna sänka
priserna på bensin och olja i de aktuella områdena.

Motionen 1975/76:1790 innehåller likaledes en redogörelse för prisförhållandena.
Motionärerna betecknar det som utomordentligt förvånande att
en regering som säger sig vilja skapa regional balans kan tillåta sådana prisskillnader
som förekommer. 1 denna motion behandlas vidare nedläggningarna
av försäljningsställen för bensin - särskilt singelanläggningar - i glesbygderna.
Nedläggningarna synes ske i accelererande takt, säger motionärerna,
och det är glesbygdsbefolkningen som drabbas hårdast. Lanthandlare
som mister sin bensinförsäljning genom de stora oljebolagens politik får
försämrade utkomstmöjligheter. En nedläggning av lanthandeln och därmed
problem med dagligvaruförsörjningen kan bli följden.

NU 1975/76: 44

Uppgifter beträffande prissättningen på petroleumprodukter

Prissystemet

Den totala försäljningen av oljeprodukter i Sverige - vilken till helt övervägande
del handhas av tio rikstäckande företag - uppgick år 1974 till ca
14 miljarder kr. Därav utgjorde debiterade orts- och zontillägg ca 350 milj. kr.
eller ca 2,5 %.

För bensin tillämpar oljeföretagen f. n. en regional prissättning som bygger
på en zonindelning av landet. Importhamnarna och deras närmaste omland
utgör 0-zon, medan landet i övrigt har indelats i en 1-zon (Syd- och Mellansverige
samt Norrlands kustland) och en 2-zon (nordvästra Svealand,
de inre delarna av Norrland samt Gotland). 1 0-zon betalar förbrukare gällande
grundpris för bensin och i 1- och 2-zonerna därutöver ett zontillägg
av 1 resp. 2 öre per liter.

För eldningsoljor - och i vissa fall smörjoljor - tillämpas ett mera differentierat
system för regional prissättning. Systemet bygger på en för oljeföretagen
gemensamt utarbetad ortsförteckning, omfattande 4 045 orter.
Utöver gällande grundpris på eldningsolja betalar förbrukare enligt denna
ortsförteckning ett tillägg som varierar mellan extremvärdena 8 kr. och 51
kr. per kubikmeter olja. Mellan importhamnarna är skillnaderna i tillämpade
ortstillägg jämförelsevis små. Sålunda är ortstillägget 11 kr. per kubikmeter
i Luleå mot 8 kr. i Göteborg. Det avgörande för ortstilläggets storlek är
kostnaden för biltransport från den aktuella importhamnen till förbrukningsorten.

Systemet med zon- och ortstillägg har tillkommit i syfte att oljeföretagen
skall kompenseras för fraktkostnader vid leveranser till längre bort liggande
orter och dessa därmed tillförsäkras erforderliga leveranser. Tilläggen har
i sin nuvarande utformning successivt vuxit fram ur den praxis som utvecklades
under andra världskriget, då de priskontrollerande myndigheterna
beviljade debitering av transporttillägg utöver gällande stoppriser. Efter det
att den allmänna priskontrollen avvecklades har systemet utvecklats vidare
av oljeföretagen gemensamt. En genomgripande revision av tilläggen baserad
på delvis nya principer genomfördes 1966-1967. Då slopades vad gäller zontillägg
tre tidigare befintliga dyrare zoner.

Utredning och förslag av statens pris- och kartellnämnd (SPK)

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har, med anledning av ett uppdrag
från regeringen våren 1974, utrett förutsättningarna för ett slopande av zonoch
ortstilläggen vid försäljning av bensin och eldningsolja i syfte att för
resp. företag erhålla en för hela landet enhetlig prisnivå för olika oljeprodukter.
Förslagen skulle enligt direktiven vara så utformade att längre bort
liggande orters behov av olika oljeprodukter skulle tillgodoses. SPK:s förslag
har redovisats i en rapport i juli 1975.

NU 1975/76: 44

I rapporten redogörs för oljebranschens struktur och för det nuvarande
systemet med zon- och ortstillägg. Vidare redovisas de system för utjämning
av transportkostnader vid försäljning av petroleumprodukter som tillämpas
i Finland och Norge. I Finland baseras systemet på ett avtal mellan staten
och oljebolagen. Tekniskt genomförs prisutjämningen genom en gemensam
clearingbyrå, inrättad av bolagen. I Norge tillämpas ett system med statsbidrag
för transportkostnader vid försäljning av bensin och olja. Bidraget
täcker i Nordnorge samtliga transportkostnader, i övriga delar av landet
den del av dessa som överstiger 4 öre per liter.

SPK:s förslag innebär att man inrättar ett system där säljare av oljeprodukter
dels betalar en enhetlig transportutjämningsavgift, dels får ett transportkostnadsbidrag
beroende på var i landet produkterna säljs eller förbrukas.
Med nuvarande kostnader skulle det innebära att förbrukarna av eldningsolja
på de orter som har de lägsta tilläggen skulle få en höjning med ca 13
kr. per kubikmeter eldningsolja. Sänkningen för andra orter skulle bli maximalt
ca 30 kr. Priserna i kuststäderna och deras närhet skulle höjas, medan
orter i inlandet skulle få prissänkningar. Så skulle exempelvis oljepriserna
i Luleå stiga med 6:50 kr. per kubikmeter och i Jönköping sänkas med
7:50 kr. per kubikmeter. När det gäller bensin skulle resultatet bli att priset
i 0-zon höjdes 1 öre per liter och i 2-zon sänktes lika mycket.

En anslutning av samtliga oljeföretag till ett prisutjämningssystem kan
enligt SPK - bl. a. med hänsyn till att det finns ett antal lokalt verkande
företag på marknaden - inte komma till stånd utan ett i lag stadgat obligatorium.
Rapporten innehåller förslag till lag härom. Vid ett utjämningsförfarande
som är obligatoriskt för alla företag i oljebranschen bör enligt
SPK administrationen lämpligen handhas under myndighetsansvar. Den
administration som föreslås kan antingen anknytas till en redan existerande
myndighet eller organiseras i ett fristående statligt organ.

Remissbehandling av SPK.s förslag

Remissyttranden över SPK:s förslag - inkl. yttranden efter underremiss
- har avgivits av ett 75-tal statliga myndigheter, intresseorganisationer, kommuner
m. fl. Ett stort antal av dessa tillstyrker förslaget med eller utan
ändringar eller lämnar det utan erinran i sak. Några intressenter menar
att de bör stå utanför ett transportutjämningssystem. Ett 20-tal remissinstanser,
bland dem näringsfrihetsombudsmannen, statens industriverk, LO,
Sveriges industriförbund och handelskamrarna, avstyrker förslaget eller menar
att frågan måste utredas ytterligare innan beslut kan fattas. Bl. a. efterlyses
en närmare analys av förslagets innebörd för regionalpolitiken i övrigt
och för konkurrensläget i näringslivet.

NU 1975/76: 44

Svar på fråga i riksdagen

Statsrådet Feldt besvarade den 19 februari 1976 (RD 1975/76:69 s. 74)
en fråga (1975/76:215) av herr Stjernström (c) om när regeringen avsåg att
genomfora en enhetlig prissättning för petroleumprodukter. Statsrådet redogjorde
för SPK:s förslag. Remissbehandlingen av förslaget hade givit vid
handen, sade statsrådet, att det föreslagna systemet skulle medföra sådana
komplikationer att ytterligare överväganden och utredningsarbete erfordrades.
Statsrådet förklarade att det fortfarande var hans uppfattning att det
inte var rimligt att de konsumenter som är i störst behov av framför allt
olja måste betala ett högre pris än andra. Frågan bereds därför vidare inom
handelsdepartementet meddelade han och tilläde att det inte var möjligt
att för dagen göra något uttalande om hur och när det skulle bli möjligt
att nå ett resultat. 1 debatten påpekade statsrådet att en stor del av befolkningen
i Norrland enligt förslaget skulle få höjda olje- och bensinpriser.
Den prissänkning som skulle kunna åstadkommas betecknade han som
relativt blygsam.

Tidigare riksdagsbehandling av ämnei

Motioner om utjämning av bensin-och oljepriserna-genom förhandlingar
med oljebranschen eller genom en skattedifferentiering - har förekommit
åtskilliga gånger, bl. a. årligen sedan 1970. År 1973 uttalade riksdagen att
den förutsatte att Kungl. Maj.t skulle tillse att frågan om en regional utjämning
av priserna på bensin och olja på lämpligt sätt aktualiserades i
det fortsatta arbetet med regionalpolitisk planering inom transportsektorn
(NU 1973:6). År 1974 (NU 1974:30) lämnade näringsutskottet en relativt
utförlig redogörelse för den tidigare behandlingen av ämnet sedan år 1964.
Då handelsdepartementet ägnade uppmärksamhet åt saken ansågs inte någon
ytterligare åtgärd av riksdagen erforderlig. År 1975 togs ämnet upp i två
motioner. Näringsutskottet (NU 1975:10) underströk att det rörde sig om
en viktig fråga. Med hänvisning till SPK:s pågående utredning konstaterade
utskottet att frågan var föremål för uppmärksamhet helt enligt motionärernas
intentioner. Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog motionsyrkandena om
framställning till regeringen beträffande åtgärder för en prisutjämning.

Uppgifter beträffande drivmedelsförsörjningen i glesbygd

Utredning av konsumentverket

Kungl. Maj:t uppdrog i november 1974 åt konsumentverket att i samråd
med statens pris- och kartellnämnd kartlägga drivmedelsförsörjningen i glesbygdsområden,
främst i det inre stödområdet. Om kartläggningen visade
att försörjningen var eller riskerade att bli otillfredsställande skulle verket
överväga vilka åtgärder som kunde behöva vidtas. Åtgärderna skulle i första

1* Riksdagen 1975/76. I7saml. Nr44

NU 1975/76: 44

hand vara sådana som kunde vidtas av oljebolagen.

Konsumentverket avlämnade i april 1974 en lägesrapport till handelsdepartementet.
Av denna framgår att antalet försäljningsställen för drivmedel
i hela landet från år 1970 till år 1975 har minskat från ca 8 000
till ca 5 900. Minskningen har i huvudsak avsett singelanläggningar (dvs.
en eller två pumpar utanför t. ex. affär eller verkstad). Mer än hälften av
dessa anläggningar försvann under perioden, i det att antalet sjönk från
ca 2 800 till ca 1 250. Minskningen i det inre stödområdet bedöms ha motsvarat
den som förekom i det övriga landet. Minst ett hundratal singelanläggningar
hade där lagts ned på fyra år. När rapporten avlämnades fanns
det ca 120 singelanläggningar i det inre stödområdet, de flesta i anslutning
till livsmedelsbutik. Av dessa hotades ca 25 anläggningar av nedläggning
år 1975 och lika många under åren 1976 och 1977. De huvudsakliga skälen
för nedläggning är att lagringstillstånd utgår eller att anläggningen är olönsam.
Singelanläggningar i anslutning till lanthandeln har en genomsnittlig
volym av knappt 100 kubikmeter per år. Som jämförelse anges att flera
oljebolag räknar med att det ofta krävs en försäljningsvolym av 200-300
kubikmeter bensin per år för att en nyinvestering i cisterner inte skall bli
förlustbringande.

Sammanfattningsvis konstaterar konsumentverket att den nedläggning
av singelanläggningar som hade skett innan undersökningen gjordes ofta
inte alls eller endast i mindre utsträckning hade drabbat konsumenternas
tillgång till drivmedel. I många områden hade man emellertid nått den
gräns då en fortsatt nedskärning av antalet anläggningar kunde få synnerligen
ogynnsamma konsekvenser. Samtidigt kunde negativa konsekvenser uppstå
för lanthandeln. För en lanthandel betyder upphörandet av bensinförsäljningen
ofta, framhålls det i rapporten, förutom att intäkter på denna försäljning
bortfaller också att volymen sålda varor minskar därför att den
del av dagligvaruköpen tillsammans med drivmedelsinköpen förläggs till
annan ort. Av de anläggningar som stod inför nedläggningshot var det ett
tiotal som det bedömdes vara nödvändigt att bevara.

Konsumentverket rekommenderade i december 1974 oljebolagen att inte
utan samråd med verket göra inskränkningar i fråga om singelanläggningar
i anslutning till livsmedelsbutiker. Bolagen förband sig också att samråda
med konsumentverket i de fall då de övervägde att dra in singelanläggningar
inom det inre stödområdet. Om lagringstillstånden hann gå ut innan åtgärder
för att möjliggöra fortsatt drift kunnat vidtas, borde enligt konsumentverket
dispens sökas. Bolagen är i samtliga fall, då de anser sig inte kunna
fortsätta driften, villiga att överlåta anläggningen till en återförsäljare, ofta
för en rent symbolisk summa, ett förfaringssätt som dock inte saknar nackdelar.

1 rapporten skisseras också åtgärder på längre sikt. Den kommunala serviceplaneringen
bör, anförs det, innehålla en plan över de orter där det
är mest angeläget att drivmedelsförsörjningen kan bibehållas i framtiden.

NU 1975/76: 44

Där flera tankbilar trafikerar samma område kan vissa besparingar vara att
vinna genom samdistribution. Med hänsyn till de stora kostnaderna för
cisternbyte bör man dels försöka finna mindre kostsamma alternativ, dels
söka lämpliga vägar att finansiera de erforderliga insatserna.

Oljebolagen - med undantag av Oljekonsumenterna (OK) - har förklarat
att de inte är beredda att ta på sig kostnader för att vidmakthålla ekonomiskt
olönsamma men från konsumenternas synpunkt viktiga anläggningar. Därför
berörs i rapporten olika möjligheter att finansiera anläggningarna på annat
sätt. En möjlighet vore att avgiftsbelägga de lönsamma försäljningsställena.
Finansieringen av erforderliga investeringar för bensinförsörjningen i glesbygd
skulle också kunna inordnas i ett system för utjämning av priserna
på oljeprodukter.

Tidigare riksdagsbehandling av ämnet

Frågan om nedläggningen av bensinstationer i glesbygden har behandlats
med anledning av motioner åren 1974 och 1975 (NU 1974:30, 1975:10).
Näringsutskottet fann båda gångerna att ingen åtgärd från riksdagens sida
var motiverad, och riksdagen avslog motionerna. Vid det första tillfället
anförde utskottet att det hade meddelats att glesbygdsnämnden, som är
knuten till konsumentverket som rådgivande organ, hade uppmärksammat
problemet och kunde förutsättas överväga att ta initiativ i saken. Vid det
senare tillfället underströk utskottet frågans vikt och pekade på risken för
en ytterligare sänkt servicenivå i glesbygden till följd av bortfall av dagligvaruköp
hosén lanthandel som tvingas upphöra med bensinförsäljningen.
Konsumentverkets pågående kartläggning var, sade utskottet, mycket betydelsefull,
och det var angeläget att den såsom förutsetts kunde följas av
åtgärder som tillförsäkrar glesbygdsbefolkningen en tillfredsställande bensinförsörjning.

Riksdagsbehandling år 1975 av vissa frågor om åtgärder på oljeområdet

Propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m. innehöll förslag till
vissa åtgärder på oljeområdet.

Ett förslag avsåg införandet av det system med statlig garanti för oljeutvinning
m. m. intill ett belopp av 2 000 milj. kr. som riksdagen beslöt
om och som nu föreslås få utvidgat användningsområde. Mot utskottets
tillstyrkande av propositionen i denna del reserverade sig dels moderata
samlingspartiets, dels folkpartiets företrädare i utskottet. De förra uttalade
att det syntes rimligt att frågor om beslut som har så stor ekonomisk och
handelspolitisk räckvidd som det här gällde skulle underställas riksdagen
i varje särskilt fall. Mot denna tanke hade utskottsmajoriteten invänt att
det föreföll praktiskt svårgenomförbart och mindre väl överensstämmande
med den gängse kompetensfördelningen mellan statsmakterna att riksdagen

NU 1975/76: 44

regelmässigt skulle delta i prövningen av individuella garantiärenden. Somliga
av dessa kunde dessutom kräva brådskande behandling och somliga
sekretess under tiden intill dess beslut hade fattats. Folkpartiets representant
ville begränsa garantins maximibelopp till 500 milj. kr.

I propositionen föreslogs vidare lån till projektering i Statsföretag AB:s
regi av ett raffinaderi vid Brofjorden. Förslaget tillstyrktes av utskottet, som
bl. a. anförde att möjligheten att långsiktigt trygga tillgången på lågsvavlig
eldningsolja måste tillmätas stort värde, och bifölls av riksdagen. Det avvisades
i en reservation (m, fp), enligt vilken skälen för statlig långivning
till projektet inte var övertygande.

Propositionen innehöll också förslag till vissa riktlinjer för den statliga
oljepolitiken. Det betecknades som angeläget att en viss del av oljetillförseln
till den svenska marknaden skulle ske genom direkta överenskommelser
med producentländerna. Beträffande förutsättningarna för oljetillförsel från
Nordsjöområdet sades att endast en begränsad del av det svenska oljebehovet
torde kunna täckas på det sättet, detta beroende på Nordsjöoljans sammansättning
och höga pris. I anslutning till en motion betonades i en reservation
(fp) vikten av att man från svensk sida sökte uppnå överenskommelser
med Norge om tillförsel av olja från Nordsjöområdet. Vidare underströks
i reservationen att det behövdes ökad allmän insyn i oljepolitiken
och att riksdagen måste ges ökade möjligheter att påverka denna.

Utskottet

Strävanden att begränsa vårt beroende av olja angavs i förra årets proposition
om energihushållningen m. m. (prop. 1975:30) vara ett viktigt inslag
i den svenska energipolitiken. Med denna utgångspunkt skisserades i propositionen
allmänna riktlinjer för en integrerad oljepolitik under samhällelig
ledning. 1 den skulle bl. a. ingå statlig garanti för att underlätta investeringar
i utvinning av fossila bränslen, bilaterala avtal med andra oljekonsumerande
länder, bildandet av ett statligt oljebolag och statligt deltagande i raffinaderinäringen.
Riksdagen anslöt sig till detta program. I vissa delar var det
dock kontroversiellt. Framför allt restes invändningar mot propositionens
förslag om garanti för oljeutvinning och om lån för projektering av raffinaderi.

I propositionen 1975/76:124 framläggs en rad förslag som gäller ett vidgat
statligt engagemang på oljeområdet. Enligt vad chefen för industridepartementet
uttalar i propositionen råder nu större klarhet om förutsättningarna
för dessa statliga insatser än vad fallet var för ett år sedan. Flera frågor
som förra året lämnades öppna hänskjuts nu till riksdagen för avgörande.

Förslagen i propositionen föregås av en översikt över förhållanden på
den internationella oljemarknaden. Bl. a. noteras följande. Prisnivån för råolja
ligger fortfarande högt, vilket i huvudsak är att tillskriva det kartellsamarbete
som bedrivs inom Organization of the Petroleum Exporting

NU 1975/76: 44

Countries (OPEC). Möjligheterna att på kort sikt ersätta olja med andra
energislag bedöms ha blivit överskattade i den OECD-studie som publicerades
i början av år 1975 och tillmättes betydelse vid statsmakternas energipolitiska
beslut på våren samma år. En betydande osäkerhet råder om
oljeförbrukningens utveckling under perioden till år 1985. Osäkerheten gäller
inte minst Förenta staternas framtida importbehov. Förhållandet mellan
oljebolag och producentländer har utvecklats i riktning mot ett ökat förstatligande
av bolagens tillgångar i råproduktionsledet. De stora multinationella
oljebolagen väntas t. v. få behålla sin roll som huvudkanal för transport,
förädling och marknadsföring av den olja som exporteras till konsumentländerna.
Flertalet producentländer anses emellertid sträva efter att
låta en växande del av oljeexporten ske inom ramen för bilaterala avtal
med nationella oljebolag i konsumentländerna. Den här antydda utvecklingen
försämrar de stora oljebolagens lönsamhet och därigenom deras möjligheter
att finansiera investeringar för att säkra den framtida tillgången
på råolja och oljeprodukter.

I Sverige kommer enligt aktuella prognoser användningen av olja för
energiändamål att öka mycket långsamt till år 1985. Av väsentlig betydelse
för landets totala efterfrågan på olja är att behovet av petrokemisk råvara
samtidigt kommer att öka starkt.

Mot angiven bakgrund bör, anförs det i propositionen, en huvudlinje
i den statliga oljepolitiken vara att stegvis åstadkomma en effektiv organisation,
som snabbt kan utvidgas så snart försörj ni ngsläget gör detta motiverat.
En central roll anförtros härvid åt Svenska Petroleum AB, ett oljehandelsföretag
som bildades inom Statsföretagsgruppen våren 1975. Bolaget
bör enligt propositionen få resurser att bygga upp en bred teknisk
och marknadsmässig kompetens. Dess verksamhet skall kunna innefatta
de från försörjningssynpunkt betydelsefulla leden av oljehanteringen. Efter
hand avses sålunda såväl prospektering och råoljeutvinning som transporter,
lagring, raffinering och marknadsföring komma att ingå däri. Försäljningen
skall i första hand inriktas på större statliga konsumenter. Därnäst nämns
kommuner och landsting samt en del mindre distributionsföretag som avnämare.
Till frågor om prospektering och raffinering återkommer utskottet
i det följande.

Fyra motioner har föranletts av propositionen. 1 en av dem, 1975/76:2293,
avvisas regeringens förslag i väsentliga delar. De tre övriga tar sikte på
framtida förändringar av en organisation och en verksamhet som helt eller
i huvudsak godtas i nuläget. I sammanhanget behandlar utskottet också
två tidigare motioner som gäller frågor på oljedistributionens område.

Svenska Petroleum A B har f. n. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) som
enda aktieägare. Bolaget förfogar över ett eget kapital av ca 2,4 milj. kr.
Dess rörelse har börjat byggas upp successivt. Försäljning av tjockoljor i
parti är den första verksamhetsgren som utvecklas.

Arrangemanget med LKAB som enda ägare till aktierna i det nya statliga

NU 1975/76: 44

oljebolaget tillkom närmast av tidsskäl. Redan i propositionen 1975:30 om
energihushållningen m. m. anmäldes att överläggningar hade inletts om att
statens vattenfallsverk skulle gå in som hälftendelägare i bolaget. Kort efter
riksdagens energipolitiska beslut våren 1975 träffades ett konsortialavtal mellan
vattenfallsverket och LKAB av denna innebörd. I den proposition som
nu föreligger föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att godkänna
detta avtal och att medge att vattenfallsverket får överenskomma om de
smärre ändringar i det som kan bli nödvändiga. Vidare föreslås en väsentlig
förstärkning av Svenska Petroleums kapitalresurser. I två etapper skall enligt
detta förslag under de båda närmast följande budgetåren aktiekapitalet höjas
till 40 milj. kr. och reservfonden till 10 milj. kr. Vattenfallsverkets andel
av kapitaltillskottet skall tas ur de medel som står till verkets förfogande
under investeringsanslaget Kraftstationer m. m. I den mån den inte ryms
inom den investeringsram som i vår på grundval av regeringens förslag
i budgetpropositionen anvisas för nästa budgetår (se NU 1975/76:42) aviseras
att ytterligare medel kommer att föreslås bli anvisade på tilläggsbudget.
LKAB:s andel skall täckas av ett lån från Statsföretag AB, som i sin tur
skall få motsvarande lån från staten. Detta lån skall tills vidare vara ränteoch
amorteringsfritt. På något längre sikt beräknas Svenska Petroleums rörelse
kunna ge förräntning på det kapital som erhålls från staten.

De synpunkter på Svenska Petroleums fortsatta utveckling som framförs
i motionerna tar utskottet upp i det följande. Till en början behandlar utskottet
blott de yrkanden som gäller den allra närmaste tidens dispositioner.
De finns i motionen 1975/76:2293. Här avvisas förslaget om utvidgning
av bolaget. Följaktligen yrkas att regeringen icke skall bemyndigas att godkänna
avtalet härom mellan vattenfallsverket och LKAB och att ekonomiska
resurser för ändamålet icke skall ställas till förfogande. Motionärerna vänder
sig dessutom mot LKAB:s engagemang på oljemarknaden. LKAB bör inskränka
sig till rollen som gruvföretag, menar de, och aktierna i Svenska
Petroleum överföras till Statsföretag.

Utskottet finner ett utökat statligt engagemang på oljeområdet motiverat
och tillstyrker propositionens förslag beträffande samarbete mellan vattenfallsverket
och LKAB samt ekonomiska dispositioner i den första etappen,
budgetåret 1976/77. Att LKAB används som instrument för Statsföretagsgruppens
ägarintresse i Svenska Petroleum och att moderbolaget i gruppen
sålunda befrias från direkt ansvar för det nya bolagets utveckling har utskottet
ingen erinran mot. De nu aktuella yrkandena i motionen
1975/76:2293 avstyrker utskottet alltså.

Av ovanstående redogörelse framgår regeringens planer beträffande Svenska
Petroleums vidare utveckling. Företaget skall få ett ytterligare kapitaltillskott
under budgetåret 1977/78 och därigenom beredas ökade möjligheter
till den mångsidiga verksamhet på oljeområdet som är avsedd. I motionerna
1975/76:2356 och 1975/76:2294 begärs att de angivna riktlinjerna skall modifieras
i olika avseenden. I den förra motionen godtas visserligen syftet

NU 1975/76: 44

med den föreslagna utbyggnaden, men motionärerna anser att det troligen
skulle kunna tillgodoses bättre på annat sätt. De förordar att staten skall
ta initiativ till överläggningar med övriga inhemska intressenter i oljebranschen,
dvs. i första hand Oljekonsumenterna (OK)och AB Nynäs Petroleum,
om ett vidgat samarbete, eventuellt genom ett gemensamt ägt bolag med
ungefär samma uppgifter som Svenska Petroleum avses få. Vidare begär
motionärerna en bredare branschutredning på oljeområdet med syfte att
skaffa underlag för ytterligare beslut om hur den statliga verksamheten
inom denna sektor av näringslivet skall utformas. Med sin tillstyrkan av
ovan berörda anslag för budgetåret 1976/77 har motionärerna angivit maximum
för den insats som de är beredda att medverka till under nuvarande
förhållanden. Svenska Petroleum bör enligt deras mening inte få större eget
kapital än 25 milj. kr. förrän ytterligare utredningar och erfarenheter givit
vid handen att en utvidgning av dess verksamhet är motiverad.

Motionen 1975/76:2294 anknyter till tankegångar som ungefär samtidigt
har kommit till uttryck i motioner rörande energihushållningen i stort och
rörande AB Atomenergis utveckling (se NU 1975/76:42, 1975/76:43). Motionärernas
tes är att energipolitiken måste ta sikte på att upphäva beroendet
av fossila bränslen. Det långsiktiga målet skall vara att bara energikällor
som ständigt förnyas skall utnyttjas. De aktiviteter som föreslås i propositionen
är enligt motionärerna motiverade under ett övergångsskede, men
de bör då bedrivas i sådana former att de långsiktigt önskvärda utvecklingsmålen
får göra sig gällande. Med utgångspunkt i detta resonemang
föreslår motionärerna att Svenska Petroleum skall få kompetens på hela
bränsleförsörjningsområdet och byta namn till Svenska Bränsle AB. Energiodling
och framställning av metanol ur gödsel, industriavfall m. m. nämns
som tänkbara verksamhetsgrenar för detta bolag. Kostnaderna för utvecklingsarbetet
på sådana områden skulle enligt motionärerna täckas genom
statsanslag. Ett par formella anmärkningar kan göras i detta sammanhang.
Riksdagen har inte nu förutsättningar att besluta om att rörelse skall drivas
under det firmanamn som motionärerna anger. Förslaget i denna del får
alltså betraktas som ett allmänt uttryck för deras önskemål om verksamhetens
inriktning. Förslaget om anvisande av medel på tilläggsbudget skall
uppenbarligen avse budgetåret 1976/77, inte det nu löpande budgetåret.

Den positiva bedömning av regeringens förslag som utskottet har redovisat
ovan gäller även riktlinjerna för den fortsatta utvecklingen av Svenska Petroleum.
Den tveksamhet inför ett fullföljande av bolagets utbyggnad som
uttalas i motionen 1975/76:2356 finnér utskottet omotiverad. Det är enligt
utskottets mening angeläget att bolaget, när det nu lämnar begynnelsestadiet,
får möjlighet att allteftersom detta visar sig önskvärt ta upp aktiviteter inom
hela det angivna området och att planera sin verksamhet på lång sikt. Utskottet
anser också att de allmänna förutsättningarna för bolagets insatser
har klargjorts tillräckligt. Något behov av en omfattande branschutredning
i syfte att skapa underlag för ytterligare beslut om bolaget finner utskottet

NU 1975/76: 44

inte föreligga. Det sagda innebär givetvis inte att bolaget och dess verksamhet
nu utformas på ett slutgiltigt sätt. Tvärtom synes det naturligt att betona
kravet på att bolaget måste ha stor förmåga att anpassa sig till ändrade
förhållanden. Det inledande yrkandet i motionen 1975/76:2356 avstyrks
alltså av utskottet.

Det uppställda målet att vårt lands oljeberoende skall minskas medför
krav på åtgärder för att utveckla andra energikällor, däribland också bränslen.
Med statligt stöd pågår forskning och annan verksamhet i detta syfte. På
metanolområdet finns, som antyds i motionen 1975/76:2294, ett särskilt
bolag, Svensk Metanolutveckling AB, där Berol Kemi AB, dotterbolag till
Statsföretag AB, innehar aktiemajoriteten.

Statens intresse för sådana insatser som åsyftas i denna motion är sålunda
väldokumenterat. Den organisation som motionärerna föreslår finner utskottet
emellertid inte skäl att förorda. Förslaget innebär att en rad verksamhetsgrenar
med mycket olika förutsättningar skall sammanföras till en
stor enhet. En sådan breddning av bolagets syfte som motionärerna tänker
sig kan endast för företagsledningen innebära en motsvarande vidgning av
arbetsfältet till att avse både olja och förnyelsebara energikällor. För det
stora flertalet medarbetare skulle den föreslagna företagskonstruktionen huvudsakligen
betyda tillhörighet till en större och mera komplicerad organisation.
Möjligheterna till smidigt samarbete med andra intressenter när
det gäller särskilda energikällor skulle knappast förbättras. Utskottet skulle
ha funnit det naturligt om motionärerna från sina allmänna politiska utgångspunkter
snarare hade betonat nackdelarna med en koncentration av
angivet slag. Utskottet avstyrker i dagens läge motionen 1975/76:2294.

Riksdagen beslöt förra året om en statsgaranti för oljeutvinning om 2 000
milj. kr., avsedd främst att underlätta finansieringen av sådana investeringar
i utvinning, transport och lagring av olja som bedöms värdefulla från svensk
försörjningssynpunkt. Regeringen föreslår nu att statsgarantins användningsområde
vidgas så att den kan utnyttjas även i samband med Svenska
Petroleum AB:s och andra svenska företags upplåning för förvärv av oljefyndighet
eller andel i sådan fyndighet. Förslaget avvisas i motionen
1975/76:2293, och där påyrkas dessutom att garanti skall medges endast
efter prövning av riksdagen i varje särskilt fall. Sistnämnda yrkande framförde
motionärerna också våren 1975, då regeringen föreslog införande av
garantisystemet, och de hänvisar till sin motivering då.

Till skillnad från motionärerna finner utskottet - liksom tidigare - det
vara olämpligt att handläggningen av individuella garantiärenden, kanske
med krav på sekretess och på brådskande behandling, skulle förbehållas
riksdagen. Utskottet finner den föreslagna utvidgningen av statsgarantins
användningsområde befogad och tillstyrker propositionen på denna punkt.

I samarbete med näringslivet har staten för oljeprospektering byggt upp
två företag med i huvudsak gemensam organisation. Av dessa ägnar sig

NU 1975/76: 44

Oljeprospektering AB (OPAB) åt prospektering på svenskt område, medan
Petroswede AB bedriver prospektering utomlands. Den statliga ägarandelen,
50 % i vartdera företaget, är lika fördelad på vattenfallsverket och LKAB.

I propositionen redogörs för hittillsvarande prospekteringsinsatser. Inför
kommande förhandlingar med de enskilda delägarna föreslås att statens
intressen på prospekteringsområdet i fortsättningen skall företrädas av Svenska
Petroleum AB, som alltså skall överta vattenfallsverkets och LKAB:s
aktier i de båda prospekteringsbolagen. Regeringen begär bemyndigande
av riksdagen att godkänna de ändringar i vattenfallsverkets avtal med de
enskilda intressenterna som erfordras för att så skall kunna ske. Förslaget
innebär också att Svenska Petroleum - med tillskott från vattenfallsverket
och LKAB i den mån det erfordras - skall svara för finansieringen av de
statliga insatserna på prospekteringsområdet. Övergångsvis skall staten dock
ställa särskilda medel till förfogande för prospekteringsinsatser. Inom ramen
för ett totalbelopp av 50 milj. kr. för treårsperioden 1976/77-1978/79 föreslås
för det nu instundande budgetåret ett reservationsanslag av 20 milj. kr. för
ändamålet. I motionen 1975/76:2293 varnas för ”spekulativa och spektakulära
oljeutvinningsprojekt” utanför landets gränser. Motionärerna anser
att Petroswede bör avvecklas - vilket givetvis förutsätter överenskommelse
härom med de enskilda delägarna - och att följaktligen inga medel bör
anslås för bolagets prospekteringsverksamhet. Beträffande den del av medelsbehovet
som hänför sig till OPAB bör enligt motionärerna regeringen
återkomma med nytt förslag.

I propositionen anförs att Sverige har ett fortsatt försörjningspolitiskt intresse
av engagemang i prospektering. Utskottet instämmer häri. Det sagda
gäller särskilt om prospektering på svenskt område, men det synes även
angeläget att möjligheterna till ökade svenska prospekteringsinsatser i Nordsjön
och angränsande områden tillvaratas. Utskottet uttalade våren 1975
enhälligt (NU 1975:30 s. 52) att strävan att skapa en säkrare bas för vårt
lands råoljeförsörjning motiverade det statliga engagemanget i Petroswede.
Enligt utskottets mening har ingenting inträffat som ger anledning att nu
ändra detta ställningstagande. Följaktligen avstyrker utskottet förslaget i
motionen 1975/76:2293 att Petroswede skall avvecklas. Vad gäller ändringar
i avtalen mellan vattenfallsverket och andra företag om prospekteringssamarbete
tillstyrks propositionen.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om anvisande av medel för
oljeprospektering.

Riksdagen anvisade våren 1975 medel för ett lån till Statsföretag AB,
varmed bolaget skulle kunna finansiera projektering av ett raffinaderi vid Brofjorden.
I propositionen redogörs för hur detta projekt, det s. k. Statsraffprojektet,
har utvecklats. F. n. råder osäkerhet om projektets framtid. Regeringen
föreslår att förberedelserna för projektet drivs vidare med sikte
på att ett beslut skall kunna fattas år 1977. För detta förberedelsearbete

NU 1975/76: 44

beräknas ytterligare 10 milj. kr. erfordras under budgetåret 1976/77. Enligt
regeringens förslag skall detta belopp anvisas som investeringsanslag, avsett
för lån till Statsföretag. 1 motionen 1975/76:2293 fullföljs kritik som förra
året riktades mot projektet och begärs att riksdagen skall avslå förslaget
om anvisande av medel för fortsatt projektering. Samma yrkande framförs
i motionen 1975/76:2356.

Utskottet delar regeringens uppfattning att förberedelserna för ett beslut
i fråga om Statsraff-projektet bör drivas vidare och tillstyrker sålunda att
Statsföretag får ytterligare 10 milj. kr. som lån för detta ändamål. Utskottet
utgår från att en av förutsättningarna vid projekteringsarbetet är att det
planerade raffinaderiet skall spela en viktig roll när det gäller tillhandahållande
av svavelfattig eldningsolja.

I propositionen meddelas (s. 40) att enighet har uppnåtts om att de konkreta
möjligheterna till ett närmare norsk-svenskt samarbete på olje- och
petrokemiområdena skall utredas. Vad gäller raffinering av olja skall bl. a.
göras en jämförande analys av kostnaderna å ena sidan för att bygga ett
nytt raffinaderi vid Brofjorden, å andra sidan för att utvidga det raffinaderi
som redan finns vid Mongstad i Norge. En sådan analys har, framhålls
det, avgörande betydelse för möjligheterna att träffa ett långsiktigt avtal
mellan Norge och Sverige om leverans av oljeprodukter, baserat på kommersiellt
rimliga villkor. 1 motionen 1975/76:2293 anförs att kostnaderna
för utvinning av olja ur Nordsjön synes bli så höga att frågan om ett eventuellt
svenskt deltagande måste prövas noga innan några bindande utfästelser kan
göras från svensk sida. Motionärerna önskar ett uttalande av riksdagen om
att regeringen bör återkomma i saken till riksdagen i så god tid att riksdagen
har reella möjligheter att förutsättningslöst pröva om Sverige skall engagera
sig i Mongstadsprojektet. Utskottet vill erinra om vad som sagts ovan om
tidsplanen för projektering av och beslut om Statsraff-projektet. En eventuell
statlig investering i ett raffinaderi torde, vilket alternativ som än kan bli
aktuellt, bli av sådan storleksordning att den inte kan genomföras utan
riksdagens medverkan. Oavsett hur det förhåller sig därmed kan det vara
naturligt att regeringen för riksdagen redovisar en så betydelsefull åtgärd
på energipolitikens område. Det här berörda yrkandet i motionen
1975/76:2293 torde kunna anses tillgodosett genom vad utskottet här har
uttalat.

I sin framställning beträffande verksamhetsområdet för Svenska Petroleum
AB uttalar industriministern (s. 42) att enligt hans mening ett statligt
engagemang inom detaljdistributionen av bensin m. m. är mindre angeläget
från försörjningssynpunkt. Även om förhållandena i distributionsledet sålunda
får anses falla utanför propositionens ämnesområde tar utskottet, såsom
ovan aviserats, här upp ett par motioner rörande prissättningen på
bensin och olja och rörande bensinhandeln i glesbygd, vilka har väckts
under den allmänna motionstiden.

NU 1975/76: 44

Frågan om en enhetlig prissättning pä bensin och olja har, som redovisats i
det föregående, varit aktuell under en följd av år. Kraven i motionerna
1975/76:1790 och 1975/76:1797 på skyndsamt initiativ av regeringen för
att åstadkomma en utjämning av nuvarande regionala prisskillnader i fråga
om bensin och olja framställs mot bakgrund av det system med zon- resp.
ortsindelning som tillämpas vid prissättningen på dessa produkter och som
finns beskrivet i en särskild redogörelse i detta betänkande (s. 7). Systemet,
som har sin grund i de varierande transportkostnaderna, innebär merkostnader
för befolkningen i landets inre delar, inte minst i norr där de långa
avstånden medför stor bensinförbrukning och klimatet stor åtgång på brännolja.
Såsom också framgår av redogörelsen har statens pris- och kartellnämnd
(SPK) på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ett slopande av
zon- och ortstilläggen, så att en enhetlig prisnivå skulle erhållas för varje
slag av oljeprodukt, och lagt fram ett förslag om transportutjämningsavgifter
och transportkostnadsbidrag. Som statsrådet Feldt har framhållit i svar på
en fråga i riksdagen har det föreslagna systemet bedömts vara opraktiskt
med hänsyn till de komplikationer det skulle medföra. Frågan om en prisutjämning
bereds nu vidare inom handelsdepartementet.

Utskottet underströk förra året att frågan om en enhetlig prissättning
på oljeprodukter är viktig och vidhåller givetvis denna uppfattning. Med
hänsyn till vad som har anförts vid remissbehandlingen av SPK:s förslag
finner utskottet i likhet med det ansvariga statsrådet att det är nödvändigt
med fortsatta överväganden om vilka åtgärder som skall kunna vidtas. Utskottet
utgår från att tillbörlig uppmärksamhet ägnas åt frågan inom regeringskansliet
och finner inte skäl för något uttalande av riksdagen på
grundval av de båda motionsyrkandena i ämnet.

Även frågan om drivmedelsförsörjningen i glesbygd, som likaledes tas upp
i motionen 1975/76:1790, har tidigare behandlats av riksdagen; utskottet
hänvisar härvidlag till den redogörelse som har lämnats i det föregående
(s. 9 0- Konsumentverket har för ett år sedan avlämnat en rapport i ämnet.
Problemet är att många singelanläggningar för bensinförsäljning har lagts
ned, ofta till följd av åtgärder från oljebolagens sida, och att ytterligare
ett stort antal hotas av nedläggning. För glesbygden betyder detta inte bara
försämrad drivmedelsförsörjning utan ofta också försämrad dagligvaruservice.
Många singelanläggningar drivs nämligen tillsammans med lanthandel,
som både direkt och indirekt förlorar intäkter, när bensinförsäljningen inställs,
och därför kan tvingas upphöra. Av den inledande redogörelsen framgår
att konsumentverket i samråd med oljebolagen har vidtagit temporära
åtgärder mot nedläggningen av singelanläggningar och att verket också har
aktualiserat frågan om åtgärder på längre sikt.

Utskottet, som alltjämt finner saken betydelsefull, förutsätter att konsumentverket
och handelsdepartementet ägnar fortsatt uppmärksamhet åt
hur en tillfredsställande drivmedelsförsörjning skall kunna vidmakthållas
i glesbygden. Med hänsyn därtill finner utskottet det inte erforderligt att

NU 1975/76: 44

riksdagen, såsom begärs i motionen 1975/76:1790, gör en framställning i
saken till regeringen.

1 motionen 1975/76:2355 godtas alla de förslag som läggs fram i propositionen.
Motionärerna hävdar emellertid att dessa förslag egentligen inte
svarar mot vad den rådande situationen kräver. Oljeförsörjningen spelar
en centra! roll inom ekonomin, framhåller de. Mot den bakgrunden borde
den inte fl behärskas av stora privata koncerner. Fastmer borde staten ha
ett samtal grepp över energipolitiken och utveckla den planmässigt, utan
underkastelse under kommersiella intressen. Motionärerna förordar att regeringen
skall anmodas att omgående förbereda en nationalisering av den
privata oljenäringen, med undantag av dess kooperativt ägda del.

Utskottet har genom sina ställningstaganden i det föregående angivit vilket
syfte och vilken omfattning statens insatser på oljeområdet enligt utskottets
mening bör ha i dagens läge. Härav följer att utskottet inte tillstyrker att
oljepolitiken inriktas på nationaliseringsåtgärder enligt motionärernas förslag.

Ytterligare föreslås i motionen 1975/76:2355 att riksdagen skall uttala
att en nationell svensk oljepolitik bör vara frigjord från alla imperialistiska
intressen.

Enligt utskottets mening är det självklart att statsmakterna måste sträva
efter att den svenska energipolitiken förblir självständig och sålunda bl. a.
fri från ”imperialistiska intressen”. Samtidigt är det uppenbart att vårt land
inte ensamt kan göra sig oberoende av de maktförhållanden som kännetecknar
den internationella oljemarknaden. Utskottet finner inte ett allmänt
uttalande av riksdagen enligt motionärernas förslag motiverat.

Utom oljeförsörjningen behandlas i propositionen också möjligheterna att
införa naturgas som en energikälla i Sverige. Utredningsarbete härvidlag
har utförts av naturgasdelegationen (I 1973:03). Det har utmynnat i en rekommendation
att ett kommersiellt inriktat aktiebolag för hela den potentiella
svenska naturgasmarknaden skall bildas. På basis av denna rekommendation
har förhandlingar tagits upp mellan Svenska gasföreningen
och statens vattenfallsverk om samarbete i bolagsform på naturgasområdet.
Förhandlingarna har lett till ett avtal mellan parterna med det angivna syftet.

I propositionen föreslås att regeringen skall bemyndigas att godkänna detta
avtal och medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om smärre
ändringar i avtalet. Vidare föreslås att medel från investeringsanslaget Kraftstationer
m. m. skall få användas för teckning av aktier även i detta bolag.

I motionen 1975/76:2356 uttalas tveksamhet i fråga om den föreslagna organisationen.
Motionärerna anser att ett engagemang på naturgasområdet
inte ligger i linje med vattenfallsverkets huvudsakliga intressen som kraftproducent.
De förordar därför nya överväganden om naturgasbolagets sammansättning.
Vidare begär de att regeringen skall ta ytterligare initiativ för
att skyndsamt kartlägga omfattningen av den marknad som i nuvarande
läge kan finnas för naturgas i Sverige. Riktpunkten skall vara att det gäller

NU 1975/76: 44

att åstadkomma en snabb introduktion av naturgas i vårt land.

Utskottet vill framhålla att vattenfallsverkets intressen som kraftproducent
spänner över hela registret av tänkbara energikällor och att det således
principiellt sett inte finns någonting att erinra mot att verket på föreslaget
sätt engagerar sig på naturgasområdet. Liksom industriministern finnér utskottet
att vattenfallsverket - som arén potentiell storkonsument av naturgas
- är väl lämpat att företräda statens affärsmässiga intressen på naturgasområdet.
Det planerade naturgasbolaget skall ha hand om frågor rörande
både inköp av naturgas från producentländerna och försäljning av naturgas
till avnämare i Sverige, med de transport- och lagringsproblem som aktualiseras
i dessa sammanhang. Verksamheten skall enligt propositionen
tills vidare utgöras endast av utredningar och förhandlingar, och nya ställningstaganden
från statsmakternas och intressenternas sida förutsätts innan
naturgasimport kan bli aktuell. Bakom överenskommelsen att bolaget skall
bildas ligger dock givetvis en positiv inställning till naturgasanvändning
som ett inslag i den svenska energihushållningen. Något uttalande av riksdagen
i påskyndande syfte finnér utskottet inte motiverat. Med det sagda
avstyrker utskottet det nu berörda yrkandet i motionen 1975/76:2356.

Utskottet hemställer

1. beträffande avtal om och finansiering av Svenska Petroleum AB,
m. m.

att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 1 och med
avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandet 1 bemyndigar regeringen
att dels godkänna avtal mellan statens vattenfallsverk
och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) om samarbete i aktiebolagsform
på oljeområdet, dels medge statens vattenfallsverk
att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet,

b) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 4 och med
avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandet 2 medgeratt medel
får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m.
för teckning av aktier i och lån till det under a avsedda aktiebolaget
i enlighet med åtagandena i avtalet,

c) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 9 och med
avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandet 7 till Lån till aktieteckning
i Svenska Petroleum AB för budgetåret 1976/77 under
fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av
10 108 000 kr.,

d) avslår motionen 1975/76:2293 såvitt den gäller överförande av
aktier i Svenska Petroleum AB från LKAB till Statsföretag AB
(yrkandet 9),

NU 1975/76: 44

2. beträffande/ortsa/r utveckling av Svenska Petroleum AB
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2294,

b) motionen 1975/76:2356 yrkandet 1,

3. beträffande statsgarantiför oljeutvinning

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten

6 och med avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandena 3 och
4 godkänner den av chefen för industridepartementet förordade
utvidgningen av användningsområdet för statlig garanti för oljeutvinning
m. m.,

4. beträffande oiganisation förstatliga insatser på oljeprospekteringsområdet att

riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 2 bemyndigar
regeringen att godkänna ändringar av de åren 1969 och
1973 träffade avtalen mellan statens vattenfallsverk och vissa
företag om samarbete inom ramen för resp. Oljeprospektering
AB och Petroswede AB i enlighet med vad chefen för industridepartementet
har förordat,

b) avslår motionen 1975/76:2293 yrkandet 8,

5. beträffande anslag till oljeprospektering

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten

7 och med avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandet 5 till
Oljeprospektering för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

6. beträffande anslag till projektering av raffinaderi

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten

8 samt med avslag på motionen 1975/76:2293 yrkandet 6 och
motionen 1975/76:2356 yrkandet 2 till Lån till projektering av
raffinaderi för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,

7. beträffande eventuellt svenskt engagemang i det s. k. Mongstadsprojektet att

riksdagen finner motionen 1975/76:2293 i ifrågavarande del
(yrkandet 10) besvarad genom vad utskottet anfört,

8. beträffande utjämning av regionala skillnader i pris på oljeprodukter
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:1790 i ifrågavarande del,

b) motionen 1975/76:1797,

9. beträffande drivmedelsförsörjningen i glesbygd

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1790 i ifrågavarande del,

10. beträffande nationalisering av oljebranschen

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2355 yrkandet 1,

NU 1975/76: 44

11. beträffande vissi uttalande om svensk oljepolitik

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2355 yrkandet 2,

12. beträffande åtgärder på naturgasområdet
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 3 bemyndigar
regeringen att dels godkänna avtalet mellan statens vattenfaflsverk
och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande
av ett aktiebolag för planering och samordning m. m.
av åtgärder syftande till att främja landets försörjning med naturgas,
dets medger statens vattenfallsverk att träffa överenskommelse
om smärre ändringar i avtalet,

b) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 5 medger
att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer
m. m. för teckning av aktier i det under a avsedda aktiebolaget
i enlighet med åtagandena i avtalet,

c) avslår motionen 1975/76:2356 yrkandet 3.

Stockholm den 20 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), fru Hambraeus
(c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby
(c). Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn (m), fru Oskarsson (c) och herr
Wirtén (fp).

Reservationer

1. beträffande avtal om och finansiering av Svenska Petroleum AB, m. m.
(utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och herr Siegbahn
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med ”utskottet alltså” bort ha följande lydelse:

De argument mot ett utökat statligt engagemang på oljeområdet som
anförs i motionen 1975/76:2293 har enligt utskottets mening avsevärd tyngd.
Detta engagemang medför stora ekonomiska risker till följd av det rådande
läget på oljemarknaden. Förhoppningarna om att staten genom Svenska
Petroleum AB skall kunna vinna förbättrad insyn i oljebranschen synes
starkt överdrivna. 1 den mån detta bolags tilltänkta expansion skulle komma
att innefatta förvärv av mindre oljebolag som nu är fristående skulle resultatet
kunna bli en försvagad konkurrens på oljemarknaden med ogynn -

NU 1975/76: 44

samma verkningar för konsumenterna. Med tillstyrkan av motionen i detta
avseende avstyrker utskottet följaktligen förslaget om samarbete på oljeområdet
mellan vattenfallsverket och LKAB och om ekonomiska dispositioner
i anslutning därtill. Förutom i dessa hänseenden tillstyrker utskottet
motionen också i vad avser kravet på att Statsföretag AB skall från LKAB
överta aktierna i Svenska Petroleum. Utskottet finner det olämpligt att
LKAB inleder något slags diversifieringspolitik i stället för att koncentrera
sig på de uppgifter som företaget har särskild kompetens för.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975/76:2293 yrkandena 1, 2 och
7 avslår propositionen 1975/76:124 punkterna 1, 4 och 9,

b) med anledning av motionen 1975/76:2293 yrkandet 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
överförande av aktierna i Svenska Petroleum AB från Luossavaara-Kiirunavaara
AB till Statsföretag AB,

2. bet räffande /örttt»? utveckling av Svenska Petroleum Aö(utskottets hemställan
under 2) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Den
positiva” och slutar på s. 16 med ”motionen 1975/76:2294” bort ha följande
lydelse:

Det är enligt utskottets mening önskvärt att det nya statliga bolaget inom
bränslesektorn får möjlighet att planera sin verksamhet på lång sikt och
att successivt ta upp nya aktiviteter. Utskottet anser också att de allmänna
förutsättningarna för ett statligt företags verksamhet på oljeområdet har
klargjorts tillräckligt. Något behov av en omfattande branschutredning i
syfte att skapa underlag för ytterligare beslut om bolaget finnér utskottet
inte föreligga. Det inledande yrkandet i motionen 1975/76:2356 avstyrks
alltså av utskottet.

Det sagda innebär dock inte att utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag om Svenska Petroleum AB i oförändrad form. Det synes olyckligt
att ett stort statligt företag på bränsleområdet byggs upp utan att från början
inriktas också på sådana förnyelsebara bränslen som snart till väsentlig del
måste avlösa oljan. Utskottet instämmer sålunda med synpunkterna i motionen
1975/76:2294. Ett första steg i en vidareutveckling av Svenska Petroleum
AB bör alltså vara att företaget får kompetens inom hela bränsleförsörjningsområdet
med inriktning på förnyelsebara energikällor. Detta
får naturligen konsekvenser för företagets benämning och också för dess
finansiering. De merkostnader som den föreslagna verksamheten med förnyelsebara
energikällor förorsakar bör i erforderlig utsträckning täckas genom
särskilda statsanslag, för det nu förestående budgetåret anvisat på tilläggsbudget.
Med det sagda har utskottet i huvudsak tillstyrkt motionen

NU 1975/76: 44

1975/76:2294. 1 likhet med motionärerna vill utskottet framhålla att den
sakkunskap som finns inom Svensk Metanolutveckling AB bör tas till vara
inom det nya bolaget och att detta i fråga om energiodling etc. bör etablera
samarbete med myndigheter och organisationer på jordbrukets och skogsbrukets
områden.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) avslår motionen 1975/76:2356 yrkandet 1,

b) med anledning av motionen 1975/76:2294 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

3. beträffande/orna» utveckling av Svenska Petroleum AB(ulskoXte\s hemställan
under 2) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Den
positiva” och slutar på s. 16 med ”motionen 1975/76:2294” bort ha följande
lydelse:

Att utskottet när det gäller omedelbara åtgärder godtar regeringens förslag
beträffande Svenska Petroleum AB innebär inte att utskottet godtar
de angivna riktlinjerna för företagets utveckling på längre sikt. Den kritik
mot beslutsunderlaget som framförs i motionen 1975/76:2356 är väl befogad.
Det är enligt utskottets mening angeläget gtt riksdagen inte nu binder sig
för en organisation som kan komma att visa sig mindre väl lämpad för
ändamålet. En alternativ lösning som inte får lämnas outredd är ett vidgat
samarbete - enligt motionärernas förslag - med de övriga inhemska intressenterna
på oljeområdet. Ett sådant samarbete, eventuellt genom ett gemensamt
ägt bolag, skulle sannolikt bättre än den organisation som regeringen
föreslår tillgodose önskemålen om insyn i oljebranschen, ökad försörjningstrygghet
osv. För ett bestämt ställningstagande härvidlag fordras,
som motionärerna framhåller, en bredare branschutredning. En sådan bör
omedelbart komma till stånd. Innan ytterligare utredningsmaterial och erfarenheter
föreligger bör Svenska Petroleums eget kapital inte ökas utöver
de 25 milj. kr. som utskottet ovan har tillstyrkt.

Det uppställda (= utskottet, s. 16) innehar aktiemajoriteten.

Statens intresse för sådana insatser som åsyftas i motionen 1975/76:2294
är alltså dokumenterat. Utskottet vill betona att dessa insatser är angelägna.
Det synes dock osannolikt att de skulle särskilt befrämjas genom att ett
enda statligt företag, såsom motionärerna föreslår, får hand om hela bränsleområdet.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag. Detta bör emellertid
prövas inom ramen för det utredningsarbete som utskottet nyss har
förordat.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) med anledning av motionen 1975/76:2356 yrkandet 1 som

NU 1975/76: 44

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975/76:2294,

4. beträffande/örtsö/r utveckling av Svenska Petroleum AB (utskottets hemställan
under 2) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som - under förutsättning
av bifall till reservationen 1 - anser att det avsnitt i utskottets
yttrande som börjar på s. 15 med ”Den positiva” och slutar på s. 16 med
”motionen 1975/76:2294” bort ha följande lydelse:

Den kritik mot beslutsunderlagets ofullständighet som framförs i motionen
1975/76:2356 överensstämmer i väsentlig del med den som återfinns
i motionen 1975/76:2293 och har starkt fog för sig. Det hade enligt utskottets
mening varit naturligt om kritiken även i motionen 1975/76:2356 hade utmynnat
i ett yrkande att förslaget om utbyggnad av Svenska Petroleum
AB skulle avslås. I konsekvens med sitt tidigare ställningstagande avstyrker
utskottet nu det inledande yrkandet i denna motion.

Det uppställda (= utskottet, s. 16) innehar aktiemajoriteten.

Statens intresse (= reservationen 3, s. 25) hela bränsleområdet.

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt regeringens förslag om utbyggnad
av Svenska Petroleum, avstyrker även förslaget i motionen
1975/76:2294.

5. beträffande statsgaranti för oljeutvinning (utskottets hemställan under 3)
av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Till
skillnad” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i fråga om statsgarantin för oljeutvinning den uppfattning
som uttalas i motionen 1975/76:2293. Frågor om beslut av så stor räckvidd
som det här gäller bör i varje särskilt fall underställas riksdagen. Den föreslagna
utvidgningen av garantins användningsområde bör riksdagen inte
godkänna.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975/76:2293 yrkandet 3 avslår propositionen
1975/76:124 punkten 6,

b) med bifall till motionen 1975/76:2293 yrkandet 4 som sin
mening ger regeringen till känna att statlig garanti för oljevinning
får medges endast efter riksdagens prövning i varje
särskilt fall,

6. beträffande organisation Jor statliga insatser pä oljeprospekteringsomrädet
(utskottets hemställan under 4) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m)
som anser

NU 1975/76: 44

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”propositionen”
och slutar med ”tillstyrks propositionen” bort ha följande lydelse: I

propositionen anförs att Sverige har ett fortsatt försörjningspolitiskt intresse
av engagemang i prospektering. Utskottet instämmer häri, såvitt gäller
prospektering på svenskt område. Engagemang i projekt utomlands ter sig
däremot, särskilt mot bakgrund av Svenska Petroleum AB:s bristande kunnande
i fråga om verksamhet på oljeområdet, alltför riskfyllda. Utskottet
delar den i motionen 1975/76:2293 framförda uppfattningen att Petroswede
bör avvecklas. Det torde inte vara nödvändigt att riksdagen - som motionärerna
förutsätter - begär förslag härom från regeringen, utan regeringen
kan själv tillsammans med de enskilda delägarna genomföra avvecklingen,
något som bör ske så snart bolagets åtaganden tillåter det.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975/76:124 punkten 2 i ifrågavarande
del bemyndigar regeringen att godkänna ändringar
av det år 1969 träffade avtalet mellan statens vattenfallsverk
och vissa företag inom ramen för Oljeprospektering AB i enlighet
med vad chefen för industridepartementet har förordat,

b) avslår propositionen 1975/76:124 punkten 2 i övrigt,

c) med anledning av motionen 1975/76:2293 yrkandet 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
avveckling av Petroswede AB:s verksamhet,

7. beträffande anslag lill oljeprospektering (utskottets hemställan under 5) av
herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”för oljeprospektering” bort ha följande lydelse:

Oavsett hur riksdagen ställer sig till förslaget om avveckling av Petroswede
AB bör riksdagen motsätta sig att särskilda medel anvisas över statsbudgeten
till bolagets prospekteringsverksamhet. Utskottet avstyrker alltså regeringens
förslag om ett reservationsanslag av 20 milj. kr. till oljeprospektering. Till
den del som det avsedda anslaget hänför sig till OPAB:s verksamhet är
utskottet berett att tillstyrka medelsanvisning. Det får ankomma på regeringen
att - enligt hemställan i motionen 1975/76:2293 - beräkna medel
för detta ändamål i en ny proposition.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2293 yrkandet
5

a) avslår propositionen 1975/76:124 punkten 7,

b) hos regeringen hemställer om nytt förslag i vad avser anslag
till Oljeprospektering AB,

NU 1975/76: 44

8. beträffande anslag lill projektering av raffinaderi (utskottets hemställan under
6) av herrar Regnéll (m), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”svavelfattig eldningsolja” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den kritiska inställning till regeringens förslag på denna
punkt som uttrycks i motionerna 1975/76:2293 och 1975/76:2356 och avstyrker
således förslaget att ytterligare 10 milj. kr. skall anvisas för fortsatt
projekteringsarbete.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2293 yrkandet
6 och motionen 1975/76:2356 yrkandet 2 avslår propositionen
1975/76:124 punkten 8,

9. beträffande utjämning av regionala skillnader i pris på oljeprodukter (utskottets
hemställan under 8) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus
(c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson
(c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
underströk” och slutar med ”i ämnet” bort ha följande lydelse:

Utskottet och riksdagen har flera gånger understrukit att åtgärder måste
vidtas för en enhetlig prissättning på oljeprodukter. De zon- och ortstillägg
som nu tillämpas medför oacceptabla konsekvenser i synnerhet för glesbygdsbefolkningen.
Trots att SPK redan i juli 1975 framlade förslag till
ett system som skulle medföra den önskade utjämningen av prisskillnaderna
håller regeringen fortfarande frågan öppen. Motionerna 1975/76:1790 och
1975/76:1797 har delvis olika principiella utgångspunkter, som utskottet
här inte går in på, men är enstämmiga i sitt krav på skyndsamma åtgärder
från regeringens sida. Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget
att riksdagen uttalar sig i frågan på nytt och påkallar det initiativ
av regeringen som de berörda konsumenterna alltför länge har fått vänta
på.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1790 i ifrågavarande
del och motionen 1975/76:1797 hos regeringen begär
skyndsamt initiativ i syfte att åstadkomma en utjämning av
regionala skillnader i pris på oljeprodukter,

10. beträffande drivmedelsförsörjningen i glesbygd (utskottets hemställan under
9) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson
i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

NU 1975/76: 44

dels att det stycke i utskottets yttrande som böijar på s. 19 med ”Utskottet,
som” och slutar på s. 20 med ”till regeringen” bort ha följande lydelse:
Den fortlöpande försämringen av drivmedelsförsörjningen i glesbygden
är, som betonas i motionen 1975/76:1790, ett allvarligt problem. Utskottet
finner det tyvärr inte styrkt att regeringen tillmäter ämnet den betydelse
som det har. Trots att ett år har gått sedan konsumentverkets rapport avlämnades
har inga nya åtgärder vidtagits. De temporära åtgärder som konsumentverket
har genomfört kan snart nog visa sig otillräckliga. Riksdagen
måste därför, som motionärerna begär, utan dröjsmål få ta ställning till
ett förslag om hur problemet skall lösas på ett mera definitivt sätt.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1790 i ifrågavarande
del hos regeringen begär skyndsamt förslag till åtgärder
i syfte att trygga drivmedelsförsörjningen i glesbygd,

11. beträffande nationalisering av oljebranschen (utskottets hemställan under
10) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motionärernas förslag” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka betydelsen av att oljepolitiken får en
ny inriktning i enlighet med motionen 1975/76:2355. De multinationella
oljebolagens maktposition utgör ett konstant hot mot vår oavhängighet inte
bara på energipolitikens område utan över huvud taget. Den omöjliggör
en planmässigt utformad energipolitik utan kommersiella bindningar. Att
döma av propositionen är regeringen helt inställd på en anpassning till bestående
förhållanden. Riksdagen måste reagera häremot och kräva en långsiktig,
maktpolitisk målsättning för oljepolitiken. Storkapitalets dominans
måste brytas också på detta område och folkflertalets intresse blir styrande.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2355 yrkandet
1 hos regeringen anhåller om åtgärder för en nationalisering
av oljebranschen i enlighet med vad utskottet anfört,

12. beträffande visst uttalande om svensk oljepolitik (utskottets hemställan under
11) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”förslag motiverat” bort ha följande lydelse:
En sådan viljeyttring från riksdagens sida som sålunda rekommenderas
i motionen 1975/76:2355 är enligt utskottets mening väl motiverad. Det
bör slås fast att regeringen vid utformningen av vårt lands oljepolitik inte
passivt får acceptera de maktförhållanden som råder på den internationella

NU 1975/76: 44

oljemarknaden utan måste sträva efter en aktiv frigörelse från det nuvarande
beroendet av olika kapitalistiska maktgrupper. Så mycket viktigare är detta,
som dessa maktgrupper upprepade gånger har uttalat långtgående hotelser
mot länder i tredje världen, då oljeförsörjningsfrågor har varit aktuella.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2355 yrkandet
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

13. beträffande åtgärder på naturgasområdet (utskottets hemställan under 12)
av herrar Regnéll (m), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i motionen 1975/76:2356” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att naturgasfrågan, såsom anförs i motionen 1975/76:2356,
faller utanför vattenfallsverkets egentliga kompetensområde och att statens
affärsmässiga intressen inom naturgassektorn därför bör företrädas av något
annat organ. Denna fråga bör övervägas med det snaraste. I det sammanhanget
bör också mera kraftfulla initiativ tas av regeringen för att skapa
en marknad för naturgas i Sverige och sålunda möjliggöra en snabb introduktion
av denna energikälla. Den verksamhet som skisseras för det
nya naturgasbolagets begynnelseskede tycks inte motsvara de krav som riksdagen
måste ställa i detta avseende.

dels att utskottet under 12 bort hemställa
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) (= utskottet),

c) med bifall till motionen 1975/76:2356 yrkandet 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

beträffande utjämning av regionala skillnader i pris pä oljeprodukter (utskottets
hemställan under 8) av herr Svensson i Malmö (vpk):

Det missförhållande som nu på nytt har måst tas upp inom riksdagen
har ytterst sin grund i bensin- och oljehandelns otillfredsställande struktur.
Om denna bransch hade legat i statens händer i stället för att domineras
av ett antal multinationella koncerner skulle problemet säkerligen ha varit
löst för länge sedan. Som framhålls i motionen 1975/76:1797 måste emellertid
en rättvisare ordning kunna åstadkommas även i nuvarande läge.
Riktpunkten för en reform bör, som motionärerna anför, vara att ett system
med enhetspriser skall genomföras utan prishöjningar inom någon region.
Oljebolagens nuvarande vinstmarginaler ger otvivelaktigt rum för en sådan
förändring.

GOTAB 51723 Stockholm 1976